Sjuksköterskans erfarenhet av att vårda patienter
med psykisk ohälsa inom somatisk vård
-En litteraturstudie
Nurse's experience of caring for patients with mental
illness in somatic care
-A literature study
Författare: Frida Gustafsson och Ida Vikman
VT 2021
Examensarbete: Kandidat, 15 hp
Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.
Handledare: Magdalena Costyson, Universitetsadjunkt, Örebro Universitet Examinator: Annica Kihlgren, Professor, Örebro Universitet
Sammanfattning
Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett paraplybegrepp för olika typer av psykiatriska tillstånd och
psykiska besvär. Prevalensen av psykisk ohälsa är högre bland exempelvis kvinnor,
arbetslösa, ensamstående samt personer som är födda i utlandet. Sjuksköterskans mål är att bidra till en god hälsa. Vården som sjuksköterskan ger bör vara anpassad utifrån patientens individuella behov.
Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att vårda patienter
med psykisk ohälsa inom somatisk vård.
Metod: Litteraturstudie med systematisk sökning, där nio vetenskapliga artiklar användes.
Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl samt Medline.
Resultat: Resultatet redovisades i tre huvudkategorier bestående av stigma, otillräcklig
kompetens och arbetsmiljö samt fyra underkategorier som bestod av kommunikation och tiden är en begränsning, behov av utbildning, känslor och vårdavdelning är inte optimalt för patienter med psykisk ohälsa.Det framkom att sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa var en bristande kompetens som speglades i sämre kunskap gällande psykisk ohälsa, brist på självförtroende och bristande kommunikationsförmåga var bidragande orsaker till att bemötandet med patienter med psykisk ohälsa blev bristfälligt.
Slutsats: Det förekommer brister gällande kunskapen om patienter med psykisk ohälsa. För
att stärka kunskapen behövs mer utbildning samt vidare forskning gällande ämnet. Nyckelord: Erfarenhet, psykisk ohälsa, sjuksköterska, somatisk vård.
Innehållsförteckning
1. Inledning 1
2. Bakgrund 1
2.1 Psykisk hälsa 1
2.2 Psykisk ohälsa 1
2.3 Somatisk vård och samsjuklighet 2
2.4 Sjuksköterskans ansvar och vårdrelationen 2
2.5 Stigma 3
2.6 Patienternas upplevelse av psykisk ohälsa 3
2.7 Personcentrerad vård 4 3. Problemformulering 4 4. Syfte 4 5.Metod 5 5.1 Design 5 5.2 Datainsamling 5 5.3 Urval 5 5.4 Kvalitetsgranskning 6 5.5 Dataanalys 6 5.6 Forskningsetiska överväganden 7 6. Resultat 7 6.1 Stigma 8 6.2 Otillräcklig kompetens 8
6.2.1 Kommunikation och tiden som begränsning 8
6.2.2 Behov av utbildning 9
6.2.3 Känslor 9
6.3 Arbetsmiljö 10
6.3.1 Vårdavdelning är inte optimalt för patienter med psykisk ohälsa 10
7. Resultatsammanfattning 10 8. Diskussion 11 8.1 Metoddiskussion 11 8.2 Resultatdiskussion 14 9. Slutsats 15 10. Klinisk nytta 15 11. Vidare forskning 16 12. Källförteckning 17
1
1. Inledning
I detta arbete vill författarna få en djupare förståelse kring sjuksköterskans erfarenhet av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. För att stärka förståelsen
genomfördes en litteraturstudie. Intresset för ämnet väcktes under de verksamhetsförlagda utbildningarna, VFU som hittills har genomförts under utbildningen. Författarna har under en VFU observerat situationer där patienter blev olika behandlade av vårdpersonalen.
Patienterna X och Y var inlagda på en somatisk vårdavdelning för liknande somatiska besvär. Patient X led av både psykisk ohälsa och en somatisk sjukdom medan patienten Y endast hade en somatisk sjukdom. Vårdpersonalen bemötte patienterna olika, författarna upplevde att patient X inte blev tagen på allvar och blev bemött med nedvärderingar. Vårdpersonalen var mer tillmötesgående mot patient Y. Observationerna fångade författarnas intresse att
fördjupas vidare om sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa.
2. Bakgrund
2.1 Psykisk hälsa
Psykisk hälsa är ett begrepp som används i samhället men innebörden av begreppet kan skiljas åt. Därför har Folkhälsomyndigheten tillsammans med bland annat Socialstyrelsen tagit fram beskrivningar för begreppet. Psykisk hälsa delas upp i psykiskt välbefinnande samt psykisk ohälsa (Folkhälsomyndigheten, 2017). När individen klarar av att genomföra
aktiviteter i dagliga livet, kan arbeta samt vara en del av samhället, definieras det som ha att psykisk hälsa. Däremot innebär inte avsaknad av psykisk sjukdom att du har psykisk hälsa (World Health Organization [WHO], 2018).
2.2 Psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa är ett paraplybegrepp för olika typer av psykiatriska tillstånd och psykiska besvär. Psykiska besvär kan yttras i form av exempelvis sömnproblem, oro eller sorgsenhet. Här kan även somatiska besvär som magproblem, yrsel samt huvudvärk förekomma. Att drabbas av psykiska besvär behöver inte automatiskt innebära att personen är psykiskt sjuk. Psykiska besvär kan komma till följd av påfrestande livssituationer som individen inte är van vid. Besvären är ofta övergående och försvinner när situationen i livet är mer stabilt.
Långvariga psykiska besvär kan leda till besvär att utföra olika typer aktivitet i dagliga livet. Psykiska tillstånd innebär att en diagnos har ställts. En diagnos ställs först då flera symtom förekommer samt att de pågått under en längre tid. Påverkan på funktionsförmågan bör även undersökas. Att drabbas av en psykisk sjukdom eller syndrom kan drabba vem som helst när som helst under livets gång. Det kan handla om allt från att personen mister en närstående och hamnar i en depression eller att skadligt bruk av alkohol eller droger brukas och psykossjukdomar framställs. Folkhälsomyndigheten beskriver att kön, utbildning, etnisk härkomst, socioekonomiska förutsättningar är exempel på faktorer som påverkar den psykiska ohälsan. Detta leder till att det uppstår en ojämn fördelning av förekomsten av psykisk ohälsa. Prevalensen av psykisk ohälsa är därmed högre bland exempelvis kvinnor, arbetslösa, ensamstående samt personer som är födda i utlandet. Detta är viktigt att beakta vid det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa (Folkhälsomyndigheten, 2017). (Se Tabell 1). Psykisk ohälsa, särskilt diagnoser som ångestsyndrom och depression, är en av våra stora folksjukdomar. Tillsammans upptar psykisk ohälsa 40% av alla sjukskrivningar i Sverige. Av de barn som under 2008 nydiagnostiserade för ångestsyndrom och depression, var drygt 30% av dem i behov av psykiatrisk vård 10 år senare. Det i sin tur har lett till att de har svårare att
2
etableras i arbets- och vuxenlivet. Det har lett till att de har varit i behov av ekonomisk hjälp, vilket i sin tur leder till psykisk ohälsa (Socialstyrelsen, 2019).
Tabell 1, statistik över psykisk ohälsa i Sverige 2020.
(Folkhälsomyndigheten, 2020a).
2.3 Somatisk vård och samsjuklighet
Somatisk vård är hälso- och sjukvårdsverksamhet där det krävs mer specialiserade åtgärder än vad primärvården klarar av. I den somatiska vården inkluderas bland annat kirurgisk och medicinsk korttidsvård, geriatrisk vård och rehabilitering (Ekonomifakta, 2019).
Samsjuklighet uppstår när en person uppfyller vissa kriterier för flera olika sjukdomar
samtidigt. Det är vanligt med psykiatrisk samsjuklighet bland personer som har beroende och missbruk (Socialstyrelsen, 2019).
Samsjuklighet vid psykisk ohälsa är vanligt förekommande. Bipolaritet och
ångestproblematik är ett återkommande exempel på samsjuklighet inom psykisk sjukdom. Risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och andra somatiska sjukdomar som diabetes stiger om individen har en psykisk sjukdom. Studier har genomförts och resultatet visade att patienter med samsjuklighet i större utsträckning får ett sämre medicinska omhändertagande vid somatisk vård i jämförelse med patienter utan psykisk sjukdom. I den somatiska vården råder det brister inom psykiska tillstånd. Detta leder till att mötet med patienten inte blir korrekt då anamnes och diagnos kan förbises och att patienten kan få fel behandling, eller behandling som förvärrar patientens hälsa (Inspektion för vård och omsorg [IVO], 2019).
