Megaevenemangets
attraktivitet:
en inventering av
argument för värdskap
1.1
Författare: Carlo Vercelli, Turismprogrammet
Förord
I detta förord vill jag ta mig tid att tacka de informanter, Julia Bickmann och Sue Bannister, som bidragit med tid och engagemang för att kunna hjälpa mig att genomföra min studie. Jag vill också passa på att tacka min handledare, Hans Wessblad, vars stöd, feedback och vägledning har hjälpt mig under mitt uppsatsskrivande.
………..……….. _____________________________________
Sammanfattning
Uppsatsens titel: Megaevenemangets attraktivitet: en inventering av argument för värdskap
Ämne: Turismvetenskap C
Författare: Carlo Vercelli
Nyckelord: Megaevenemang, värdskap
Forskningsfråga: Vilka argument har värdländer för att arrangera megaevenemang?
Syfte: Syftet med denna uppsats är att göra en inventering av argument som värdländer har för att arrangera megaevenemang
samt att ge evenemangsplanerare en inblick i
megaevenemangets omfattning.
Innehållsförteckning
1. Introduktion 3 1.1. Bakgrund 5 1.2. Problemformulering 6 1.3. Forskningsfråga 7 1.4. Syfte 7 1.5. Avgränsning 7 1.6. Disposition 7 2. Metod 9 2.1. Metodiska ansatser 9 2.2. Urval 102.3. Kvalitativ och kvantitativ metod 11
2.4. Reliabilitet och validitet 12
2.5. Metod- och källkritik 13
3. Fotbolls-VM som ett megaevenemang 14
3.1. Framväxten av megaevenemang 14
3.2. Betydelsen av megaevenemang 15
3.3 Arv efter megaevenemang 16
4. Planering 17 4.1. Målsättningar 17 4.2. Planeringsprocessen 18 4.3. Summering 19 5. Infrastruktur 20 5.1. Förnyelse av landskapet 20
5.2. Faciliteter och service 22
Introduktion
1.1 Bakgrund
Sportturism är en av de snabbast växande marknaderna inom turismnäringen (McCartney, 2005; Gibson, 1998) och detta sker främst tack vare megaevenemang som till exempel fotbolls-VM och OS. Ett megaevenemang definieras av Roche (2000) som ett ”stor-skaligt kulturellt (inkl. kommersiellt eller sportsligt) evenemang, som är av en dramatisk karaktär, är populär för en stor publik och har en stor internationell betydelse” (Roche 2000:1). En annan definition säger att megaevenemanget ska ha minst en miljon besökare, ha en kapitalkostnad på USD 500 miljoner och vara ett evenemang som ”man måste se” (Allen et al. 2011). Megaevenemang är ofta organiserade av statligt styrda organisationer eller av internationella icke-statliga organisationer, vilket gör att de får en stor betydelse i den offentliga kulturen (Roche, 2000). Något som även är representativt för ett megaevenemang är att det har en stor mediebevakning, att de har förmågan att nå miljarder människor via tv och andra kommunikationskanaler (Horne & Manzenreiter, 2006) och fotbolls-VM är just ett sådant megaevenemang.
till Europa och Tyskland vilket skapade en hel del diskussioner då det var tänkt att ett afrikanskt land skulle stå som värd. Detta fick istället ske 2010 då det blev Sydafrikas tur (Baade & Matheson, 2004). Som första afrikanska land att stå som värd för ett megaevenemang som fotbolls-VM så var Sydafrika under stor bevakning från media (Pillay et al. 2009).
1.2 Problemformulering
Cornelissen, 2009; Bickmann, 2010-11-11; Cnn, 2010). Även om det är de ekonomiska effekterna som diskuteras flitigast så är dessa icke monetära förtjänster minst lika viktiga för värddestinationen (Masterman, 2009).
1.3 Forskningsfråga
Vilka argument har värdländer för att arrangera megaevenemang?
1.4 Syfte
Syftet med denna uppsats är att göra en inventering av argument som värdländer har för att arrangera megaevenemang samt att ge evenemangsplanerare en inblick i megaevenemangets omfattning.
1.5 Avgränsning
I denna studie har jag valt att avgränsa mig till fotbolls-VM eftersom det finns många olika megaevenemang som har olika karaktärer. Ett megaevenemang som fotbolls-VM har många beståndsdelar och egenskaper men de områden som denna studie behandlar är de områden som jag anser vara de viktigaste för att utreda vad det är som gör att en destination vill stå som värd för ett fotbolls-VM. Vidare har jag valt att undersöka de två senaste VM-turneringarna eftersom de är de mest aktuella och de som ligger i färskast minne hos mina informanter. Jag har valt att endast intervjua personer som jobbar i de städer i respektive land som har stått som värd för fotbolls-VM för att på så sätt få så trovärdig och precis information som möjligt.
1.6 Disposition
Efter det här inledande kapitlet fortsätter jag med mitt resonemang för att besvara min problemformulering. Här följer lite kort om vad varje kapitel handlar om.
Kapitel 2: I detta kapitel presenteras den metod jag valt att arbeta efter och vilka steg
svara på min problemformulering tillsammans med den empiri jag samlat in från informanter, internet samt litteratur.
Kapitel 3: Här får läsaren en överblick och en introduktion till konceptet
megaevenemang samt hur fotbolls-VM tillhör denna kategori. Från framväxten av megaevenemang går jag vidare till dess betydelse för att sedan avsluta med vad för typ av arv ett megaevenemang lämnar efter sig.
Kapitel 4: Fokus i detta kapitel ligger på planeringen av ett megaevenemang som
fotbolls-VM. Här presenteras en av de viktigaste aspekterna vid planering av den här
typen av megaevenemang, nämligen målsättningarna. Vidare presenteras
planeringsprocessen för VM i Sydafrika 2010 från start till slut.
Kapitel 5: Förbättrad infrastruktur är ett starkt argument för en destination att stå som
värd för ett megaevenemang och i detta kapitel förklaras det varför. Här tas upp hur det kringliggande landskapet påverkas, tillkomsten av nya faciliteter och ny service samt även vilken roll arenorna har i det infrastrukturella argumentet.
Kapitel 6: Detta kapitel behandlar hur destinationens attraktivitet kan påverka
värddestinationens turism. Både när det kommer till den direkta ökningen av besökare under megaevenemangets gång men även de faktorer som gör att turistflödet fortsätter efter megaevenemangets slut.
Kapitel 7: De ekonomiska effekter som ett megaevenemang som fotbolls-VM för
Kapitel 8: Här låter jag min egen röst bli hörd och analyserar kapitel 4-7 efter mina
egna tankar och åsikter.
Kapitel 9: I detta kapitel presenterar jag huvudargumentet från de kapitel där teorin
prövas mot empirin. Här svarar jag även på forskningsfrågan om vilka argument en destination kan ha för att vilja stå som värd för ett megaevenemang.
Kapitel 10: Här presenteras de informationskällor från litteratur, internet och
informanter som jag tagit del av under arbetets gång.
Kapitel 11: Sist i studien finner ni även de bilagor med intervjufrågor som jag använt
mig av vid empiriinsamlingen från mina informanter.
2. Metod
I det här avsnittet presenteras tillvägagångssättet för denna studie. Syftet med detta kapitel är att underlätta för läsaren i det avseende att läsaren ska kunna använda detta kapitel som en mall för att kunna återskapa en liknande studie. Alla val som gjorts under studiens gång presenteras, motiveras och förklaras i detta kapitel.
2.1 Metodiska ansatser
Målet för en forskare är att skapa teorier som ska stödja de påstående som forskaren ställer upp. Underlaget för dessa teorier är information som forskaren samlar in från fältet, också kallat empiri. Sedan ska sambandet mellan teorin och empirin påvisas och för detta finns det olika tillvägagångssätt. De tre vanligaste är induktion, deduktion och abduktion (Patel & Davidson, 2003).
bevisa att den valda teorin är applicerbar i verkligheten, det är den bevisande vägen som följs. Den negativa aspekten med denna metod är att genom att forskaren begränsar sig till en satt teori så blir det lätt att förbise eller missa viktig information som kunnat erhållas från empirin (Patel & Davidson, 2003).
