BARNDOM, UTBILDNING OCH SAMHÄLLE
Examensarbete i fördjupningsämnet fritidspedagogik
15 högskolepoäng, grundnivå
En kvalitativ studie om rastaktiviteter kan
främja elevernas hälsa.
A qualitative study of recess activities can promote student’s health.
Simon Stevenson
Ninni Orest
Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i
fritidshem, 180hp
Datum för slutseminarium (2021-05-31)
Examinator: Laurence Delacour
2
Förord
Starten på vårt examensarbete har i grunden uppkommit genom vårt delade intresse för fysisk aktivitet och hälsa. Vi upplever att samhället ständigt utvecklas mot en mer digitaliserad värld vilket kan innebära mindre daglig motion och mer stillasittande. Det studien är ämnad för är att undersöka om rastaktiviteter kan främja elevers hälsa och hälsovanor.
Under arbetets gång har vi båda skrivit inom samtliga kapitel, avdelningar och avsnitt. I inledningen samt syfte och frågeställning var ansvaret delat. Vi valde att Simon hade ansvaret för tidigare
forskning medan Ninni ansvarade för teorin. I kapitlet metod var Ninni den ansvarande för
avdelning 5.1–5.3 och Simon hade ansvar för avdelning 5.4–5.6. Vidare i resultatkapitlet hade Ninni ansvar för rast och Simon för hälsa och sambandet mellan hälsa och rastaktivitet. Det sista kapitlet som är diskussion och slutsats var Simon ansvarig för resultatdiskussionen och vidare forskning medan Ninni var ansvarig för diskussion om vald metod och slutsats.
Ett stort tack till alla respondenter som önskade att delta och kunde ta sig tiden åt att genomföra våra intervjuer och göra vårt arbete möjligt. Vi vill också tacka vår handledare Anna-Maria
Jennerheim Hellborg som gav oss god vägledning genom hela arbetet och inspirerat oss till att tänka utanför ramarna.
3
Abstrakt
Examensarbetets syfte är att se om rastaktiviteter kan främja den allmänna hälsan hos eleverna, vilket bland annat berör den fysiska hälsan där vi upplever att ett möjligt problem eller en riskfaktor finns. Ett av problemen är hur det digitaliserade samhället växer fram allt mer och skapar mindre fysisk aktivitet. Studien genomfördes av en kvalitativ undersökning där vi genomförde sex digitala semistrukturerade intervjuer med utbildad personal på fyra olika skolor. Analysen av empirin gjordes genom det salutogena- och patogena synsättet på hälsa. Resultatet och slutsatsen av de
semistrukturerade intervjuerna visar att den sociala hälsan hade en större inverkan vid rastaktiviteter men att den fysiska- och psykiska hälsan främjar elevernas hälsa genom att rastaktiviteter erbjuds, där eleverna kan välja att delta eller inte.
4
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 6
2. Syfte och frågeställningar ... 8
3. Tidigare forskning ... 9 3.1 Nationell forskning ... 9 3.2 Internationell forskning ... 10 4. Teoretiska perspektiv ... 12 4.1 Definition av hälsa ... 12 4.2 Två perspektiv på hälsa ... 12 5. Metod ... 15 5.1 Kvalitativ metod ... 15 5.2 Intervjuer ... 15 5.3 Urval ... 16 5.3.1 Presentation av urvalsgrupp... 16 5.4 Etiska övervägande ... 17 5.5 Genomförande ... 18 5.6 Databearbetning ... 18
6. Resultat och analys... 20
6.1 Rast och rastaktivitet ... 20
6.1.1 Vad är rastaktivitet? ... 21
6.1.2 Vad händer under rasten? ... 22
6.1.3 Vad blir målet och syftet med rastaktiviteter? ... 23
6.2 Hälsa ... 24
6.2.1 Stöd och extra anpassning ... 25
6.3 Samband mellan rastaktivitet och hälsa ... 26
6.4 Analys ... 28
7. Diskussion och slutsats... 31
7.1 Diskussion om vald metod ... 31
7.2 Resultatdiskussion ... 32
7.3 Slutsatser ... 33
5
8. Referenser ... 35 9. Bilagor ... 38
6
1. Inledning
En studie av Nyberg et al. (2020) kom fram till att svenska ungdomar inte uppnår
rekommendationen som finns i Sverige för fysisk aktivitet. Elever spenderar större delen av dagen stillasittande, på grund av olika skolmiljöer bortsett från ämnet idrott och hälsa samt rastaktiviteter (Larsson, 2016). Med stillasittande menas exempelvis katederundervisning där eleven sitter stilla framför en lärare som har undervisning eller nya digitaliserade undervisningsmetoder, vilket leder till stillasittande. Det vi har uppmärksammat genom bland annat vår utbildning är att samhällets
utveckling går mot en mer stillasittande norm i form av att arbete och skolundervisning blir mer digitaliserat. Vi kan se en stor utveckling med användning av digitala verktyg på enbart några år. Delvis genom vår utbildning där vi fick studera om hur det implementeras i skolans värld men även hur rådande Coronapandemin stödjer den digitaliserade utvecklingen. En tidigare metod som växte fram för att minska stillasittande och öka koncentrationen för elever var att använda rörelsepauser i undervisningen (Skolverket 2021). Det kan kopplas ihop med att aktivera eleverna på rasten genom rastaktiviteter och vidare undersöka om rastaktiviteter kan vara en metod som stödjer elevers hälsa utifrån åsikter och tankar från utbildad personal inom skolan. Studien ska genom syfte och
frågeställning, lyfta fram och synliggöra personalens åsikter om tre begrepp: rast, rastaktivitet och hälsa.
I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (skolverket, 2019), står det lite om begreppet hälsa. Det hälsa berör i läroplanen är hur eleverna, som mål, ska förstå hur olika
situationer och val kan påverka hälsan. Det är någonting som vår studie kommer gå in på i intervjuerna för att få en bild om hur den utbildade personalen arbetar med hälsa och även få en inblick om deras syn på hälsa. En studie gjord av Folkhälsomyndigheten (2020a) bekräftar att barn och ungdomar har gått upp i fetma under de senaste 30 åren. Däremot är Folkhälsomyndighetens (2020a) studie gjord med elever i åldrarna 11–15 år vilket är mellan- och högstadiet medan
rastaktiviteter brukar fokusera på elever som går i låg- och mellanstadiet, med erfarenhet från bland annat VFU. Trots det visar folkhälsomyndighetens (2020a) att eleverna inte får den fysiska aktivitet de behöver dagligen under skoltiden, vilket ger vår studie en grund att utgå ifrån inför intervjuerna. Vi anser att arbetet med fysiska rastaktiviteter på rasterna i skolan bör främja hälsan utifrån
7
aktivitet och/eller ihop med hälsosamma matvanor vilket kan minska risken för ohälsa i olika former samt olika sjukdomar som exempelvis hjärt-kärlsjukdomar.
Utifrån ett professionsperspektiv kan studien ge en ökad förståelse för om hälsan har en
betydelsefull plats i rasten. En publikation som är skriven av Folkhälsomyndigheten (2021) handlar om hur skolan kan göra insatser för att minska stillasittandet, öka fysisk aktivitet i skolan och sedan mäta om det blev en positiv eller negativ skillnad på elevers psykiska hälsa. Publikationen omfattade barn och ungdomar mellan åldrarna 4–19 och ville se olika metoder som användes för att minska stillasittandet. Undersökningen kunde påvisa att det gav positiva effekter på äldre elevers psykiska hälsa men lägger även vikt på att det behövs fler undersökningar för att säkerställa deras resultat (Folkhälsomyndigheten, 2021). Genom att undersöka rast och rastaktiviteter samt dess för- och nackdelar genom intervjuer, är tanken att det kan uppmuntra skolor till att rastaktiviteter kan vara en positiv metod för att öka hälsa. Det kan kopplas med ett av Folkhälsomyndighetens mål som är att
“stödja samhällets arbete med att främja hälsa” (Carlson, 2016, s.1). Folkhälsomyndigheten (2021) publikation kan dessutom stödja vårt arbete genom att de behandlar frågor som: påverkan av fysisk aktivitet, hälsa hos elever och hur stillasittande kan ge en negativ påverkan på elevers psykiska hälsa.
Vi tycker att rastaktivitet är ett intressant område och det ger oss chansen att få andras synpunkter om både rasten, rastaktiviteter och hälsa. Det vår studie kan ge våra respondenter och andra som arbetar inom skolan är en påminnelse om vikten av deras uppdrag och det blir en viktig del att ta med i vårt framtida uppdrag eftersom området ständigt utvecklas. Vi vill dessutom att vårt arbete ska kunna stödja forskning som exempelvis undersöker vilka metoder som kan främja barn och
ungdomars utveckling och hälsovanor. Det kan även gynna forskning som handlar om elever med extra eller särskilt stöd i skolan där rastaktiviteter kan bli till ett positiv inslag, vilket vi kommer att ta upp i vårt resultat.