2.4 Sjuksköterskans ansvar och vårdrelationen
Sjuksköterskans mål är att bidra till en god hälsa. Vården som sjuksköterskan ger bör vara anpassad utifrån patientens individuella behov. Sjuksköterskeorganisationen International Council of Nurses, ICN:s etiska kod beskriver att sjuksköterskan har som skyldighet att lindra lidande, förebygga sjukdom samt främja och återställa hälsa. Vården i sin helhet har
skyldighet att respektera de mänskliga/kulturella rättigheterna, autonomi samt möta patienten respektfullt. Detta gäller oavsett sjukdom, funktionsnedsättning, ålder, etnisk/kulturell
bakgrund, kön eller tro(Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
Det som utgör grunden i vårdprocessen är vårdrelationen, alltså grunden mellan patient och personal. En vårdrelation kan antingen medföra gott till patienten men det kan också medföra lidande. Patienten kan uppleva vården som en förlust av sitt egenvärde eller en känsla av välbehag, detta beror på hur patienten blir bemött av vårdpersonalen. Detta betyder att en
3
vårdrelation inte automatiskt anses som vårdande. När vårdrelationen är vårdande innebär det att patienten får ut något gott av situationen (Björck & Sandman, 2007).
För att få ett bra vårdmöte är det viktigt att utgå ifrån patientens livsberättelse och respektera patientens delaktighet och självbestämmande. Vårdrelationen ska vara jämlik mellan
sjuksköterskan och patienten, där patientens värderingar, vilja samt önskningar tillgodoses. Det förekommer i vissa situationer obalans i vad patienten förväntar sig utav vården samt vad den egentliga vården som genomförs är. Patientens upplevelse av vårdrelationen är
betydelsefull. För en givande vårdrelation krävs det att vårdaren har tid, inte är stressad, har vilja samt möjlighet att lyssna på patienten oavsett vad. Patienterna vill inte bli
avhumaniserade utan att de fortfarande är människor som har känslor (Snellman, 2014). För att upprätthålla en god och säker vård krävs tillräckligt med personal samt att personalen har god kompetens för att kunna utföra sitt arbete och arbetsuppgifter på ett patientsäkert sätt (Socialstyrelsen, 2020).
2.5 Stigma
Stigma är ett grekiskt ord som betyder märke. Redan under antiken kroppsmärktes individer som samhället ansågs skulle skyddas mot. Stigmatisering blev då en varningssignal för allmänheten samt ett straff för individen som stigmatiseras. Innebörden av stigmatisering är att samhället indikerar en minoritetsgrupp som hänför stereotypa egenskaper och
nedvärderingar. Stigma leder till att grupperna får en lägre social status som i sin tur leder till att individerna diskrimineras. Psykisk ohälsa kopplad till stigma är vanligt förekommande i samhället. En person som redan innan lider av psykisk ohälsa kan drabbas av dubbel belastning. Bemötandet från samhället med fördomar och negativa nedvärderingar blir en andra belastning för personen utöver den psykiska ohälsan (Folkhälsomyndigheten, 2020b). Attityder till personer med psykisk ohälsa har inte generellt blivit bättre genom åren. 2014 trodde en fjärdedel av befolkningen att personer med psykisk ohälsa begår mer grova brott än personer som inte har psykisk ohälsa. Stigmatiseringen mot personer med psykisk ohälsa var störst hos personer som hade lägre utbildning samt äldre personer än personer med högre utbildning och yngre personer (Mirnezami, Jacobsson & Edin-Liljegren, 2016).
2.6 Patienternas upplevelse av psykisk ohälsa
När personer drabbas av psykisk ohälsa är det svårt att greppa och förklara vad det är som egentligen händer. Personerna har svårt att känna igen sig själva. Livet förändrats från att ha varit färgglatt till att svartvitt, och när det svartvita blandas samman blir hela tillvaron grå. Personer som tidigare har varit aktiv och haft mycket överskottsenergi orkar plötsligt varken duscha eller ta sig ur sängen. Ångesten blir en stor del av livet och börjar ta över mer och mer och till slut styr hela tillvaron. Det sker både förändringar gällande kost och sömn, där
sömnen påverkas genom ett ständigt uppvak nattetid eller att personen vaknar tidigt på
morgonen. Kosten förändras genom att personen ständigt småäter eller inte har någon matlust alls vilket kan leda till att patienten slutar att äta. De flesta människor som drabbas av psykisk ohälsa får olika symtom beroende på vilket typ av ohälsa patienten har drabbats av. Men det finns olika upplevelser som är gemensamma för de flesta. Roller som personerna har haft tidigare förändras vilket patienten inte kan styra över själv. Synen och upplevelsen av arbete och familjeliv påverkas, delar i livet som tidigare gett personen identitet och självkänsla. Olika förändringar i livet som skapar en känsla av förlust av kontroll, som i sin tur kan leda till att personen känner att känslorna har ett minskat värde. Det minskade värdet påverkar personens självkänsla negativt och kan påverka vardagen påtagligt (Skärsäter & William, 2006).
4
med svår psykisk sjukdom där psykisk och somatisk samsjuklighet förekom. Det var
patientens ansvar att ta initiativ att söka kontakt med vårdgivaren vilket ansågs problematiskt då detta kunde vara ett problem för patienter med psykisk sjukdom. Patienter upplevde att självstigmatisering samt eventuella kognitiva svårigheter kombinerat med vårdgivarens brist på kunskap inom psykisk ohälsa som ett hinder vid somatisk vård. Tidigare erfarenheter från patienter med psykisk sjukdom inom somatisk vård var bland annat att det inte blev tagna på allvar och att de därmed började tvivla på om deras symtom var verkliga (Björk-Brämberg, Torgerson, Norman-Kjellström, Welin & Rusner, 2014).
2.7 Personcentrerad vård
För ett par decennier tillbaka framkom ytterligare ett begrepp som kan kopplas samman med patientens delaktighet samt autonomi, nämligen personcentrerad vård. Med tiden har
begreppet kopplats samman med förhållningssättet som fokuserar på patienten (Rothman, 2001). Ramen för personcentrerad omvårdnad lyfter fyra konstruktioner. Dessa är fokus på att förutsättningar för sjuksköterskans färdigheter inom professionen. Vårdmiljön, där fokus ligger på sammanhanget när vården bedrivs. Där olika yrkesprofessioner samarbetar för patientens bästa. Personcentrerade processer, där fokus är på att leverera personcentrerad vård till patienten. Samt förväntade resultat, där fokus är på att erbjuda patienten en effektiv personcentrerad omvårdnad (McCormack & McCance, 2006). Svensk sjuksköterskeförening (2010) menar att personcentrerad vård är den vård där hela personen ses och personens existentiella, andliga, sociala och psykiska behov tillgodoses i samma utsträckning som de fysiska behoven. Vid personcentrerad vård respekteras och bekräftas personens olika upplevelse av sjukdom och ohälsa.
Patientens delaktighet i sin egen vård är en viktig aspekt i personcentrerad vård. Patienten skall ses som en autonom, där individen respekteras och står för grunden för den vårdplan som ska upprätthållas (Kitson, Marshall, Bassett & Zeitz, 2013). Det är också viktigt att de som vårdar patienten samverkar och ger information som både ska vara begriplig och relevant samt att vårdarna lyssnar på vad patienten har att säga. Personcentrerad vård innefattar inte bara att den som är sjuk involveras, det är också viktigt att de personer som individen ser som sin närstående blir delaktiga (Ekman et al., 2001).
3. Problemformulering
Som tidigare beskrevs fick patienterna X och Y helt olika bemötande av vårdpersonalen. Hur kommer det sig? Är det rimligt? Psykisk ohälsa är ett ständigt ökande problem i samhället. Det är viktigt att sjuksköterskorna kan bemöta alla människor på ett bra och värdigt sätt, där patienten sätts i centrum och personcentrerad vård tillämpas. Utvecklingen av vården av patienter med psykisk ohälsa går långsamt framåt och eftersläpar fortfarande rejält. Kan bristande kunskap och erfarenhet hos sjuksköterskan påverka bemötandet av patienter med psykisk ohälsa?
4. Syfte
Syftet var att beskriva sjuksköterskan erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård.
5
5.Metod
5.1 Design
En litteraturstudie med systematisk sökning enligt Kristensson (2014).
