Akademin för Innovation, Design och Teknik
BÄDDSOFFAN
GENERATIONS
Produktutveckling för compact living
Examensarbete
Grund nivå, 15 hp
Produkt- och processutvecklingVT-21
MARTINA BIRKEHAMMAR
Rapport nr:
Handledare, företag: Johan Tjernell
Handledare, Mälardalens högskola: Christopher Gustafsson Examinator: Janne Carlsson
ABSTRACT
In Sweden, there are students who live in small student apartments. These apartments can be called compact living as a student apartment can be as small as 16 square meters. To take advantage of the place that is in small homes, it would be good if larger furniture could be combined into a piece of furniture. On behalf of Husmuttern AB, this work has been aimed at exploring furniture concepts with sleeping and their functions in a compact living environment for students.
The issues being examined are:
- What functions are desirable in a multifunctional seating and sleeping furniture for students and people living in compact living environments?
- How can a multifunctional seating and sleeping furniture be designed, that is applied to students living in a compact-living environment?
Human Centered Design was used as a method and thus a qualitative data collection was carried out in the form of observations. The respondents were in the primary target group and were observed in their everyday lives in their homes. A focus group was involved in generating ideas and concepts. Functional prototypes were built, and 3D models were created in
SolidWorks.
Digital testing of the concepts was carried out and the development of the Generation Sofa Bed was realized.
There is a discussion about how reliable this study is, when the results became situational. However, the respondents were from a limited audience and had different views on what they wanted from a sofa bed, which provided rewarding information for the development of the furniture.
The conclusion is that while the Generation Sofa Bed needs to be further developed through testing and evaluation of storage facilities, it has great potential to become a finished product. Keywords: Compact Living, Product Development, Concept Generation, Idea Generation, Focus Group, Human Centered Design, HCD, Observations, Prototypes, Functional Prototypes, Testing, Sofa Bed, Sleeper, Multifunctional Furniture, Students, SolidWorks
SAMMANFATTNING
I Sverige bor det studenter i små studentlägenheter. De lägenheterna kan kallas för compact living då en studentlägenhet kan vara så liten som 16 kvadratmeter. För att ta vara på den plats som finns i små hem vore det bra om större möbler kunde kombineras till en möbel. På
uppdrag av Husmuttern AB har detta arbete haft som syfte att utforska möbelkoncept med sov- och sittfunktioner i en compact living miljö för studenter.
De frågor som undersöks är:
1. Vilka funktioner är önskvärda i en multifunktionell sitt- och sovmöbel för studenter och personer som bor i compact living miljö?
2. Hur kan en multifunktionell sitt- och sovmöbel konstrueras, som är tillämpad för studenter som bor i compact-living miljö?
Human Centered Design användes som metod och därmed genomfördes en kvalitativ
datainsamling i form av observationer. Respondenterna var med i den primära målgruppen och observerades i sin vardag i sina hem. En fokusgrupp var med och genererade idéer och
koncept. Funktionsprototyper byggdes och 3D modeller skapades i SolidWorks.
Digital testning av koncepten genomfördes och utvecklingen av Bäddsoffan Generations blev förverkligad.
Det finns en diskussion om hur pålitlig denna studie är, då resultaten blev situationsbaserade. Dock var respondenterna från en begränsad målgrupp och hade olika syn på vad de ville ha av en bäddsoffa, vilket gav givande information till utvecklingen av möbeln.
Slutsatsen är att medan Bäddsoffan Generations behöver vidareutvecklas genom testning och utvärdering om förvaringsmöjligheter, så har den stor potential att bli en färdig produkt. Nyckelord: Compact Living, Produktutveckling, Konceptgenerering, Idégenerering,
Fokusgrupp, Human Centered Design, HCD, Observationer, Prototyper, Funktionsprototyper, Testning, Bäddsoffa, Sovsoffa, Multifunktionell Möbel, Studenter, SolidWorks
FÖRORD
Mitt namn är Martina Birkehammar, ingenjörsstudent på Mälardalens Högskola i Eskilstuna. Formgivning utav produkter som används i hemmet är något jag vill arbeta med i framtiden och jag vill bidra till en bra framtid för framtida generationer. Därför hamnade jag i kontakt med Husmuttern AB, då företaget brinner för just framtiden och gav mig fria händer att göra det examensarbete jag ville göra.
Jag vill tacka VD Johan Tjernell för möjligheten att genomföra detta arbete.
Jag vill även tacka handledare Christopher Gustafsson för vägledning genom arbetet. Jag vill tacka medlemmarna i min fokusgrupp:
Madeleine Birkehammar Mathilda Jonsson
David Söderman
Jag vill även tacka respondenterna som genomförde testningen av 3D modellen: Amanda Holmgren
Emelie Lampén
Jag vill också tacka de respondenter som vill förbli anonyma. Utan er hade detta arbete ej varit möjligt.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 1
1.1. BAKGRUND ... 1
1.2. PROBLEMFORMULERING... 1
1.3. SYFTE, MÅL OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2
1.4. AVGRÄNSNINGAR ... 3 2. TEORI ... 4 2.1. BEKVÄMLIGHETSURVAL ... 4 2.2. COMPACT LIVING ... 4 2.3. MULTIFUNKTIONELL MÖBEL ... 4 2.4. ERGONOMI ... 5 3. METOD ... 6 3.1. LITTERATURGENOMGÅNG ... 6 3.2. KVALITATIV DATAINSAMLING... 7 3.3. FOKUSGRUPP ... 7
3.4. HUMAN CENTERED DESIGN ... 8
3.5. OBSERVATION ... 8
3.6. PROTOTYPER ... 11
3.7. TESTNING ... 11
3.8. TILLFÖRLITLIGHET OCH SANNOLIKHET ... 11
4. GENOMFÖRANDE ... 13 4.1. OBSERVATIONER ... 13 4.2. KONCEPTGENERERING ... 13 4.3. PROTOTYPER ... 17 4.4. TESTNING ... 24 5. RESULTAT ... 28
5.1. OBSERVATIONER AV INTERAKTIONER MED MÖBLER ... 28
5.2. BÄDDSOFFAN GENERATIONS ... 29
6. ANALYS OCH DISKUSSION ... 37
6.1. OBSERVATIONER ... 37
6.3. TESTER ... 38 6.4. DEN MULTIFUNKTIONELLA MÖBELN ... 39 7. SLUTSATSER ... 40 8. REKOMMENDATIONER ... 40 KÄLLFÖRTECKNING ... 41 BILAGOR ...I
1
1. INLEDNING
Inledningen går igenom projektets bakgrund, problemformulering, syfte och frågeställningar samt avgränsningar. I bakgrunden introduceras företaget Husmuttern AB och en överblick över dagsläget för studenter. I problemformuleringen beskrivs den möjlighet som arbetet
fokuserades på. I syfte och frågeställningar summeras syftet och de frågor som ska besvaras fastställs. Avgränsningarna är till för att förklara vad arbetet fokuserat på, och således vad arbetet inte fokuserat på, samt vad för produktionsförutsättningar Husmuttern AB hade.
1.1. Bakgrund
År 2015 grundades företaget Husmuttern AB av VD Johan Tjernell, som svar på den
bostadsbrist som förvärrades av flyktingkrisen1. Affärsidén var att ge en möjlighet att bygga hus, snabbt och smidigt för olika behov. För att uppnå detta mål påbörjades utvecklingen av modulhus som var sammansatta av standardiserade komponenter, vilket skulle ge den flexibilitet som eftersträvades. Husen var enplanshus, både för permanenta och tillfälliga byggnadslov. Samtliga komponenter skulle vara demonterbara och återvinningsbara.
Företagsmottot löd: ”Do good, be good, fair deals”, vilket genomsyrade varenda del i företaget, från materialval till produktion. Tjernell ville också erbjuda en arbetsplats där personer oavsett bakgrund skulle kunna arbeta. Instruktionerna fick därmed inte innehålla text och det skulle vara tydligt hur det skulle göras. I och med detta var samtliga instruktionsmanualer
konstruerade med bilder och symboler och helt fria från ord2.
Företagets affärsidé innebar att de hade ett flertal målgrupper, bland annat studenter3. April 2019 uppmättes 99 965 studentbostäder, med en boyta på 28 kvm i snitt, i Sverige4. Den genomsnittliga inkomsten för heltidsstundeter år 2015 låg på 10 700 kronor per månad, men enbart 3 200 kronor kvar efter nödvändiga utgifter5. Detta gav en uppfattning om att generellt
bodde studenter på begränsad yta, även kallat compact living, och hade en stram budget. Compact living innebär att boarean är begränsad, vilket gör att golvutrymme blir en viktig resurs. För att få så mycket golvyta som möjligt är det bra att ha så mycket förvaring som möjligt, gärna sammanfogat med andra möbler6. Ett bra sätt att få ut så mycket som möjligt av ett compact living hem är multifunktionella möbler, så som sängar med förvaring under, sänggavel med hyllor eller bäddsoffor7.