8
2. Syfte och frågeställningar
Examensarbetet ämnar att studera och skapa en ökad förståelse för rast och rastaktiviteter samt om rastaktiviteter kan främja elevernas allmänna hälsa. Studien kommer fokusera på den utbildade personalens tankar och åsikter om de tre begreppen: rast, rastaktivitet och hälsa.
• Hur ser personalen i skolan på vad rast och rastaktivitet är samt kan vara?
• Vad anser personalen i skolan att hälsa är och vad hälsofrämjande arbete kan innebära? • Vad är målet och syftet med rastaktiviteter och hur har målet och syftet ändrats med tiden? • Hur ser personalen på sambandet mellan rastaktiviteter och hälsa?
9
3. Tidigare forskning
I det här kapitlet kommer vi lyfta fram tidigare forskning och dess resultat om skolan, skolrasten, hälsofrämjande arbete och fysisk aktivitet som stöd för vårt arbete. Forskningen som framförs utgår ifrån ett nationellt och internationellt perspektiv för att ge en uppfattning om hur hälsofrämjande arbeten kan se olika ut. Vi sökte nationell forskning om rastaktiviteter som hälsofrämjande för elever men tyvärr hittade vi inte några studier inom det området, däremot hittade vi internationell
forskning där rörelse under rasten förekommer och som vi anser vara relevant för vår studie. Den första delen, nationell forskning, visar en studie som undersökte arbete med fysisk aktivitet, psykisk hälsa och elevers hälsoval. Vårt arbete kan jämföras med de nationella studierna och deras frågor samt resultat, eftersom synen och definitionerna av hälsa liknar vårt arbete i jämförelse med den internationella forskningen. Den internationella forskningen tar upp andra metoder än vårt arbete som blir relevant genom att deras studier stödjer de frågor och svar vi söker. Den internationella forskningen undersöker bland annat genom eleverna, vilket skapar möjligheten för oss att jämföra vårt professionsperspektiv med deras elevperspektiv. De internationella studierna visar också kunskap om fysisk aktivitet och kopplingen ihop med elevernas uppväxt, hälsa och välbefinnande.
3.1 Nationell forskning
Nationell forskning om rastaktiviteter fann vi lite studier av, därav valde vi att fokusera mer på skolan och aktiviteter som sker för att främja hälsan. Den här studien som genomfördes i Sverige undersökte hälsobeteende och kroppsvikt på elever i skolan (Elinder; Heinemans; Zeebari & Patterson, 2014). De utgick ifrån ålder, kön och vårdnadshavares utbildning för att undersöka olika val som eleverna gjorde men även för att se den fysiska aktiviteten under skolan. Resultatet av Elinder; Heinemans; Zeebari och Patterson (2014) studie var bland annat att flickor konsumerade exempelvis mer grönsaker men var mindre fysiskt aktiva än pojkar. Det studien visar är att barn som kommer från familjer där utbildningsnivån är högre fick bättre resultat när det kommer till kost, fysisk aktivitet och BMI. Studien tar också upp att aktivitetsfrämjande i skolor bör ha en hög
prioritet för att öka barnens fysiska aktivitet, det kopplar vi till rastaktiviteter och hur det här arbetet kan utvecklas runt om i landet. I studien beskrivs sociala ojämlikheter och där främjande av
10
se om rastaktiviteter kan vara en sådan lösning som kan minska könsskillnader eller kulturskillnader för att eleverna ska vara jämställda.
3.2 Internationell forskning
Tidigare forskning om fysisk aktivitet samt sambandet mellan fysisk aktivitet och skola valdes tre studier från olika länder i världen där resultat varit att fysisk aktivitet är gynnsam för hälsan, vilket vårt arbete också ämnar till att undersöka utifrån ett personalperspektiv. En studie som gjordes i Iran av Shaghaghi, Massumeh, Allahverdipour, Asghari-Jafarabadi (2013) beskriver hur
välbefinnande, utveckling och en normal tillväxt kan uppnås genom att eleverna i skolan får regelbunden och daglig fysisk aktivitet, med hjälp av att skolan både planerar och erbjuder fysiska samt sociala aktiviteter för eleverna genom skolåren.
I studien vill Shaghaghi, Massumeh, Allahverdipour, Asghari-Jafarabadi (2013) belysa
konsekvenserna av fysisk inaktivitet för barnens nuvarande hälsa och de långsiktiga konsekvenserna över tid. Fysisk aktivitet kan förebygga olika livsstilsrelaterade sjukdomar som exempelvis övervikt, typ två diabetes osteoporos och så vidare. Studien gjordes på 439 elever i åldrarna 10–12 år, på fyra skolor i Iran och de använde sig av en självrapport för eleverna, enkäter för föräldrarna och
elevernas glädje beräknades med hjälp av en Persisk subjektiv skala som mätte glädjen. I deras studie kom de fram till att elevernas BMI, fysiska funktion, fysiska hälsa, barnens hälsotillstånd och
familjefunktion var utmärkande relaterad till elevernas fysiska aktivitetsnivå. En viktig del i deras studie var att upplysa föräldrar, fritidspedagoger och lärare om deras betydelse för elevernas fysiska aktivitet, synnerhet inom rastaktiviteter där skolan borde jobba mer med samhällsfrämjande program för både fysisk och psykisk hälsa.
Ytterligare forskning vi tar med oss i vårt arbete är studier som använde sig av apparater som mäter fysisk aktivitet. En av de studierna ämnade att undersöka nivåerna av fysisk aktivitet under olika tidsperioder i skolan exempelvis fysisk aktivitet på rasterna (Grao-Cruces et al. 2019). Studien gjordes i Spanien där 40 olika skolor deltog med 1925 elever, av de 40 skolorna var det 23 skolor där eleverna var mellan årskurs 1–4 och där resterande 17 skolor var eleverna i årskurs 7–10. Relevansen av deras studie för vårt arbete är att de undersöker hur skolans personal kan hjälpa och stödja elever att uppnå de rekommendationer som finns för fysisk aktivitet. Studien visar att fysisk aktivitet under skoltid är mycket liten och att enbart en låg andel av deltagarna uppfyller rekommendationer för
11
fysisk aktivitet i skolan, däremot är den rekommenderade dagliga fysiska aktiviteten förhållandevis bra. Studiens resultat visar på att eleverna deltar i fler fysiska aktiviteter när de inte vistas i skolan vilket innebär att ett genomförande av mer fysisk aktivitet under skoltid bör införas i högre grad för att höja och uppnå rekommendationerna för fysisk aktivitet under dagen.
Den tredje studien använde sig av en rörelseapparat gjordes i USA av Woods, Mcloughlin, Kern och Graber (2018). Där var det fyra olika skolor som deltog, två skolor var privata och två var offentliga skolor. I den här studien valdes elever i årskurs 4–5 för att mäta deras aktivitet enbart under rasten i tre dagar och det kunde då variera beroende på antal raster samt längden av rasten beroende på skola. Mätningen av den fysiska aktiviteten delades in i tre kategorier, låg aktivitet, medium aktivitet och hög aktivitet. Av 179 deltagande eleverna var det 40 stycken som ansågs vara i kategorin låg aktivitet, det studien kunde se var att eleverna med låg aktivitet ofta valde gruppaktiviteter eller självständiga aktiviteter. Senare använde Woods, Mcloughlin, Kern och Graber (2018) studie ytterligare en metod, intervjuer ihop med eleverna, där frågor om deras allmänna åsikter om rasten togs upp. Genom intervjuerna kunde studien komma fram till fem motiv/orsaker till varför elever valde aktiva lekar eller inte. “1. Känna tillhörighet till en grupp, 2. vikten av samspel och gemensamt
beslutsfattande, 3. undvika otrevliga människor, 4. önskan av ensamhet, 5. fri från skolarbete” (ibid. 2018, s.503). Deras studie stödjer vårt arbete genom att vända deras frågor om rasten till att se det från
skolpersonalen och skolans perspektiv. Vi tar även stöd i de fem orsakerna eller motiven varför eleverna väljer att vara aktiva eller inaktiva på rasten genom att diskutera om rastaktiviteter är någonting positivt respektive negativt.
12
4. Teoretiska perspektiv
I det här kapitlet presenterar vi olika definitioner av hälsa och vilken definition vårt arbete utgår från. Därefter introduceras de två perspektiven av hälsa som vi kommer använda som vår teori, de
patogena och salutogena perspektiven, en förklaring om perspektiven ges samt hur vi anser att synsätten stödjer vårt arbete. I slutet förklarar vi begreppen rast och rastaktivitet, som är två centrala begrepp för vår studie.
