Hälsa och samhälle
OMVÅRDNADSHANDLEDNIN
EN LITTERATURSTUDIE OM
SJUKSKÖTERSKESTUDENTERS
UPPLEVELSER AV
OMVÅRDNADSHANDLEDNING I GRUPP
ERIKA JOHANSSON
Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola
Nivå 61-90 p Hälsa och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Januari 2011
OMVÅRDNADSHANDLEDNING
- TID TILL EFTERTANKE
EN LITTERATURSTUDIE OM
SJUKSKÖTERSKESTUDENTERS
UPPLEVELSER AV
OMVÅRDNADSHANDLEDNING I GRUPP
ERIKA JOHANSSON
Johansson, E. Omvårdnadshandledning – tid till eftertanke. En litteraturstudie om sjuksköterskestudenters upplevelser av omvårdnadshandledning i grupp.
Examensarbetei omvårdnad 15 poäng, Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2011.
Omvårdnadshandledning i grupp är och har varit en obligatorisk del av
sjuksköterskeutbildningen vid Malmö Högskola sedan 1993, Hälsa och Samhälle. Trots detta obligatorium vid högskolan så är omvårdnadshandledningen i grupp till synes svårfunnen ute i den kliniska verkligheten. Syftet med denna
litteraturstudie är att undersöka sjuksköterskestuderandes upplevelser av omvårdnadshandledning i grupp. Denna litteraturstudie har inspirerats av ett systematiskt tillvägagångsätt och sex utav Goodmans sju steg, som översatts av Willman et al (2006), har använts. Resultatet bygger på sju vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ art. Artiklarna hittades i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultatet över sjuksköterskestuderandes upplevelser kring att ha omvårdnadshandledning i grupp var signifikant positiv. Dock
återfanns ett mindre antal negativa upplevelser ibland studenterna som uttrycktes i form av att känna sig utelämnad, att inte passa in i gruppen och att ha en dålig handledare. De negativa upplevelserna bland studenterna gick att härleda till att dem kände rädsla av att delta i omvårdnadshandledning. Slutsatsen i denna litteraturstudie är att det behövs göras ett förtydligande av vilka positiva effekter implementering av omvårdnadshandledning i grupp för med sig och att målet med handledningen är att hjälpa studenten att bygga en bro mellan teori och praktik.
Nyckelord: Omvårdnadshandledning i grupp, sjuksköterskestuderande, litteraturstudie, upplevelser, stöd, utveckling, negativa upplevelser.
CLINICAL SUPERVISION-
TIME FOR REFLECTION
A LITERATURE REVIEW OF NURSING
STUDENTS´ EXPERIENCES OF NURSING
SUPERVISION IN A GROUP
ERIKA JOHANSSON
Johansson, E. Clinical supervision – time for reflection. A literature review of nursing students´ experiences of nursing supervision in a group. Degree project 15 credit points, Nursing Program. Malmö University: Health and Society, Departement of Nursing, 2011.
Clinical nursing supervision in group is and has been an obligatory part of the nursing education since 1993 at Malmoe University, Health and Society. Despite this obligatory rule at the university, clinical nursing supervision in group is hard to find out in the clinical practice. The aim of this literature review is then to highlight the nursing student’s experiences of having clinical nursing supervision in a group. This literature review has been inspired by a systematic approach and six out of Goodman's seven steps, translated by Willman et al (2006), has been used. The result is based upon 7 scientific articles of both qualitative and quantitative character. The articles were found in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. The result of the nursing students’ experiences of clinical group supervision was significantly positive. However, there was
discovered a minor part of negative experiences among the students expressed in words of feeling left out, not fitting in to the group and having a bad nurse supervisor. The negative experiences among the students derive from fear of participating in clinical nursing supervision in group. The conclusion of this literature review is that there needs to be done a clarification of what positive effects implementation of clinical nursing supervision in group brings and that the aim of clinical nursing supervision is to help the student to build a bridge between theory and practice.
Keywords: Clinical nursing supervision in group, nursing students, literature review, support, development, negative experiences.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 4 Definition 4 BAKGRUND 4 Handledning 4 Grupphandledning 5 Omvårdnadshandledning 5 Handledning för studenter 5 Handledarens roll 5 Ett handledningstillfälle 6Syftet med omvårdnadshandledning 6
Tidigare forskning 6
SYFTE 7
METOD 7
Steg 1 – Preciserandet av problemet för utvärdering. 7 Steg 2 – Preciserandet av studiernas inklusions- och 7 exlusionskriterier.
Steg 3 – Formulerandet av en plan för litteratursökningen 8
Identifierandet av tillgängliga resurser. 8
Identifierandet relevanta källor. 8
Avgränsandet av forskningsproblemet och fastställandet av huvuddragen i sökningen. 8
Utvecklandet av en sökväg för varje söksystem. 8 Steg 4 – Genomförandet av litteratursökningen 8 och insamlandet av studier
Steg 5 – Tolkandet av bevisen i de individuella studierna 11 Steg 6 – Sammanställandet av bevisen 11
RESULTAT 11 Stöd 12 Utveckling 13 Negativa upplevelser 14 DISKUSSION 14 Metoddiskussion 15 Resultatdiskussion 16 Stöd 16 Utveckling 17 Negativa upplevelser 17 SLUTSATS 18 REFERENSER 18 BILAGOR 21 Bilaga 1 21 Bilaga 2 22 Matriser 23
INLEDNING
Malmö högskola har haft omvårdnadshandledning som en obligatorisk del av utbildningen sedan 1993, vilket betyder att en omfattande mängd nyutbildade sjuksköterskor har vuxit in i sin yrkesroll med omvårdnadshandledningen som en självklar del av yrket (Kisthinios, 2010). En av omvårdnadshandledningens uppgift är att ge studenten möjlighet till reflektion över etiska problem som kan uppstå under den verksamhetsförlagda utbildningen (Kisthinios, 2010). Malmö Högskolas, Hälsa & Samhälle, syfte med att ha omvårdnadshandledning kan sammanfattas i detta stycke av Lindell (2003):
”Omvårdnadshandledning är ett sätt att integrera teoretisk kunskap med upplevda erfarenheter från praktiken och ett sätt att seriöst diskutera etik, känslor och reaktioner som ledtråd till förståelse, reflektion och handling” (s 7).
Under utbildningens gång har tankar väckts rörande syftet med den obligatoriska omvårdnadshandledningen i grupp som Malmö högskola, Hälsa och Samhälle, tillhandahåller under sjuksköterskeutbildningen. Jag har under mina
verksamhetsförlagda placeringar och vikariat inom vården konstaterat att
omvårdnadshandledningens implementering ute i klinisk verksamhet är till synes svårfunnen. Jag har många gånger förundrats över att omvårdnadshandledningen inte har större anseende ute i vårdverksamheterna. Upptäckten av skillnaden mellan skolans värld och den kliniska verkligheten har motiverat mig till att göra en litteraturstudie om den sjuksköterskestuderandes upplevelser av
omvårdnadshandledning i grupp.
Definition
I denna litteraturstudie undersöks omvårdnadshandledning ur ett grupperspektiv.
BAKGRUND
Nedan följer en beskrivning av omvårdnadshandledningens historia, handledning ur olika perspektiv, handledarens roll, förfarandet vid ett handledningstillfälle, syftet med omvårdnadshandledningen och tidigare forskning inom området.
Historik
Den handledning som idag utövas har sin början på 1920 – talet, då utbildningar till psykoanalytiker, psykolog samt socialarbetare startades upp. Handledning inom omvårdnadsområdet kom att introduceras av en engelsk kvinna vid namn Elisabeth Barnes (Hermansen et al, 1994). På 1960 – talet introducerade Elisabeth omvårdnadshandledning i Norge på en psykiatrisk avdelning i Ullevål (a a). Någon gång under den senare delen av 1980-talet kom
omvårdnads-handledningen till Sverige och den första intresseföreningen för yrkesmässig handledning inom omvårdnad bildades år 1995. Denna intresseförening har idag fått namnet Riksföreningen för Yrkesmässig Handledning i Omvårdnad (RfYHO) och är en fristående organisation (SSF & RfYHO, 2003).
