En bygglogistikanalys av
Väsjöprojektet i Sollentuna
Rasmus Nilsson
Oskar Svensson
En bygglogistikanalys av
Väsjöprojektet i Sollentuna
Examensarbete utfört i Logistik
vid Tekniska högskolan vid
Linköpings universitet
Rasmus Nilsson
Oskar Svensson
Handledare Mats Janné
Examinator Anna Fredriksson
Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare –
under en längre tid från publiceringsdatum under förutsättning att inga
extra-ordinära omständigheter uppstår.
Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner,
skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för
ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten
vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av
dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten,
säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativ
art.
Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i
den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan
beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan
form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära
eller konstnärliga anseende eller egenart.
För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se
förlagets hemsida
http://www.ep.liu.se/
Copyright
The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible
replacement - for a considerable time from the date of publication barring
exceptional circumstances.
The online availability of the document implies a permanent permission for
anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to
use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose.
Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses
of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The
publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity,
security and accessibility.
According to intellectual property law the author has the right to be
mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected
against infringement.
For additional information about the Linköping University Electronic Press
and its procedures for publication and for assurance of document integrity,
please refer to its WWW home page:
http://www.ep.liu.se/
Vårterminen 2019
Slutrapport
Utveckling av ramverk för bygglogistikanalyser
En bygglogistikanalys av Väsjöprojektet i Sollentuna
Developing a Framework for Analysis of
Construction Logistics
A construction logistics analysis of the Väsjö project in
Sollentuna
Norrköping 2019-06-11
Nilsson Rasmus
Examinator: Anna Fredriksson
Svensson Oskar
Handledare: Mats Janné
Sammanfattning
Att introducera logistik i byggindustrin är ett relativt nytt koncept. Den komplexa byggindustrin har visat att tillämpning av logistiska metoder är svårt. Byggindustrin är reglerad av avtal, överenskommelser och består av flera metoder samt att materialet är beroende av vilken typ av byggnad som ska konstrueras. Varje nytt byggprojekt är en unik produkt på en helt ny plats. Vilket skiljer sig från tillverkningsindustrin, som producerar produkter i fabrik. Linköpings universitet och Waade Consulting AB medverkar i ett forskningsprojekt, Minimizing the impact of construction material flows in cities (MIMIC). Waade projektleder ett stadsutvecklingsprojekt i Sollentuna, Väsjön. Den nya stadsdelen ska generera 4500 nya bostäder som omfattas av 450 000 kvadratmeter BTA. Linköpings universitet vill utveckla en metod för bygglogistikanalys. Waade är intresserade av vad utvecklingen av 4500 nya bostäder innebär för byggprojekt, infrastruktur och samhället, till exempel mängden transporter och inverkan på miljön. Från studiens syfte har tre frågeställningar utformats. Metoden som använts för att uppnå syftet och besvara frågeställningar har varit kvalitativ och kvantitativ. Den insamlade data är främst från intervjuer och tidigare studier. Studien har visat att tidigare bygglogistikanalyser saknar eller har otydlig definition av avgörande faktorer och detaljer kring konstruktion av fastigheter samt dess transporter. Analysen av tidigare bygglogistikanalyser har resulterat i antaganden och användbara värden för att utföra en prognos för stadsutvecklingsprojektet Väsjön. Scenarioanalysen visade att projektet generar drygt 240 000 transporter som motsvarar cirka 200 ton koldioxidutsläpp vid bostadsproduktion av 4500 nya bostäder. Analysen visade möjligheten att minska både antalet transporter och utsläpp när olika logistiklösningarna introduceras, såsom en checkpoint-lösning, en terminallösning, en gemensam avfallshantering eller kombination av dem. Studiens slutsats belyser vikten av att vidare studier och undersökningar bör genomföras där flera byggprojekt studeras detaljerat, med fokus att definiera och kategorisera olika typer av transporter, byggnadstyper, byggmaterial, aktiviteter, byggarbetare, yrkeskategorier, verktyg och maskiner. Sökord:Bygg JIT – Just In Time Ramverk
Bygglogistik Logistik Tredjepartslogistik
Byggprojekt Projektplanering Transporter
Försörjningskedja
Osksv554 ii 2019-06-11 Rasni459
Abstract
Introducing logistics in the field of construction logistics is a relative new phenomenon. Applying the method of logistics in such a complex field as construction have proven difficult. Where the construction industry is regulated by several contracts, agreements, and consists of many several methods and materials depending on the type of construction. Every new construction project is a unique product in different locations, contrary to the product in conventional manufacturing, where the product is manufactured in a factory. The University of Linköping and Waade Consulting AB participate in a research project, Minimizing the impact of construction material flows in cities (MIMIC). Waade is project manager for a new city district in Sollentuna, Väsjön. The new city district is planned to create 4500 new homes which consists of a total of 450 000 BTA. Linköping University want to develop a method for construction analysis and Waade is interested to know what involves creating 4500 new homes, for example the amount of generated transports and its impact on the environment. From the purpose of the study three question formulation has been designed. The method that has been used to answer the questions is both qualitative and quantitative. The collected data is mainly from interviews and previous studies. The study has shown that prior construction analysis lacks some, or have different definitions, of the vital parts of calculating details in construction logistics. Where the use of these former construction analyses has resulted in some assumptions and estimated values, to enable prognosis for the district of Väsjön. The analysis of the scenario showed that approximately 240 000 transports and just over 200 metric tons of carbon dioxide can be generated by constructing 4500 new homes. The analysis showed the possibility of lowering both the amount of transports and emissions as optimizing the method of construction with different logistical solutions, such as introducing either a checkpoint, a third-party logistics center or a joint waste disposal central, or a combination of them. The study has concluded the importance of conducting further surveys where details in different types of construction projects is studied, and categorizing different types of transports, type of buildings, construction material, activities, categories of construction workers, tools and machines and their activities. Keywords:Construction Framework Project planning
Construction logistics JIT – Just in Time SCM/Supply Chain Management
Construction Planning Logistics TPL/3PL/Third party logistics
Förord
Detta examensarbete har utförts som en avslutande del på kandidatutbildningen, Flygtransport och logistik, på Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. Vi vill inleda med att tacka Rikard Dahlström på Waade för möjligheten att utföra denna studie. Vi vill också rikta ett stort tack till de personer som bidragit med värdefull information och deltagit i intervjuer, utan er hjälp och engagemang hade arbetet inte kunnat genomföras. Ett stort tack riktas också till vår handledare Mats Janné och examinator Anna Fredriksson för ert tålamod, värdefulla kunskap och tips under arbetets gång. I och med detta examensarbete avslutar vi en fantastisk studietid i Norrköping med exalterade känslor om vad framtiden har att erbjuda. Norrköping, Juni 2019 __________________________ ____________________________ Rasmus Nilsson Oskar SvenssonOsksv554 iv 2019-06-11 Rasni459
Begrepp och Förkortningar
