Faktorer som styr spånskivors egenskaper litteraturstudie

8 8 0 4 0 2 8

B j ö r n R a n d e v i k

Faktorer som styr

spånskivors egenskaper

Litteraturstudie

Trätek

Björn Randevik F A K T O R E R SOM STYR S P A N S K I V O R S E G E N S K A P E R - L I T T E R A T U R S T U D I E TräteknikCentrum, Rapport P 8 8 0 4 0 2 8 Nyckelord density pariioleboards properties raw materials Stockholm a p r i l 1 9 8 8

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid F Ö R O R D 3 S A M M A N F A T T N I N G 3 F A K T O R E R SOM STYR S P A N S K I V G R S E G E N S K A P E R 4 D e n s i t e t 4 Spångeometri 7 Träslag 9 P r e s s t e k n i k 12 L I T T E R A T U R 15

FORORD

Inom ramen för verksamheten inom s t y r g r u p p 12 Spånskivor och inom p r o -j e k t e t "Mindre v e d f o r b r u k n i n g " utfördes en litteraturundersökning med s y f t e a t t f i n n a möjligheter a t t med känd t e k n o l o g i och t e k n i k kunna minska vedförbrukningen inom spånskiveindustrin. Denna r a p p o r t b e s k r i v e r v i k t i g a parametrar som kan påverka spånskivornas e g e n s k a p s p r o f i l och därmed i n -d i r e k t t i l l v e r k n i n g s k o s t n a -d e r n a .

SAMMANFATTNING

Som e t t delmoment i p r o j e k t e t "Mindre vedförbrukning" har l i t t e r a t u r s t u -d i e r g j o r t s beträffan-de samban-den mellan -de v i k t i g a s t e parametrarna i framställningsprocessen och de r e s u l t e r a n d e skivegenskaperna såsom s k i v -densitet-, spångeometri, träslag och p r e s s t e k n i k .

Det kan k o n s t a t e r a s a t t l i t t e r a t u r e n är mycket omfattande och a t t e t t mycket s t o r t arbete s k u l l e f o r d r a s för en k r i t i s k utvärdering av h e l a d e t t a forskningsområde. T r o t s d e t t a anser v i s s a f o r s k a r e a t t kunskapen är otillräcklig.

De a r t i k l a r som s t u d e r a t s innehåller inga r e s u l t a t som d r a m a t i s k t a v v i k e r från de e r f a r e n h e t e r som återges av MALONEY /I/. När de här p r e s e n t e r a s , är d e t som r e p r e s e n t a t i v a exempel för v a r j e delområde. De hör förhopp-n i förhopp-n g s v i s också t i l l de mest c i t e r a d e .

4

FAKTORER SOM STYR SPÄNSKIVORS EGENSKAPER

Många p r o d u k t i o n s p a r a m e t r a r avgör, i e t t k o m p l i c e r a t samspel, egenskaperna hos en spånskiva. De v i k t i g a s t e f a k t o r e r n a *ar träslag, spåntyp, spånorien-t e r i n g , d e n s i spånorien-t e spånorien-t s p r o f i l , mängd och spånorien-t y p av l i m , mängd a d d i spånorien-t i v e r och f u k spånorien-t . Högre t o t a l d e n s i t e t hos s k i v a n förbättrar s a m t l i g a styrkeegenskaper. Men s a m t i d i g t ökar också tjocklekssvällningen.

Skivans d e n s i t e t s p r o f i l vinkelrätt dess p l a n i n v e r k a r på följande sätt: Om massan koncentreras t i l l y t s k i k t e n , ökar masströghetsmomentet och därmed böjstyvheten. Som en konsekvens av a t t m i t t s k i k t e t b l i v i t l u c k r a r e minskar däremot den i n r e b i n d n i n g s s t y r k a n , m a n i f e s t e r a t som lägre

tvärdraghåll-f a s t h e t .

