Örebro Universitet Restaurang- och hotellhögskolan
Alkohol som socialt verktyg
Är alkoholhaltiga drycker nödvändiga för ett lyckat värdskap?
Datum: 2013-02-21 Godkänd den: Kurs: Må1437 Självständigt arbete Betyg:
Författare: Anna Edström, Samuel Löfgren, Jesper Wictor
Örebro Universitet Självständigt arbete
Restaurang- och hotellhögskolan 2013-02-21
Kurs: Må1437 Självständigt arbete
Titel: Alkohol som socialt verktyg. Är alkoholhaltiga drycker nödvändiga för ett lyckat värdskap?
Författare: Anna Edström, Samuel Löfgren, Jesper Wictor Handledare: Anna Rönngren
Examinator: Richard Tellström
Sammanfattning
En lyckad social tillställning är beroende av gästernas humör. Värden har vissa verktyg hen kan ta till hjälp för att behålla en god atmosfär. I följande uppsats diskuterades möjligheterna alkoholen ger i jakten på ett framgångsrikt värdskap. Syftet med studien är att belysa alkohol som socialt verktyg vid mötet mellan värd och gäst med avseende att skapa ett lyckat
värdskap.
Uppsatsen är en litteraturstudie som har använt sig av fem vetenskapliga artiklar för besvara syftet. Resultatet som artiklarna visade var att alkohol i måttliga mängder gör människor mer sociala och avslappnade. Det framgick också att värdens uppgift är att uppfylla sina gästers önskemål och på så sätt värna om processen som utgör ett gott värdskap. Som en
återbetalning för att du har blivit inbjuden har du som gäst en social skyldighet att bidra till gemenskapen.
I Sverige har vår kultur och vetskapen om att alkohol är en normupplösare påverkat våra dryckesvanor. Svenskar är i många fall blyga och reserverade. Alkoholen har använts som ett verktyg för att lösa upp de sociala svårigheter som kan uppstå. Värden är oftast fullt medveten om det sistnämnda men den moraliska aspekten läggs åt sidan och fokusen ligger på att tillfredsställa gästen samt att upprätthålla god stämning.
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 2 Innehållsförteckning ... 3 Inledning ... 4 Bakgrund ... 4 Syfte ... 7 Syftesvgränsning ... 7Metod och Material ... 7
Vetenskaplig insamling ... 7 Inklusionskriterier ... 8 Exklusionskriterier ... 8 Urval ... 8 Dataanalys ... 8 Resultat ... 9 Diskussion ... 11 Resultatdiskussion ... 11
Metod- och materialdiskussion ... 13
Slutsats ... 13
Vidare forskning ... 14
Referenser ... 15
Bilaga 1: Sökmatris Bilaga 2: Artikelmatris
Inledning
I kulturer runt om i världen har alkohol varit något människan dricker för att skapa
gemenskap och samhörighet. Värdskapet innefattar en process av ritualer som leder till nöjda gäster. Alkohol är en självklar del i hur tillställningen utvecklas. Den moraliska aspekten av att alkohol är ett gift och på lång sikt skadligt blir sekundärt i jakten på ett lyckat värdskap. Det centrala är att upprätthålla en god stämning. Personer som tackar nej till alkohol anses vara nyktra observatörer. Individerna bedöms inverka på den avslappnade atmosfären som är viktig i det sociala mötet mellan människor. I ljuset av detta blir det angeläget att belysa alkoholen som ett socialt verktyg vid mötet mellan värd och gäst med avseende att skapa ett lyckat värdskap.
Bakgrund
Närhelst individer interagerar säger vi att de intar olika roller i förhållande till varandra (Forslund, 2011). Hur individen agerar i sin roll beror på två olika krafter: de krafter som finns inom honom/henne (personlighet, egenskaper och färdigheter) och de krafter som finns i situationen. (Forslund, 2011). Det är i mötet med människor vi bestämmer vilken persona vi kommer visa upp. Om du verkligen är angelägen om att träffa människor och är öppen för att lära dig mer om vilka de är kommer det att positivt påverka deras intryck av dig (Forbes, 2013).
Värdskapet spelar en central roll i möten mellan personer vid sociala sammankomster
(Forslund, 2011). Värden är den som styr, planerar eller arrangerar tillställningen (Danielsson, 2009). En värd kan även vara till exempel en servitris på restaurang, ett butiksbiträde eller en privatperson som bjuder in till fest (Gunnarsson & Blohm 2002). Enligt författarna är värdens uppgift är att få gästen att känna sig välkommen. Känslan framkallas genom att värden
behandlar alla gäster lika, förstår gästens behov och agerar därefter (Gunnarsson & Blohm, 2002). Värdskapets grunder enligt Gunnarson och Blohm (2002) ligger på sex stycken pelare. Författarna skriver att följande pelare är: Tjänandet: att förstå det vackra i att tjäna någon annan. Gunnarsson och Blohm (2002) fortsätter, Helheten: Sambandet mellan gästens upplevelse av henne som person och den verksamhet hon representerar. Dialogen: En värd försöker alltid förstå, därför lyssnar hon gärna (Gunnarson & Blohm 2002). Ansvaret: Att aldrig döma någon, men tacksamt ta emot kritik. Omtänksamheten: Tanken om att allt
levande har ett förhållande till varandra (Gunnarson & Blohm 2002). Kunskapen: En värd vet vad hon talar om. Värdskap är att se människan i alla du möter och behandla henne därefter (Gunnarson & Blohm 2002).