Tredje part Allmänheten eller civil befolkning som bor eller uppehåller sig i nära anslutning till byggprojekt. Inte att beblanda med tredjepartslogistik. 3PL Tredjepartslogistik. Logistik mellan beställare och leverantör hanteras av en tredje aktör. BTA BruttoTotalArea/Bruttoarea - Den yta som utgör en byggnad för varje våning inklusive samtlig yta i en byggnad, som till exempel trapphus och inner- och ytterväggar. BLC/CLC Bygglogistikcentral/Construction Logistics Central/terminallösning CLS Construction Logistics Solution i.u. Ingen uppgift, uppgift saknas JIT Just In Time LGH Lägenhet SCM Supply Chain ManagementInnehållsförteckning
1. Inledning ... 1 1.1 Bakgrund ... 2 1.2 Problembeskrivning ... 4 1.3 Syfte ... 5 1.4 Frågeställning ... 6 1.5 Avgränsning ... 6 1.6 Disposition ... 7 2. Metod ... 8 2.1 Metodteori ... 8 2.1.1 Kvantitativa och kvalitativa metoder ... 8 2.1.2 Primär- och sekundärdata ... 8 2.1.3 Fallstudier ... 8 2.1.4 Datainsamling och informationssökning ... 9 2.1.4.1 Litteraturstudie ... 9 2.1.4.2 Observation ... 9 2.1.4.3 Intervjumetodik ... 10 2.1.5 Ramverk ... 10 2.1.6 Reliabilitet och validitet ... 11 2.1.7 Källkritik ... 12 2.2 Tillvägagångssätt ... 12 2.2.1 Kvantitativa och kvalitativa metoder ... 13 2.2.2 Primär- och sekundärdata ... 13 2.2.3 Litteraturstudie ... 14 2.2.4 Fallstudier ... 14 2.2.5 Observation ... 15 2.2.6 Intervjumetodik ... 15 2.2.7 Ramverk ... 16 2.2.8 Reliabilitet och validitet ... 16 2.2.9 Källkritik ... 16 3. Teori ... 18Osksv554 vi 2019-06-11 Rasni459 3.1.1 Projekt och Organisation ... 19 3.1.2 Projektplanering ... 20 3.2 Citylogistik ... 21 3.3 Bygglogistik ... 21 3.3.4 Tredjepartslogistik ... 22 3.3.4.2 Checkpoint ... 25 3.3.4.3 Materialhantering ... 26 3.3.4.4 Gemensam avfallshantering ... 27 3.3.4.5 3PL och miljöpåverkan ... 28 4. Empiri ... 30 4.1 Antaganden ... 30 4.2 Väsjön ... 30 4.2.1 Företagsbeskrivning och inblandade huvudaktörer ... 32 Waade ... 32 Sollentuna kommun ... 32 MIMIC ... 32 4.2.2 Nulägesbeskrivning ... 32 4.3 Tidigare bygglogistikanalys av Väsjöprojektet ... 33 4.4 Intervjusammanställning ... 33 5. Logistiklösningar för byggprojekt ... 38 5.1. Leveransplanering ... 38 5.2 Materialhantering med uppstyrd logistik ... 40 5.2.1 Fordonsrörelser med 3PL terminallösning ... 41 5.3 Projekttid ... 42 5.4 Avfallshantering ... 42 5.5 Sammanfattning av logistiklösningar ... 43 6. Ramverk för bygglogistikanalys ... 45 6.1 Bygglogistikens komplexitet ... 45 6.1.1 Omgivning och miljö ... 46 6.2 Antal transporter ... 46 6.2.1 3PL in construction ... 47 6.2.2 Logistikplanering under tidiga skeden hos svenska byggentreprenörer ... 47 6.2.3 Norra Djurgårdsstaden ... 48
6.2.4 Svensk Bygglogistik ... 48 6.2.5 Sammanfattning av antal transporter ... 49 6.3 Materialåtgång för olika byggnadstyper ... 49 6.4 Underlag för bygglogistikplanering ... 50 7. Väsjöprojektet ... 55 7.1 Utveckling av scenarion ... 55 7.2 Antal transporter för Väsjön ... 56 7.3 Scenario 1: Leveransplanering med checkpoint ... 56 7.4 Scenario 2: Materialhantering med uppstyrd logistik ... 59 7.5 Scenario 3: Gemensam avfallshantering ... 60 7.6 Analys av kortare projekttid och koldioxidutsläpp ... 61 7.6.1 Känslighetsanalys av projekttid ... 61 7.6.2 Känslighetsanalys av koldioxidutsläpp ... 61 8. Slutsats & Diskussion ... 63 8.1 Slutsats ... 63 8.1.1 Hur påverkar olika logistiklösningar ett byggprojekt? ... 63 8.1.2 Vad bör ett ramverk för bygglogistikanalys innehålla? ... 63 8.1.3 Vad innebär ett byggprojekt under 14 år? ... 64 8.2 Diskussion av resultatet ... 64 8.2.1 Källdiskussion ... 66 8.3 Vidare studier ... 66 8.3.1 Prognosmetod ... 67 8.3.2 Avfallshantering ... 67 Referenslista ... 68 Bilaga 1 – Intervjumaterial ... 72 Bilaga 2 – Intervjumaterial ... 73 Bilaga 3 – Intervjumaterial ... 74 Bilaga 4 - Beräkningsmodell ... 75
Osksv554 viii 2019-06-11 Rasni459
Figurförteckning
Figur 1. Väsjön - områdesplan ... 3 Figur 2. Genomförande ... 5 Figur 3. Transportflödet mellan processer inom byggprojekt ... 7 Figur 4. Disposition ... 7 Figur 5. Konceptuellt ramverk - förenklat exempel för orsak och verkan ... 11 Figur 6. Tillvägagångsätt ... 13 Figur 7. Översikt: Referenser ... 17 Figur 8. Byggprojektets aktörer ... 18 Figur 9. Komplexiteten i byggorganisationen ... 19 Figur 10. Fördelning av byggarbetares arbetstid. ... 26 Figur 11. Mängd avfall per tömning, per fraktion. Värden baserade på Wikström & Sandberg Borell (2015) ... 28 Figur 12. Vy över platsen där Väsjö Torg ska byggas. ... 31 Figur 13. Inblandade huvudaktörer i Väsjöprojektet ... 32 Figur 14. Planerad yta för checkpoint Väsjön. ... 33 Figur 15. Checkpointlösning ... 35 Figur 16. Uppställningsyta för checkpoint ... 36 Figur 17. Yrkesarbetarens tidfördelning. ... 38 Figur 18. Värdeskapande tid istället för väntetid. ... 39 Figur 19. Flaskhals innan Just In Time flöde. ... 40 Figur 20. Värdeskapande tid utan materialhantering ... 41 Figur 21. Färdiga bostäder per år med jämn bostadsproduktion. ... 55 Figur 22. Antal transporter per BTA för 100 000 BTA ... 56 Figur 23. Fördelning av transporter utan checkpoint. ... 57 Figur 24. Jämn fördelning med checkpoint. ... 58 Figur 25. Anpassat flöde av transporter och allmänheten ... 58 Figur 26. Samband mellan inflyttning av tredje part och antalet fordonsrörelser. ... 59 Figur 27. Jämförelse mellan två olika mätvärden för utsläpp ... 62 Figur 28. Centraliserad information med styrning ... 65Tabellförteckning
Tabell 1. Intervjudeltagarens kompetens. ... 16 Tabell 2. Datum för intervjuer. ... 16 Tabell 3. Effekt av gemensam återvinning ... 28 Tabell 4. Utsläpp för transporter med och utan logistiklösning. ... 29 Tabell 5. Minskning av avfall med en gemensam avfallshantering. ... 43 Tabell 6. Val av logistiklösning ... 44 Tabell 7. Fastighetstyper på 6000 m2 med 1000 m2 källaryta, totalt 7000 m2 ... 49 Tabell 8. Fastighetstyper på 49 250 m2 med 10 000 m2 källaryta, totalt 59 250 m2 ... 49 Tabell 9. Leverans per BTA. ... 49 Tabell 10. Beslutsunderlag för logistikplanering vid byggprojekt ... 51 Tabell 11. Indata från referensscenario - Väsjöprojektet ... 55 Tabell 12. Sammanfattning av referensscenario ... 56 Tabell 13. Produktivitet och projekttid med checkpoint ... 57 Tabell 14. Skillnad mellan referensscenario och scenario med terminallösning ... 60 Tabell 15. Produktivitet och projekttid med terminallösning ... 60 Tabell 16. Minskad mängd avfall med gemensam avfallshantering ... 61 Tabell 17. Koldioxidutsläpp för transporttyper. Jämförelse mellan olastad och fullastade fordon ... 61 Tabell 18. Väsjön med logistiklösningar ... 64Osksv554 1 2019-06-11 Rasni459 Rasni459
1. Inledning
I Sverige byggs det idag många nya bostäder, nya bostadsområden samt nya stadsdelar bestående av bostäder, kommersiella fastigheter och annan infrastruktur. Byggindustrin använder sig av projektform vid nyproduktion av byggnader. En utmaning som byggindustrin har är att med varje nytt byggprojekt skapas en ny organisation. Det innebär att det svårt att förbättra och utveckla byggprocessen då förutsättningarna förändras vid varje nytt byggprojekt. (Oskarsson et al. 2014) Byggarbetsplatser kan ofta hänvisas som projektlogistik, det finns en upprepande verksamhet i själva bygget, men som startas upp på en helt ny geografisk plats vid varje nystart. Det som skiljer projektlogistik från traditionsenlig logistik, som är rätt vara på rätt plats vid rätt tid, är att det sker på ett geografiskt område, en gång, samt att det finns små marginaler för misstag och knapp tid att rätta till eventuella fel då tidsplaneringen inte är så flexibel. Vilket innebär en utmaning för att utveckla byggprocessen då varje nybyggnadstillfälle kommer skilja sig från varandra. För att få en så lyckad projektlogistik som möjligt måste allt lyckas på första försöket utan större problem. (Oskarsson et al. 2014) Kvarliggande material under längre perioder på byggplatsen kan vara problematiskt. Vid förseningar kan lagrat byggmaterial vara störningsmoment för verksamheten och riskera skador på grund av väder eller olyckor. Därför är det viktigt att koordinera alla leveranser av material, både till och från byggarbetsplatsen för att minska risken för skadat material, för att minska kostnader och utnyttja de begränsade utrymmena på byggarbetsplatser. Att lyckas beräkna exakt rätt mängd material är svårt. Vissa situationer kommer kräva att extra material finns tillgängligt för hantverkarna då problem som måste lösas kan uppkomma. (Oskarsson et al. 2014) Janné (2018) menar att transporterna spelar en viktig roll i den urbana miljön. Dock har den en negativ inverkan