4.1 Definition av hälsa
Det finns flera olika definitioner och synsätt där många forskare har ansträngt sig för att hitta den lämpligaste definitionen. I nuläget finns ingen överenskommelse om vilken definition som är lämpligast. Den mest använda definitionen av hälsa är utformad av World Health Organisation (1948:1) där de skriver att “health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity”. En annan definition av hälsa som är skriven av Brülde (1998) är en pluralistisk definition av hälsa. Enligt Brülde är en persons hälsa god beroende på hur god personens kliniska status är, hur stor personens prestationsförmåga är, i vilken grad personen innehar de relevanta basala förmågorna, vilket personens stämning relaterade
stämningsläge är och hur behagliga eller obehagliga hennes kroppsupplevelser är. En annan
definition av hälsa är utformad av Nordenfelt (1991, s 84) “P har full hälsa, om och endast om P har förmågan att, givet standardomständigheter, förverkliga sina sitt vitala mål”. Den definitionen av hälsa som vi fokuserar på i vår undersökning, för att ta reda på om hälsofrämjande arbete har en plats i rastaktivitet, är Världshälsoorganisationens definition av hälsa.
4.2 Två perspektiv på hälsa
Patogenes och Salutogenes är två perspektiv att se hälsa på enligt Antonovsky (2005), Bringsén och Lindström (2019), Winroth och Rydqvist (2008). I vårt arbete vill vi gå in på båda perspektiven eftersom hälsa inte enbart kan ses från ett håll. Antonovsky (2005) skriver att det salutogena och patogena kompletterar varandra, att se hur det intellektuella och materiella kan ha ett samband. Det första perspektivet, patogenes eller en patogen syn på hälsa beskrivs enligt Bringsén och Lindström (2019, s.15) som “frånvaro av sjukdom”. Inom det patogena synsättet ställs frisk och sjuk som motsatser och där målet alltid är att vara frisk. Det perspektivet på hälsa kopplas frekvent ihop med
13
det medicinska, där undersökningarna sker om både fysiska samt psykiska sjukdomar och hur de sjukdomarna kan botas (Antonovsky, 2005).
Winroth och Rydqvist (2008) skriver om hur det patogena synsättet fokuserar på förebyggande, vilket innebär att ohälsa ska förhindras och vanligtvis genom att undersöka vilka risker som finns och hur de riskerna kan minskas eller stoppas. Genom att använda frågor som, varför uppstår ohälsa? Vilka risker/riskfaktorer finns det för att en person ska hamna i ohälsa? Winroth och Rydqvist (2008) beskriver en skillnad mellan det patogena och salutogena synsättet. Hur det
patogena ser hälsa genom en dikotomi vilket innebär att en person anses antingen inneha hälsa eller ohälsa och inget mitt emellan. Medan det salutogena använder ett kontinuum, kontinuum som att en människa ständigt är i rörelse mot två riktningar, hälsopolen eller ohälopolen, alternativt att
personen är i ett stabilt läge på det här kontinuum, att se hälsa genom kontinuum undersöks var en person befinner sig samt mot vilken hälsopol personen rör sig mot. Antonovsky (2005) beskriver det salutogena synsättet genom att undersöka var människor befinner sig under en specifik tidpunkt inom tidsperioden, exempelvis var befinner sig en elev i årskurs tre på vårterminen, rör eleven sig mot den friska polen eller inte och vad är det som orsakar att eleven rör sig mot eller inte.
Salutogenes eller en salutogen syn på hälsa som istället ser till vad som skapar eller bevarar hälsan, där hälsan är det normala tillståndet och ohälsa blir en avvikelse. Salutogent synsätt ser också till människors historia och bakgrund, vad som gjort att en person hamnar i vissa situationer och vilka faktorer som leder en mot de olika hälsopolerna.
Genom att använda både salutogent och patogent synsätt på hälsa kan vi söka och identifiera olika faktorer som kan innebära positiva respektive negativa verkningar som skapar hälsa och ohälsa. Ett par exempel på hur synsätten på hälsa kan stödja vårt arbete är genom att vi ställer frågor som berör elevernas val av att delta i rastaktiviteter eller inte, var den utbildade personalen får inspiration ifrån och vad de söker för egenskaper i deras rastaktiviteter, men även deras åsikter kring positiva
respektive negativa aspekter om rasten och rastaktiviteter. En tanke vi tar med in i arbetet, utifrån ett patogent perspektiv, är hur stillasittande kan vara en möjlig riskfaktor som kan leda till ohälsa. Eleverna idag är allt mer stillasittande på grund av hur digitaliseringen växer fram i samhället. För att utgå från ett salutogent perspektiv som ser till vad som bevarar hälsan, är en främjande faktor fysiskt aktiva rastaktiviteter.
14
Rast: Begreppet rast syftar vi till den fria leken där eleverna slipper det lärarstyrda. Där lekar, spel och regler är ens egna och där eleverna inte “övervakas” på samma vis.
Rastaktivitet: Ett begrepp som vi syftar till en lek eller aktivitet som är lärarstyrd men eleverna väljer själva om de vill delta eller inte. Ett begrepp vi anser kommer, genom arbetet, lyftas fram som ett verktyg till att främja elevers hälsa.
15
5. Metod
I det här kapitlet syftar vi till att redovisa våra metodval. Vi använder oss av den kvalitativa metoden genom undersökningen, där vi har samlat in vår empiri genom semistrukturerade intervjuer.
Arbetets urvalsprocess redogörs och förklarar hur vi har valt respondenter till de semistrukturerade intervjuerna.
5.1 Kvalitativ metod
Kvalitativ metod där intervju blev huvudmetoden för vårt arbete valdes utifrån syfte och frågeställningar. Anledningen till en kvalitativ metod jämfört med en kvantitativ metod är hur Alvehus (2019) beskriver kvalitativ metod som att skapa en förståelse för fenomenet, meningen med fenomenet och ifall det finns ett samband. Arbetet med rastaktiviteter är ämnad att undersöka om det finns ett samband med hälsa inom området och hur det kan ses utifrån personliga åsikter och tankar. Till skillnad mot en kvantitativ metod där det ofta innebär undersökningar som kan räknas på, blir den kvalitativa metoden ett mer flexibelt val (Christoffersen & Asbjørn, 2015).
5.2 Intervjuer
Intervjuer är ämnade att skapa förståelse för hur personer upplever, reflekterar och agerar i olika situationer (Alvehus, 2019). Det intervjuer kan ge enligt Alvehus (2019) är mer utvecklade svar som är mer informationsrika och kan ge ett bättre sammanhang till fenomenet som undersöks, till skillnad från enkäter där svaren oftast redan är färdigskrivna. Det flexibla med intervjuer är att både frågor och svar kan vara bestämda eller fria, men det handlar också om hur empirin som samlas in kan blir informationsrik. Arbetet använder därav semistrukturerade intervjuer som Christoffersen och Asbjørn (2015) beskriver som en planerad intervju i form av färdiga frågor med öppna svar. Vid intervjuerna var det två personer från samma skolverksamhet som önskade att genomföra intervjun ihop medan de andra intervjuerna var enskilda. Intervjuerna som genomfördes var med utbildad personal som arbetar med rastaktiviteter inom skolan för att skapa en inblick i deras verksamhet, arbetssätt, tankar och åsikter om rastaktiviteter samt ifall de ansåg att det fanns ett samband mellan rastaktiviteter och hälsa.
16
5.3 Urval
Vi valde att göra ett strategiskt urval som Christoffersen och Asbjørn (2015) beskriver att kvalitativa intervjuer använder, eftersom det som undersöks behöver vara från personer som är specialiserade inom ett område. Utifrån arbetets syfte och frågeställningar valde vi först att utgå från utbildad fritidspersonal men insåg snabbt att det inte var dem enda som arbetade inom området utan att det ofta fanns samarbeten mellan olika parter i skolan. Därefter valde vi utbildad personal i skolan som hade fokus på rastaktiviteter eftersom valet av respondenter behöver utgå från experter inom området (Alvehus, 2019).
När urvalet av respondenter gjorts valde vi en stad i Skåne för vårt arbete, vi kontaktade tio skolor via mail samt tog kontakt med respondenter där en personlig anknytning redan fanns. En allmän risk enligt Christoffersen och Asbjørn (2015) för intervju med personer där tidigare kontakt redan finns är att intervjun kan bli personlig, däremot utgår vårt arbete från yrkesrelevanta frågor och inga personliga eller privata frågeställningar vilket gör att vi anser att risken är minimal. Av de tio skolor som vi kontaktade svarade sex skolor att de ville delta i vår studie. De andra fyra skolorna tackade antingen nej till vår intervju eller hörde inte av sig till oss. Vi hade en viss svårighet med att få
kontakt med skolor och vi blev tvungna att använda oss av personalen på de skolor som svarade oss.