Etnologen Sigfridsson (2005) skriver att äta och dricka något tillsammans med andra
människor är en integrerad del av vårt sociala samhälle. Umgänget kan bestå av människor du redan känner, vänner, familj eller arbetskamrater eller helt okända personer (Sigfridsson, 2005). Vid sociala sammanhang finns det vissa normer och kriterier som förväntas av värd och gäster (Sigfridsson, 2005). Normer är kulturellt betingat och gör att vi lätt tolkar andra människors, folk, eller gruppers handlingar och beteenden utifrån den egna gruppens värderingar (Sigfridsson, 2005). Ett avvikande beteende från gruppen skriver Goffman (1973), riskerar socialt stigma. Gruppen förväntas bete sig på ett normalt sätt enligt rådande normer, annars störs interaktionen. Goffman (1973) menar att de “normala” blir förvirrade och söker förklaringar till den avvikandes beteende eller sätt att vara. Individen som avviker anser sig själv vara normal och när andra ser detta som annorlunda uppstår en konflikt gällande den personens sociala identitet (Goffman, 1973). Avvikelser är liksom normerna en kulturell betingelse. Genom att identifiera en person, en grupp människor, eller ett beteende som är avvikande, har individen identifierat sig själv som normal (Sigfridsson, 2005). Något som är kulturellt och socialt normaliserat är mat och dryck skriver Heath (1995). I den kategorin är alkoholhaltiga drycker, hur vanliga de än är, den gemensamma nämnaren som alla kulturer måste förhålla sig till (Heath, 1995).
När vi talar om alkohol så pratar vi om Etanol (C2H5OH1) skriver Heath (2000). Etanol är vattenlösligt, har ingen speciell smak, gör ingen skada i små mängder och kroppen förbränner cirka sju gram i timmen och lämnar enbart koldioxid och vatten kvar i kroppen (Heath, 2000). Sju gram i timmen motsvarar en normal drink av olika slag, tillexempel ett glas vin, en öl, eller en liten snaps. Dricker personer mer än så under längre tid kan man råka ut för alkoholproblem och riskera allvarliga skador och sjukdomar som drabbar lever, hjärta, blodkärl, muskler, hjärna och nervsystem (Vårdguiden, 2012). Använder man alkohol i berusningssyfte finns det stora problem med att man dels tappar kontrollen över sig själv vilket ökar olika skaderisker och dels risken att bli alkoholförgiftad2 av överkonsumtion (Systembolaget, 2013a). Det finns inte någon garanti att människor blir gladare av att de
dricker, hjärnbarken som styr vårt medvetande förlorar en del av sin funktion och
sinnesstämningen kan påverkas negativt (Systembolaget, 2013b). Olika kulturer har olika sätt att använda sig av alkohol i sociala sammanhang (Sigfridsson, 2005). Med kultur menas här etnografiska och sociokulturella faktorer som tillämpas på en grupp medlemmar som skiljer sig från andra grupper via läge, hierarki, traditioner eller andra sociala faktorer (SIRC, 1998). Intagandet av alkohol i olika kulturer är fyllt av värderingar och normer över hur mycket, när, var, vad, och med vem individen dricker (SIRC, 1998). En viktig del, och vad många kulturer har gemensamt är tabun att dricka ensam då alkohol används som en social dryck (SIRC, 1998). Delandet av alkohol är till för att stärka gruppen och föra varandra närmare genom social interaktion. Enligt Sigfridsson (2005) är alkohol inte något som var person lär sig själva att dricka. Det är under sällskaps- och umgängessammanhang som inlärningen sker och hon menar att alkohol är en betydelsefull social dryck.
I Sverige har alkohol alltid varit en viktig ingrediens vid sociala sammankomster.
Traditionsenligt dricker inte svenskar på vardagar, utan merparten av konsumtionen händer på helgerna (Norström & Ramstedt, 2006). Normen i det svenska samhället är att
berusningsdricka, det vill säga att konsumera mycket vid få tillfällen (Norström & Ramstedt, 2006). Högtid och fest är något svenskar förknippar med alkohol och förväntar sig vid till exempel midsommar, jul och påsk. Sedan 1200-talet finns det skriftliga bevis på att bosatta i Skandinavien firat midsommar med öl (Nordiska Museet 2012). Enligt Systembolaget
(2013c) dricker vi i modern tid3 i snitt 77 procent mer alkohol vid midsommar jämfört med en vanlig helg.