5.2 Datainsamling
I första led formulerades ett syfte och sökord valdes utifrån det. De meningsbärande orden var sjuksköterskan, omvårdnad, erfarenhet, psykisk ohälsa samt somatisk vård. Databaser som användes i sökningarna var Cinahl och Medline. De meningsbärande sökorden valdes utifrån studiens syfte och översattes sedan till engelska med hjälp av Cinahl Headings vid sökningen i Cinahl samt MeSH-termer vid sökningen i Medline. De sökord som inte var Cinahl Headings eller MeSH-termer användes som nyckelord för att få en rimlig avgränsning till antalet artikelträffar. Trunkering (*) användes på ordet nurs för att få ordets alla
böjningsformer till sökningen. För att bredda sökningen och finna relevanta artiklar till studiens syfte togs synonymer genom att använda Svensk MeSH. Författarna tog fram
attitude och perception som synonymer till ordet erfarenhet, general hospital och general health care till ordet somatisk vård. Samt mental illness och mental health till ordet psykisk
ohälsa.
Datainsamlingen skedde först enskilt där författarna sökte fram studier var för sig, sedan kontrollerades sökningarna tillsammans. För att besvara studiens syfte har både nyckelord och sökningar med ämnesord genomförts. Genom att undersöka om det fanns tillräckligt med artiklar som besvarade syftet genomfördes olika testsökningar där författarna testade sig fram med olika sökord samt sökmetoder. Sökblock skapades genom att termer som motsvarade de meningsbärande orden kombinerades med den booleska termen OR. Det bildades fyra sökblock som sedan kombinerades med den booleska termen AND. Samma sökningsprocess användes i båda databaser. Begränsningar som tillämpades under hela sökprocessen var att artiklarna skulle vara publicerade i en vetenskaplig tidskrift, vara “peer-reviewed”, vara på engelska och vara publicerade mellan 2011–2021. (Se bilaga 1 sökmatris för sammanställd information).
5.3 Urval
Inklusionskriterierna var att alla artiklarna skulle innefatta sjuksköterskans perspektiv,
patienter med psykisk ohälsa samt somatisk vård. Inga avgränsningar för kön, ålder eller land tillämpades. Exklusionskriterier var studier som handlade specifikt om psykiatriska
vårdenheter samt om specialist eller vidareutbildade psykiatrisjuksköterskor.
Sökningen resulterade i 438 träffar. Urvalet att välja ut artiklar skedde i tre olika steg. I första urvalet lästes samtliga titlar av båda författarna för att identifiera de artiklar som svarar på syftet. De titlar som ansågs lämpliga valdes ut till nästa steg. I urval två lästes artiklarnas abstract och de artiklar som ansågs stämma överens med inklusionskriterier gick vidare till nästa steg. I urval tre lästes i helhet de artiklar som ansågs vara relevanta kopplat till syftet av båda författarna. Författarna diskuterade sedan tillsammans vilka artiklar som var lämpliga till syftet. Nio stycken relevanta artiklar valdes ut tillsammans från databaserna. (se
flödesschema, tabell 2). Sedan bearbetades artiklarna gemensamt och resultatet sammanställs baserat på studiens syfte.
6
5.4 Kvalitetsgranskning
Den systematiska granskningen av de nio artiklarna genomfördes med hjälp av
granskningsmallar där frågor kring artikelns innehåll diskuterades. Studiernas syfte, metod, resultat och diskussion granskades enligt granskningsmallar. Kvalitativa samt kvantitativa studier granskas utifrån olika förutsättningar. De kvalitativa artiklarna granskades med mall från Letts med kollegor. De artiklar som hade mixade och kvantitativ metod granskades genom mall från STROBE (Kristensson, 2014, s. 168–172).När de nio artiklarna lästs i fulltext genomfördes en noggrann och systematisk granskning av artiklarna. Detta för att författarna skulle kunna bedöma artiklarnas trovärdighet och eventuell bias skall undersökas. Alla nio artiklarna ansågs erhålla tillräcklig god kvalitet, det innebär att artiklarna genomgått kvalitetsgranskning och uppfyllt 65%, vilket författarna eftersträvade för att inkludera artikeln i litteraturstudiens resultat. Av de nio utvalda artiklarna var sex stycken kvalitativa och tre stycken kvar kvantitativa eller mixad metod.
Tabell 2, Flödesschema över urvalsprocessen
5.5 Dataanalys
Integrerad analys enligt Kristensson (2014) användes. Författarna började med att läsa de utvalda artiklarna upprepade gånger var för sig för en ökad förståelse. Författarnas
förförståelse försöktes läggas åt sidan för att inte påverka resultatet genom egen tolkning av resultatet. För att kunna arbeta strukturerat med ett tydligt tillvägagångssätt numrerades enskild artikel för att det sedan skulle underlätta när resultatet kopplades samman med respektive artikel. Under tiden artiklarna lästes användes överstrykningspennor för att markera viktiga delar med. Författarna använde olika färg för att markera olika likheter. När alla valda studier lästs och bearbetats sammanfogades studiernas resultat till ett gemensamt resultat vilket användes i litteraturstudien. I sista steget sammanställdes olika kategorier som togs fram genom diskussion av resultatet där huvudfynden blev tydliga och bildade
kategorier. Totalt antal artiklar N = 438 Lästa titlar N = 438 Lästa abstrakt N = 95 Lästa i fulltext N = 20 Valda artiklar till studien N = 9 Exkluderades på grund av att de inte svarade på syftet n = 343 Exkluderades på grund av att de inte svarade på syftet n = 75 Exkluderades på grund av att de inte svarade på syftet n = 11
7
5.6 Forskningsetiska överväganden
Etikprövningslagen (SFS, 2003:460, 2 §) belyser att etisk prövning inte behöver genomföras när forskning sker på högskoleutbildning på grundnivå. Forskningsetiska överväganden har dock iakttagits av författarna i granskningen av valda artiklar. För att undvika bias har författarnas egna förförståelse reflekteras över (Kristensson, 2014).
Samtliga artiklar som inkluderats i litteraturstudien har genomgått etisk granskning samt hade ett etiskt resonemang. Vid granskning av de valda artiklarna har de fyra etiska principerna enligt Kristensson (2014) använts. Alla studierna redovisade att deltagandet hade byggts på informerat samtycke, där deltagarna medverkar frivilligt och har fått relevant information gällande studien innan den påbörjades. Litteraturstudien är baserad på
Helsingforsdeklarationen, vilket är ett styrdokument som innefattar medicinsk forskning där människor involveras (World Medical Association (WMA), 2018). Dokumentet omfattar att deltagarens integritet skall besvaras, rätt till självbestämmande, forskningens nytta mot eventuell risk för skada för deltagaren skall övervägas. När källor används för att hämta information ifrån är det av stor noggrannhet texten bearbetas av författarna för att ingen förvrängning skall ske. Det är viktigt att noggrant referera till de källor som användes för att författarna inte ska plagiera andras material och tankar (Kristensson, 2014). Författarna har från start haft avsikten att allt material som besvarar litteraturstudiens syfte skall redovisas och inte på något sätt undanhållas.
6. Resultat
Litteraturstudien grundades på nio vetenskapliga studier: två från Australien och en vardera från Sverige, Taiwan, Jamaica, Sydafrika, Rwanda, Brasilien och USA. Den äldsta studien publicerades 2011 och den nyaste 2020. I resultatet beskrevs sjuksköterskors erfarenheter kring att vårda patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Resultatet
redovisades i tre huvudkategorier bestående av stigma, otillräcklig kompetens och arbetsmiljö samt fyra underkategorier som bestod av kommunikation och tiden är en begränsning, behov
av utbildning, känslor och vårdavdelning är inte optimalt för patienter med psykisk ohälsa.
(Se tabell 3).
Tabell 3. Översikt över huvud- och underkategorier och i vilka studier som de finns.
Huvudkategorier Stigma Otillräcklig kompetens Arbetsmiljö
Underkategorier Kommunikation och tiden är en begränsning Behov av utbildning Känslor Vårdavdelning är inte optimalt för patienter med psykisk ohälsa Artiklar Beks et al., 2018 X X X X Brunero et al., 2017 X X X X
8 Chou & Tseng.,
2020 X X X X X Douglas et al., 2018 X X X X Holmberg et al., 2018 X X X Poggenpoel., 2011 X X X X Siqueira et al., 2017 X X X X
Vedaste & Smith., 2016 X X X X Zolnierek & Clingerman., 2012 X X X X
6.1 Stigma
Sjuksköterskor hade erfarenheter av att patienter med psykisk ohälsa stigmatiserades (Beks, Healey & Schlicht, 2018; Chou & Tseng, 2020; Douglas, Standard-Goldson, James & Abel, 2018; Siqueira, Abelha, Lovisi, Sarução & Yang, 2017; Vedaste & Smith., 2016). Det
påvisades att ett ökat stigma förekom hos sjuksköterskor i åldrarna 21–30 år samt hos de som hade en kort vårderfarenhet. Sjuksköterskor som var äldre och med längre arbetslivsfarenhet uppvisade mindre stigma (Vedesta & Smith., 2016). Det fanns en tydlig koppling mellan låg utbildning och stigmatisering hos sjuksköterskor (Beks et al., 2018; Chou & Tseng, 2020; Douglas et al., 2018; Siqueira et al., 2017; Vedaste & Smith., 2016) och en stärkt kompetens samt förbättrade attityder var viktiga delar i arbetet för att minska stigmatiseringen inom vården (Beks et al., 2018; Chou & Tseng, 2020; Douglas et al., 2018; Siqueira et al., 2017).