1.2. Problemformulering
Compact living innebär att boytan är begränsad och det finns brist på förvaringsutrymme. En studentbostad i Sverige kan som minst vara ca 16 kvadratmeter8. I Figur 1 ses en
exempellägenhet som kommer vara grunden för kommande uträkningar i Tabell 1. Arean för
1 (Wendick 2016) 2 (Tjernell 2020)
3 (Husmuttern AB 2015)
4 (Bostadsbeståndet 2019) 5 (Finnerman 2015)
6 (Faunillan och Davidson 2015, 18-19) 7 (Faunillan och Davidson 2015, 22) 8 (Boverket 2020)
2 en enkel säng beräknades med standardmåtten, 200 cm och 90 cm och tvåsitssoffan9 hämtades från IKEA baserat på de alternativen till lägst pris på hemsidan just då. Den valdes eftersom de flesta studenter har låginkomst.
Tabell 1 Beräkning av en lägenhets yta i kvadratmeter.
Totala antal kvadratmeter 15,54 m2
Badrum - 3,23 m2
Kokvrå - 2,24 m2
Enkelsäng - 1,8 m2
Tvåsitssoffa - 0,9 m2
Återstående yta 7,37 m2
Figur 1 Exempel på en studentetta på ca 16 kvadratmeter10.
Måtten är skrivna i mm.
Då sängen och soffan tillsammans tar upp ca 3 kvadratmeter av bostadens yta vore det bra om dessa möbler kunde kombineras på något vis för att öppna upp för mer golvyta.
1.3. Syfte, mål och frågeställningar
Syftet med arbetet är att utforska möbelkoncept med minst två funktioner i en compact living miljö.
Arbetet har målet att utveckla multifunktionella möbler med minst två funktioner för studenter med liten bostad utifrån Husmuttern AB:s värderingar. Möbeln ska ta upp mindre yta än de möbler som ersätts funktionellt.
∑ 𝑒𝑛𝑠𝑡𝑎𝑘𝑎 𝑚ö𝑏𝑙𝑒𝑟𝑠 𝑎𝑟𝑒𝑎 > 𝑚ö𝑏𝑒𝑙𝑛𝑠 𝑎𝑟𝑒𝑎
9 (IKEA Knopparp 2020)
3 Frågeställningar:
1. Vilka funktioner är önskvärda i en multifunktionell möbel för studenter och personer som bor i compact living miljö?
2. Hur kan en multifunktionell möbel konstrueras som är tillämpad för studenter som bor i compact-living miljö?
1.4. Avgränsningar
Arbetet omfattade utveckling av en multifunktionell möbel specifikt för att sitta och sova. Den primära målgruppen var studenter i Sverige som bodde i compact living miljö. Den sekundära målgruppen var icke-studenter som bodde i compact living miljö. Det ska vara möjligt att tillverka möbeln hos Husmuttern AB, vilket medför att den ska vara kompatibel med madrasser på marknaden. Möbeln ska leva upp till Husmuttern AB:s värderingar: Do good, be good, fair deals. I och med att företaget först och främst fokuserade på modulhus fanns det tillgång till fräs, men möjligheterna till att skapa madrasser och liknande mjuka material var ej möjligt11.
4
2. TEORI
I teorikapitlet kommer urvalsmetoden beskrivas och diskuteras. Begrepp som använts förklaras och definieras utifrån de använts i arbetet.
2.1. Bekvämlighetsurval
Bekvämlighetsurval är namnet på den typen av respondenturval som innebär att respondenterna blir de som finns lättillgängliga för forskningen12.
I och med naturen av ett bekvämlighetsurval blir resultaten icke generaliserbara. Därför rekommenderas det ej för studier av kvantitativ art13. Detta är dock en kvalitativ studie, där urvalet skedde i metoden för observation och i val av fokusgrupp. I och med den kvalitativa naturen ansågs bekvämlighetsurval önskvärt, då forskningen tog plats i respondenternas egna hem, samt i fokusgruppen. Den negativa aspekten med bekvämlighetsurval blir dock att resultatet blir mycket situations-anpassat. De som valdes ut till observationerna var alla under 30 år gamla, studenter som bodde i compact living och utan barn eller husdjur. Trotts skillnader i hälsa, samt vilka möbler de hade i sina hem, skulle ett större urval möjligtvis gett fler resultat. Exempelvis, tre olika respondenter som levde utan soffa, tre som levde med soffa och tre som levde med bäddsoffa. En del av den primära målgruppen som inte blev observerad var de som enbart har en bäddsoffa, som används som både soffa och säng. I och med subjektet som undersöks i detta arbete är en multifunktionell möbel som fungerar som både soffa och säng, vore det intressant att få in information från de i målgruppen som använder båda funktionerna i en sådan möbel.
2.2. Compact living
Idén med compact living är att ta vara på den yta som finns tillgänglig, för att reducera resursanvändande. I och med den begränsade ytan blir onödiga saker bortprioriterade och hemmen blir mer effektiva14. Ett företag som jobbade mycket med detta var compact-living.com. De fokuserade på att bygga loft, för att få undan sängen och generera mer golvyta15.
2.3. Multifunktionell möbel
En produkt har både fysiska och funktionella aspekter. De enskilda operationer och
transformationer en produkt har kallas för produktens funktionella element. Dessa bidrar till produktens övergripande prestanda16. Huvudfunktionen hos en sittmöbel är att den ska kunna bära en sittande person ett visst avstånd från golvet. Två delfunktioner kan vara att ge ryggstöd och armstöd. För en tvåsitssoffa blir då huvudfunktionen att bära två sittande personer. Likaså blir huvudfunktionen hos en säng att bära en liggande person ett visst avstånd från golvet.
12 (Bryman och Bell 2011, 124) 13 (Bryman och Bell 2011, 125) 14 (Rong 2019, 5)
15 (compact-living.com 2020)
5
2.4. Ergonomi
Ergonomi handlar om att bidra med rätt produkt eller system vid rätt tidpunkt till rätt användare17. Produkten borde ta hänsyn till användarens förmågor och begränsningar. Ergonomi relateras för det mesta till antropometri, vilket är läran om människokroppens måttförhållanden. Dessa värden kan variera beroende på etnicitet, kön, ålder, näringsintag och fysisk träning. Antropometrins fokus är att en design ska passa användarens fysiska
begränsningar och möjligheter18. I en sittmöbel finns det olika dimensioner att ha i åtanke inom ergonomin. I Tabell 2 kan riktvärden utläsas för en generell vilstol och Figur 2 förklarar hur dessa riktvärden ska tolkas19.
Tabell 2 Riktvärden för en ergonomisk sittmöbel.
Figur 2 Förklarande bild till riktvärden.
De riktvärden som återfinns i Tabell 2 är till en vilstol, och i detta arbete kommer en soffa utformas. De skillnader som finns mellan måttsättning på en soffmöbel jämfört med en vilstol är bland annat sitsdjupet. Detta p.g.a. en soffas funktion i ett hem. I en soffa vill många kunna krypa upp i eller lägga sig ner20. Då sängen kommer vara 90 cm blir detta mått sitsens max
djup.
17 (International Ergonomics Association 2018) 18 (Högskolan i Skövde 2011)
19 (Berglund 1988, 75) 20 (Berglund 1988, 83)
6
3. METOD
I metoden beskrivs de metoder som tillämpats i arbetet för att samla in information och för att få fram ett resultat. En metod som beskrivs är Observation. Samtliga observationer gjordes under januari-februari 2020.
3.1. Litteraturgenomgång
Litteraturen som använts har främst varit akademiska böcker. Böckerna som användes var litteratur från utbildningen, akademiska böcker om design samt böcker som hittades genom sökta nyckelord. Sammanfattningsvis var det dessa nyckelord som användes.
• Måttsättning • Sittmöbler • Compact living • Idea
Sittmöblers Mått av Erik Berglund21 hittades genom att söka på nyckelorden ”Måttsättning”
och ”Sittmöbler” på stadsbibliotekets hemsida. Efter en granskning av vem Berglund var och kom fram till att resultaten av hans forskning var pålitliga användes litteraturen i den praktiska aspekten av att formge produkten.