5.3.1 Presentation av urvalsgrupp
När vi kontaktade skolorna märkte vi att personerna som höll i rastaktiviteterna hade olika åldrar, utbildningar, erfarenheter inom skola samt kommit olika långt med arbetet om rastaktiviteter, vilket vi ansåg var väldigt positivt för vår studie. Intervjuerna genomfördes med sju personer som blev sex intervjuer och respondenterna kom från fyra olika skolor. Utbildningen som de olika personerna hade var folkhälsopedagog, specialpedagog, fritidspedagog, lärare inom idrott och hälsa samt behörig lärare i andra skolämnen.
Som vi nämnde i föregående avdelning bestämde vi oss för att använda personer som kom från samma skola, vilket gjorde att tre personer kom från samma skola men arbetade däremot på olika avdelningar. På den skolan var två av de personerna fritidspedagoger med inriktning idrott och hälsa men med olika erfarenheter och den tredje personen var folkhälsopedagog. Från en annan skola fanns det två personer som önskade att delta i vår studie och göra intervjun tillsammans, där en var
17
fritidspedagog med inriktning idrott och hälsa och den andra personen var lärare inom idrott och hälsa. De här två respondenter samarbetade för att skapa rastaktiviteter för deras elever.
Respondenterna som är med i vår studie har tilldelats fiktiva namn. Namnen som anges i tabellen nedan har ingen koppling med deras riktiga namn.
Fiktivt namn: Utbildning Intervjutid
Adam Fritidspedagog och specialpedagog Cirka: 45
Minuter Bea Fritidspedagog med inriktning idrott och hälsa Cirka: 30
Minuter Cecilia Fritidspedagog med inriktning idrott och hälsa Cirka: 45
Minuter
David Folkhälsopedagog Cirka: 30
Minuter Erik och
Fredrik
Idrott och hälsa lärare + Fritidspedagog med inriktning idrott och hälsa
Cirka: 1 Timme
Gabriel Fritidspedagog Cirka: 45
Minuter
5.4 Etiska övervägande
I vårt examensarbete gjordes olika forskningsetiska överväganden, ett övervägande var att
genomföra intervjuerna digitalt på grund av den rådande Coronapandemin för samtliga deltagarnas säkerhet. På grund av Coronapandemin var enskilda intervjuer med utbildad personal en av de få metoderna som var möjliga att genomföra. När semistrukturerade intervjuer blev vår valda metod fick vi dessutom vara extra noggranna med hur vi delade ut informationen till intervjun, gällande hur
18
samtyckesblanketter skulle skrivas på och sedan föras vidare. Vårt val blev att respondenterna fick fotografera deras underskrift och sedan skicka bilden till oss på enklaste sätt, exempelvis via mail då mailkontakt var den plats där kommunikationen skedde genom. I samtyckesblanketten var vi noggranna med att framföra de olika kraven som finns för att skydda respondenterna, exempelvis informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet Christoffersen och Asbjørn (2015). Vid intervjuns start valde vi dessutom att dubbelkolla med respondenterna om samtyckesblanketten var genomläst och påskriven, samt tydliggöra att intervjuerna är frivilliga, att det inte finns några fel svar och att våra förväntningar med intervjuerna var att få fram deras egna åsikter och tankar, men även att det insamlade materialet enbart kommer användas för forskningens ändamål.
5.5 Genomförande
Under intervjuernas gång valde vi att använda en inspelningsapparat för att ge respondenten all vår uppmärksamhet och visa våra respondenter respekt genom att tydligt visa att vi lyssnade, ställde följdfrågor och uppmärksammade de områden och ämnen som togs upp under intervjuerna. Alla intervjuer förutom en, genomfördes med både Ninni och Simon. Den första intervjun där båda deltog presenterades frågorna efter område där Simon hade rastaktiviteter och Ninni om hälsa. Men vi insåg direkt att en bättre metod kunde vara att ställa intervjufrågorna varannan gång, vilket gav ett bättre flyt och en bättre konversation mellan alla som deltog.
Alvehus (2019) skriver om hur intervju som spelas in kan skapa känslor hos respondenten genom att svaren blir begränsade. Däremot med tanke på att intervjun skedde digitalt och att själva tekniken för inspelningen inte syntes eller hördes i webbkameran ansåg vi att det inte var problem för vårt arbete. Även det faktum att de flesta respondenterna redan hade haft någon form av tidigare kontakt kan skapa en trygghet och öppenhet. Efter första intervjun valde vi dessutom att skicka ut våra intervjufrågor vilket var ett tips från den första personen som blev intervjuad.
5.6 Databearbetning
Vår analysprocess utgår från en fenomenologisk design eftersom vårt arbete vill ta reda på hur andra människor upplever ett fenomen (Christoffersen & Asbjørn, 2015), i form av rastaktiviteter. I en fenomenologisk design är det mening och vad som har mening som ska komma fram, det kallas för
19
meningsinnehåll och beskrivs i fyra steg: (1) helhetsintryck och sammanfattning av meningsinnehåll, (2) koder, kategorier och begrepp, (3) kondensering och (4) sammanfattning (Christoffersen & Asbjørn, 2015). I steg ett utgick vår transkribering och analys utifrån de teman som intervjufrågorna redan var i, rastaktivitet och hälsa, för att sedan få ett bredare helhetsintryck av den insamlade empirin valdes intervjufrågor, syfte och frågeställningar för att sortera och kategorisera ut vad varje tema skulle innehålla. I steg två utgick vi från vår problemställning för att urskilja vad som tillhör området, det kopplar vi ihop med hälsa som är ett av de större arbetsområdena i studien. För att få fram ett resultat blev den insamlade empirin analyserad och kategoriserad utifrån vad varje
respondent hade att säga utifrån syfte, frågeställning och problemställning. Ett exempel på kodord som användes i steg två inför steg tre är: rast, rastaktivitet, allmänna hälsa, utvecklingsarbete, digitalisering samt positiva respektive negativa aspekter inom samtliga områden. Det gjorde att vi kunde ställa respondenternas olika svar på samma fråga mot varandra och att vi på det viset kunde hitta skillnader under samma intervjufråga. I steg fyra fick vi ett tydligt resultat för studien om hur kodorden kunde kopplas samman, där bland annat digitaliseringen gav en negativ effekt på elevers allmänna hälsa.
Genom att använda de fyra stegen blev fokus på transkriberingen mer vad respondenterna ville få fram vilket gjorde att vi undvek att skriva ner tankepauser och kallprat. De ljud som vi inte ansåg vara relevanta valdes även bort i transkriberingen, exempelvis ljud som eh, mm och aa. Det på grund av att vår analys berör deras åsikter och erfarenheter som den utbildade personalen besitter. Sedan valde vi att till viss del skriva det i skrivet språk eller skriftspråk som Alvehus (2019, s.89) beskriver det som att städa upp för att få med de viktigaste delarna av intervjuerna. Valet av att börja
transkribera direkt efter våra intervjuer var självklart för oss eftersom vi inte ville riskera att glömma bort några viktiga detaljer, känslor eller tankar som kom upp i intervjun.
20
6. Resultat och analys
I följande kapitel går arbetet in på resultatet genom att vi lyfter upp respondenternas tankar och åsikter utifrån våra tre begrepp: rast, rastaktivitet och hälsa, samt syfte och frågeställningar. Avslutningsvis blir det en analys av resultatet ihop med teorin.
6.1 Rast och rastaktivitet
Arbetet med rastaktiviteter har genom åren vuxit fram allt mer och blivit en del av skolans uppdrag. För att undersöka rast, rastaktivitet och hälsa ansåg vi att arbetet behöver synliggöra hur
rastaktiviteter kom till. De flesta respondenter hade liknande syn till hur rastaktivitet startades. De beskriver att bråket och mobbningen på rasterna hade ökat och de ville minska det genom att ha styrda aktiviteter på rasterna, rastaktiviteter. Gabriel berättar hur rastaktiviteter startade på sin skola:
“Jag gick till ledningen och frågade om jag kan få handla in lite material och sen började vi då att planera hur vi kan få en struktur. Eftersom det var jättemycket bråk i skolan. Då det är väldigt många elever på en liten yta så blir det att man ska slåss om allt material. Det var lite såhär tanken med rastaktivitet
påbörjades. Jag fick med mig några kollegor så att vi började att planera olika aktiviteter varje dag. Då såg vi att konflikterna minskade och det var väldigt uppskattat både från elever och vårdnadshavare.”
Två personer som däremot hade en kämpig start med att få ordning på arbetet med rastaktiviteter var Erik och Fredrik. I början fanns det enbart rastvakter och deras arbetsuppgifter blev att cirkulera runt och ha koll på eleverna. Rastvakter fick inte vara med eleverna genom att exempelvis delta i deras lekar eller sitta och samtala en stund. Efterhand började Fredrik som är lärare inom idrott och hälsa att se över vilka raster som var tillgängliga på schemat. Fredrik började gå ut på rasten och startade aktiviteter med elever. Det var väldigt uppskattat av eleverna vilket Fredrik
uppmärksammade genom att när en vuxen var med kom det fler elever som ville vara med. Efter det kom en renovering av skolgården, Fredrik berättar:
“Vi hade ingen skolgård över huvud taget utan fick ta oss upp i parken… och det blev superpoppis men det var bara det att de kom ju jättestora klasser upp i parken och jag var en person.”