6.2 Otillräcklig kompetens
6.2.1 Kommunikation och tiden som begränsning
Sjuksköterskor hade erfarenhet av att kommunikationen med patienter med psykisk ohälsa skiljdes sig åt jämfört med när de kommunicerade med patienter utan psykisk ohälsa (Beks et al., 2018; Brunero, Buus & West, 2017; Chou & Tseng, 2020; Douglas et al., 2018;
Holmberg, Hammarbäck & Andersson, 2020; Poggenpoel, Myburgh & Morare, 2011; Siqueira et al., 2017; Vedaste & Smith, 2016; Zolnierek & Clingerman, 2012).
Sjuksköterskorna upplevde att svårigheter i kommunikationen försvårade ett personcentrerat möte och att det därmed var svårt att ge patienterna relevanta vårdinsatser (Beks et al., 2018; Brunero et al., 2017; Chou & Tseng, 2020; Douglas et al., 2018; Holmberg et al., 2020; Poggenpoel et al., 2011; Siqueira et al., 2017; Vedaste & Smith, 2016; Zolnierek &
9
sjuksköterskor hade i regel lättare att kommunicera med patienter med psykisk ohälsa i jämförelse med de som inte hade lika lång arbetslivserfarenhet (Beks et al., 2018; Brunero, et al., 2017; Chou & Tseng., 2020; Holmberg et al., 2020; Poggenpoel et al., 2011).
Sjuksköterskorna hade erfarenhet av att de behövde konversera både verbalt och icke verbalt till patienter med psykisk ohälsa (Beks et al., 2018; Brunero et al., 2017; Holmberg et al., 2020). Trots detta, uppstod enligt sjuksköterskornas erfarenheter, situationer där patienterna gick in i sin egna bubbla av existentiellt kaos. I dessa faser var det nära nog omöjligt att få till kommunikation med patienten (Holmberg et al., 2020). Även om erfarenheter var viktigt var det inte allt, sjuksköterskornas vilja att försöka kommunicera med patienterna var även det viktigt (Chou & Tseng., 2020). Det framkom en ovisshet hos flertalet sjuksköterskor då de inte visste vad de kunde säga till patienter med psykisk ohälsa (Holmberg et al., 2020). I vissa situationen räckte inte sjuksköterskornas kommunikativa förmåga till för att tillgodose
patientens behov och förslag att inkludera familjemedlemmar i vården blev aktuellt. Familjemedlemmar kunde utgöra stöd för patienten under samtal (Brunero et al., 2017). God kommunikation mellan patient och sjuksköterska krävde tid. Sjuksköterskor kunde uppleva patienter med psykisk ohälsa som tidskrävande och när tiden inte räckte till kunde kommunikationssvårigheter uppstå och individanpassad vård försvårades (Beks et al., 2018; Brunero et al., 2017; Holmberg et al., 2020; Poggenpoel et al., 2011; Zolnierek &
Clingerman, 2012). Tiden var viktig för att sjuksköterskan skulle kunna bygga en terapeutisk relation med patienten. Sjuksköterskorna hade erfarenhet av att patientmötet tog tid men att det var en viktig förutsättning för att förbättra kommunikationen på det bästa möjliga sättet (Holmberg et al., 2020). Mötet med patienter med psykisk ohälsa krävde längre tid än mötet med patienter med somatisk problematik (Holmberg et al., 2020; Poggenpoel et al., 2011; Zolnierek & Clingerman, 2012).
6.2.2 Behov av utbildning
Sjuksköterskor upplevde att de inte hade tillräckligt med kunskap för att kunna bemöta patienter med psykisk ohälsa på ett konstruktivt sätt (Beks et al., 2018; Brunero et al., 2017; Chou & Tseng, 2020; Douglas et al., 2018; Holmberg et al., 2020; Poggenpoel et al., 2011; Siqueira et al., 2017; Vedaste & Smith, 2016; Zolnierek & Clingerman, 2012).
Sjuksköterskornas erfarenhet var att de efterfrågade utbildning inom psykiatrisk vård (Chou & Tseng., 2020; Douglas et al., 2018; Siqueira et al., 2017; Zolnierek & Clingerman, 2012). Sjuksköterskor upplevde att de inte var beredda att möta patienter med psykisk ohälsa (Poggenpoel et al., 2011; Zolnierek & Clingerman, 2012). Ibland kunde sjuksköterskorna uppleva svårigheter gällande hur patienterna skulle hanteras(Beks et al., 2018; Chou & Tseng, 2020; Holmberg et al., 2020). Slutligen eftersträvade majoriteten av sjuksköterskorna klinisk erfarenhet av att arbeta med patientgruppen (Beks et al., 2018; Chou & Tseng, 2020; Holmberg et al., 2020; Siqueira et at., 2017).
6.2.3 Känslor
Sjuksköterskorna upplevde att det var svårt att arbeta med patienter med psykisk ohälsa då de ansågs ha ett oförutsägbart beteende (Brunero et al., 2017; Chou & Tseng, 2020; Holmberg et al., 2020; Poggenpoel et al.,2011). Patienter som led av psykisk ohälsa kunde vara aggressiva och hotfulla och därmed behövde sjuksköterskorna hantera både patienterna samt personalens egna rädslor (Holmberg et al., 2020; Poggenpoel et al., 2011). Sjuksköterskorna hade
erfarenhet av att patienter med psykisk ohälsa även kunde förknippas som tickande
10
oförutsägbara beteende speglades i att det uppkom rädslor hos sjuksköterskorna i samband med vårdandet av en patient med psykisk ohälsa(Brunero et al., 2017; Chou & Tseng, 2020; Holmberg et al., 2020; Poggenpoel et al., 2011). Sjuksköterskorna upplevde rädsla för att patienterna skadar sig själva, andra patienter eller personalen (Brunero et al., 2017; Chou & Tseng, 2020; Poggenpoel et al., 2011; Zolnierek et al., 2012).
Vid interagerandet med patienten upplevde sjuksköterskorna känslor som hjälplöshet och frustration. Det bidrog till att förståelsen för patienten minskade och risk för missförstånd uppstod. Ifrågasättande svar på frågor samt förlorad empati var en förekommande erfarenhet sjuksköterskorna uppgav. Sjuksköterskorna hade erfarenhet av att det var svårt att lita på det patienterna berättade och saknade tålamodet som krävdes (Holmberg et al., 2020; Poggenpoel et al., 2011).När tålamodet tröt ledde det till att patienter med psykisk ohälsa ibland beskrevs som mindre intressanta (Holmberg et al., 2020).
När sjuksköterskornas fokus var på patientens somatiska behov påverkade det att
sjuksköterskornas erfarenhet och medvetenhet för patientens psykiatriska eller emotionella behov inte tillhandahölls till lika stor utsträckning som patientens fysiska behov (Brunero et al., 2017; Poggenpoel et al.,2011; Zolnierek & Clingerman, 2012).
6.3 Arbetsmiljö
6.3.1 Vårdavdelning är inte optimalt för patienter med psykisk ohälsa
Sjuksköterskor hade erfarenhet av att sjukhusmiljön på vårdavdelningen inte ansågs vara optimal för patienter med psykiatriska besvär (Chou & Tseng, 2020; Douglas et al., 2018; Poggenpoel et al., 2011). Den öppna miljön på vårdavdelningen var ett hinder för
sjuksköterskorna att tillhandahålla adekvat vård till patienter med psykisk ohälsa (Beks et al., 2018). Även på akutmottagningen var det en öppen miljö och patienter kunde komma och gå hur de ville, det var därför lätt för patienter att avvika från avdelningen (Chou & Tseng, 2020). Den somatiska medicinavdelningen låg på åttonde våningen och det innebar risk för patienter som var självmordsbenägna eftersom fönster och dörrar var olåsta. Sjuksköterskor vittnade om erfarenhet av att det ledde till ett ständigt patientövervakande (Poggenpoel et al., 2011).
Majoriteten av alla sjuksköterskor i en studie hade erfarenhet av att det behövdes ett
säkerhetsrum tillgängligt på avdelningen. Detta för att kunna avskilja psykiatriska patienter från patienter med medicinska tillstånd (Douglas et al., 2018). Större andelen av
sjuksköterskorna i två andra studier hade erfarenhet av att det bästa sättet att hantera psykiskt sjuka på en vårdavdelning var att hålla patienterna bakom låsta dörrar (Siqueira et al 2017; Vedaste & Smith, 2016).