på den urbana miljön. Det kan vara koldioxidutsläpp, trängsel på vägarna, buller eller olyckor. Dessa faktorer påverkar samhället ur ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. Transporterna bidrar till högre halter av farliga utsläpp, utsläppen leder till hälsoproblem för människor och hälsoproblemen kan leda till ekonomiskt bortfall för drabbade personer samt för företagen som personerna är anställda eller arbetar på. Komplexiteten är att både passagerare, vanliga människor, och gods använder sig av samma begränsade infrastruktur med varierande fordonstyper. Detta bevisar att de urbana godstransporterna inte är tillräckligt effektiva. Ett effektivt transportsystem är nödvändigt för den urbana ekonomin. Civic (2018) belyser också problemen vad ett ineffektivt planeringsarbete för bygg- och godstransporter kan leda till. Det är främst fyra punkter som tas upp. Första punkten åskådliggör problemet när ingen har eller tar ansvar för transporterna som anländer till byggarbetsplatsen. Dilemmat är att ansvariga personer på byggarbetsplatsen och ansvariga personer för planeringen inte samverkar på ett bra sätt. Vissa lastbilar får problem när de ska lastas av och får då långa väntetider innan det blir deras tur. Den andra punkten är hur ineffektiv planering av försörjningskedjan kan påverka antalet transporter till byggarbetsplatsen och materialbrist. Avsaknad av material som behövs på arbetsplatsen kan ofta resultera i en expressleverans för att lösa problemet, vilket påverkar infrastruktur och antalet transporter. Den tredje punkten är hur bristfällig kontroll och hantering av material på byggarbetsplatsen leder till att materialet förstörs vilket leder till ökade kostnader. Det leder också till ökad risk för olyckor påbyggarbetsplatsen samt till ett ökat antal transporter då skadat material behöver ersättas och leder till transporter med låg fyllnadsgrad. Den fjärde och sista punkten är samspelet mellan byggarbetsplatsen och samhället, även inblandade aktörers samarbete med att dela befintliga resurser som el och vatten. Det gäller också att i planeringsprocessen ha koll på att utryckningsfordon ska ha fri lejd och inte bli begränsade av byggarbetsplatsen, förbises det leder det till problem och onödig extra tid när bygget är igång. Utnyttjandet av till exempel parkeringsplatser är något som affärer och personal till byggarbetsplatsen ska dela på. Det kan leda till problem för affärer som ligger i anknytning till byggarbetsplatsen. Ett problem som skulle kunna lösas med en koordinerad samåkning för personalen som ska till byggarbetsplatsen.
1.1 Bakgrund
Sollentuna kommun bygger ut och utvecklar ett nytt bostadsområde, Väsjön, som ligger i Edsberg norr om Stockholm stad. Bostadsområdet skall innefatta 4500 nya bostäder i form av villor, radhus och flerbostadshus. Utbyggnad av vägar och övrig infrastruktur skall även utföras. Byggnation planeras utföras mellan 2019 och 2028, enligt Sollentuna kommun (2019a). Med cirka tio års planeringshorisont skapas både en utmaning men även en möjlighet att organisera och planera projektet med flera positiva effekter som resultat, som till exempel kostnadsreducering och minskad klimatpåverkan. I detta fall kommer stora delar av ett område bli påverkade av både större och mindre byggtransporter. För att underlätta tillvaron för personer som redan är bosatta i detta område och för de personer som kommer flytta in är en bygglogistikanalys viktig. Det gäller även för planering av byggprocesserna för ett effektivare arbete. Genom att försöka underlätta, och samtidigt optimera, byggprocessen kan det leda till smidigare flöden, bättre ekonomiska förutsättningar samt en mindre miljöpåverkan av byggtransporterna. Det kan också minska påverkan för tredje part. Sammanfattningsvis kan det beskrivas som att rätt saker ska ske i rätt ögonblick för att nå så bra förutsättningar som möjligt. Se Figur 1 för Väsjöns områdesplan.Osksv554 3 2019-06-11 Rasni459 Rasni459 Figur 1. Väsjön - områdesplan Källa: Waade
1.2 Problembeskrivning
Blomdahl och Wikner (2013) belyser komplexiteten inom bygglogistik. De beskriver hur bygglogistik skiljer sig mot den konventionella logistiken i tillverkningsindustrin. Inom tillverkningsindustrin förflyttas vanligtvis produkten på samma plats, genom olika processer kontinuerligt och kan bli enklare bearbetad av det logistikflöde som uppstår eller som designas kring just den produkten. Inom byggindustrin är just byggnaden produkten, placerad i ett nästintill statiskt tillstånd, på samma plats, med begränsad yta som utnyttjas av många olika aktörer. När produkten (byggnaden) är färdigställd, skall nästa produkt upprättas på en ny plats. På grund av denna komplexitet beskriver de bland annat hur ämnet inte är omfattande undersökt, vilket kan försvåra möjligheten att applicera resultat praktiskt på byggprojekt. Blomdahl och Wikner menar att detta skapar en utmaning för bygglogistik. Ekeskär & Rudberg (2015) beskriver byggprojekt som produktionsstrategin ETO – Engineer to Order – vilket innebär att produkten utvecklas på plats efter kundens behov. Då varje nytt byggprojekt sker på en helt ny geografisk plats, med nya aktörer varje gång, är det problematiskt att tydligt utforma ett arbetssätt för alla aktörer att förhålla sig till. Problematiken är att flera aktörer inom byggindustrin väljer att följa sin egen filosofi gällande planering och logistik. (Dubois et al, 2019) Ett möjliggörande av ett tydligt och strukturerat ramverk för planering av logistiken vid byggprojekt kan minska onödiga kostnader samt effektivisera flöden, vilket kan ge positiva bieffekter i form av bättre arbetsmiljö samt minskad miljöpåverkan. Det finns olika alternativ för att hur leveranserna av material kan styras till byggarbetsplatser inom bygglogistik. Olika konstellationer av tredjepartslogistiksystem med eller utan checkpoints är vanliga lösningar för att hantera materialflöden. (Janné, 2018) En checkpoint hanterar flödet av transporter. Ungefär som en sluss eller buffert, en planerad flaskhals, som reglerar transporter till arbetsplatsen. Denna sluss ligger i anslutning till byggarbetsplatsen. Checkpointens funktion innebär en JIT (Just In Time) -lösning för transporter till olika moment på byggarbetsplatsen. Just In Time är ett begrepp som vanligtvis hanteras inom produktionsteknik i tillverkningsindustrin. Genom att applicera begreppet JIT på flödet av transporter till en byggarbetsplats kan varje moment och process som behöver material planeras med en högre precession samt att det interna flödet av transporter på byggarbetsplatsen kan minska eller sprids ut, som inte påverkar varandra i samma utsträckning som om att transporterna skulle angöra och lämna byggarbetsplatsen närmast slumpmässigt. Detta arbetssätt ger ökad leveransprecision samt möjlighet att kontrollera byggtrafikens störning med befintlig trafik i området, till exempel utryckningsfordon vid en byggarbetsplats vid ett sjukhus (Ekeskär & Rudberg, 2016). Ett provisoriskt eller tillfälligt lager innebär en metod att implementera tredjepartslogistik i byggindustrin och bygglogistik. Tredjepartslogistik är en metod som används vid planering av försörjningskedjor. Tredjepartslogistik inom konventionell industrin innebär att en tredje part hanterar, ansvarar och utför transporter mellan en kund och en leverantör. Tredjeparten upprätthåller ett lager som fungerar som en centralpunkt för flödet av materialet, varorna, produkterna, et cetera. Med hjälp av ett centraliserat flöde i försörjningskedjan uppstår flertal positiva effekter; samkörning och samlastning innebär reducerade kostnader samt mindre klimatpåverkan, central hantering avOsksv554 5 2019-06-11 Rasni459 Rasni459 information skapar effektivare flöden av både material och information, samt kan leda till ökad leveransprecision. (Ekeskär & Rudberg, 2016) Med miljö och hållbarhet i fokus är det viktigt att avfallshanteringen utförs ordentligt. En gemensam avfallshantering leder till minskad mängd material i vissa fraktioner då återvinning och återanvändningen av material ökar. Intressant är att undersöka vilket alternativ av dessa två beskrivna tredjepartslogistiklösningar, checkpoint ur ett leveransplaneringsperspektiv och terminallösningen ur ett materialhanteringsperspektiv, eller en kombination av båda som är mest lämplig för Väsjöprojektet samt hur mycket avfall som kan minskas med gemensam avfallshantering. Lämplig lösning tas fram med hjälp av ett ramverk som belyser viktiga faktorer att ta hänsyn till vid byggprojekt.