Handledning
Handledning kan ses som ett pedagogiskt verkningsmedel (Tveiten, 2003). Definitionen av handledning bör göras utifrån det sammanhang som
handledningen sker i (a a). Enligt Nationalencyklopedins hemsida (2011-02-14) är handledning en form av praktiskt – pedagogiskt stöd som kan ges under
utbildning eller praktik och att detta stöd erhålls i form av samtal i grupp eller individuella samtal.
Grupphandledning
Vad innebär det med grupphandledning? En grupp är ett antal personer som kommunicerar med varandra en viss tid och är tillräckligt stor för att alla skall kunna tala med varandra (Svedberg, 2007). För att bena ut begreppen med grupphandledning menar Tveiten (2003) att en grupphandledning innebär en grupp som har handledning gemensamt och att en i gruppen har ett angivet handledaransvar.
Omvårdnadshandledning
Omvårdnadshandledningsprocessen gränsar en del till andra arbetsområden som kan uppfattas som identiska med omvårdnadshandledning, nämligen: själavård, ledarskap, psykoterapi, utvärdering, undervisning och rådgivning (Hermansen et al, 1994). Hermansen et al (1994) menar att det är viktigt med en gränsdragning för vad som bör räknas som omvårdnadshandledning. Omvårdnadshandledning fokuserar på att utveckla vårdyrket där målet med omvårdnadshandledningen är en bättre vård åt vårdtagaren (a a). Hermansen et al (1994) ser
omvårdnadshandledningen som en läroprocess och beskriver den på följande vis:
”omvårdnadshandledning handlar just om hur man ska motivera och hjälpa vårdare att bearbeta upplevelser från sitt kliniska arbete” (s 33).
Handledning för studenter
Handledning för studerande skiljer sig ifrån handledning för utbildad vårdpersonal enligt Hermansen et al (1994). Vid en vårdskola ligger fokus på att de studerande ska utveckla en beredskap till att utöva omvårdnad och vid en vårdenhet är
avsikten att utveckla omvårdnadspersonalens färdigheter i yrket. När handledning av studerande utövas bör handledaren i större utsträckning använda undervisning, förklaring, rådgivning och ledning. Hermansen et al (1994) menar att studerande har ett större behov av uppföljning, eftersom den studerande ständigt prövar nya färdigheter och blir medveten om olika förhållningsätt i vårdsituationer.
Omvårdnadshandledningen ses som ett sätt att ta tillvara på den öppna och äkta förundran hos nyblivna studerande.
Handledarens roll
Enligt Svensk Sjuksköterskeförening och Riksföreningen för Yrkesmässig Handledning i Omvårdnad (2003) så bör en handledare bland annat att ”ha en humanistisk grundsyn på människan och tilltro till människors förmåga till växt och utveckling” samt ”kunna analysera sitt eget sätt att agera i sjuksköterskerollen i relation till omvårdnadens värdegrund.” RfYHO (2003) följer samma helhetssyn och etiska förhållningsätt som rekommenderas i Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005).
Handledaren bör känna till de studerandes olika behov av inlärning (Hermansen et al, 1994). Det är handledarens uppgift att noga bedöma de studerandes behov av kunskapstillförsel och uppföljning för att handledningen skall ge så bra resultat som möjligt (a a).
I en studie av Berg & Kisthinios (2007) lyfts vikten av handledarens roll fram. Studien ämnar undersöka godkända handledare, enligt Svensk
Sjuksköterskeförenings riktlinjer. En handledare bör ha kunskap inom olika omvårdnadsteorier samt ha förmågan att implementera dessa teorier under en pågående handledningsprocess (a a).
Ett handledningstillfälle
Tillvägagångssättet kan variera vid ett omvårdnadshandledningstillfälle, men det rekommenderade förfarandet är att handledningen bör utövas i grupper om 6-8 personer med en handledare.Handledningsprocessen utgår ifrån att en deltagare berättar om en upplevd situation och övriga deltagare har i uppgift att hängivet lyssna och försöka förstå innebörden av situationen. Nästa steg är sedan att deltagarna ska överta/göra händelsen till sin egen och därmed berätta hur han/hon tänker, känner och skulle ha gjort i den aktuella händelsen. Det är på detta sätt som erfarenheter lyfts fram och sätter igång en så kallad reflektionsprocess. Denna reflektionsprocess är grunden till att ens egna samt andras erfarenheter kritiskt granskas och integreras i det personliga och yrkesmässiga sammanhanget (Hermansen et al, 1994).
Omvårdnadshandledningens syfte
Där finns en del fallgropar i implementeringen av omvårdnadshandledning. Dessa fallgropar brukar benämnas som ”småprat” och ”diskussioner” (Hermansen et al 1994). Småprat kan vara avslappnande, men inte utvecklande och diskussioner handlar oftast om en maktkamp, vinna eller förlora. I omvårdnadshandledning är det viktigare att förstå andras ståndpunkter och förstå på vilket sätt dessa
ståndpunkter visar sig i omvårdnaden av vårdtagaren, än att hävda sin mening. Omvårdnadshandledning kan ses som ett tillfälle där vårdaren ges möjlighet till att utvecklas på ett professionellt samt personligt plan (Hermansen et al, 1994). Ofta möter vårdare på etiska problem och det är då av värde för vårdaren att det finns ett forum där dessa problem kan diskuteras (a a). I Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005) så beskrivs vikten av att som sjuksköterska ha förmågan att analysera sina styrkor samt svagheter.
Omvårdnadshandledningen ger utrymme för denna typ av analys och enligt Kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005) är det viktigt att ständigt engagera sig i sin professionella samt personliga
kompetensutveckling. ICN är en internationell etisk kod för legitimerade sjuksköterskor. Anknytningen mellan ICN:s etiska kod och
omvårdnadshandledning ligger i att ständigt bibehålla ett reflekterande tankesätt som sjuksköterskestudent, sjuksköterska och som lärare eller forskare inom professionen. För att sjuksköterskans arbete skall hålla hög kvalité så krävs ett livslångt lärande och en vilja till att utvecklas inom professionen (a a).
Tidigare forskning
I en studie av Arvidsson et al (2008a) genomfördes intervjuer med en grupp sjuksköterskor. Syftet med studien var att ta reda på vad sjuksköterskorna tyckte om omvårdnadshandledningen som implementerades under
sjuksköterskeutbildningen. Sjuksköterskorna i studien uppgav att handledningen hade haft stor betydelse för dem under grundutbildningen och att de än idag har nytta av denna erfarenhet i form av ett reflekterande tankesätt (a a).
Bégat et al (2005) undersökte skillnader i den psykosociala arbetsmiljön samt på den moraliska känsligheten hos sjuksköterskor som deltog i
omvårdnadshandledning samt sjuksköterskor som inte deltog i
omvårdnadshandledning inte drabbades av ångest och stress i samma utsträckning som de som inte deltog i handledning, men också att känslan av att tappa
kontrollen inte var lika påtaglig hos dem som medverkade i omvårdnadshandledning (a a).
Vid ett universitet i Sverige deltog en grupp lärare ifrån sjuksköterskeutbildningen i en studie där studiens syfte inriktade sig på universitetslärarnas uppfattning om vad sjuksköterskestuderande kunde ha för nytta av att delta i omvårdnads-handledning i grupp (Lindgren & Athlin, 2010). Lärarna menade att studenterna hade ett behov av delta i en grupp med andra studenter. Vidare menade lärarna att omvårdnadshandledningen bidrog till att studenternas förståelse för den egna personen samt för sina medmänniskor ökade, men också att
omvårdnadshandledningen ledde studenterna till fortsatt utveckling inom professionen (a a).