Jag har valt att arbeta efter den deduktiva ansatsen eftersom jag först studerade litteraturen som behandlar megaevenemang och sportevenemang. Efter att ha studerat litteraturen kom jag fram till fyra huvudområden som jag anser vara viktigast för att förstå vad det är som gör att destinationer vill stå som värd för megaevenemang. Kapitel 4-7 är en genomgång av de teoretiska argument som jag funnit i litteraturen inom megaevenemang. Det är dessa teorier som jag också prövar på min insamlade empiri, om fotbolls-VM i Tyskland och Sydafrika. Efter att ha bestämt mig för dessa huvudsakliga argument gick jag vidare för att samla empiriskt material som kunde appliceras på de teoretiska argument jag tagit fram.
2.2 Urval
Viktigast vid urvalet av informanter är att forskaren väljer intervjupersoner som har kunskaperna och möjligheterna att kunna ge tillförlitliga och relevanta svar. Om det skulle hända att fel personer väljs ut i urvalet kan det resultera i att hela studien blir värdelös. I en kvalitativ studie görs aldrig slumpmässiga eller tillfälliga urval, de är alltid systematiska då det är viktigt att intervjupersonerna uppfyller de krav och kriterier forskaren har. Urvalet sker alltså genom de förförståelser och tidigare kunskaper forskaren har (Holme & Solvang, 2006).
VM 2006 och 2010 och i alla e-mail fanns en bifogad intervjumall. Intervjumallen bestod av fem semi-strukturerade frågor rörande de fyra områden som jag tagit fram som underlag för min studie.
Efter att ha studerat litteraturen kring megaevenemang valde jag ut fyra huvudområden som min studie skulle behandla. Dessa fyra är planering, infrastruktur, destinationens attraktivitet och ekonomiska effekter. Alla dessa fyra områden innehåller argument som attraherar en destination till att söka stå som värd för ett megaevenemang. Planeringsområdet innehåller till exempel argument för att värddestinationen kan planera in sina redan planerade urbana utvecklingar i de utvecklingar som kommer i samband med ett värdskap för ett megaevenemang. Infrastrukturen innehåller argument som till exempel att värddestinationen får en mer välfungerande infrastruktur vad gäller, buss- och tågtrafik, vägar, och så vidare. Destinationens attraktivitet handlar mer om att värddestinationen får chans att förbättra sin internationella image för att öka dess attraktivitet som till exempel en turistdestination medan de ekonomiska effekterna är attraktiva för värddestinationen eftersom pengar alltid är attraktivt för en stad eller ett land.
2.3 Kvalitativ metod
Den kvalitativa forskningsprocessen utgår från de förförståelser som forskaren har sedan tidigare om ämnet. Det kan vara allt från erfarenheter, utbildningar eller annat vetenskapligt arbete. Det går inte att vara helt objektiv inför ett ämne varken i vardagslivet eller inför ett forskningssyfte. De fördomar och förförståelser forskaren redan har är viktiga ingredienser och ses som en ”objektivt” given utgångspunkt för studien. Forskningsprocessen fortsätter sedan alltigenom med ett ständigt samspel mellan teori och empiri. En stor fördel med den kvalitativa intervjutekniken är att forskaren kan gå tillbaka till intervjupersonen om det skulle vara så att forskaren behöver ställa ytterligare frågor för att få fram tillräckliga svar (Holme & Solvang, 2006).
semi-strukturerade e-mail samt telefonintervjuer med informanter som är kunniga inom sitt område och jag anser att den kvalitativa metoden passat bäst. Intervjuerna bestod av 5 semi-strukturerade frågor, skickade via e-mail, riktade till aktörer som opererat under fotbolls-VM och även kunnat se vad som hänt efteråt. Dessa frågor hade skapats efter att ha lyft fram de teoretiska argument som jag vill framhäva i min studie för att på så vis kunna få in information som rör just dessa teoretiska argument. Den första intervjun fick jag med Julia Bickmann, turismchef i Kaiserslautern, och den hölls via telefon. Informanten hade fått intervjufrågorna i förväg och på så sätt kunnat förbereda sig för intervjun. Jag ser det som en fördel för mig och min studie att låta informanten ta del av frågorna innan intervjutillfället för att på så sätt kunna få så detaljerad och utförlig information som möjligt. Den andra intervjun med Sue Bannister, projektchef i Durban, var via e-mail. Då informanten var i Mexiko på konferens och inte kunde ta sig tid att utförligt svara på mina frågor resulterade intervjun i att en del av svaren var bristfälliga och vaga.
2.5. Reliabilitet och validitet
Reliabel information får forskaren om det finns flera olika och oberoende informationskällor som är av samma eller ungefärliga åsikt. Det är nödvändigt att ha en tillräckligt hög reliabilitet för att kunna pröva de påståenden som finns i frågeställningen. Det är även nödvändigt att informationen är valid. Detta betyder att de teoretiska argument som forskaren presenterar ska sammanfalla i så stor utsträckning som möjligt med de empiriska argument som presenteras (Holme & Solvang, 1997).
2.6. Metod- och källkritik
För att kunna säkerställa att det insamlade materialet är tillförlitlig måste forskaren ha ett kritiskt förhållningssätt till materialet. Forskaren måste förstå innebörden för att kunna avgöra om materialet som framställs är rimligt (Patel & Davidson, 2003).
Mina val av informanter bestod av personer som arbetat med megaevenemang, fotbolls-VM i 2006 Tyskland och i Sydafrika 2010. Dessa personer sökte jag i varje värdstad under från dessa två VM, tolv städer i Tyskland och nio städer i Sydafrika. Efter att ha kontaktat personer på kommunen och turismavdelningar i dessa städer via e-mail för att söka en telefonintervju fick jag endast ett positivt svar. Efter att jag kontaktat de som utelämnade svar en gång till för att be om en intervju via e-mail fick jag ytterligare endast ett positivt svar. Då jag ansåg att det var alldeles för tunt att basera en studie på endast två informanter bestämde jag mig för att komplettera mitt empiriska material med källor från litteratur och internet. I efterhand tycker jag att det kanske hade varit bättre att hålla den första kontakten med de potentiella informanterna via telefon så att de på så vis hade blivit tvungna att ta ställning om en framtida intervju. Då Solvang & Holme (2006) anser att en kvalitativ ansats bör innefatta intervjuer som sker i fysisk närhet med forskaren och den intervjuade så inser jag att detta är en svaghet i min empiriska del. Men då jag inte haft möjlighet att vara i fysisk närvaro med mina informanter och jag velat ha relevant information från kompetenta källor har jag heller inte velat nöja mig med informanter som inte är lika tillförlitliga bara för att kunna vara i fysisk kontakt. Jag anser att den önskade reliabiliteten på informationen ska styra tillvägagångssättet. Det faktum att jag har så många internetkällor kan ge sken av en icke reliabel studie men jag anser att de internetkällor jag hämtat material från är tillförlitliga. Inte lika tillförlitliga som en personlig intervju hade varit men icke desto mindre tillförlitliga. På grund av denna brist på mängd av tillförlitligt empiriskt material är denna studie mer av en litteraturgenomgång med empiriska kompletteringar.
Syftet med detta inledande kapitel är att ge läsaren en överblick av megaevenemangets framväxt, dess betydelse för evenemangsindustrin samt en inledning på varför värdskap av megaevenemangs söks så intensivt av nationer och städer.
3.1. Framväxten av megaevenemang
Konceptet megaevenemang föddes i slutet på 1800-talet i en tid av nationsbyggande i de industrialiserande kapitalistsamhällena i USA och Västeuropa. Under den här perioden uppfanns en hel del nya traditioner och sport och utställningar är ledande exempel på några av dessa kulturella uppfinningar (Roche 2003). Exempel på megaevenemang som växte under den här inledande perioden är de Olympiska Spelen och Världsutställningen (Bramwell, 1997). Populariteten för dessa megaevenemang som utspelar sig på de nationella och internationella marknaderna kommer från deras förmåga att attrahera både eliten och den stora massan och så har det varit ända sen konceptet av megaevenemang föddes i slutet på 1800-talet (Roche, 2003).