1.3 Syfte
Denna studie syftar till att utforma ett ramverk för planering och analys av bygglogistik vid ett byggprojekt. Detta ramverk skall appliceras på Väsjöprojektet. Ramverket är grund för planeringen av bygglogistikprojekt och bygglogistiklösningar och dess funktioner. Detta ramverk har som målsättning att vara grund för planering och utveckling för bygglogistikprojekt, samt möjliggöra vidare forskning inom området. Målsättningen är att ramverket som upprättas är applicerbart på flera byggprojekt, inklusive Väsjöprojektet. Figur 2. Figur 2. Genomförande Bygglogistikanalysens ändamål för Väsjöprojektet är att bidra med information ur ett logistiskt helhetsperspektiv. Analysen belyser funktioner och processer som bidrar till reducerad miljöpåverkan, möjliggöra effektivisering och optimering av materialförsörjningen, funktioner och processer, samt möjligen reducerade kostnader, för byggprojektet i Väsjön och andra byggprojekt i framtiden.1.4 Frågeställning
För att uppnå studiens syfte, samt säkerställa studiens vetenskapliga trovärdighet, ska följande tre frågeställningar besvaras av studien. Den första frågeställningen ska visa hur olika logistiklösningar får olika utfall i byggprojekt, samt dess konsekvenser. Den andra frågeställningen syftar på vilket innehåll som ramverket ska ha för att kunna utformas till ett tillförlitligt och användbart verktyg för bygglogistik. Den andra frågeställningen ligger till grund för hur ramverket kan analyseras och användas vid planering av byggprojekt. Den tredje frågeställningen syftar till att pröva en del av ramverket i ett faktiskt scenario, som identifierar till exempel mängden transporter som förväntas uppstå vid det studerade projektet, Väsjön. 1. Hur påverkar olika logistiklösningar ett byggprojekt? • Med Leveransplanering • Med Materialhantering • Med Avfallshantering 2. Vad bör ett ramverk för bygglogistikanalys innehålla? • Vilka är förutsättningarna? • Vilka effekter kan det ha? • Vilka mätetal är relevanta? 3. Vad innebär ett byggprojekt under 14 år? • Mängd utsläpp av CO2? • Hur många transporter? • Hur kan materialhantering påverka? • Hur kan leveransplanering påverka?1.5 Avgränsning
Studien är en övergripande analys över ett stadsutvecklingsprojekt som innefattar många aktörer och detaljerade processer. Därför avgränsas studien från detaljerade processerna och inriktar sig främst på de övergripande vitala huvudprocesserna som knyter ihop byggprojektets alla delar. Dock har studie av detaljerade processer utförts i viss utsträckning, för att skapa förståelse för dess innebörd av helheten. Studien tar inte hänsyn till några ekonomiska faktorer som till exempel kostnader. Studien avgränsar sig till byggindustrin för konstruktion av fastigheter. Figur 3 visar en överblick av de planerade huvudprocesserna i ett byggprojekt, samt förhållandet av transportflödet mellan dem. Studien undersöker bland annat logistiklösningar som central allokering av byggmaterial (tredjepartslogistiklösning med terminal), en checkpoint-lösning samt gemensam avfallshantering vid byggprojekt. Fördelar och nackdelar kommer jämföras i dessa olika scenarion. Studien har fokuserar på utsläpp från transportsektorn. De utsläpp som genereras vid framställning ochOsksv554 7 2019-06-11 Rasni459 Rasni459 avgränsas till fordon som transporteras en kilometer inom ett byggprojekts område. De utsläpp som genereras till och från byggarbetsplatsen bortses helt, då startpunkten för transportens ursprung är osäker och ofta varierande. Studiens analys av klimatpåverkan avgränsas till utsläpp av koldioxid, den bortser från utsläpp av andra miljöfarliga ämnen, som till exempel partiklar eller koldioxidekvivalenter. Figur 3. Transportflödet mellan processer inom byggprojekt
1.6 Disposition
Studien inleds med en inledning som beskriver problem och bakgrund, därefter presenteras vald metod i Kapitel 2. Kapitel 3 och Kapitel 4 innehåller teoretisk information respektive empirisk information, som sedermera analysen är baserad på. Kapitel 5, Kapitel 6 och Kapitel 7 omfattar studiens respektive frågeställningar, där både analys och resultat utförs. Kapitel 8 leder till studiens slutsats och diskussion för Kapitel 5-7. Kapitel 8 sammanställer resultat och sammanfattning från respektive frågeställning i Kapitel 5-7. Figur 4 visar rapportens disposition. Figur 4. Disposition2. Metod
Detta kapitel behandlar valda metoder för studien och studiens tillvägagångssätt. Kapitel 2.1 innefattar beskrivningen och teorin för respektive metod. Kapitel 2.2 beskriver studiens tillvägagångssätt med Kapitel 2.1 som grund.2.1 Metodteori
Detta kapitel beskriver teorin för olika metoder, som ligger till grund för utförandet av studien.2.1.1 Kvantitativa och kvalitativa metoder
Backman et al. (2012) beskriver att det finns två olika vetenskapliga undersökningar; “kvantitativa” och “kvalitativa”. En distinktion som på senare år har blivit ifrågasatt, men som oftast beskriver en funktion när olika metoder eller forskning ska särskiljas från varandra. Kvantitativ metod innebär fokusering på det kvantifierbara, alltså det som är mätbart, enligt Backman et al. (2012). Den data eller information som samlas in går att representera i siffror, som alltså är mät- och beräkningsbara. Medan kvalitativ metod inte karakteriseras av det kvantifierbara, utan hur något är eller vilka egenskaper något besitter. (Backman et al. 2012) Lindstedt (2017) menar att diskussionen om vilken metod som ska väljas är onödig. Hon menar att båda metoderna används till att analysera verkligheten då de besvarar helt olika frågor. Det går därför inte att besvara en forskningsfråga med enbart en metod. Lindstedt (2017) betonar också att det inte är begreppen som är det väsentliga, utan vilka svar som tas fram, om det är i ord eller i siffror. Hon menar också på att oavsett vilken metod som väljs arbetas det lika systematiskt och noggrant, det arbetas bara med olika redskap och verktyg från den vetenskapliga verktygslådan.2.1.2 Primär- och sekundärdata
Den data som samlas in genom egna undersökningar och observationer kallas för primärdata. Ibland kan det vara nödvändigt att komplettera den insamlade primärdata med data som samlats in och analyserats tidigare. Den data kallas för sekundärdata. Sekundärdata kan vara all möjlig statistik från till exempel bransch-, myndighets- och officiell statistik. Officiell statistik är Statistiska Centralbyråns (SCB) uppgift att ta fram och sammanställa. Den officiella statistiken är statistik som, enligt lag, ska finnas tillgänglig för allmänheten för allmän information, utredningar samt forskningsändamål. (Lindstedt, 2017) I flera fall kompletteras undersökningar, exempelvis intervju, med statistiska uppgifter som har med frågorna att göra. Statistiska uppgifter används också för att motivera varför ett problem är intressant att undersöka, oavsett om det är baserat på kvalitativ eller kvantitativ data. (Lindstedt, 2017)2.1.3 Fallstudier
Fallstudier görs för att skapa en alternativ verklighet. Om ett stort förlopp ska undersökas kan det delas upp i flera mindre undersökningar. En fallstudie kan göras mer eller mindre ambitiös. Den är antingen väldigt detaljrik eller mindre välarbetad. Anledningen till att fallstudie används är att helhetsbeskrivningen av problemet inte behöver tas i beaktning. Problemet blir att verkligheten inteOsksv554 9 2019-06-11 Rasni459 Rasni459 på vad för frågeställningarna eller hypotes som ska väljas kan det vara bra då det ger en större förståelse för ämnet. Längre fram i studien kan dessa två bli mycket tydligare, tack vare en större förståelse. En fallstudie kan också ses roligare än en statistisk undersökning. I en fallstudie arbetas många olika variabler i fallet medan i en statistisk analys används många objekt med färre variabler och kan ses som “torr” i förhållande till fallstudien då det är mycket siffror och diagram. (Ejvegård, 2009) Vanligtvis samlas olika typer av information i fallstudier för att uppnå en pålitlig uppfattning av det studerade området. Vid fallstudier utgås det att från ett helhetsperspektiv och försöker utifrån den få ett så brett informationsspann som möjligt. En fallstudie kommer ofta till hands när det är processer och förändringar som ska utforskas. (Davidsson & Patel, 2011)