21
Det gavs många olika förslag för att lösa rastaktivitet men tyvärr inget som skolan ansåg var lösningsbart. Det är först på senare år som Erik, utbildad fritidspedagog med inriktning idrott och hälsa, fick vara med och stödja arbetet med rastaktiviteter. En av de stora delarna Erik och Fredrik uppmärksammat bortsett från att konflikten minskat, är tryggheten som skapats genom
rastaktiviteterna. En trygghet av att våga vara med, en trygghet i eleverna själva men likaså en trygghet av att våga träffa nya vänner som går i andra årskurser.
Tre personer som inte var med i uppstarten av arbetet med rastaktiviteter var Bea, Cecilia och David, de arbetar på samma skola men på olika avdelningar. För dem blir målet och syftet tydligare med tanke på att arbetet redan var igång och att de fortsatte utveckla arbetet. Det Bea tydligt
uppmärksammade med arbetet var hur elever som hade svårt att skaffa vänner och agera runt andra elever nu fick en plats att gå till, där stöd fanns och där elever från andra årskurser samlades och nya relationer byggdes upp. Cecilia beskriver vikten av det sociala samspelet och trygghet, att eleverna och lärare av olika slag får lära känna varandra även om de inte arbetar inom samma årskurs eller avdelning, men också att eleverna ska känna sig trygga med alla vuxna. David berättar om hur deras mål är kopplat till läroplanen kapitel ett och två, för när arbetet startade gjorde personerna innan en pedagogisk planering för rastaktiviteterna, vilket har fortsatt som David säger: “...man gör
fortfarande en pedagogisk planering för att det just ska knyta an hela elevens dag”.
6.1.1 Vad är rastaktivitet?
Rastaktivitet är en metod som kan stödja skolans olika ämnen, en metod som kan stödja elevernas hälsa, en metod som kan stödja elevers allmänna utveckling. Orden som våra respondenter använde för att definiera rastaktivitet är bland annat en samlingspunkt, en lek, något som ger rörelseglädje, skapar trygghet, skapar gemenskap, fokuserar på elevernas populärkultur och är någonting som är hälsofrämjande. Det skolorna gjorde var att använda västar eller tröjor och ordnade fram en flagga för platsen där rastaktiviteter ska vara, för att skapa en tydlig samlingspunkt för eleverna. Vidare skapar respondenterna aktiviteter som är anpassade för deras elever och finns även tillgänglig för de elever som behöver stöd vilket skapar en trygghet. Likadant skapas en trygghet för eleverna genom att det alltid finns ett ställe för dem att gå till eller en vuxen att vara vid, beroende på situationen. Det som leken kan bidra med som Cecilia beskriver är: “Att man kan hitta nya kompisar, nya relationer den sociala biten och relationer med oss vuxna. Det är guld värt för oss som håller i rastaktiviteterna och att man som
22
vuxen lär känna alla barnen”. Det handlar också om hur lek kan lära om samarbete, skapa en känsla av tillhörighet och gemenskap, leken kan vara en lämplig metod som får eleverna att vara fysisk aktiva. Leken kan även träna hjärnan med minneslekar och lära eleverna att samspela med andra barn och vuxna för att främja och känna en god hälsa. Bea beskriver exempel på vad lek kan innebära:
“De får verktyg att röra på sig och det kan vara allt från tipsrunda, det kan vara tagen lek någon gång och nu på vintern när det var snö så tog dem fram mattor så dem kunde springa och glida på.”
6.1.2 Vad händer under rasten?
Samtliga skolor har en förmiddagsrast och en lunchrast där olika aktiviteter och material erbjuds för eleverna. Under rasterna fanns där olika former av förråd där eleverna kunde gå och hämta material att leka med, det kallades för både lekotek, lekbod och rastbod. De olika lekförråden var på två av skolorna organiserade av dem som höll och anordnade rastaktiviteterna vilket gjorde att det blev ett samarbete mellan de två delarna. Adam beskriver arbete med rastaktiviteter:
“Vi har ju gjort ett lekotek, och då har vi en bod och där är jättemycket leksaker i den boden … det finns ingen på skolan som håller på med rastaktiviteter ...utan vi är bara två personer.”
Fredrik beskriver deras arbete med rastaktiviteter såhär: “Ibland har vi ju lagt upp det att Erik har kanske öppet ute i rastboden där man kan låna ut material medan jag har aktivitet.”
Medan arbetet på skolan som både Bea och Cecilias arbetar på ser väldigt annorlunda ut med tanke på att det är mer personal som är engagerade i arbetet med rasten och rastaktiviteter. På deras skola är eleverna låsta till olika delar av skolgården vilket gör att rastaktiviteterna som genomförs av personalen sker på olika ställen eller områden på skolområdet. Med tanke på att vissa årskurser är låsta till olika områden finns det även två lekbodar på skolan. David, som arbetar på samma skola som Bea och Cecilia, lägger även till att det är viktigt att synliggöra sig som ledande av rastaktivitet och att det blir tydligt för eleverna när de går ut på rast att idag erbjuds en rastaktivitet. David säger även att: “Det gäller ju också att det är personal till det och även personal som är intresserad av det.”
På Gabriels skola har de en annan sorts metod för hur de genomför rastaktiviteter, deras skola är för årskurs f-9 och är nämligen uppdelad i två skolhus. Den delen som Gabriel är på finns det fyra olika
23
rastaktiviteter utplacerade på skolgården och på den andra finns det en rastaktivitet. Vidare beskrivs ett problem gällande mobiltelefoner som är tillgängliga för de äldre eleverna på rasterna, vilket leder till att de elever som får ha mobiltelefoner väljer det före rastaktiviteter som erbjuds. Det gör även att Gabriel anser att de elever som är mest delaktiga i rastaktiviteterna är de yngre eleverna.
6.1.3 Vad blir målet och syftet med rastaktiviteter?
Mål och syfte med rastaktiviteter har från början, enligt de flesta skolor, varit att minska konflikter. Trots att det enligt våra respondenter alltid funnit rastvärdar eller rastvakter ute på skolgården uppstod det konflikter av olika slag. Intervjun med Bea beskriver att: ”Nyttan vi ser med det är att bråken och dem här konflikterna som kunde uppstå, dem har ju minskat något så kopiöst”. Däremot har anledningarna till konflikterna blivit mer belysta, där respondenterna uppmärksammat hur de elever som har svårt med kompisrelationer trivs väldigt bra i de styrda rastaktiviteterna. Även de elever som ofta gick runt på skolgården utan att hitta en kompis att leka med, kan nu deltar i rastaktiviteterna istället för att starta bråk. Gabriel beskriver även deras situation på ett liknande sätt men tillägger vikten av vad rastaktiviteter kan ge eleverna, hur rastaktiviteternas mål både är en rekreation för eleverna, vilket kan innebära att fånga de elever som går runt och få dem att delta i en rolig
rastaktivitet. Målet för rastaktiviteter kan även innebära att träna elevernas olika förmågor både den psykiska, fysiska och sociala delen.
En skola där målet och syftet skiftade var Erik och Fredriks skola. För Erik och Fredrik blev mål och syftet annorlunda i början med tanke på att deras skolgård genomgick en stor renovering, på deras skola handlade det om att eleverna skulle få en plats att vara på under rasten. Efterhand som skolgården blev färdig kunde rastaktiviteternas mål och syfte fokusera mer på hälsan då Fredrik beskrev vidare hur elevers utveckling hade försämrats när det kommer till att vara fysisk aktiva. Exempel som gavs var hur eleverna inte längre hittar föreningsaktiviteter utanför skolan och där intresse för rörelse minskar. Fredrik som även är idrott och hälsa lärare har en väldigt tydlig bild av hur fysisk aktivitet har minskat: “Man ser också skillnad på att det finns fler elever som är överviktiga idag och mycket mindre rörliga än vad dem är, man märker att elever idag rör sig mycket mindre för jag får slita rätt mycket mer med koordination och motorik och så vidare på idrotten nu än vad man fått behöva göra innan.”
Mål och syfte för rastaktivitet på Gabriels skola har ändrats med tiden, deras arbete har kommit väldigt långt där “Rastaktiviteter har blivit ett prioriterat mål för hela skolan”. Gabriel beskriver vidare om
24
hur viktigt det är att eleverna upplever rekreation och att som personal på skolan kan fånga upp elever som inte har något att göra och skicka de till de olika rastaktiviteterna som sker på skolan. Gabriels skola har kommit väldigt långt i deras utveckling med rastaktiviteter. De har organiserat ihop personal som kan genomföra rastaktiviteter och dessutom placerat ut mer personal i de olika zonerna på skolgården som kan fånga upp och skicka de till rastaktiviteterna. Däremot, precis som de andra skolorna, var mål och syfte i början att minska konflikter vilket de upplever blivit ett väldigt positivt resultat.