Sedan 1960 har det hållits megaevenemang inom fotboll vartannat år (Euro, 2008). Det handlar alltså om Världsmästerskapen i fotboll och Europamästerskapen (EM) i fotboll som båda går vart fjärde år fast med två år mellan varandra. När EM startades 1960 så hölls fortfarande sommar-OS och vinter-OS under samma år och detta skulle inte ändras förrän efter 1992, vilket var det år som vinter- och sommar-OS gick samtidigt för sista gången. Nu hålls EM och sommar-OS samma år och vinter-OS och VM samma år (Horne & Manzenreiter, 2006).
som ska få köpa rättigheterna till att sända fotbolls-VM (Horne & Manzenreiter, 2006). När det gäller fotbolls-VM så står FIFA som de stora vinnarna då intäkterna från tv-rättigheter endast tillfaller dem och inte delas med värdnationen. Under 2006 års VM i Tyskland tjänade FIFA USD 2.77 miljarder, endast från tv-rättigheter (Pillay et al. 2009).
Den andra faktorn för den ökade utvecklingen av megaevenemang är, enligt Horne & Manzenreiter (2006), en allians mellan sport, media och affärsbranschen. Sen 1980-talet har det utvecklats ett förhållande mellan dessa tre områden och en ny idé växte fram. En idé om att sälja marknadsföringsrättigheter exklusivt till utvalda sponsorer. Detta implementerades i VM för första gången 1990 i Italien och sponsorer som Coca Cola, Gillette och Philips har köpt rättigheter under varje VM-turnering sen dess (Horne & Manzenreiter, 2006).
Den tredje och sista faktorn handlar om det ökade intresset för att stå som värd för ett megaevenemang. Att stå som värd för ett megaevenemang som fotbolls-VM har visat sig vara en av de största faktorerna till en ökad urban utveckling för en stad eller region. Ett megaevenemang ses även som en stor möjlighet att kunna främja en stads eller ett lands rykte. Genom att stå värd för ett lyckat fotbolls-VM kan värdnationen på så sätt marknadsföra sig på bästa möjliga sätt då de kommer att ha mediala ögon på sig från alla världens hörn och besökare från hela världen samlas för att uppleva ett megaevenemang samtidigt som de tar del av vad värdnationen har att erbjuda turister och besökare (Horne & Manzenreiter, 2006).
3.2. Betydelsen av megaevenemang
Dessa megaevenemang har blivit ett attraktivt alternativ för att kunna utveckla bilden av en destination, skapa ett spektakel för att kunna locka investerare till destinationen, få igång en snabb infrastrukturell utveckling samt marknadsföra en ny image genom marknadsföring av destinationen (Essex & Chalkley, 2004).
Ett megaevenemang attraherar mediebevakning från alla världens hörn och det är också en faktor som stämmer in på VM i fotboll då 2006 års VM i Tyskland hade ett ackumulerat tv-tittarantal på 26.29 miljarder (Pillay et al. 2009) vilket motsvarar 64 Superbowls, finalen i amerikansk fotboll (Rowe, 2010). Ett VM-slutspel är viktigt, inte bara för de offentliga myndigheterna, men även för FIFA. Om VM-turneringen blir lyckad och resulterar i positiva effekter så undviker FIFA klagomål samtidigt som det bevisar att turneringen var viktig för värdlandet. Städer som står som värdar för turneringen kan också rättfärdiga det faktum att stora resurser avsätts för att förbättra infrastrukturen samt att renovera eller bygga nya arenor. Slutligen så blir en lyckad VM-turnering motivation för andra länder att söka värdskap i framtiden (Preuss, 2007).
3.3. Arv efter megaevenemang
Det finns ett flertal faktorer till att en destination vill stå som värd för ett megaevenemang. Några av dessa faktorer handlar om det som evenemanget lämnar efter sig – dess arv (Horne & Manzenreiter, 2006). Preuss (2007) beskriver detta arv som alla de strukturer som skapats av eller för sportevenemanget och som sedan finns kvar efter evenemangets slut. Dessa strukturer kan vara positiva och negativa, gripbara och ogripbara eller planerade och oplanerade (Preuss, 2007). Exempel på sådana arv kan vara minskad arbetslöshet, en ökad konsumtion i värdlandet eller värdstaden, ökning av turister och besökare eller den bild som media skapar av värdlandet (Horne & Manzenreiter, 2006). Även de kortsiktiga effekterna ett megaevenemang skapar är eftertraktade av destinationen. Dessa är de effekter som uppstår och varar så länga själva evenemanget varar, exempelvis arbetstillfällen (Masterman, 2009).
skulle bli värd för ett megaevenemang så används evenemanget som ett verktyg för att rättfärdiga nya investeringar inom infrastruktur och logi (Burbank et al. 2002). Megaevenemang har länge setts som en industri som en stad kan använda för att förnya och försköna sig. Efter megaevenemangets slut förväntar man sig att se en lokal och regional ekonomisk utveckling då sport påvisats vara en generator för att få en starkare ekonomi både regionalt och nationellt samt en utökad social utveckling (Horne & Manzenreiter, 2006). För att ett megaevenemang ska kunna uppnå detta efter sitt slut är det många faktorer som ska gå enligt planerna. Den första och kanske viktigaste, är planeringen av evenemanget. Planeringen lägger grunden för hur evenemanget kommer att se ut och dess genomförande, ju bättre planering desto smidigare genomförande (Masterman, 2009).
4. Planering
Att stå som värd för megaevenemang som till exempel fotbolls-VM kan ge värddestinationen en skjuts i den urbana utvecklingen. Det är dock viktigt att jämföra VM-planeringen med till exempel en regional långsiktig planering för att på så sätt kunna dra nytta av viktig information. Ett evenemang i denna skala ska inte bara ses som en fotbollsturnering utan det är viktigt att planerare erkänner de möjligheter och långsiktiga förmåner som uppstår i samband med ett megaevenemang (Masterman, 2009). Om planeringen av evenemanget genomförs på ett lyckat sätt anser jag att det ger värddestinationen ökade möjligheter till att maximera de önskade förtjänsterna.
4.1. Målsättningar
Det första steget i planeringsprocessen är att sätta målsättningar. Innan evenemangets genomförande planeras så måste målsättningarna definieras. Detta ska göras även innan destinationen ens vet om den kommer att stå som värd för evenemanget. Det är målsättningarna som bestämmer storleken och karaktären på evenemanget.
Exempelvis så kan värdstäder redan ha infrastrukturella projekt eller
ekonomisk vinning, ökad turism, minskad arbetslöshet, osv. Vilka målsättningarna än är så är det utifrån dem som evenemanget kommer att utvärderas, för att se om det var lyckat eller inte (Masterman, 2009). Om värddestinationen kan lyckas med att nå de målsättningar som sätts under planeringsprocessen så resulterar det i ett lyckat megaevenemang och jag tror att det kan ge en önskan att stå som värd för fler i framtiden.
Bickmann (2010-11-11) nämner att Kaiserslauterns mål som värdstad var att få en ökad internationell popularitet, en förbättrad image, ekonomisk utveckling samt ökad marknadsföring för destinationen. Hon säger också att alla dessa mål uppfylldes (Bickmann, 2010-11-11).
4.2. Planeringsprocessen
När väl en destination blivit tilldelat värdskap så ställer FIFA en del krav som ska uppfyllas. Dessa krav inkluderar bl.a. tidslinjer för uppbyggnaden av infrastruktur och arenor, införandet av nya regler som ska skydda, inte bara FIFA:s rättigheter men även deras partners och sponsorers samt en hel del andra saker rörande logi, säkerhet, osv. Då FIFA inte gör någon skillnad på i-länder och u-länder så blev denna börda så mycket tyngre för Sydafrika 2010 än vad den var för Tyskland 2006 (Pillay et al. 2009).
Den andra fasen, ”Genomförandet av projekt”, sattes igång under januari 2007 och då genomfördes allt det som planerats under föregående fas. Arbetet med infrastruktur, arenor och annan service genomfördes och alla säkerhetsrutiner testades för att kunna fungera väl under VM-turneringen 2010. Under den här fasen fanns FIFA:s representanter på plats regelbundet för att kontrollera arbetet och för att se till så att allt gjordes så som FIFA och värdnationen kommit överens om (Pillay et al. 2009; Sydafrika, 2010).
