Facebook-användares kännedom och attityd rörande Facebooks användaravtal i förhållande till användarnas beteende

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Facebook-användares kännedom och

attityd rörande Facebooks användaravtal i

förhållande till användarnas beteende.

Facebook users knowledge and attitude towards Facebooks Terms of

Service in relation to the users behaviour.

Carin Harrysson

Examen: Kandidatexamen 180 hp Examinator: Sara Leckner

Huvudområde: Medieteknik Handledare: Maria Engberg

Denna studie behandlar det sociala nätverket Facebooks mest aktiva användare, personer mellan 16 och 25 år. Studien studerar skälen bakom varför många väljer att inte sätta sig in i detalj i Facebooks användarvillkor och policy för dataanvändning, samt vilken attityd dessa användare har i frågan om avtalen i förhållande till användarnas beteende på Facebook. Syftet med studien är att kartlägga Facebooks mest aktiva användares kännedom om Facebooks elektroniska avtal som användarna ingår med Facebook vid registrering för att ta del av Facebook. Studien är sammanställd genom en kvantitativ, webbaserad enkätundersökning som genererade 136 svar, varav 98 svar från respondenter inom den undersökta målgruppen, samt två kvalitativa, fokusgruppsdiskussioner med semistrukturerade frågor varav sammanlagt sex respondenter medverkade. Studien visade att de mest aktiva användarna på Facebook visar en likgiltighet gentemot avtalen där användarvillkoren och datapolicyn sällan läses. Detta grundar sig i att användarna finner dem komplexa och för långa för att vilja ta del av dem. Användarna visar på en oro för den lagring som sker av deras information, men som samtidigt motsäger den frivilliga delning av information som användarna genererar. Studien visar på en attitydförändring sedan 2006 och att vi i dag befinner oss i ett samhälle som anpassat sig till och accepterat den informationsdelning som Facebook medför och där total anonymitet i dag är svårt att uppnå.

Nyckelord

Sociala medier, sociala nätverk, Facebook, användarvillkor, onlinebeteende, personlig information, attityd.

A study about Facebook users knowledge and attitude towards Facebooks Terms of use in relation to their behaviour.

This study deals with the social network Facebook's most active users; people aged 16 to 25 years. The study examining the reasons behind why many users choose not to understand the detail of the terms of use and policy, as well as the attitude the users have towards these agreements, and in relation to the behavior Facebook users have on the social network. The purpose of this study is to identify Facebooks most active users awareness of Facebook's

electronic contracts which users are included with when registering on Facebook. The study was compiled by a quantitative, web-based survey that generated 136 responses, of which 98

responses from respondents in the surveyed audience, as well as two qualitative focus group discussions with semi-structured questions, which a total of six respondents participated in. The study showed that the most active users on Facebook show an indifference to agreements where the terms of service and data policy is rarely read. This is based on the fact that users find them complex and that they are too long for wanting to take part of. Users, however, show a concern for the storage of their information, but which also contradicts with the voluntary sharing of information that the users generate. The study shows a change in attitude since 2006 and that we today find ourselves in a society adapted to and accepted the information sharing which

Facebook entails and where total anonymity is now difficult to achieve.

Keywords

Social media, social network, Facebook, terms of use, online behaviour, personal information, attitude.

1 Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.1.1 Facebook och sociala nätverk ... 2

1.1.2 Information och Facebook ... 2

1.2 Problematisering ... 3 1.3 Syfte och mål ... 4 1.3.1 Frågeställningar ... 4 1.4 Avgränsningar ... 4 1.5 Målgrupp ... 5 1.6 Disposition ... 5

2 Metod ... 7

2.2.1 Kvantitativ webbaserad enkätundersökning ... 10

2.2.2 Fokusgrupp ... 11

2.2.3 Bortfall ... 12

2.3 Etiska övervägande ... 12

2.4 Analysmetoder ... 13

2.5 Metoddiskussion och kritik ... 13

3 Teorianknytning ... 16

3.1 Avtalsrätt ... 16

3.1.1 Elektroniska avtal ... 16

3.1.2 Terms of service/Användarvillkor ... 17

3.2 Sociala medier och sociala nätverk ... 18

3.3 Facebook ... 19

3.3.1 Facebooks terms of service, datapolicy och cookies ... 19

3.3.2 Sekretessinställningar ... 23

3.4 Ungdomars beteende på sociala medier ... 25

4 Resultat ... 27

4.1 Användaravtalen ... 27

5.1 Ungdomars kännedom och attityd till användaravtalen ... 35

5.2 Attityd i förhållande till beteende ... 37

6 Slutsats ... 41

6.1 Förslag till vidare forskning ... 41

Referenser ... 42

Bilaga 1 – Facebooks Datapolicy ...

Bilaga 2 - Facebooks Användarvillkor ...

Bilaga 3 – Policy om cookie – användning ...

Bilaga 4 - Enkätundersökning ...

Bilaga 5 – Fokusgrupp, frågor ...

Bilaga 6 – Enkätundersökning, resultatdiagram ...

Figur 1. Läste du Facebooks användarvillkor innan du registrerade dig på

Facebook? ... 27

Figur 2. Läste du Facebooks datapolicy innan du registrerade dig på Facebook?

... 27

Figur 3. Är du medveten om att Facebook lagrar information om dig? ... 30

Figur 4. Om ett villkor var att Facebook får sälja din information och

användardata till andra företag, skulle du godkänna detta då? ... 31

Figur 5. Är du aktiv på Facebook? (Skala 0 till 4) ... 32

Figur 6. Har du gjort några sekretessinställningar? ... 34

Denna rapport är en kandidatuppsats vid Teknik och samhälle på Malmö högskola. Rapporten är en kartläggning av Facebookanvändares kännedom och attityd rörande Facebooks

användarvillkor och policy för dataanvändning, samt en analys av användarnas beteende som yttrar sig på det sociala nätverket.

Jag vill börja med att tacka min handledare Maria Engberg, universitetslektor på Malmö högskola, för värdefull handledning och feedback under uppsatsskrivandet. Jag vill även tacka samtliga medverkande i enkätundersökningen och ett extra tack till de som valde att ställa upp i fokusgrupperna i samband med författandet av kandidatuppsatsen. Jag vill även bringa ett stort tack till mina kära kurskamrater som stöttat mig under resans gång.

Det är av stor vikt att klargöra innebörden av de ord och uttryck som används. I annat fall finns det en risk för missförstånd. (Thurén, 2013, s. 13)

Användaravtal: Benämns i uppsatsen som samtliga avtal på nätverkssajten i fråga, användarvillkor, datapolicy och dylikt.

