S F 6. J 1997 5
Av: Bertil Helleberg SLU, Alnarp
Med dagens kärva odlingseko-nomi gäller det att på alla sätt jaga kostnader. Inte minst vid skörd kan det finnas besparing-ar av inte helt obetydlig storlek att göra. Strängläggning av höstoljeväxterna görs kanske i många fall av ”gammal vana”. I många lägen kan det vara både bättre och mera kost-nadseffektivt att i stället direkt-tröska fältet. I denna artikel ger Bertil Helleberg vid SLU, Alnarp några goda råd för vad man bör tänka på vid valet av skör-demetod.
Lönsamheten i rapsodlingen har försämrats drastiskt de senaste åren. Låga produktpriser och are-alstödet har uppmuntrar till funde-ringar hur man skall kunna minska kostnaderna. Strängläggningen medför en kostnad som i många fall skulle kunna tas bort.
Flera plus för direktskörd Direkttrösning har flera fördelar förutom ovannämnda kostnadsbe-sparing. Med rätt utrustning och riktig körning kan spillet bli lägre, det går snabbare att komma igång efter ett regn, det är lättare att utnyttja kapaciteten hos tröskor med breda skärbord.
Planera skörden redan vid sådd Egentligen skall man redan vid sådden planera för direktskörd genom att välja en sort som är
Direkttröska
rapsen!
Direkttröska
rapsen!
bättre än de andra ur drösnings-synpunkt och är relativt frodig. Den skall bilda en tät matta så att vinden inte kommer åt så bra. Denna rapstyp blir då i gengäld något svårtröskad och förutsätter sidokniv på tröskan. De flesta trösk-fabrikat kan erbjuda en sådan som extrautrustning. Det är emellertid viktigt att påpeka att vid olämpligt tröskförfarande eller felaktig utrustning kan direkttröskningen bli tidsödande och besvärlig.
Är rapsen gles och klen och innehåller mycket vita blommor bör man välja strängläggning.
Föraren viktigaste kuggen Förarens kunskap och skicklighet är förutsättning för ett gott tröskre-sultat vid direkttröskning.
• Kniven skall vara väl injusterad och vass.
I strävan att minska kostnaderna i oljeväxtodling kan direkttröskning vara ett steg mot bättre lönsamhet. Foto: Svenska John Deere.
Östra Herrestads Boställe drivs av Bengt Wärléus. Gårdens huvud-sakliga produktion är ägg och man förfogar för närvarande över 30.000 värphöns.
Den brukade arealen består av 88 ha fördelat på 8 skiften om var-dera 11 ha. Enkelt och logiskt att göra en växtföljd på. På gården odlas 11 ha höstraps som alltså återkommer vart åttonde år. Ett intervall som onekligen befrämjar
SV E N S KFR Ö T I D N I N G N R6. JU L I1997 6
Tänk på tröskans
inställning!
Inställningen av rensverket vållar inga stora problem om grödan är torr och mogen om man följer instruktionsbokens anvisningar. Vid besvärliga tröskförhållanden bör man tänka på följande:
• Det är vanligt att man kör med för högt cylindervarv eftersom man är rädd att få stopp. Tillsammans med ett stort sko-avstånd ger det stor sönderslag-ning. Prova att sänka varvet på cylindern så man hör att det sviktar och höj det därefter något. Ju mindre halmen slås sönder desto lättare blir det för sållen att arbeta effektivt. • Snåla inte med luften på sållen
om rapsen är fuktig och det finns mycket grönt i. Man måste undvika en tät matta på sållen. • Har tröskan ställbara lamellsåll • Inmatningsskruven höjd till
högsta läget och dess hastighet nedväxlad
Skärbordsförlängning ökar skördeutbytet
Är det fråga om större arealer som skall tröskas 20 ha eller mer lönar det sig att köpa eller låta bygga en skärbordsförlängning. Denna kan antingen monteras på befintligt skärbord eller kan man skaffa ett begagnat skärbord som byggs om. I de undersökningar som gjorts visar det sig att en vinst på 100 -200 kg frö/ha i form av minskat spill inte är ovanligt jämfört med tröskning med det vanliga skärbor-det. Med sidokniv och skärbords-förlängning ökar också tröskkapaci-teten väsentligt. Hur mycket beror på rapsens utseende.