Bengts, Bruno och Nilson-Puccio (2001) skriver om svenskarnas förhållande till alkohol. En orsak till att svenskar dricker är för att de är blyga och reserverade individer. Alkoholen hjälper till att förhöja självförtroendet och ger dem mod att säga vad de tycker. Enligt Nilsson (2012) är berusningsmedel, på grund av dess närvaro i det svenska samhället, något individer måste förhålla sig till vare sig de dricker eller inte. Vid en fest så är det normalt att
alkoholhaltig dryck serveras och oavsett om svensken dricker eller inte krävs det ett
ställningstagande (Sigfridsson, 2005). Författaren belyser i sin avhandling paralleller mellan kaffe och alkohol. Dryckerna benämns som ”gemenskapsdrycker”; drycker som förväntas att drickas för att gemenskapen i den sociala samvaron ska finnas. Alkohol blir följaktligen en
knutpunkt som flätar samman umgänget (Sigfridsson, 2005).
Avstår du från att dricka alkohol säger du nej till både festen och gemenskapen (Sigfridsson, 2005). Författaren menar att en individ som avviker från normen väcker alltid frågor. Att dricka innebär underförstått att man släpper kontrollen och då kan den som inte dricker framstå som en nykter observatör, vilket ses som ett avvikande från rådande norm.
Sigfridsson (2005) skriver om normaliteten i att servera och dricka alkohol. ”Man umgås när
man dricker och dricker när man umgås”. När individer konsumerar alkohol infinner sig
behörighet och en samvaro mellan människor. Det är parametrar som gör drycken till en social företeelse.
Syfte
Syftet med denna studie är att belysa alkohol som socialt verktyg vid mötet mellan värd och gäst med avseende att skapa ett lyckat värdskap. Vidare avser studien diskutera huruvida alkohol krävs för ett lyckat möte mellan värd och gäst.
Syftesavgränsning
Studien har valt att belysa de positiva effekterna med alkohol i mötet mellan värd och gäst. Till följd av detta har studien förbisett de skadliga effekterna alkoholhaltiga drycker kan åstadkomma på värdskapet.
Metod och material
En litteraturstudie är en sammanfattning och analys av den kunskap som finns inom området (Patel & Davidson, 2011). Fem vetenskapliga artiklar har används och undersökts för att kunna besvara frågeställningen i denna litteraturstudie.
Vetenskaplig insamling
Insamlingen av den vetenskapliga litteraturen har gjorts genom en systematisk
databassökning. En klok regel är att söka i flera databaser för att sedan utvärdera utfallet (Patel & Davidson, 2011). Databaser som användes var: FSTA, Summon, Leisure Tourism,
Google Scholar, Academia.eu och Libris. Artiklarna som användes hittades i FSTA, Leisure
Tourism och Summon. I enlighet med Patel och Davidson (2011) rekommendationer valdes
centrala begrepp ut som blev studiens ämnesord. De mest betydande ämnesorden användes sedan som sökord. Följande sökord gav litteraturstudien substans: Alcohol, Benefits Culture,
Group, History, Hospitality, Host, Meeting och Social.
Inklusionskriterier för den vetenskapliga informationen
För att reducera antalet oanvändbara träffar utgick sökningen från följande krav: • Artiklarna skulle vara skrivna på engelska eller svenska
• Artiklarna skulle vara åtkomliga i full text, digitalt eller i tryckt form • Artiklarna skulle innehålla något av nyckeloden i sammanfattningen.
Exklusionskriterier för den vetenskapliga informationen
De artiklar som uteslöts i forskningen var:
• Icke vetenskapliga artiklar (Artiklar som ej granskats och godkänts av oberoende granskare)
• Artiklar som inte innehöll något av sökorden som hade betydelse för ämnet • Artiklar som inte var publicerade
• Artiklar belagda med avgift
• Artiklar från databaser vi inte hade tillgång till
Urval
Det är viktigt att beskriva vilka tekniker som används för att samla information (Patel & Davidson, 2011). För att maximera utförandet så användes ord som kunde ge ett högt utslag av träffar. För att avgränsa undersökningen gjordes sen en bedömning av vilka termer som kunde vara relevanta för fortsatt forskning. Var rubrikerna av intresse studerades ett abstract, var det av relevans för studiens syfte undersöktes artikeln mer utförligt. Urvalsprocessen för de utmärkande artiklarna hittas i sökmatriserna som återfinns i Bilaga 1.
Dataanalys
Datainsamlingen gav viktig information rörande ämnet. Artiklarna som gav mest tyngd åt forskningen fylldes i och sammanfattades i matriser (Se bilaga 2). Det gav en användbar översikt av det centrala i artiklarnas innehåll. (Patel & Davidson, 2011) menar att det är
viktigt att beskriva de analysmetoder som tillämpats för att besvara frågeställningen. Hur de olika artiklarna mer specifikt formar riktningen till en enhetlig klarläggning av ämnet framgår som följer. Artiklarna har delats upp i två grupper med olika utgångspunkter (värdskap och alkohol). Vilket har gjorts för att säkerhetsställa validiteten i artiklarna och varför de är nödvändiga för studiens forskning. Kontentan blir att värdskapet och alkoholens roller
definierats i de sociala sammanhangen och med det gett relevans till syftet. Av artiklarna som användes lästes en i pappersform och de resterande fyra digitalt.