2.1.4 Datainsamling och informationssökning
Följande kapitel beskriver olika metoder för att samla in data och empiri.2.1.4.1 Litteraturstudie
För att göra en litteraturstudie krävs att en litteratursökning görs. Litteratur kan vara tryckta böcker, artiklar, uppsatser och liknande, men även digital information som går att tillgå från internet. Genom att följa olika författare och forskares källor kan en relativt snabb sortering av vilka källor som är bättre eller sämre genomföras. För att få bra och konkret information är bibliotekens databaser ett sätt att söka relevant information. Med hjälp av relevanta sök- och nyckelord kan sannolikheten öka för att finna rätt information. (Ejvegård, 2009) Innan en litteratursökning påbörjas är det bra att förfina och fokusera på vissa nyckelord som gör det lättare att hitta relevanta och pålitliga källor samt för att utesluta irrelevanta källor som annars tar onödig tid att hantera och läsa. I vissa fall kan de utarbetade nyckelorden inte ge något bra resultat. Skulle så vara fallet kan en lösning vara att använda sig av synonymer och ord med snarlik betydelse. Det är också av intresse att ställa sig själv vissa frågor innan man börjar fördjupa sig i litteraturen. Frågeställningarna som kan användas är, får litteraturen vara skriven på engelska?, ska äldre material än ett visst årtal användas?, var ska undersökningen genomföras?, är det endast ett ämnesområde som är intressant?, ska forskning som gjort i hela världen undersökas eller bara i vissa delar av världen? samt vad för utbildningen eller erfarenheter har författarna eller forskarna som publicerat sitt arbete? Vid problem med liknande frågeställningar samt sök- och nyckelord är biblioteken en bra plats att använda. Bibliotekarierna har en expertis som bör utnyttjas om problem med informationsinhämtningen uppkommer. (Bell & Waters, 2016)2.1.4.2 Observation
När en observation ska genomföras har observatören två val. Att vara delaktig eller icke delaktig i observationen. Att vara icke delaktig i observationen innebär att observatorn inte deltar på något sätt för att framkalla önskat resultat utan bara studerar händelseförloppet. Ett klassiskt exempel är att studera en grupp människor genom en ”envägsspegel”, som är genomskinlig endast från ett håll. Den observerande gruppen vet då alltså inte att den är observerad. Vid deltagande deltar observatören själv i samspelet i den grupp som granskas samtidigt som information samlas in. Det är olika i vilken grad av interaktion observatören väljer att ha med det som studeras. Det kan till exempel handla om en psykolog som först sitter ned i en matsal för att se jargongen i gruppen eller om en journalist väljer att ta en typ av roll i ett företag för att få information inifrån. (Andersen, 1994)Andersen (1994) skriver också att infallsvinklarna, som de olika observationsmetoderna ger, är bra när den första informationen ska samlas in och om kunskapen hos forskaren inte är så stor. Det gäller dock att vara duktig på att särskilja på bättre och sämre information då observationerna leder till väldigt många intryck.
2.1.4.3 Intervjumetodik
En intervju är en kommunikationsprocess där båda personerna, intervjuaren och intervjupersonen, påverkar varandra. Detta går inte att ändra, men om båda håller sig medvetna om detta kan det i vissa mån minska påverkan. Båda personerna är med och skapar slutresultatet av intervjun. (Andersen 1994) Att använda sig av intervjumetod ger stor flexibilitet, i och med att det går att följa upp idéer, svar och känslor på ett bättre sätt än om en enkät hade fyllts i. Svaren du får i en enkätundersökning blir varken mer eller mindre. Därför är intervjumetoden bättre då följdfrågor kan ställas för att försöka optimera sin fråga och svaret från den tillfrågande. Det är också en fördel då formuleringen av frågorna inte behöver vara perfekt, men dock fullt förståeliga för respondenten. Ordningen på frågorna är viktigt för att få en så bra kontakt som möjligt med personen som intervjuas. (Bell &Waters, 2016) Bell & Waters (2016) menar också på att den tillfrågade ska utforma svaret. Frågorna får inte vara formulerade för att få fram ett specifikt och fabricerat svar. För att undvika detta är det bra att utesluta ledande frågor, inga outtalade förutsättningar, en fråga i taget och inga värderande frågor. Kvalitativa intervjuer består nästan alltid av en låg grad av strukturering, med det menas att frågorna som ställs ger utrymme för personen som intervjuas att svara med egna ord. När kvalitativa intervjuer används har personen som intervjuar ett val att använda sig av hög standardisering eller av låg standardisering. Skillnaden mellan dessa alternativ är i vilken ordning frågorna ställs. Med en hög grad av standardisering ställs frågorna i bestämd ordning. Låg standardisering är motsatsen, frågorna ställs i den ordning som passar bäst in i intervjun. Dessa typer av intervjuer kan beskrivas som semistrukturerade, olika ämnen ska beröras men intervjupersonen har frihet i att formulera svaren som den vill. (Davidsson & Patel, 2011) Davidsson & Patel (2011) menar också att både intervjuaren och intervjupersonen i en kvalitativ intervju är med och bidrar till konversationen. För att få en lyckad intervju ska intervjuaren hjälpa intervjupersonen att skapa ett meningsfullt och enhetligt resonemang om det valda ämne som det samtalas om. För att detta ska bli så bra som möjlig måste intervjuaren kunna samtala med intervjupersonen så att denne inte blir osäker eller tillbakadragen i sina svar. För detta krävs det att intervjuaren har ett bra språkbruk och att gester och kroppsspråk kan relateras av intervjupersonen.2.1.5 Ramverk
Forskningsuppgifter kan simplifieras genom att definiera koncept och skapa ett konceptuellt ramverk, enligt Fisher (2010). Han beskriver vidare hur de två processerna att definiera koncept och utveckla ett ramverk filtrerar och sorterar relevant material och teorier för ämnesområdet, nästintill liknande en “karta” för forskningsområdet. Enligt Fisher är ett av de vanligaste koncepten för ramverk förhållandet mellan orsak och verkan, vilket kan visualiseras tydligt med en flödeskarta. Ett exempel för en sådan flödeskarta åskådliggörs i Figur 5, där orsaken kan påverka utfallet direkt utan större påverkan av de förväntade resultatet.Osksv554 11 2019-06-11 Rasni459 Figur 5. Konceptuellt ramverk - förenklat exempel för orsak och verkan Referens: Baserad på Fishers (2016) resonemang Efter vidare undersökning, utöver beskrivningen av Fisher (2010), framstår begreppet ramverk (eng. framework) näst intill något abstrakt, utan någon vidare definition i vetenskapliga publikationer. Något som till exempel Nationalencyklopedin (2019) eller Svenska Akademins Ordbok (Svenska Akademin, 2019) likväl bekräftar, då definition för ordet ramverk i vetenskapligt sammanhang saknas. Att det uppstår tveksamhet kring definitionen av ordet ramverk är något Thunberg (2016) likväl belyser. Precis som Fisher (2010) likställer även Thunberg begreppet ramverk med en visuell modell; "As Soni and Kodali (2013) elaborate on, there is no coherence in the litterature on what a framework is and what separates it from a model.” (Soni & Kodali (2013), refererad i Thunberg, 2016, s. 18). Thunberg (2016) förklarar hur ett ramverk kan användas för att identifiera funktioner för att nå ett specifikt mål. Vidare förklarar han hur ett ramverk kan gestalta en verktygslåda med verktyg för att hitta lösningar för existerande problem.