Under den tredje och avslutande fasen, ”Verkställande av Världsmästerskapen”, som sträckte sig från 1 januari till 30 juli 2010 fick Sydafrika och FIFA se hur pass väl deras föreberedelser fungerat för att genomföra en välfungerande VM-turnering. Perioden efter turneringens slut, 11 juli till 30 juli, användes av regeringen för att utvärdera turneringens gång och dess effekter på landet (Sydafrika, 2010).
4.3. Summering
Under planeringens gång har värddestinationen chans att lägga grunden för alla de fördelar som är tänkta att levereras i samband med megaevenemanget. Den planering som sätter form på just dessa fördelar är målsättningarna. Genom att sätta mål för megaevenemanget definieras även tillvägagångssättet för att nå dessa mål då planerare tvingas att göra upp en plan för hur megaevenemanget ska lyckas nå de mål som eftersträvas. Utifrån dessa målsättningar evalueras sedan megaevenemanget. Om målsättningarna har uppnåtts har megaevenemanget varit lyckat, om de inte uppnåtts måste bristerna analyseras för att komma underfund med hur det skulle kunna gjorts bättre.
5. Infrastruktur
Megaevenemang har alltid påverkat värddestinationens urbana infrastruktur genom nya möjligheter för investeringar och turism. Dessa påverkningar har sedan vuxit sig större och viktigare ju större evenemangen blivit (Essex & Chalkley, 2004). Flera författare inom området sportevenemang är överens om att megaevenemang har förmågan att producera långisktiga arv i form av byggnader eller andra konstruktioner som på lång sikt kan ge en ekonomisk vinning för värddestinationen (Masterman, 2009; Chalip, 2004; Horne & Manzenreiter, 2003; Burbank et al. 2002). Att få anordna ett megaevenemang har ibland använts som ett verktyg för att rättfärdiga förnyelse och föryngringsprojekt (Essex & Chalkely, 2004) men ett bud på att få anordna ett megaevenemang som fotbolls-VM kan dock inte bara komma från en önskan att få fler byggnader som möjligtvis kan ge en ekonomisk vinst om ett antal år utan det måste finnas mer omfattande fördelar. Därför ska destinationen ta hänsyn till de föryngrings- och utvecklingsprojekt som redan finns och använda megaevenemanget som en språngbräda för att få igång dessa projekt (Masterman, 2009). Stora förändringar i infrastrukturen bör endast göras om de ingår i en bredare och långsiktigare plan som staden redan har (Pillay et al. 2009).
5.1. Förnyelse av landskapet
Om det redan finns en bredare plan för utveckling så är det möjligt för destinationen att få stöd från lokalbefolkningen. Destinationen kan också få både politiskt och finansiellt stöd för att göra allt för att budet till att stå som värd ska gå igenom (Masterman, 2009). Sportevenemang har ofta setts som ett sätt att överkomma försummelseproblem i olika stadsdelar (Hall, 2004) och sportevenemang som använder och utvecklar mark som annars skulle stått tom och övergiven kan lämna arv efter sig som på sikt kan ge sociala, kulturella och ekonomiska förmåner och i vissa fall även hjälpa destinationen i sina initiala evenemangskostnader (Masterman, 2009).
Beskedet om att stå som värd kom 2002, fyra år före genomförandet av VM-turneringen och redan då startades de utvecklingar som var mest tidskrävande, nämligen infrastrukturen. Kaiserslautern renoverade bl.a. sin tågstation för att göra den mer attraktiv. Innan renoveringen ”fick tågstationen besökare att vända om och åka hem igen” (Bickmann, 2010-11-11). Även vägnätet i och runt om Kaiserslautern förbättrades för att bli mer lättillgängligt. Vägarna till och från stadion var den största prioriteten men även de planer som staden haft sedan innan på att förbättra infrastrukturen kunde göras tack vare VM. Motorvägarna byggdes ut, nya trottoarer för fotgängare och en generell förfinelse av staden gjordes. Planerna på detta arbete var att de skulle genomföras under en tidsperiod på tio år men med hjälp av VM så gjordes de på två till tre år istället. Dessa utvecklingar gällde generellt sett i alla städer i Tyskland, enda skillnaden var skalan i vilket det skedde beroende på storleken på staden (Bickmann, 2010-11-11). Här ser vi tydligt hur teorin stämmer överens med empirin, hur Kaiserslautern kunde påskynda sina egna infrastrukturella utvecklingsplaner med hjälp av fotbolls-VM.
I Sydafrika investerade staten motsvarande ca SEK 38 miljarder på infrastrukturen inför fotbolls-VM 2010. Alla väg-, spår- och bussrutter uppgraderades och det fanns alltid pendlingsmöjligheter mellan värdstäderna (South Africa, 2010). Durban, en av värdstäderna längs Sydafrikas kust fokuserade mycket på att förbättra och försköna strandpromenaden men även en expandering av vägnätet i och runtom staden gjordes. Då flera länder skulle ha Durban som tränings- och boendebas byggdes nya sportanläggningar för att kunna förse lagen med bästa möjliga service och förberedelser (Bannister, 2010-12-07).
5.2. Faciliteter och service
faciliteter. Om de befinner sig i områden utanför staden måste det finnas sätt att smidigt ta sig till och från dessa platser. Vid ett megaevenemang kan det finnas behov av att utveckla infrastrukturen inne i staden också. Länken mellan de nya faciliteterna som byggs för megaevenemanget och de övriga fysiska arven, i form av infrastruktur som stödjer faciliteterna, blir en anledning i sig till att en destination vill stå som värd för ett megaevenemang (Masterman, 2009).
Ett annat viktigt arv är de expertkunskaper inom evenemangsplanering som destinationen erhåller när den står som värd för ett megaevenemang. Om de nya faciliteterna är tänkta att användas för ytterligare evenemang så är de kunskaper som erhållits inom evenemangsplanering inte bara en attraktiv tillgång för framtida bud på evenemang men det ger även destinationen i sig en förståelse av vad den är kapabel till att åstadkomma. Detta kommer i sin tur att göra så att nästa värdskap blir ännu bättre (Masterman, 2009). I den litteratur jag studerat har jag inte lyckats hitta några teorier som visar på att sådan här kunskap kan läras ut till andra evenemangsplanerare men jag tror att fotbolls-VM är i en klass för sig när det kommer till det. I och med att värdnationen skiftar för var gång så tror jag att det blir det svårt att få dessa nya kunskaper att komma till användning igen inom den närmsta tiden. Men att använda kunskaperna för att assistera andra länder går bra.
5.3 Arenor
Faciliteter som arenor är en angelägenhet som varje land som står som värd för VM måste handskas med. Inom detta område pressas värdnationen hårt av FIFA. Sydafrika föreslog tretton städer till FIFA som utav de tretton valde ut nio städer samt tio arenor (Pillay et al. 2009). Tyskland däremot hade sjutton städer som ville stå som värd för fotbolls-VM men det slutade med att tolv städer valdes ut (Bickmann, 2010-11-11). Tyskland lovade även FIFA tolv nybyggda arenor i de tolv olika värdstäderna när de la fram sitt bud men efter FIFA:s inspektioner visade det sig att Tyskland inte behövde förse VM-turneringen med så många helt nya arenor (Masterman, 2009).
När det kommer till arenorna så är trycket hårt från FIFA som måste godkänna om en befintlig arena är tillräckligt bra för VM, om den kan renoveras eller om det måste byggas en helt ny arena. Till exempel så hade både Durban och Kapstaden, i Sydafrika, arenor som FIFA godkände men ändå valde de två städerna att bygga helt nya. Kapstaden ville bygga en ny arena i förorten Athlone för att på så sätt försöka utöka utvecklingen i det området. Detta gick inte FIFA med på utan ignorerade istället själva den arena de redan godkänt och tvingade Kapstaden att bygga en ny arena som inte hade något annat syfte än det faktum att det låg på en plats som visade upp staden från sin bästa sida, precis mellan bergen och havet. Durban hade andra motiv och byggde sin nya arena efter en ekonomisk plan för sportturism. Arenan är anpassad för att kunna användas under ett OS inför ett framtida bud. Det slutade med att 5 nya arenor byggdes i Sydafrika och resterande renoverades för att möta FIFA:s kriterier (Pillay et al. 2009).
