Byggnadsmekanik 180112

(1)

Byggnadsmekanik.

7,5 högskolepoäng

Provmoment:

TENTAMEN

Ladokkod:

41B15B

Tentamen ges för:

BYGGING

TentamensKod:

Tentamensdatum: 12:e januari 2018

Tid:

9:00 – 13:00

Hjälpmedel:

Rit- och skriv-don, miniräknare

Formelsamling: Johannesson & Vretblad: Byggformler och tabeller

(inklusive här i eget skrivna formler)

För att få respektive betyg krävs:

50 % godkänd tentamen och betyg 3

75 % betyg 4

90 % betyg 5

Allmänna anvisningar:

Tentamensuppgifterna besvaras genom att rätt svar ur en svarslista

kryssas i. Det finns bara ett korrekt svar. Poäng för rätt svar anges

vid frågan. Om flera alternativ är ikryssade, inget alternativ eller fel

svar är ikryssat ger detta -1 poäng. Svarsalternativet vet ej ger 0. Om

man ångrar sitt svar ska hela svarsalternativet inklusive kryss-rutan

strykas över med ett horisontalt streck.

Glöm inte att lämna in tentamen med dina svar. Lösningsförslag

ska INTE lämnas in.

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Lycka till!

Ansvarig lärare:

Telefonnummer:

(2)

1. Vilken intensitet har kraftresultant, Ry, i y-riktning hos kraftsystemets, figur1,? (3p) 1 ☐ |Ry| ≤ 3.8 kN 2 ☐ 3.8 kN< |Ry| < 5.8∙kN 3 ☐ |Ry| ≥ 5.8∙kN 4 ☐ Vet ej

2. I vilken av följande punkter{ x; y } i koordinatsystemet figur 1 skär verkningslinjen för kraftresultanten till kraftsystemet? (5p) 1 ☐ { 1.5±0.01; 0 } 2 ☐ { 2.0±0.01; 0 } 3 ☐ { 0; 1.5±0.01 } 4 ☐ { 0; 2.0±0.01 } 5 ☐ { 2.0±0.01; 1.5±0.01 } 6 ☐ vet ej

3. Hur stort är momentet, M, kring origo hos kraftsystemet i figur 1? (4p) 1 ☐ 4 kNm ≤ M < 6 kNm 2 ☐ 6 kNm ≤ M < 8 kNm 3 ☐ 8 kNm ≤ M ≤ 10 kNm 4 ☐ M > 10 kNm 5 ☐ vet ej

4. Vilken intensitet har komposanten i x-riktning, F2x hos kraften F2, figur1?

(3p) 1 ☐ |F2x| ≤ 3.8 kN 2 ☐ 3.8 kN< |F2x| < 5.8∙kN 3 ☐ |F2x| ≥ 5.8∙kN 4 ☐ Vet ej  30° F1 5 kN F2 7 kN F3 5 kN Figur 1. Kraftsystem

(3)

5. Hur stor kraft bär stång S1 under de förutsättningar som visas för fackverket i figur 5? (3p) 1 ☐ S1 < 10 kN 2 ☐ 10 kN ≤ S1 ≤ 15 kN 3 ☐ S1 > 15 kN 4 ☐ vet ej

Figur 5. Illustration av fackverk med laster och dimensioner

6. Ordna efter stångkraft från den absolut minsta till den absolut största kraft i stängerna S2, S3 och S4.

(6p) 1 ☐ |S2 | < |S3 | < |S4 | 2 ☐ |S2 | < |S4 | < |S3 | 3 ☐ |S3 | < |S2 | < |S4 | 4 ☐ |S3 | < |S4 | < |S2 | 5 ☐ |S4 | < |S2 | < |S3 | 6 ☐ |S4 | < |S3 | < |S2 | 7 ☐ vet ej

7. Hur stor är reaktionskraften, RB, i högra stödet för balken i figur 7?

(3p)

1 ☐ RB < 0.5qL

2 ☐ 0.5qL ≤ RB ≤ 0.75qL

3 ☐ RB > 0.75qL

4 ☐ vet ej

Figur 7. Balk med utbredd last q och punktlast P. 8. Hur stor är den absolut största tvärkraften, |V|max för balken i figur 7?