2.1.6 Reliabilitet och validitet
För att mätbara värden och metoder skall vara användbara och lämpliga behöver de vara reliabla och valida. Om inte dessa krav uppfylls har forskningsresultaten inget vetenskapligt värde. (Ejvegård. 2009) Reliabilitet innebär tillförlitligheten hos och användbarheten av dessa mätbara värden och metoder, enligt Ejvegård (2009). Han använder den engelska måttenheten “foot” som exempel. En foot innebär en längdenhet som är baserad på en människas fot, innan den fick ett standardiserat mått i modern tid. En foot baserades senare på längden av en underarm, vilket vanligtvis baserades på nuvarande kungs underarm. Inte nog med att människor har olika storlek på sina fötter och underarmar, byttes kungar ut mot sina efterträdare, som likväl har olika längd på sina underarmar. Ejvegård bevisar här hur längdenheten foot inte var reliabel som måttenhet på denna tid, på grund av dessa faktorer, jämfört med dess moderna motsvarighet som är angiven i ett standardiserat format. På samma sätt som människan uppfann måttenheten foot, utvecklar också forskare sina egna mätvärden och metoder, som till exempel en enkätundersökning eller en fallstudie, enligt Ejvegård (2009). Han menar på att den valda metoden bör vara tillförlitlig för sin uppgift. Ejvegård (2009) använder även ett gummisnöre som måttstock som exempel för reliabilitet. Att mäta plankor i en längd av en meter med ett gummisnöre förefaller vara svårt, då metoden av att mäta med ett gummisnöre som skall ge ett resultat av en exakt en meter är svår att upprepa. Det visar sig således att ett gummisnöre inte är reliabelt som en måttstock, utan en fast måttstock är att föredra.Validitet innebär att forskare verkligen mäter det som de avser sig mäta, enligt Ejvegård (2009). Om Sveriges area skall beräknas är måttet kvadratkilometer lämpligast. Skall till exempel olika länders ytor jämföras och till exempel rangordnas efter storlek är det vitalt att samma mätetal används, men även att samma metod används i alla involverade länder. Forskarens uppgift är således att undersöka dessa länders metoder för att undersöka denna jämförelses validitet. Resultatet och jämförelsen blir inte valid om ett land mäter sin yta totalt innanför sina gränser, medan ett annat land använder samma metod, men subtraherar ytan för till exempel vattendrag som floder och sjöar. Med klara mått och mätmetoder föreligger inga problem. (Ibid.)
2.1.7 Källkritik
För att bedöma om informationen som studeras i olika dokument är sannolik måste de studeras kritiskt. För att vara källkritisk finns det vissa detaljer att betrakta. Var och när har det studerade dokumentet skapats? Vad hade författaren eller forskaren för syfte när dokumentet skrevs? Vem var författaren eller forskaren och vilken relation hade personen till det ämne personen skrev om? Det bör också ifrågasättas varför personen skrev dokumentet, så det inte var under vissa omständigheter som gjorde att dokumentet publicerades lite för bra i tid för att styrka andra saker. (Davidsson & Patel, 2011)2.2 Tillvägagångssätt
Denna studie har haft som utgångspunkt att utgå från så reliabla källor och metoder som möjligt för att erhålla så hög vetenskaplig trovärdighet som möjligt. För att förstå planering av bygglogistik och dess innebörd har ett ramverk utvecklats. Ramverket består av både kvalitativa och kvantitativa aspekter. Ramverket har applicerats på ett praktiskt exempel, en fallstudie av Väsjöprojektet, vilket resulterar i att studien kan även sammanfattas som en fallstudie. I huvudsak utfördes studien genom datainsamling, intervjuer och undersökningar med hjälp av litteraturstudier, men även observationer i viss utsträckning. Analys av studiens insamlade material möjliggjorde och skapade undersökningens resultat med en avslutande slutsats. Datainsamling som införskaffades följdes med inriktning enligt Kapitel 2.1.6, för att studien skall vara relevant och vetenskapligt trovärdig. Analysen behandlar resultatet, användbarheten av olika scenarion, förslag på förbättringsalternativ och beräkningar. Resultatet är det som ges av bygglogistikanalysens resultat. I viss utsträckning har nya upptäckter och insikter uppstått genom hela förfarandet. Vilket ledde till återkoppling till metoden vid flertal tillfällen, som förändrat studiens röda tråd dynamiskt under studiens gång. Figur 6 åskådliggör en beskrivning av genomförandet av studien.Osksv554 13 2019-06-11 Rasni459 Figur 6. Tillvägagångsätt Med hjälp av den information som konstaterats i Kapitel 3, samt information som samlats in i Kapitel 4, har analys av detta material kunnat utföras som har lett till rapportens resultat. Resultatet sammanställs bland annat av en kvantitativ del med hjälp av en scenarioanalys. Detta kvantitativa resultat har utförts genom en enklare simulering, en analys av olika scenarion, i MS Excel. Faktainsamlingen har visat att viss information saknas i viss utsträckning för att kunna utföra en kvantitativ analys i form av en scenarioanalys. Därför har värden antagits eller kvalificerat estimerats i viss utsträckning. Dessa antagna värden anses relevanta för studien.
2.2.1 Kvantitativa och kvalitativa metoder
Denna studie är både en fallstudie som undersöker logistiklösningar för Väsjöprojektet samt hur ett ramverk utformats till grund för en logistiklösning. Studien hanterar både information ur ett kvantifierbart- och ett kvalitativt perspektiv. Oskarsson et al. (2014) beskriver hur logistik består av ett flertal olika processer och hur olika aktörer är inblandade i en verksamhet. Ämnesområdet logistik kan därför inneha både kvantifierbar och kvalitativ information. Undersökningen av projektplaneringen för byggprojektet i Väsjön innehåller delar som behöver hanteras och är viktiga att särskilja ur ett kvantitativt- och kvalitativt perspektiv. Det valdes därför att använda både kvantitativa och kvalitativa metoder för att utforma ramverket och scenarioanalysen. För att undersöka hur ett ramverk är applicerbart i verkligheten har det undersökts på ett kvantitativt sätt. Detta för att på ett tydligare sätt visa på vilka effekter en eller flera bygglogistiklösningar kan ha på ett byggprojekt. Med hjälp av scenarioanalyser kan effekterna visualiseras på ett kvantitativt sätt.2.2.2 Primär- och sekundärdata
I denna studie har både primär- och sekundärdata använts. Den primärdata som samlats in har främst gjorts genom observationer och intervjuer. För att jämföra och säkerställa att den data som samlats in på eget bevåg är berättigad har sekundärdata studerats. Den sekundärdata som inhämtats och studerats har noga granskats för att den ska hålla vetenskaplig trovärdighet. Vissa sekundärdata som använts idenna studie har inte gått att säkerställa till 100 procent då beskrivning och redogörelse för den data saknats. Studiens primärdata har utformat en fallstudie för Väsjöprojektet. Då Väsjöprojektet är i planeringsstadiet behövs ytterligare uppgifter för att utföra en omfattande analys och till viss del prognoser. Primärdata består av kvalitativ information om både Väsjöprojektet samt byggindustrin. Dessa uppgifter har både kompletterats och bekräftats genom insamling av sekundärdata. Sekundärdata består av tidigare studier i form av bygglogistikanalyser och andra studier för bygglogistik. Med hjälp av tidigare bygglogistikanalyser och litteraturstudier skapades ett ramverk som planeringensstöd för Väsjöprojektet. Förhoppningen är att ramverket har en sådan struktur att det även är applicerbart på många andra byggprojekt. Detta ramverk ligger som grund för att möjliggöra scenarioanalys av Väsjöprojektet. Ramverket och dess kvantitativa del, som möjliggör scenarioanalysen, består av en kombination av primär- och sekundära data. Faktainsamlingen består till stor del av information som använts till att möjliggöra en scenarioanalys. Scenarioanalysens syfte är främst att visa antalet transporter till ett projekt, samt att visa hur olika logistiklösningar och transportplanering kan påverka mängden miljö- och klimatpåverkande utsläpp, samt arbetsplatsen. För att upprätthålla objektivitet samt vetenskaplig trovärdighet har information samlats in från flertal olika källor som tidigare examensarbeten, forskares avhandlingar och publikationer, samt från näringslivet i viss utsträckning. Validering av resultaten som scenarioanalyserna ger är viktig för att få en vetenskaplig trovärdighet. Valideringen görs med hjälp av jämförelser med tidigare studier och trovärdiga och erfarna aktörer på marknaden. Valideringsmetoderna är också viktiga för att visa om resultatet scenarioanalyserna ger är trovärdiga eller kan bortses från.