Resultat
Värdskap är förhållandet mellan individer som tar rollerna som värd och gäst. Värden ger generöst av välbefinnande, bekvämlighet och underhållning (Walter, 2008; B King, 1995). Det här inkluderar exempelvis mat och dryck (King, 1995). Gästfrihet kräver att värden är gästvänlig genom att vara generös, genuin och ha en önskan om att behaga sin gäst utefter individuella förutsättningar (Walter, 2008). En värd är ansvarig för sin gästs välbefinnande, en värd känner medkänsla, är uppmärksam och vill underhålla (Walter, 2008). King (1995) menar att i förhållandet mellan gäst och värd på restaurang, är gästens enda skyldighet att betala och uppföra sig på ett rimligt sätt. Gästen har makten att lämna närhelst värdskapet inte är tillfredställande (King 1995). I privata sammanhang innebär värdskapet jämställdhet med gästen (King, 1995). Som en gest till värden har gästen en social skyldighet att bidra till gemenskapen. Artikelförfattaren menar att nyckeln för ett lyckat värdskap i den privata sfären inkluderar att värden har en kunskap om vad som får gästen på gott humör och sedan leverera detta på ett korrekt och generöst sätt.
Inbakat i värdskapet, men inte alltid så uppenbart är oron över säkerhet och egendom (King, 1995). Artikelförfattaren fortsätter, värdskapet är en process som involverar ett glatt
bemötande som får gästerna att känna sig välkomna, tillhandahålla trevnad och uppfylla gästernas önskan. Varje steg i processen, hövligheten och de sociala ritualerna antas definiera statusen hos besökaren samt förhållandet gäst/värd (King, 1995). Hur en värd integrerar med sin gäst är en viktig del för den totala upplevelsen (Walter, 2008). Utifrån sin observation skriver Walter (2008), att den fysiska omgivningen var mindre märkbar än den sociala aspekten. Hon menar att ett socialt samspel mellan två individer kan skapa en extraordinär upplevelse.
Alkohol har haft en viktig och central roll i olika kulturer sedan länge tillbaka menar Romeo, Wärnberg och Marcos (2010). Författarna skriver vidare att det är viktigt att komma ihåg att alkohol har signifikanta sociala konsekvenser. Alkohol används som ett sätt att fira, ett sätt att öka social integration och känsla av gemenskap och samhörighet. Vid socialt drickande så förstärker alkoholen förmågan att utifrån ett individuellt perspektiv anknyta till andra i gruppen (Brodsky & Peele, 1999). Begreppet “Socialt Drickande” har ingen exakt definition, men betyder generellt att det är minst två deltagare i en behaglig situation. Det är ett problem att beskriva acceptansen av “Socialt drickande”; i vissa kulturer är alkoholkonsumtion associerade med våld och asociala beteenden, samtidigt som i andra är det förknippat med positiva hälsoeffekter och en del av vardagen (Romeo et al, 2009).
Alkohol i måttliga mängder påvisar positiva resultat och är associerade med god hälsa skriver Brodsky och Peele (1999). En kategorisering av fyra steg har gjort utifrån olika dryckesvanor angående sjukdom och dödlighet. Kategori ett är det minst riskfyllda och definieras som lätt till måttlig regelbunden konsumtion vid måltider utan att bli berusad. Kategori fyra är oregelbundet berusningsdrickande och räknas som det farligaste sättet att dricka alkohol. Vidare är kategori ett och två associerade med jästa drycker såsom öl och vin, medans kategori tre och fyra förknippas med destillerade drycker (Romeo et al 2009). Tillsammans med andra faktorer som livsstil, ekonomisk status, diet, social tillvaro, fysisk och psykisk mentalitet gör att vi får väldigt många variabler att räkna in. Det gör det svårt att veta om den måttliga konsumtionen av alkoholen är den gemensamma faktorn vid välmående, eller om välmående människor konsumerar alkohol måttligt (Romeo et al 2009; Brodsky & Peele, 1999).
Att dricka alkohol när vi möter nya människor gör oss mer sociala (Sayette; Creswell; Dimoff; Fairbarn; Cohn; Wheckman; Kirchner; Levine & Moreland, 2011). Forskarna har genomfört en studie med syftet att undersöka om alkohol gör dig mer social i mötet med nya människor. I studien deltog 720 personer, mellan 21-28 års ålder. Individerna delades
slumpmässigt in i olika grupper med tre deltagare i varje grupp. I grupperna skulle deltagarna dricka tre drinkar var under loppet av 36 minuter för att sedan slutföra vissa uppdrag. Varje grupp valdes slumpmässigt ut ifall de fick en alkoholhaltig dryck, ett placebo4 eller en
4 Placebo; innebär en förväntanseffekt som inte beror på det faktiskt verkande beståndsdelarna utan på
alkoholhaltig kontrolldryck (Sayette et al. 2011). Genom att observera deltagarna och utgå från ansiktsuttryck, tal och språk blev resultatet att alkohol gör dig gladare, mer pratglad och du anknyter dig lättare till nya bekantskaper (Sayette et al. 2011).