7. Resultatsammanfattning
Sjuksköterskor hade erfarenheter av att patienter med psykisk ohälsa stigmatiserades. Kommunikationen i mötet till patienter med psykisk ohälsa var en återkommande svårighet. Erfarna sjuksköterskor hade i regel lättare att kommunicera med patienter med psykisk ohälsa i jämförelse med de som inte hade lika lång arbetslivserfarenhet. Sjuksköterskor beskrev utifrån deras erfarenhet att det krävdes tid för att nå patienten ordentligt och göra en korrekt bedömning. Tid som sällan ansågs finnas. Sjuksköterskor hade svårt att lita på det patienterna berättade och saknade tålamodet som behövdes.
11
Det framkom rädslor för att patienterna skadade sig själva, andra patienter eller personalen. Sjuksköterskor hade erfarenhet av att sjukhusmiljön på vårdavdelningen inte ansågs vara optimal för patienter med psykiatriska besvär. Saknaden av utbildning angående vård av patient med psykisk ohälsa var ett genomgående resultat i studierna.
8. Diskussion
8.1 Metoddiskussion
Samarbetet mellan författarna har fungerat bra och de har kompletterat varandra under arbetets gång, vilket ses som en styrka. Det har varit viktigt för författarna att haft en öppen dialog vilket resulterade i att författarna diskuterat oenigheter direkt när de uppstått.
Design
För att besvara studiens syfte “Sjuksköterskans erfarenhet av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård”, ansågs en litteraturstudie vara ett lämpligt val. På grund av bristande förkunskaper gällande olika metoder var litteraturstudie den metod som författarna hade mest kunskap om. Syftet hade kunnat besvarats med exempelvis en empirisk
intervjustudie då det var sjuksköterskornas erfarenhet som efterfrågades. Empirisk
intervjustudie exkluderades som metod då den rådande pandemin med covid-19 försvårar arbetssättet. En empirisk studie tar också lång tid att genomföra, tid som författarna inte hade att tillgå. Om en empirisk studie hade genomförts hade troligtvis resultatet blivit annorlunda då fokus hade varit på svenska sjukvården och inte hela världens sjukvård. Om en empirisk studie genomförs i Sverige är det ett större chans att få ett mer överförbart resultat till svensk kontext jämfört med denna litteraturstudie där resultatet grundades på hela världens sjukvård. Datainsamling
Sökningar utfördes i databaserna Cinahl och Medline. För att få en ökad trovärdighet i studien är det en fördel att söka i flera olika databaser som har inriktningar som är likvärdiga (Östlundh, 2017). Resultatet skulle kunna blivit annorlunda om ännu fler databaser används för att identifiera vetenskapliga artiklar. Databasen Pubmed valdes bort på grund av att det är en samling av flera olika databaser, bland annat är Cinahl och Medline inkluderade. Risken med att söka i den databasen var att författarna skulle få flertalet olika dubbletter av artiklar. Även sökbegränsningen peer reviewed gick inte att tillämpa i Pubmed vilket författarna bestämt att de ville använda i litteraturstudien. Valet att utesluta databasen Pubmed kan ses som en svaghet då risken att författarna missat relevanta artiklar.
Sökningen påbörjades genom att testsöka på de olika meningsbärande orden var för sig. Sedan söktes de som ämnesord eller nyckelord som stärks av Kristensson (2014) då det ansågs vara av vikt för att få ett bra och relevant sökresultat. Efter testsökningarna framkom det att nyckelorden besvarade syftet på ett tydligare och bättre sätt än när fritextsökord
användes. Författarna använde trunkering på ordet nurs. Trunkering användes för att få ordets alla böjelser enligt Östlundh (2017). En annan begränsning som användes var att artiklarna skulle vara peer reviewed, vilket är en styrka för litteraturstudien trovärdighet (Kristensson, 2014). Sökningarna genomfördes likadant i respektive databas, detta för att inga skillnader i sökningens utförande skulle påverka artikelträffarna. Detta medförde att dubbletter
12
Författarna valde att inkludera artiklar som var publicerade mellan åren 2011-2021 och inte var äldre än 10 år gamla. Anledningen var att det skulle vara tillräckligt relevant att
undersöka hur vården ser ut just nu, vilket äldre artiklar inte speglar. I några av de studier som inkluderades samlades data in under en längre period, det kan ha haft effekt på resultatet då deltagarna kan ha påverkat varandras sätt att tänka och svara. Det kan därför om möjligt vara positivt för studiens trovärdighet att samla in data under en kortare tid enligt Kristensson (2014).
Urval
Studien är framtagen på både kvalitativa och kvantitativa artiklar. När både kvalitativa och kvantitativa studier används i en litteraturstudie framkommer resultat som är baserat på både frågeformulär samt intervjuer (Kristensson, 2014). Utifrån litteraturstudiens syfte har det varit enklare att använda sig av kvalitativa artiklar då de på ett smidigare sätt beskriver
erfarenheter. Medan kvantitativa artiklar har medfört att ett större antal deltagare medverkat vilket ger författarna en bredare bild hur vård till patienter med psykisk ohälsa ser ut inom den somatiska vården.
Exklusionskriterier tillämpades för att inte få med yrkeskategorier som inte besvarade syftet då det var sjuksköterskans erfarenheter som eftersträvades. De artiklar som inte gick att läsa i sin helhet eller inte gick att fjärrlåna exkluderases ifrån studien. Det innebar att information från de studierna som inte gick att läsa i helhet eller fjärrlåna kan ha gåtts miste om. Det innebär att litteraturstudien kan ha påverkats negativt. De utvalda artiklarna representerade stora delar av världen. Studierna kom från Afrika, Asien, Europa, Nordamerika, Oceanien och Sydamerika. De geografiska skillnaderna påvisade att det är skillnad i utbildning och hur hälso- och sjukvården är uppbyggt i de olika länderna. Resultatet av skillnaderna innebär att studiens överförbarhet blir låg (Kristensson, 2014). Skillnaderna bidrog till en svårighet att överföra resultatet till svensk kontext. Styrkor för studiens generaliserbarhet var att
deltagarkategorin och miljön är likvärdig (Kristensson, 2014). Om litteraturstudien skulle genomföras igen hade enbart studier från Sverige eller Norden försökts att inkluderats för att mer överförbart resultat. Majoriteten av de valda studierna hade hög svarsfrekvens, detta ses som en styrka till litteraturstudiens resultat.
Litteraturstudiens resultat är baserat på nio stycken vetenskapliga artiklar. Anledningen till att så få artiklar valdes relaterat till antalet artikelträffar beror på att många artiklar var riktade inom specialistsjuksköterskor samt primärvården. De besvarade alltså inte litteraturstudiens syfte som var grundutbildad sjuksköterska och somatisk vård. Studiens sökning kan därmed ses som svag.
Kvalitetsgranskning
Alla artiklar som inkluderades i studien kvalitetsgranskas i olika stegen en åt gången. Genom att granska varje artikel grundligt och var för sig ökar trovärdigheten och validiteten då endast den aktuella artikeln var den som har allt fokus utan inblandning av andra artiklar samtidigt.
Tre steg tillämpades för att undersöka de valda artiklarnas kvalite. Det tredje och sista steget var att kritiskt granska de kvarvarande artiklarna för att bedöma om de var relevanta och trovärdiga. Systematisk granskning har genomförts där granskningsmallar använts och frågor besvarats. Frågorna besvarades med ja, delvis och nej enligt Kristensson (2014). För att göra frågorna tydligare omvandlades varje fråga till olika poäng som sedan omvandlades till
13
procent. För att studien skulle räknas som trovärdig beslutade författarna att varje studie skulle uppnå minst 65% för att inkluderas. Författarna ansåg att gränsen som valdes, 65% var rimligt i förhållandet till antal granskningsfrågor som var cirka 10 till 15 stycken beroende på vilken granskningsmall som användes. Författarna lade stor vikt på att de artiklar som
inkluderats i litteraturstudien hade ett tydligt syfte eller frågeställning. De valda studierna hade en hög validitet då studierna mätte de som beskrevs och inget annat.
Dataanalys
Alla artiklar som valdes ut var skrivna på engelska. Det förekommer därför en risk för feltolkning av författarna när artiklarna översatts till svenska. Detta kunde ses som en svaghet. För att reducera risken för feltolkning översattes alla artiklar individuellt av författarna. Sedan diskuterades resultatet mellan författarna för att säkerställa att båda gjort en liknande tolkning och översättning.