Enligt Bickmann (2010-11-11) är arenorna ett känsligt ämne för FIFA. Detta för att det är där som det största mediala trycket kommer att fokuseras och det är kärnpunkterna för fotbolls-VM. Därför är varje arena och området inom 1 kilometers radie FIFA:s område. Inom det här området får det inte finnas något som FIFA inte har godkänt. Längs alla vägar som leder till och från arenan är det bara FIFA:s sponsorer och partners som får marknadsföra sig, ingen annan öl får säljas än den som sponsrar FIFA, osv. (Bickmann, 2010-11-11).
Det ska helst finnas en bredare utvecklingsplan som de infrastrukturella förändringar megaevenemanget för med sig kan integreras med om en destination vill stå som värd för megaevenemang. Exempel på detta kan ses på Kaiserslauterns förändringar på stadens infrastruktur. De sammanflätade sina egna planer på utvecklad infrastruktur med de utvecklingar som VM-turneringen krävde. Så det arbete som Kaiserslautern gjorde med sin infrastruktur på två till tre år motsvarade stadens utvecklingsplan av vad som skulle ske på tio år. Jag anser att detta är ett tydligt exempel på hur ett megaevenemang kan hjälpa utvecklingen hos sin värddestination.
Sett ur ett organisatörsperspektiv var VM 2006 i Tyskland en succé och för att Sydafrika skulle ha alla förutsättningar för att kunna upprepa detta skickades många av de som varit med och planerat VM 2006 till Sydafrika för att bistå i planeringsfasen. Dock var de noga med att det skulle vara en sydafrikansk prägel på turneringen. Efter Sydafrikas lyckade VM-turnering 2010 har samma sak gjorts där, flera inblandade har åkt till Brasilien, värd för VM 2014, för att bistå med planering för infrastrukturell utveckling.
Arenorna är faciliteter som ibland kan vara svåra att ha en långsiktig plan för om det inte finns någon stark sportetablering på värddestinationen. Tyskland löste detta med att de som fick stå som värdstäder alla hade fotbollsklubbar som spelade i den högsta ligan i Tyskland. På så sätt försäkrade Tyskland sig om att arenorna skulle vara lönsamma och användas regelbundet även efter VM-turneringens slut. För Sydafrikas del blir det lite mer komplicerat då alla värdstäder inte har någon stark sportklubb etablerad och fotboll är inte lika populärt i Afrika som i Europa. Dock hade exempelvis Durban anpassat sin arena till ett framtida OS-bud så där finns alltid möjligheten för andra sporter än fotboll.
6. Destinationens attraktivitet
För att kunna locka turister till en destination behöver det finnas något som lockar turister, en attraktion. Turistattraktion kan definieras som en dragkraft som genereras av de attraktioner en destination har att erbjuda under en viss period (Song et al. 2010). Megaevenemang anses vara en stor tillgång för värddestinationen i fråga om attraktion. Ett megaevenemang lockar till sig stora skaror besökare vilket leder till att den bild och uppfattning som finns internationellt om värddestinationen ofta förbättras och stärks. När en uppfattning om en destination stärks eller förändras till det bättre ökar också intresset för att åka och besöka denna destination, även om den inte står som värd för ett megaevenemang för tillfället (Bramwell, 1997). En destinations image kan alltså definieras som en sådan attraktion och det är viktigt för värddestinationen att ha en bra image efter evenemangets slut för att kunna locka fler turister (Funk et al. 2007). Om turister har bra uppfattningar och tankar om värddestinationen bidrar det till att de besöker destinationen (Dann, 1996; MacKay & Fesenmaier, 1997; Funk et al, 2007). Att förändra den uppfattade identiteten till det bättre hos en destination kan göra så att turismen ökar (Masterman, 2009). Detta gjorde Tyskland genom sitt genomförande av VM 2006. De lyckades vända de negativa uppfattningar som fanns om tyskar till positiva uppfattningar istället och på så sätt öka destinationens attraktivitet (Bickmann, 2010-11-11).
6.1. Social förnyelse
Det är inte alltid gripbara arv som ett megaevenemang kan lämna efter sig. Evenemang som fotbolls-VM kan förbättra den kulturella identiteten för en destination. Förnyelsen av landskapet, nya faciliteter och evenemangsplaneringen innebär en mängd nya jobb innan evenemanget startar (Masterman, 2009). De nya faciliteterna och den nya infrastrukturen skapar många nya arbetstillfällen, speciellt under konstruktionsfasen. Under evenemangets gång skapas det oftast endast
korttidsanställningar där expertisbehovet inte är så stort. Även om
gäller att förse staden med lokala samhällstjänster eller om det gäller att attrahera framtida evenemang vilket i sin tur leder till ytterligare anställningsmöjligheter (Masterman, 2009).
VM-värdskapet innebar ca 130 000 nya arbeten i Sydafrika. Dock var många av dem endast korttidsanställningar i samband med byggnadsarbete (Guardian, 2010). För att främja fotbollsdeltagandet i Sydafrika och att se till att så många som möjligt får möjlighet att spela så anlades 52 fotbollsanläggningar, en i varje sydafrikansk region. Dessa anläggningar planeras att bli centrala för sport- och samhällsutveckling i de olika regionerna (sa2010, 2010).
Enligt min mening så tycker inte jag att social förnyelse är en direkt bidragande orsak till ökad turism. Jag kan inte se något samband i ökade jobbtillfällen och ökad turism. Däremot kan jag se ett indirekt samband. Om det sker en social förnyelse på en destination med ökade jobbtillfällen på nya faciliteter så anser jag att destinationens attraktivitet ökar hos lokalbefolkningen. Känner lokalbefolkningen en större attraktivitet gentemot sin stad tror jag att detta återspeglar sig i turismen, lokalbefolkningen blir mer tillmötesgående och mer acceptabla gentemot turister vilket i sin tur leder till tillfredsställda turister och sedan vidare mot en ökad turism.
6.2. Turism
Turism är en viktig del i det ekonomiska resultatet från ett megaevenemang (Masterman, 2009). Evenemangsturism är en av de snabbast växande grenarna inom nöjesresemarknaden (Chalip, 2004). Chalip (2004) menar att efterfrågan på logi för besökare till evenemang har passerat efterfrågan på logi för konferenser (Chalip, 2004). Evenemang ses som en språngbräda för en ökad turism men inte bara under evenemangets gång utan även efter dess slut (Masterman, 2009). Därför är det viktigt att megaevenemanget integreras med de planer som finns för en ökad turism. En studie gjord i flera europeiska städer visar att (Bramwell, 1997):
Megaevenemang inom sport kan utveckla attraktiva profiler för värdstäderna, speciellt om megaevenemanget är mediebevakat och har ett rykte om sig att attrahera turister efter evenemangets slut. Ett evenemang som ger en hög exponering från media ger destinationen möjligheter att stärka sin profil som turistdestination och på så sätt locka fler turister. Megaevenemang ger värddestinationen en möjlighet att under en begränsad tid få internationell bekräftelse och möjlighet att ta emot besökare från hela världen. All mediebevakning ger destinationen en väluppskattad exponering till sina målmarknader. Den här exponeringen kan utnyttjas för att marknadsföra en positiv bild av destinationen och på så sätt locka flera turister, besökare och investerare. För att kunna utnyttja evenemanget som en turistattraktion på lång sikt krävs strategisk planering både före evenemanget och efter. Målet är att öka medvetenheten om och intresset för destinationen genom evenemanget så att fler möjliga turister får upp ögonen för destinationen. Detta kan göras genom att förse journalister och media med bakgrundsinformation om värddestinationen för att få fokus på både destinationen och evenemanget (Masterman, 2009).
