Sanela Alic
Examensarbete
Ungdomsbrottslighet i
gäng: risk och prevention
Litteraturöversikt med teoretiska analyser
Examensarbete i Kriminologi Malmö Högskola 61-90 p
Risk factors for juvenile delinquency
- A systematic review with theoretical analysis
Abstract/Sammanfattning
I denna uppsats försöker jag förklara vad ungdomsbrottslighet innebär, vilka faktorer gör så att man som ungdom utför brottsliga handlingar och hamnar i kriminella gäng samt hur man på bästa sätt kan förebygga ungdomsbrottslighet. Jag har gjort en litteraturöversikt och sedan behandlat informationen med hjälp av två tidigare teorier, sociala bandteorin och inlärningsteorin. För att få mina frågeställningar besvarade har jag fokuserat på ungdomar och hur det kommer sig att de väljer en kriminell väg. I diskussion och resultat stycket presenterar jag vad jag kommit fram till i analysdelen och analyserar resultatet med dem valde teorierna. I uppsatsen tar jag även upp om det finns någon koppling mellan maskulinitet och brottslighet och iså fall vilken.
Examensarbete i Kriminologi Malmö Högskola 61-90 p
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 4-5 2. Syfte och frågeställningar ... 5 3. Metod och material ... 5-6 4. Bakgrund ... 6-8 5. Tidigare forskning om kriminella ungdomar ... 8-11
5.1. Riskfaktorer ... 11-‐16 5.2. Gängkriminalitet ... 16-‐17 5.3.Prevention ... 17-‐19 6 Teori ... 19 6.1. Socialaband teorin ... 20 6.2. Inlärningsteorin ... 20-‐21 6.3. Maskulinitet ... 21-‐24
7. Analys/Teoriernas möjliga anknytning ... 24-26 8. Diskussion/Avslutning ... 26-‐28 Referenser ... 29-‐31
Examensarbete i Kriminologi Malmö Högskola 61-90 p Förord
Det här arbetet har för mig varit intressant och givande. Jag vill uttrycka min tacksamhet till min familj som stöttat mig genom arbetets gång. Jag vill även rika ett stort tack till min handledare Erika Hedenskog som gett mig råd och
konstruktiv kritik genom arbetet.
1. Inledning
Samhället innehåller och kommer förmodligen alltid att innehålla brottslighet. Ett stort område, nämligen så kallad ungdomsbrottslighet, är benämningen på den brottslighet som ungdomar mellan 15-20 år begår. Under 1900-talet har åtgärderna för ungdomar som begått brott pendlat mellan allt från inhumant straffarbete till vård och behandling för att på senare tid landa i ett vårdande synsätt med straffande inslag.1 De ungdomar som utsatts för brott har knappt uppmärksammats förrän på senare tid. Åsikterna har varit och är många kring vad som är ett bra sätt att förhindra att ungdomar fastnar i kriminalitet. Behövs hårdare tag eller mer vård och behandling? Vi vet att bestraffning i rättslig mening inte påverkar unga människor positivt, därför har man inte så stor hjälp av och införa hårdare tag. Istället har väl utprovade och kunskapsbaserade tidiga insatser inom socialtjänst i samarbete med andra myndigheter visat sig vara en effektiv metod att förebygga och undvika allvarlig brottslighet och andra sociala problem bland ungdomar.2
Ungdomsbrottslighet är ett återkommande tema i samhällsdebatten. Detta kan förklaras på så vis att ungas brottslighet ses som en viktig markör för
samhällsutvecklingen. Om ungdomsbrottsligheten ökar, kan man konstruera att framtida sociala problem kan utvecklas, såväl för ungdomarna själva som för samhället i stort. Media påvisar ofta att ungdomsbrottsligheten ökar medan den
1 Handbok för socialtjänsten, Barn och unga som begår brott (2008)
Examensarbete i Kriminologi Malmö Högskola 61-90 p kriminologiska forskningen visar på en annan bild. Ungdomar är de mest
brottsaktiva gruppen i samhället. Pojkar är mer brottsaktiva än flickor. 3
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur det kommer sig att en ungdom utför kriminella handlingar i gäng och vilka faktorer det är som ligger bakom. Det som också kommer att behandlas i uppsatsen är hur man på bästa sätt kan förebygga ungdomsbrottslighet. Hur maskulinitet och brottslighet är kopplat kommer också att tas upp. För att addera en teoretisk infallsvinkel så tänker jag använda mig av två olika teorier, nämligen sociala bandteorin och inlärningsteorin. Med hjälp av teorierna vill jag försöka hitta möjliga förklaringar till mina huvudsakliga frågeställningar.
Mina huvudsakliga frågeställningar är Hur kommer det sig att en ungdom går med
i ett kriminellt gäng? Hur kan man försöka förklara vad det är som får en ungdom att stanna i ett kriminellt gäng? Och Hur kan man på bästa sätt kan förebygga nyrekrytering till kriminella gäng?
3. Metod och material
För att få ihop material som uppsatsen baseras på har jag sökt information i ett antal olika databaser. Inledningsvis sökte jag i Malmö högskolas biblioteks databas samt Malmö stadsbibliotek databas, MALIN, för att hitta relevant litterär litteratur. Sökord som jag använde mig av är bland annat kriminella gäng,
ungdomsbrottslighet, gang delinquency, criminality gang och
ungdomskriminalitet. Jag hittade ett antal böcker som behandlade ämnet
gängkriminalitet på ett bra sätt för uppsatsens syfte. Jag hittade mycket material som var användbart och fick alltså rensa bort ganska mycket. Urvalet valdes genom att göra en övervägning på vad som ansågs kunna besvara
huvudfrågeställningarna på bästa möjliga sätt. Jag läste igenom det materialet som jag fick ihop och därefter valde jag bort det som var mindre relevant för min
Examensarbete i Kriminologi Malmö Högskola 61-90 p uppsats. På så sätt hittades flera olika relevanta artiklar med bra information och
med olika intressanta utgångspunkter.
Eftersom att jag anser att det är näst intill inte genomförbart att få fram hur exakt gängkriminalitet ser ut, med de resurser vi har, beslutade jag mig för att inte genomföra kvantitativa eller kvalitativa undersökningar. Istället fokuserar jag på litterära källor. Valet att inte använda kvantitativa eller kvalitativa undersökningar grundar sig både i att det känns obekvämt att ta kontakt med ungdomsbrottslingar men också i att det känns som ett väldigt stort och omfattande projekt. Därmed bestämdes det att fokuseringen hamnar på att analysera redan befintlig forskning utifrån våra valda teorier.