(5p) 1 ☐ |V|max < 0.5qL 2 ☐ 0.5qL ≤ |V|max < 0.8qL 3 ☐ 0.8qL ≤ |V|max < 1.1qL 4 ☐ 1.1qL ≤ |V|max < 1.4qL 5 ☐ |V|max ≥ 1.4qL 6 ☐ vet ej

(4)

9. Hur stor är det största momentet, Mmax för balken i figur 7? (5p) 1 ☐ Mmax < 0.1qL2 2 ☐ 0.1q L2 ≤ Mmax < 0.12q L2 3 ☐ 0.12q L2 ≤ Mmax < 0.14q L2 4 ☐ 0.14q L2 ≤ Mmax < 0.16q L2 5 ☐ Mmax ≥ 0.16q L2 6 ☐ vet ej

10. Var på balken, x (figur 7) från vänstra stödet är det största momentet placerat? (4p) 1 ☐ x = 0.2L 2 ☐ x = 0.3L 3 ☐ x = 0.4L 4 ☐ x = 0.5L 5 ☐ vet ej

11. Figur 11a visar en balk med två leder upplagd på fyra stöd och med en jämnt fördelad last, q. I figurer 11b och 11c är två tvärkraftsdiagram uppritade och i figurer 11d och 11e är två momentdiagram uppritade. Vilken kombination av tvärkraft- och moment-diagram är en korrekt beskrivning för balken i figur 11a?

(4p)

Figur 11. Balk med tvärkrafts- och moment-diagram.

1 ☐ 11b och 11d 2 ☐ 11c och 11d

3 ☐ 11b och 11e 4 ☐ 11c och 11e

5 ☐ vet ej

a

b

c

d

e

(5)

12. För q = 13 kN/m, L1 = 7.5 m och L2 = 2.5 m hur stor är tvärkraften V i den vänstra leden hos balken i figur 11? (4p) 1 ☐ V = 0 2 ☐ 0 < |V| ≤ 20 kN 3 ☐ 20 < |V| ≤ 40 kN 4 ☐ |V| > 40 kN 5 ☐ vet ej

13. För q = 13 kN/m, L1 = 7.5 m och L2 = 2.5 m hur stor är den absolut största skjuvspänningen ||max i

balken, figur 11, om den har ett IPE270 tvärsnitt? (5p)

1 ☐ ||max < 40 MPa

2 ☐ 40 MPa ≤ ||max < 80 MPa

3 ☐ 80 MPa ≤ ||max < 120 MPa

4 ☐ 120 MPa ≤ ||max < 160 MPa

5 ☐ ||max ≥ 160 MPa

6 ☐ vet ej

14. För q = 13 kN/m, L1 = 7.5 m och L2 = 2.5 m hur stor är det största fältmomentet Mf hos balken i figur

11? (5p) 1 ☐ Mf < 40 kNm 2 ☐ 40 kNm ≤ Mf < 80 kNm 3 ☐ 80 kNm ≤ Mf < 120 kNm 4 ☐ 120 kNm ≤ Mf < 160 kNm 5 ☐ Mf ≥ 160 kNm 6 ☐ vet ej

15. En balk med ett tvärsnitt IPE270 har i det mest ansträngda snittet ett moment Ms = - 162.5 kNm, en

tvärkraft Vs = - 81.3 kN och en normalkraft Ns = 420 kN. Hur stora är normalspänningarna i tvärsnittets

underkant, uk, och överkant, ök, för det mest ansträngda snittet?