För Adams skola var målet och syftet med rastaktiviteter väldigt brett eftersom det var väldigt lite personal ute på rasterna och där många konflikter uppstod. Adam beskriver vidare hur rastaktivitet på skolor växte fram och blev väldigt populärt. Det här gjorde att rastaktiviteter blev en lösning för att skapa en trygghet och ett lugn för eleverna men även för att erbjuda eleverna fysisk aktivitet i form av lek där samspel med andra blev en väldigt viktig del. Med tanke på mängden konflikter som varit blev det även viktigt att skapa nya band mellan eleverna, att eleverna fick lära känna varandra och skapa nya kompisband vilket kan bidra för den allmänna hälsan hos eleverna.
6.2 Hälsa
Ett problem vi misstänkte sedan innan och uppmärksammat genom våra intervjuer är hur den fysiska hälsan försämrats genom åren hos eleverna på grund av hur digitaliseringen vuxit fram i samhället och in i skolans värld. Trots att de flesta respondenter hade en tydlig bild av hur elevernas fysiska hälsa försämrats var det inget område som blivit ett tydligt och formulerat mål för skolornas rastaktiviteter. Det de flesta respondenter kan se är hur intresset för de digitaliserade växer fram allt mer bland elever vilket också leder till att den fysiska hälsan har uppmärksammats mer och mer, Adam beskriver situationen:
“Det behövs ju hela tiden utvecklas för den fysiska hälsan, för idag sitter man mycket mer stilla än vad man gjorde innan för tio år sedan. Man har ju så mycket spel och Ipad och telefoner och sånt på fritiden.”
Cecilia ser att hälsa enbart är en liten del av arbetet med rastaktiviteter och där arbetet med hälsa är betydligt större inom de olika skolämnena. Trots det fokuserar Cecilia bland annat på två delar som vi kopplar ihop med den fysiska hälsan. Den första delen är att skapa och leta efter rastaktiviteter som innehåller mycket rörelse och den andra delen är att fånga de elever som vanligtvis inte är fysisk
25
aktiva, vilket kan kopplas ihop med att utveckla elevernas rörelseförmåga och fysiska hälsa. En väldigt viktig punkt som Cecilia uppmärksammat är skillnaden mellan eleverna som vanligtvis är fysisk aktiva och dem som inte är det, att de elever som är svåra att fånga upp är de elever som vanligtvis inte rör på sig. Cecilia säger:
“Eleverna har en sämre fantasi nu delvis för att de spelar mycket dataspel… Eleverna var mer aktiva innan. Jag har sett en del förändring där man märker att det blir allt svårare att fånga dem till det praktiska… Handlar det om att röra på sig ska eleverna veta det och veta att det är hälsofrämjande att röra på sig. För det hjälper eleverna att förstå, att om du sitter för länge blir du trött och då mår inte din hjärna bra...”
Konflikter, som var ett problem tidigare och nu har fått en tydlig minskning tack vare rastaktiviteter kopplar vi ihop med elevernas psykiska hälsa. Där konflikter kan skapa oro för eleverna eftersom de saknas en form av trygghet och där bland annat Erik och Fredrik i deras intervju beskriver att:
“Det var ju rätt mycket konflikter på raster innan, det var ju alltid bråk man fick reda ut. Allt egentligen från slagsmål till gnabb som gjorde att det höll på att bli slagsmål, sånt redde man ju alltid i innan. Det är ju rätt stor skillnad faktiskt.”
Adam beskriver även hur hälsans olika delar kan främja varandra. Om en elev upplever den sociala hälsan exempelvis känner tillhörighet och gemenskap, blir bekräftat och ha goda kompisrelationer främjar det den psykiska hälsan. Psykiska hälsan i form av att en elev kan uppleva exempelvis glädje och lycka för bland annat skolan och rasten, genom intervjuerna fick vi dessutom reda på att det finns de elever som kan uppleva en oro för rasten och den fria leken eftersom eleven inte vet vad hen ska göra eller hur man ska agera.
6.2.1 Stöd och extra anpassning
Under rasten och på rastaktiviteter kan det alltid finnas elever som behöver lite extra stöd beroende på vilken aktivitet som erbjudits. För att stödja elevers fysiska och psykiska hälsa valde vi att i intervjun ställa en fråga om särskilt stöd och extra anpassningar för att se dels hur medvetna den utbildade personalen är inom området men också för att se om det finns en skillnad mellan skolorna. De vanligaste anpassningar som gjordes för eleverna var att synliggöra rastaktiviteter genom att bära
26
en väst och sätta ut en flagga där aktiviteten var. Det vanligaste stöd lärarna använde beskriver bland annat Cecilia, där eleverna som är i behov av stöd får det när de vill delta i en rastaktivitet. Exempel som gavs var allt från bildstöd till att fysiskt visa eleven, använda kroppsspråket och även stödja med verbal förklaring. Det stämmer även överens med hur det fungerar på Gabriels skola, Gabriel lägger även till att de försöker skapa och genomföra aktiviteter som passar alla:
“...att det är aktiviteter som man kan hoppa in och ut ifrån, man måste inte vara med från början till slut det är viktigt känner vi att man gör det så länge man tycker det är roligt och sen kan man lämna.”
På en av de andra skolorna fanns där elever som hade någon form av hörselnedsättning vilket gjorde att extra anpassningar var en del av deras vardag. Adam beskrev hur de använde ett program som heter Widgit online, där arbetet är mycket med bilder och en text bredvid för att stödja elever som kanske har svårt med läsning, inte lärt sig språket eller är hörselskadade. Det finns dessutom Widgit online bilder på vad eleverna kan göra på den korta rasten och vad eleverna kan göra på den långa rasten för dem som behöver hjälp med tidsuppfattning. Ett annat verktyg som Adam använder för att stödja elevernas tidsuppfattning är Time Timer som är en slags klocka:
“Du ställer klockan på 35 minuter och sen backar den tillbaka, det röda fältet blir mindre och mindre… Är det mycket rött är rasten lång och där fältet börjar krympa ihop, ja juste då börjar det nog dra ihop sig och vi ska snart gå in.”
Arbete med stöd och extra anpassningar inom rastaktivitet som kan stödja hälsan upplever vi att de olika skolorna är väl medvetna om vad som behöver göras för deras elever. Som David säger: “...är man ute varje rast och har rastaktivitet, ja men du känner ju alla elever sen”. På Adams skola upplever vi däremot att de har kommit ett steg längre i arbetet med stöd och extra anpassning eftersom rastaktiviteter som erbjuds alltid har extra anpassning för deras elever, eftersom de bland annat har elever med hörselnedsättning, det kopplar vi ihop med att skolan faktiskt främjar samtliga elevers allmänna hälsa.
6.3 Samband mellan rastaktivitet och hälsa
Ingen av våra respondenter har ett uttalat mål om att rastaktiviteter ska främja elevernas hälsa på deras respektive skola, men när de beskriver rastaktiviteter och vad det gör med eleverna kopplar
27
respondenterna ihop det med den fysiska hälsan, psykiska hälsan och den sociala hälsan. Ett exempel från Cecilia där rastaktiviteter och elevers hälsa beskrivs:
“Ja det kan främja fysisk och social hälsa … Inom rastaktiviteter blir det sociala nätverket bredare genom att eleverna får träffa andra elever från andra klasser och årskurser, kontakten med andra och att någon sagt hej till mig som elev kan betyda mycket.”
Bea säger också att “det blir en trygghet också till att vara någonstans på rasten”. Alla respondenterna nämner det sociala samspelet eller den sociala hälsan där Erik och Fredrik säger att: “Det sociala samspelet och trygghet för eleverna i rastaktiviteterna… gör att de leker över klassgränserna... exempelvis att en åk ett elev kan dansa med en åk sex elev”. Respondenterna nämner även att rörelse i rastaktiviteter främjar den fysiska hälsan där Adam säger: “Målet med rastaktiviteter… är att eleverna ska få fysisk aktivitet”. David beskriver sambandet bra mellan de tre olika typer av hälsa som vi har valt att fokusera på i vårt arbete, fysiska hälsan, psykiska hälsan och den sociala hälsan:
“Dem rör sig på rastaktiviteterna och de får ett socialt samspel med andra elever, det behöver ju inte vara deras egna årskurs som är med… då lär eleverna känna varandra, bygger en relation och genom att vara med tycker jag att det förhindrar psykisk ohälsa för att dem känner sig delaktiga får en trygghet… att det alltid finns rastaktivitet som ett val.”