4. Bakgrund
Socialtjänsten har en central roll vad gäller samhällets åtgärder för unga
lagöverträdare. De har även uppgiften och arbeta förebyggande med ungdomar. Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för unga människor i åldern 15 till 18 år. Att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden har de ansvar för. De ska även vara särskilt uppmärksamma på om barn verkar ha svårigheter som kan leda till problem i framtiden. Barn som det går illa för ska få det skydd och stöd som de behöver, detta är socialtjänstens uppgift och ordna. I lagen står det att socialtjänsten i sitt arbete ska se till barnets bästa och ha ett barnperspektiv när man arbetar med barn. Men vad som är barnets bästa skiljer sig från situation till situation. De insatser som socialtjänsten gör ska först och främst vara frivilliga och anpassade efter den enskilde individens behov. Dessa insatser måste planeras tillsammans med individen där barnets vilja är centralt. Om barnet är under 15 år måste man få både barnets och vårdhavarnas samtycke, för att insatsen ska ges. I vissa fall har socialtjänsten möjlighet och att ge insatser men tvång med stöd av Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).4
Vad gäller brottsligheten bland ungdomar har samhällets vårdande och
rättsvårdande myndigheter haft största fokus på gärningspersonerna. Polisen jagar dem, åklagaren lagför dem och socialtjänsten ska behandla dem. Det sägs att
Examensarbete i Kriminologi Malmö Högskola 61-90 p ungdomar som utsätter andra har oftast själva blivit brottsutsatta, alltså dubbel
utsatthet. Att ta hand om de unga brottoffren tror man kan förebygga psykosocial ohälsa och även förhindra att brottsutsatta ungdomar själva hamnar i den
kriminella cirkeln.5
Ungdomar som begår brott är varken barn eller vuxna utan håller fortfarande på att utvecklas. Hormonerna förändras i kroppen och man känner inte riktigt igen sig själv längre. Då kan det vara så att man känner att man behöver ändra på någonting eftersom man själv håller på och förändras, därför provar man gärna på nya saker, och brottslighet är en av sakerna. Om det är så att man hamnar i fel umgänge, med personer som håller på med exempelvis snatteri, så kan man tycka att det är spännande och på så vis också börja snatta. Som tonåring som vill man tillhöra någon grupp, så som alla andra människor vill. I samhället finns det en mängd olika grupperingar av människor. Vi människor kommer alltid att söka oss till andra människor som till exempel delar samma intressen eller som man trivs ihop med. Så har det alltid varit och så kommer det fortsätta att vara.
Människornas grupperingar kan se ut på olika sätt, såsom familjen, kompisgäng, arbetskollegor och klasskamrater. De olika grupperna hålls samman på grund av olika anledningar och orsaker. Att man som familj håller ihop kan beror på de sociala banden och gemenskapen som finns mellan medlemmarna medan man som arbetskollegor istället förmodligen håller ihop på grund av arbetsuppgifterna man tillsammans ska genomföra för att uppnå ett mål.
För att man som ungdom ska få tillhöra en grupp är det lätt att man begår brott, och detta för att passa in. Man är ung och oerfaren, därför tänker man inte på vilka konsekvenserna blir.
I media hör man nästan bara talas om kriminella ungdomsgäng från förorterna. Många som bor i välbärgade områden påstår att kriminaliteten inte berör dem eller deras barn, men så är det inte. Alla stadsdelar har sina gäng och grupperingar men skillnaden ligger i olika socioekonomiska situationer. Allting har att göra med var man befinner sig, vem man umgås med, hur ens ekonomiska ställning är och vart man bor. 6
5 Vainik Anne-‐Lie, (2008)
Examensarbete i Kriminologi Malmö Högskola 61-90 p Ungdomar i de segregerade områdena har ofta utländsk bakgrund och många har
även kommit hit som flyktingar. Dessa ungdomar löper större risk att hamna i kriminalitet, om inte samhället satsar på ungdomarna i tid.7
Stormakten USA har högst våldsbrott än något annat industrialiserat land. 83 % utav dessa brott begicks av män år 2000. Detta är ingenting nytt eftersom männen varit grovt överrepresenterade vad gäller de flesta brotten sedan man började samla officiell brottsstatistik. Det tas för givet att det är männen som är mer kriminella än kvinnorna. Detta används som ett underliggande antagande som sällan försöks förklaras. Särskilda manliga egenskaper eller manliga egenskaper överhuvud taget har inte undersökts systematiskt i relation till våldsbrott. National Research Council rapport som handlar om ”att förstå och förhindra våldsbrott” misslyckades i själva verket att ens nämna kön som en social process som i sin tur kan leda till våld.8 Senare verk har föreslagit att manlighet är en viktig
konstruktion för att man ska kunna förstå brott och våld.9 Vissa centrala
egenskaper hos maskulina identiteter är seghet, dominans och vilja att ta till våld för att på så vis lösa mellanmänskliga konflikter.10 I samhällsvetenskaplig forskning är man allmänt överens om att tron på att könsroller är socialt
konstruerade.11 Det finns naturligtvis skillnader i könsroller och alla människor har inte samma nivåer av manliga egenskaper. Därför är det svårt att förstå sig på varför vissa använder sig av våld och andra inte.
5. Tidigare forskning om kriminella ungdomar
Här nedan kommer jag att redovisa tidigare forskning om ungdomsbrottslighet och därefter presenteras valen av teorier.
Att en människa begår brott någon gång under sin ungdomstid är ganska vanligt och det vanligaste brottet är snatteri. De ungdomar som lagförs för första gången är vanligtvis i 16-årsåldern och de ungdomar som är mest brottsaktiva är mellan 15 och 17 år. Genom forskning har vi fått en bekräftelse på att om en ungdom
7 Lundh Micke (2006)
8 Messerschmidt (1993)
9 Ibid.
10 Kersten et al (1993-‐1994)
Examensarbete i Kriminologi Malmö Högskola 61-90 p begår en viss typ av brott, så kallade strategiska brott, som kommer tidigt i en lång
och allvarlig kriminell bana och blir lagförd för detta för allra första gången, innebär det en högre risk för att personen ska gå vidare och utveckla en
brottskarriär än vid annan debutbrottslighet.12 Exempel på sådana strategiskt brott är att stjäla och använda någons bil, detta kallas då tillgrepp av fordon, rån och och hot mot offer samt ett antal olika kombinationer av brott. Brottet som i största utsträckning kan kallas för ett strategiskt brott är tillgrepp av fortskaffningsmedel. Ungefär vart fjärde person, som lagförs för ett sådant brott i sin debut, kommer i framtiden att till tillhöra den lilla gruppen som svarar för ungefär hälften av den totala brottsligheten.13 Om man i sin debut lagförs för rån eller hot mot offer är risken även här stor att dessa personer kommer att utveckla en karriär som kronisk brottsling. I en rapport har det framkommit att rån och hot mot offer är mer ett strategiskt brott än exempelvis tillgrepp av fordon.14 Forskningen tyder på att risken för fortsatt brottslighet är mycket låg för en ungdom som endast snattat och som lagförs för det första gången.15 I rapporten ”organiserad kriminalitet, grov narkotikabrottslighet” fastställs det att kriminella nätverk och kriminella
ungdomsgäng finns i alla större städer, mellanstora samt mindre städer i Sverige. Ungdomsbrottsligheten handlar ofta om grova rån och narkotikahantering. Medlemmarna i de mer avancerade kriminella grupperingarna är oftast
rekryterade från kriminella ungdomsgäng samt att bostadsområdena spelar en stor roll som rekryteringsbas.16 På så vis kan framväxten av gängen kopplas till
segregationen mellan eftersatta och mer välbärga områden. Klyftorna mellan olika befolkningsgrupper har vidgats i de svenska storstäderna under de senaste 10-20 åren. Problematiken har också kopplats till invandrares svårigheter att bli
integrerade och får en känsla att bli accepterade och fullvärdiga medlemmar i det svenska samhället. När vanliga utvecklingsvägar upplevs som stängda, kan de kriminella grupperingarna erbjuda ett alternativ för en del unga i orättvist behandlade bostadsområden.17 När forskare försöker förklara orsaker till kriminalitet tar dem ofta upp att genom att de har kontakter av olika slag, med antingen positiva eller negativa förtecken. För att belysa betydelsen av sociala