(5p)

1 ☐ uk = -480 ±15 MPa och ök = 270 ±15 MPa

2 ☐ uk = -400 ±15 MPa och ök = 360 ±15 MPa

3 ☐ uk = -380 ±15 MPa och ök = 380 ±15 MPa

4 ☐ uk = -300 ±15 MPa och ök = 450 ±15 MPa

5 ☐ uk = -280 ±15 MPa och ök = 470 ±15 MPa

(6)

16. En balk med HEM profil har förstärkts med en stålprofil med tvärsnittsform halvcirkel, se figur 16. Hur långt över, , HEM-profilens tyngdpunkt befinner sig den förstärkta profilens tyngdpunkt? (4p) 1 ☐  < 12 mm 2 ☐ 12 mm ≤  < 24 mm 3 ☐ 24 mm ≤  ≤ 36 mm 4 ☐  > 36 mm 5 ☐ vet ej

Figur 16. Förstärkt balk med tvärsnitt HEM200 och påsvetsad halvcirkel profil.

17. Vad är det statiska momentet, S, för den avskjuvade delen om snitt  -  görs genom

HEM-profilens tyngdpunkt hos tvärsnittet i figur 16? (5p) 1 ☐ S < 500∙10-6 m3 2 ☐ 500∙10-6 m3 ≤ S < 600∙10-6 m3 3 ☐ 600∙10-6 m3 ≤ S < 700∙10-6 m3 4 ☐ 700∙10-6 m3 ≤ S < 800∙10-6 m3 5 ☐ S ≥ 800∙10-6 m3 6 ☐ vet ej

18. Med antagandet att tyngdpunkten, tp, för tvärsnittet i figur 16 ligger 150 mm över tvärsnittets underkant, vad är tvärsnittets tröghetsmoment, Izz, runt z-z axeln?

(5p) 1 ☐ Izz < 100∙10-6 m4 2 ☐ 100∙10-6 m4 ≤ Izz < 125∙10-6 m4 3 ☐ 125∙10-6 m4 ≤ Izz < 150∙10-6 m4 4 ☐ 150∙10-6 m4 ≤ Izz < 200∙10-6 m4 5 ☐ Izz ≥ 200∙10-6 m4 6 ☐ vet ej

19. Hur stor är kraften i lina S2, som visas i figur 19, då  = 15 och F =13 kN

(5p) 1 ☐ S2 < 7 kN 2 ☐ 7 kN ≤ S2 < 10 kN 3 ☐ 10 kN ≤ S2 ≤ 13 kN 4 ☐ 13 kN ≤ S2 ≤ 16 kN 5 ☐ S2 > 16 kN 6 ☐ vet ej

Figur 19, Last hängande i linor 100

HEM200

 z z

(7)

20. Vilket av följande påståenden, i förbindelse med last i lina som visas i figur 19, är sant? (4p)

1 ☐ Linkraften är oberoende vinkel  och alltid lika stor dvs. S1 = S2

2 ☐ Med ökande vinkel  kommer kraften i lina S1 att öka.

3 ☐ För intervallet av vinkel 60° <  < 90° är kraften i lina S1 = 0

4 ☐ För intervallet av vinkel 60° <  < 90° är kraften i lina S2 = 0

5 ☐ vet ej

21. Vilken vertikal reaktionskraft RB har balken i figur 21 i sitt högra stöd?

(5p) 1 ☐ RB < 0.1qL 2 ☐ 0.1qL ≤ RB < 0.2qL 3 ☐ 0.2qL ≤ RB < 0.3qL 4 ☐ 0.3qL ≤ RB ≤ 0.4qL 5 ☐ RB > 0.4qL 6 ☐ vet ej

Figur 21, Statiskt obestämd tvåstödsbalk med triangelfördelad last 22. Hur stort är reaktionsmomentet MA hos balken i figur 21?

