21 Svensk Frötidning 2/11
rojekt Vallfrö 10 000 har
väl inte kunnat undgå nå
gon läsare av Svensk Frö
tidning, eller för den delen
någon av alla duktiga svenska vallfrö
odlare. Vallfrö 10 000 har funnits med
i de flesta aktiviteter de senaste tre åren
som har haft att göra med svensk vall
fröodling.
Projektet är nu avslutat och i början
av februari var det Grande Finale i Lin
köping med en heldagskonferens där de
viktigaste resultaten presenterades. Och
för att använda en sliten klyscha – alla
var där: lantbrukare, rådgivare, studen
ter, forskare, fröfirmor från Sverige och
Danmark, media och många andra.
Allt finns på webben
Dagen var fyllig och intressant, men vad
gäller fakta var det ändå inget mot allt
som går att hämta på projektets hem
sida www.svenskraps.se/vallfro10000.
Här finns en fantastisk resurs där man
för första gången i svensk vallfröodlings
historia enkelt på ett och samma ställe
kan hitta mängder av information om
svenska vallfrögrödor. Över 250 sam
manställningar av försöksserier, artik
lar från Svensk Frötidning, odlings
anvisningar m.m.
Inspirerande konferens
Men att få träffa kollegor, forskare och
branschfolk inspirerar. Tankar stöts
och blöts, resultaten får nya dimensio
ner och reflektioner kring framtiden
och utvecklingen av svensk vallfröod
ling skapas. Precis så var det i Linkö
ping, och för dig som inte var där: låt
dig inspireras av några nedslag bland
alla föredragen. «
Examensdag
för Vallfrö 10 000
Vallfrö 10 000 har gått i mål. Medlems- och odlarnyttan av projektet är mycket stor. Det framkom
vid den avslutande konferensen i början av februari med cirka 135 deltagare.
Text & foto: Hans Jonsson, Svensk Frötidning
P
Sveriges Frö- och oljeväxtodlare har genomfört projekt Vallfrö 10 000 och dess ordförande göran Brynell inledde konferensen med att påminna om upprinnelsen till projektet. Inom SFo hade man under en tid diskuterat odling, skörd och lönsamhet och konstaterat:
– Varför är vi inte bättre?
Samstämmigt kom man fram till att det var dags att ta ett samlat grepp för högre skördar, större odling och satsning på ekologisk vallfröodling. Efter konferensen kunde han tillsammans med övriga deltagare konstatera att
satsningen fallit väl ut!
»
Göran Brynell
22 Svensk Frötidning 2/11
P
rojektledaren Thorsten Rahbek Pedersen konstaterade först att han var mycket nöjd med att ha rott projektet i hamn.– Det har varit mycket kul att få jobba med mina favorit-grödor i tre år.
Projektets viktigaste målsättning var att höja skördeni-vån i svensk vallfröodling. Thorsten redovisade intressanta siffror där han jämförde medelskörden under projekt-perioden 2008-2010 med projekt-perioden 2003-2007. I genomsnitt landade skördarna de tre senaste åren cirka 20-25 procent högre än under föregående 5-års period. På frågan om projektets 3 miljoner kronor därmed kan anses väl inves-terade var svaret tydligt: JA!
– om bara hälften av skördeökningen beror på Vallfrö 10 000 så är utväxlingen av pengarna mycket god, beto-nade Thorsten.
Han berättade om projektets aktiviteter med fokus på såväl rådgivning som försök, men var inte sen att blicka framåt.
– Vi bör bland annat satsa på rödklöver, ekologisk frö-odling och screening av nya sorter, menade han.
Ett viktigt inslag är att kombinera kemisk bekämpning med mekaniska insatser. Thorsten lanserade ett begrepp för detta: ”kemikanik”.gräsogräs i gräsfrö är ett exempel på område där vi inte har tillräckligt effektiva kemikalier utan måste utveckla en integrerad bekämpning..
Thorsten Rahbek Pedersen
Jordbruksverket, projektledare för Vallfrö 10 000
I
nnan Thorsten fortsatte med resul-tat från försök i rödklöver, redogjor-de gunilla larsson, SFo, för försöken i rajsvingel och rörsvingel. Försöken har redovisats grundligt i Svensk Frötidning. Tack vare försöken vet vi nu mycket mer om stråförkortningens förtjänster, samt hur vi kvävegödslar och tar oss an skördemomentet.Djupdykning i rödklöver
– Vi har lärt oss mycket om rödklöver, slog Thorsten fast.