Ett väldigt positivt och intressant samband mellan rastaktivitet och elevers allmänna hälsa berättar Erik och Fredrik om. Det var en klass som var orolig och grupperat, lärarna hade önskat om att få stöd vilket Erik och en av klassens lärare ordnade ihop rastaktiviteter speciellt för den klassen. Vidare berättar Erik om hur de gick upp i parken med klassen på lunchrasten och genomförde olika aktiviteter med värdegrund i form av lekar och samarbetsövningar för att skapa en bättre
gemenskap. Det gav ett väldigt positivt resultat, där den klassen ofta väljer att delta i rastaktiviteterna som erbjuds på skolan för att, som Fredrik säger:
“Det kanske också är därför dem är med mest på aktiviteterna på skolan för att dem är vana vid att på något sätt fått i sig att det är bra att röra sig… men annars är dem andra aktiva så där känner vi nog att dem har det i ryggraden att liksom när man är ute på rast så leker man. Då har man ju främjat deras hälsa får man väl säga.”
28
6.4 Analys
I den här avdelningen analyseras empirin ihop med valda teorier från avsnittet teoretiska perspektiv samt begrepp som används genom vårt arbete. I avsnittet förklarar vi valda teorierna vilket är två perspektiv på hälsa, det salutogena och det patogena perspektivet.
Bringsén och Lindström (2019) beskriver den patogena synen på hälsa som frånvaro av sjukdom och där hälsa uppnås genom att arbeta förebyggande mot de olika risker och faktorer som finns och kan skapa ohälsa. Med den insamlade empirin vi har införskaffat oss finns en tydlig bild av hur skolorna hade det innan rastaktiviteter fanns på skolorna. Det resultat som intervjuerna visade var hur eleverna innan rastaktiviteter inte fick den dagliga motionen som behövdes och hur eleverna var mindre fysiskt aktiva innan rastaktiviteter, vilket leder till att elevernas grundmotoriska färdigheter var mindre utvecklat på rasterna enligt en respondent som är behörig i ämnet idrott och hälsa och har många år av erfarenhet. Genom det patogena synsättet kan vi här konstatera att minskningen av fysisk aktivitet skapade en ökning inom eleverna fysiska ohälsa. Gabriel och flera andra av våra respondenter berättar också att det var mycket bråk, konflikter och det förekom mobbning på rasterna, exempelvis på grund av att eleverna inte hade någon att vara med, inte hade någonting att göra på rasterna eller att det fanns för lite material att leka med. Vi kan här konstatera att genom det patogena synsättet blir mängden bråk och konflikter en riskfaktor för elevers psykiska hälsa.
Eftersom vi tolkar bråk och konflikter som riskfaktorer, utifrån det patogena synsättet, innebär det att ett fortsatt mönster av konflikter kan leda till att elever får ohälsa. Däremot behövs det fler faktorer som spelar roll för att anses ha ohälsa, exempelvis kan en människa ha en god fysisk hälsa samtidigt som samma människa upplever en psykisk ohälsa.
Ett annat resultat som studien fick fram genom att se det genom det patogena synsättet är om det digitaliserade samhället och hur det påverkar elevernas hälsa idag både i skolan och utanför, där en skola fick kämpa om att få mobilförbud. Erik och Fredrik beskriver hur de i tidigare år kämpande med att få mobilförbud på skola eftersom de ansåg att eleverna spelade tillräckligt utanför skolan, vilket de även konstaterar att utvecklingen inom de digitala har blivit väldigt stort de senaste åren. Fredrik beskriver det som att:
29
“De ville inte ha förbud på den här skolan, så menade jag på, fast om det är förbud som faktiskt främjar elevers rörelse och hälsa så är väl det ändå ett förbud som vi vuxna i vuxenvärlden måste ta för elevernas skull.”
En av de andra skolorna nämner också om hur deras kamp med att få mobilförbud för högstadiet fortfarande arbetas med och där en pågående diskussion finns om hur rastaktiviteter kan fånga även den åldersgruppen. Det som blev resultatet efter att personalen på skolorna uppmärksammat, faktorer som kan skapa ohälsa, var att fokusera på vad eleverna behöver för stöd under rasten som senare leder vidare till vad som kan stödja eller främja elevernas allmänna hälsa och utveckling. Ett citat som vi kopplar ihop med skolornas uppstart av rastaktiviteter är Winroth och Rydqvist (2008, s.193) som skriver ”...alla aktiva åtgärder som vidtas för att befrämja hälsan av såväl fysisk, psykisk som social karaktär är hälsobefrämjande arbete”. Det som resultatet visar är hur olika skolornas engagemang för rastaktiviteter är och har varit, där det har varit en självklarhet för någon skola att rastaktiviteter ska finnas och erbjudas för eleverna, medan på en annan skola har
personalen fått kämpa för att få och lyckas sätta ihop en fungerande rastverksamhet. Ett mål som David berättade att de hade för rastaktiviteter utifrån läroplanen på deras skola i början var att:
“Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära” (Skolverket, 2019, s.9). Genom att sätta mål för rastaktiviteter blir det en aktiv åtgärd som främjar hälsan genom att det exempelvis skapas bättre förutsättning och argument till varför rastaktiviteter bör tillhöra skolans verksamhet.
Antonovsky (2005) skriver att det salutogena synsättet fokuserar på hälsans ursprung. I det salutogena synsätt läggs det en stor vikt på hälsobringande faktorer, faktorer som “friskfaktorer” istället för “riskfaktorer”. Enligt Antonovsky finns det två poler hälsa-ohälsa och det som oftast undersöker är var en människa befinner sig vid en viss tid genom livet. Frågan Antonovsky ställer sig själv är varför människor hamnar antingen i hälso- eller ohälsa polen och varför rör de sig mot den här polen. Ett exempel utifrån det salutogena synsättet i skolans verksamhet kan vara att undersöka var en elev befinner sig i polen innan rastaktiviteter fanns och sedan ett år efter att rastaktiviteter funnits. Rör eleven sig mot hälsa polen eller ohälsa polen? Vad är det som orsakar eller bidrar till att eleven rör sig till den ena eller andra polen? När rastaktiviteter hade introducerats gavs ett resultat genom att konflikterna, bråken och mobbningen på respektive skolor minskade. För att se vårt
30
resultat utifrån den insamlade empirin och genom det salutogena synsättet blir slutsatsen att
rastaktivitet är en friskfaktor som bevarar hälsan hos eleverna. Arbetet med rastaktiviteter fokuserar också på att skapa fler friskfaktorer i aktiviteterna som kan bidra till en persons välbefinnande och utveckling. Exempel på friskfaktorer i aktiviteterna som respondenter gav var rörelseglädje som bidrar till den fysiska hälsan, sociala samspel för den sociala hälsan och tryggheten av att våga delta som kan gynna den psykiska hälsan. David beskriver trygghet vidare:
“...man ser både med Olweus som är mot mobbning och kränkande handlingar, att ha en sådan koppling och närvarande vuxna på rasten, det minskar ju otroligt mycket utanförskap, så man har ju sett en vinning i det.”
Resultatet blev vidare, genom insamlad empiri och det salutogena synsättet, att rastaktiviteter är ett stöd för eleverna som behövde en vuxenstyrd aktivitet för att socialiseras med de andra eleverna på skolan. Ett stöd att våga och lyckas vara fysiskt aktiva med andra och dessutom känna glädje och lycka. Våra respondenter har sagt att genom rastaktiviteter får eleverna någonting att göra och hamnar i en gemenskap. Delvis på grund av att det främjar den sociala hälsan men även den fysiska hälsan, eleverna är i en aktivitet och rör på sig vilket resulterar att det främjar deras fysiska hälsa. Genom vår empiri vi har införskaffat kan rastaktiviteterna arbeta med det patogena synsättet genom att identifiera riskfaktorer som kan leda till ohälsa, men även att arbeta med det salutogena synsättet för att fortsätta arbetet med att främja elever allmänna hälsa genom att vidareutveckla
31
7. Diskussion och slutsats
I sista kapitlet presenteras studiens metoddiskussion, diskussion där vårt resultat jämförs och diskuteras med tidigare forskning, slutsats efter syfte och frågeställning samt den insamlade empirin och till sist vidare forskning.
7.1 Diskussion om vald metod
Med tanke på att studien skulle undersöka åsikter och tankar om rastaktiviteter från personal i skolor i en stad i Skåne valde vi semistrukturerade intervjuer med inspelning som metod. Däremot på grund av rådande Coronapandemin och Malmö Universitets regler blev de semistrukturerade intervjuerna digitala vilket även vi ansåg var det enda optimala valet. I början av arbetet upplevde vi svårigheter med att hitta personer till intervjuerna. En del av personerna vi kontaktade tog relativt lång tid att svara, därav fick vi tidsnöd att bli klara med intervjuerna vilket både förlänger och försvårar vårt arbete. Det som blev vår lösning var att intervjua flera personer på samma skolor, trots det fick vi respondenter från fyra olika skolor med fyra olika sätt att arbeta med rastaktiviteter vilket vi ansåg blev ett positivt resultat för vår studie.