Företagsekonomiska Forskningsmetoder av Alan Bryman och Emma Bell22 användes för undersökning av olika metoder av datainsamling och urval. Medan litteraturen är inriktad på företagsekonomisk forskning, fanns det information som var tillämpningsbar på många olika typer av arbeten. Diskussionen om kvantitativ forskning och kvalitativ forskning gav en insikt i vad som skulle vara att föredra i detta arbete. En granskning av författarna Bryman och Bell ansågs litteraturen tillförlitlig, då Bryman undervisade i forskningsmetodik och Bell hade en bakgrund i Warwick Business School23, vilket tydde på att de själva använde metoderna och
begreppen i boken och att den framkommit för att användas i just dessa typer av situationer. Universal Methods of Design av Bella Martin och Bruce Hanington24 användes för sökning av metoder att använda i arbetet. Den stärktes av annan litteratur som också använts i arbetet och använts som kurslitteratur. Martin är forskare och Hanington är professor, båda inom
utveckling och design. Informationen om forskningsgrupp som datainsamlingsmetod blev något som användes i arbetet.
The Design of Everyday Things av Don Norman25 användes som kurslitteratur i designkurser. Norman var vice president i företaget Apple men fokuserade vid skrivandet av detta arbete chef över designlaboratorium på University of California. Boken användes för metoden som ligger till grund för arbetet vad det gäller datainsamling, prototyp byggande och testning.
21 (Berglund 1988) 22 (Bryman och Bell 2011) 23 (Bryman och Bell 2011, 12) 24 (Martin och Hanington 2012) 25 (Norman 2013)
7 Källkritik av Torsten Thurén och Jack Werner26 var även den kurslitteratur. Författarna var båda journalister som ansågs ha hög kunskap om källkritik. Boken var från början skriven av Thurén, men uppdaterats av Werner för att ha med exempel och nya sätt att hantera information som kommer in från internetkällor.
Produktutveckling Konstruktion och Design av Karl Ulrich och Steven Eppinger27 användes som kurslitteratur och som grund för arbetets konceptgenerering. Författarna var båda professorer och hade utbildningar inom bland annat maskinteknik och innovation.
I arbetet har även en rapport på avancerad nivå använts. Compact Living as a Lifestyle av Rong Hu28 användes för att definiera vad Compact Living var för något. Eftersom rapporten
genomgått granskning och den publicerades 2019 ansågs informationen vara trovärdig och i linje med vad Compact Living ansågs vara vid skrivandet av denna rapport. Rapporten söktes fram med hjälp av Google Scholar med nyckelorden ”compact living” och ”idea” för att hitta vad Compact living handlade om rent konkret.
3.2. Kvalitativ datainsamling
Detta arbete hade i fokus att utforma en multifunktionell möbel för studenter som bor på en begränsad yta. För att få in data om hur en sådan möbel skulle användas av målgruppen valdes en kvalitativ riktning över en kvantitativ, då en djupare förståelse eftersträvades. Denna studie valde att bygga en förståelse på en beteendevetenskaplig grund, eftersom det var människors beteenden som var det intressanta. Metoderna som valdes ämnades lämpliga till att få ut information som handlade om vad konsumenter inom målgruppen ville ha i form av
observationer. Metoden fokusgrupp valdes av två olika anledningar. Den valdes för att få ut vad konsumenter vill ha ut av en möbel i diskussioner med varandra. Den andra motivationen bakom valet var för att i en idégenerering behövs ett flertal personer då metoden vanligtvis används i grupprojekt29.
3.3. Fokusgrupp
Fokusgrupp är en kvalitativ metod för att undersöka vad målgruppens känslor, attityder och åsikter om en produkt, tjänst, marknadsföringskampanj eller ett varumärke. Genom att samla ett antal noggrant utvalda respondenter från målgruppen kan de utvalda ämnena diskuteras på ett dynamiskt vis och på så sätt få fram informationen som eftersökts30.
26 (Thurén och Werner 2019) 27 (Ulrich och Eppinger 2014) 28 (Rong 2019)
29 (Norman 2013, 226)
8
3.4. Human Centered Design
Ett tankesätt som kommer tillämpas i detta arbete kallas för Design Thinking. Design Thinking är teorin om att lösa rätt problem, då en felaktig lösning kan vara värre än ingen lösning alls31, vilket är anledningen till att Design Thinking implementerades i detta arbete. Inom denna teori finns en metod som kallas för Human-Centered Design (HCD). Med HCD menas att produkten ska möta det mänskliga behovet, att det ska gå att förstå produkten och att den ska kunna användas32. Då detta arbete ämnar utveckla en möbel som ska användas i hemmamiljö primärt av människor var det lämpligt att välja metoden som hade just människan i fokus.
HCD kan delas in i fyra faser: observation, idégenerering, prototyper och testning. Det är en iterativ cykel, vilket betyder att under designprocessen kan de olika faserna komma in igen, istället för en linjär process. Generaliserat går processen i cirklar, som i Figur 3.
Figur 3 Den iterativa cykeln av HCD33.
3.5. Observation
Målgruppen som identifierats observeras i sin vardag. Detta för att få en förståelse för de problem som de har som kan behöva lösas. I detta arbete har parametrar så som ålder och kön ansetts som icke relevanta, då studenter i Sverige kan vara generellt sett mellan 18 och 57 år gamla oavsett kön34. Det som påverkar arbetet är aktiviteter som de potentiella användarna uträttar dagligen. En djup förståelse för hur målgruppen agerar är viktigt då problemet som identifieras och lösningen som utvecklas ska användas av målgruppen35. En anledning till att observationer valts att göras istället för enkätundersökningar är för att människor inte alltid gör vad de säger och vill inte ha det de tror att de vill ha36. Koncept- och Idégenerering
Koncept är en ungefärlig beskrivning av en produkts mekanism och utförande. Detta sker vanligtvis genom skisser eller enklare tredimensionella modeller. För att få fram koncept på ett
31 (Norman 2013, 217-218) 32 (Norman 2013, 219) 33 (Norman 2013, 222) 34 (CSN 2020) 35 (Norman 2013, 224) 36 (Norman 2013, 225)
9 organiserat och strukturerat vis implementeras den metod som kallas
konceptgenereringsmetoden37.
Konceptgenereringsmetoden delas in i fem steg, vilket illustrerats i Figur 4. Första steget är att klargöra problemet. En lyckad konceptgenereringsfas innehåller delmoment så som
uppdragsbeskrivning, kundbehov och produktspecifikationer. Komplexa problem bryts ner i delproblem som är enklare att lösa. Att söka lösningar externt innebär att samla in information från redan befintliga produkter som löser samma problem som konceptet ämnar att lösa. Att söka lösningar internt innebär att var och en i en projektgrupp individuellt genererar potentiella lösningar, för att sedan i gruppen diskutera och generera fler lösningar. Dessa koncept, från både intern och extern sökning. Systematiskt utforskas koncepten genom att se till att de som inte uppfyller kravspecifikationerna sållas bort. De olika lösningarna på delproblemen kan möjligtvis kombineras till en lösning till det större, komplexa problemet. Arbetet har innefattat både extern och intern sökning av koncept. Med intern sökning av koncept innebär att
resurserna i en projektgrupp används, i detta fall i form av brainstorming. Extern sökning
10 innebär att externa resurser används, i detta fall i form av undersökning av spetsanvändare, experters arbeten och litteratur inom området.
Figur 4 Konceptgenereringsmetoden i fem steg38.
Idégenerering kan implementeras både när ett korrekt problem ska identifieras och när korrekt lösning ska tas fram i konceptgenereringsmetoden. Idéer behöver inte leda till koncept, men koncept bygger på idéer. Metoden som används för idégenerering kallas för brainstorming. Teorin bakom brainstorming är att genom att skapa många idéer undviks risken att det fixeras på en idé, istället för att hålla det öppet för rätt lösning39.
Konceptgenerering är en del i konceptutvecklingsfasen illustrerad i Figur 5. Metoden tillämpas när ett problem är komplext. Problemet bryts ner till enklare delbehov som sedan om
38 (Ulrich och Eppinger 2014, 170) 39 (Norman 2013, 226)
11 formuleras till urvalskriterier. Urvalskriterierna är de egenskaper slutprodukten behöver
uppfylla för att uppnå en kvalitet som slutanvändarna blir nöjda med40.
Figur 5 Konceptutvecklingsfasen41.