Undersökningen av effekterna av alkohol vid det initiala mötet mellan människor är värdefull. Den fasen av social integration karaktäriseras av självmedvetenhet, självkännedom och social ångest (Sayette et al. 2011). Att vara sällskaplig och vänlig är typiska motiv för, och
konsekvenser av alkoholintag. Brodsky och Peele (1999) skriver att de positiva
konsekvenserna av konsumtionen i Norden märktes av tappade hämningar i sällskap med andra människor och att personer därigenom kunde etablera bättre kontakt med gruppen. Artikelförfattaren fortsätter att skriva att de som dricker alkohol både får känslan av, och uppfattas som mer sociala av sin omgivning. De negativa konsekvenserna blir enligt Romeo
et al (2010) att det är ohälsosamt att dricka mycket vid få tillfällen. Vidare skriver Romeo et al (2010) att man alltid måste se till följderna av överdrivet alkoholintag
Diskussion
I detta avsnitt kommer en diskussion föras och de fem vetenskapliga artiklarna kommer ställas mot studiens bakgrund. Syftet med denna studie är att belysa alkohol som socialt verktyg vid mötet mellan värd och gäst med avseende att skapa ett lyckat värdskap. Under arbetets gång har tankar och tolkningar dykt upp. I metoddiskussionen följer ett resonemang om uppsatsens problematik och hur studien har utvecklats.
Resultatdiskussion
Värdskap är att se människan i alla du möter (Gunnarson & Blohm, 2002). Hur en värd integrerar med sin gäst är en viktig del då det sociala samspelet är viktigare än den fysiska omgivningen (Walter, 2008). Hon skriver i sin artikel att värden måste känna medkänsla, vara observant och vilja underhålla. För att jämföra detta med Danielsson (2008) så har de båda belyst att en värd måste få sina gäster att känna sig välkomna. Walter (2008) menar att en värd måste vara uppmärksam, vilket går i linje med Gunnarsson och Blohm (2002) som skriver att en uppmärksam värd vet sina gästers behov. Tolkningen blir då att en värd konstant måste tillfredsställa sin gäst och i det finns en problematik. Om det är för många gäster blir det svårt för värden att uppfylla de parametrar som Walter (2008) och Danielsson
(2008) belyser. Då blir det även svårt att se människan i alla du möter som Gunnarsson och Blohm (2002) skriver.
Forslund (2011) hävdar att när människor samspelar intar de olika roller i förhållande till varandra. Vidare skriver Forslund (2011) att två olika krafter påverkar hur individen ska uppträda: krafter som finns inom honom/henne och de krafter som existerar i situationen. Om en tolkningen görs på vad Forslund säger överensstämmer det med King (1995) som
beskriver relationen mellan individer då de intar olika roller inom värdskapet. Det privata värdskapet innebär enligt King (1995) att gästen återbetalar värden med att vara aktiv i samtal och bidra till gruppens gemenskap. Genom inmundigande av alkohol i måttliga mängder flyter samtal smidigare och det är lättare att anknyta till okända människor (Sayette et al, 2011).
King (1995) skriver att inlindat i värdskapet, men inte alltid så tydligt finns oron över säkerhet och egendom. Problemen som kan uppstå enligt Systembolaget (2013b) är att det sker saker i hjärnan när vi dricker och alkoholen förstärker hur vi mår redan innan vi börjar dricka. Det finns alltså inga garantier att vi blir roligare eller på bättre humör av att dricka. Det sker saker i hjärnan redan efter första glaset som gör att vi steg för steg tappar kontrollen. När vi dricker sätts hjärnbarkens förmågor ur spel, varken det förflutna eller framtiden får betydelse (Systembolaget, 2013b). Alkohol i stora doser är enligt Vårdguiden (2012) ohälsosamt och på lång sikt skadligt för inre organ och nervsystemet. Författarnas
interpretation är att som värd är du fullt medveten om att alkoholen kan rendera i psykiska och fysiska skador. Viljan att gästerna ska må bra går före de psykologiska aspekterna. Mötet mellan gäst och värd anses som mer värt än de fysiska aspekterna enligt Walter (2008).
Svensk dryckeskultur är enligt Norström och Ramstedt (2006) att dricka vid få tillfällen, men vid de tillfällena dricka mycket. I Sverige har alkohol alltid varit en viktig komponent vid högtider och sociala sammankomster (Bengts et al, 2001). Svenskar är tillbakadragna och tystlåtna, alkoholen hjälper till att släppa den psykologiska spärren och med det ökar självkänslan (Bengts et al, 2001).
Konsumtion av alkohol ses idag som en social företeelse i vår kultur. Personen som inte dricker kommer uppleva sociala hinder i relationer till andra i samhället (Sigfridsson, 2005). Artikelförfattaren menar då att alkoholen är viktig för den sociala samhörigheten. Bengts et al
(2001) påstår att svenskar är blyga och reserverade och Sayette et al (2011) påvisar i sin studie att alkohol löser upp normer och får personer att bli mer avslappnade. Författarna till denna uppsats tolkar Sayette et al (2011) som en stor anledning till varför svenskar dricker berusningsmedel i samvaro med andra. Alkoholen är en stor del av svenskarnas kultur och Walter (2008) menar att det sociala är mer betydelsefullt än själva omgivningen. Tolkningen är då återigen att alkoholen har en väsentlig roll när det kommer till sociala sammanhang. En ytterligare tolkning blir att förhållningssättet till alkohol som Nilsson (2012) påvisar påverkar personer som inte dricker. Problemet blir då att nyktra gäster hela tiden måste göra ett aktivt val om hur de ska förhålla sig till i alkohol, andra gästers beteende och värdskapet.