12 Vainik Anne-‐Lie, 2008.
13 BRÅ-‐rapport (1989)
14 Ibid
15 Vainik Anne-‐Lie (2008)
16 Puhakka, O., Ferngren, L. (2005)
Examensarbete i Kriminologi Malmö Högskola 61-90 p kontakter och i vilken utsträckning personer begår brott tillsammans, har Jerzy
Sarnecki gjort nätverksanalyser av stora material med uppgifter om brott och brottslingar. Sarnecki talar om så kallad co-offending, vilket kan översättas till medbrottslighet. Det handlar om i vilken utsträckning kriminellt aktiva personer begår brott tillsammans, i grupper eller nätvärk samt vad det är som kännetecknar dessa relationer.18 Sarnecki menar att det är fel att vanliga kriminologiska
undersökningar inte tar hänsyn till att individerna som studerats ofta är
sammanlänkade med varandra, genom kontakter av olika slag, och genom att de begår brott tillsammans. Forskningen visar att unga förövare väljer
medbrottslingar som liknar dem själva, genom att ha samma kön och vara ungefär samma ålder. De flesta brottslingar begår också brott med medbrottslingar som bor nära dem själva, detta gäller mest vid lindrigare brott, som butiksstölder. I grövre brott är det valigare att man söker medbrottslingar som inte bor nära. Detta kan sägas vara en förklaring till att inlärning av kriminellt beteende sker i nätverk och att det till stor del handlar om kunskapsöverföring mellan personer med ungefär lika omfattande kriminell erfarenhet. Alltså kan man utifrån denna kunskap säga att kriminellt handlande inte lärs ut från äldre erfarna förövar till yngre nybörjare. För att säga hur social inlärning enligt Sarnecki påverkar ungdomars brottslighet, kan man ta upp några utan de empirisk analyserna som tas upp i ”Delinquent networks, youth co-offending in Stockholm”.19 Man kan säga att ungdomar som tvångsvårdats för kriminalitet eller annat avvikande
beteende, inte skapar någon närakontakt med andra ungdomar som är placerade på samma ställe. Placeringen av unga i tvångsvård, leder till att deras
medbrottslingar, som inte tvångsvårdats, minskar sin kriminella aktivitet, fast på kort sikt.20 När det gäller etnisk tillhörighet visar en analys att det är vanligt att unga med olika etnisk bakgrund begår brott tillsammans, åtminstone då det gäller våld. Detta anses hänga samman med att de flesta etniska grupper i Sverige är förhållandevis små, och att de ofta återfinns i multikulturella miljöer där unga med olika etnisk bakgrund, och några få svenskar ur underklassen, lever nära varandra.21 18 BRÅ-‐ Apropå 2/2002 19 Ibid. 20 Ibid. 21 BRÅ-‐ Apropå 2/2002
Examensarbete i Kriminologi Malmö Högskola 61-90 p 5.1. Riskfaktorer
Det är givet att det finns en del olika samhälls-, bostads- och individuella faktorer som kan höja risken till att hamna i kriminella umgängen och grupperingar. Några olika exempel på riskfaktorer i bostadsmiljön kan vara att leva i områden med hög arbetslöshet, låg kollektiv styrka i grannskapet och högfrekvent in och utflyttning i området. Riskfaktorer på ett mer individuellt plan kan vara att iaktta många vålds filmer och att intressera sig för annan sorts media som tar upp och presenterar våldslika inslag.22 Samhälliga riskfaktorer kan vara till exempel dåliga resurser i skolan, känna utanförskap och arbetslöshet. Detta är faktorer som förhöjer risken för att hamna i kriminella umgängen. Det betyder dock inte att bara för att en individ är exponerad för ett flertal av dessa faktorer behöver det inte betyda att individen kommer att utveckla ett kriminellt beteende. En individ behöver inte enbart vara exponerad för vissa riskfaktorer utan kan även vara skyddad av en del skyddsfaktorer. Exempel på skyddsfaktorer kan vara en stabil familj, bra vänner och goda framtidsplaner.23
Familjen är en mycket viktig del av en individs liv och även en stor del i hur en individs utvecklas och vad den får för värderingar.24 I en familj där det inte finns något avståndstagande från kriminellt beteende sänder det en signal till
barnet/ungdomen om att det är ok att begå kriminella handlingar. Som föräldrar och syskon har man en stor del och ett stort ansvarstagande i hur man för vidare sina moraliska och etiska tankar och åsikter. Andra individuella riskfaktorer kan vara beteende så som hyperaktivitet hos individen, till exempel ADHD och DAMP. En riskfaktor kan både vara ett utåtagerande beteende såsom aggressivitet och impulsivitet men det kan också vara inåtagerande beteenden såsom lågt självförtroende, depression och upplevd utanförskap.25
Majoriteten av unga människor som begår brott gör det tillsammans med annan person som är i samma ålder, går i samma skola som en själv eller är samma kön.
22 SOU 2010:15: http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/14/12/36/4680a8a0.pdf (2010)
23 Andershed, H,. Andershed A-‐K, (2005)
24 SOU 2010:15: http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/14/12/36/4680a8a0.pdf (2010)
Examensarbete i Kriminologi Malmö Högskola 61-90 p Enligt forskningslitteraturen är det pojkar och män, från etniska minoriteter, som
oftast är med i ett kriminellt gäng.
Man löper större risk att gå med i ett kriminellt nätverk som ung om man använder sig utav narkotika eller andra droger, uppvisar ett aggressivt beteende tidigt och om man är hyperaktiv samt har inlärningssvårigheter. Personer som inte tycker att det är fel att begå brott är oftast de som riskerar att dras med i ett
kriminellt gäng.26
Det framkommer även att personer med psykisk ohälsa, personer som varit utsatta för brott ofta eller har dåligt självförtroende, blir gängmedlemmar. Även
utanförskap och diskriminering är några anledningar.27
Forskningslitteraturen tyder på att riskfaktorer är kopplade till en individs familj och släktingar. Om man är uppväxt i en familj som är ekonomisk och socialt instabila eller om föräldrarna är skilda, är det större risk att man dras med i ett kriminellt gäng. Har man syskon, föräldrar eller andra nära som är kriminellt belastade är risken stor att man själv också blir det.28
Unga människor som går med i kriminella gäng har ofta problem i skolan och har även äldre syskon, antingen bröder eller systrar, som också är kriminella. De ungdomar som riskerar att hamna i en kriminell cirkel är dem från de socialt mest utsatta bostadsområdena i storstäderna. Utredningen gör en bedömning som tyder på att cirka 5000 unga personer som är under 21 år riskerar att rekrytras till kriminella gäng. Myndigheter och andra måste samarbeta långsiktigt och uthålligt på lokal nivå för att förhindra rekrytering till kriminella gäng.29
Vad betyder sociala band för ungdomars brott?
Finns det några skillnader i sociala förhållanden som exempelvis familje- och skolsituation eller kamratumgänge, mellan ungdomar med olika grad av
brottsbelastning? Och vilken betydelse har bakgrundsfaktorer, som ungdomarnas kön, invandrarbakgrund och föräldrarnas socioekonomiska situation för
26 Larsson, M. & Wierup, L (2007)
27 Larsson, M. & Wierup, L. (2007)
28 Ibid.
Examensarbete i Kriminologi Malmö Högskola 61-90 p brottsligheten? Dessa frågor diskuteras i en nyligen publicerad doktorsavhandling
i kriminologi.
De generella förklaringsförsöken i en studie är att unga individer med svaga sociala band är mer brottsbelastade än unga individer med starka sociala band. Studien visar även att påverkan från kompisar som begår brott medför ökad risk för lagöverträdelser. En annan frågeställning handlar om vilken påverkan olika bakgrundsfaktorer som exempelvis låg socioekonomisk status hos föräldrar, splittrad familj och invandrarbakgrund har på elevens brottsbelastning.