Densitetsfördelningen kan s t y r a s b l a genom spångeometri och spånstorlekt f i n a ytspån är mera kompressibla och ger högre y t s k i k t s d e n s i t e t . S a m t i d i g t b l i r y t a n f i n a r e . Högkvalitativa, t u n t skurna spån medverkar också t i l l högre s l u t l i g böjstyvhet, men genom s i n höga inneboende s t y r k a . Kubiska, grova spån i m i t t s k i k t e t b i d r a r t i l l bättre b i n d n i n g och därmed högre tvärdraghålIf a s t h e t .

Utöver d e t t a påverkas densitetsfördelningen av f u k t k v o t e n i de o l i k a s k i k t e n genom f l e r a komplicerande mekanismer. Grovt s e t t ökar y t s k i k t e t s d e n s i t e t om spånen i n i t i a l t h a f t en högre f u k t k v o t . Fukten har, då v a t t n e t förångats i k o n t a k t med p r e s s v e r k t y g e t , p l a s t i c e r a t ytspånen varigenom dessa komprimerats mera.

Förfarandet v i d p r e s s n i n g har g i v e t v i s s t o r i n v e r k a n på r e s u l t a t e t .

Möjligheten a t t genom spånorientering ge s k i v o r r i k t a d e styrkeegenskaper u t n y t t j a s i f l e r a t e k n i k e r .

D e n s i t e t

För a t t utvärdera d e n s i t e t s p r o f i l e n s (DP) i n v e r k a n på o l i k a egenskaper hos den färdiga s k i v a n , har o l i k a t e o r i e r u t v e c k l a t s , v i l k e t s k a l l b e s k r i v a s . Det måste dock framhållas a t t kunskaperna på d e t t a område ännu är o t i l l -räckliga för a t t kunna tillämpas i processtyrningssammanhang. Se v i d a r e /2/.

Mätning av f a k t i s k DP utfördes t i d i g a r e genom b o r t s l i p n i n g av s k i k t av bestämd t j o c k l e k och vägning av återstoden. Man erhöll då en t r a p p s t e g s

1100 1000 E ™ 900 o» •; 800 £ tJ "•ö ^ 700 q : i i l 1 • 1 1 1 1 O b e r s e i t e — — Unte r s e i l e 'N^-'

\

1

F i g u r 1 . D e n s i t e t s p r o f i l hos en spånskiva, uppmätt e f t e r s k i k t v i s bort-fräsning.

Sedan några år f o r f o g a r man dock över en noggrannare mätmetod u t v e c k l a d v i d WKI. Gammastrålar får passera genom en s p a l t och därefter genom en utsågad provkropp av s k i v a n . Dämpningen av strålarna har e t t bestämt förhållande t i l l d e n s i t e t e n i d e t a k t u e l l a , i n f i n i t e s i m a l a s k i k t e t . Se f i -gur 2 och 3. DP mäts med g o d t y c k l i g noggrannhet.

hinler» Bl«nde i Q'»" • D«l»Ulor(NoJ|TI|-ScinlillofionszQhler) Priifkörptr (SOxSOxDick* mm ) schrittwtis* Bswcgixtg des Prulkörptrs mit Schriftmotor vordere

Blende IQlami limml Strohlenquelle i

17.7mm

10 PlQttendicke

mm 20

F i g u r 3. Röntgenbild och d e n s i t e t s p r o f i l

Problemet med egenskapers beroende av DP har t e o r e t i s k t behandlats av i huvudsak två f o r s k a r e . KEYLWERTH /3/ b e t r a k t a r en s k i v a som uppbyggd av t r e avgränsade s k i k t , v a r t för s i g homogent avseende d e n s i t e t och egen-skaper. Exempelvis sammansätts E-modulen för hela s k i v a n :

E3 3 = Z E.

i = l •

där E J = E-modulen och 3^ = masströghetsmomentet för v a r j e s k i k t . Under antagande av symmetriskt tvärsnitt erhålls exempelvis:

= E l ( 1 - ( 1 - ^ ) ( 1 - A ) ^ )

där X = y t s k i k t e t s andel av skivans hela t j o c k l e k .