(4p) 1 ☐ MA < 0.2qL2 2 ☐ 0.2qL2 ≤ MA < 0.4qL2 3 ☐ 0.4qL2 ≤ MA ≤ 0.6qL2 4 ☐ MA > 0.6qL2 5 ☐ vet ej

23. Var längs balken, x, i figur 21 finns det största fältmomentet? (5p) 1 ☐ x < 0.55L 2 ☐ 0.55L ≤ x < 0.6L 3 ☐ 0.6L ≤ x < 0.65L 4 ☐ 0.65L ≤ x ≤ 0.7L 5 ☐ x > 0.7L 6 ☐ vet ej

L

(8)

24. Balken i figur 24 med jämn fördelad last, q, och konstant böjstyvhet, EI, har följande beskrivande ekvationer: 𝑑4_𝑣(𝑥) 𝑑𝑥4 ∙ 𝐸𝐼 = 𝑞 𝑑3_𝑣(𝑥) 𝑑𝑥3 ∙ 𝐸𝐼 = 𝑞 ∙ 𝑥 + 𝐶1 𝑑2_𝑣(𝑥) 𝑑𝑥2 ∙ 𝐸𝐼 = 𝑞 ∙ 𝑥2 2 + 𝐶1∙ 𝑥 + 𝐶2 𝑑𝑣(𝑥) 𝑑𝑥 ∙ 𝐸𝐼 = 𝑞 ∙ 𝑥3 6 + 𝐶1∙ 𝑥2 2 + 𝐶2∙ 𝑥 + 𝐶3 𝑣(𝑥) ∙ 𝐸𝐼 = 𝑞 ∙𝑥4 24+ 𝐶1∙ 𝑥3 6 + 𝐶2∙ 𝑥2 2 + 𝐶3∙ 𝑥 + 𝐶4 Vad är det korrekta uttrycket för konstanten C3?

(5p) 1 ☐ C3 = - 5qL/8 2 ☐ C3 = - 3qL/8 3 ☐ C3 = 0 4 ☐ C3 = qL2/8 5 ☐ C3 = 3qL2/8 6 ☐ vet ej

25. Vad är det korrekta uttrycket för konstanten C2, hos de beskrivande ekvationerna för balken i figur

24? (5p) 1 ☐ C2 = - 5qL/8 2 ☐ C2 = - 3qL/8 3 ☐ C2 = 0 4 ☐ C2 = qL2/8 5 ☐ C2 = 3qL2/8 6 ☐ vet ej

26. Hur stor är den maximala nedböjning vmax hos balken i figur 24?

(5p) 1 ☐ 𝑣𝑚𝑎𝑥=₃₈₄5 ∙𝑞∙𝐿 4 𝐸𝐼 2 ☐ 𝑣𝑚𝑎𝑥=₁₈₅1 ∙𝑞∙𝐿 4 𝐸𝐼 3 ☐ 𝑣𝑚𝑎𝑥=₁₉₂1 ∙𝑞∙𝐿 4 𝐸𝐼 4 ☐ 𝑣𝑚𝑎𝑥=₇₆₈3 ∙𝑞∙𝐿 4 𝐸𝐼 5 ☐ 𝑣𝑚𝑎𝑥=₃₈₄1 ∙𝑞∙𝐿 4 𝐸𝐼 6 ☐ vet ej

(9)

27. Ramen i figur 27 stabiliseras horisontalt av två inspända pelare A och B. Pelartopp är ledat samlat med en styv balk. Böjstyvheten hos pelare B är dubbelt den hos A. Båda pelarna är h långa och avståndet mellan pelarna är L. Låt RAx beteckna den horisontala reaktionskraften i As pelarfot och RBx

horisontala reaktionskraften i Bs pelarfot. Vilket av följande uttryck är sant? (4p) 1 ☐ RAx = q∙h - RBx 2 ☐ RAx = q∙h/2 - RBx 3 ☐ RAx = (q∙h2/2 - RBx∙h)/L 4 ☐ RAx = (q∙L2/2 - RBx∙L)/h 5 ☐ vet ej

Figur 27, Ram med infästa pelare, ledade hörn och sidolaster q och Q.