Stora insatser har lagts på insektsstudier där både skade-görare och nyttoinsekter har studerats. Det är nu fastlagt att klöverspetsviveln är en mycket allvarlig skadegörare som kan orsaka stora skördeförluster. och vad gäller ogräs så har man i försök sett att Reglone och eventuell putsning är bra alternativ till Basagran.
Sverige är världens största producent av ekologiskt rödklö-verfrö. Försök med diploida och tetraploida sorter i Skåne och uppåt landet visade på bra skördeökningar av en hård puts-ning i maj, inte minst i Skåne. Thorsten menade att putsputs-ning är den viktigaste åtgärden i ekologisk rödklöver, och fortsatte:
– Det är bara att köra på – men putsa över tillväxtpunkten i mellansverige.
Nya rön i raj- och rörsvingel
Drygt 20 procent högre medelskörd de tre senaste åren
Vallfröskördar i de fyra arealmäs-sigt största fröslagen i Sverige under projektperioden 2008-2010 jämfört med den föregående femårsperioden 2003-2007. Fröskörden i timotej var mycket hög 2009 och 2010 men kata-strofåret 2008 drar ner medel talet.
Timotej 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Fr ös kö rd ( kg /h a)
rödklöver Ängssvingel rödsvingel
Medelskörd 2003–2007 Medelskörd 2008–2010 +1 % +38 % +13 % +38 %
Gunilla
Larsson
SFO
Konferens
Thorsten Rahbek Pedersen
Jordbruksverket, projektledare för Vallfrö 10 000
Nya rön i raj- och rörsvingel
V
allfrö 10 000 har engagerat sig starkt i pollinerings-frågor. maj Rundlöf, vid Slu, har de senaste åren jobbat med ett stort projekt med pollinering och skade-djur i rödklöver. Hennes föredragning var som ett fyr-verkeri i pollineringskunskap tillräckligt för att fylla en hel rapport. Hennes samlade ståndpunkt var solklar:– Jag skulle vilja säga att kombinationen humlor och bin i rödklöverfröodling är perfekt.
Humlorna är färre än bina, men inte så kräsna med vädret och har långa tungor. Bina däremot är väldigt
många när väl vädret är fint. och bitungan är faktiskt bara 1 mm kortare än jordhumlans. Så med entusiastisk flit och troget arbete skapar de tillsammans grunden för en bra fröskörd i rödklöver. Hon har noterat större förekomst av humlor i ekoodling och pratade sig varm för honungsört som dragväxt.
Forskning har också visat att skillnader mellan kant och mitt, samt stor och liten odling är en myt. Förekomsten av pollinerande insekter påverkas inte av dessa faktorer har hennes forskning visat.
Maj Rundlöf
SLU
E
fter att ha avverkat ”nykomlingarna” raj- och rörsvingel, samt tungviktaren rödklöver var det dags för några mindre grödor samt de stora svenska frögrödorna timotej och ängssvingel. Bo Cristiansson, Skånefrö, är väl förtrogen med de traditionellt sydsvenska frögrödorna ängsgröe och rödsvingel. Här har man tagit rejäla steg framåt vad gäller tillväxtreglering, gödsling och ogräsbekämpning.− En tidig tillförsel av kväve är nödvändig för att få en bra skörd i ängsgröe, berättade Bo.
Vitgröe är ett problem som man kan hantera ge-nom en dubbelbehandling med Hussar på våren. Bo Cristiansson betonde då vikten av att vara alert och spruta tidigt innan gröen får ax.
– Annars kan man lika gärna stanna hemma på soffan!
magnus karlsson och Tore Dahlquist, lantmännen lantbruk berättade att tillväxtreglering i rödsvingel, ängssvingel och timotej är att rekommendera, medan effekten i ängsgröe är starkt beroende av sorten.
– går ängssvingel omkull för tidigt blir det bara halv skörd, slog magnus karlsson fast.
och vad gäller klöverspetsvivel i vitklöver råder det nu ingen tvekan – den bör alltid behandlas minst en gång, och vid tidiga kraftiga angrepp två gånger.