I en kvalitativ studie av Arvidsson et al (2000) genomfördes intervjuer med en grupp psykiatrisjuksköterskor. Studiens syfte var att ta reda på om den
implementerade omvårdnadshandledningen i grupp hade haft någon inverkan på sjuksköterskornas professionella utveckling. Resultatet visade att
omvårdnadshandledningen bidrog till integration mellan teori och praktik och att detta ledde till att psykiatrisjuksköterskorna upplevde att de hade utvecklat sin yrkeskompetens.
SYFTE
Syftet med denna studie är att undersöka sjuksköterskestuderandes upplevelser av omvårdnadshandledning i grupp.
METOD
Metoden är en litteraturstudie som hämtat inspiration ifrån ett systematisk tillvägagångsätt och har utförts enligt sex utav Goodmans sju steg (SBU, 1993).
Steg 1 - Preciserandet av problemet för utvärdering.
Forskningsproblemet är sprunget ur ett intresse för tillämpning av den obligatoriska omvårdnadshandledningen på Malmö högskola. Under verksamhetsförlagd utbildning samt vikariat inom vården har
omvårdnadshandledningen lyst med sin frånvaro. Den kliniska verksamheten och skolans värld skiljer sig avsevärt ifråga om implementering av
omvårdnadshandledning. Valet av forskningsområde ledde till ett tillfälle att få beskriva sjuksköterskestuderandes upplevelser av omvårdnadshandledning i grupp.
Steg 2 - Preciserandet av studiernas inklusions- och exlusionskriterier.
Inklusionskriterierna var vetenskapliga studier av kvantitativ och kvalitativ art som undersökte sjuksköterskestuderandes upplevelser av omvårdnadshandledning i grupp. Vetenskapliga artiklar skulle finnas tillgängliga i fulltext och vara utan kostnad. Vidare skulle de vara författade på engelska. Det sattes ingen
begränsning då det gällde publikationsdatum. Artiklar som enbart fokuserade på individuell omvårdnadshandledning för sjuksköterskestudenter exkluderades.
Steg 3 - Formulerandet av en plan för litteratursökningen
Planen för litteratursökningen formulerades efter Goodmans fyra steg som beskrivs i Willman et al (2006).
Identifierandet av tillgängliga resurser.
Beaktande av kostnader, tidsåtgång samt tillgång till artiklar samt rapporter har tagits. Hänsyn till forskarens språkliga begränsningar har tagits då enbart engelska artiklar inkluderats.
Identifierandet av relevanta källor.
Relevanta studier som motsvarar studiens syfte har erhållets från erkända databaser såsom PubMed, CINAHL samt PsycINFO.
Avgränsandet av forskningsproblemet och fastställandet av huvuddragen i sökningen.
Artikelsökningarna begränsades till sjuksköterskestuderandes upplevelser av omvårdnadshandledning i grupp.
Utvecklandet av en sökväg för varje söksystem.
Enligt Willman et al (2006) är det av största vikt att utveckla olika sök strategier då de individuella databaserna är olika uppbyggda. Databasernas respektive system för ämnesord användes för att underlätta sökningen, liksom trunkering för att öppna upp flera former av samma ord. I CINAHL användes Headings. I PubMed användes Medical Subject Heading (MeSH-termer) som identifieras via Karolinska institutets bibliotek (Karolinska institutet, 2010). I PsycINFO
användes Thesaurus för att hitta rätt ämnesord.
Steg 4 - Genomförandet av litteratursökningen och insamlandet av studier
Willman et al (2006) menar att en optimal litteratursökning har hög sensitivitet och hög specificitet. Detta innebär att alla sökord undersöks som har betydelse för problemformuleringen och därmed undviks de sökord som inte är relevanta. Hög sensitivitet definieras som ett sätt att fånga in alla relevanta referenser, vilket då har till följd att en hög specificitet utesluter icke relevanta studier. Denna uppgift kan vara svårbemästrad och Willman et al (2006) menar då att det är av större vikt att det hålls en hög sensitivitet snarare än en hög specificitet för att fånga in alla relevanta studier. Icke relevanta studier sorteras manuellt bort.
I PubMed är MeSH-termerna motsvarigheten till thesaurus. Genom relevanta PubMed – termer genomfördes fritextsökning av dessa, som vidare kombinerades av booleska sökoperatorer samt trunkering av sökord: Clinical group supervision, Clinical group supervision AND nursing students experiences, Nurs* students experiences AND group supervis*, Nursing students experiences of reflective groups, Mentorship in group AND nursing students experiences. Limits som användes var: english, abstract (se tabell 1).
I CINAHL benämns uppslagsverket (thesaurus) som Subject Heading list. Via Headings i CINAHL samt genom fritextsökning av funnet sökord, booleska sökoperatorer samt trunkering av sökord ledde till följande process: Student supervision, Nursing students experiences AND supervis*, Clinical group AND supervis* AND nurs* students experiences, Nursing students experiences AND
group supervis*, Mentorship AND group AND nurs* students experiences. Limits som användes var: english language, abstract avaiable samt full text (se tabell 2).
I PsycINFO användes thesaurus för att finna relevanta sökord. Fritextsökning av funnet sökord gjordes samt kombination av den booleska sökoperatorn AND och trunkering genomfördes: Clinical group supervision
Group supervision AND nursing students experiences, Mentorship AND Group AND nursing students experiences, Nursing students AND group
supervis*, Nursing students AND experiences AND group supervis’. Limits som användes var: English only, journal articles only (se tabell 3).
Tabell 1. Artikelsökning i PubMed över sjuksköterskestudenters upplevelser av
omvårdnadshandledning i grupp. Sökningarna i PubMed genomfördes 110301. Sökord/MeSH
-termer
Begränsningar Träffar Lästa titlar Lästa abstract Lästa artiklar Använda artiklar Clinical group supervision English, abstract 31665 20 0 0 0 Clinical group supervision AND nursing students experiences English, abstract 101 101 5 4 3 Nurs* students experiences AND group supervis* English, abstract 6 6 6 6 2 (3*) Nursing students experiences of reflective groups English, abstract 13 13 2 1 1 Mentorship in group AND nursing students experiences English, abstract 40 40 4 1 1* TOTALT 31825 180 17 12 6
*Dessa artiklar var återkommande, det vill säga de hade redan hittats under förgående sökning och när ny sökning utfördes så dök dessa artiklar upp igen. Sökresultatet i PubMed gav sex artiklar.
Tabell 2. Artikelsökning i CINAHL över sjuksköterskestudenters upplevelser av
omvårdnadshandledning i grupp. Samtliga sökningar i CINAHL gjordes 110301. Sökord/
Headings
Begränsningar Träffar Lästa titlar Lästa abstract Lästa artiklar Använda artiklar Student supervision English language, abstract available 763 60 15 6 1 (5*) Nursing students experiences AND supervis* English language, abstract available 181 80 10 4 4* Clinical group AND supervis* AND nurs* students experiences English language, abstract available 27 27 4 2 2* Nursing students experiences AND group supervis* Full text, abstract available, English language 25 25 6 4 4* Mentorship AND group AND nurs* students experiences English language, abstract available 61 61 10 3 3* TOTALT 1057 253 45 19 1
*Redan funna artiklar i PubMed. En ny artikel erhölls i CINAHL.
Tabell 3. Artikelsökning i PsycINFO över sjuksköterskestudenters upplevelser av
omvårdnadshandledning i grupp. Sökningarna i PsycINFO gjordes 110301. Sökord/frisökning Begränsningar Träffar Lästa
titlar Lästa abstract Lästa artiklar Använda artiklar Clinical group supervision English only, journal articles only 39 39 3 0 0 Group supervision AND nursing students experiences English only, journal articles only 15 15 6 2 2* Mentorship AND Group AND nursing students experiences English only, journal articles only 9 9 3 2 2* Nursing students AND group supervis* English only, journal articles only 29 29 5 3 3* Nursing students AND experiences AND group supervis* English only, journal articles only 22 22 4 2 2* TOTALT 114 114 21 9 0
Tabell 4. Total artikelsökning i CINAHL, PubMed, PsycINFO samt referenslista över
sjuksköterskestudenters upplevelser av omvårdnadshandledning i grupp. Träffar Lästa titlar Lästa abstract Lästa artiklar Använda artiklar ifrån databaser
Total summa av artiklar
32996 547 83 40 7 7
Totalt utgörs denna litteraturstudie av sju artiklar, varav två kvantitativa artiklar, fyra kvalitativa artiklar och en artikel som var av både kvalitativ samt kvantitativ art.