28. Hur stort är reaktionskraften, RBx, i pelarfot B hos ramen i figur 27?

(5p) 1 ☐ |RBx| = q∙h/10 2 ☐ |RBx| = q∙h/5 3 ☐ |RBx| = 3∙q∙h/10 4 ☐ |RBx| = 2∙q∙h/5 5 ☐ |RBx| = q∙h/2 6 ☐ vet ej

29. Hur stort är reaktionsmomentet, MA, i pelarfot A hos ramen i figur 27?

(5p) 1 ☐ |MA| = q∙h2/5 2 ☐ |MA| = 4∙q∙h2/15 3 ☐ |MA| = q∙h2/3 4 ☐ |MA| = 2∙q∙h2/5 5 ☐ |MA| = 7∙q∙h2/15 6 ☐ vet ej q A 2EI EI Styv B h L q(x) Q = 0.5qh

(10)

30. En pelare har en rör profil som tvärsnitt, se figur 30. Vad är tvärsnittets tröghetsradie imin? (5p) 1 ☐ imin < 195 mm 2 ☐ 195 mm  imin < 205 mm 3 ☐ 205 mm  imin < 215 mm 4 ☐ 215 mm  imin  225 mm 5 ☐ imin > 225 mm 6 ☐ vet ej

Figur 30, Tvärsnitt av pelare med diameter 600 mm och godstjocklek 25 mm.

31. Stålpelaren i figur 31 har ett HEA340 tvärsnitt är 26 meter, stagad mot utknäckning i den veka riktningen mitt på pelaren (b). Vad är pelarens kritiska påkänning cr?

(5p) 1 ☐ cr < 65 MPa 2 ☐ 65 MPa kN  cr < 130 MPa 3 ☐ 130 MPa  cr < 195 MPa 4 ☐ 195 MPa  cr  260 MPa 5 ☐ cr r > 260 MPa 6 ☐ vet ej

Figur 31, Stålpelare a) styv vy och b) vek vy

32. Bjälklaget i en bostad är upplagt kontinuerligt på tre stöd (se figur 32) och har karaktäristisk egentyngd gk = 4.7 kN/m2. Vilken intensitet har den dimensionerande lasten per meter, RA, för stöd A?

(räkna i säkerhetsklass 2 och utan areareduktion för nyttiglast) (4p)

1 ☐ RA < 18 kN/m

2 ☐ 18 kN ≤ RA ≤ 20 kN/m

3 ☐ 20 kN < RA ≤ 22 kN/m

4 ☐ RA > 22 kN/m

(11)

33. En utställningslokal i Borås har tvärsektion enligt figur 33. Sadeltaket har en lutning på 27° och har karaktäristisk egentyngd 1kN/m2 per horisontell takyta bärs av takstolar med centrumavstånd 1.2 m och med egentyngden 0.6 kN/m som i sin tur vilar på väggar med egentyngd 1 kN/m2. Bjälklaget har en egentyngd på 1.5 kN/m2 och är kontinuerligt och upplagt på de längsgående väggarna, som har en egentyngd på 2 kN/m2. Vad är den dimensionerande lasten, Ed, för bruksgräns på bjälklag A? (räkna

endast med egentyngd, snölast och nyttig last utan areareduktion) (5p) 1 ☐ Ed < 4.0 kN/m2 2 ☐ 4.0 kN/m2  Ed < 4.5 kN/m2 3 ☐ 4.5 kN/m2  Ed < 5.0 kN/m2 4 ☐ 5.0 kN/m2  Ed  5.5 kN/m2 5 ☐ Ed > 5.5 kN/m2 6 ☐ vet ej

Figur 33. Utställningslokal i Borås.