2.2.3 Litteraturstudie
Innan sökningen av lämplig litteratur utformades flera sökord samt frågeställningar som låg till grund för en effektiv sökning. För att få tillgång och hitta rätt och lämplig information till denna undersökning har flera informationskällor studerats. Biblioteket på Linköpings universitet, Campus Norrköping, har bidragit till en stor del av informationen som erhållits från tryckt litteratur. Databaser som Diva och Google Scholar har använts för att få så pass trovärdiga och kvalitativa artiklar som möjligt. För att lyckas med en bra litteratursökning har hjälp från bibliotekarier samt personal på Linköpings universitet i form av forskare och lärare använts. Sökord som används vid litteraturstudier är: Bygg, bygglogistik, byggprojekt, construction logistics, framework, försörjningskedja, JIT, Just In Time, projektplanering, project planning, ramverk SCM, Supply Chain Management, transporter, tredjepartslogistik.2.2.4 Fallstudier
Fallstudien som utförts är över Väsjöprojektet, närmare bestämt, Väsjöprojektets logistikprocesser för bygg- och övrigt material, ur ett helhetsperspektiv.Osksv554 15 2019-06-11 Rasni459
2.2.5 Observation
De observationer som utförs är främst, som Kapitel 2.1.4.2 beskriver, icke delaktig. Alltså observationerna utförda utan delaktighet i verksamheten, för att få en objektiv och övergripande förståelse för projektets helhet. Observationerna utfördes vid både projektledningens planeringsmöten samt byggprojektets plats. Den data som samlades in är främst hur transporter av material anländer och lämnar den observerade byggplatsen och om byggarbetsplatsen har en eller flera lagerytor, där mycket material lagras innan det ska användas. Observationerna gav också en bra inblick i hur personal agerar när en transport av material anländer. I vissa fall gick processen väldigt snabbt, men i andra fall fick, i detta fall, en lastbil stå länge och vänta på att någon skulle visa var materialet skulle lämnas. Vid planeringsmöten gavs en tydlig bild hur viktigt helhetstänket är för ett byggprojekt, men samtidigt hur svårt och komplext det är. Det speglades också att viljan till förbättringsarbete och förändring är varierande. Det är ofta att den egna viljan går före utveckling och förbättringsmöjligheter. Utan direkt syn av ekonomisk vinning för vissa aktörer gjorde att öppenheten till logistiklösningar och framåtanda minskade och i vissa fall försvann helt. Två observationer utfördes vid två olika tillfällen, 18 mars och 12 april 2019, över Väsjöprojektets område för att öka förståelsen för de förutsättningar och utmaningar som ett byggprojekt innebär initialt i denna storlek och tidslängd. Ytterligare en observation har utförts i form av deltagande vid ett projektutvecklingsmöte den 12 april 2019, med projektledning samt byggföretag. Observationen ökade förståelsen för projektledning av byggprojekt. Under mars och april månad har flertal sporadiska observationer utförts vid flertal tillfällen vid olika byggarbetsplatser i centrala Norrköping samt Slussen i Stockholm för att öka förståelsen för vilken typ av transporter och fordon som angör byggprojekt och hur de påverkar arbetsplatsen samt dess omgivning, till exempel trafik och uppställningsplatser innan, under och efter lastning och lossning. Under observationstillfällena, 18 mars och 12 april 2019, utfördes även intervjuer med relevant personal inom bygglogistik och byggindustrin.2.2.6 Intervjumetodik
Denna studie frångår den klassiska intervjumetoden och baseras istället främst på kvalitativa intervjuer, enligt Kapitel 2.1.4.3, Bell & Waters (2016). Främst för att erhålla så ärliga och relevanta svar som möjligt, samt att intervjuer och intervjufrågor skedde sporadiskt, antingen personligen eller elektroniskt. Fyra intervjuer har genomförts i denna studie vid fyra separata tillfällen. Det har dock under hela studien förts kortare samtal med experter på Linköpings universitet för att driva studien framåt. Personer som har intervjuats redovisas i Tabell 1. Den information som intervjuerna gav var väldigt varierande då intervjuobjekten har olika arbetsuppgifter, erfarenheter samt delade uppfattningar om prioriteringar och processer. Projektledarens roll är heltäckande. Den information som gavs från denna intervju är hur helhetstänkandet måste finnas för att allt ska bli bra. Enligt sakkunnig person har den logistikansvarige personen ansvar att se till att flödet av material till och från bygget flyter på så bra som möjligt med hjälp av planering och övervakning. Intervjun gav nyttig information om att alltid vara medveten om vadsom händer och att vara snabb med att komma på lösningar vid eventuella problem. Intervjuernas uppbyggnad gjorde att varje intervjuperson kände sig säker och trygg. Varje fråga gav utrymme för intervjupersonen att tänka fritt och i vissa fall gavs ett helt nytt synsätt på saker och ting. Men hjälp av denna intervjuuppbyggnad gavs en tydlig blick att viljan, kompetens och möjligheter finns för att lyckas utveckla bygglogistiken till något som kommer gynna både byggindustrin och samhället i stort. Tabell 1. Intervjudeltagarens kompetens. Kompetens Uppdrag Projektledare Väsjöprojektet Expert Linköpings universitet Sakkunnig Byggföretag Tabell 2. Datum för intervjuer. Datum Deltagare Intervju 1, 12 april Projektledare, Expert Intervju 2, 16 april Projektledare, Sakkunnig Intervju 3, 6 maj Sakkunnig Intervju 4, 8 maj Projektledare
2.2.7 Ramverk
Ramverket utformades så att all information som inhämtades från valda metoder sammanställdes, granskades och analyserades så att ett så bra verktyg som möjligt för bygglogistik kunde skapas. Ramverkets utformning är gjort för att lämpa sig till flera olika byggprojekt. Den kvantitativa informationen som samlats in har dock vissa brister då olika mätetal som använts inte definierats fullt ut vad de innefattar och har därför tvingats antas i viss utsträckning.2.2.8 Reliabilitet och validitet
För att uppnå vetenskaplig trovärdighet har samtliga insamlade och beräknade mätvärden och mätmetoder analyseras och granskas för att anses reliabla och validerade enligt Kapitel 2.1.6. Beräkningar och den insamlade data har jämförts med varandra för att få en indikation på dess reliabilitet. Då många av de mätetal och siffror som använts saknat eller vagt beskrivits sitt ursprung har de studerats med viss reservation. Dock gav det studien en tydlig indikation att detta inte studerats djupare tidigare. Det studerade materialet har till stor del varit byggprojekt som är klara, inte byggprojekt som kommer att ske. Detta gjorde att reliabiliteten i denna studie blir svårtolkad.2.2.9 Källkritik
För att erhålla vetenskaplig trovärdighet och utveckla en reliabel och användbar studie har informationen, och de källor som behandlats, kritiskt granskats. Majoriteten av källorna är av vetenskaplig natur för att styrka den vetenskapliga trovärdigheter. Många av de vetenskapliga källorna använder sig av återkommande referenser, vilket styrker trovärdigheten för studien och de återkommande referenserna. Källor som inhämtats från näringslivet har kommit från verksamheter med erfarenhet samt expertis. Den insamlade informationen har då studerats med en objektiv bild. Informationens samt källornas trovärdighet bedöms enligt Kapitel 2.1.7.Osksv554 17 2019-06-11 Rasni459 Figur 7. Översikt: Referenser
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 Vetenskapliga artiklar Litteratur Interna dokument Intervjuer Övrigt näringsliv
Översikt: Referenser
Svenska Internationella3. Teori