Steg 5 – Tolkandet av bevisen i de individuella studierna
Willman et al (2006) menar att granskningen av de individuella studierna ska ske på ett systematiskt sätt för att uppnå trovärdighet. Vidare menar även Willman et al (2006) att tolkandet och sammanställningen av de insamlade studierna
underlättas av det systematiska tillvägagångssättet, då de baseras på konsekvens samt en opartisk bedömning. Granskningsprocessen har bestått av
urvalsförfarande, undersökningsgrupp storlek/deltagarantal, använda instrument samt resultatmått. Kvalitetsgranskningen protokollfördes och både studier av kvalitativ samt kvantitativ metod har valts ut. Willman et al (2006) anser det vara nödvändigt att utvärdera såväl kvalitativa som kvantitativa metoder vid en
systematisk litteratursammanställning då dessa kompletterar varandra och ger en möjlighet till ökad kunskap.
Granskningen av de olika artiklarna har utförts enligt modifierade
granskningsprotokoll av Willman et al (2006), ett för kvantitativa och ett för kvalitativa (bilaga 1 & 2). De granskade artiklarna poängsattes, där 1 poäng innebar ett positivt svar och där 0 poäng erhölls om det var ett osäkert svar eller ett negativt svar. Poängen omvandlades sedan till procent för att kunna graderas och jämföras såsom Willman et al (2006) beskriver. I artikelmatrisen (se bilaga 3) återfinns bedömningarna av resultatet i dem individuella studierna.
• I:a graden motsvarar 80 – 100 % och hade hög kvalitet • II:a graden, 70 – 79 % hade medel kvalitet
• III:e graden, 60 -69 % hade låg kvalitet
• De studier som inte nådde upp till 60 % exkluderades
Steg 6 – Sammanställandet av bevisen
Totalt kvalitetsgranskades tio artiklar och tre artiklar valdes bort på grund av för låg kvalitet. Sammanlagt utgjordes resultatet av sju artiklar som svarade på syftet. För att finna essensen i de olika artiklarna, så tematiserades och färg-kodades textinnehållet såsom Polit & Beck (2006) rekommenderar. Färgkodningen avslöjade totalt tre övergripande teman i form av Stöd, Utveckling och Negativa upplevelser.
RESULTAT
Studiens resultat består av sju artiklar, varav två kvantitativa, fyra kvalitativa samt en som var av både kvantitativ och kvalitativ art. Samtliga studier som presenteras nedan har varit interventionsstudier, under olika lång tid, och syftet i studierna har varit att ta reda på sjuksköterskestudenters upplevelse av omvårdnadshandledning i grupp. Två studier presenterar sjuksköterskestudenternas upplevelse av att ha omvårdnadshandledning i grupp under sin kliniska placering och resterande
studier har belyst sjuksköterskestudenters upplevelse av omvårdnadshandledning i grupp under hela utbildningen. Redovisningen av fynden sker under följande tre huvudteman: Stöd, Utveckling och Negativa upplevelser.
Stöd
Lindgren et al (2005) utförde en kvantitativ studie vid ett universitet i Sverige på 43 sjuksköterskestuderandes erfarenheter av omvårdnadshandledning i grupp. Data inhämtades under studenternas 3-åriga utbildning via två frågeformulär, där det ena formuläret fylldes i vid studiens början och det andra fylldes i vid studiens avslut. Analysen genomfördes med hjälp av SPSS dataprogram. Vid studiens start var en fjärdedel av de deltagande studenterna i studien negativa till att medverka i omvårdnadshandledning, men i slutet av studien önskade nästan alla studenterna att få fortsätta med omvårdnadshandledning efter sin examen. Anledningen till det positiva resultatet berodde enligt studenterna på att omvårdnadshandledningen bidragit till ett viktigt stöd under de verksamhetsförlagda utbildningarna
En kvalitativ studie gjordes på 51 sjuksköterskestuderande av Holmlund et al (2010) och syftet var att ta reda på vad studenterna fokuserade på under
omvårdnadshandledningstillfällena samt vad omvårdnadshandledningen hade för betydelse för studenterna under den verksamhetsförlagda utbildningen. Materialet inhämtades genom öppna-slutna frågeformulär och bearbetningen av materialet gjordes genom kvalitativ innehållsanalys. Studenterna uttryckte att det fanns ett stort behov av omvårdnadshandledning i grupp, då studenterna uppgav att förståelsen och bekräftelsen ifrån handledarna på praktikerna,
sjuksköterskorna/lärarna som arbetade vid universitet samt annan personal som fanns vid den aktuella praktikplaceringen var bristfällig.
Carver et al (2007) genomförde en kvalitativ studie med 32 deltagande
psykiatrisjuksköterskestudenter vid ett engelskt universitet. Studiens syfte var att ta reda på vad psykiatrissjuksköterskestudenterna hade för upplevelse av att ha omvårdnadshandledning i grupp. Insamling av material skedde genom fokusgrupp intervjuer och analysen gjordes genom Burnards kvalitativa innehållsanalys. Resultatet av studien visade att studenterna tyckte att handledningen varit
värdefull då de kände ett stöd från sina gruppmedlemmar. Detta stöd underlättade, enligt studenterna, deras kliniska placeringar.
Manning et al (2009) genomförde en kvalitativ studie på en grupp
sjuksköterskestuderande vid ett universitet i England. Syftet med studien var att ta reda på studenternas upplevelse av att ha reflektion gruppvis. Data inhämtades genom fokusgrupp intervjuer och en kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta det insamlade materialet. Studenterna uttryckte att handledningen haft en stor betydelse under tiden då de hade praktik. Att träffa likasinnade och få stöd uttryckte studenterna som en viktig faktor.
Vid ett universitet i Finland utförde Saarikoski et al (2006) en kvalitativ studie där 23 sjuksköterskestudenter deltog och syftet var att beskriva samt analysera
skillnaderna mellan sjuksköterskestudenters upplevelse av att ha omvårdnadshandledning i grupp respektive att ha individuell
omvårdnadshandledning. Datainsamling skedde genom öppna och slutna frågor via ett frågeformulär. Saarikoski et al (2006) fann i sin studie att studenterna som erhöll omvårdnadshandledningen i grupp var mycket nöjda och ansåg att denna typ av handledning vara ett bättre alternativ än den individuella handledningen
som studenterna erhållet tidigare under utbildningen. Den positiva erfarenheten upplevdes framförallt av studenterna som en ömsesidig förståelse för varandra.
Förtroende, acceptans, empati och stöd ifrån sina gruppmedlemmar hade stor betydelse för studenterna (Lindgren et al, 2005; Holmlund et al 2010; Manning et al 2009). Studenterna upplevde att dessa nämnda faktorer fanns med i deras respektive handledningsgrupp och att detta gav en känsla av samhörighet.
Handledarens roll i gruppen ansågs som viktig av studenterna (Carver et al 2007; Lindgren et al 2005; Manning et al 2009). Studenterna tyckte att det var oerhört viktigt att känna förtroende för sin handledare. När det fanns ett upprättat förtroende mellan student och handledare kunde den studerande känna trygghet samt ta emot stöd (a a). Enligt studenterna bör en handledare vara en förebild som har förmåga att motivera, känna empati, vara en god lyssnare men framförallt ha en vilja till att handleda (Carver et al, 2007).