Användardata: Alverén (2012, s. 24) förklarar användardata som all sorts information som avslöjar något om användaren eller dess användande av en produkt eller tjänst. Allt från kontaktuppgifter och den information som användaren lämnar till personens klick, surfmönster och vad andra publicerar om användaren. (Alverén, 2012, s. 24)

Attityd: Attityd är en varaktig inställning som byggts upp från erfarenheter, en inställning för företeelser eller ett förhållningssätt (Nationalencyklopedin, 2015a).

Integritet: Integritet innebär rätten att få sin personliga individualitet och sfär respekterad och inte utsättas för personligen störande ingrepp. Den enskilda människans frihet och värdighet. Överträdelse av den personliga integriteten kan ske både fysiskt eller psykisk.

(Nationalencyklopedin, 2015c)

Personlig information/Personuppgifter: Personuppgifter och personlig information likställs i denna uppsats. Nationalencyklopedin (2015b) menar att personuppgifter är all information som direkt eller indirekt kan hänföras till en person.

Tredje part: Tredje part i studien avser samarbetspartners, annonsörer och andra företag som samarbetar. Tredje part är en person eller organ som erkänns vara oberoende av inblandade parter (Nationalencyklopedin, 2015d).

1

Inledning

Det inledande kapitlet ger en bakgrund av studiens ämne och problematisering, sedan presenteras studiens syfte och frågeställning och avslutningsvis presenteras uppsatsens disposition.

1.1

Bakgrund

I den i dag elektroniska världen har sociala nätverk blivit en daglig aktivitet för många svenska internetanvändare. 68 procent av den svenska befolkningen använder i dag Facebook. (Findahl, 2014, s. 27) Det betyder att mer än varannan svensk besöker Facebook och mer än varannan svensk har godkänt Facebooks användarvillkor och policyn för dataanvändning.

Användaravtalen för sociala nätverkssajter lockar alltmer uppmärksamhet och det hävdas att dessa avtal sällan läses av användarna (Wauters, Lievens & Valcke, 2014, s. 254-255). Som användare av sociala medier är våra rättigheter etablerade som icke-förhandlingsbara

användarvillkor vilka är utarbetade av och för företag (Wauters et al., 2014, s. 258). Det faktum att sociala nätverksleverantörer många gånger erbjuder sina tjänster gratis, i den meningen att användarna inte behöver betala en faktisk avgift har att göra med att de istället betalar med andra medel, deras personuppgifter (se begreppsdefinition) (Wauters et al., 2014, s. 294). En studie av Pitkänen och Tuunainen (2012, s. 19) visar att unga vuxna användare av Facebook avslöjar en stor mängd information om sig själva till en stor publik. Information och

användardata (se begreppsdefinition) som genereras av användaren kan sociala nätverkssajter samla in, lagra och bearbeta (Krasnova, Spiekermann, Koroleva & Hildebrand, 2010, s. 109). Det finns en skarp konflikt mellan den oro människor uttrycker och deras vilja att lämna ut personlig information (se begreppsdefinition) (Leigh Young & Quan-Haase, 2013, s. 480).

Mest aktiva på Facebook är personer i åldrarna mellan 16 och 25 år där 81 procent dagligen besöker Facebook (Findahl, 2014, s. 29). Denna uppsats därav att studera och belysa Facebooks mest aktiva användare, personer mellan 16 och 25 år. Det som kommer studeras är skälen bakom varför många väljer att inte sätta sig in i detalj i Facebooks användaravtal,

användarvillkoren och datapolicyn, samt vilken attityd (se begreppsdefinition) de unga, mest aktiva användarna har i frågan om Facebooks användaravtal i förhållande till privatlivets helgd. Läser användarna dessa elektroniska avtal? Vad godkänner användarna vid denna typ av avtal? Vad vet användarna egentligen om dessa avtal? Vilka är villkoren för att få delta i det sociala

nätverket, Facebook? Vad säger och vet användarna mellan 16 och 25 år om dessa avtal och vilken attityd har de till avtalen i förhållande till deras beteende på Facebook?

1.1.1

Facebook och sociala nätverk

Tidigare Harvard-studenten, Mark Zuckerberg, från USA, grundade Facebook 2004. Vid start var det endast menat för studenter, men var snart öppnat för samtliga med en giltig e-postadress. Den framgång och tillväxt som Facebook haft har varit otrolig. Efter det första året hade

Facebook redan en miljon användare (Pitkänen & Tuunainen, 2012, s. 4) och december 2014 fanns det 890 miljoner aktiva användare (Facebook, 2015a). Mars 2010 passerade Facebook Google i att vara den mest besökta webbplatsen i USA och stod för 7,07 procent av all amerikansk webbtrafik. Facebooks dominans sträcker sig långt utanför USA, med över 80 procent av användarna bosatta utanför landet. (Wilson, Gosling och Graham, 2012, s. 203)

Under de senaste åren har de sociala mediernas utveckling och användning exploderat till institutionella, samhälleliga och sociala nivåer (Coleman, Chandler & Gu, 2013, s. 73). Från 2008 och fram till 2011 ökade antalet svenska användare av Facebook med omkring tio

procentenheter varje år (Findahl, 2013, s. 32). Internetbaserade kommunikationsmedier har ökat drastiskt (Abuhashesh, 2014, s. 202). Findahl (2013, s. 33) visar att antalet besökare och tiden som tillbringas på de sociala nätverken ökat i nästan samtliga åldersgrupper.

1.1.2

Information och Facebook

För att ta del av sociala nätverkssajter som Facebook inleds registreringen med ett godkännande av Facebooks elektroniskt avtal, vilka utgörs av det som kallas End User License Agreement eller Terms of service/användarvillkor. Dessa antas på digitala plattformar av alla slag, allt från internetuppkoppling och mobila tjänsteleverantörer till sociala medier leverantörer. (Werbin, 2012, s. 246)

Vid registrering på Facebook behöver användaren fylla i sitt för- och efternamn, en giltig e-postadress, lösenord, födelsedata och kön. För att slutföra registreringen måste användaren klicka på knappen ”gå med”, i och med att användaren klickar att denne går med på Facebook, godkänner personen också Facebooks användarvillkor, datapolicy och användning av cookies. Användarvillkoren, datapolicyn och användning av cookies finns att tillgå på samma sida som användaren registrerar sig. För att se dessa måste personen som registrerar sig klicka på Användarvillkor, Policy för dataanvändning och Användning av cookies. (Facebook, 2015c) I

användarvillkoren finns det generella regler som måste följas för att få registrera sig. Bland annat krävs det att användaren ej registrerar falska personuppgifter och uppger sitt riktiga namn. För att registrera sig måste användaren vara 13 år och uppgifter som registreras skall vara aktuella och korrekta. (Facebook, 2015b) Policy för dataanvändning tar upp frågor som:

• Vilken information Facebook samlar in • Hur de använder denna information • Hur den delas

• Hur användaren kan hantera eller radera information

• Hur Facebook besvarar juridiska frågor och förebygger skada • Hur deras globala tjänster fungerar

• Hur de meddelar vid ändring i policyn

• Hur användaren kan kontakta Facebook med frågor • Facebooks annonskontroller

• Sekretessgrunder

• Cookiespolicy och villkor

(Facebook, 2015d)

1.2

Problematisering

Avtalen av sociala nätverkssajter får allt mer uppmärksamhet från beslutsfattare och det civila samhället. Det hävdas att dessa avtal sällan läses av användarna och att användarna inte korrekt kan bedöma påföljderna som dessa avtal kan medföra. (Wauters et al., 2014, s. 254) Att avtalen ofta inte eller inte helt läses eller inte förstås grundar sig i beteendet hos människor när de konfronteras med avtal. Sociala nätverkssajter kan förstärka känslan av att användarvillkoren endast är en del av registreringen. Avtalsrätt utgår i från principen om frihet att ingå avtal, vilket innebär att parterna är fria att förhandla om de rättigheter och skyldigheter för deras avtal. (Wauters et al., 2014, s. 293) Det faktum att sociala nätverks leverantörer ofta erbjuder sina tjänster gratis, i den meningen att användarna inte behöver betala en faktisk avgift har att göra med att de istället betalar med andra medel, personlig information. (Wauters et al., 2014, s. 294) Detta kan handla om användardata och information om användaren i form av intressen, åsikter, var användaren befinner sig geografiskt och användarens kontaktuppgifter. (Alverén, 2012, s. 19)

Populärpress har betonat potentiella integritetsfrågor gällande sociala nätverkssajter främst när det gäller säkerheten för yngre användare. I en debattartikel i Nyteknik (2013) diskuteras det om hur det framtida hotet heter Google och Facebook, som i detalj kartlägger allt vi gör på internet. Detta menar Jens Holm i artikeln är oacceptabla integritetskränkningar (Nyteknik, 2013). I en annan artikel i Nyteknik av Kleja (2014) beskrivs det hur Facebook planerar att samla in mer information om användarnas onlinebeteenden än vad som är tillåtet och görs i dag, trots den i dag redan stora insamlingen av information. Trots debatterna över hur Facebook agerar på ett integritetskränkande vis fortsätter antalet användare att öka. I och med den ökade användningen av sociala medier och Facebook blir det i dag intressant att undersöka skälen bakom varför många inte väljer att sätta sig in i detalj i dessa avtal. Facebooks policy för dataanvändning går att finna i bilaga 1, användarvillkor/terms of service att finna i bilaga 2 och policy om cookie-användning går att finna i bilaga 3.

1.3

Syfte och mål

Syftet med studien är att kartlägga Facebooks mest aktiva användares kännedom om Facebooks elektroniska avtal som användarna ingår med Facebook vid registrering. Studien skall

undersöka skälen bakom att många inte sätter sig in i detalj i dessa avtal, samt vilken attityd användarna har i frågan om Facebooks användaravtal i förhållande till deras beteende på Facebook. De mest aktiva användarna innefattas i målpopulationen 16 och 25 år. Målet är att studien skall öka kunskapen i frågan om Facebooks avtal och de mest aktiva användarnas attityd till Facebooks användaravtal i förhållande till beteendet, samt de bakomliggande skälen till varför användarna väljer att inte sätta sig in i detalj i dessa avtal.

1.3.1

Frågeställningar

1. Vilken attityd och kännedom har de mest aktiva användarna av Facebook i frågan om Facebooks användaravtal?

2. Hur ser förhållandet ut mellan den attityd användarna hävdar sig ha till Facebooks användaravtal och användarnas beteende på Facebook?

1.4

Avgränsningar

huvudsak att koncentrera sig på Facebook och dess elektroniska avtalsförhållanden. Dock kommer inte andra sociala medier och sociala nätverkssajter helt att uteslutas utan studien kommer i teorikapitlet även behandla sociala medier i allmänhet. Denna uppsats avser förövrigt inte på något vis att vara en juridisk uppsats då den ej utgörs av en kritisk avtalsgranskning. Fokus kommer att ligga på de bakomliggande skälen till att de mest aktiva användarna av Facebook inte väljer att i detalj läsa de elektroniska avtalen och attityden till privatlivet och avtalen. Fokusgrupperna kommer ej att genomföras i samtliga av Sveriges städer och kommer därför inte kunna likställas med samtliga av Sveriges Facebookanvändare. Studien kommer fokusera på Facebooks mest aktiva användargrupp, personer mellan 16 och 25 års kännedom rörande Facebooks avtal, samt vilken attityd användarna har i frågan om dessa och deras beteende på det sociala mediet. Anledning till att resterande åldersgrupper uteslöts är på grund av att det är personer mellan 16 och 25 år är mest aktiva på Facebook och det blir där av mest intressant att studera. Hade mindre aktiva användare studerats hade dessa personer eventuellt ej haft intresset för Facebook som studien kräver.

Studien kommer att fokusera på avtalen, Terms of service, detta på grund av att nätverkssajten Facebook använder det. Ett närbesläktat avtal inom denna mediavärld heter End User License Agreement, EULA, men kommer ej att studeras ytterligare då Facebook själva beskriver sina avtal som Terms of service. Gilbert (2009, s. 241) beskriver EULA som avtal mellan företaget och användare. EULA talar om vad användarna kan och inte kan göra i den tjänst eller produkt som erbjuds (Gilbert, 2009, s. 241). EULA har blivit allt mer vanligt och ställer allt mer begränsade villkor för konsumenterna (Langenderfer, 2009, s. 202).

1.5

Målgrupp

Denna studie riktas till Facebooks användare, och mer specifikt till de mest aktiva användarna, personer mellan 16 och 25 år. Studien riktas även till personer som vill förstå innebörden av delning av information och de användarvillkor som användaren accepterar när personen väljer att delta på det sociala nätverket. Även forskare inom medieteknik som vill forska vidare kan dra nytta av studien som är ett bidrag till forskning inom sociala medier och sociala nätverk.

1.6

Disposition

Strukturen i rapporten utgörs av olika huvudrubriker: inledning, metod, teori, resultat, diskussion och slutsats. Rapporten kommer vidare presentera metodkapitlet som framför

tillvägagångssätt och källkritik. Teorikapitlet behandlar enbart information från teoretiska och vetenskapliga källor. Resultatkapitlet presenterar utförd enkätundersökning

fokusgruppsdiskussioner. Diskussionen diskuterar respondenternas kännedom och attityd rörande Facebooks policy för dataanvändning med fokus på personuppgifter och användardata och slutsatsen presenterar de slutsatser som kunnat dras efter genomförd studie.