För att skapa en grund för att analysera bygglogistik och Väsjöprojektet omfattar detta kapitel viktiga faktorer som berör bygglogistik och byggindustrin. Kapitlet sammanfattar bland annat relevanta tidigare studier som handlar om, eller har anknytning till, bygglogistik och bygglogistikanalyser.3.1 Byggsektorn
Byggindustrins projekt består oftast av flera aktörer med olika uppgifter. En byggherre som utgör projektets ägare. Byggherren anlitar projektledare som leder och styr projektet. Projektet utförs av byggentreprenörer och underentreprenörer på operativ nivå. (Josephson & Saukkoriipi 2005) Denna organisation går att likna med en typisk hierarkisk struktur med en strategisk, en taktisk och en operativ nivå. Se Figur 8. Figur 8. Byggprojektets aktörer Figur 8 kan jämföras med Figur 9, som visualiserar komplexiteten som finns inom byggindustrin. Det är en kraftigt förenklad bild för hur organisationsbilden kan se ut för ett byggprojekt. Då många aktörer är inblandande med olika uppdrag krävs det att tydliga och strukturerade regler finns lättillgängliga för att minska risken för oklarheter och risker. Den komplexa organisationsbild som Figur 9 visar är svårigheterna med en rak ock tydlig kommunikationslinje mellan inblandade aktörer. Antalet inblandade aktörer är många med olika planeringsförmåga. (Janné, 20191)Osksv554 19 2019-06-11 Rasni459 Figur 9. Komplexiteten i byggorganisationen Referens: Figur baserad från personlig kommunikation med Janné (2019)1 1 Janné, Mats (2019); doktorand vid Institutionen för teknik och naturvetenskap, Avdelningen Kommunikation- och Transportsystem, Linköpings Universitet. 2019. Handledningsmöte 25 mars 2019
3.1.1 Projekt och Organisation
Kärreman & Rehn (2007) liknar projekt med temporära organisationer. Denna temporära organisation är kunskapsorienterad och består av unika uppgifter. Det handlar om att integrera kunskap inom givna ramar enligt Kärreman och Rehn. Vidare beskriver de hur denna organisation, en konstellation av olika uppgifter, arbetar med deadlines, målsättning och målfokusering som verktyg för att nå ett mål eller lösa en uppgift. Vanligt är att deadlines anses centralt för projektets framgång. Projekt organiseras på detta vis för att bäst lösa den specifika uppgiften, som också kan leda till nya konstellationer, nya möten och nya möjligheter. Alvesson (2013) däremot belyser den komplexitet som moderna organisationer kan innebära. I första hand består organisationen av flertal individer. Individer är komplicerade, enligt Alvesson, vilket innebär grunden för organisationens komplexitet. Dessa individer utgör ofta olika arbetsgrupper, där samma individ kan ingå i flera arbetsgrupper dessutom. Utöver dessa arbetsgrupper kan en organisation också innehålla olika avdelningar och enheter, som alla relaterar till varandra på olika sätt. Vilket bidrar till ytterligare komplexitet inom organisationer enligt Alvesson. Individer utgör organisationens olika arbetsgrupper, där vissa individer har kopplingar och deltar i flera av dessa arbetsgrupper. Organisationer består inte bara av dessa arbetsgrupper, utan olika avdelningar och enheter också, som alla relaterar till varandra på olika sätt. Detta kan även göra relationerna komplexa och bidrar till ytterligare komplexitet inom organisationer. (Alvesson 2013) För att skapa en välfungerande organisation krävs vissa organisationsstrukturella principer, där ledning och personal ingår och deltar i organisationsprocesser, enligt Alvesson. Strukturen handlar om att designa verksamheter hierarkiskt för arbetsdelning och arbetsprocesser, samt relationer mellan enheterna, befattningsbeskrivningar, regelverk, organisationsformer, som behöver specificeras i detalj.Därtill ingår även materiell struktur som till exempel maskinparker, byggnader och kommunikationsmedel, som stödjer strukturen. Ytterligare krävs också föreställningar, förståelse och kompetens som är i linje med denna struktur för att skapa en fungerande organisation (Ibid.).
3.1.2 Projektplanering
Varje nytt byggprojekt är en ny produkt, varje ny byggnad är en ny produkt. Därför bedriver byggindustrin sin produktion i projektform. Detta skapar en speciell utmaning i byggindustrin för att varje nytt projekt skapar oftast en ny organisation. (Oskarsson et al. 2014) Friblick & Nordlund (2013) belyser sex viktiga punkter efter att ha gått igenom flera framgångsrika byggnadsprojekt. Dessa är att se till att tid för planering finns, att tidigt börja planera, att rätt kompetens finns tillgänglig, att ledning och styrning sker på ett framgångsrikt sätt, att engagemang och delaktighet finns hos inblandade aktörer och att avstämning sker och möjlighet till flexibilitet finns. Styckena nedan beskriver, i turordning, mer i detalj de sex punkterna. Att avsätta tid för planering i olika delar av skeden i projektet är en framgångsfaktor i studerade byggprojekt, även om det inte alltid är uppskattat av beställare eller produktionspersonal. (Ibid.) En förutsättning för god planering är tidig planering. Framgångsfaktorn är att alla beslut och valmöjligheter som måste ske i god tid innan produktionsstart är tagna. Om krafterna stås emot av ett för tidigt igångsättande av produktionsfasen får ofta projektet en bättre slutprodukt. (Ibid.) Med rätt kompetens gör det att den tid som sätts åt planering ger resultat. Det krävs olika sorters kompetens för en framgångsrik planering i de olika faser av projektet. Två typer av kompetens brukar identifieras i projekt. Den första är planeringskompetensen där kunskap och erfarenheter som har med genomförandet att göra. Den kompetens kan leda till att planer tas fram som går att genomföra rent praktiskt. Den andra planeringskompetensen är hanteringen av programvaror som har funktionen att underlätta planeringsarbetet. Framgångsreceptet är att försöka kombinera dessa två. (Friblick & Nordlund, 2013) Hur framgångsrikt ett byggprojekt är beror på vilken ledning och styrning den har. Det finns två olika benämningar av ledarskapsstil i Friblick & Nordlund (2013). Båda skiljer sig från varandra men har visat sig framgångsrika. Ledarskapsstilarna kallas för demokraten och diktatorn. Diktatorn är en klassisk ledarstil med en stark personlighet. Diktatorn tar mycket utrymme, lämnar inte efter några frågetecken obesvarade och ger inget utrymme för egna initiativ eller utsvävningar. Demokraten bjuder in för att skapa planer tillsammans med de andra disciplinerna på arbetsplatsen. Demokraten arbetar med att försöka få ansvarskänsla för projektet för att genomföra projektet i rätt kvalitet och rätt tid. Ledarskapets mål är att försöka få alla självgående med projektet i fokus, och uppmuntrar till egna initiativ och kommunikation mellan yrkeskategorierna. (Friblick & Nordlund, 2013) Delaktighet är en faktor som skapar engagemang hos delaktiga aktörer på ett byggprojekt. Då engagemang och ansvar inte är en självklarhet är en viktig del att belysa förståelsen för arbetet och visa de konsekvenser som uppkommer om det skulle ske avvikelser från den förutbestämda tidsplanen. En tidsplan blir ofta bättre om flera infallsvinklar tas med från olika yrkesprofessioner, vilket ger en ökad känsla av delaktighet som kan ge bättre engagemang. Det är också bra att fördela ansvar och befogenheter längs hela kedjan, uppifrån och ned i organisationen så alla känner sig delaktiga. (FriblickOsksv554 21 2019-06-11 Rasni459 Genom avstämning att planen följs är av stort vikt vid ett framgångsrikt byggprojekt. Med återkoppling från många av projektdeltagarna kan mindre korrigeringar göras successivt som annars skulle kunna få projektet att avvika stort från tidsplanen vilket kan leda till reducerad lönsamhet. (Friblick & Nordlund, 2013)