Bakgrundsfaktorerna som tagits upp kan innebära en ökad risk för att föräldrarna är socialt utsatta. Den sociala utsattheten hos ungdomarnas föräldrar kan påverka den unges föräldra- och skolanknytning på ett negativt sätt.
I kriminologiska studier, bland annat Rings studie, är det vanligt att man
undersöker skillnader med avseende och olika strukturella bakgrundsfaktorer hos individer, som exempelvis familjestruktur under uppväxten, föräldrarnas
socioekonomiska klass och utbildningsnivå eller invandrarbakgrund. Anledningen till det är antagandet om att en persons sociala bakgrund tenderar att påverka hans eller hennes framtida liv på olika sätt.30
Tyngdpunkten i Rings undersökning ligger på Hirschis sociala bandteori. Den grundläggande frågeställningen är vad som hindrar individen från att begå brott och svaret på detta är den sociala kontrollen som kopplas till de fyra begreppen anknytning, åtagande, delaktighet och övertygelse.31
Dessa fyra element i människans anknytning till det etablerade samhället är relaterade till varandra. Begreppet anknytning är relaterad till föräldrakontakt, tillsyn och reaktion och skolanknytning till variabler som trivsel och ambition. I strävan efter framgång samhället, såsom utbildning och arbete, används variabeln åtagande32 Delaktighet utgår från ungdomars engagemang i t.ex. skolan och
30 . Ring, Jonas (2010)
31 Ibid
Examensarbete i Kriminologi Malmö Högskola 61-90 p fritidsaktiviteter och övertygelse från moral och ansvar att följa samhällets regler.
33
Resultatet av Rings undersökning visar att som ofta förknippas med brottsligt beteende bland ungdomar i 15-års åldern även har ett samband i detta fall.
Ungdomar med flera riskfaktorer står för den största kriminaliteten och därigenom får teorin om sociala band stöd.34 Bland annat blir det tydligt att föräldratillsynen och kännedom om ungdomars umgänge på fritiden är en viktig komponent i detta avseende. Ju starkare anknytning, desto mer har man att förlora på att bryta mot normerna och begå brott. Studien ger inte enbart stöd för att god känslomässig anknytning till kamrater har brottavhållande inverkan.35Omständigheter som inverkar på hur troligt det är att ungdomar begår brott kan enligt kriminologisk forskning återfinnas bland de sociala miljöer om relationer som individen ingår i. Det beror på att barn och ungdomar utvecklas i ett samspel mellan en rad olika sociala sammanhang, bland annat familjen, skolan och kamratkretsar, som alla påverkar varandra.36
Föräldrar och skola
Huvudresultaten i Jonas Rings avhandling var följande: Sambanden med bakgrundsfaktorerna (föräldrars socioekonomiska status, splittrad familj, invandrarbakgrund) och de unga individernas brottsbelastning gick alla i förväntad riktning och var statistiskt säkerställda, men förhållandevis svaga generellt.
Bakgrundsfaktorn som hade starkast samband med brottslighet var kön. Det visade sig att fler pojkar än flickor hade begått brott. Det näst starkaste sambandet är mellan splittrad familj och brottbelastning.37
33 Ibid 34 Ring, Jonas (2010) 35 . Ibid 36 Ibid 37Ring, Jonas (1999)
Examensarbete i Kriminologi Malmö Högskola 61-90 p Svaga sociala band till skola och till föräldrar innebär ofta en högre grad av
brottsbelastning. De elever i studierna som var mer brottsbelastade, tenderade att ha dåliga föräldrarelationer, de kom sämre överens, gjorde sällan saker
tillsammans och kunde inte prata om sina problem med föräldrarna. Föräldrarnas låga grad av tillsyn och att de inte satte bestämda tider för när ungdomarna skulle vara hemma på helgerna, påverkar de ungas brottslikhet.38
De ungdomar som hade högre brottsbelastning trivdes inte så bra i skolan och hade även låga utbildningsambitioner och låga betyg. Sambanden var måttliga i styrka. Det tydligaste av sambanden mellan förädrar/skola och brottsbelastning gällde föräldratillsyn. Detta mätte man genom och ställa frågor om föräldrarnas insyn i var deras barn befann sig och vilka han/hon umgicks med på fritiden. Bra relationer till kamrater var inte entydigt kopplat till lägre brottsbelastning. Enligt Ring ger studierna inte något klart stöd för att ungdomar som sysselsätter sig med exempelvis fotboll på fritiden skulle vara mindre brottsbenägna än andra.39
Rökning, umgänge med motsatta könet och rökning hade ett tydligt samband med brottsbelastningen däremot. Elevernas inställning till att deras vänner begick brott, hade ett starkt samband med deras egen brottslighet. Att de umgicks med
kamrater som begick brott och att kamraterna inte ogillade olika brottsliga handlingar, var förknippat med högre grad av brottsbelastning.40
Om det var så att eleverna uppgav att de hade bra kontakt med föräldrarna, att de stod dem nära samt kunde prata med varandra, då var det också så att föräldrarna i allmänhet också utövade hög grad av tillsyn. Föräldratillsyn påverkade på något vis även elevernas skolprestationer (betygen). De elever som hade goda
skolprestationer och bra kontakt med sina föräldrar trivdes även bättre i skolan än vad elever som inte hade det. Om eleverna hade en hög grad av föräldratillsyn och
38 Ibid
39 Ibid
Examensarbete i Kriminologi Malmö Högskola 61-90 p trivdes bra i skolan, då var risken mindre att de skulle umgås med vänner som
begick brott och hade en tolerant inställning till brott.41
Sammanfattningsvis ger forskningsresultaten stöd åt att svaga sociala band till föräldrar och skola ökar risken för att ungdomar dras till kamratkretsar som inspirerar och förstärker brottsligt beteende. En av uppgifterna för vidare forskning kan vara att ytterligare undersöka vilka individuella och samhälleliga faktorer som påverkar ungdomars band till föräldrar, skola och kamrater.
5.2. Gängkriminalitet
Det finns många olika lockelser för ungdomar inom gäng. Till exempel kan gäng erbjuda en alternativ utvecklings väg för ungdomar och unga vuxna som upplever att andra dörrar är stängda. De olika gängen kan även erbjuda stöd, säkerhet och en identitet som ungdomar har svårt att hitta på annat håll.42 Ungdomar som väljer att gå med i ett kriminellt gäng har oftast problem i skolan och i många fall har de även äldre syskon eller föräldrar som också lever ett sådant liv. Störst risk att bli kriminell eller gå med i gäng är det för personer som bor i något av de socialt mest utsatta bostads områdena.43
Som tidigare nämnt finns det en mängd olika förklaringar till varför unga män söker sig till kriminella gäng. Några förklaringar är längtan efter spänning, gemenskap och en längtan efter makt. För många handlar det också om att tjäna pengar och att skaffa sig ett bra rykte inom de kriminella grupperingarna. Många gängmedlemmar eller allmänt kriminella personer saknar en manlig förebild under uppväxten och söker sig därför till någonting som får dem att känna en samhörighet utan gränser.44 De får också möjlighet att känna sig
uppmärksammade, betydelsefulla och dessutom uppleva ett skydd från gänget som de saknar där hemma. Inte heller är det ovanligt att de ungdomar som söker sig till gäng har problem med självkänslan samt olika slags identitets problem.
41 Ibid
42 Puhakka, O. (2005)
43 Wierup L, Larsson, M (2007)
Examensarbete i Kriminologi Malmö Högskola 61-90 p 5.3. Prevention
De flesta nyrekryteringarna sker när gängmedlemmen är i ungdomsår. Därför handlar mycket av det preventiva arbetet att hjälpa ungdomar att hitta en annan utväg än kriminella gäng.