3.6. Prototyper
Ett bra sätt att verkligen veta om ett koncept är bra, är att bygga prototyper och testa dem. Enligt Ulrich och Eppinger (2014) kan prototyp definieras som ”en approximation av en produkt inom ett eller flera intresseområden”42 och det är den definitionen prototyp har i denna
kontext. Prototyper kan vara enklare för att utveckla produkten i detalj och kan få in kvalitativa data till produktutvecklingen43. Parallell prototypande kan innebära att fokuserande på ett eller två koncept undviks44. Genom att tillverka prototyper under produktutvecklingens gång kan stora kostnader undvikas i den iterativa processen, då fel kan upptäckas innan produktion45.
3.7. Testning
Testning utförs med en liten grupp människor som är så lik målgruppen som möjligt, för att låta dem testa produkten. Beroende på produkten kan testning göras en och en med deltagarna eller flera samtidigt. Att låta respondenter testa produkten enskilt är positivt då de inte påverkas av andra i sina åsikter. Det positiva med om de är flera är kan de diskutera processen mer naturligt mellan varandra46.
3.8. Tillförlitlighet och Sannolikhet
För att se till att detta arbete ska vara så tillförlitligt och sannolikt som möjligt har olika steg tagits för att informationen ska vara korrekt. Genom att studera arbeten och forskning inom området har de extra stegen tagits för att undersöka de källor som låg till grund i de
förenämnda arbetena. När ett flertal källor refererar till samma grundkälla ökar källans
40 (Ulrich och Eppinger 2014, 168) 41 (Ulrich och Eppinger 2014, 48) 42 (Ulrich och Eppinger 2014, 375)
43 (Norman 2013, 227-228)
44 (Martin och Hanington 2012, 122) 45 (Ulrich och Eppinger 2014, 382)
12 tillförlitlighet. Därmed, i den mån det var möjligt, användes dessa källor i arbetet. Exempel på detta är boken ”Sittmöblers mått” skriven av Erik Berglund. Eftersom flera forskare inom området stöttat Berglunds resultat ökade tillförlitligheten i boken. Många forskare kan hävda sin sak, men om de inte är forskare inom det relevanta området kan informationen vara felaktig och är därmed inte tillförlitlig. Därför har källorna granskats utifrån vem eller vilka som utgett information i ämnet. I exemplet med Berglund var han en möbelarkitekt, central inom
möbelforskning och ledde möbelfunktionsstudier47. Informationen om Berglund kom från universitetet Chalmers officiella hemsida, vilket ökar sannolikheten att informationen är korrekt och tillförlitlig. Genom att undersöka vem eller vilka det är som gjort yttranden ökar både tillförlitligheten och sannolikheten för att arbetet nått en korrekt slutsats.
Andra referenser som gjorts har gjorts till tillförlitliga källor, så som Statistiska Central Byrån (SCB). De anses vara en tillförlitlig källa, då SCB enbart samlar in och presenterar data i form av siffror. Även primärkällor, så som CSN och IKEA har använts, då informationen kommer från de primära källorna. Hur mycket en student får i form av bidrag och lån från CSN vet CSN bäst själva. Vad som säljs på IKEA och hur mycket produkterna kostar, vad de har för
dimensioner osv hämtas från IKEA direkt. Primära källor för konkreta data styrker tillförlitligheten och därmed sannolikheten.
De källor som är i form av artiklar och rapporter är av den typen som genomgått referentgranskning, vilket innebär att forskningen utsatts för oberoende granskning48. Den data som samlades in i form av observationer har låg tillförlitlighet, då det är svårt för respondenter att ignorera observatören. För att öka tillförlitligheten valdes respondenter som hade en relation till observatören för att öka komfortgraden och därmed öka möjligheterna för naturligt beteende. Det finns ett argument för att respondenter inte har någon emotionell koppling till en främling, och därmed skulle vara mer ärliga om observatören var just en främling. I detta arbete där observatören vistades hemma hos respondenterna bedömdes detta som orimligt, men i andra arbeten där personers hem inte involveras kan detta vara något att tänka på.
I stegen konceptgenerering och testning kom data in i form av åsikter. Åsikter är inte tillförlitliga, om de inte är den data som eftersträvades. I detta arbete var det just
respondenternas åsikter som var målet. Att ha en fokusgrupp bestående av personer i arbetets målgrupp genomfördes just för att få de åsikter och synsätt som framtida konsumenter möjligtvis har. Även i fallet av fokusgruppen var respondenterna personer som observatören hade vänskapsrelationer med. Det finns ett argument för att respondenterna i fokusgruppen möjligtvis var oroliga för att bli dömda av personer vars åsikter de värdesätter. Bedömningen i detta fall gjordes att en grupp där medlemmarna var bekväma med att föra diskussioner var högre när de hade tidigare kopplingar till observatören och varandra, vilket genererade fler idéer och koncept, vilket ökar sannolikheten att en bra lösning hittas utifrån
konceptgenereringen.
47 (Chalmers 2010)
13
4. GENOMFÖRANDE
I genomförande redovisas användandet av metoderna för att generera ett resultat.
4.1. Observationer
I arbetet har tre personer som tillhör målgruppen observerats för insamling av data, vilka presenteras i Tabell 3.
Tabell 3 Personer som observerats.
Beteckning Hälsa
Tillgängliga möbler
Säng Soffa Bäddsoffa
Person A Problem
med ryggen Ja Ja Nej
Person B Inga
problem Ja Nej Nej
Person C Inga
problem Ja Nej Ja
De valdes ut för observation av hur de interagerar med sina möbler och vad som kan vara problematiskt för dem. Urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval. De tre personerna som valdes ut var, på grund av deras unika situationer, intressanta för detta arbete att studera. Det var även de tre som gav tillåtelse att genomföra observationerna. Det hade gynnat arbetet att observera minst tre av varje kombination av möblerna soffa, säng och bäddsoffa. Detta innebär att resultatet blir mycket situationsbaserat och kan inte generaliseras. Trotts detta ger
observationerna en nödvändig inblick i hur olika personer interagerar med de möbler som finns i deras hem.
4.2. Konceptgenerering
Konceptgenerering genomfördes med hjälp av brainstorming. Denna metod behöver ofta fler än en person, vilket är varför valet gjorts att sätta ihop en fokusgrupp för de tillfällen
brainstorming behövdes. Medlemmarna i fokusgruppen och deras utbildningar kan ses i Tabell 4. Två av medlemmarna i fokusgruppen var även respondenter under observationsfasen. Detta innebar att de två tänkte mycket på vad de själva ville ha ut av en sådan möbel, vilket kan vara positivt, då de ingick i målgruppen. De visste däremot inget om arbetet innan observationerna genomfördes.
14
Tabell 4. Personer i fokusgruppen
Beteckning Utbildning
Person B Textdesign
Person C Nätverksteknik
Person D Design och Produktutveckling
Person E Produktion och Logistik
Att brainstormingen styrdes av den som genomför arbetet innebar att fokus kunde föras tillbaka till huvudsyftet de gånger det spårade ur. I och med den pandemi som var rådande genomfördes dessa möten genom zoom. Detta kan ha påverkat flödet och gjorde att enbart en person ritade upp de idéer som framfördes.
Ur brainstormingssessionen kom ett flertal idéer som resulterade i koncept, som kan ses i bilaga 1. Utifrån den togs de koncept som uppfyllde de funktioner som produkten behövde baserat på observationerna. Det resulterade i 13 koncept, som kan ses i bilaga 2.
Urvalskriterierna till arbetet blev utifrån diskussion med Tjernell49, observationer som genomfördes och brainstormingen följande:
• Få tillverkningssteg • Enkel att använda • Ergonomisk att använda • Miljövänligt material • Låg materialkostnad
Med ergonomisk användning menas att vid uppfällning och hopfällning ska produkten slita så lite som möjligt på användarens kropp. Den bedömningen gjordes utifrån antal steg i
användningsprocessen
Efter ett samtal med Tjernell, sållades en del koncept bort, då dessa ej skulle vara möjliga att tillverka hos Husmuttern AB. Samtliga koncept behövde ha ribbotten. Det lämnade kvar de sex koncept, som kan ses i bilaga 3.
De koncepten fördes in i en konceptsållningsmatris som ses i Tabell 550. I en
konceptsållningsmatris används ett referenskoncept som koncepten ställs emot. Referensen får
49 (Tjernell 2020)
15 värdet 0 i de olika konceptkraven, och sedan bedöms koncepten i relation till referensen. I de fall konceptet är bättre än referensen får den ett värde betecknat med +, i de fall konceptet är sämre får det ett värde betecknat med -. Samtliga värden sammanställs och de koncepten med högst värdering går vidare till nästa steg. Den referens som valdes ut var en bäddsoffa från IKEA, vid namn Hammarn51. Det var en bäddsoffa lik koncept C, i och med att den fällde bak ryggstödet och sedan var sätet dubbelvikt och fälldes ut. På den utfällda bädden lades en tunn madrass, se Figur 6. Den valdes som referens, då det var den möbel som IKEA kunde erbjuda med de utvalda funktionerna som hade lägst pris. Ramen var gjord av metall, och sätet var ett spänt tyg av 100% polypropenplast. Samtliga urvalskriterier bedöms utifrån antagandet att produkten produceras hos Husmuttern AB, inklusive referenskonceptet.