− Annars har larverna rena rama à la carte serverat i blomhuvudena!
Ängsgröe – rödsvingel
– ängssvingel – vitklöver – timotej
»
Bo Cristiansson
Skånefrö
Tore
Dahlquist
Lantmännen Lantbruk
Magnus
Karlsson
Lantmännen Lantbruk
Konferens
24 Svensk Frötidning 2/11
T
re examensarbeten genomförda av studerande vid lantmästarprogram-met har gett fördjupade kunskaper inom flera vallfröområden. Hanna olofsson berättade om sin och marcus olssons litteraturstudie och enkätundersökning om odling av raj- och rörsvingel. gustav Carlsson redogjorde för studier kring vår- eller höstputsning i frövall av timotej och ängssvingel. Jan-olov Emilsson hade en grundlig genomgång av sina jämförande studier mellan svenska och norska erfa-renheter av skördeteknik och efterbe-handling i rödklöver. Samtliga rapporter finns på www.svenskraps.seTre examensarbeten fördjupade
kunskapen i Vallfrö 10 000
Jan-Olov
Emilsson
Gustav
Carlsson
Hanna
Olofsson
A
vslutningsvis gav svenska och danska forskare, förädlare och fröfirmor sin syn på hur den svenska vallfröodlingen och vallfröforskningen ska utvecklas.Birte Boelt, forskningsledare vid Forskningscenter Flakkebjerg i Danmark har följt projekt Vallfrö 10 000 och noterat dess förtjänster.
– I framtiden bör man ha forskning i kombination med verksamhet typ Vallfrö 10 000, menade hon.
koordinering mellan aktörerna är viktig och man bör noga ta vara på eldsjälar som brinner för ämnet.
Även Linda Öhlund, vallförädlare vid lantmännen SW Seed, talade sig varm för Vallfrö 10 000.
– nu ska vi utnyttja all kunskap och föra ut den på odlarträffar.
Hon betonade vikten av att jobba långsiktigt och att marknaden och avsättningen alltid måste ligga i fokus. Till fröodlarnas glädje berättade hon att frösättning ses som en viktig egenskap i förädlingen, en egenskap som det görs urval på tidigt i förädlingsprocessen
Sven-Olof Bernhoff, Skånefrö, underströk vikten av att hela tiden tänka på avsättningen.
– Vi måste ha en marknad för fröet, betonade, han. Satsningen på rödklöver stödde han, men underströk också att det krävs utveckling av grobarhet och ogräsbe-kämpning för att grödan riktigt ska kunna lyfta.
Anders Mondrup, DlF-Trifolium, berömde projekt Vallfrö 10 000. Som representant från världens största fröfirma bjöd han dagen till ära på några råd till svensk vallfröodling:
– koncentrera er på de arter ni är bra på!
Ta hänsyn till odlarkunskap, klimat och andra faktorer som skapar höga och stabila skördar. mer konkret
plock-ade han ut några områden som speciellt intressanta: – Rödklöver, timotej, ängssvingel och ekologiskt vallfrö, där har ni en stark nisch, menade Anders mondrup.
Per Madsen, representant från världens näst största fröfirma Barenbrug, berättade att man satsar hårt på Sverige och Danmark, men att många tycker att det är svårt att teckna kontrakt på frö, i jämförelse med spannmål och raps. Han förutspådde även brist på frö i framtiden. Fortsättning fullt tänkbar mötets moderator, Dave Servin, Partnerskap Alnarp, avslutade dagen med att konstatera att utväxlingen av insatta medel i projektet måste anses som mycket stor. odlar- och medlemsnyttan är betydande och hittar vi bara rätt in-spel så är det mycket troligt att det kan bli en fortsatt större sats-ning på vallfrö, om än i annan skepnad än Vallfrö 10 000.
Fröbranschen gav en positiv
syn på framtiden för svensk fröodling
Linda Öhlund, Lantmännen SW Seed
Birthe Boelt, Aarhus Universitet, Flakkebjerg Sven-Olof Bernhoff, Skånefrö Anders Mondrup, DLF-Trifolium Per Madsen, Barenbrug