Om istället egenskapernas v a r i a t i o n över tvärsnittet b e t r a k t a s som kon-t i n u e r l i g kon-t v a r i e r a n d e , behövs en annan formalism, e n l i g kon-t PLATH /4/. För a t t e f t e r l i k n a en i d e a l DP ansätts o l i k a k o n t i n u e r l i g a matematiska f u n k t i o n e r för DP, exempelvis e x p o n e n t i e l l a e l l e r t r i g o n o m e t r i s k a funk-t i o n e r , s e r i e u funk-t v e c k l i n g a r o s v . Sedan k o n s funk-t a funk-t e r a s , a funk-t funk-t effunk-tersom s k i l d a mekaniska egenskaper är så väl k o r r e l e r a d e t i l l d e n s i t e t e n , kan för den a k t u e l l a egenskapens v a r i a t i o n över tvärsnittet ansättas en f u n k t i o n som är p r o p o r t i o n e l l mot d e n s i t e t e n s v a r i a t i o n . S l u t l i g e n i n t e g r e r a s den a k t u e l l a egenskapen över tvärsnittet, exempelvis e n l i g t :

+d/2 , ,

E • d = / E ( y ) dy, -d/2

där E ( y ) = f ( P )

och P = f ( y ) ; exv. p = p g + a yf"

P = AQ + A l ( 1 - cos y)

Samma författare har också härlett en t e o r e t i s k t o p t i m a l DP. Därvid s k r i v s allmänt:

E * = ^ f ( P )

där P = maximal d e n s i t e t och F j = p r o p o r t i o n e l l t beroende egenskapsvärde i samma s k i k t f ( P) k a l l a s " f o r m f a k t o r " . Den f u n k t i o n för d e n s i t e t s v a r i a -t i o n e n som ger maximal f o r m f a k -t o r är den o p -t i m a l a . Allmän-t kan då sägas a t t densitetsmaximum bör l i g g a i y t a n och a t t tvärsnittet ska vara sym-m e t r i s k t . Dessutosym-m bör s k i l l n a d e n sym-mellan densitetssym-maxisym-musym-m och -sym-minisym-musym-m vara så s t o r som möjligt.

I e t t a n t a l undersökningar utvärderas d e n s i t e t s p r o f i l e n s inverkan på o l i k a egenskaper e x p e r i m e n t e l l t , för v e r i f i k a t i o n av ovannämnda t e o r i e r .

KEYLWERTH /3/ har mätt drag- och tryckhållfasthetens liksom böjhållfast-hetens beroende av DP. MAY /5/ har prövat tvärdrag- och skjuvhållfasthet som f u n k t i o n av d e n s i t e t , l i m a n d e l och spåntyp i m i t t s k i k t e t samt drag-hållfasthet i y t s k i k t e t som f u n k t i o n av l i m a n d e l och spåntyp i y t s k i k t e t .

I en andra a r t i k e l provas E-modul och hållfasthet för böjning som f u n k t i o n av m e d e l d e n s i t e t , spånstorlek och l i m h a l t i y t s k i k t e t samt spåntjocklek i m i t t s k i k t e t . Se v i d a r e /6/.

Spångeometri

Spåndimensionernas i n v e r k a n på egenskaper hos e n s k i k t s s k i v o r har k a r t l a g t s i en mängd o l i k a a r b e t e n . Allmänt gäller a t t slanka spån ger god böj- men dålig tvärdraghållfasthet, medan d e t omvända gäller för k o r t a och t j o c k a , ungefär kubiska spån. F i n m a t e r i a l kan b i d r a t i l l en f i n och tät y t a med r e s u l t e r a n d e god motståndskraft mot f u k t u p p t a g n i n g .

Bland åtskilliga andra, har KUSIAN / 7 / u t a r b e t a t en modell med r e k t a n g u -lära spån, i e t t murförband vinkelrätt skivans p l a n , som o r i e n t e r a s god-t y c k l i g god-t i cirkulärs områden i skivans plan ( f i g u r 4 ) . Längden och bredden hos v a r j e spån b l i r här av b e t y d e l s e . Sedan härleds t e o r e t i s k t samband mellan breddförhållandet å ena s i d a n och d e n s i t e t , y t f i n h e t och tvärdrag-hållfasthet å den andra.