Tabell 5 Konceptsållningsmatris. Koncept Urvalskriterier A Bakåt enkel B Bakåt dragspel C Framåt bakåt D Säng enkel E Platt-form F Säng förvaring G (referens) Hammarn Få tillverkningssteg - - - 0 Enkel användning + + 0 + 0 + 0 Ergonomisk användning + + 0 + 0 + 0 Miljövänligt material + + + + + + 0 Låg materialkostnad - - - 0 Antal + 3 3 1 3 1 3 0 Antal 0 0 0 2 0 2 0 6 Antal - 2 2 2 2 2 2 0 Slutbetyg 1 1 -1 1 -1 1 0 Rangordning 1 1 3 1 3 1 2
Fortsätta? Ja Ja Nej Ja Nej Ja Referens
16
Figur 6 Referenskoncept Hammarn52.
Efter konceptsållningsmatrisen gick sex koncept ner till fyra. Då de fyra koncepten hade samma slutbetyg, genomfördes en så kallad konceptpoängsättningsmatris53. Poängsättningen sker med en skala från ett till fem, som kan ses i Tabell 6.
Tabell 6 Poängsättnings skala.
Relativ prestanda Poängsättning
Mycket sämre än referensen 1
Sämre än referensen 2
Samma som referensen 3
Bättre än referensen 4
Mycket bättre än referensen 5
Poängsättningen viktas sedan med en viktfaktor. Viktfaktorn anger hur viktiga urvalskriterierna är i form av procent. Summan av viktfaktorn ska bli 100 %, och detta för att ge en uppfattning om vilka kriterier som är viktigast54. I samtal med Tjernell och utifrån observationerna av användarna rangordnades och värderades urvalskriterierna till konceptpoängsättningsmatrisen i Tabell 7.
52 (IKEA Hammarn 2020)
53 (Ulrich och Eppinger 2014, 209) 54 (Ulrich och Eppinger 2014, 210)
17 Tabell 7 Konceptpoängsättningsmatrisen. Koncept A Bakåt enkel B Bakåt dragspel D Säng enkel F Säng förvaring G (Referens) Hammarn Urvalskriterier Viktfaktor Poäng Viktad
poäng Poäng Viktad poäng Poäng Viktad poäng Poäng Viktad poäng Poäng Viktad poäng Miljövänligt material 40 % 5 0,4 5 0,4 5 0,4 5 0,4 3 0,4 Enkel användning 20 % 4 0,2 4 0,2 5 0,2 5 0,2 3 0,2 Ergonomisk användning 20 % 4 0,2 4 0,2 5 0,2 5 0,2 3 0,2 Få tillverkningssteg 15 % 2 0,15 1 0,15 2 0,15 1 0,15 3 0,15 Låg materialkostnad 5 % 2 0,05 2 0,05 2 0,05 2 0,05 3 0,05 Total poäng 4 3,85 4,4 4,25 3
Fortsätta? Nej Nej Ja Nej Nej
Konceptpoängsättningsmatrisen gav att koncepten som var sängsoffor fick högst poäng, där koncept D, enkel sängsoffa fick högst poäng. Något som kom fram under brainstorming sessionen var att förvaring var något som var att föredra i produkten, då bostadsytan var begränsad. Därför valdes det att införa förvaring i koncept D.
4.3. Prototyper
Då koncept D med förvaring valdes ut till vidareutveckling började prototypbygget med funktionsprototyp. En funktionsprototyp är en prototyp som byggs för att testa olika funktionella aspekter av ett koncept55. Materialen som användes kan ses i Figur 7.
18
Figur 7 Material för att bygga funktionsprototyp. Såg, träplugg, kniv, linjal, hobbylim, glasspinnar, penna, sudd och papper.
I konversation med Tjernell, för att få en produkt som är möjlig att tillverka hos dem, måste produkten vara kompatibel med madrasser från IKEA, då detta vore en lösning. Måtten på en vanlig singel säng var 90 x 200 cm56, vilket då blev måtten för bäddytan. Delar till
funktionsprototypen ses i Figur 8.
Figur 8 Prototypdelar av möbeln. Ribbotten (till vänster) och ryggstöd (till höger) i skala 1:10.
19 Baserat på dimensionerna i Sittmöblers mått av Erik Berglund rekommenderades det ett
ryggstöd på ca 60 cm med ett sitsdjup på ca 47 cm.
Första tanken med förvaringen var att helt enkelt ha en låda under sängen för kuddar och täcken. Dock fanns en inspiration till en alternativ lösning på förvaringen, soffan Ekebol på IKEA57. Den soffan hade ett öppet förvaringsutrymme i armstödet, som kan ses i Figur 9.
Figur 9 Soffan Ekebols armstödsförvaring58.
Eftersom sitsdjupet och bäddens bredd var så olika, fanns en möjlighet att utnyttja utrymmet bakom ryggstödet när sängsoffan användes som soffa. Det innebar också att antingen behövde ryggstödet kunna puttas bakåt, eller bädden rullas framåt. Första konceptet, som visas i Figur 10, var att putta bak ryggstödet.
57 (IKEA Ekebol 2020) 58 (IKEA Ekebol 2020)
20
Figur 10 Funktionsprototyp av ribbotten med ryggstödet i vinkel 105°59.
Därför tillverkades sedan små gångjärn för att testa detta. För att ordentligt testa gjordes även en madrass av papper för att få med dennes volym i funktionsprototyp byggandet. Gångjärn och madrass kan ses i Figur 11. Att göra gångjärnen var för att se om det vore möjligt med en så enkel konstruktion.
21
Figur 11 Funktionsprototyp av gångjärn. Utfällt ryggstöd (till vänster) och ihopfällt ryggstöd (till höger).
Det blev uppenbart att det inte skulle fungera med enbart gångjärn mellan ett rakt ryggstöd och en flexibel del på grund av geometrin. Antingen skulle det behövas ett glidsystem eller dubbla gångjärn för att kunna fälla ihop ryggstödet. Prototypbygget fördes i det stadiet in i 3D
programmet SolidWorks, dels för funktionsprototyper, dels för utseendeprototyper. Enligt Berglund60 är att det bekvämare när vinkeln mellan sits och ryggstöd ligger mellan 103°-110° skapades ett ryggstöds stöd med höjden 750 mm för att kunna hålla uppe ett vinklat ryggstöd med ett glidsystem. En digital funktionsprototyp av bäddsoffan kan ses i Figur 12, där även en lösning med dubbla gångjärn togs fram, för att kunna ha utrymmet bakom ryggstödet utan att få en väldigt hög möbel.
22
Figur 12 Digitala funktionsprototyper med ryggstöd. Glidsystem (till vänster). Dubbla gångjärn (till höger).
Konstruktionen med dubbla gångjärn tittades närmare på och armstöd lades till, vilket kan ses i Figur 13. Ett problem med att öppningen blev för liten för att kunna användas till förvaring uppstod, samt ett system för att förhindra förskjutning av ryggstödet när det inte var önskvärt.
23 De två problemen ledde till att en annan typ av funktionsprototyp togs fram, där ryggstödet var i en 90° vinkel, som kan ses i Figur 14. Med det fick konsumenterna själva använda kuddar för att få fram en bekväm ställning för att vila.
Figur 14 Funktionisprptptyp av sängsoffan utan vinklat ryggstöd.
I och med att ryggstödet blev i en 90° vinkel till skillnad från den funktionsprototyp som hade dubbla gångjärn gav detta möjligheten att ha extra förvaring i form av hyllor bakom
sängsoffan.
Vid det stadiet av prototyp byggandet upplevdes möbeln som skrymmande och ryggstödet som högt av projektansvarige. På grund av detta genomfördes en digital testning, för att få in hur målgruppen upplevde möbeln. Då person A uttryckte en önskan om att inte ha armstöd på en soffa, gjordes modellen med och utan armstöd.
24
4.4. Testning
Testningen utfördes online, där testgruppen fick ta del av 3D modeller av koncepten. De fick granska dem, bilda sina egna uppfattningar för att sedan komma in i en gruppchatt för att diskutera med varandra. I Tabell 8 presenteras medlemmarna i testgruppen.