För att få en ökad förståelse för alla studier lästes de upprepade gånger var för sig av författarna. Det är positivt att författarna inte påverkade varandras tolkning när de läste studierna självständigt. En styrka som framkom under dataanalysen var att författarna noga numrerade artiklarna för med enkelhet kunna hitta artiklarna och kopplade resultatet till varandra. Samt att användandet av överstrykningspennor var en positiv del av analysen. Alla viktiga fynd som togs fram kunde färgas med en färg och sedan använda samma färg i nästa studie som lyfte samma resultat. Det resulterade i att kategorier till resultatet växte fram. När egna kategorier togs fram fanns risken att delar av resultaten från studierna förbisågs. Det kunde förbises både medvetet och omedvetet, särskilt om det inte passar in under någon av de framtagna kategorierna. Författarna har inte på något sätt medvetet förbisett resultat från studierna. Om delar av studiernas resultat förbises kommer inte det framtagna resultatet spegla vad som egentligen tagits fram från studierna.
En nackdel för litteraturstudien var att det inte alltid framkom i artiklarna vilken nivå av psykisk ohälsa som sjuksköterskorna beskrev sina erfarenheter utifrån.
Artiklarnas geografiska skillnad bidrog till en svårighet för författarna att identifiera om det var utbildningsnivån hos sjuksköterskorna världen över som skiljdes åt, eller om det var kulturella skillnader som gör att vården utformas som den gör. Kulturella skillnader kan speglas i olika beteenden och handlingar hos både sjuksköterskor samt patienter. Forskningsetiska överväganden
Alla inkluderade artiklar hade ett etiskt godkännande, vilket var viktigt för artiklarna skulle inkluderas i litteraturstudien. Vikten av frivillighet, information och hanteringen av
studiematerialet var viktigt punkter som granskades. Det var en styrka för studien att de följde etiska riktlinjer. Den förförståelse författarna sedan tidigt hade har erhållits under utbildningens gång. En objektivitet har försökts användas där författarna frångått sin förförståelse i litteraturstudien. Under studiens gång har författarna tillsammans diskuterat alla olika delar i arbetet. Diskussionerna har hjälpt författarna till en objektivitet i resultatet. I de studier som presenterats i resultatet var övervägande majoritet kvinnliga sjuksköterskor. Resultatet hade kunnat blivit annorlunda om det var en mer jämn fördelning mellan män och kvinnor. Enligt World Health Organization [WHO], (2020) fanns det omkring 28 miljoner sjuksköterskor år 2018 runt om i världen och cirka 90% av sjuksköterskorna var kvinnor. Enligt Statistikmyndigheten [SCB, (2020) var år 2019 89% av alla sjuksköterskor i Sverige
14
kvinnor. Antalet procent för sjuksköterskor i Sverige speglas i antalet som finns i hela världen. Detta innebär att det är en stor differens i ett genusperspektiv.
8.2 Resultatdiskussion
Syftet med litteraturundersökning var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Hinder som uppstår i vårdandet samt möjligheter för att främja personcentrerad vård diskuteras.
Resultat visade bristande förmåga att utforma det som representerar personcentrerad vård till patienter på somatisk vårdavdelning. En ny studie framhåller vikten av att utbildas i
personcentrerad vård till patienter som har psykisk ohälsa. Det är viktigt att lära sig se nya perspektiv när personcentrerad vård tillämpas (Jormfeldt, Brunt, Rask, Bengtsson & Svedberg, 2013). Svensk sjuksköterskeförening (2010) menar att personcentrerad vård innebär en vård där hela patienten är i fokus. De existentiella, andliga, sociala och psykiska behoven skall ses i lika stor utsträckning som de fysiska behoven. Även respekt för
individens upplevelse av sjukdom och hälsa.Patienten skall vara delaktig i vården och stå till grunden för den vård som utformas baserat utifrån patientens individuella behov (Kitson et al., 2013).
Resultatet lyfte fram att det var svårt att tillhandahålla vård på lämplig nivå till patienterna. Sjuksköterskans erfarenhet av kommunikationsförmågan till patienter med psykisk ohälsa var bidragande orsaker till att bemötandet blev ofullständigt. Nya studier visade att
kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter var viktig för en god vårdrelation. Vid ett aktivt lyssnande kunde sjuksköterskorna vara lyhörda på vad patienterna hade för behov. Ett terapeutiskt lyssnade var en grundläggande färdighet för sjuksköterskorna. Syftet var att bygga upp ett förtroende och relation mellan patient och sjuksköterska (Reeves, Henshall, Hutchinson & Jackson, 2018). Det som utgör grunden i vårdprocessen är vårdrelationen, kontakten mellan patient och personal. En vårdrelation kan antingen medföra gott till patienten men det kan också medföra lidande (Snellman, 2014).
Resultatet beskrev vikten av att hälso- och sjukvårdspersonal förbättrade sina attityder gentemot patienter som lider av psykisk ohälsa. Stärkt kompetens var en viktig del i arbetet att minska på stigmatiseringen inom vården. I nya studier framkom det att stigma mot patienter med psykisk ohälsa upplevdes som ett hinder för både sjuksköterskorna och patienterna när det gällde personcentrerad vård. Relationen mellan patient och personal påverkades negativt som i sin tur leder till att patienten inte får den vård de behöver
(Tyerman, Patovirta & Celestini, 2021). Tyerman et al (2021) stärker ytterligare resultatet att förändringar av personalens attityder krävdes för att stigmatiseringen inom vården skulle minska. För att ge en bättre vård krävs förändrade attityder. Sammantaget stärks de bristande attityderna gällande psykisk ohälsa som bidragit till stigmatiseringen av patienter med psykisk ohälsa fortsätter etablera sig i samhället. Stigmatisering leder till att en grupp får mindre social status och att individen kan komma att diskrimineras. Attityder i samhället till personer med psykisk ohälsa har generellt inte blivit bättre med åren. Dock framkom det att de senaste 20 åren skett en förbättring i attityder till att patienter med psykisk ohälsa begår mer våldsbrott än andra (Mirnezami, Jacobsson & Edin-Liljegren 2016).
Resultatet från samtliga artiklar visade bristande ställningstagande till de mänskliga rättigheterna genom att de patienter med psykisk ohälsa inte behandlades lika och med samma värde som patienter utan psykisk ohälsa. För att bemötandet på arbetsplatsen
15
gentemot patienterna ska bli bättre krävs det att kompetensen stärks genom utbildningar för psykiatrisk vård och särskilt kommunikationsförmågan. Sjuksköterskorna hade en vilja att nå patienten och dess sjukdom men brist på kunskap förekom för att förstå och nå patienten hela vägen. I tidigare forskning av Tyreman et al. (2021) stärks detta där det framkom att brist på utbildning och adekvat kunskap saknas för att kunna tillhandahålla patienter med psykisk ohälsa. FN:s konvention om mänskliga rättigheter innefattar att alla individer är lika mycket värda och har samma rättigheter oavsett land eller kultur (Förenta nationerna [FN], 2021). Sjuksköterskor hade erfarenhet av att det krävdes tid för att bygga en terapeutisk relation mellan patient och sjuksköterska och när tiden inte fanns var det svårt att tillhandahålla personcentrerad vård. Ny forskning visade att när sjuksköterskor var närvarande och
tillgängliga för patienter ökade tryggheten. När sjuksköterskan tillbringade tid hos patienten skapades en relation. Det blir tydligt vad patientens individuella behov var och utifrån det kan personcentrerad vård tillämpas. Närvaron av sjuksköterskor bidrog till att patientens känsla av ensamhet minskades och patienten kunde känna trygghet (Cutler, Sim, Halcomb, Moxham & Stephens, 2020).
Som sjuksköterska är det av stor vikt att se hela patienten för att kunna erbjuda en
individanpassad vård utifrån patienten särskilda behov. Detta innebär att sjuksköterskan inte skall bära på förutfattade meningar gällande patienten som kan komma att påverka vården som ges. Det är viktigt att se patienten bakom fasaden och inte döma efter hudfärg eller utseende och inte dra generella slutsatser baserat på det yttre (Jirwe, Momeni & Emami, 2014). Andersson et al. (2015) belyste vikten av att ha patientens perspektiv som
utgångspunkt vid vårdandet. Det underlättade för sjuksköterskan i anpassandet av patientens önskningar och kulturella behov.