F i g u r 4. Spånorientering i e t t s k i k t , e n l i g t KU5IAN

RACKWITZ /8/ har använt en l i k a r t a d , men matematiskt mindre s o f i s t i k e r a d modell. G i l t i g h e t e n har sedan prövats e x p e r i m e n t e l l t . O l i k a egenskapers beroende av spånens " s l a n k h e t " ( s ) = längd/tjocklek har undersökts i expe-r i m e n t . Man haexpe-r då f u n n i t a t t dexpe-rag- och texpe-ryckhållfastheten p a expe-r a l l e l l t skivans p l a n passerar e t t maximum för s t i g a n d e s, medan tvärdraghållfast-heten monotont minskar, i samstämmighet med den vedertagna u p p f a t t n i n g e n . Optimal s l a n k h e t beror på träslag, spåntjocklek och spånlängd. Maximal hållfasthet för böjning samt drag och t r y c k p a r a l l e l l t skivans plan e r -hölls för spån med dimensionerna d = 0,2; 1 = 20-25 och b = 3,5mm. L I I R I m f l /9/ har v a r i e r a t spåntjocklek och spånlängd, limmängd, och

s k i v d e n s i t e t i s k i v o r t i l l v e r k a d e av v a n l i g a n o r d i s k a träslag ( g r a n , t a l l , asp, björk) och avläst i n v e r k a n på några egenskaper. Spåndimensionens i n -verkan på böj- och tvärdraghållfasthet följde d e t v a n l i g a mönstret och svällningsvärdena ökade med s t i g a n d e spåntjocklek.

I de ovannämnda v e r k a t spånmate n i n g . NEUSSER m genom sållning s i o n e r . Denna p s l u t s a t s e n a t t Förbättring av annan.

undersökningarna har man använt s i g av e t t s p e c i a l t i l l -r i a l med i d e a l a dimensione-r utan nämnvä-rd s t a t i s t i s k sp-rid-

sprid-f l / l O / har istället sprid-f r a k t i o n e r a t v a n l i g t spånmaterial och för v a r j e f r a k t i o n beräknat g e n o m s n i t t l i g a spåndimen-a r t i k e l spåndimen-a n spåndimen-a l y s tillsspåndimen-ammspåndimen-ans med s t y r k e p r o v n i n g hspåndimen-ar l e t t t i l l det i n t e e x i s t e r a r någon i a l l a avseenden i d e a l spåntyp. en egenskap uppvägs i r e g e l genom försämring av någon

Träslag

Träslaget är avgörande för processens r e s u l t a t . Det begränsar s k i v a n s d e n s i t e t nedåt men avgör också v i l k e n spåntyp som b l i r dominerande. Allmänt ger lätta träslag bättre egenskaper än tunga v i d samma s k i v d e n s i -t e -t . V i d högre s k i v d e n s i -t e -t e r b l i r s k i l l n a d e n e m e l l e r -t i d a l l -t mindre för a t t s l u t l i g e n försvinna. Detta hävdas av L I I R I m f l /9/. I denna undersök-ning v a r i e r a s spånlängd ( 1 ) , spåntjocklek ( d ) , limmängd och b r u t t o d e n s i t e t hos s k i v o r framställda av asp, björk, gran och t a l l . V i d mätning av några skivegenskaper blev r e s u l t a t e n följande: böjhållfastheten ökade med större spånlängd men också med större spåntjocklek. Tvärdraghållfastheten ökade med minskad spånlängd och ökad t j o c k l e k . D e t t a är förenligt med d e t a l l -mänt vedertagna. Svällningen ökade med spåntjockleken.

Åtskilliga s t u d i e r har g j o r t s över s k i l d a träslags lämplighet. KEHR och SCHILLING / 1 1 / har framställt s k i v o r av björk för jämförelse med t a l l som råmaterial. Böj- och tvärdraghållfastheten l i k s o m tjocklekssvällningen, med hänsyn tagen t i l l s k i v d e n s i t e t e n , har mätts hos s k i v o r t i l l v e r k a d e av björkspån med tallspånskivor som jämförelse. Björkskivorna gav genomgående lägre tvärdrag- och böjhållfasthet och avsevärt högre tjocklekssvällnings-värden.