2

Metod

Nedan presenteras det val av metod för att kunna besvara frågeställningen och skapa större förståelse för hur undersökningen genomfördes. Uppsatsen är baserad på en webbaserad enkätundersökning, samt två fokusgrupper besående av tre respondenter i varje grupp.

2.1

Forskningsansats

Det finns två huvudspår att lägga uppe en undersökning på inom forskningsansatsen, det deduktiva tillvägagångssättet och det induktiva tillvägagångssättet (Bryman, 2012, s. 26). Det deduktiva avser vanligen att utgå från det generella till det specifika. Det finns en teoretisk utgångspunkt och från den genereras specifika antaganden om verkligheten som sedan testas. (Trost, 2010, s. 37) Det deduktiva tillvägagångssätt visar på de teoretiska överväganden som rör forskningsområdet och sedan härleder till en eller flera hypoteser som sedan skall bekräftas eller förkastas med en empirisk granskning. Det deduktiva angreppssättet kan enkelt förklaras som att teorin kommer först och sedan styr datainsamlingsprocessen. (Bryman, 2012, s. 26) Det induktiva tillvägagångssättet tillskillnad från det deduktiva att det utgår från det specifika till det allmänna (Trost, 2010, s. 36). Det induktiva tillvägagångssättet innebär således att studien utgår ifrån konsekvenserna av resultaten, i detta angreppssätt ligger fokus att i första hand undersöka praktiska fall för att sedan gå över och analysera teorin. (Bryman, 2012, s. 26, 28)

Denna studie har utgått ifrån det deduktiva angreppssättet varav studien leds av tidigare forskning för att sedan undersöka praktiska fall. Detta angreppssätt grundas i att studien utgår ifrån en teoretisk uppfattning innan empirisk data samlades in. Detta för att skapa en förståelse för ämnet innan det empiriska arbetet påbörjas.

2.1.1

Forskningsstrategi

Forskningen kan delas upp i två olika metoder, kvalitativ respektive kvantitativ metod. Kvantitativ metod kan betraktas som en forskningsstrategi som lägger tonvikt på kvantifiering vad gäller insamling och analys av data. (Bryman, 2012, s. 40) Kvantitativa metoder kan bestå av analys av data som kan benämnas med siffror. Denna metod betecknar olika sätt att samla in kvantitativa data, varav enkätundersökning är en av de vanligaste. Kvantitativ metod fungerar när det är viktigt att kunna sätta siffror på undersökningsmaterialet. (Eliasson, 2013, s. 28-29) Metoden definierar vilka förhållanden som är av särskilt intresse utifrån frågeställningen

(Holme och Solvang, 1997, s. 14). Kvalitativ metod är en forskningsstrategi som vanligtvis lägger vikt vid ord och inte kvantifiering vid insamling och analys av data (Bryman, 2012, s. 40). Kvalitativa metoder är lämpliga då studien vill gå på djupet, när det inte är viktigt att kunna generalisera vidare utanför en viss grupp, miljö eller annat sammanhang. En av de vanligaste kvalitativa metoderna är intervjuer som kan vara mer eller mindre strukturerade. (Eliasson, 2013, s. 21-22) Metoden karakteriseras av närhet till den källa där data inhämtas (Holme & Solvang, 1997, s. 14). Kvalitativa metoder är effektivt för att undersöka fenomen som kvantitativa metoder inte kommer åt, fenomen som är svåra eller inte möjliga att uttrycka i kvantitet. (Eliasson, 2013, s. 27)

Denna studie har utgått ifrån en kvantitativ, webbaserad enkätundersökning med strukturerade frågor med svarsalternativ, se bilaga 4. Respondenterna fick svara på kvantitativa frågor i frågan om de har eller inte har läst Facebooks användaravtal och attityden rörande lagring av

information. Detta för att skapa en överblick över deltagarnas kännedom rörande avtalen och dess innebörd. Den kvantitativa undersökningen som gav statistiska resultat har sedan övergått till en kvalitativ metod med två fokusgrupper, varav det är tre respondenter i varje grupp. Mer om urvalet går att finna i 2.1.2. Anledning till fokusgrupper är för att skapa en djupare förståelse för attityder och anledning till varför användarna väljer eller inte väljer att sätta sig in i detalj i dessa avtal. Fokusgruppsdiskussionerna har skett i form av semistrukturerade intervjuer. Frågor vid semistrukturerade intervjuer är allmänt formulerade (Bryman, 2008, s. 415). Intervjuaren har en uppsättning frågor utifrån olika ämnesområden som skall täckas, men där frågornas ordningsföljd kan variera och frågor kan tillkomma. Detta för att respondenterna inte skulle känna sig styrda och ha stor frihet att utveckla sina svar. (Bryman, 2008, s. 415)

2.1.2

Urval av respondenter

Det finns två typer av urval, sannolikhetsurval och icke-sannolikhetsurval. Sannolikhetsurval innebär att varje respondent eller enhet väljs slumpmässigt och har en känd chans att komma med i urvalet. Ett icke-sannolikhetsurval innebär att chansen att respondenterna blir utvalda inte kan förutses, samt att de inte väljs slumpmässigt. (Christensen, Engdahl, Grääs & Haglund, 2010, s. 110) Icke-sannolikhetsurvalet innebär att samtliga enheter i populationen inte har en känd chans att komma med i urvalet. Det finns risk för att få ett snedvridet resultat då det kan finnas en hög andel över- och underrepresenterade från målpopulationen. Det finns dock ändå anledning till att ibland använda den här typen av urval, framförallt i kvalitativa undersökningar där det i vissa fall är mer av vikt att erhålla respondenter som har insikt och kunskap om det

som skall studeras än ett statistiskt representativt bidrag. (Christensen, Andersson, Engdahl & Haglund, 2001, s. 128) Sannolikhetsurvalet innefattar obundet slumpmässigt urval, systematiskt urval, stratifierat urval, klusterurval, flerstegsurval. Icke-sannolikhetsurval innefattar strategiskt urval, bekvämlighetsurval, kvoturval, uppsökande urval/snöbollsurval, självurval och påstana urval. (Christensen et al., 2010, s. 114)