9. Slutsats
Slutsatsen av denna litteraturstudie om sjuksköterskans erfarenhet av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård är att det förekommer brister gällande kunskapen om patienter med psykisk ohälsa. Majoriteten av sjuksköterskorna beskrev att stigmatisering gällande denna patientgrupp fortfarande är ett stort problem. Ytterligare var miljön en påverkande faktor i arbetet med patienter med psykisk ohälsa som även den sågs som bristfällig gällande tid för patienterna samt bristande stöd och sjukhusmiljö. Även om bemötandet till patienter med psykisk ohälsa kunde vara olika beroende på vilken
sjuksköterska de träffar, finns det hopp om ett bättre och mer personcentrerat bemötande inom 15 år. Förhoppningsvis har fler sjuksköterskor redan i grundutbildningen byggt kunskap i att bemöta patienter med psykisk ohälsa. Samt att alla allmänsjuksköterskor får utbildning som kan stärka dess kunskap i att bemöta alla människor oavsett sjukdom.
10. Klinisk nytta
Resultaten från denna litteraturstudie kan bidra till att både sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal får en ökad förståelse gällande vård att patienter med psykisk ohälsa. Det är en lärdom för personalen att få en insikt eller påminnelse i de brister som finns. Brister som speglas i okunskap samt ett bemötande som inte är personcentrerat i den utsträckning som patienten behöver. En viktig del i vården är att sjuksköterskan arbetar tvärprofessionellt och samarbetar med andra professioner tidigt i vårdprocessen för att kunna ge patienten den vård hen behöver.
16
11. Vidare forskning
För att stärka kunskapen behövs mer utbildning samt vidare forskning gällande vård att patienter med psykisk ohälsa. Förslag på vidare forskningsämne skulle kunna vara att
undersöka män respektive kvinnors erfarenhet av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Därmed se om resultatet skiljer sig åt beroende på genus då den mesta
forskningen är baserad på majoriteten kvinnors erfarenhet. Forskning om sjuksköterskan erfarenhet av att vårda patienter med psykisk ohälsa i somatisk vård i Sverige är i skrivande stund otillräcklig och kan med fördel forskas ytterligare om för att stärka kunskapen.
17
12. Källförteckning
*Artiklar som används i resultatet
Andersson, E. K., Willman, A., Sjöström-Strand, A., & Borglin, G. (2015). Registered nurses’ descriptions of caring: a phenomenographic interview study. BMC Nursing, 14(1), 1– 10. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1186/s12912-015-0067-9
Axelsson, Å. (2012). Litteraturstudie. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.) Tillämpad
kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 203–220). Lund: Studentlitteratur.
*Beks, H., Healey, C., & Schlicht, K. G. (2018). “When you’re it”: a qualitative study exploring the rural nurse experience of managing acute mental health presentations. Rural
and Remote Health, 18(3), 4616. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.22605/RRH4616
Björck, M., & Sandman, L. (2007). Vårdrelationen. Ett försök att tydliggöra begreppsanvändningen. Vård i Norden, 86(27), 14–19.
https://doi.org/10.1177%2F010740830702700404
Björk Brämberg, E., Torgerson, J., Norman Kjellström, A., Welin, P., & Rusner, M. (2018). Access to primary and specialized somatic health care for persons with severe mental illness: a qualitative study of perceived barriers and facilitators in Swedish health care. BMC Family
Practice, 19(1), 12. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1186/s12875-017-0687-0
*Brunero, S., Buus, N., & West, S. (2017). Categorising Patients Mental Illness by Medical Surgical Nurses in the General Hospital Ward: A Focus Group Study. Archives of Psychiatric
Nursing, 31(6), 614–623. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1016/j.apnu.2017.09.003
*Chou, H.-J., & Tseng, K.-Y. (2020). The Experience of Emergency Nurses Caring for Patients with Mental Illness: A Qualitative Study. International Journal of Environmental
Research and Public Health, 17(22). https://doi-org.db.ub.oru.se/10.3390/ijerph17228540
Cutler, N. A., Sim, J., Halcomb, E., Moxham, L., & Stephens, M. (2020). Nurses’ influence on consumers’ experience of safety in acute mental health units: A qualitative study. Journal
of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 29(21/22), 4379–4386.
https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1111/jocn.15480
*Douglas, C., Standard-Goldson, A., James, K., & Abel, W. (2018). Nurses’ perception of preparedness for moving mental health care from psychiatric to general hospitals in Jamaica.
Revista Panamericana de Salud Pública, 42, 1–8.
https://doi-org.db.ub.oru.se/10.26633/RPSP.2018.158
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., Carlsson, J., Dahlin-Ivanoff, S., Johansson, I.-L., Kjellgren, K., Lidén, E., Öhlén, J., Olsson, L.-E., Rosén, H., Rydmark, M., & Sunnerhagen, K. S. (2011). Person-centered care — Ready for prime time.
European Journal of Cardiovascular Nursing, 10(4), 248–251.
https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008
Ekonomifakta (2019). Somatisk vård. Hämtad 12 april 2021 från https://www.ekonomifakta.se/Ordlista/Somatisk-vard/
18
FN- förbundet (2021). FN:s arbete med mänskliga rättigheter och demokrati. Hämtad 14 maj 2021 från https://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/fn-info/vad-gor-fn/fns-arbete-med-manskliga-rattigheter/
Folkhälsomyndigheten (2017). Psykisk ohälsa. Hämtad 7 april 2021 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprev Folkhälsomyndigheten (2020a). Prevalens för psykisk ohälsa [Tabell]. Hämtad 16 maj 2021 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och- suicidprevention/vad-ar-psykisk-halsa/https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/
Folkhälsomyndigheten (2020b). Stigmatisering vid psykisk ohälsa. Hämtad 8 april 2021 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/6191b7bece1e4e25b69cc291cfedbdf2/sti gmatisering-kopplad-psykisk-ohalsa.pdf
Giandinoto, J.-A., & Edward, K.-L. (2014). Challenges in acute care of people with co-morbid mental illness. British Journal of Nursing (Mark Allen Publishing), 23(13), 728–732. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.12968/bjon.2014.23.13.728
*Holmberg, M., Hammarbäck, S., & Andersson, H. (2020). Registered nurses’ experiences of assessing patients with mental illness in emergency care: A qualitative descriptive study.
Nordic Journal of Nursing Research, 40(3), 151–161.
https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1177/2057158520941753https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillko r-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/vad-ar-psykisk-halsa/
Inspektion för vård och omsorg (2019). Samsjukliga patienter riskeras att drabbas av
bristande tillgång till vård och omsorg. Hämtad 14 april 2021 från
https://www.ivo.se/globalassets/dokument/tillsyn/prioriterade-riskomraden-2018-2020/forstudierapport-samsjuklighet.pdf
Jirwe, M., Momeni, P. & Emami, A. (2014). Kulturell mångfald. Friberg, F., & Öhlén, J. (red.). Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt. (s. 341–357). Lund: Studentlitteratur.
Kitson, A., Marshall, A., Bassett, K., & Zeitz, K. (2013). What are the core elements of patient-centred care? A narrative review and synthesis of the literature from health policy, medicine and nursing. Journal of Advanced Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 69(1), 4–15. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1111/j.1365-2648.2012.06064.x
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom
hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
McCormack, B., & McCance, T. V. (2006). Development of a framework for person-centred nursing. Journal of Advanced Nursing (Wiley-Blackwell), 56(5), 472–479.
https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1111/j.1365-2648.2006.04042.x
Mirnezami, H. F., Jacobsson, L., & Edin-Liljegren, A. (2016). Changes in attitudes towards mental disorders and psychiatric treatment 1976–2014 in a Swedish population. Nordic
Journal of Psychiatry, 70(1), 38–44.
19
Mårtensson, G., Jacobsson, J. W., & Engström, M. (2014). Mental health nursing staff’s attitudes towards mental illness: an analysis of related factors. Journal of Psychiatric &
Mental Health Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 21(9), 782–788.
https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1111/jpm.12145
*Poggenpoel, M., Myburgh, C. P. H., & Morare, M. N. (2011). Registered nurses’
experiences of interaction with patients with mental health challenges in medical wards in Johannesburg. Journal of Nursing Management, 19(7), 950–958.
https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1111/j.1365-2834.2011.01300.x
Reeves, E., Henshall, C., Hutchinson, M., & Jackson, D. (2018). Safety of service users with severe mental illness receiving inpatient care on medical and surgical wards: A systematic review. International Journal of Mental Health Nursing, 27(1), 46–60.
https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1111/inm.12426
Rothman DJ. The origins and consequences of patient autonomy: a 25-year retrospective.