Råvaran avgör också a c i d i t e t e n , d v s surhetsgraden (pH) i spånen. Träslag som ger mera basisk miljö orsakar härdningssvårigheter om UF-lim används. Det a k t u e l l a träslaget avgör alltså v i l k e n mängd härdare man t v i n g a s t i l l -sätta .

I en uppföljande s t u d i e av samma författare, som utökats t i l l a t t omfatta träslagen ek, asp, poppel, bok, alm och lärk med gran och t a l l som r e f e -renser /12/, har således undersökts b l a tvärdraghållfasthetens beroende av härdartillsats. Särskilda härdningssvårigheter orsakades av alm och poppel.

Böjhållfastheten k o n s t a t e r a s vara beroende av y t s k i k t e t s d e n s i t e t , v i l k e t v e r i f i e r a t s v i d mätning. Ävenledes väntat är tvärdraghållfasthetens be-roende av m i t t s k i k t e t s d e n s i t e t . Bästa m i t t s k i k t s k v a l i t e t e n erhölls med ek och bok. Tjocklekssvällningen befanns vara s t a r k t avhängig träslaget och var minst med ek, alm och lärk. Sammanfattningsvis anses lärk ge den bästa e g e n s k a p s p r o f i l e n ; möjligen kan ek e l l e r bok användas i m i t t s k i k t e t .

Y t t e r l i g a r e träslag har undersökts av NEUSSER och ZENTNER /13/. Studien utgår från förhållanden som råder i Österrike men kan ändå ha i n t r e s s e p g a s i n s t o r a o m f a t t n i n g . Barrträden i n n e f a t t a r t a l l (Pinus s i l v e s t r i s , P. n i g r a och P. cembra), gran (Picea e x c e l s a ) , ädelgran (Abies p e c t i n a t a ) och lärk. Lövträslagen är b l a rödbok, ek, lönn, ask, a l , björk, avenbok, asp/poppel, alm och rönn/oxel.

För s k i v o r av r e s p e k t i v e träslag har man uppmätt tjocklekssvällning på v a n l i g t sätt, svällning v i d kokning samt böj- och tvärdraghållfasthet. R e s u l t a t e t framgår av f i g u r 5 och t a b e l l 1. I t a b e l l e n anges också en "totalpoäng" avseende träslagets lämplighet som spånskiveråvara, där även råvarupriset vägts i n , något som n a t u r l i g t v i s i n t e d i r e k t kan överföras på svenska förhållanden. Med högre "totalpoäng" förstås e t t bättre träslag.

10 Mater i a l k o s t n a d e r 6(Vt s Poängtal 1 TjocklekssvälIning 2 D i t o v i d kokning 3 Tvärdraghållfasthet 4 Böjhållfasthet

tSH £7 tive SX7 TA £K. ZKI WOE LD

HBU AHB BU WKI BK Ht€ fl lAR

F i g u r 5. I Österrike förekommande träslag och deras lämplighet som spånskivematerial. (Jmf t a b e l l 1.)

11 T a b e l l 1. B e d ö m n i n g a v t r ä s l a g s l ä m p l i g h e t som s p å n s k i v e m a t e r i a l TOTALPOÄNG Träslaq B e t e c k -n i -n g V e d d e n s i -t e -t F=100% kg/m^ Böjhåll-f a s t h e t 200 kp/cm2 Tvärdrag-hållfasthet 4 kp/cm2 Koksväll-n i Koksväll-n g 50 % T j o c k l e k s -s v a l l n i n g 12 % T o t a l -poäng Sälg WDE 505 10 15 15 1 41 L i n d LD 578 9 3 24 0 36 A l ERL 578 15 16 11 10 52 Asp PA 582 14 0 0 2 16 Lönn AHB 595 19 19 5 25 68 H a s s e l

-

12

P r e s s t e k n i k

Självfallet har mycket arbete ägnats åt o p t i m e r i n g av pressningsförfaran-d e t , s y f t a n pressningsförfaran-d e såväl t i l l bästa möjliga skivegenskaper som t i l l k o r t a s t e p r e s s t i d . Somliga f o r s k a r e anser a t t pressförfarandet ensamt avgör den färdiga skivans d e n s i t e t s p r o f i l medan andra anser a t t d e t har en jämförel-s e v i jämförel-s underordnad b e t y d e l jämförel-s e . Se v i d a r e /14/.