Studiens fokusgrupper har i första hand utgått ifrån ett icke-sannolikhetsurvalets strategiska urval, även kallat målinriktat urval. Bryman (2012, s. 392) talar om ett målstyrt urval som ett sätt att välja ut deltagare på ett strategiskt vis där deltagarna är relevanta för forskningsfrågorna. Vid ett målinriktat urval väljer forskaren ut de personerna efter relevans för förståelse av en social företeelse (Bryman, 2012, s. 392). Deltagarna väljs ut i enlighet med projektets mål, vilket kan vara att få större förståelse genom att gå på djupet kring ett ämne (Wibeck, 2000, s. 66). Christensen et al. (2001, s. 129) talar om det strategiska urvalet där forskaren själv bedömer vilka personer i målpopulationen som skall ingå i urvalet. Denna typ av urval är vanlig vid kvalitativa undersökningar där kvantitet eller mängd inte är av intresse, utan snarare att erhålla en djupare förståelse för olika företeelser. (Christensen et al., 2001, s. 129) Studiens mål var som tidigare nämnts att undersöka attityder hos personer mellan 16 och 25 år som är Facebook-användare. Det strategiska urvalet speglas i denna studie av att forskaren väljer ut deltagarna efter variabler som är relevanta för studien, i detta fall att deltagarna är mellan 16 och 25 år och Facebook-användare vilka valts utifrån att det är detta åldersspann som är mest aktiva på Facebook och där av blir mest intressant att studera. Respondenterna som medverkade är 17 och 18 år gamla vilka valdes ut då de innefattas i den målgrupp som studien ämnar nå. På så vis har det strategiska urvalet varit ett passande alternativ att gå till väga då författaren till större del kunnat välja respondenter som passar för studiens syfte. Utifrån dessa strategiska variabler har det i en senare del av processen skett ett snöbollsurval. Stagneliusskolans gymnasielärare i Kalmar kontaktades och hjälpte till att forma fokusgrupperna. Gymnasieläraren var tidigare känd av författaren, som utifrån de strategiska variabler om ålder och Facebook-användning även var en del av urvalet då hon valde de klasser där elever fanns att tillgå och som kunde ställa upp i fokusgrupperna. Där av blev det även ett snöbollsurval. Ett snöbollsurval innebär att forskaren tar kontakt med personer som är relevanta för undersökningens tema och därefter använder denna eller dessa personer för att få kontakt med ytterligare respondenter (Bryman, 2012, s. 196). Gymnasieläraren själv var ej med i någon av fokusgrupperna, men hon hjälpte till att få kontakt med respondenter inom den målpopulation som studien ämnade studera. Denna urvalsprocess bidrog även till att studien fick tillgång till personer som var relevanta för studiens syfte. På grund av utlovad anonymitet har intervjuobjektens namn i uppsatsen

redogjorts som Respondent (1), Respondent (2), Respondent (3) och så vidare. Etiska överväganden förklaras ytterligare i 2.3. En förutsättning har varit att respondenterna är

främlingar till intervjuaren trots det strategiska urvalet och snöbollsurvalet. Anledningen är som Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och Wängnerud (2012, s. 259) menar, att valet att genomföra intervjuer med främlingar har att göra med svårigheter att upprätthålla vetenskaplig distans till personer som är kända för intervjuaren. Intervju med vänner riskerar att bli sämre i den mening att intervjuaren tar mycket för givet i en vänskaplig relation och där detaljerade frågor

försummas. En okänd person har lättare att öppna sig för en intervjuare vilken respondenten ej skall fortsätta umgås med. (Esiasson et al., 2012, s. 259)

Enkätundersökningen har även skett i form av det icke-slumpmässiga urvalets

bekvämlighetsurval. Det innebär de personer som har möjlighet att delta och graden av tillgänglighet bestämmer vilka som ingår i urvalet (Christensen et al., 2010, s. 132).

Enkätundersökningen har skickats ut via mail till personer på programmet Produktionsledare inom media på Malmö högskola. Detta i och med att en stor del av målgruppen för studien rör sig på Malmö högskola, personer mellan 19 och 25 år. För att få största möjliga svarsfrekvens har enkätundersökningen även spridits via författarens vänner på Facebook som finns inom hela åldersspannet mellan 16 och 25 år, där deltagarna via en länk kan klicka sig vidare för att komma till enkätundersökningen. Anledning till att enkätundersökningen placerats på Facebook är på grund av att stor del av de personer som studien ämnar undersöka befinner sig på

Facebook. För att få tag i deltagare i åldersgruppen från 16 till 18 år som också ingår bland de mest aktiva av Facebooks användare har Stagneliusskolans gymnasielärare från Kalmar kontaktas för att även därigenom sprida den webbaserade enkätundersökning.

2.2

Datainsamling

Nedan presenteras hur studien med hjälp av en kvantitativ, webbaserad enkätundersökning och fokusgrupper, gått tillväga för att samla in det empiriska material som presenteras i uppsatsen.

2.2.1

Kvantitativ webbaserad enkätundersökning

Internet har gjort det vanligare att respondenten hämtar ett frågeformulär på en angiven

webbadress och besvarar det på datorskärmen (Dahmström, 2011, s. 88). Denscomber (2009, s. 28) menar att frågeformulär via internet inte har någon förvrängande effekt på den information som tillhandahålls av respondenten. En förutsättning för att en webbaserad enkät skall kunna

genomföras är att respondenterna har tillgång till en dator med internetuppkoppling (Trost, 2012, s. 136). I och med undersökningens syfte är internetuppkoppling en förutsättning för den målgrupp undersökningen ämnar sig för att nå.

Sammanfattat skall enkelhet i frågorna eftersträvas där frågorna inte skall innehålla svåra och tvetydiga ord, det skall inte förekomma ledande frågor, inte för långa frågor och frågorna skall ställas i en logisk ordning. (Christensen et al., 2010, s. 152-153) Den webbaserade plattform som använts heter Typeform och vid utveckling av enkäten användes enkel svenska. För att säkerställa att frågorna som ställdes uppfattades rätt av respondenten testades enkäten på fem personer som sedan fick ge återkoppling på sådant som kunde anses oklart.

Enkätundersökningen innefattar frågor gällande ålder, huruvida de läst eller inte läst Facebooks användaravtal, huruvida de är medvetna om avtalens villkor, främst vad gäller lagring av information, samt om de är oroliga över hur deras information lagras och används. Sammanlagt svarade 136 personer på enkätundersökningen, varav 98 av dessa valdes att analyseras. De 98 personer som valdes att studeras var personer mellan 16 och 25 år vilket studien ämnar studera. Bortfallet som blev går att finna i kapitel 2.2.3.