Tabell 8 Testgupp.
Beteckning Utbildning
Person A Språk och Musik
Person B Textdesign
Person C Nätverksteknik
Person D Design och Produktutveckling
Person F Media Tv-produktion
(examinerad)
I och med den rådande situation som pågick under projektets gång skapades inga fysiska prototyper, utan testning skedde i form av 3D modeller som respondenterna fick reagera på och som visas i Figur 15. För att få ut så mycket som möjligt ur testningen fick respondenterna modellerna att testa först själva, för att sedan komma in i en gruppchatt och diskutera. Person F hade ingen tidigare erfarenhet av vad projektet handlade om för att få med
perspektivet av någon som ser det för första gången. Respondenten var vid utförandet av testet inte student men bodde i compact living. Denna person var med i testgruppen för att testa koncepten på någon som ingick i den sekundära målgruppen också. De fyra testningskoncepten beskrivs i Tabell 9 och Figur 15.
Den information de fick var tanken om att konsumenter skulle behöva köpa till madrass och kuddar.
Tabell 9 Konceptkombinationer.
Konceptkombinationer Utan Hyllor Med Hyllor
Utan Armstöd 1A 1B
25
Figur 15 De fyra testningskoncepten.
En diskussion fördes med testgruppen. Ur det kom det fram flera åsikter och förbättrings-möjligheter.
Hyllorna sågs som positiva i de fall möbeln kunde användas utan att stå mot en vägg, då förvaringsutrymme var åtråvärt. Dock var det fler respondenter som uttryckte att om de skulle ha möbeln skulle den behöva stå mot en vägg, vilket skulle göra hyllorna oanvändbara. Person D utryckte att i dennes erfarenheter vore armstöden obekvämt för en person längre än 180cm lång att sova mellan, och skulle därmed vilja ha alternativ 1B, för förvaringsutrymme och för att använda möbeln som en rumsavskiljare.
I diskussionen framgick det att önskemålet med ett hörn i soffan. Detta skapas i och med armstöden. Person F uttryckte att lådan var en bra lösning på förvaringen, men att lådan skulle vara oanvändbar, då ett bord skulle komma i vägen. Idén om att ha två lådor istället för en stor skapades då, i och med att då kan ett bord stå iför ena lådan, men andra skulle då kunna
användas. En annan positiv aspekt med två lådor istället för en vore att det skulle bli enklare att ha ordning och reda i förvaringen. Därmed skapades möbel 2A* som kan ses i Figur 16. Den fick beteckningen 2A* då det var en vidareutveckling av koncept 2A.
26
Figur 16 Koncept 2A* med två halvlådor.
Person A uttryckte att en soffa som var lite mer än 2 meter bred skulle inte få plats i dennes lägenhet, och att personligen skulle respondenten inte vilja ha soffan som säng. För att få plats, skulle soffan få vara maximum av 150cm och då utan armstöd för att kunna sträcka ut sig på den vid behov.
I och med att en mindre låda redan skapats, utvecklades en möbel som var en bäddsoffa, 3A och 3B, Figur 17. Med en sitsbredd på 100 cm skulle den räknas som en soffa för två personer, då sitsbredden för två personer var 98 cm61. 100 cm skulle ge alternativet att ha en madrass dubbelvikt när möbeln används som soffa. Funktionen fungerar på det sättet att en ribbotten med tyg remmar undertill enbart fästs med de ribbor som är närmast kanterna på soffan, så att de inte har mellanrum vid hoptryckt tillstånd, men kan dras isär likt ett dragspel.
27
Figur 17 Bäddsoffan med ihoptryckbar ribbotten.
Person A uttryckte att 100 cm var för litet för en soffa, då dennes soffa hade en sitsbredd på 120 cm. I och med konstruktionen på denna typ av bäddsoffa, skulle det behövas extra delar för att få en bredd mellan 100 cm och 200 cm.
28
5. RESULTAT
I resultat presenteras på vilka sätt de respondenter som observerades interagerade med sina möbler. Resultaten av prototypbyggandet presenteras steg för steg, från fysiska
funktionsprototyper till 3D modeller. Testningens resultat presenteras i form av tabeller, bilder och de delar av diskussionen som bidrog till utveckling av koncepten. Bäddsoffan Generations presenteras med bilder och förklarande text.
5.1. Observationer av interaktioner med möbler
Observationerna av person A gav en inblick i hur en soffa kan användas i ett hem på få kvadratmeter. Personen växlade mellan soffan och sängen under dagen beroende på
bekvämlighet. När frågan om en kombination av soffa och säng kom upp, besvarades den med att en kombination skulle vara bra i de fall gäster var där för att möjliggöra för övernattning, men att för respondentens del var det skönt att kunna växla mellan soffa och säng utan att behöva genomföra de olika arbeten som förknippas med bäddsoffor. Respondenten uttryckte även en önskan om att ha soffan utan armstöd, då detta skulle ge en möjlighet att sträcka ut sig ordentligt.
Observationerna av person B genererade följande data: Personen spenderade mycket tid i sängen. Sängen blev hemmets tyngdpunkt, där spel, tv-tittande och umgänge ägde rum under dagarna. När frågan om soffa i hemmet togs upp kom det fram att respondenten gärna haft en soffa, för de aktiviteter som observerats ovan. Respondenten uttryckte ett missnöje med att så många aktiviteter skedde i sängen, men att det inte kändes som något annat alternativ fanns. Observationerna av person C gav inblick i hur en person använde dessa. Sängen användes för sömn, men även för tv-tittande vid avslappnad egen tid. Bäddsoffan användes för vardagliga aktiviteter så som skolarbete, tv-tittande och dylikt. När gäster var där var det soffan de samlades; den blev hemmets tyngdpunkt i de fallen. När respondenten frågades om säng-funktionen i soffan besvarades att den var bra när gäster sov över, men annars användes den som en soffa. Respondenten uttryckte att det var skönt att kunna erbjuda sovplats, då
29
5.2. Bäddsoffan Generations
Bäddsoffan Generations, namngivet för att den ska kunna användas i flera generationer framåt, har två olika baser: En statisk bas och en flexibel bas. Den statiska basen, Figur 18, är en sängstomme som blir en soffa beroende på hur den är bäddad.
Figur 18 Bäddsoffan Generations, statisk bas.
Den flexibla basen, Figur 19, är en soffa när den är ihop tryckt och en säng när den är utdragen.
Figur 19 Bäddsoffan Generations, flexibel bas. Stäng (till vänster) och öppen (till höger).
För att ge fler valmöjligheter finns det även hyllor att bygga på soffans rygg, som kan ses i Figur 20 för den statiska basen, och Figur 21 för den flexibla.
30
Figur 20 Bäddsoffan Generation statisk bas med hyllor.
Figur 21 Bäddsoffan Generations flexibel bas med hyllor, stängd (till vänster) och öppen (till höger).
Då tanken är att soffan ska kunna konstrueras av vem som helst har enkla monterings system använts i form av kopplingsbeslag62 och 6mm träplugg. För att undvika fel vid konstruktion har
31 delar så som armstöden utformats så att det inte är någon skillnad på höger och vänster. Det medför även att det inte behöver göras omställningar mellan varje del, utan flera delar kan produceras mer löpande. Symmetrin gör även att möbeln kan konstrueras efter eget önskemål. Bäddsoffan med flexibel bas kan konstrueras så att bädden dras ut åt höger eller vänster utan att behöva andra komponenter. Ritningar till delarna kan ses i bilaga F.
Bäddsoffan med statisk bas och den med flexibel bas använder samma delar till hyllorna om det så önskas, men armstöden till den flexibla varianten är mer komplicerad, då den är utformad för fler delar, se Figur 22 för jämförelser.
Figur 22 Armstöd för statisk bas (till vänster) och armstöd för flexibel bas (till höger).
Armstöden är också benen i bäddsoffan, vilket gör att hela delen måste bytas ut om kunden vill vara utan armstöd. Produktionsmässigt är det väldigt enkelt att justera ritningen för att få delarna så att sofforna blir armstödslösa. Då blir det dock skillnad på höger och vänster del, se Figur 23.
Figur 23 Bäddsoffans ben för statisk bas (vänster), bäddsoffans ben flexibel bas (höger).
Lådorna i de båda varianterna är olika, eftersom den flexibla basen har ben som håller bädden uppe och stabiliserar det hela, vilket kan ses i Figur 24.
32
Figur 24 Bäddsoffan med flexibel bas underifrån med lådan på plats.
Eftersom bäddsoffan med statisk bas inte behöver extra ben för att hålla stabiliteten kan lådorna vara bredare och därmed ge mer förvaringsutrymme, som kan ses i Figur 25.