När de heta p r e s s p l a t t o r n a når k o n t a k t med spånarket förångas v a t t e n i spån och l i m i y t s k i k t e t . Den utvecklade ångan mjukar upp ytskiktsspånen men står också för överföring av värme t i l l m i t t s k i k t e t . Högre spånfukt-kvot ger alltså snabbare värmeöverföring t i l l hela a r k e t och en k o r t a r e p r e s s t i d .

Korta p r e s s l u t n i n q s t i d e r och, som konsekvens, högre p r e s s t r y c k ger e t t mera uppmjukat y t s k i k t , v i l k e t komprimeras s t a r k t och i v i l k e t limmet här-dar innan skivans i n r e h u n n i t värmas t i l l härdningstemperatur. R e s u l t a t e t b l i r en mera u t t a l a d k o n c e n t r a t i o n av massa t i l l y t s k i k t e n . Se f i g u r 6, e n l i g t v BISMARCK /15/.

5 I O » 2 0 S D B 2 0 S V I S » 5 C 15 Kbvmi

nollcndicka

9 n B 20

3-schichiige Plotte Irypi. 650 kg/m'| lyp B

»00 I 100 S MO ¥ , • 1 0 ^,20 H , t * 5 t,'60

u vy

1-schichtige Plolle |rup(. S30 kg/m'l Typ C

s v a 20Cfnml PloHandickt

F i g u r 6. D e n s i t e t s p r o f i l hos 1 - och 3 - s k i k t s s k i v o r , framställda med v a r i e r a n d e p r e s s l u t n i n g s h a s t i g h e t e r . (Lång p r e s s l u t n i n g s t i d t i l l vänster, k o r t t i l l höger.)

Den v a n l i g e n eftersträvade temperaturen i n u t i a r k e t v i d pressning är något över 100 °C. Höjs denna, ökar ångtrycket i den färdiga s k i v a n , så a t t dess i n r e b i n d n i n g s s t y r k a övervinns, med d e l a m i n e r i n g som följd. Kompensato-r i s k t måste då den t o t a l a p Kompensato-r e s s t i d e n föKompensato-rlängas, föKompensato-r a t t öveKompensato-rtKompensato-rycket s k a l l kunna avlägsnas u t genom skivans k a n t e r .

PF-lim f o r d r a r högre presstemperatur och p r e s s t i d än UF-lim.

På senare år har man u t v e c k l a t e t t hjälpmedel a t t s t y r a d e n s i t e t s p r o f i l e n inom vida gränser, d e t s k "steam-injection"-förfärandet, GEIMER /16/.

13

Dessutom kan p r e s s t i d och p r e s s t r y c k minskas avsevärt. I denna t e k n i k e f f e k t i v i s e r a s uppvärmningen av a r k e t genom i n j e k t i o n av mättad ånga genom de p e r f o r e r a d e pressplåtarna ( f i g u r 7 ) . Skivans i n r e uppmjukas och härdar u t snabbt, v i l k e t ger en annorlunda d e n s i t e t s p r o f i l ( f i g u r 8 ) . Detta ger självfallet också en förändrad e g e n s k a p s p r o f i l .

^Pressure - p > y j Mat Platen Steam cxDrts Steam Platen

F i g u r 7 . "Steam i n j e c t i o n " pressning e n l i g t GEIMER. Mättad ånga s p r u -t a s i n i a r k e -t v i d pressens s l u -t n i n g , genom p e r f o r e r i n g e n i pressplåtarna.