2.2.2

Fokusgrupp

Studien genomfördes i form av fokusgrupper. Fokusgruppsdiskussion är ett gruppsamtal, ett samtal med fler än två deltagare (Wibeck, 2000, s. 34). Som Wilkinson (1998; återgiven i Wibeck, 2000, s. 24) menar används fokusgrupper ofta för att undersöka hur åsikter, attityder och idéer uttrycks i en grupp. Fokusgrupper är en teknik där data samlas in i form av

gruppinteraktion runt ett ämne (Wibeck, 2000, s. 25). Fokusgrupper ger det djup och den kontext som forskaren behöver för att fördjupa sin förståelse av vad som ligger bakom människors tankar och erfarenheter. Den ger också upphov till tolkning och därigenom till förståelse av varför saker är som de är. (Wibeck, 2000, s. 149) En fokusgruppsdiskussion kan vara givande för att undersöka på vilket sätt människor handlar och vilka motiv de anger för detta handlande (Wibeck, 2000, s. 52).

Respondenter till fokusgrupperna söktes i det åldersspannet som studiens syfte lämpade sig till. Genom kontakt med Stagneliusskolans gymnasielärare gav det möjlighet till att arbeta med två klasser. Den gymnasieklass jag träffade 4 mars, 2015, bestod av 20 elever. Gymnasieklassen jag träffade 5 mars, 2015, bestod av 19 personer. Fokusgrupperna bestod av sex respondenter, tre respondenter i varje fokusgrupp. Antalet respondenter berodde på klassens storlek, tidsaspekter vad gällde tillgång till eleverna, samt att det slutgiltiga antalet berodde på vilka som frivilligt

valde att medverka efter det att de informerats om studiens syfte. Det var begränsat till att besöka Stagneliusskolan två gånger och med 30 minuter tillgodo för varje

fokusgruppsdiskussion. Mer om bortfallet nämns i 2.2.3. Fokusgrupperna resulterade i 19 frågor, se bilaga 5, och fortgick i cirka 30 minuter. Dessa intervjuer har även spelats in i samtycke från respondenten, detta för att lättare kunna koncentrera sig på respondenterna. Fokusgrupperna möjliggjorde att gå på djupet kring frågan om de mest aktiva användarnas kännedom och attityd rörande dem användarvillkoren och datapolicyn. Det hjälpte även till att ta reda på varför eller varför inte de väljer att läsa de elektroniska avtalen som godkänns innan användning av Facebooks tjänst, samt hur de beter sig på det sociala mediet.

2.2.3

Bortfall

Totalt öppnades enkäten 239 gånger varav 197 av dessa var unika besökare. Av de 197 unika besökarna slutförde 136 respondenter på den webbaserade enkätundersökningen, vilket resulterade i ett bortfall på 31 procent. 98 av dessa 136 personer som slutförde

enkätundersökningen föll inom målgruppen, 16 till 25 år som skulle studeras, där av blev bortfallet 50,3 procent. Orsaken till att respondenter som öppnade enkäten valde att inte fullfölja enkätundersökningen kan berott på att det tar tid att fullfölja en enkät. En annan anledning till bortfallet kan även berott på att de inte förstod frågorna och de svarsalternativ som angavs. Den genomsnittliga utförandetiden för enkäten låg på tre minuter och fyrtiotre sekunder. Hade annat sätt att distribuera hade det eventuellt resulterat i större svarsfrekvens. Större svarsfrekvens hade kunnat öka den statistiska validiteten i studien. Sex personer av sammanlagt 39 elever valde att medverka i fokusgrupperna, alltså ett bortfall på 84,6 procent. Hade fler valt att medverka i fokusgrupperna eller funnits tillfälle för fler fokusgrupper hade eventuellt även andra åsikter och attityder kunnat komma fram.

2.3

Etiska övervägande

Etiska aspekter måste tas hänsyn till i samtliga situationer där individer eller grupper av individer kan ta fysisk, psykisk eller ekonomisk skada. De individer som främst påverkas av en undersökning är undersökningens respondenter. (Christensen et al., 2010, s. 38) Humanistiskt-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, HSFR diskuterar etiska krav för forskning. Dessa riktlinjer är till för att skydda fokusgruppsdeltagarnas integritet. Individskyddskravet innefattar fyra allmänna krav: informationskravet som innebär att forskare på förhand måste informera respondenterna om undersökningssyftet. Samtyckeskravet, deltagarna har själva rätt att

bestämma om de vill medverka. Konfidentalitetkravet avser att deltagarna kan förlita sig på att forskarna har tystnadsplikt och ger deltagarna rätten till anonymitet. Intervjuaren klargör för medverkande att samtlig data redovisas på ett sådant vis att det inte går att identifiera

medverkande av utomstående. Nyttjandekravet beträffar att uppgifter som samlats in endast får användas för forskningsändamål. (Nyberg, 2000, s. 37-38; Stukát, 2005, s. 131-132)

Respondenterna informerades om individskyddskraven innan fokusgruppsdiskussionerna. På grund av utlovad anonymitet har intervjuobjektens namn i uppsatsen redogjorts som

Respondent (1), Respondent (2) och så vidare. I undersökningen intervjuades gymnasieeleverna på skoltid. Läraren var fullt informerad om undersökningens syfte och upplägg. Eleverna fick i förväg veta att undersökningen avsåg Facebooks avtal, deras attityd till dessa avtal och deras beteende på Facebook.

2.4

Analysmetoder

Samtliga fokusgruppsdiskussioner har spelats in och transkriberats till fullständiga intervjuutskrifter och lyssnats igenom igen för att säkerställa att ingen information som framkom under fokusgruppsdiskussionerna försummas. Transkriberingen finns att tillgå. Vid behov, kontakta författaren för mer information om materialet. Varje svar i

enkätundersökningen som skickades ut har i efterhand enskilt analyserats och kategoriserats utifrån den åldersgrupp, 16 till 25, som studien ämnar studera. De dokumenterades sedan manuellt med hjälp av Microsoft Excel. Personer som medverkade i enkätundersökningen, men som föll utanför åldersgruppen 16 till 25 år valdes att helt exkluderas vid analys och

dokumentering då dessa ej var ämnade att studeras. Transkribering har genomförts ordagrant, där samtliga ordförekomster återges och längre pauser och kortare pauser markerats (Wibeck, 2000, s. 84).

2.5

Metoddiskussion och kritik

Det empiriska materialet är grundat till större del av en kvalitativ metod, samt har den kombinerats med en kvantitativ metod. En blandning av en kvalitativ och kvantitativ strategi uppfattades vara mest lämplig i förhållande till studiens syfte och frågeställningar. Den kvantitativa webbenkäten består av 15 frågor. Den kvalitativa metoden består av två

fokusgrupper med innehållande semistrukturerade frågor. Den kvalitativa metoden bidrar till en uppfattning av användarnas attityd rörande avtalen och den kvantitativa metoden skapar en

större bild av hur många det är som läser användaravtalen på Facebook. Anledning till fokusgruppsdiskussioner är för att alstra en djupare förståelse och fullständig uppfattning av studiens syfte vilket endast den kvantitativa metoden ej hade kunnat bidra med.