ökning under 2010 eftersom deras respektive lag inte blivit utslagna än, Storbritannien (+15 %), Italien (+74 %) och Frankrike (+166 %). För länder vars lag gick långt i turneringen så är ökningen jämfört med juni 2009 ännu större, till exempel, Tyskland (+109 %), Nederländerna (+164 %) och Spanien (+415 %) (South Africa3, 2010). Men den största ökningen under juni månad var det Mexiko som stod för, nämligen en ökning på hela +5 333,9 % jämfört med juni 2009 (SA Tourist Table, 2010). Sydafrika lyckades även med att tillfredsställa besökarna. Enligt en undersökning av African Response, som är ett sydafrikanskt företag som gör marknadsundersökningar, så skulle 96 % av VM-besökarna kunna tänka sig att återvända till Sydafrika medan 92 % skulle kunna rekommendera vänner och familj att resa till Sydafrika. Under hela juli månad 2010, VM-turneringens sista match spelades 11 juli, så hade Sydafrika 20 % fler turister än vad de hade under samma månad året innan (Sagoodnews, 2010).
En undersökning av tyska turismförbundet DZT visade att 90 % av alla internationella besökare under VM-turneringen 2006 skulle kunna rekommendera Tyskland som en turistdestination. Runt två miljoner utländska besökare kom till Tyskland under turneringen vilket var dubbelt så mycket som var beräknat (Dw-world, 2006). Italienska turister åker fortfarande till Tyskland och Berlin för att besöka stadion där deras landslag vann VM-guld 2006 (Cnn, 2010). Efter VM-slutspelet 2006 så ökade Tysklands turism med 3 % under 2007, jämfört med 2005, och nuförtiden ses Tyskland som en turistdestination att besöka året runt vilket bidrar till en starkare ekonomi i landet (Tourism-review, 2008).
en ökning på endast 3 % är endast tack vare VM. Så läsaren bör ha detta argument i åtanke.
6.3. Summering
Här ser vi att de ogripbara arv som ett megaevenemang lämnar efter sig för värddestinationen betyder mycket för dess attraktivitet och för dess turism. Att kunna profilera sig och visa upp sig för hela världen som en attraktiv turistdestination är av stort värde. Genom värdskap av megaevenemang som fotbolls-VM skapas arbeten inom turismbranschen då det anländer många fler besökare än vad som vanligtvis skulle vara fallet. Också för besökarna är detta ett bra tillfälle att upptäcka en turistdestination som de kanske annars inte skulle åkt till. Tydligaste kan detta ses genom den ökning som besökare från Mexiko stod för. Om VM i fotboll inte hade spelats i Sydafrika så hade väldigt få turister från Mexiko kommit men just för att det var fotbolls-VM så var det en ökning på 5 333,9 %. När undersökningar sedan visar på att medvetenheten om Sydafrika som en turistdestination ökat med 9 % efter turneringen öppnar detta för nya möjligheter för en utökad turism under kommande år för Sydafrika. Tack vare att VM är så starkt bevakat av media så begränsas denna ökade medvetenhet om värddestinationen inte bara hos besökarna utan även för de som följer megaevenemanget genom media. Värddestinationen sprider alltså sin attraktion genom flera olika kommunikationskanaler där kanske besökarna är de viktigaste då de kan föra budskapet vidare till vänner och familj. På så sätt ökar turismen genom destinationens attraktivitet. En ökad turism leder i sin tur vidare till ökade intäkter och en starkare ekonomi.
7. Ekonomisk utveckling
evenemanget överstiger de summor som spenderats innan genomförandet så kan ett plus/minus-resultat accepteras då konsumtionsnivån oftast är många gånger högre än normalt och på så sätt kan värdstäderna få in sitt ekonomiska överskott. Alla konsumtionsintäkter stannar inte i den lokala ekonomin, alltså alla intäkter går inte endast till de som bor på destinationen, utan även till de som står utanför, exempelvis leverantörer. Om dessa ”läckage” räknas bort från den totala konsumtionen kan den ekonomiska effekten för destinationen räknas ut. Ju större konsumtionsintäkter som stannar i den lokala ekonomin desto högre är också chansen för ökade arbetstillfällen. Den ekonomiska påverkan är därför en huvudfråga när det gäller att besluta om värdskap för megaevenemang. Ju större chansen är till ekonomisk vinning desto större är viljan att stå som värd för ett megaevenemang (Masterman, 2009).
7.1. Ekonomiska förtjänster
De möjliga förtjänsterna en värddestination kan göra inkluderar monetära förtjänster som kommer från aktiviteter som sker under turneringens gång, exempelvis konsumtionen från turister, deltagande lag, media och den organiserande kommittén och även långsiktiga förtjänster från infrastrukturen och förtjänsterna från logi, transportering, osv. De icke monetära förtjänsterna som kan komma av att stå värd för en VM-turnering inkluderar politiska förtjänster, effekter på den offentliga uppfattningen av destinationen och en potentiell feel good-faktor hos lokalbefolkningen (Masterman, 2009).
Tysklands största framgång var i ett icke monetärt avseende. De lyckades väl med att både förbättra landets image för övriga världen samtidigt som de lyckades få dess invånare att känna stolthet över sin nationalitet. Tyskland fick alltså en ökad feel good-faktor (Tomlinson, 2009; Bickmann, 2010-11-11). Bickmann (2010-11-11) menar att synen på tyskar innan VM 2006 var den att de var punktliga, hårda arbetare och organiserade men varken vänliga eller måna om god service. Efter genomförandet av en lyckad VM-turnering anser Bickmann (2010-11-11) att de här fördomarna har spolats bort för att ersättas av det motsatta, att tyskarna är ett gästvänligt och serviceinriktat folk (Bickmann, 2010-11-11). Tysklands slogan inför VM, A time to make friends, fokuserade på att Tyskland skulle visa på gästvänlighet samt skapa entusiasm och förståelse mellan olika nationer och nationaliteter genom den hängivelse, engagemang och entusiasm som dess befolkning faktiskt också visade (wm2006, 2006).
7.2. Inkomster från besökare
Chalip (2004) pratar om tre olika strategier för att få besökare till att stanna längre på värddestinationen. Den första strategin, som också är den vanligaste, handlar om att förlänga evenemanget för att besökarna ska motiveras till att stanna en längre period för att kunna uppskatta evenemanget som helhet. Den andra metoden kretsar kring att aktiviteter före och efter evenemanget skapas till förmån för hängivna besökare så att de kan träffas och spendera tid tillsammans. Vissa besökare är väldigt hängivna till subkulturen som är associerad till den sport som utövas under evenemanget. Detta innebär att hängivna besökare på ett fotbolls-VM dras till andra hängivna besökare för att ha någon att dela sitt intresse med. Om det då skapas utrymmen och aktiviteter där besökarna kan spendera tid tillsammans kan detta leda till att besökarna stannar längre än själva evenemanget för att kunna fortsätta dela sitt kamratskap och sina gemensamma intressen. Den tredje och sista strategin handlar om att slå ihop aktiviteter eller rundresor före och efter evenemanget till ett paket och sedan marknadsföra det paketet med själva evenemanget. Detta kan göra så att evenemangets attraktivitet ökar och kan vidare attrahera besökare att stanna längre än själva evenemanget. Aktiviteter eller rundresor före och efter evenemanget kan erbjudas i samband med biljettförsäljningen, gärna till ett förmånligare pris än om besökaren skulle köpt erbjudandena separat. Sådana här rabatterade paket har visat sig öka attraktiviteten hos ett erbjudande och på så sätt ökar värddestinationen också förtjänsten (Chalip, 2004).
istället för att åka hem så besökte de andra regioner i Tyskland som inte hade med VM att göra samt andra länder i Europa vilket också bidrog till en än mer ökad konsumtion (Bickmann, 2010-11-11).
Konsumtionen av besökare i Sydafrika ökade kraftigt under juni 2010 jämfört med juni året innan. Antalet transaktioner med VISA-kort ökade med 74 % och betalningar med VISA-kort översteg USD 176 miljoner, en ökning på 65 %. De största konsumenterna var de besökare från USA, Storbritannien, Australien, Brasilien och Frankrike, de representerade 47 % av den totala konsumtionen. Över 90 % av den totala konsumtionen skedde inom typiska turismområden så som logi, restauranger, detaljhandel, biluthyrning och flygresor (Soccernet, 2010). Den totala konsumtionen med VISA-kort av internationella besökare var över USD 312 miljoner (Indiavision, 2010).