Enligt Sayette et al (2011) blir du mer social av att dricka. King (1995) menar att värdskapet är en process där värden generöst använder verktyg för att ge gästen välbefinnande och underhållning. Detta inkluderar exempelvis alkohol. Tolkas först Sayette et al (2011) och sen King (1995) så är det uppenbart alkoholen är ett verktyg som gör människor sociala och det faktumet känner värden till.
Metod och materialdiskussion
Litteraturstudien är baserad på vetenskapliga artiklar. Alla går att hitta i vetenskapliga
tidskrifter vilket betyder att de är peer-reviewed. Detta har gett undersökningen ett tillförlitligt innehåll.
Kriterierna för inklusion och exklusion hjälpte till att ge forskningen trovärdighet och var av stor relevans när undersökningen skulle vävas ihop med syftet. Avgränsningarna underlättade sökningen och styrde arbetet i rätt riktning vilket rekommenderades av Patel & Davidson, (2011). Trots begränsningen av sökord så uppstod metodsvårigheter vid insamlingen av data. Alkohol är ett ord associerat med problem som inte gav substans till forskningen, exempelvis berusade tonåringar i Amerika. Gällande värdskap är det flesta artiklar antingen vinklade mot speciella destinationer och dess specifika kulturer, speciella situationer i hotell & restaurang eller annat ovidkommande för studiens syfte. Värdskap och hospitality är ett ämne som till stor del är beroende av situation och klientel.
Studieförfattarna har haft svårt att hitta artiklar ur ett historiskt perspektiv där det i specifika situationer och sociala sammanhang krävs att alla i gruppen dricker men någon avstår. Frågan där är då om det varit ett socialt accepterat beteende, eller om situationen någonsin uppstått?
dricker? Med erfarenhet så begränsades den överflödiga läsningen och relevanta artiklar av kvalitet och väsentligt innehåll påträffades. De artiklarna kunde senare applicera på
litteraturstudien.
Slutsats
Forskningen som finns idag gör det svårt att hävda att alkohol är en garanti för ett lyckat värdskap. Sociala möten och värdskap är kulturellt betingat och så är även vanor gällande mat och dryck. Det är möjligt att det är kulturen som bestämmer normen för alkoholkonsumtion och dess konsekvenser. I studien framgick att om ett sällskap omges av samma sociala regler kan alkohol ge en positiv effekt. Berusningen gör att hämningar släpper, vilket leder till ökat social samspel. Alkoholhaltiga drycker hjälper värden att utöva värdskap eftersom mötet mellan människor rankas högre än den fysiska omgivningen. Alkohol är ett verktyg för att få till ett lyckat värdskap, men det är inte det enda verktyget.
Vidare forskning
För att få tydligare bevis gällande alkoholens effekt på människor i sociala sammanhang behöver forskningen mer studier liknande den Sayette et al (2011) gjort. Litteraturstudien har förbisett överkonsumtion. I framtiden vore det relevant att definiera vad överkonsumtion är i olika kulturer och hur det påverkar samspelet mellan gäst och värd. Undersökningar angående alkoholfritt och förändring av vanor är även det något som vore applicerbart i vidare
Referenslista
Bengts, Marie; Bruno, Uli & Nilson-Puccio (2001). Den svenska koden. Bromma: Knowware Publications.
Brodsky, Archie & Peele, Stanton (2000). Exploring psychological benefits associated with
moderate alcohol use; necessary assessments of drinking outcomes? Drug and Alcohol
Dependance, 60; 221-247.
Danielsson, Mats (2009). Till vardags & fest; en modern guide till vett och etikett. Stockholm: Tivoli.
Forbes (2013). Ways to make a killer first impression. Hämtad 2013-01-29 från
http://www.forbes.com/sites/yec/2011/11/02/5-ways-to-make-a-killer-first-impression/
Forslund, Magnus (2011). Organisering och ledning. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Goffman, Erving (1973). Stigma: den avvikandes roll och identitet. New York: Simon & Schutster inc.
Gunnarsson, Jan & Blohm, Olle (2002). Det goda Världskapet; Konsten att få människor att
känna sig välkomna. Stockholm: Dialogos Förlag AB.
Heath, B Dwight (1995). International Handbook on Alcohol and culture. London: Greenwood press.
Heath, B Dwight (2000). Drinking Occasions: Comparative Perspectives on Alcohol and
Culture. London: Brunner-Routledge.
King, B Carol (1995). Viewpoint: What is hospitality? International Journal of Hospitality Management Vol. 14 No. 314.
Nilsson, Johanna (2012). Den sociala drycken alkohol. Hämtad 2013-01-30 från lup.lub.lu.se/student-papers/record/2760637/file/2760640.pdf
Nordiska museet (2013). Hämtad 2013-01-29 från
http://www.nordiskamuseet.se/publication.asp?publicationid=2346
Norström, Thor & Ramstedt, Mats (2006). Sweden – is alcohol becoming an ordinary
commodity? Hämtad 2013-02-03 från
http://people.su.se/~totto/downloadable_publications/A39.Sweden%20–
%20Is%20alcohol%20becoming%20an%20ordinary%20commodity.%20Addiction%202006. pdf
Patel, Runa & Davisson, Bo (2011). Forskningsmetodikens Grunder. Lund: Studentliteratur AB.