En enkätundersökning valdes av den anledningen som Bryman (2008, s. 228) presenterar, då det är ett billigt och snabbt sätt att distribuera till många personer på en och samma gång. Problem som kan uppstå vid användning av enkäter är att respondenten inte kan be om hjälp vid undran om en fråga. I samband med detta är det viktigt att säkerställa att de frågor som ställs är klara och tydliga. (Bryman, 2008, s. 229) Vid utveckling av enkäten användes en enkel svenska. För att säkerställa att frågorna som ställdes uppfattades rätt av respondenten testades enkäten på fem personer som sedan fick ge återkoppling på sådant som kunde anses oklart. Det är också viktigt att säkerheten och integriteten kan garanteras vid överföringen av data via internet (Dahmström, 2011, s. 90). Detta har säkerställts i form av inloggningsuppgifter som krävs för att någon skall kunna komma i kontakt med enkätsvaren, samt att respondenten får full garanti för anonymitet i kandidatuppsatsen.

Urvalsramen är emellertid inte lika lätt att tillgå när internet används. Detta gör det svårare att styra undersökningen mot de respondenter som passar in i de specifika kategorier som undersökningen kräver. (Denscomber, 2009, s. 28) Detta har reglerats i form av att rikta den webbaserade enkätundersökningen till de personer som faller inom målgruppen för

undersökningen, samt att verktyget som används, Typeform, har möjlighet till att analysera enkätsvaren manuellt och individuellt. Bryman (2008, s. 231) nämner även huruvida

enkätundersökningar kan innebära stort bortfall än vid val av intervjuer. Enkätundersökningen genererade 98 svar från den studerade målpopulationen och resulterade i ett bortfall på 50,3 procent. Hade annat distributionssätt använts och det eventuellt hade blivit en högre

svarsfrekvens hade ett mer statistiskt säkert underlag funnits och bidragit till en högre generaliserbarhet. Detta är också anledningen till att undersökningen även bygger på fokusgrupper med semistrukturerade intervjuer. Detta för att i högre grad säkerställa ett empiriskt material som bidrar till studiens syfte och till att besvara studiens frågeställningar. Fokusgruppernas respondenter valdes ut med hjälp av ett strategiskt urval. Det strategiska urvalet har gjort det möjligt att välja personer utifrån de strategiska variablerna vad gäller åldersspann och Facebook-användning. Det har möjliggjort att komma åt de personer som innefattas i det åldersspann som främst är aktiva på Facebook och det strategiska urvalet har möjliggjort en djupare förståelse för deltagarnas attityder och beteende på Facebook. Efter initial kontakt med Stagneliusskolans gymnasielärare som tidigare var känd av författaren har även ett snöbollsurval använts. Gymnasieläraren hjälpte till att ta kontakt med respondenter

utifrån de strategiska variabler som studien syftade till att undersöka. Urvalet av respondenter utgjordes dock ej av redan kända personer till författaren. Detta för att i högsta möjliga grad kunna skapa ett representativt bidrag till studien som inte är påverkad av personliga relationer. Att tänka på i och med snöbollsurvalet är det som May (2013, s. 175) förklarar, att forskaren måste vara medveten om att det blir den enskilda individen som avgör vem som lämpar sig att intervjua. Det kan resultera i att studien samlar in empiri som speglar vissa perspektiv och utesluter åsikter och uppfattningar hos andra personer som inte ingår i den cirkeln av personer (May, 2013, s. 175). Läraren förklarade att hon ej har någon närmare relation till eleverna mer än att hon är deras lärare. Sammanlagt medverkade sex respondenter under två dagar, 4 mars 2015 och 5 mars 2015. Hade fler valt att medverka i fokusgrupperna eller funnits ytterligare tillfälle för fler fokusgrupper hade eventuellt även andra åsikter och attityder kunnat komma fram och ökat validiteten och ytterligare bidragit till studiens resultat. Likväl fanns det

begränsningar gällande hur länge intervjuerna fick genomföras och under vilka dagar. I och med att urvalsmetoden både vad gäller den kvantitativa och kvalitativa undersökningen av studien, ej främjat att studera majoriteten av Sveriges 16 till 25 åringar är det svårt att skapa ett resultat som är generaliserbart. Kritiker menar att det är svårt att generalisera kvalitativa

forskningsresultat i och med bristen på data (Bryman, 2012, s. 368). Även om resultaten ej kan representera en hel population kan de ändå vara en indikation för vilken attityd och kännedom personer mellan 16 och 25 år har till Facebooks användaravtal, samt hur attityden till avtalen och beteendet på Facebook förhåller sig till varandra. En större kvalitativ och kvantitativ analys hade kunnat främja resultatets och slutsatsens generaliserbarhet ytterligare.

3

Teorianknytning

I teorikapitlet presenteras tidigare forskning som behandlar Sociala medier, Facebook och ungdomars användande av Sociala medier. Även teorier om terms of service/användarvillkor kommer att behandlas i detta kapitel. Teorin i följande kapitel är baserad på information från litterära- och elektroniska källor, samt vetenskapligt granskade artiklar.

3.1

Avtalsrätt

Avtalsrätt ger individer och företag rättighet till att skapa juridiskt bindande löften. Avtalsrätten är baserad på begreppet avtalsfrihet, idén att göra kommersiella löften både rättvist och

fördelaktigt för samhället. Kontrakt uppstår under en process av anbud och acceptans. Detta är den process genom vilken parterna är överens om en affär. Ett avtal kan styra rättigheter för ett ögonblick, en dag eller fler år. Avtal fungerar som guideböcker för båda parter och avtal fungerar som bindande rättsregler för en domare, jury eller skiljemän att avgöra en tvist mellan parterna och rättsliga åtgärder. (Landy & Mastrobattista, 2008, s. 185) Avtalsrättens skyldighet att läsa avtalet binder konsumenterna till avtal, oberoende om de läst eller inte (Ayres & Schwartz, 2014, s. 605). Rättsliga regler kan bidra till att stärka förtroendet och/eller för att befästa skyddsnät för marknadsaktörerna (O’Hara O’Connor, 2012, s. 513).