När det kommer till Chalips (2004) teorier om hur värddestinationen ska göra för att hålla besökarna på plats en längre tid så kan jag inte se någon tydlig framgångsrik koppling till hur det verkligen gick till i Tyskland eller Sydafrika. Visserligen hade Kaiserslautern ett ”VM-paket” som erbjöds turisterna men då medellängden på besöken i staden bara var tre dagar så tycker jag inte att det kan räknas som framgångsrikt. Istället tycker jag att både Tyskland och Sydafrika kunde satsat på att ju fler matchbiljetter en besökare köper, desto billigare blir det. Besökarna kommer ju ändå för just VM och då är det väl det som de ska lockas med?
7.3. Läckage av intäkter
värddestinationens ekonomiska förtjänst till hur mycket de använder sig av lokala leverantörer. För att undvika ekonomiskt läckage ska värddestinationen i största möjliga mån använda sig av lokala organisationers tjänster (Masterman, 2009).
7.4. Summering
Det vi bör ta med oss från detta kapitel är just hur pass viktiga de ekonomiska förtjänsterna verkligen är. För värdstaden och värdlandet är de monetära intäkterna inte det primära målet utan det är de icke monetära, så som bilden och uppfattningen övriga världen får av värdnationen efter evenemanget som vidare leder till ökad turism och ökade investeringar i landet. Att nå ett plus/minus-resultat är fullt acceptabelt för värdnationen, dels för att det inte är det primära ekonomiska målet och dels för att ekonomierna för värdstäderna gynnas av den konsumtion som sker i städerna under VM-turneringens gång. Om värdstäderna kan lyckas med att behålla en stor del av vad besökarna spenderar så att det inte läcker ut ur den lokala ekonomin så är det är ofta inom detta område som värdstäderna gynnas med monetära förtjänster och på så sätt stärker sin lokala ekonomi. Historiskt sett så har de enda klara ekonomiska vinnarna varit FIFA själva. Ända sedan 1974 då FIFA bestämde sig för att kommersialisera VM så har dess främsta mål varit att tjäna så mycket pengar som möjligt. Genom att lägga beslag på de inkomstkällor som genererar mest pengar under VM, exempelvis tv- och marknadsföringsrättigheter, så försäkrar FIFA sig om att aldrig gå minus på ett VM utan alltid gå med stor vinst. Att både Tyskland och Sydafrika lyckades med att stärka sin nations image var det bästa som kunnat hända, för även om VM är över i dessa länder så lever dess effekter och genomförande kvar hos alla de miljoner besökare som varit där och tagit del av VM-turneringen. På så sätt skapas de långsiktiga ekonomiska effekter som dessa två nationer kan ta del av under kommande år.
8. Analys
8.1. Planering
Planeringen av ett så stort megaevenemang som fotbolls-VM är ett stort projekt. För nästan varje värdnation och varje värdstad tror jag att planeringen av ett evenemang i denna skala är något som aldrig tidigare gjorts. Att vara med och planera och genomföra en lyckad VM-turnering kan betyda mycket för värddestinationen. Den kunskap och de färdigheter som VM-planerarna tillskansar sig under arbetets gång är väldigt nyttiga. Bara vetskapen att ett evenemang i så stor skala går att genomföra på platsen tror jag gör så att destinationen kan satsa på ytterligare värdskap av megaevenemang och veta att resurserna och kunskapen finns för att klara av att planera och genomföra det på ett tillfredställande vis, jag tror att den vetskapen ger en viktig trygghet för att kunna utvecklas inom området. Just utmaningen för värddestinationen och de förmåner som väntar, om planeringen lägger grunden för en lyckad VM-turnering, tycker jag är ett starkt argument för att vara värd för ett megaevenemang. Jag anser även att FIFA har för stor kontroll över planeringen. Enligt min uppfattning så finns det inte mycket utrymme för värddestinationen att göra vad som passar VM och destinationen bäst utan allt måste göras som FIFA anser vara bäst. På så vis blir det svårare för värddestinationen att sätta en personlig prägel och jag tror även att VM skulle gynnat både värddestinationen och FIFA mer om de skulle fått lite mer lösa tyglar under planeringens gång.
8.2. Infrastruktur
evenemanget står tomma och kostar pengar istället för att generera pengar. Här anser jag att planerare måste vara väldigt noga med att ha en väl definierad plan för hur dessa typer av faciliteter ska fortsätta gynna det lokala samhället och ekonomin i många år framöver. Jag tycker även att det ska finnas en plan för vad som ska ske med faciliteterna om megaevenemanget skulle gå dåligt så att planerare aldrig står villrådiga. Särskilt arenorna kan ställa till med bekymmer för värddestinationen om det inte finns en ordentlig framtida plan. Dels för att FIFA har väldigt strikta riklinjer för hur och var arenan ska byggas och dels för att det inte är så många städer som kan lyckas med att fylla en arena med 40 000 – 60 000 platser tillräckligt ofta för att vara lönsam. Här anser jag att Tyskland lyckats bättre än vad Sydafrika kommer att göra. För Tyskland hade en tydlig plan då de valde ut värdstäder till VM 2006, det var endast de städer som hade en fotbollsklubb som spelade i den högsta tyska ligan som valdes ut till värdstäder för VM. På så sätt försäkrade Tyskland sig att dessa nya stora arenor skulle användas varje vecka. I Sydafrika anser jag att det inte finns samma etablering och intresse av fotboll som i Europa, därför tror jag att de sydafrikanska nya arenorna kommer att få det svårt att hålla sig lönsamma. Speciellt i Durban och Kapstaden som redan hade godkända arenor men som valde att bygga en helt ny ändå, även om Durban anpassade sin till att användas för ett framtida OS också. Därför anser jag det viktigt att alla nya faciliteter som byggs i samband med ett megaevenemang som VM måste ha en plan för att stärka den lokala ekonomin så att det inte blir en ekonomisk börda utan en ekonomisk tillgång.
8.3. Ekonomisk utveckling
de är realistiska sett till hur det sett ut historiskt sett och att de mer fokuserar på att få ut en ökad medvetenhet om sitt land för att på så sätt lägga grunden för en mer hållbar inkomstkälla. Men nu ska jag inte måla upp FIFA som giriga gamar utan de förser även värdnationen med en summa pengar som ska täcka infrastrukturella förbättringar samt arenabyggen. Detta gör så att värdnationen inte gör någon anmärkningsvärd förtjänst men det som kan göra skillnaden mellan plus/minus-resultat är besökarnas konsumtion. Jag anser att det är denna ekonomiska aspekt som värdnationen ska satsa mer på, att försöka få besökarna att stanna i landet så länge som möjligt även om deras lag har åkt ur turneringen. För om besökare kan lockas till att göra icke relaterade VM-aktiviteter eller se ännu fler matcher så ökar konsumtionen för kost och logi vilket ökar chansen för ekonomisk vinning. De icke monetära förtjänsterna är av ännu större betydelse. Som värd för en VM-turnering har nationen en gyllene chans att förbättra sin image för resterande världen samtidigt som ett lyckat VM ger landets invånare en känsla av stolthet och en ökad feel good-faktor. Både Tyskland och Sydafrika lyckades bra med detta och jag tror att det, speciellt för Sydafrikas del, kan lägga grunden till fler framtida investeringar i landet och en skjuts för dess nationella ekonomi, på lång sikt. För en förbättrad internationell image betyder att landets attraktion ökar i andra människors ögon och det gör att sannolikheten är större att turismen ökar i landet.
8.4. Destinationens attraktivitet
Undersökningen gjordes på besökare men tack vare den stora mediebevakningen så begränsas denna medvetenhet inte bara till besökare utan den når också ut till alla de som tittat på tv eller läst tidningar. Vid en lyckad VM-turnering når värddestinationen ut med positiva budskap genom en mängd olika kommunikationskanaler som verkligen når människor över hela världen. Folk som kanske aldrig ens tänkt på Sydafrika som ett land att resa till finner sig kanske helt plötsligt på väg att åka dit på semester. Jag tror att för både Tyskland och för Sydafrika så har turismen fått sig en skjuts tack vare fotbolls-VM, dock tror jag att det kommer märkas mer i Sydafrika inom de kommande åren.
9. Slutsats
I detta avslutande kapitel presenteras de resultat som jag kommit fram till i min studie. Jag har här plockat ut det jag anser vara det viktigaste argumentet från varje kapitel till varför en destination vill stå som värd för ett megaevenemang. Här besvarar jag därmed också min frågeställning om vilka argument jag anser bidrar till att en destination vill stå som värd för ett megaevenemang.