Med förlängt skärbord kan has-peln användas på ett helt annat sätt än vid normalt skärbord. Förarens viktigaste uppgift är att se till att matningen blir jämn. Detta är mycket viktigt för att min-ska spill över såll och min-skakare. ■
Direkttröskning
av höstraps
sedan 1984
Av: Johan Biärsjö, SFO
På Östra Herrestads Boställe på Österlen har man tillämpat direkttröskning av höstraps ända sedan 1984. Idag är det knappast så speciellt kontrover -siellt med denna teknik, men på 80-talet när de flesta sträng-lade rapsen var det att gå emot strömmen.
som undersåll måste man tänka på att dessa ger riktad blåsverkan. Ju mera öppna de är desto mer riktas luften uppåt och vice versa. Är materialet på sållen tungt måste undersållen stå ordentligt öppna eller bytas mot rundhålssåll. • Förlängningsplåten bör vara av
rundhålstyp och uppfångarplåten sänkas helt.
Som en sista påminnelse inför rapströskningssäsongen:
Se till att alla tätningar och luckor verkligen är täta.
Bengt Wärléus vid årets höstraps, Oxident. Foto: Johan Biärsjö
Förvisso finns en viss risk att en storm orsakar ett stort spill i en fullt mogen gröda. Men risken att regn fördärvar en stränglagd gröda är minst lika stor.
Vissa undantag finns naturligtvis då strängläggning är att föredra, nämligen i tunn gröda som löper större risk att blåsa ur, ojämnt mogen gröda och mycket ogräs.
För att lyckas med direkttrösk-ning (liksom för all del även vid tröskning av stränglagd gröda) krävs det en viss fingerfärdighet både när det gäller val av trösktid-punkt och i själva
trösk-momentet. ■
Grödor och skördar på Ö. Herrestads Boställe bra medelskördar som vi skall se i
tabellen nedan.
Huvudgrödan är annars socker-betor som odlas på två skiften, alltså 22 ha. Växtföljden är;
Höstraps-Höstvete-Sockerbetor- Korn-Rågvete-Höstvete-Socker-betor-Korn/träda. (Inför nästa år byts rågveten ut mot ärter)
Höstrapsen passar alltså mycket bra in i växtföljden och man har 1990 till 1995 den imponerande medelskörden av 37 dt/ha. Nu har man på Östra Herrestads Boställe liksom på många andra håll i lan-det ett par svåra år bakom sig när det gäller höstraps. 1995 blev skör-den dålig p.g.a en svag etablering redan hösten 1994 och 1996 blev det total utvintring.
Nu, när detta skrivs i juni 1997 står däremot årets gröda mycket fin och Bengt väntar sig en skörd på gott och väl gårdens medel-skörd för höstraps.
Direkttröskning
En bidragande orsak till de goda medelskördar är enligt Bengt att ett par dt hämtas in med hjälp av direkttröskning.
Detta började tillämpas på Östra Herrestads Boställe så snart verti-kalkniven blev tillgänglig som till-behör på skärbordet.
De starkaste skälen att gå över till direkttröskning är enligt Bengt:
1. En större skördepotential kan
utnyttjas genom att samtliga frön får mogna på strå och på så sätt blir mer matade. Vid stränglägg-ning bryts ju tillväxten när en rela-tivt stor andel av fröet fortfarande är grönt.
2. Mindre spill totalt sett
efter-som direkttröskning innebär ett moment mindre i och med att strängläggningen utesluts.
3. Inbesparing av
stränglägg-ningskostnaden
”Finns det då inga nackdelar”, undrar jag, är inte risken stor att grödan blåser ur?
Enligt Bengt Wärléus har man inte misslyckats någon gång under dessa år med direkttröskningen.
Medelskörd Gröda 1990-95, dt/ha Sockerbetor 98 (dt socker) Höstvete 80 Höstraps 37 Vårkorn 60 Rågvete 73
Direkttröskning förutsätter vertikalkniv. Foto: Gunilla Lindahl-Larsson
Bengt vill dela med sig av följande tips:
✔ Tröska inte vid alltför låg vatten-halt. Men Bengt väntar ändå tills vattenhalten är nere i 9-10 % för att därmed undvika en dyr torkkostnad. ✔ Försök få så jämn inmatning som möjligt. När grödan ligger i virvlar får man se upp så att inte halmen följer med haspeln runt och orsakar spill. ✔ Haspeln skall vara så nära skärbor-det som möjligt och gå i samma fart som tröskan.
✔ Inmatningsskruven skall höjas så mycket som möjligt för att underlätta en jämn inmatning.
✔ Det är en fördel med tröskbord med relativt långt mellan kniv och inmatningsskruv för att undvika att skruven drar i grödan innan kniven har skurit av den.
Slutligen frågar jag Bengt hur myck-et han tror att direkttröskningen gör på fröavkastningen jämfört med stränglagd gröda.
Givetvis en svår fråga utan regelrät-ta försök, men Bengt bedömer att det sammantaget med en mer matad gröda och lägre spill gör 200-300 kg/ha. ■