Romeo J, Wärnberg J & Marcos A (2010). Drinking pattern and socio-cultural aspects on
immune response: an overview. Proceedings of the Nutrition Society.
Sayette, M.A, Creswell, K.G, Dimoff, JD, Fairbarn,CE, Cohn, JF, Wheckman, BW, Kirchner, TR Levine, JM & Moreland, RL (2011). “Alcohol and group formation: A Multimodal
Investigation of the Effects of Alcohol on Emotion and Social Bonding”. Psychological
Science vol. 23 (2012) no. 8
Sigfridsson, Ingegerd (2005). Självklara drycker; kaffe och alkohol i social samvaro, Göteborgs Universitet: Etnologiska instutitionen.
Social Issues Research Center (1998). Social and Cultural Aspects of Drinking -A report to
the European Commission. Hämtad 2013-01-24 från
http://www.sirc.org/publik/social_drinking.pdf
Systembolaget (2013a). Nordiskt eller kontinentalt drickande. Hämtad 2013-02-04 från http://www.systembolaget.se/Alkohol-och-halsa/Livsstil/Nordiskt-eller-kontinentalt-drickande/
Systembolaget (2013b). Fakta och forskning. Hämtad 2013-02-06 från
http://www.systembolaget.se/Alkohol-och-halsa/Fakta-och-forskning/Full-effekt/
Systembolaget (2013c). Stort tryck på systembolagets butiker inför midsommar. Hämtad 2013-02-24 från
http://www.systembolaget.se/Press/Pressmeddelanden/Arkiv/2011/PM-2011/Stort-tryck-pa-Systembolagets-butiker-infor-midsommar-/
Vårdguiden (2012). Alkoholberoende. hämtad 2013-01-25 från http://www.vardguiden.se/Tema/Alkohol/Alkoholberoende/
Walter, Ute (2008). The meeting aspect and the physical setting: are they important for the
guest experience? Journal of Foodservice, 19,FSTA - Food Science and Technology
SÖKMATRISER
Datum Databas Sökord Antal ref. Kombi-nation Antal referenser i kombination Antal lästa abstract Antal lästa artiklar Använda artiklar 2013-01-24
FSTA 1. “"Drinking occasions" 18 (t.ex +2 + 5) 1 0 0 2013-01-24 FSTA 2. Alcohol 21 251 2 + 3 2 1 1 2013-01-24 FSTA 3. Consumer 36701 2+3 891 0 0 0 2013-01-24
FSTA 4.Social skills 74 2+4 6 1 1 0
2013-01-24
FSTA 5. Group drinking xx 2+5 216 2 1 0
2013-01-24 Google Scholar 6. Group acceptance --- 2+6 547 000 1 1 0
2013-01-24
Google Scholar 7. Drinking in Sweden 73 - - 1 0 0
2013-01-24
Summon 8. Alcohol consumption in groups
196 731
- - 2 1 1
2013-01-24 Summon 9.Alcohol consumption and social drinking 47 731 - - 9 4 0
2013-01-24
Google Scholar 10.Relationships between characteristics of drinking occasions.
127000 1 1 0
2013-01-25
11.Role and society 2097 2+11 88 2 1 0
2013-01-25
Google Scholar/FSTA
12. “Social and Cultural aspects of drinking”
71 1 0 0
2013-01-28
FSTA 13.Social drinking and patterns 7 1 0 0
2013-01-28
FSTA 14.Sweden and drinking 58 3 1 0
2013-01-31 FSTA 15.Hospitality 76 5 2 0 2013-01-31 FSTA 16.Events 3943 15+16 4 3 2 0
2013-01-31
Leisure tourism 18. FAMM 4 4 0 0
2013-01-31 FSTA 19.Drinking behavior 468 4 0 1
2013-01-31 FSTA 20.Social psychology 23 1 0 0 2013-01-31
Summon 21.Searching for hospitality
674 1 0 0
2013-01-31
Leisure tourism 22. Norm 1288 0 0 0 0 0
2013-01-31 FSTA 23. Catering 43 038 23+ 24 17 1 1 1 1 2013-01-31 FSTA 24. Host 5428 0 0 0 2013-01-31
Leisure tourism 25.Consumer behaviour
4 135 25+15 988 3 1 0
2013-01-31 Leisure Tourism 26.Parties 746 25+26 20 1 0 0
2013-01-31 Leisure Tourism 27. Culture 25+26+ 2 2 0 0 0
2013-01-31 Leisure Tourism 28.Guest satisfaction 681 25+28 169 0 0 0
2013-01-31
Leisure tourism 29.Guest interaction 348 1 1 0
2013-01-31 Leisure tourism 30. Art of hosting a party 0 0 0 0 0
2013-01-31
Google scholar 31. Art of hosting a party
47 000 1 0 0
2013-01-31 leisure tourism 32.Hosting hospitality and 30 1 0 0
2013-01-31
Google scholar 33.Hosting and hospitality
24 600 1 0 0
2013-01-31
leisure tourism 34.What is hospitality
ARTIKELMATRIS
Brodsky, Archie & Peele, Stanton (2000). “Exploring psychological benefits associated with
moderate alcohol use; necessary assessments of drinking outcomes?” Drug and Alcohol
Dependance, 60; 221-247.