Utveckling
Holm et al (1998) genomförde en kvalitativ/kvantitativ studie i Sverige med 80 sjuksköterskestuderande där syftet var att ta reda på effekterna av att ha
kontinuerlig omvårdnadshandledning i grupp. Data samlades in via öppna-slutna frågor i ett frågeformulär. Analysen av formuläret gjordes både genom en
kvalitativ samt en kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden bestod av en kvalitativ innehållsanalys och fokuserade på att koda studenternas svar på de öppna frågorna. Den kvantitativa metoden var en så kallad 3-faktor analys med varimax rotation och analysen genomfördes i SPSS datorprogram. Resultatet av den kvantitativa delen redovisades i kategorierna ”ökad patientnärvaro”, ökad empatisk förmåga” och ”ökad insikt och säkerhet”. Den kvalitativa analysen bestod av två delar, ”förbättrad kommunikationsförmåga” och ”personlig mognad”. Holm et al (1994) fann ett samband mellan omvårdnadshandledning och studentens förmåga att utveckla sin sjuksköterskeidentitet.
Studenterna upplevde att omvårdnadshandledning i grupp var ett bra sätt att arbeta kring omvårdnadsproblem/situationer tillsammans (Carver et al 2007; Manning et al 2009). Omvårdnadshandledning sågs av studenterna som ett tillfälle att
utveckla professionen (a a). Handledningen var enligt studenterna ett stimulerande och utvecklande sätt att tänka på samt bidrog till att förstå helheten i olika
vårdsituationer (Manning et al, 2009). Studenterna upplevde att deras förmåga att tänka som sjuksköterskor utvecklades och att de kände sig allt tryggare i sin kommande yrkesroll (Holm et al 1998; Holmlund et al 2010). Holmlund et al (2010) kunde i sin studie se att studenterna som deltog i omvårdnadshandledning utvecklades ifrån att ha ett självcentrerat fokus till att ha ett professionellt fokus. I Carver et al (2007) upplevde studenterna att dem utvecklat sin empatiska förmåga och sin ansvarskänsla under omvårdnadshandledningstillfällena. Studenterna i Holm et al (1998) studie upplevde att dem blivit bättre på att kunna tala inför andra och att den personliga mognaden hade ökat (a a). I Holmlund et al (2010) studie tyckte studenterna att de fick en ökad förståelse och insikt om både sig själv och andra. Förmågan av att vara öppensinnad och ärlig mot sig själv och andra var något som omvårdnadhandledningen bidrog till (a a).
Möjligheten att tillsammans reflektera över olika vårdsituationer, både bra och dåliga, ledde studenterna till en djupare förståelse för olika patientgrupper och att ett problem fick flera lösningar (Saarikoski et al 2006; Holm et al 1998; Carver et
al 2007). En del av studenterna uppgav att de hade kunnat dra nytta av andras erfarenheter som de fått via handledningstillfällena. Studenterna upplevde att de tack vare andras (övriga gruppdeltagare) erfarenheter fått en större förståelse samt insikt av omvårdnadens natur (Holmlund et al 2010; Manning et al 2009).
Manning et al (2009) och Saarikoski et al (2006) fann i sin studie att studenterna ansåg att handledarna bidrog med mycket kunskap och att handledarna
möjliggjorde nya tankemönster för studenterna. Den största vinsten i att delta i omvårdnadshandledning, enligt studenterna i Mannings et al (2009) studie, sammanfattades i att studenterna hade förmågan att länka samman teori och praktik.
En prospektiv longitudinell kvantitativ studie av Arvidsson et al (2008b) belyste skillnader i hur 183 kvinnliga samt manliga sjuksköterskestuderande upplevde omvårdnadhandledningen i grupp. Datainsamling skedde genom frågeformulär och analysen gjordes genom SPSS 14 dataprogram. Stödjande, utvecklande och utbildande var de tre kategorier som resultatet delades in i. Gemensamt för hela studiegruppen var att omvårdnadshandledningen ansågs vara utbildande. Kategorin ”utbildande” innebar att fokus låg på den kliniska placeringen under handledningstillfällena och kategorin ”utvecklande” fokuserade på hur vidare studenten upplevde att de fått ett mer reflekterande tankesätt, om de hade lättare för att hantera kritik och om deras självkännedom hade ökat i samband med omvårdnadshandledningen. Där fanns signifikanta skillnader i mäns och kvinnors upplevelser av kategorierna stöd och utveckling. De kvinnliga
sjuksköterskestuderande upplevde, till skillnad från sina manliga kursare, ett större behov av stöd och tyckte att omvårdnadshandledningen gav dem möjlighet till att utveckla sin person och profession.
Negativa upplevelser
En student i Saarikoski et al (2006) studie uppgav att hon inte kände sig stöttad av sin handledare. Studenten hade många frågor och funderingar som inte blev besvarade under handledningstillfällena (a a). En del av studenterna kände inte förtroende för handledaren. Förtroendebristen låg i att handledaren inte hade tillräcklig vårderfarenhet och att handledaren hade glömt bort hur det är att vara student (Carver et al, 2007).
En del studenter uttryckte rädsla, tvekan samt obehag av att delta i
grupphandledning. Denna rädsla yttrade sig i att som student inte vilja avslöja saker som hänt under praktiktid då det kändes felaktigt, men också att studenten ansåg sig ha tillräckligt med bekymmer i sitt privatliv och därmed inte ville delta i en handledningsgrupp där tankar/känslor förväntades att uttryckas (Carver et al 2007; Holmlund et al 2010). En del studenter kände en rädsla av att inte ha något att säga under handledningen, att det som de hade att berätta inte var av något större värde för de andra i gruppen (Carver et al, 2007). En student kände sig exkluderad ur sin grupp och en student upplevde att hon inte blev bekräftad av sin grupp (Holm et al, 1998).
DISKUSSION
Diskussionen är indelad i två delar, en metod – respektive en resultatdiskussion. Under metoddiskussionen presenteras fördelar och nackdelar med vald metod. I resultatdiskussionen diskuteras resultatet som erhållets i denna litteraturstudie.
Metoddiskussion
En fördel med litteraturstudie som metod är att det ger ett brett perspektiv inom studiens område. En nackdel med en litteraturstudie är att den baseras på andras forskning. Inspiration till denna litteraturstudie har hämtats från det systematiska tillvägagångsättet där sex utav Goodmans sju steg, som översatts av Willman et al (2006), har använts. Anledningen till att det sjunde steget att formulera
rekommendationer inte användes var för att författaren ansåg att studien inte hade tillräckligt med evidens för detta.
Författarens val av att genomföra en litteraturstudie ligger till grund i att det skulle vara för omfattande för en person att genomföra en empirisk studie på så kort tid, men även att det saknas en djupare kunskap inom omvårdnadsforskning hos författaren.
PubMed, CINAHL och PsycINFO är de databaser som legat till grund för
artikelsökningen i denna litteraturstudie. Författarens val av att göra sökningarna i nämnda databaser är att de är erkända inom forskningsdisciplinen och detta val kan ses som en styrka. Artikelsökningen hade kunnat vara större med ytterligare sökord och databaser men har begränsats på grund av författarens tidsbrist. Artiklar som inte var kostnadsfria och därmed inte tillgängliga har valts bort. Detta ledde bland annat till att en artikel som hade ett relevant abstract inte kunde granskas och kan då ha påverkat resultatet. Enbart engelska artiklar har granskats av författaren. Valet av att enbart granska engelska artiklar ligger till grund i att den mesta forskningen skrivs på engelska. Inga begränsningar av publicerings år gjordes. Att inte ha begränsningar av publicerings år kan vara negativt i den mening att resultatet speglar förlegad forskning, men positiv i den mening att resultatet verkligen fångat in all den forskning som finns inom det specifika området.