34. Med förutsättningar som ges i uppgift 33 vad är dimensionerande lasten, Ed, för brottgräns på

bottenplatta B? (5p) 1 ☐ Ed < 40 kN/m 2 ☐ 40 kN/m  Ed < 45 kN/m 3 ☐ 45 kN/m  Ed < 50 kN/m 4 ☐ 50 kN/m  Ed  55 kN/m 5 ☐ Ed > 55 kN/m 6 ☐ vet ej

35. Med förutsättningar som ges i uppgift 33 vad är dimensionerande lasten, Ed, för brottgräns på

bottenplatta C? (5p) 1 ☐ Ed < 40 kN/m 2 ☐ 40 kN/m  Ed < 45 kN/m 3 ☐ 45 kN/m  Ed < 50 kN/m 4 ☐ 50 kN/m  Ed  55 kN/m 5 ☐ Ed > 55 kN/m 6 ☐ vet ej

(12)

Bilaga till tentamen i byggnadsmekanik

. Indelning av byggnadsverksdelar i säkerhetsklasser

10 § Byggnadsverksdelar får hänföras till säkerhetsklass 1, om minst ett av följande krav är uppfyllt 1. personer vistas endast i undantagsfall i, på, under eller invid byggnadsverket,

2. byggnadsverksdelen är av sådant slag att ett brott inte rimligen kan befaras medföra allvarliga personskador, eller

3. byggnadsverksdelen har sådana egenskaper att ett brott inte leder till kollaps utan endast till obrukbarhet. (BFS 2015:6).

11 § Byggnadsverksdelar ska hänföras till säkerhetsklass 3, om följande förutsättningar samtidigt föreligger

1. byggnadsverket är så utformat och använt att många personer ofta vistas i, på, under eller invid det, 2. byggnadsverksdelen är av sådant slag att kollaps medför stor risk för allvarliga personskador, och 3. byggnadsverksdelen har sådana egenskaper att ett brott leder till omedelbar kollaps. (BFS 2015:6). 12 § Byggnadsverksdelar som inte omfattas av 10 och 11 §§ ska hänföras till lägst säkerhetsklass 2. (BFS 2015:6).

13 § Med hänsyn till omfattningen av de personskador som kan befaras uppkomma vid brott i en byggnadsverksdel, ska byggnadsverksdelen hänföras till någon av följande säkerhetsklasser a) säkerhetsklass 1 (låg), liten risk för allvarliga personskador,

b) säkerhetsklass 2 (normal), någon risk för allvarliga personskador, eller c) säkerhetsklass 3 (hög), stor risk för allvarliga personskador. (BFS 2015:6).

Allmänt råd

Exempel på indelning i säkerhetsklass för olika byggnadsdelar i olika typer av byggnadsverk.

A Två- och flervåningsbyggnader av typen bostadshus (undantaget enbostadshus), kontorshus, varuhus, sjukhus och skolor

Till säkerhetsklass 3 bör följande byggnadsdelar räknas:

– Byggnadens bärande huvudsystem inklusive de byggnadsdelar, som är oundgängligen nödvändiga för systemets stabilisering. – Andra bärverk, t.ex. pelare, balkar och skivor, vars kollaps innebär att bjälklagsyta >150 m2 rasar.

– Trappor, balkonger, loftgångar och andra byggnadsdelar som tillhör byggnadens utrymningsvägar. Till säkerhetsklass 2 bör följande byggnadsdelar räknas:

– Bjälklagsbalkar som inte hör till säkerhetsklass 3. – Bjälklagsplattor.

– Takkonstruktion utom lätta ytbärverk av icke sprött material.

– De delar av tunga ytterväggskonstruktioner (massa per area ≥ 50 kg/m2) som är belägna högre än 3,5 meter över markytan

och som inte hör till byggnadens bärande huvudsystem.

– Infästningar till ytterväggskonstruktioner som är belägna högre än 3,5 meter över markytan och som inte hör till byggnadens bärande huvudsystem.

– Tunga mellanväggar (massa per area ≥ 250 kg/m2) som inte hör till byggnadens bärande huvudsystem.

– Infästning av tunga undertak (massa per area ≥ 20 kg/m2).

– Trappor som inte hör till säkerhetsklass 3.