För att förstår ungdomars beteende och för att kunna arbeta preventivt mot gängen, måste man ha lärdom om de kriminella gängen.45
När man talar om preventivt arbete för kriminella gäng brukar man prata om primärt, sekundärt och tertiärt förebyggande arbete. Det primära arbetet handlar om att man riktar in sig på alla individer i befolkningen för att på så vis försöka förhindra att olika sorters problem uppkommer. I det sekundära förebyggande arbetet lägger man istället tyngden på olika grupper i befolkningen som faller i riskzonen för att utveckla ett kriminellt beteende. Det tertiära förebyggande arbetet är på individuell nivå.46
Som tidigare nämnt kan en av anledningarna till att ungdomar söker sig till
kriminella gäng ha att göra med att de söker trygghet. Detta kan bero på att de inte fått den trygghet och lärt sig det normala sociala livet under uppväxten i hemmet. Det krävs tidiga insatser för att man ska kunna förhindra detta. Samarbetet mellan verksamheter, frivilligorganisationer, polis och föräldrar bör ökas, men även individens inflytande i det hela. Detta hade kunnat medföra att drogproblem och gängkriminalitet blad ungdomar hade minskat. Det preventiva arbetet måste ständigt utvecklas och förnyas så att det på bästa sätt anpassas efter de aktuella kriminella gänggrupperingarna.47
För att kunna lägga sitt gamla kriminella liv bakom sig och påbörja ett bättre liv måste man ha möjligheter inför framtiden. Genom att som förälder eller terapeut, våga vara öppen för misslyckanden hos ungdomen eller hos sin klient håller man
45 Sandström, S (2000)
46 Ander, B (2005)
Examensarbete i Kriminologi Malmö Högskola 61-90 p möjligheten till förändring levande för ungdomen. Likaså måste det finnas en vilja
och en tro på att dessa misslyckanden en dag, kan leda till något bra och positivt.48
En annan del av det preventiva arbetet är att försöka bygga upp en bra relation mellan ungdomar som har olika livssituationer. Detta gör det lättare att få reda på hur ungdomar tänker, känner och mår. På så sätt kan man fånga upp de ungdomar som känner sig utanför samhället och möjligtvis befinner sig i riskzonen till att utveckla ett kriminellt beteende. En av uppgifterna i arbetet är att ge bekräftelse till ungdomarna och hjälper dem att finna en positiv utvecklingsväg som inte innebär att välja en kriminell väg. Det är även viktigt att varje ungdom får en möjlighet att upptäcka sina resurser.49 Till exempel att arbeta med ungdomar på skolnivå. De elever som har dåliga betyg ska få ta sitt ansvar för sin egen målsättning så att man kan uppnå lyckade framgångar med realistiska
målsättningar. Detta är inte så lätt eftersom elever oftast väljer för lätta mål som känns enkla att uppnå eller för svåra mål som är omöjliga att uppnå med elevens resurser. Man borde alltid utgå från elevens resurser och föreslå flera olika alternativ som man anser är uppnåbara och men även delvis utmanade för att åstadkomma en motivation.50
Gustavsson menar att samverkan mellan olika verksamheter är mycket viktigt och att man kan vinna mycket på det. Ibland kan de insatser som görs bidrar till att stärka gängens sammanhållning. Det beror på att gängen då kämpar för sitt gäng och på så sätt kan banden mellan gängmedlemmarna stärkas. Det har visat sig vara mer effektivt att arbeta med varje enskild individ för att på så sätt göra att gängen splittras upp. När man jobbar med individerna är en stor del av arbetet att ge ungdomen positiva tankar och ett nytt tankesätt som kan hjälpa ungdomen att tänka sig ett liv och en framtid utan sitt kriminella gäng.51
48 Wrangsjö, B. (2004)
49 Johansson, H. & Ivarsson, M. I: Johansson K-‐E (1997)
50 Jenner, H (2004)
Examensarbete i Kriminologi Malmö Högskola 61-90 p Exhelp Livsstilshus är en fristående del av Kris och vänder sig till killar i åldern
18–26 år som frivilligt vill lämna gängkriminalitet. Huset kan ta emot upp till åtta personer samtidigt och vistelsetiden är 3–12 månader.
Projektet är treårigt. Arbetssättet bygger på flera metoder som används för personer som vill lämna en kriminell livsstil. Bland annat används stöd- och självhjälpsgruppen Criminals and Gangmembers Anonymous (CGA). Alla åtta som arbetar på livsstilshuset har kriminell bakgrund, sex har varit gängkriminella.
Inspirationen till huset har Kris fått från Homeboy industries, en verksamhet i Los Angeles, där före detta gängkriminella bland annat driver kafé. Även i Uppsala är ett livsstilshus för unga kriminella som vill lämna gänglivet på väg att starta.52
6. Teori
I min uppsats har jag valt att utgå ifrån teorierna sociala bandteorin och
inlärningsteorin. Anledningen till att jag valde dessa teorier är för att jag tror att de till viss del kan förklara hur det kommer sig att en tonåring/ungdom går med i ett kriminellt ungdomsgäng eller överhuvudtaget varför den unge begår brott samt varför individen väljer att stanna kvar. Jag har även tittat på teorier om
maskulinitet och kriminalitet.
6.1. Sociala band teorin
Teorins huvudfråga lyder: Varför begår vi inte brott? Teorin utgår alltså från att alla skulle begå brott om vi inte var bundna och kontrollerade av något eller någon. Hirschi påstår att det finns fyra viktiga variabler som hindrar oss från att bryta mot lagen och alla är av något sorts socialt band.53 Den första är
52 Tillgänglig: http://livsstilshuset.org/ hämtad: 2012-‐05-‐07
Examensarbete i Kriminologi Malmö Högskola 61-90 p
känslomässig anknytning, till viktiga och vardagliga personer/aktiviteter såsom
föräldrar, kompisar, skola och arbete. Den andra är åtagande, vad man har satt för mål och hur man har investerat i dem till exempel om man har skaffat sig en bra utbildning och arbete. Den tredje är delaktighet, i viktiga och vardagliga
aktiviteter såsom att engagera sig i skolan, arbetet och andra fritidsaktiviteter. Den fjärde och sista är övertygelse, om samhällsordningens legitimitet - alltså bra och positiva inställningar till lagstiftningen och negativa förhållningssätt till brott.54 Teorin handlar i korta drag om att man med någon eller några av dessa variabler inte är benägen att begå brott. Man har då något socialt band som håller en bunden till legitimiteten och man känner att man har något att förlora på att begå ett brott. Enligt denna teori begås brott först och därnäst söker man upp likasinnade
kompisar.55
6.2. Inlärningsteorin
Teorins huvudfråga lyder: Varför begår vi brott? Teorin utgår alltså från att brott är ett avvikande beteende och fokuserar på att förklara varför vissa människor har benägenheten att bryta mot lagar och regler. Det var Sutherland som utformade den s.k. differentiella associationsteorin som sedan Akers utökade med tillägg och med det formade sociala inlärningsteorin.56 De centrala dragen i teorin är att brottsligt beteende är inlärt och att det lärs genom sociala samspel med andra likasinnade personer. Man kopierar det brottsliga beteendet genom imitation. Man tittar på vad och hur andra handlar och handlar därefter likadant. Det är även därför brottsliga kamrater spelar en viktig roll i teorin. Om inte kamraterna finns, finns det ju heller inte något brottsligt beteende att imitera alltså heller inga brottshandlingar.57 Brott är ett beteende som lärs in genom interaktion med familj, vänner eller föreningar. Tidigare förklaringar vad gäller brottslighet är inriktade på individen, dens biologiska egenskaper, personligheten eller om det är så att man föds som kriminell eller inte. Sutherlands teori om inlärning fungerar som en av
54 Ibid
55 Ibid
56 Lilly, J.R., Cullen, F.T. & Ball, R. A. (2007)