Litteraturstudien representerar både kvalitativa samt kvantitativa studier, vilket kan ses som en styrka då de genomgripande kvalitativa resultaten bekräftas av de mer statiskt generaliserbara kvantitativa resultaten. Axelsson (2008) menar att en del områden är sparsamt utforskade och att det utav den anledningen är en fördel att välja både kvalitativa och kvantitativa studier där möjligheten att studera ett problem ifrån olika synvinklar ges och därmed en bättre förståelse av
verkligheten. Följande artiklar som valdes ut för granskning innehöll abstract, introduktion, metod, diskussion och referenser. Enligt Polit & Beck (2006) är dessa nämnda kriterier är ett intyg på att det är en vetenskaplig artikel.
En styrka vid granskningen var att modifiering av etablerade granskningsprotokoll låg till grund för bedömningen av de kvantitativa respektive kvalitativa artiklarna. Willman et al (2006) granskningsprotokoll har modifierats och använts i denna litteraturstudie av författaren. Modifieringen genomfördes då en del punkter inte överensstämde för denna litteraturstudie och denna modifiering kan ha påverkat studiens resultat, då dels för låga – respektive för höga krav kan ha ställts av författaren, det vill säg att subjektiviteten har dominerat vid granskningen. Både Polit & Beck (2006) samt Willman et al (2006) rekommenderar att en studie bör ha minst två oberoende granskare för att styrka resultatet. Denna litteraturstudie har bara haft en granskare och detta kan ses som en svaghet. Det slutliga resultatet av granskningen gav sju vetenskapliga artiklar, varav fem av medel kvalitet och två av hög kvalitet. Ifråga om Goodmans rekommenderade kvalitetsgraderingen är en tillförlitlig tolkning av artiklarnas egentliga kvalité är svårt att avgöra.
Färgkodningen och tematiseringen som både Polit & Beck (2006) och Axelsson (2008) rekommenderar har underlättat arbetet. Det finns dock även här en risk för feltolkning av materialet, då bara en författare har tematiserat och färg – kodat resultatet i artiklarna.
Studierna omfattar forskning ifrån Sverige, Finland och Storbritannien. Fyra utav totalt sju artiklar som valts ut i denna studie är genomförda i Sverige. För
resultatets generaliserbarhet anser författaren nu i efterhand att det hade varit bättre om urvalet av artiklar hade utgjorts av studier genomförda endast i Sverige.
En del av de utvalda artiklarna innehöll samma författare. Detta skall dock inte ha påverkat resultatet då studiernas infallsvinklar var olika. Det kan ses som en styrka att samma författare återkommer, då expertisen och intresset för området bör vara hög hos författarna (Polit & Beck, 2006).
Resultatdiskussion
I den här delen diskuteras resultatet av vad som framkommit i denna studie och jämförs med befintlig fakta inom ämnet.
Stöd
Omvårdnadshandledning har visat sig i samtliga granskade studier ha en stor betydelse för sjuksköterskestudenter. Sjuksköterskorna i studien av Arvidsson et al (2008a) visar dessutom att omvårdnadshandledningen har en bestående effekt på professionen. Den framtida yrkesrollen som sjuksköterska innebär ett stort ansvar och ansvaret är inte alltid så lätta att hantera. Därför menar Hermansen et al (1994) att ”vårda vårdarna” är av största vikt för att vårdaren skall kunna ge bästa möjliga vård åt vårdtagaren. Hermansen et al (1994) nämner också att där bör finnas ett annat fokus vid handledning av studenter än handledning av utbildad vårdpersonal. Fokus bör ligga på att studenterna får utrymme att blir hörda och bekräftade. Detta fokus är tydligt i studien av Holmlund et al (2010) där studenterna beskriver att deras behållning av handledningen ligger främst på att få bekräftelse och förståelse ifrån likasinnade.
Begat et al (2005) fann i sin studie att sjuksköterskornas moraliska känslighet ökade i samband med deras deltagande i omvårdnadshandledning. Detta fenomen gick även att finna hos de sjuksköterskestuderande. Studenterna upplevde att de fick en djupare förståelse för ämnet omvårdnad i samband med
omvårdnadshandledningen och att deras empatiska förmåga utvecklades (Carver et al 2007; Holmlund et al 2010; Manning et al 2010).
Handledaren hade inverkan på de studerandes upplevelse av
omvårdnadshandledning (Carver et al 2007; Lindgren et al 2005; Manning et al 2009). En handledares främsta uppgift består av att kunna och vilja handleda studenter. Enligt Kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005) så ingår det att sjuksköterskan skall ha förmåga att undervisa och handleda.
Utveckling
I Arvissons et al (2008c) studie belystes hur kvinnliga respektive manliga sjuksköterskestuderande upplevde omvårdnadshandledning. Signifikant för de båda könen var att de upplevde att omvårdnadshandledning var utbildande. Det som skiljde sig var att de manliga studenterna inte tyckte
omvårdnads-handledningen var lika utvecklande som sina kvinnliga kursare. Detta är en beklaglig upptäckt. För att styrka att omvårdnadshandledning verkligen är utvecklande, så bekräftar universitetslärarna i Lindgren och Athlin (2010) studie att de kunde märka en förbättring av den sjuksköterskestuderandes personliga och professionella utveckling i samband med att studenten deltog i
omvårdnadshandledning.
Hermansen et al (1994) menar att en personlig identitet är nödvändig förutsättning för att kunna utveckla en yrkesmässig identitet, men inte ens det är tillräckligt. Tillräcklig blir yrkesidentiteten först när den enskilda vårdaren ständigt arbetar för att integrera omvårdnadsarbetet idémässiga och yrkesmässiga problem samt utvecklar en inre och djupare förståelse till omvårdnaden. Med andra ord, att ha en yrkesmässig identitet är en förutsättning för att kunna vara professionell (a a). Denna utvecklingsprocess som just beskrivits går att härleda till studenterna i Holm et al (1998) studie. Studenterna upplever att de tack vare
omvårdnadshandledningen förbättrat sin kommunikationsförmåga, att de mognat på personligt plan, att de fått en ökad empatisk förmåga, att de ökat sin
patientnärvaro och fått en ökad insikt samt säkerhet inom omvårdnadsområdet.
Det talas flitigt om en integration av teori och praktik när det kommer till ämnet omvårdnadshandledning. Tveiten (2003) menar att handledningens mål är att sammanföra dessa två enheter till en enhet. Sjuksköterskor som deltagit i
omvårdnadshandledning under en längre period menar att integration av teori och praktik kan förstås utifrån en utveckling av deras yrkesroll (Arvidsson et al, 2000). Denna förståelse finns hos sjuksköterskestudenter också, fast på en annan kunskapsnivå. Studenter beskriver att möjligheten till att reflektera gruppvis över olika vårdsituationer är ett sätt att integrera teori och praktik (Saarikoski et al, 2006; Holm et al, 1998; Carver et al, 2007). Hermansen et al (1994) menar att studenter har ett behov av annan typ av handledning än erfaren vårdpersonal. Detta anser jag vara en korrekt uppfattning av Hermansen et al (1994). Behovet av handledning bland studenter ligger på en undervisande/rådgivande nivå och målet är förberedelse inför sjuksköterskeyrket.
Negativa upplevelser
Omvårdnadshandledning upplevs inte alltid som en positiv erfarenhet bland studenter. Många gånger grundar sig de negativa upplevelserna på rädsla och okunskap. Det krävs en hållbar struktur i omvårdnadshandledningsgruppen för att den skall uppfylla sitt syfte (Hermansen et al, 1994). En del studenter upplevde att denna struktur saknades i deras grupp och bidrog till att
omvårdnads-handledningen blev en negativ upplevelse (Carver et al, 2007; Saarikoski et al,2006).