I intervjuerna upplevde vi två problematiska aspekter, den ena aspekt var att ljudvolymen kunde skifta och bakgrundsljud kunde ibland överrösta respondenterna vid inspelning av de digitala intervjuerna. Den andra aspekten var att intervjun gjordes digitalt vilket vi hade önskat göra på plats där det kan ske ett personligt möte mellan oss och respondenterna, men för allas säkerhet blev de digitala ett bättre verktyg. Trots att det blev digitala möten ansågs respondenterna trygga och fria att berätta om deras egna åsikter och tankar vilket var det huvudsakliga målet för intervjuerna.
Ytterligare en problematisk aspekt är de olika valen som gjordes inför intervjuerna. Ett val gjordes efter första intervjun, där gav respondenten ett förslag om att det hade varit enklare för resterande respondenterna om de fick intervjufrågorna innan intervjun. Det påverkar vårt resultat mellan våra respondenter med tanke på hur förberedelserna pågick innan intervjun. Exempelvis kunde
respondenterna komma förberedda till intervjun och svara med mer utförliga svar än möjligtvis tidigare. Däremot kom en del av respondenterna med färdiga svar, vilket gjorde intervjuerna blev mer styrda genom intervjufrågorna än det spontana som intervjuer brukar erbjuda. Likväl anser vi att svaren som respondenterna gav var väldigt informationsrika och följdfrågor kunde ställas för att få
32
fram en del av den spontana informationen. Ett annat val som påverkade vårt resultat var hur en av intervjuerna var med två respondenter samtidigt. Det gav oss en djupare inblick kring hur deras arbete utvecklats med tiden, vilket även valet av att ha tre respondenter från samma skola gjorde.
7.2 Resultatdiskussion
Resultatet i vår studie handlar delvis om hur rastaktiviteter är ett lämpligt verktyg, alternativt ett stöd för att minska konflikter mellan eleverna. Det handlar även om hur våra respondenter såg på vikten av att erbjuda rastaktiviteter för eleverna och genom det stödja deras allmänna hälsa. Det kan vi se en likhet med Elinder; Heinemans; Zeebari och Patterson (2014) resultat om hur aktivitetsfrämjande är ett möjligt alternativ för att minska sociala ojämlikheter, men även hur aktivitetsfrämjande borde vara en viktig prioritering i skolorna för att stödja och förbättra alla elevers fysiska aktivitet. En väldigt intressant del som visades genom att ett par av våra respondenter påpekade att deras elever påverkades genom att deras vårdnadshavare, med en högre utbildning, ordnade många
eftermiddagsaktiviteter exempelvis i form av föreningsliv. Vi anser att det finns en likhet med Elinder; Heinemans; Zeebari och Patterson (2014) resultat där de nämner att elever som kom från familjer med en hög utbildningsnivå fick ett friskare resultat gällande kost, fysisk aktivitet och BMI. I jämförelse med vårt resultat och Shaghaghi et al. (2013) resultat finns där liknelser att studien ville uppmuntra och berätta om hur viktigt det är med fysisk aktivitet, speciellt på rasterna i skolan. Det kan jämföras med vår studiens empiri där en del av respondenter beskrev vikten av fysisk aktivitet på rasten. Där var en av anledningarna till uppstarten av rastaktiviteter var att eleverna som inte aktiverade sig själva fysiskt skulle erbjudas att göra det i en vuxenstyrd rastaktivitet.
I studien gjord av Grao-Cruces et al. (2019) jämförde de kön och ålder med hur mycket fysisk aktivitet som eleverna utövade under skoldagen. I deras studie kom de bland annat fram till att eleverna inte var tillräckligt fysiskt aktiva under skoldagen men ofta kompletterade det genom aktiviteter utanför skolan. Det kunde även vår studie uppmärksamma genom vår insamlade empiri där ett fåtal av respondenterna bekräftade den låga nivån av fysisk aktivitet i skolan, men också hur det kompletteras genom mängden av eftermiddagsaktiviteter. En av respondenterna nämnde också om hur deras skola bjuder in olika idrottsföreningar där de för tillfället har en basketklubb som erbjuds en gång i veckan för eleverna på fritids. Eleverna får, genom ett samarbete med
33
träna den sociala delen som tillkommer. Det kan vara en positiv metod för att öka fysisk aktivitet i skolor då Grao-Cruces et al. (2019) studie påpekar det akuta behovet av att sätta in rörelse inom hela skoldagen.
I våra intervjuer berättade respondenterna om att många elever inte aktiverade sig själva beroende på exempelvis att de inte vet vad de ska göra på rasten eller inte har tillräckligt och intressant material att leka med. För att jämföra det resultat med Woods et al. (2018) resultat där de skriver att 18% av de deltagande eleverna var aktiva under rasten finns det likheter med hur våra respondenter talade om hur eleverna var aktiva när det inte fanns någon rastaktivitet. Woods et al. (2018) borde göra en ny undersökning där de har implementerat rastaktivitet under rasten och mäta hur många procent som är aktiva under rasten då.
7.3 Slutsatser
Genom att undersöka om rastaktiviteter var en möjlig metod för att främja elevers hälsa valde vi fyra olika frågeställningar plus tre begrepp som kunde stödja oss genom arbetets gång för att se om det fanns ett samband. Frågeställningarna som handlade om rast, rastaktivitet och hälsa blev en grund för att se hur rastverksamheten på de olika skolorna ser ut men även för att undersöka
respondenternas vision för vad rastaktiviteter och hälsa kan vara i skolan. Det som blev en tydlig bild i första frågeställningen om rastaktiviteter, var hur personalen som arbetade med rastaktiviteter önskade att det var mer bemannat, både som rastvärdar, personal som håller i rastaktiviteter och personal som bjuder in till rastaktiviteter för att på det vis fånga in fler elever. Det kopplar vi ihop med hur skolor kan utveckla rastaktiviteter för att både hinna och finnas för eleverna och stödja deras allmänna utveckling, hälsa och välbefinnande. Vidare syftar frågeställningarna till att se utveckling och där var de flesta respondenterna överens om att det största målet och syftet med rastaktiviteter från början var att minska konflikter för att sedan övergå till mer generella mål som gynnar elevers allmänna utveckling och välbefinnande vilket vi förbinder med hälsa som är en väldigt viktig del för att uppnå de olika målen. Den sista frågeställningen syftar till att se om det finns ett sambanden mellan rastaktiviteter och hälsa, vilket vi kan konstatera genom vår insamlade empiri som visar på hur respondenterna tydligt kan koppla rastaktiviteter med den allmänna hälsan. Däremot var det väldigt få som hade hälsa som ett tydligt och nedskrivet mål för eleverna, trots det kan vi dra slutsatsen att rastaktiviteter kan främja elevernas hälsa. Vi anser dock att det behövs fler
34
studier som undersöker samma område och även expanderas till fler städer för att få en bredare bild av hur arbetet med rastaktiviteter sker i verksamheten.
Undersökning bidrar till det fritidspedagogiska forskningsfältet, lärare i fritidshem som vill starta upp rastaktiviteter kan läsa den här undersökningen och få nya idéer eller andra utbildade lärares tankar och åsikter inom det här området. Rastaktiviteter sker under skoltiden men utifrån den insamlade empirin kan vi konstatera att mestadels är det lärarna i fritidshemmet som får ansvar för
rastaktiviteter. Därav blir rastaktiviteter en del av uppdraget för lärare i fritidshem trots att
rastaktiviteterna sker under skoltiden. Det gör även att alla elever på skolan kan delta och inte bara elever som går på fritids. Allt fler skolor märker vilket positivt inslag rastaktiviteter har under skoltiden och implementerar det på rasterna.
7.4 Förslag till vidare forskning
Genom vårt resultat och diskussion ihop med tidigare forskning anser vi att det behövs mer och bredare forskning om rastaktiviteter i skolan. Ett intressant exempel är att få se hur stort
rastaktiviteter blivit i hela Sverige. Det med tanke på hur våra respondenter tagit fram Facebook som ett av de mest användbara medlen för att få fram tips och idéer till rastaktiviteter. En undersökning kan göras genom att kombinera intervjuer med personal som arbetar med rastaktiviteter där fokus är att ta reda på hur arbete kom till. Ett till exempel kan vara en kvantitativ metod med enkäter för samtliga skolor i hela landet, där kan frågorna ligga på en mer allmän nivå om rastaktiviteter och hur de olika skolorna ser på rastverksamhet. Ett annat exempel som varit intressant att forska mer om och liknar vårt arbetsområde är att mäta elevers hälsa utifrån det patogena och salutogena synsättet på hälsa. Det genom att se hur eleverna upplevde deras hälsa innan rastaktiviteter förekom och efter att rastaktiviteter erbjudits en viss tid, för att få ett tydligare och mer mätbart resultat om elevernas hälsoutveckling.