Figur 25 Bäddsoffa med statisk bas och lådorna på plats.
Exempel på olika möbleringar med de olika alternativen kan ses i figur Figur 26, Figur 27,Figur 28 och Figur 29.
33
Figur 26 Exempel på möblering: Statisk bas utan bokhyllor.
34
Figur 28 Exempel på möblering: Flexibel bas utan bokhyllor.
Figur 29 Exempel på möblering: Flexibel bas med bokyllor.
Hyllornas väggar och tillhörande hyllplan fungerar till båda baser. Väggarna är även de utformade för att kunna konstrueras felfritt med hål för hyllbärare på båda sidor och hålen för kopplingsbeslagen i mitten av skivorna, se Figur 30.
35
Figur 30 Båda sidor av väggen till hyllan.Hål för kopplingsbeslag (till vänster) och andra sidan (till höger).
Centreringen av beslagshålen och att hyllbärarhålen finns på båda sidor gör även det att mitten väggen som bäddsoffan med statisk bas behöver är den samma som ytterväggarna. Det finns då möjligheten att ha halva hyllsystemet på den statiska bäddsoffan om så önskas.
Taket på hyllan och golvet på hyllan har även de samma ritning, för att åter igen göra det svårt att göra fel vid konstruktionen, se Figur 31.
36 Uträkning
Målet var att ha en area som är mindre än de enstaka möblernas area. ∑ 𝑒𝑛𝑠𝑡𝑎𝑘𝑎 𝑚ö𝑏𝑙𝑒𝑟𝑠 𝑎𝑟𝑒𝑎 > 𝑚ö𝑏𝑒𝑙𝑛𝑠 𝑎𝑟𝑒𝑎 I Tabell 10 beräknas arean för en enkelsäng och en tvåsitssoffa.
Tabell 10 Arean för en enkelsäng och en tvåsitssoffa
Möbler Area Enkelsäng 1,8 m2 Tvåsitssoffa 0,9 m2 Ʃ Area 2,7 m2 2,1 x 1 (0,3) 1,15 x 1 (0,3)
37
6. ANALYS OCH DISKUSSION
I analys och diskussion kommer resultatet granskas efter de fyra stegen inom HCD och bäddsoffan Generations. De kommer analyseras och diskuteras utifrån de teorier som var tillämpade i de avsnitten.
6.1. Observationer
Respondenterna valdes med bekvämlighetsurval63. Det finns för och nackdelar med detta.
Fördelarna som tidigare nämnts var att respondenterna var bekväma med att observatören var där, då det var någon de kände sedan innan. Potentiella nackdelar med detta kan vara att de satte upp en front för att framstå så bra som möjligt för observatören. Detta är en risk med observationer oavsett om observatören är en främling för respondenterna eller ej. Fördelen för arbetet med att använda respondenter som observatören umgåtts med tidigare är att
observationer som gjorts innan projektets start kan vara med och underlätta insamlingen av data. En del trender i en persons vardagliga beteende kan styrka tillförlitligheten i sättet personen ifråga beter sig under observationernas gång.
Observationer genomfördes enbart på personer som tillhörde den primära målgruppen,
studenter i compact living miljö64. Detta var positivt i den bemärkelse att det var data från den
primära målgruppen som var intressant. Det vore bra att observera personer i den sekundära målgruppen också, för att få in perspektivet från andra som lever i compact living miljö. Skulle de möjligtvis ha andra åsikter och bete sig på annorlunda vis vad det gäller deras möbler? Eller skulle de visa på något som gör att just studenters perspektiv är detsamma som andra som också lever i compact living miljö?
Genom observationerna av redan utvalda möbler i respondenternas hem blev arbetet fokuserat från början. Detta var positivt i det avseendet att observationerna blev effektiva. Övriga observationer sållades bort vid genomgång av insamlade data, så som interaktioner med andra apparater och möbler i hemmen. Om observatören gått in med enbart tanken att hitta en kombinationsmöbel att utveckla med observationerna som grund, hade resultatet varit något helt annat jämfört med de bäddsoffor som detta arbete resulterat i? En multifunktionell möbel kan vara ett flertal saker, och skulle med samma teorier och metoder kunna utformas.
Ergonomin i detta arbete observerades i hur respondenterna förhöll sig till sina möbler. Exempelvis person A med ryggproblem använde sin soffa på ett sätt som de andra
respondenterna inte gjorde. Dessa observationer tillämpades i utformningen av soffan i det avseendet att armstöden kan väljas bort, en statisk bas eller en flexibel bas kan väljas och konsumenterna kan själva bestämma med hjälp av madrasser och kuddar hur soffan ska kännas. Valmöjligheterna och anpassningsbarheten kan vara något som är positivt för många
personer65.
Sammanfattningsvis gav observationerna den grund som arbetet utgått ifrån. Bäddsoffan Generations fick sin anpassningsbara och modulära utveckling på grund av hur olika
63 (Bryman och Bell 2011, 124-125) 64 (Rong 2019)
38 respondenternas behov var. Det är en möbel som strävar efter att kunna anpassas till vem som helst som bor i en compact living miljö.
6.2. Prototyper
I framtagandet av prototyper var compact living något som hela tiden fanns med i bygget. Men hjälp av glasspinnar, som liknade ribbotten, byggdes en funktionsprototyp relativt snabbt och enkelt. Genom att få en uppfattning om konstruktionen av en säng och en soffa kunde likheter och skillnader bli mer konkreta än om enbart 3D programmet SolidWorks använts. Det hade varit möjligt att med hjälp av en 3D printer fått fram delar som skapats i SolidWorks för att på så sätt ha en fysisk funktionsprototyp som gjorde dimensionerna mer konkreta. Fördelarna med att skapa funktionsprototyper med glasspinnar och lim var att då låste sig inte hjärnan på ett koncept, utan det fick utvecklas mer i enlighet med HCD66. Det är möjligt att koncepten med de olika vinklade ryggstöden och tanken på att ta vara på det återstående utrymmet inte kommit fram utan byggandet av funktionsprototypen. Utan den tanken hade inte ryggstödet fått den höjd som bäddsoffan fick, och utan den höjden hade inte idén om hyllor på soffans rygg blivit ett koncept och en del av alternativen för bäddsoffan. På det sättet fick möbeln sin
multifunktionella prägel, då den erbjuder en plats att sitta, sova och förvara saker på. Med en fortsatt utveckling av soffan med hjälp av funktionsprototyper och byggande av skalenliga prototyper skulle fler aspekter möjligtvis komma fram som kanske skulle innebära fler funktioner till denna multifunktionella möbel. Det skulle också kunna generera en möbel med andra lösningar men med samma funktioner.
6.3. Tester
I testningens skede var respondenterna valda med bekvämlighetsurval67. Detta innebar en begränsning i den mängd av konstruktiv kritik som samlades in och en begränsning i vilka åsikter som kom fram. De respondenter som var med i testningen gav dock olika tolkningar av testmodellerna, kom med givande diskussioner och på flera sätt formade hur de resulterande möblerna utformades. Att genomföra tester med fler grupper hade kunnat ge ännu fler idéer på vad som kunde förbättrats och utvecklats på Bäddsoffan Generations.
Eftersom respondenterna allihop bodde i compact living miljö gav testningen resultat som var relevant för arbetet. Exempel på detta var de blandade åsikterna om hyllorna, då de såg förvaringsutrymmet som något mycket positivt, men att det skulle vara svårt att utnyttja i många compact living situationer. En annan utveckling var den av lådan, då en av
respondenterna hade ett bord som skulle göra lådan oanvändbar. Att ha två lådor under istället för en stor skulle ge större flexibilitet och anpassningsbarhet. Att testa koncepten mot
respondenterna var väldigt givande för projektet.
I och med testningen blev det mycket tydligt vad som var viktigast för respondenterna i testningsgruppen. Att möbeln inte fick ta för stor plats, och att den skulle ge
förvaringsmöjligheter. Just funktionen med förvaring var något som hade kunnat utvecklas ännu mer i Bäddsoffan Generations. Det modulära tänket öppnar upp för många möjligheter för
66 (Norman 2013, 219)
39 vidareutveckling av förvaringen, vilket är något IKEA snabbt var inne på tidigt med sina
produkter.