När det gäller planeringen av ett megaevenemang är en av de viktigaste faktorerna målsättningarna. Genom att sätta tydliga målsättningar för megaevenemanget skapar planerarna även ramen för hur megaevenemanget ska se ut och hur det ska gynna värddestinationen på mesta möjliga sätt. Värdskapet ger även värddestinationen en bra möjlighet för att förbättra sin infrastruktur. Kan de infrastrukturella kraven integreras med värddestinationens urbana utvecklingsplaner nås de ultimata infrastrukturella fördelarna. Destinationens attraktivitet är en viktig faktor när det kommer till turisters val av resmål. Om värdskapet kan leda till ökad attraktivitet för destinationen är det också troligt att turismen kommer att öka efter evenemangets slut. Att stå som värd för ett megaevenemang ger destinationen en ökad mängd besökare som också spenderar pengar. Ökad konsumtion är oftast den inkomstkälla som är den största när det kommer till värdskap av megaevenemang som fotbolls-VM.
argument kanske är starkare än andra men tillsammans så har de förmågan att ändra världens uppfattning om värdlandet, främja den lokala och nationella ekonomin, utveckla infrastrukturen till ett, i en del fall, mer komplett samhälle, öka turismen och att få dess invånare att känna stolthet, gästvänlighet och glädje.
10. Käll- och Litteraturhänvisningar
10.1 Källor
Allen, Johnny. (red.) (2011). Festival and special event management. 5th ed. Milton, Qld.: John Wiley and Sons
Alvesson, Mats & Deetz, Stanley (2000). Kritisk samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur
Andrews, D. L. & Ritzer, G. (2007). The grobal in the sporting local. Global Networks 7. 135-153.
Baade, R., & Matheson, V. (2004). The Quest for the Cup: Assessing the Economic Impact of the World Cup. Regional Studies, 38(4), 343-354.
Bramwell, B. (1997). Strategic planning before and after a mega-event. Tourism Management, 18(3), 167-176.
Burbank, J. M., Andraniovic, G. & Heying, H. C. (2002). Mega-events, urban development and public policies. The review of policy research, 179-202.
Chalip, L. (2004). Ritchie, Brent W. & Adair, Daryl. (red.) (2004). Sport tourism: interrelationships, impacts and issues. 1st ed. Clevedon, England: Channel View Publications
Cnn -
http://edition.cnn.com/2010/SPORT/football/04/27/football.world.cup.germany/index .html 2010-12-14 10.15
Cornelissen, Scarlett. (2009). Pillay, Udesh., Tomlinson, Richard & Bass, Orli. (red.) (2009). Development and dreams: the urban legacy of the 2010 football world cup. Cape Town, South Africa: HSRC Press
Dann, G. M. S. (1996). Tourists’ images of a destination*an alternative analysis. Journal of Travel and Tourism Marketing, 5(1), 41-45
Du Plessis, Stan & Maennig, Wolfgang. 2009. Pillay, Udesh., Tomlinson, Richard & Bass, Orli. (red.) (2009). Development and dreams: the urban legacy of the 2010 football world cup. Cape Town, South Africa: HSRC Press
Dw-world - http://www.dw-world.de/dw/article/0,,2086103,00.html 2010-12-14 14.18
Essex, S. & Chalkley, B. (2004). Mega-sporting events in urban and regional policy: a history of the Winter Olympics. Planning Perspektives, 19, 201-232.
EURO 2008 - http://euro2008.football-shirts.co.uk/euro1960.html 2010-11-13 09.57
FIFA hemsida - http://www.fifa.com/aboutfifa/documentlibrary/doclists/matches.html
Funk, D., Toohey, K. & Bruun, T. (2007). International Sport Event Participation: Prior Sport Involvement; Destination Image; and Travel Motive. European Sport Management Quarterly. Vol. 7, No. 3, 227- 248.
Gibson, H. J. (1998). Sport tourism: A critical analysis of research. Sport Management Review 1: 45–76.
Guardian - http://www.guardian.co.uk/football/blog/2010/jul/12/south-africa-world-cup-2010 2010-12-10 14.41
Hall, C. M. (2004). Ritchie, Brent W. & Adair, Daryl. (red.) (2004). Sport tourism: interrelationships, impacts and issues. 1st ed. Clevedon, England: Channel View Publications
Hare, Geoff. (1999). Dauncey, Hugh & Hare, Geoffrey (red.) (1999). France and the 1998 World Cup: the national impact of a world sporting event. London: Frank Cass
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. 2., [rev. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Horne, John & Manzenreiter, Wolfram. (red.) (2006). Sports mega-events: social scientific analyses of a global phenomenon. Malden, MA: Blackwell Pub./Sociological Review
Indiavision - http://www.indiavision.com/news/article/travel/81423/ 2010-12-14 10.07
MacKay, K. J., & Fesenmaier, D. R. (1997). Pictorial element of destination image formation. Annals of Tourism Research, 24(3), 537-565
McCartney, J. Glenn. 2005. Hosting a recurring mega-event: visitor raison d’eˆtre. Journal of Sport Tourism. Abingdon: Taylor & Francis Ltd
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Pillay, Udesh., Tomlinson, Richard & Bass, Orli. (red.) (2009). Development and dreams: the urban legacy of the 2010 football world cup. Cape Town, South Africa: HSRC Press
Preuss (2007). Conrady, Roland & Buck, Martin (red.) (2007). Trends and issues in global tourism 2007. Berlin: Springer
Roche, Maurice. (2000). Mega-events and modernity: Olympics and expos in the growth of global culture. London: Routledge
Roche, Maurice. (2003). Mega-events, Time and Modernity: On Time Structures in Global Society. Time Society. 99-126.
Rogerson, C. (2009). Mega-events and small enterprise development: the 2010 FIFA World Cup opportunities and challenges. Development Southern Africa, 26(3), 337-352.
Rowe, D. (2010). Stages of the global: Media, sport, racialization and the last temptation of Zinedine Zidane. International review for the sociology of sport. 365 -371.
Song, L., Qi, L., Qi, J., Wang, K. & Liu, X. (2010). Evaluation of the attractiveness of tourism destinations based on link analysis. 2010 18th International Conference on Geoinformatics. 1-8.
Sagoodnews - http://www.sagoodnews.co.za/economy/92_of_wc_visitors_recommend_sa.html 2010-12-07 17.34 Soccernet - http://soccernet.espn.go.com/world-cup/story/_/id/5341119/ce/us/south-african-economy-boosted-foreign-visitor-spending-world-cup&cc=5739?ver=global 2010-12-14 09.40
South Africa – http://www.southafrica.info/2010/worldcup-overview.htm#gettingaround 2010-12-07 12.43
South Africa2 - http://www.southafrica.info/2010/survey-071210.htm 2010-12-07 15.27
South Africa3 - http://www.southafrica.info/2010/gt2010tourists-061010.htm 2010-12-07 17.49
South Africa4 - http://www.southafrica.info/2010/heritageday2010-zuma.htm 2010-12-10 11.50
Sydafrika – http://www.sa2010.gov.za/government/planning 2010-11-08 10.25
Tomlinson, Alan & Young, Christopher (red.) (2006). National Identity and Global Sports Events: culture, politics, and spectacle in the Olympics and the football World Cup. Albany: State University of New York Press
Wm2006 -
http://wm2006.deutschland.de/EN/Content/Host-Country- Germany/Government-guarantees/Government-guarantees/the-host-presents-itself.html 2010-12-15 13.09
Bannister, Sue. Deputy Head, Strategic Projects Unit, Durban, Sydafrika - 2010-12-07 14.41
11. Bilaga 1
Interview Questions for Cities in South Africa
1. How involved was FIFA in the planning and preparation process and what work was the most important prior to the 2010 FIFA World Cup?
2. How was the infrastructure in and around the city improved and developed for the 2010 FIFA World Cup?
3. What economic impacts did the 2010 FIFA World Cup have on your city?
4. From a tourism perspective, how did the 2010 FIFA World Cup affect your city and did you have a strategy to keep the tourists flow, even after the FIFA 2010 World Cup?