– Lätta ytbärverk (massa per area ≤ 50 kg/m2) i yttertak av icke sprött material.

– Lätta sekundära ytterväggskonstruktioner av icke sprött material.

– Alla sekundära ytterväggskonstruktioner (t.ex. väggreglar) i byggnadens entrévåning. – Lätta, icke bärande innerväggar.

– Infästning av lätta undertak.

– Sockelbalkar som inte bär en vägg i säkerhetsklass 2 eller 3. – Bjälklag på eller strax över mark.

B Envåningsbyggnader av typen hallbyggnader, vilkas takkonstruktioner har stora spännvidder (≥ 15 meter) och som används för sporthallar, utställningshallar, samlingslokaler, varuhus, skolor och sådana industrilokaler där många personer vistas.

– Byggnadens bärande huvudsystem inklusive vindförband och stabiliserande system.

– Räcken till läktare och dylikt invid större höjdskillnader och vid vilka ett stort antal personer kan vistas. – Konstruktioner som bär större traverser (≥ 15 meter spännvidd och ≥ 20 ton lyftkapacitet).

– Takåsar och takplåtar som inte har avstyvande eller stabiliserande funktion. Åsar och plåtar kan hänföras till säkerhetsklass 1 om de är infästa på ett sådant sätt att yttertaket hänger kvar vid brott.

(13)

– Tunga mellanväggar (massa per area ≥ 250 kg/m2).

– Tunga undertak (massa per area ≥ 20 kg/m2).

– Balkar för mindre telfrar och traverser.

– Sekundära ytterväggskonstruktioner (t.ex. väggreglar) med högst 6 meters höjd. – Lätta takelement.

– Lätta innerväggar.

– Infästning av lätta undertak.

– Sockelbalkar som inte bär en vägg i säkerhetsklass 2 eller 3. – Bjälklag på eller strax över mark.

C Enbostadshus och andra små byggnader i ett eller två våningsplan

Byggnadens bärande huvudsystem och trappor bör hänföras till säkerhetsklass 2. I övrigt kan de säkerhetsklasser som anges i punkt A tillämpas.

D Envåningsbyggnader, vilkas takkonstruktioner har små spännvidder (< 15 meter) och som har samma användning som byggnaderna enligt punkt B

Byggnadens bärande huvudsystem bör hänföras till säkerhetsklass 2. I övrigt kan de säkerhetsklasser som anges i punkt B tillämpas.

E Byggnader som personer sällan vistas i eller invid

Byggnadens bärande huvudsystem bör hänföras till säkerhetsklass 2 och dess sekundära konstruktioner till säkerhetsklass 1, såvida förhållandet att personer sällan vistas i eller invid byggnaden med rimlig säkerhet kan väntas bestå i framtiden. Alla bärande byggnadsdelar för små byggnader som inte är större än enbostadshus kan hänföras till säkerhetsklass 1.

F Geokonstruktioner

Säkerhetsklass för geokonstruktion beror bl.a. av ovanförliggande konstruktion. Grundkonstruktion kan i vissa fall hänföras till lägre säkerhetsklass än ovanförliggande konstruktion.

(BFS 2015:6).

14 §Vid dimensionering med partialkoefficientmetoden i SS-EN 1990 till SSEN 1999 i brottgränstillstånd ska säkerhetsklassen för en byggnadsverksdel beaktas med hjälp av partialkoefficienten γd på följande sätt:

a) Säkerhetsklass 1: γd = 0,83.

b) Säkerhetsklass 2: γd = 0,91.

c) Säkerhetsklass 3: γd = 1,0.

(14)

(15)

Snölast: 𝑞_𝑘= 𝜇 ∙ 𝑠₀ Snözon s0 [kN/m2] 0 1 1.0 0.6 1.5 1.5 0.7 2 2.0 0.7 2.5 2.5 0.7 3 3.0 0.8 3.5 3.5 0.8 4.5 4.5 0.8 5.5 5.5 0.8 Borås är i snözon 2