Examensarbete i Kriminologi Malmö Högskola 61-90 p de mest inflytelserika kriminologiska teorier idag. Inlärningsteorin fokuserar på
effekterna av mellanmänskliga relationer på utvecklingen av brottsliga tendenser. En individs potential för kriminalitet är beroende av konkurrens mellan föreningar som behandlar kriminella beteende både positivt och negativt. När positiva
definitioner av avvikande beteende slår ut deras negativa motsvarigheter, öppnas vägen till kriminalitet. Konkurrerande föreningar leder till ett koncept som Sutherland kallar för ”kultur konflikt”. När människor utsätts för motsatta idéer om vad som är normalt eller etiskt, särskilt tidigt i livet, blir resultatet en intern konflikt som formas av sociala relationer. Denna konflikt utgör kärnan i
inlärningsteorin. Föreningar varierar i kvalitet genom sin frekvens, varaktighet, prioritet och intensitet. Ju tidigare i livet föreningen sker, desto större inflytande kommer det att ha på individen.58
6.3. Maskulinitet
Frågan om manlighet och dess koppling till kriminellt beteende hos män har identifierats i både tidigare och nuvarande diskussioner om det kriminologiska tänkandet.59 Parson försökte att länka manlighet med brottslighet. Parsons
påstådda manlighet skulle internaliseras under tonåren, detta ledde till att pojkarna ägnar sig åt mer brottslighet än flickor.60 Sutherland tog också upp inslag av manlighet och påstod att pojkar får lära sig att vara ”grova och tuffa. Detta gör dem mer benägna att senare i framtiden bli brottsliga.61 Cloward och Ohlins teori är också relevant då man diskuterar om manlighet. De påtår att yngre
gängmedlemmar lär sig både lagliga och olagliga beteenden från äldre manliga förebilder. Vanliga maskulin egenskaper som anses nödvändiga för att hävda ett starkt maskulint rykte som exempelvis dominans och seghet, är inlärt på så vis, genom kontakt med äldre män.62 En mer aktuell undersökning som gjordes av Miedzian handlar om socialisering, grupptryck, media och militära influenser som leder till våld.63 Detta är ett acceptabelt beteende hos män. En annan liknande
58 Ibid
59 Pleck (1983)
60 Parsons (1964)
61 Sutherland & Cressey (1924)
62 Cloward & Ohlin (1960)
Examensarbete i Kriminologi Malmö Högskola 61-90 p kvalitativ undersökning som gjordes av Thomson, fann man att män med mer
maskulina genus riktlinjerna var mer benägna att vara inblandade i våldsamma utbyten. Det som de ovannämnda undersökningarna har gemensamt är
användningen av begreppet manlighet utan en operationaliserad definition och även om sambandet mellan våld och maskulinitet är rutinmässig.64
De undersökningar som tar upp sambandet mellan våld och maskulinitet använder ofta prover av innerstadens unga pojkar. Studien av Toby en hypotes om att tvångsmässig manlighet kan förklara våldsamt beteende hos denna typ av befolkning. I hans studie fanns det ingen konkret definition och mätning av manlighet. Det fanns heller ingen tydlig förklaring av kopplingen mellan manlighet och våld i undersökningen.65
Mäns våld kan användas för att stödja och upprätthålla status i den manliga gruppen samt vårda en känsla av manlig identitet.66 Användningen av aggressiva och våldsamma handlingar kan tillåta män att upprätthålla status i sina manliga grupper. För att presentera en positiv maskulin bild, kommer en man förlita sig på lärda kulturella definitioner av manlighet. I USA innebär detta fysisk styrka, aggressivitet och synliga bevis på prestation. Maskulina identiteten är förenlig med att vara en tuff och modig person. Enligt Tedeschi och Felson, tar män större risker än kvinnor och detta risktagande beteende är också ett kännetecken för manlighet. Huruvida beteende som hävdar manlighet är brottsligt eller juridiska, är den viktigaste aspekten att det är fullt försäkrade.67 Användningen av
kriminella maskulina prestation är särskilt troligt när en mans manlighet
ifrågasätts eller hotade.68 Maskulint genus är inte vad man är, utan något som man gör - något man gör hela tiden. Därför, om traditionell, icke-kriminella resurser inte finns tillgängliga, kommer alternativa resurser, och med straffrättsliga medel användas för att åstadkomma maskulint genus.69
Toby hävdade att män som inte hade någon påverkan från familjens bakgrund, utbildningsnivå, inkomst, sociala och politiska kontakter eller varor skulle vara
64 Thomson (1991:275)
65 Toby (1966:20-‐21)
66 Archer (1994:121)
67 Tedeschi och Felson (1994:197)
68 Polk (1997)
Examensarbete i Kriminologi Malmö Högskola 61-90 p mer benägna att utöva en "tvångsmässig" manlighet som lätt kan leda till våldsamt
beteende.70 Detta kan ses som en föregångare till Messerschmidt hypotes. Bra relationer till investering i utbildning och karriär, personer i omgivningen, engagemang i fritidsaktiviteter som exempelvis idrott, samt övertygelse om det riktiga i samhällets regler påverkar en individ positivt, alltså att avstå från kriminella handlingar. Om banden mellan föräldrar och barn är starka så antas detta minska risken för brottslighet, detta även om föräldrarna är brottsliga. Det som kan minska den sociala kontrollen är kyliga eller ytliga relationer till föräldrar liksom till vänner, svag anknytning till skola, låg grad av insyn hos föräldrarna i den unges gärningar samt låga utbildningsaspirationer. Om en ung individ har mycket att förlora då han eller hon bryter mot lagen så är
sannolikheten mindre att personen begår brott.
Messerschmidt påstår att kriminellt beteende kan användas som en resurs när andra resurser inte är tillgängliga för fullföljandet av manlighet. Till exempel, om en person inte har ett stadig, pålitlig jobb, ett stabilt familjeliv, eller andra
traditionella indikatorer, kan våldsamt beteende anses vara ett acceptabelt sätt att förmedla "seghet" som är maskulint drag. En man kan hävda sin manlighet genom att hålla ett fast jobb och tjäna pengar, att uppfylla den maskulina rollen som "bra leverantör".71 Om en man presterar dåligt i vardagen, skolan eller på sitt jobb, eller i hans familj, måste han söka andra, alternativa, "maskulint-validerande resurser" för att må bra.72 Män anses vara maskulina om de kan försvara sig. Viljan att kämpa i varje given situation är ett mått på manlig självkänsla.73 En av dessa situationer kommer att leda män till att vara mer benägna att använda sig utav våld för att "göra" kön, alltså bevisa deras manlighet. Messerschmidt antar att människor som har använt våld som ett sätt att hävda manlighet i det förflutna, kommer att acceptera våld som en acceptabel väg att visa sin manlighet. I själva verket blir de benägna att använda vissa maskulina resurser baserade på vissa situationella ledtrådar. 70 Toby (1966) 71 Messerschmidt (1993:70) 72 Messerschmidt (1993:83) 73 (Betoch, 1997, Kimmel, 1996)
Examensarbete i Kriminologi Malmö Högskola 61-90 p Messerschmidt diskuterar användning av våld som ett alternativ när legitima
medel för maskulina visning inte är tillgängliga. Sammanfattningsvis var Masserchmidt inte helt klar över hur han skulle operationalisera
avsättningsmöjligheterna för maskulin display.74 Iden om traditionella
avsättningsmöjligheter kan behöva delas upp i två separata kategorier. Först skulle en kategori som innehåller positiva sociala butiker som framgångsrik föräldraskap och arbetsglädje vara et sätt att bedöma framgångsrik manlighet. För det andra, ytterligare mindre lämpliga försäljningsställen såsom antal tidigare sexpartners, antal barn eller antal framgångsrika våldsamma möten kan utnyttja ett annat sätt att en man kunde hävda manlighet utan behov av våldet i den aktuella situationen.