Syfte Metod Resultat Diskussion,
konklusion Att identifiera positiva psykologiska företeelser av måttlig alkoholkonsumtion . Genom att analysera tidigare forskning av ämnet samt experimentella observationer, intervjuer och självrapporter.
Det som dricker visar förbättrade känslor, stabilare hälsa, ökad trivsel, minskad stress, bättre social integration med högre inkomst.
Diskussion av effekterna mellan att dricka för lite, måttligt och för mycket.
Konklusion. Alkohol har många fördelar vid måttligt
drickande. Observationerna gällande fördelarna vid måttligt intag och formges av vanor, kultur och den sociala miljön.
King, B Carol (1995). Viewpoint: What is hospitality? International Journal of Hospitality Management Vol. 14 No. 314.
Syfte Metod Resultat Diskussion,
konklusion Forkningen tittar på litteraturen bakom värdskapet och föreslår en modell av vad värdskap är. Genom att analysera tidigare forskning i form av böcker och artiklar. Nyckelkomponente r har varit Historia, ritualer och
värdskap
Att modellen visar att värdskap är en process som börjar när gästen anländer och tar slut då den lämnar. Tiden mellan består av olika ritualer som ska leda upp till en nöjd gäst och ett gott värdskap
Diskussion:
Värdskapet har enligt historien och det sociologiska alltid handlat om samma saker. Relationer mellan människor. Konklusion:Kunskap en av vad som kommer väcka känslor av glädje hos gästen. Veta vad din gäst uppskattar och ge den detta kommer leda till en starka relationen mellan individerna.
Romeo J, Warnberg J & Marcos A (2010). Drinking pattern and socio-cultural aspects on
immune response: an overview. Proceedings Of The Nutrition Society.
Syfte Metod Resultat Diskussion,
konklusion Ta reda på
kulturella skillnade gällande
alkoholrelaterade skador, och vanor.
Litteraturstudie och analys av olika geografiska och kulturella skillnader mellan konsumenter och dess påverkan vid socialt samspel och potentiella positiva och negativa effekter.
Rangordning av olika sätt att dricka alkohol där vissa är mer farliga för kroppen än andra.
Olika studier kommer fram till att alkohol har en positiv effekt när det kommer till sociala sammanhang och ökad hälsa. Detta beroende på hur alkoholen intas, lite alohol varje dag är hälsosammare än mycket vid få tillfällen.
Diskussion: Även om det finns
forskning som tyder på att måttlig konsumtion av alkohol är positivt för hälsan, måste konsekvenserna av överdrivet alkoholintag tas med. Konklusion: Viktigt att få med alla aspekter om kultur och sociala förhållande vid forskning om alkohol.
Sayette (2011), M.A Sayette, K.G Creswell, JD Dimoff, CE Fairbarn, JF Cohn, BW. Wheckman, TR. Kirchner, JM. Levine, RL. Moreland. “Alcohol and group
formation: A Multimodal Investigation of the Effects of Alcohol on Emotion and Social Bonding”. Psychological Science vol.
23 (2012) no. 8
Syfte Metod Resultat Diskussion,
konklusion Att undersöka ifall
alkohol gör människor mer sociala
.
Omfattande empirisk undersökning av 720personer mellan 21-28 års ålder i tre olika grupper där 1grupp fick alkohol, g1 grupp fick placebo (blev tillsagda att dom fick alkohol) och 1 fick alkoholfritt. Forskarna mäter undertiden data bestående av bla ansiktsmönster, ord/minut etc.Du blir mer social av alkohol, uppmätt i faktorer nämnda i metoden.
Diskussion: Tidigare studier har varit motsägelsefulla i resultatet. Denna omfattande
undersökning visar dock på att den alkoholdrickande gruppen upplevde mer gemenskap än de övriga och ökade positiva upplevelser. Konklusion: Alkohol har en stimulerande effekt som i måttliga mängder påverkar oss positivt.
Walter, UU 2008, 'The meeting aspect and the physical setting: are they important for the guest experience?', Journal Of Foodservice, 19, 1, pp. 87-95, FSTA - Food Science and Technology Abstracts, EBSCOhost, viewed 7 February 2013.
Syfte Metod Resultat Diskussion,
konklusion Syftet med denna
studie var att beskriva vissa aspekter av restaurangens upplevelse med en service och gästfrihet ”Hospitality” perspektiv. Under en måltid gjordes observation. I ett ovanligt restaurang sammanhang. Anslöt sig värden till gästerna vid bordet, åt lunch med dem och även gick med i
konversationen.
Det sociala samspelet, var viktigare för gästerna än den fysiska
omgivningen.
Diskussion: Många nya restauranger är utformade med ett starkt fokus på den fysiska miljön kanske ska de tänka mer på det sociala.
Konklusion: I det beskrivna fallet, var den viktigaste
aspekten för gästerna det sociala samspelet, den fysiska inställningen verkade mindre viktigt, mindre märkbara för gästerna.