Health Care Analysis. 2001;9(3):255–264. doi:10.1023/A:1012937429109
SFS 2003:460. Lagen om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm:
Utbildningsdepartementet. Hämtad 13 maj 2021 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
*Siqueira, S. R. G., Abelha, L., Lovisi, G. M., Sarução, K. R., & Yang, L. (2017). Attitudes Towards the Mentally Ill: A Study with Health Workers at a University Hospital in Rio de Janeiro. The Psychiatric Quarterly, 88(1), 25–38.
https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1007/s11126-016-9431-5
Skärsäter I, & William A. (2006). The recovery process in major depression: an analysis employing Meleis’ transition framework for deeper understanding as a foundation for nursing interventions. Advances in Nursing Science, 29(3), 245–259.
https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1097/00012272-200607000-00007
Snellman, I. (2014). Vårdrelationer – en filosofisk belysning. Friberg, F., & Öhlén, J. (red.).
Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt. (s. 439–462). Lund:
Studentlitteratur.
Socialstyrelsen (2019). Psykisk ohälsa. Hämtad 7 april 2021 från
https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/langvarig-psykisk-ohalsa-en-utmaning-for-varden/
Socialstyrelsen (2020). Patientsäkerhet. Hämtad 28 april 2021 från
https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker-och-vardskador/riskomraden/kompetens-och-bemanning/
Statistikmyndigheten (2020). 20 vanligaste yrkena för kvinnor. Hämtad 3 maj 2021 från https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/sysselsattning- forvarvsarbete-och-arbetstider/yrkesregistret-med-yrkesstatistik/pong/teddddabell-och-diagram/20-vanligaste-yrkena-for-kvinnor/
20
Svensk sjuksköterskeförening (2010). Personcentrerad vård [Broschyr]. Hämtad 8 april 2021 från https://swenurse.se/publikationer/personcentrerad-vard Svensk sjuksköterskeförening (2014).
Svensk sjuksköterskeförening (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor [Broschyr].
Hämtad 8 april 2021 från https://swenurse.se/publikationer/icns-etiska-kod-for-sjukskoterskor Tyerman, J., Patovirta, A.-L., & Celestini, A. (2021). How Stigma and Discrimination
Influences Nursing Care of Persons Diagnosed with Mental Illness: A Systematic Review.
Issues in Mental Health Nursing, 42(2), 153–163.
https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1080/01612840.2020.1789788
*Vedaste, B., & Smith, A. A. H. (2016). “In Principle, Yes, in Application, No”: Rwandan Nurses’ Support for Integration of Mental Health Services. Africa Journal of Nursing &
Midwifery, 18(1), 170–182. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.25159/2520-5293/601
Willman, A. (red.) (2018). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk
verksamhet. (fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur.
World Health Organization (2018). Mental health: strengthening our response. Hämtad 8 april 2021 från
https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/mental-health-strengthening-our-response
World Health Organization(2020). Den globala bristen på sjuksköterskor. [Broschyr]. Hämtad 19 maj 2021 från https://www.who.int/publications/i/item/9789240003279 World Medical Association (2018). WMA Declaration of Helsinki - Ethical Principles for
Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad 12 maj 2021 från
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
*Zolnierek, C. D., & Clingerman, E. M. (2012). A medical-surgical nurse’s perceptions of caring for a person with severe mental illness. Journal of the American Psychiatric Nurses
Association, 18(4), 226–235. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1177/1078390312446223
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. Friberg, F. (red.) Dags för uppsats: vägledning
för litteraturbaserade examensarbeten. (Tredje upplagan., s. 59–82). Lund: Studentlitteratur.
21
Bilaga 1 Sökmatris
Databas Cinahl Sökord Resultat av sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Antal artiklar till studien Cinahl 2021-04-14 Kl. 09.30 S1: (MH "Attitude") 7,851 S2: (MH "Perception") 17,305 S3: (MH "Mental Disorders") 30,057 S4: (MH "Mental Health") 25,676 S5: Nurs* 253,290 S6: "experience" 231,095 S7:”Mental illness” 19,273 S8: "general health care" 288 S9: "general hospital" 7,909 S10: "hospital" 330,987 S11: S1 OR S2 OR S6 117,109 S12: S3 OR S4 OR S7 58,468 S13: S8 OR S9 OR S10 217,03722 Begränsningar · Engelska · 2011-2021 · peer review S14: S5 AND S11 AND S12 AND S13 87 87 20 4
23 Databas Medline Sökord Resultat av sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Antal artiklar till studien Medline 2021-04-14 Kl. 09.30 S1: (MH "Attitude") 10,765 S2: (MH "Perception") 18,189 S3: (MH "Mental Disorders") 38,461 S4: (MH "Mental Health") 21,966 S5: nurs* 294,924 S6: "experience" 319,255 S7:”Mental illness” 19,487 S8: "general health care" 289 S9: "general hospital" 198,886 S10: "hospital" 2,582,803 S11: S1 OR S2 OR S6 343, 858 S12: S3 OR S4 OR S7 68, 537 S13: S8 OR S9 OR S10 2, 583,000 Begränsningar · Engelska · 2011-2021 · peer review S14: S5 AND S11 AND S12 AND S13 351 351 75 5
24
Bilaga 2 Artikelmatris
1/9
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Beks, H., Healey, C., & Schlicht, K. G. (2018). “When you’re it”: a qualitative study exploring the rural nurse experience of managing acute mental health presentations. Rural and Remote Health, 18(3), 4616. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.22605/RR H4616
Australien
Exploring the rural nurse experience of managing acute mental health presentations.
Inklusionskriterier- Vara sjuksköterska och var anställda vid de deltagande sjukhusen Exklusionskriter ier: Framkom ej Urvalsförfarande- Ändamålsenligt Urval- Registrerade sjuksköterskor som var anställda vid de deltagande sjukhusen bjöds in. Beskrivning slutlig studiegrupp- 13 sjuksköterskor, kvinnor Datainsamlingsmetod- Ett frågeformulär samt individuell öppen Intervju Analysmetod- Tematisk analys Styrkor- Hög svarsfrekvens. Urval och datainsamling är utförligt beskrivet. Svagheter- Endast kvinnor deltog i studien. Få deltagare deltog. Det framkom ingen ålder på deltagarna. Primär Forskaren var med och intervjuade. Detta skulle kunna leda till att partiskhet samt att det förekom skevhet.
Resultatet visade att sjuksköterskorna ofta upplevde problem och begränsningar vid vård av psykiatriska patienter. Även att många deltagare hade erfarenhet av våldsamma situationer samt problem vid kommunikation med
psykiatriska patienter. Deltagarna menade på att genom sin stereotypa kunskap, personliga arbetserfarenheter samt fördomar gentemot psykiatriska patienter så kan sjuksköterskans värdering och hantering bli påverkad och kan till och med leda till senare hantering av just psykiatriska patienter. Deltagarna
uppmärksammade att det råder brist på tid för att kunna skapa en terapeutisk kontakt.
25 2/9
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Brunero, S., Buus, N., & West, S. (2017). Categorising
Patients Mental Illness by Medical Surgical Nurses in the General Hospital Ward: A Focus Group Study. Archives of Psychiatric Nursing, 31(6), 614–623.
https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1016/j.apn u.2017.09.003
Australien
To gain insight into medical surgical nurses' process(es) of categorising mental illness in general hospitals.
Inklusionskriterier- sjuksköterskor som hade direkt patientkontakt och de som i första hand beskrev sig som medicinsk-kirurgiska sjuksköterskor utan
betydande psykisk erfarenhet Exklusionskriterien- Framkom ej
Urvalsförfarande- Bekvämlighetsurval Urval-
Sjuksköterskor som jobbade på en medicinavdelning och på en kirurgavdelning på ett sjukhus i Sydney
Beskrivning slutlig studiegrupp-
16 stycken, 11 kvinnor och 5 män Datainsamlingsmetod- Två fokusgruppsdiskussioner Analysmetod- Tematisk analys Styrkor-
Deltagarna fick prata fritt och dela erfarenhet i en fokusgrupp. Breda frågor vilket ger deltagarna utrymme för en naturlig diskussion.
Svagheter-
Liten studiegrupp. Åldern på deltagarna framkom ej. Exklusionskriterierna framgick ej.
Resultat-
Sjuksköterskorna använde sig av fyra olika kategorier av patienter med psykisk ohälsa. Dessa var den hanterade, det förutsägbara, det emotionella samt det farliga. Men
hanterande menar de att psykisk sjukdom var objektivt närvarande hos patienter med psykisk ohälsa.
Sjuksköterskorna upplevde en oförmåga att förutsäga
patienternas beteenden och oro över att interaktion med patienterna kan leda till svårigheter att ge dem bra vård. Sjuksköterskorna upplevde även att det
emotionellt kunde vara jobbigt och känslomässigt dränerande när patienterna var ledsna. Samt att flertalet patienter med psykisk ohälsa sågs som farliga då de kunde uppstå en risk för patienten själv, personalen och andra patienter