7. Analys/teoriernas möjliga anknytning
Här nedan kommer en analys att presenteras. Först presenteras allmän information sedan kommer det med hjälp av mina teorier redovisas olika möjliga samband. Det har nu med hjälp av tidigare forskningslitteratur framkommit att en individs risk att hamna i ett kriminellt gäng ökar om individen känner svaga sociala band till familj och samhälle. Alltså kan man till viss del tillämpa sociala bandteorin på gäng kriminalitetsfenomenet. Den teorin bygger på att ju svagare sociala band man har till exempel familj och vänner desto större är risken att söka sig till kriminella gäng och på så vis ökar risken för ungdomsbrottslighet.
Den andra teorin, inlärningsteorin, bygger på att man lär sitt kriminella beteende av brottsliga kamrater. Om man utgår från den information som presenterats i analysdelen kan man se att man även i vissa fall kan tillämpa inlärningsteorin för att försöka förstå varför en individ går med och stannar i ett kriminellt gäng. Det framgår att det är större risk för en individ med kriminella vänner att bli kriminell än vad det är för en individ utan kriminella vänner. Social inlärning via gäng kanske förstärker kriminaliteten. Dock är det svårt att fastställa att det i alla fall skulle stämma.
Ekman (1995) lyfter fram att maskulinitet alltid har setts som en skillnad till femininitet vilket innebär att mannen tagits för given medan kvinnan setts som
Examensarbete i Kriminologi Malmö Högskola 61-90 p avvikande. Detta har resultat i att män inte behövt lära sig att tänka självreflexivt.
Mannen stereotypiseras genom uttalande och bestämda attribut och det råder en uppfattning om att det existerar ett unikt manligt förhållningssätt. Detta skapar en antagen mall i vilken få män passar in. Under uppväxten skiljs kön från genus genom att tillskriva manligheten attribut som att vara självständig, rationell, fysiskt stark, inte vara rädd, våga ta risker och att inte visa känslor. Mannen måste försöka leva upp till denna bild av manlighet och misslyckas han är risken stor att han upplever frustration och vill kämpa ännu mer för att lyckas, detta genom att exempelvis gå med i ett kriminellt gäng, visa att man kan och är benägen till och göra saker som en man förväntas kunna göra. Kriminella gäng kan fungera identitetsstärkande under en tid i livet, i detta fall ungdomsåren, då man kämpar för att skapa sin identitet. Man vill vara man nog och uppfattas som en man. Berglund tyder på att pojkar och män är upptagna av att tävla och jämföra sig med varandra för att utmärka sig och visa sin kompetens. Ungdomsåren utmärks av viljan att tillhöra ett gäng. Att vara med i ett gäng, om det så är kriminellt eller inte, handlar både om att utveckla sin livsstil och om en könssocialisation. Under tiden som ett gäng ägnar sig åt aktiviteter, t.ex. kriminalitet eller drogbruk, så skapas sociala kontakter mellan medlemmarna. Gänget kan ses som ett
miniatyrsamhälle, där unga män försöker forma sin maskulina identitet. Gängets utformning beror på faktorer som miljö, kultur, klass och etnicitet.75
Ekman tar även upp att mäns relation till andra män är projektinriktad och där man undviker att prata om känslor. Redan från första mötet mellan två män uppstår en maktkamp för att ta reda på vem som är i underläge respektive
överläge. Män har ett behov av att tävla och att mäta sig med varandra ock känner därför ett ömsesidigt beroende av den andre i denna mätning. Att visa sig sårbar inför en annan man är tabu och därför vet de flesta män väldigt lite om varandras innersta känsloliv.76
Andra forskare tyder på att unga män behöver en fadersfigur som förebild för sin utveckling av bland annat jagidealet och självkänslan. De behöver faderns stöd för
75 Berglund, Stig-‐Arne (1998)
Examensarbete i Kriminologi Malmö Högskola 61-90 p att lära sig hur den manliga kroppen och sexualiteten fungerar men även som
förebild i utvecklingen av den egna identiteten.
Det är också viktigt att undersöka faktorer utanför kretsen av manlighet. Andra faktorer som exempelvis situationella variabler kan vara viktigare när man talar om våld än den personliga nivån av manlighet. Det kan vara viktiga kontextuella egenskaper som skulle kunna ändra resultatet av en given händelse. Istället för att fokusera på vilka typer av maskulina drag som skulle tyckas vara våldsamma och göra så att man blir brottslig, så kan det vara bättre att fokusera på vilka typer av situationella variabler, såsom läge, förekomst av andra och tid på dygnet är mer sannolikt.
Män som saknar manliga resurser är mer benägna att vända sig till våld. Men fastän detta förhållande visade sig vara betydande så finns det flera ytterligare områden som måste övervägas. Droger och alkohol kan i hög grad påverka resultatet av en händelse.
8. Diskussion/avslutning
Uppsatsens syfte har varit att med hjälp av två kriminologiska teorier försöka förstå hur det kommer sig att en individ går med i ett kriminellt gäng, hur man kan försöka förklara vad det är som får en individ att stanna i ett kriminellt gäng och reda ut hur man på bästa sätt kan arbeta preventivt mot gängbildningar. Jag kommer i detta stycke presentera de resultat jag har kommit fram till och spekulera kring olika möjliga förklaringar.
Problem som jag under arbetets gång har stött på är att jag hade svårigheter med att hitta ett bra upplägg för hur uppsatsen skulle utformas. I början av arbetet skrev jag mycket om gäng kriminalitet men under uppsatsens gång har jag mer och mer fått fokusera på ungdomar och deras livssituationer för att på bästa sätt kunna försöka besvara våra huvudfrågeställningar. På så sätt blev min uppsats handling mer om ungdoms kriminalitet i och med att det är i ungdomsåren som de flesta rekryteras till gäng.
Examensarbete i Kriminologi Malmö Högskola 61-90 p Utifrån all information som har presenterats har jag mycket väl kunnat se möjliga
samband till våra valda teorier. Hirschi menar med sin sociala bandteori är att ju svagare band man känner till familj, vänner, samhälle, skola, arbete, vardagliga aktiviteter med mera desto större är risken att hamna i kriminalitet. Jag tycker att man skulle kunna tillämpa sociala bandteorin i det verkliga livet för att kunna hitta de ungdomar som löper förhöjd risk att hamna i kriminalitet. Det baserar jag på det som har framkommit i analyskapitlet, vilket är att de möjliga riskfaktorerna för att utveckla ett kriminellt beteende är snarlika sociala bandteorins fyra
huvudsakliga variabler.
Den andra teorin, inlärningsteorin, av Sutherland och Akers menar att allt
kriminellt beteende är inlärt av kamrater och likasinnade. Den här teorin anser jag inte har lika starka samband med mina frågeställningar. Det beror på att jag anser att teorin inte är lika omfattande som sociala bandteorin. Inlärningsteorin
fokuserar på endast de personer som man umgås med och menar att man utan dem inte skulle begå några brottsliga handlingar, vilket jag anser är fel. Min tanke är att alla människor i grund och botten har en egen vilja och att ett brottsligt beteende inte endast kan bero på att man umgås med kriminella vänner. Det finns många andra variabler som spelar roll så som till exempel familj, skola, den psykiska hälsan, framtids målsättningar samt annat tidigare nämnt.