14 »40 f -STEAM INJECTION CONVENTIONAL ^ 8 0 k B0 60 40 20 O 2 0 4 0 6 0 DISTANCE FROM CENTERLINE (% OF BOARD THICKNESS)

KX)

F i g u r 8. D e n s i t e t s g r a d i e n t e r , t y p i s k a för k o n v e n t i o n e l l a r e s p e k t i v e "steam injection"-spånskivor.

E t t sätt a t t minska d e n s i t e t s g r a d i e n t e n hos den färdiga skivan är k a l l förpressning av a r k e t .

S l u t l i g e n samspelar n a t u r l i g t v i s spånmaterialet med pressförfarandet: Lättkomprimerat f i n m a t e r i a l i a r k e t s y t a ger e t t y t s k i k t som är obenäget a t t släppa igenom överskottsånga, v i l k e t kan leda t i l l d e l a m i n e r i n g a r , medan större spånpartiklar är svårare a t t komprimera och alltså kräver högre p r e s s t r y c k .

15

LITTERATUR

/ I / MALONEY, T. M: "Modern p a r t i c l e b o a r d & d r y process f i b e r b o a r d manu-f a c t u r i n g " . M i l l e r Freeman Publ. 1977

/2/ RANTA, L och MAY, H-A: "Zur Messung von R o h d i c h t e p r o f i l e n an Span-p l a t t e n m i t t e l s Gammastrahlen" (Matning av d e n s i t e t s Span-p r o f i l e n hos spånskivor med gammastrålar), Holz RuW 36^ (1978) 467-474

/3/ KEYLWERTH, R: "Zur Mechanik der Mehrschichtigen S p a n p l a t t e " (Den f l e r s k i k t a d e spånskivans mekanik), Holz RuW 16^ (1958) 429-430 /4/ PLATH, E: " B e i t r a g z u r Mechanik der H o l z s p a n p l a t t e n " ( U t r e d n i n g

rörande i n r e mekanik hos spånskivor) Holz RuW 29 (1971) 377-382 /5/ MAY, H-A: "Zusammenhänge zwischen E i g e n s c h a f t e n , Rohstoffkomponenten

und dem D i c h t e p r o f i l von S p a n p l a t t e n . T e i l 4: E i n f l u s s e der D i c h t e u n t e r s c h i e d e und R o h s t o f f e auf d i e Z u g f e s t i g k e i t senkrecht zur P l a t -tenebene und d i e S c h e r f e s t i g k e i t " (Samband mellan egenskaper, råvaru-komponenter och d e n s i t e t s p r o f i l e n hos spånskivor. D e l 4: Täthets-s k i l l n a d e n Täthets-s och råmaterialetTäthets-s i n f l y t a n d e på tvärdrag- och Täthets-skjuvhåll^ f a s t h e t e n . ) , Holz RuW 41 (1983) 271-275

/6/ I b i d : ' T e i l 5: E i n f l u s s e der D i c h t e p r o f i l und Rohstoffe auf BiegeEmodul und B i e g e f e s t i g k e i t " (Täthetsprofilens och råmaterialets i n -verkan på E-modul för böjning samt böjhållfasthet), Holz RuW 41^ (1983) 369-374

/7/ KUSIAN, R: "Modell-Untersuchungen uber den E i n f l u B des Spanformats auf S t r u k t u r - und F e s t i g k e i t s e i g e n s c h a f t e n von Spanwerkstoffen. T e i l 1 : Theoretische Betrachtungen" (Modellundersökningar av f o r m a t e t s i n v e r k a n på s t r u k t u r - och hållfasthetsegenskaper hos spån-baserade p r o d u k t e r . Del 1 : T e o r e t i s k a överväganden.) Holztechno-l o g i e 9 (1968) 189-196

/8/ RACKWITZ, V: "Der E i n f l u B der Spanabmessungen auf e i n i g e Eigen-s c h a f t e n von H o l z Eigen-s p a n p l a t t e n " (SpåndimenEigen-sionernaEigen-s i n f l y t a n d e på några egenskaper hos spånskivor), Holz RuW 21^ (1963) 200-209 /9/ L I I R I , O, KIVISTÖ, A och SAARINEN, A: "Der E i n f l u B von H o l z a r t ,

SpangröBe und B i n d e m i t t e l a u f d i e F e s t i g k e i t und d i e Quellung von S p a n p l a t t e n m i t höheren elastomechanischen E i g e n s c h a f f e n " (Trä-s l a g e t (Trä-s , (Trä-spån(Trä-storleken(Trä-s och bindemedlet(Trä-s i n v e r k a n på hållfa(Trä-sthet och svällning hos spånskivor med förbättrade elastomekaniska egenska-per.) H o l z f o r s c h Holzverwert 29 (1977) 117-122.