Handledarens roll är essentiell i gruppen och då denne inte har den kompetens som krävs så fallerar hela konceptet av omvårdnadshandledning. Berg & Kisthinios (2007) skrev i sin studie om handledares tillämpning av
omvårdnadsteoretiska perspektiv under handledningstillfällena. Det visade sig att väldigt få handledare nyttjade sig av omvårdnadsteorier och i likhet med en del studenters uppfattning ansågs detta som en brist av kompetens hos handledaren (Carver et al, 2007; Saarikoski et al, 2006). Det är av vikt att den studerande kan känna ett förtroende för sin handledare och i detta förtroende vilar en tro om att den som är handledare är kompetent inom området omvårdnad. Där finns särskilda riktlinjer för vad som inbegriper en kompetent handledare och dessa
riktlinjer är fastställda av Riksföreningen för Yrkesmässig handledning i omvårdnad (2003).
Hermansen et al (1994) menar att en bra omvårdnadshandledningsgrupp innefattar en grupp av människor som alla utgår ifrån samma teoretiska bakgrund. Detta är inte alltid ett nåbart mål. Två studenter i Holm et al (1994) studie berättar att de inte känt sig bekräftade av sin grupp/handledare och att de inte fick utrymme för att reflektera över sina vårdupplevelser under handledningstillfällena.
SLUTSATS
Sjuksköterskestudenters upplevelser av att ha omvårdnadshandledning i grupp har i denna litteraturstudie visat sig vara övervägande positiva. Reflektionstillfällena gav studenterna möjlighet att utvecklas på såväl ett personligt som ett
professionellt plan. Det personliga planet beskrevs av studenterna som att få en större livsförståelse och det professionella planet uttrycktes som att få en känsla av sammanhang samt fördjupad förståelse för vad begreppet omvårdnad innebär. Det framkom att en minoritet av studenterna upplevde handledningen i grupp negativ. Anledningen till dessa studenters negativa upplevelser grundades i att känna rädsla av olika former såsom att ha en dålig handledare, att hamna i en oförstående grupp och framförallt känna sig sårbar då känsliga situationer avslöjas. Det skulle vara av intresse att göra en undersökning av samtliga sjuksköterskeutbildningar här i Sverige gällande förekomsten av
omvårdnadshandledning i grupp. Vidare skulle det vara av intresse att undersöka kvalitén av omvårdnadshandledningen i grupp och där benämningen kvalité innebär att granskningar av handledarnas kompetens, gruppernas struktur samt handledningstillfällenas längd och kontinuitet bör genomföras. Till sist skall nämnas att omvårdnadshandledningens främsta mål är att bygga en bro mellan teori och praktik. Bron symboliserar förmågan att kunna möta patienten där den befinner sig och kunna ge patienten den bästa möjliga vård.
REFERENSER
Arvidsson, B et al (2008a) Process-oriented group supervision implemented during nursing education: nurses' conceptions 1 year after their nursing degree. Journal of Nursing Management; 16 (7): 868-75.
Arvidsson, B et al (2000) Psychiatric nurses’ conception of how group
supervision in nursing care influences their professional competence. Journal of nursing Management; 8; 175 – 185.
*Arvidsson, B et al (2008b) Changes in the effects of process – oriented group supervision as reported by female and male nursing students: a prospective longitudinal study. Scandinavian Journal of caring sciences; 22; 437 – 444.
Axelsson, Å (2008) Litteraturstudie. I: Granskär, M & Höglund – Nielsen, B (red) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso – och sjukvård. Polen: Studentlitteratur, s 173 – 188.
Bégat, I et al (2005) Nurses' satisfaction with their work environment and the outcomes of clinical nursing supervision on nurses' experiences of well-being - a Norwegian study. Journal of Nursing Management; 13; 221-230.
Berg, A & Kisthinios, M (2007) Are supervisors using theoretical perspective in their work? A descriptive survey among Swedish – approved clinical supervisors. Journal of Nursing Management. 15: 853 – 861.
*Carver, N et al (2007) Group clinical supervision in pre – registration nurse training: The views of mental health nursing students. Nurse Education Today; 27; 768 – 776.
Hermansen - Vånar, M et al (1994) Omvårdnadshandledning. Studentlitteratur: Lund.
Holmberg, U. (2000). Handledning i praktiken. Uppsala: Uppsala Publishing House AB.
*Holm, A – K et al (1998) Nursing students experiences of the effects of
continual process – oriented group supervision. Journal of Nursing Management; 6; 105 – 113.
*Holmlund, K et al (2010) Group supervision for nursing students during their clinical placements: its content and meaning. Journal of Nursing Mangement;18; 678 – 688.
Kisthinios, M (2010) Studiehandledning, omvårdnadshandledning, Malmö högskola, Hälsa och samhälle, utbildningsområde omvårdnad,
sjuksköterskeprogrammet.
Lindell, L (2003) Omvårdnadshandledning – en möjlig väg till reflekterat erfarenhetsbaserat vetande. Malmö: Hälsa & samhälle, Malmö högskola.
Lindgren, B & Athlin, E (2010) Nurse lecturers perception of what baccalaureate nursing students could gain from clinical group supervision. Nurse education today; 30; 360 – 364.
*Lindgren, B et al (2005) Nursing students perception of group supervision during clinical training. Journal of Clinical Nursing; 14; 822 – 829.
*Manning, A et al (2009) Supporting students in practice: An exploration of reflective groups as means of support. Nurse Education in Practice; 9; 176 – 183.
Nationalencyklopedin (2011).
>http://www.ne.se/handledning< (2011-02-14)
*Saarikoski, M et al (2006) Group supervision in facilitating learning and teaching in mental health clinical placements: A case example of one student group. Issues in Mental Health Nursing; 27; 273 – 285.
Polit, F & Beck, C (2006) Essentials of nursing research. Methods, appraisal and utilization 6th edition. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
SBU (1993) Kunskapscentrum för hälso – och sjukvården. Stockholm: Statens värdering för utvärdering av medicinska rapporter.
Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Artikelnr: 2005-105-1.
Svensk sjuksköterskeförening (2007) ICN:s etiska koder för sjuksköterskor.
Svedberg, Lars. (2007). Gruppsykologi Om grupper, organisationer och ledarskap. (fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Svensk sjuksköterskeförening & Riksföreningen för yrkesmässig handledning i omvårdnad. (2003) Riktlinjer för godkännande av handledare i yrkesmässig handledning i omvårdnad.
>http://www.swenurse.se/Documents/Komptensbeskrivningar/Riktlinjer%20yrkes m%c3%a4ssig%20handledning.pdf<(2010-09-27)
Tveiten, S (2003) Yrkesmässig handledning – mer än ord. Lund: Studentlitteratur.
Willman, A et al (2006) Evidensbaserad omvårdnad – en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
*Samtliga studier märkta med en stjärna ingår i analysen och utgör denna litteraturstudie.
Bilaga 1. Granskningsprotokoll av studier med kvantitativ metod
Modifierat protokoll av Johansson, E för kvalitetsbedömning för studier med kvantitativ metod enligt Willman et al (2006).
Titel: Författare: Land:
Problemformulering
Syftet var givet… JA… NEJ...
Befogad frågeställning/ar fanns med… JA… NEJ…
Metodbeskrivning
Forskningsmetoden var adekvat… JA… NEJ…
Kriterier för exklusions - respektive inklusion fanns… JA… NEJ Urvalsförfarandet väl beskrivet… JA… NEJ
Deltagarekarakteristiska välbeskrivet… JA… NEJ Bortfall presenterades på ett adekvat sätt… JA… NEJ
Den statistiska metoden för denna studie är välvald… JA… NEJ
Etiskt resonemang
Tydlig diskussion kring etiska aspekter… JA… NEJ
Resultatets tillförlitlighet
Instrumenten var valida… JA… NEJ Instrumenten var reliabla… JA… NEJ
Resultatets generaliserbarhet
Denna studie är generaliserbar… JA… NEJ
Huvudfynden var:
……….. ………..
Helhetsbedömning av denna artikel/studie är:
Bilaga 2. Granskningsprotokoll av studier med kvalitativ metod
Modifierat protokoll av Johansson, E för kvalitetsbedömning för studier med kvalitativ metod enligt Willman et al (2006).