Det finns som tidigare nämnt olika möjliga förklaringar till varför en ungdom går med i ett gäng. Det är mest tänkbart att gängmedlemmen kommer att bli
rekryterad under sin tidiga tonår och ungdom. Det beror mycket på att det är den mest sårbara tidsperioden i många människors liv. Det är under tonåren som en ung människa utvecklar en identitet och även försöker bygga upp en bra
framtidsväg och tro. Under denna tid har även familjen och vännerna en mycket betydelse i de unga människornas liv. Om det under denna tidsperiod skulle finnas försvagade anknytningsband till familjen eller till vännerna så kan den unga individen komma att försöka hitta en annan väg att gå, kriminell. Det har
framkommit från vår använda forskningslitteratur att ett gäng i många fall lockar unga ungdomar med sin gemenskap och trygghet. Gängen representerar också makt och är respektingivande för allmänheten, vilket är mycket attraherande för unga män som är osäkra på sig själva och sin position. I tonåren handlar det
Examensarbete i Kriminologi Malmö Högskola 61-90 p mycket om att kunna visa sig stark och modig för att kunna gör sin röst hörd.
Detta kan man få möjlighet till att göra i ett kriminellt gäng.
Olika möjliga förklaringar till hur det kommer sig att en gängmedlem väljer att stanna kvar i sitt gäng är bland annat rädsla för konsekvenserna som kan uppstå av att lämna gänget, individen har inga andra framtidsvisioner, tryggheten individen känner från gänget, makten och pengarna. Konsekvenserna som kan uppstå när en gängmedlem bestämt sig för att gå ur sitt gäng uttrycker sig ofta i form av hot och våldshandlingar. Det finns många fall där en nyligen avhoppad före detta
gängmedlem behöver både hjälp med ny identitet men även med en ny bostadsort. Då kan projektet Livsstilshus vara till bra hjälp. De hjälper till med att stötta och hjälpa den före detta gängmedlemmen.
Det preventiva arbetet fokuserar till stor del på att hjälpa de ungdomar som lever under exponering för många riskfaktorer. Arbetet handlar mycket om att försöka få ungdomarna att se sina egna styrkor och att uppmuntra till att göra rätt val och välja rätt väg för att uppnå en ljus och bra framtid. Många av de ungdomar som har problem hittar man i skolan och det är viktigt att alla olika verksamheter, föräldrar, lärare, social arbetare och polis med flera, tillsammans går ihop för att kunna hjälpa ungdomen på bästa sätt. Det är viktigt att man tillsammans med ungdomen sätter upp tydliga målsättningar efter individens resurser som han/hon sedan kan sträva efter att uppnå.
Examensarbete i Kriminologi Malmö Högskola 61-90 p
Referenser
Andershed, H., Andershed A-K. (2005). Normbrytande beteende – vad säger
forskningen? Stockholm: Gothia förlag.
Ander, B. (2005). Möten I mellanrummet Socialt förebyggande arbete med
ungdomar. Växjö: Förlagshuset Gothia
Albert J.Reiss, Jr., and Jeffrey A. Roth (1993). Understanding and preventing
violence. National Academies Press.
Archer, John (1994). Male Violence, London.
Barn och unga som begår brott – en handbok för socialtjänsten. Edit Västra Aros AB (2008).
BRÅ, Brottsförebyggande rådet(1989). Vilka brott förutsäger en fotsatt
brottskarriär?
Bynum, J.E., Thompson, W.E. (1992). Juvenile Delinquency.Massachusetts: Allyn and Bacon, A Division of Simon & Schuster. USA: Allyn and Bacon.
Berglund, Stig-Arne (1998). Val av livsstil. Problemungdomars sätt att hantera verklighet och konstruera identitet. Umeå: Instutitionen för socialt arbete, Umeå Universitet
Brottsförebyggande rådet (2005) Ungdomar och brott i Sveriges län
1995-2005. Rapport 2007:30.
Brottsförebyggande rådet.. Stöld, våld och droger bland ungdomar i årskurs nio. Resultat från fem självdeklarationsundersökningar. Rapport 2005:4.
Ekman Daniel (1995). En mans bok. Om manlig identitet, ideal, verklighet. Stockholm: Natur och Kultur
Edwin H. Sutherland, Donald R. Cressey (1924) Criminology.
Jenner, H., (2004). Motivation och motivationsarbete I skolan och behandling Stockholm: Liber distribution
Johansson, H. & Ivarsson, M., I: Johansson K-E (1997). Socialt och
Examensarbete i Kriminologi Malmö Högskola 61-90 p Lilly, J.R., Cullen, F.T. & Ball, R. A. (2007). Criminological theory: Context and
consequences (4th edition). Thousand Oaks: Sage publications.
Lundh Michael (2006). Mickes Metoder (en bok om hur du får vettiga relationer med din tonåring). Kalla Kulor förlag: 2006.
Miedzian, Myriam (1991). Boys will be boys: Breaking the link between
masculinity and violence. Lantern books, One Union Square West, New York.
Puhakka, O., Ferngren, L. (2005). Kriminella nätverk. Gängkriminalitet. En
förstudie. Stockholm: Mobilisering mot narkotika. Narkotika politisk samordning.
Polk, K. (1994). When men kill – Scenarious of Masculine Violece. Cambrindge University Press
Pleck, Joseph H (1983). The myth of masculinity, Cambridge, Massachusetts /London : The MIT press.
Richard A. Cloward, Lloyd E. Ohlin (1990). Delinquency and opportunity , Glenocoe, Ill. Free press, cop. 1960
Ring, Jonas (2011:113) Brott bland ungdomar i årskurs nio. Resultat från
skolundersökningen om brott åren (1995-2008)
Ring, Jonas avhandling,(1999). Hem och skola, kamrater och brott, Stockholms universitet.
Vainik Anne-Lie (2008). Ungdomar och brott – i juridiken och praktiken. Fri förlag
W. Messerschmidt James (1993). Masculinities and crime – critique and
reconceotualization of theory. Foreword by R. W. Connell.
Marsden, W. Sher J. (2006). Dödens Änglar, den sanna historien om världens
mest fruktade kriminella mc – gäng. Falun. ScandBook AB.
Nyberg, L.,I:Johansson K-E (1997). Socialt och förebyggande ungdomsarbete Stockholm: Axplock
SOU 2010:15. Kriminella grupperingar – motverka rekrytering och underlätta
avhopp. Tillgänglig:
http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/14/12/36/4680a8a0.pdf. Stockholm: 2010 Sandström, S.,(2000). Ungdomsvåld, orsaker och åtgärder Stockholm: Liber
Examensarbete i Kriminologi Malmö Högskola 61-90 p Tillgänglig: http://www.livsstilshuset.org/ KRIS Livsstilshuset
(hämtad 2012-05-08)
Tedeschi, James & Richard B. Felson (1994). Violence, aggression and coercive
actions. Washington, DC, US: American Psychological Association
Toby, Jackson (1966). Violence and the masculine ideal: some qualitative data. Department of Sociology at Rutgers University.
Wierup L. Larsson, M. (2007). Svensk Maffia, en kartläggning av de kriminella
gängen. Vol 2. Stockholm. Norstedts.
Wrangsjö, B. (2004). Tampas med tonåringar Ungdomsutveckling i
familjeperspektiv. Falkenberg: Natur och kultur