/ l O / NEUSSER, A, KRAMER, U, HAIDINGER, K och 5ERENTSCHY: "Spancharakter und s e i n E i n f l u B a u f d i e Dechschichtsgualität von S p a n p l a t t e n "

(Spåntypen och dess i n v e r k a n på täckskiktskvaliteten hos spånski-v o r ) , H o l z f o r s c h Holzspånski-verwert 21 (1969) 81-94

16

/ 1 1 / KEHR, F och SCHILLING: W: "Untersuchungen uber d i e Eignung v e r -schiedener H o l z a r t e n und - s o r t i m e n t e zur H e r s t e l l u n g von Span-p l a t t e n . 6. M i t t e i l u n g : B i r k e " (Undersökningar av s k i l d a träslags och - s o r t i m e n t s lämplighet för framställning av spånskivor.

Meddelande n:r 6: Björk), Holztechn 6 (1965) 161-168

/Yl/ I b i d : "7. M i t t e i l u n g : Eiche, Aspe, Poppel, Hainbuche, Ulme, Lärke,

sowie a l s V e r g l e i c h s h o l z a r t e n F i c h t e und K i e f e r " (Meddelande n:r 7. Ek, asp, poppel, avenbok, alm, lärk samt som jämförelseträslag gran och t a l l ) , Holztechn 6 (1965) 225-232

/13/ NEU5SER, H och ZENTNER, M: "Vergleichsuntersuchung der w i c h t i g s t e n heimischen H o l z a r t e n h i n s i c h t l i c h i h r e r Eignung f u r d i e S p a n p l a t t e n -h e r s t e l l u n g " (Jämförande undersökning av de v i k t i g a s t e in-hemska träslagen, avseende deras lämplighet för spånskiveframställning), H o l z f o r s c h Holzverwert 26 (1974) 54-63

/14/ MAY, H-A och HARBS, C: "Verfahrenstechnische Untersuchungen zur Ver-besserung der Eigenschaften von Spanplatten durch Bestimmung und Veränderung i h r e s D i c h t e p r o f i l e n " (Förfaringstekniska undersökningar för förbättring av egenskaper hos spånskivor genom bestämning och förändring av d e n s i t e t s p r o f i l e n ) , WKI-Bericht n:r 11 (1979)

/15/ v BISMARCK, C: "Zur Optimierung des Spanplattenpressens. H e r s t e l l u n g h a r n s t o f f v e r l e i m t e r Spanplatten u n t e r Anwendung s p e z i e l l e r Regel-systemeteme beim Pressen." ( O p t i m e r i n g av spånskivepressen. Fram-ställning av ureahartslimmade spånskivor under användning av spe-c i e l l a r e g l e r s y s t e m v i d p r e s s n i n g e n ) , Holz-Zbl 100 (1974) 1247-1249 /16/ GEIMER, R L: "Steam i n j e c t i o n p r e s s i n g " , WSU P a r t i c l e Board

Detta digitala dokument skapades med anslag från

Stiftelsen Nils och Dorthi

Troedssons forskningsfond

Trätekni kCentru m

Besöksadress: Drottning Kristinas väg 67 Telefon: 08-14 53 00

Telex: 144 45 tratek s Telefax: 08-116188 Huvudenhet med kansli

Asenvägen 9, 552 58 JÖNKÖPING Telefon: 036-12 60 41

Telefax: 036-16 87 98

ISSN 0283-4634

931 87 SKELLEFTEÅ

Besöksadress: Bockholms vägen 18 Telefon: 0910-652 00

Telex: 650 31 expolar s Telefax: 0910-652 65