Titel: Författare: Land:
Problemformulering
Syftet välbeskrivet… JA… NEJ…
Befogad frågeställning/ar fanns med... JA… NEJ…
Urval
Relevant urval för studien… JA… NEJ…
Metoddelen
Etiskt godkännande… JA… NEJ
Urvalsförfarandet väl beskrivet… JA… NEJ… Insamling av data är tydlig… JA… NEJ... Analysmetod tydlig … JA… NEJ…
Resultatdelens giltighet
Resultatet var logiskt samt förståeligt… JA… NEJ… Resultatet går att generalisera… JA… NEJ…
Resultatet redovisas på ett tillfredställande vis… JA… NEJ…
Huvudfynden i denna artikel/studie var:
………... ………...
Helhetsbedömning av denna artikel/studie:
Författare,
år, land Syfte Design/metod/ analys Urval/Deltagare/ Bortfall Resultat Kommentarer Kvalitet typ
Arvidsson et al 2008 Sverige
Syftet var att utvärdera effekterna av den erhållna 3-åriga processorienterade grupphandledningen som den upplevts utav manliga samt kvinnliga sjuksköterskestuderande. Kvantitativ metod användes. Studien var en longitudinell prospektiv interventions studie. Data samlades in via frågeformulär och analyserades med dataprogrammet SPSS 14. Ett bekvämlighetsurval ur en kohort av sjuksköterske-studerande är gjort. 183 stycken ssk – studerande ingick i studien varav där fanns ett bortfall av 16 studerande. Resultatet visar på en skillnad mellan kvinnliga ssk - studerande kontra manliga ssk – studerandes upplevelser utav omvårdnads-handledning i grupp. Övervägande positiva effekter erhölls hos kvinnliga ssk – studerande. Studien svarar på syftet. Strukturerad. Etiskt godkännande och etiskt resonemang förs i fråga om studenternas frivilliga deltagande. Hög Carver et al 2007 Storbritannien
Att undersöka sjuksköterske-studenters syn, åsikter och upplevelser av att få grupphandledning. Kvalitativ prospektiv interventionsstudie. Data samlades in från bandinspelade intervjuer i grupp. Materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys.
Urvalet gjordes ifrån två kohorter på ett brittiskt universitet och bestod av 32 stycken deltagande
sjuksköterskestudenter. Inget bortfall
rapporterades.
Studenterna tycker att grupphandledning är bra och värdefullt, men att det också väcker rädsla och oro.
Etiskt godkänd och etiska resonemang fanns. Lättförståeligt resultat. Medel
Författare,
år, land Syfte Design/metod/ analys Urval/Deltagare/ Bortfall Resultat Kommentarer Kvalitet typ
Holm et al 1998 Sverige
Att beskriva och analysera sjuksköterskestudenters upplevelse av process orienterad grupphandledning. Kvalitativ och kvantitativ interventions studie. Data samlades via fråge -formulär med slutna och öppna frågor. Jämförelse -analys av kvalitativ data. A3 faktor analys med varimax rotation av kvantitativ data.
Urvalet bestod av 84 ssk -studenter, men antal studenter som svarade på frågeformuläret bestod av 80.
Resultatet av studien visade på att det finns ett samband mellan process - orienterad grupphandledning och sjuksköterskestuderandes utveckling av sjuksköterskeidentiteten. Etiskt resonemang är vagt beskrivet i form av att studenterna fick svara anonymt. Bortfallet ifrån 84 studenter till 80 klargörs inte tydligt. Medel Holmlund et al 2010 Sverige
Syftet var att undersöka vilka händelser som sjuksköterskestuderande fokuserar på under
grupphandledning och vad handledningen betyder för ssk – studerande under deras verksamhetsförlagda utbildning.
Kvalitativ design. Metod bestod av ett frågeformulär baserat på öppna samt slutna frågor. Kvalitativ innehållsanalys med både latent och manifest analys utfördes.
Studien var en del av ett större projekt som pågått under en 10 – års period på ett universitet i Sverige. Ifrån detta projekt
tillfrågades 51
sjuksköterskestuderande om de ville delta i studien och där dessa 51 studenter accepterade inbjudan.
Fyndet visade på att grupphandledningen stödjer den
sjuksköterskestuderandes personliga samt
professionella utveckling. Man fann också att det saknades tillräckligt stöd under den studerandes verksamhetsförlagda utbildning. Strukturen är välbeskriven. Etisk dialog förs och etiskt godkännande erhålls. Bortfall av material presenteras inte på ett tillfredställande sätt. Medel
Författare,år,
land Syfte Design/metod/analys Urval/Deltagare/Bortfall Resultat Kommentarer Kvalitet typ
Lindgren et al 2005 Sverige Att undersöka sjuksköterskestudenters uppfattning och tillfredställelse av grupp – handledning i klinisk utbildning. Kvantitativ interventionsstudie. Data samlades in via två frågeformulär. Frågeformulären bestod av öppna samt slutna frågor. En kvalitativ innehållsanalys av frågeformulär ett gjordes. Analys av formulär två gjordes genom statistisk dataanalys (SPSS) 51 sjuksköterske –
studerande erbjöds att delta i studien, 49 tackade ja. Men under studiens gång föll ytterligare 6 deltagare bort, varav 43 deltagare återstod.
Resultatet från de 43 sjuksköterskestuderande visade på att de upplevde handledning som ett stort stöd och att de hoppades på att få fortsätta med
grupphandledning även när dem blev leg. sjuksköterskor. De ansåg även att ledaren i gruppen har stor betydelse för om handledningen blir bra. Information om frivilligt deltagande samt ett etiskt godkännande erhölls. Studien metod – beskrivning var strukturerad och välbeskriven. Hög Manning et al 2009 Storbritannien Att undersöka studenters uppfattning samt eventuella stöd av grupphandledning i anknytning till sin kliniska placering och identifiera hur studenter klargör/får nytta av sin grupphandledning under sin kliniska del
Kvalitativ studie -design utfördes och fokus – grupp intervjuer (två intervjuer per grupp) spelades in och transkriberades ordagrant. Materialet analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys av Huberman & Miles.
Urvalsförfarandet var strategiskt och gjordes ur två kohorter. Exakt deltagar antal samt bortfalls
redovisning saknas.
Studenterna uttryckte att grupphandledning var värdefullt för dem. Grupphandledningen fungerade som ett stöd för studenterna under sin kliniska placering. Studenterna upplevde att dem kunde hantera
stressfyllda situationer på ett professionellt vis.
Grupphandledningen gav möjlighet till nytänkande.
Medgivande från deltagarna samt etiskt godkännande erhölls. En stor brist är urval – processen, då där saknas siffror på hur många som deltog i studien.
Författare,år,
land Syfte Design/metod/analys Urval/Deltagare/Bortfall Resultat Kommentarer Kvalitet typ
Saarikoski et al 2006 Finland
Syftet med studien var att beskriva samt analysera ssk –
studenters upplevelser av handledning i grupp implementerad av en ssk - lärare och jämföra detta med studenter som erhållet individuell handledning under sin verksamhets – förlagda utbildning.
Quasi – experimentell design användes. Studien bestod av en experiment grupp samt en kontroll grupp. Frågeformulär användes som bestod av öppna samt slutna frågor och en kvalitativ analys genomfördes.
Ett strategiskt urval gjordes och detta urval bestod av 23 finska sjuksköterske – studenter, varav 11 i
experimentgruppen och 12 i kontrollgruppen.
Experiment gruppen hade tidigare erfarenhet av individuell handledning. Inget bortfall rapporterades.
Studenterna upplevde att handledning i grupp gav mer stöd än vad individuell handledning gjorde och att grupphandledningen gav utrymme för mer känslor och en starkare utveckling av professionen. Etisk diskussion förs samt medgivande från deltagare erhålles. Dock är urvalet relativt tunt och därav blir en
generalisering av resultatet
omöjlig.