Det hade varit mycket givande om en fysisk modell av bäddsoffan konstruerats så att
respondenterna kunnat ha med de ergonomiska aspekterna av möbeln. Det hade inte varit lika enkelt att snabbt göra ändringar i modellerna för att respondenterna skulle få se sina idéer konceptualiseras under diskussionens gång, men den ergonomiska aspekten skulle kunna testats. En prototyp i verklig storlek med en madrass och kuddar hade kunnat resultera i kritik som utvecklat produkten ännu mer i riktningar som i detta projekt ej var möjligt att utforska.
6.4. Den multifunktionella möbeln
Bäddsoffan Generations blev inte bara en soffa, utan ett helt modulärt koncept med två olika baser för olika typer av små hem. Compact living var det som drev utvecklingen framåt med den flexibla basvarianten och med de mindre lådorna under. Nyckelord som flexibilitet, anpassningsbarhet och modulär var inte med från början i detta arbete, men som kom fram under utvecklingens gång. Compact living gjorde att kreativa lösningar på bristen av utrymme blev ett måste. Hade en multifunktionell möbel skapats för ett större hem hade detta varit ett helt annat arbete. Det betyder dock inte att ett större hem inte skulle ha nytta av en Generations bäddsoffa. Det skulle vara intressant att se hur en större marknad skulle reagera på bäddsoffan och hur den skulle konkurrera på marknaden med andra bäddsoffor.
Konkurrensen fanns med i arbetet från början och genomsyrade utvecklingen på ett refererande vis. Grunden för måttsättning, konstruktion och inspiration till koncept kom i mångt och
mycket från IKEA. Referens konceptet i konceptgenereringen kom från IKEA. Idén om att ta vara på utrymmen i soffor där det finns vinklar kom också från IKEA. Detta kan ha påverkat utformningen av den slutgiltiga produkten. Att undgå IKEA:s inflytande vore inte bara svårt, då de är en väldigt stor del av möbelmarknaden, men även dumt. Eftersom målgruppen var studenter med låg inkomst som bodde i compact living var IKEA helt klart den största
konkurrenten. En intressant fråga vore ifall samma utformning av bäddsoffan hade tagits fram om istället för IKEA hade haft inspiration från den gamla tidens möbelmästare? Hur
konstruerade de sina möbler och varför? Skulle deras tekniker kunna implementeras på en multifunktionell möbel av denna karaktär?
Ergonomin i bäddsoffan Generations var något som inte kunde testas. Den har ergonomi med i utformningen vad det gäller måttsättning, men vinklarna försvann vid prototypbyggandet och koncepttestningen. Detta skedde för att få till en bäddsoffa som var modulär, anpassningsbar och som hade möjlighet till förvaring. Om det skulle gå att få till vinklarna och förvaringen utan att möbeln tog allt för stor plats, var anpassningsbar och möjlig att producera till ett lägre pris vore produkten en fullträff. Bäddsoffan Generations har möjligheten att bli allt det, med testning och vidareutveckling.
40
7. SLUTSATSER
Bäddsoffan Generations utvecklades med människan i fokus, vilket var i linje med Husmuttern AB:s värderingar. Precis som företagets hus blev även bäddsoffan en modulär produkt med hög anpassningsbarhet utifrån kundens behov och önskemål. Detta trots att antalet respondenter var färre än önskat och urvalet skedde genom bekvämlighetsurval ur målgruppen. Bäddsoffan Generations är ett första koncept som behöver genomgå granskning, testning och
vidareutveckling innan den är klar att släppas på marknaden, men den har stor potential att bli en färdig produkt.
8. REKOMMENDATIONER
Vidareutveckling på projektet vore att genomföra en materialanalys, för att hitta bra material som genomsyrar Husmuttern AB:s företagsmotto och värderingar. Vilka ekologiskt hållbara material finns på marknaden, till vilka priser? Vad vore det mest hållbara alternativet, utifrån ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv?
Rekommendationer vore att utveckla en multifunktionell möbel med ergonomin som
huvudsakligt fokus. Exempelvis vore en utveckling av rygg- och armstöd ur ett ergonomiskt perspektiv något att titta närmare på.
En konstruktionsmanual som använder symboler och bilder, men ingen text skulle vara ett möjligt arbete baserat på detta projekt.
En så kallad köpa tillverka analys vore bra att genomföra i förhållande till detta projekt. Om det vore aktuellt kanske ett samarbete med ett sängföretag något som skulle kunna komma fram ur detta.
Frågeställningar som vore intressanta att undersöka, men som låg utanför projektets
begränsningar vore hur en bäddsoffa kan skapas utifrån mottot ”do good, be good, fair deals” utan tanke på vad som var möjligt att producera i Husmuttern AB:s lokaler. Det vore intressant att titta på samarbeten med företag som fokuserar på ekologiska produkter för produktion av möbeln.
41
KÄLLFÖRTECKNING
Berglund, Erik. Sittmöblers Mått. Handbok, Nacka: Möbelinstitutet, 1988.
Bjereld, Ulf, Marie Demker, och Jonas Hinnfors. Varför Vetenskap? 4. Lund: Studentlitteratur AB, 1999.
Bostadsbeståndet. ”SCB.” scb.se. den 25 04 2019. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-
efter-amne/boende-byggande-och-bebyggelse/bostadsbyggande-och-ombyggnad/bostadsbestand/pong/statistiknyhet/bostadsbestandet-2018-12-31/ (använd den 31 03 2020).
Boverket. boverket.se. den 21 10 2020. https://www.boverket.se/sv/PBL-
kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-byggregler/bostadsutformning/studentbostader/ (använd den 14 12 2020).
Bryman, Alan, och Emma Bell. Företagsekonomiska forskningsmetoder. 1:2. Malmö: Liber, 2011.
Chalmers. ”http://Chalmers.se.” Hedersdoktorer. den 14 10 2010.
https://archive.is/20120525173859/http://www.chalmers.se/sections/om_chalmers/akad emiska_hogtidlig/promotion/hedersdoktorer/erik-berglund (använd den 02 08 2020). CSN. https://www.csn.se. 2020. https://www.csn.se/bidrag-och-lan/studiestod/studiemedel.html
(använd den 31 03 2020).
Faunillan, Fhilcar, och John Davidson. Compact Living - Maximizing Your Limited House
Space. Sydkarolina: createspace Independent Publishing Platform, 2015.
Finnerman, E. & Holmvall, K. En kort inblick i studenternas ekonomi. PM, Stockholm: Universitets- och högskolerådet, 2015.
Habo. https://habo.com/se/. 2020.
https://habo.com/se/sortiment/mobelbeslag/monteringsbeslag/kopplingsbeslag-13191 (använd den 15 12 2020).
Husmuttern AB. https://Husmuttern.se. 2015. https://husmuttern.se/koncept (använd den 27 02 2020).
Högskolan i Skövde. antropometri.se. den 09 08 2011. http://antropometri.se/theory.php (använd den 02 07 2020).
IKEA Ekebol. http://www.ikea.com. 2020. https://www.ikea.com/se/sv/p/ekebol-3-sits-soffa-katorp-natur-60348489/ (använd den 29 04 2020).
IKEA Hammarn. http://www.ikea.com. 2020. https://www.ikea.com/se/sv/p/hammarn-baeddsoffa-knisa-moerkgra-svart-90354327/ (använd den 07 04 2020).
IKEA Knopparp. Ikea.com/se/sv/. 2020. https://www.ikea.com/se/sv/p/knopparp-2-sitssoffa-knisa-ljusgra-10424621/ (använd den 14 12 2020).
42 IKEA Sängar. http://www.ikea.com. 2020.
https://www.ikea.com/se/sv/cat/enkelsaengar-16285/?sort=priceAsc&filters=measurements%3A90x200%20cm%2490x200%20cm (använd den 31 03 2020).
International Ergonomics Association. https://iea.cc. den 09 10 2018. https://iea.cc/what-is-ergonomics/ (använd den 02 07 2020).
Martin, Bella, och Bruce Hanington. Universal Methods of Design. Beverly: Quatro Knows, 2012.
Norman, Don. The Design of Everyday Things. New York: Basic Books, 2013.
Rong, Hu. Compact Living as a Lifestyle. Examensarbete Master, Växjö: Linnéuniversitet, 2019.
Thurén, Torsten, och Jack Werner. Källkritik. 4. Stockholm: Liber AB, 2019.
Tjernell, Johan, intervjuad av Martina Ekman. VD Husmuttern AB (den 31 03 2020). Ulrich, Karl T, och Steven D Eppinger. Produktutveckling Konstruktion och Design. Lund:
Studentlitteratur AB, 2014.
Wendick, Christoffer. ”SVT.” hittp://www.svt.se/. den 23 02 2016.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/kommunerna-bostadsbristen-ar-rekordstor (använd den 25 07 2020).
i
BILAGOR
vii
ix