3.1.1

Elektroniska avtal

Serviceavtal, främst i elektronisk form är en stor del av de rättsliga grunderna för den moderna IT-branschen. Massupphandling blir till ett snabbt, effektivt och kostnadseffektivt sätt för kontraktsskrivning. Under det senaste årtiondet har internet och webben gjort nya elektroniska avtal som till exempel användarvillkor för webbplatser (Landy & Mastrobattista, 2008, s. 419). Kontrakt är många gånger föremål för förhandling och accepteras med ett klick (Landy & Mastrobattista, 2008, s. 184). Elektroniska dokument på webbsidor är designade för att sätta regler mellan företaget och onlineanvändare, där mycket av innehållet är för förtagets säkerhet (Landy & Mastrobattista, 2008, s. 441). Elektroniska avtal innehåller bestämmelser om rättigheter, förbud, skulder och rättsmedel (Landy & Mastrobattista, 2008, s. 424).

Avtalsförhandlingar är en kombination av lag, taktik, marknadskunnighet, riskanalyser och psykologi. Kontrakt är viktiga verktyg vilka sällan är utformade för användaren och kan innehålla många fällor om användaren inte har en förståelse för de avtalsbegrepp och det språk

som används. (Landy & Mastrobattista, 2008, s. 184)

Under det senaste årtiondet har lagen anpassat sig till den verklighet där signaturen inte är mer än ett klick med datormusen. Många länder har stiftat lagar som gör de elektroniska

signaturerna bindande i samma utsträckning som den traditionella kontraktsskrivningen och där nästan varje form av elektronisk signatur kan vara verkställande (Landy & Mastrobattista, 2008, s. 425) Den elektroniska signaturen definieras i global och nationell lag som:

An electronic sound, symbol, or process, attached to or logically associated with a contract or other record and executed or adopted by a person with the intent to sign the record

(Public law 106 – 229, 2000, s. 464 och 472).

3.1.2

Terms of service/Användarvillkor

Terms of Service, användarvillkor är avgörande för allt som händer via internet (Braman & Roberts, 2003, s. 423). Användarvillkor är både affärsmässiga- och juridiska dokument (Landy & Mastrobattista, 2008, s. 442). De kan utformas som en clickwrap, där användaren

uttryckligen ger samtycke, en browsewrap, då användarens medgivande antas, eller en kombination av båda (Landy & Mastrobattista, 2008, s. 443). Varje webbplats som erhåller någon personlig information måste ha en sekretesspolicy som beskriver ägarens användning av den personliga informationen. I villkoren för användning bör det framgå att användaren

samtycker till och accepterar sekretesspolicyn. Under villkoren för användning anges alltid vad som är den tillåtna användningen av webbplatsen och vad som inte är tillåtet, vilket varierar beroende på webbplatsens funktionalitet och innehåll. (Landy & Mastrobattista, 2008, s. 445)

Användarvillkoren i ett konsumentsammanhang är ofta utarbetade ensidigt av säljaren eller leverantören, som är den starkare parten, och presenteras på ett vis där användaren får acceptera villkoren eller avstå tjänsten. Denna situation kan luta till förmån för leverantören och leda till en lägre grad av skydd för användaren. (Wauters et al., 2014, s. 293) Wauters et al. (2014, s. 294) menar att sociala nätverksleverantörer bör införa mer konsumentvänliga användarvillkor i form av att införa samregleringssystem och öka kännedomen hos användarna vad gäller innehåll och eventuella följder av sociala nätverkets användarvillkor. Avtalen av sociala nätverkssajter lockar allt mer uppmärksamhet från beslutsfattaren och det civila samhället. Det hävdas att dessa avtal sällan läses av användarna och att användarna inte korrekt kan bedöma påföljderna som dessa avtal kan medföra. (Wauters et al., 2014, s. 254) Att användarvillkoren inte helt, eller

inte alls läses på de sociala medierna är ett fenomen som grundar sig i beteendet av när människor konfronteras med avtal. Sociala nätverkssajter kan förstärka känslan av att användarvillkor bara är en del av registreringen. Avtalsrätt från principen om frihet att ingå avtal, vilket innebär att parterna är fria att förhandla om de rättigheter och skyldigheter för deras avtal. (Wauters et al., 2014, s. 293)

3.2

Sociala medier och sociala nätverk

Sociala medier är enheter och programvaror som människor använder för att skicka och ta emot information. Användarpraxis för sociala medier är att omvandla sociala nätverkssajter som Facebook till plattformar där information lätt kan distribueras. (Trottier, 2014, s. 2) De skapar en plattform för användare att dela detaljerad, personlig information, vilken eventuellt kan nås av andra användare (Davidson & Martellozzo, 2013, s. 1457). Sociala medier är ofta

vinstdrivande företag med målsättning att locka medlemmar (Levin & Sanches Abril, 2009, s. 1019). Sociala nätverk är plattformar där användarna förväntas knyta kontakter med andra användare, dela personuppgifter och göra sitt innehåll synlig (Trottier, 2014, s. 2). Sociala nätverkssajter som Facebook, Myspace och Google Plus möjliggör interaktion och

kommunikation med vänner och tillgång till information på ett vis som tidigare ej trotts vara möjligt (Davidson & Martellozzo, 2013, s. 1457). Boyd och Ellison (2008, s. 211) beskriver sociala nätverk som webbaserade tjänster vilka tillåter individer att konstruera en offentlig eller halvoffentlig profil, dela med sig av en lista över andra användare med vilka de delar en

anslutning. Användarna tillbringar tid i dessa halvoffentliga utrymmen för att umgås med familj och vänner, få tillgång till information och diskussioner, och få en känsla av tillhörighet. All den information som genereras offentliggörs till vänner eller större publik är en avgörande

komponent i sociala nätverk. (Gürses & Diaz, 2013, s. 31) Användare kan skapa personliga profiler, bjuda in vänner att ha tillgång till dessa profiler och skicka meddelanden till varandra. Dessa profiler kan innehålla information, inklusive bilder, videos och ljudfiler. (Kaplan & Haenlein, 2010, s. 63) Sociala nätverksanvändare publicerar även information om

fritidsintressen, musiksmak, böcker, filmer, relationsstatus och sexuella preferenser på deras profiler (Gao, Hu, Huang, Wang & Chen, 2011, s. 57). Vidare är det vanligt att kommunicera nyheter och/eller dela kommentarer (Krasnova et al., 2010, s. 110). Användare genererar en mängd av personlig information frivilligt vilket sociala nätverkstjänsteleverantörer i sin tur lagrar (Gao et al., 2011, s. 56).

3.3

Facebook

Facebook består av en serie sammanhängande profilsidor i vilka användarna skickar ett brett utbud av information om sig själva och länkar sina profiler till andras profiler. Kärnan av Facebook-upplevelsen kretsar kring användarnas förmåga att skapa inlägg med information till en individualiserad profilsida, länka till andra medlemmar, skapa en vännerlistan, och interagera med andra medlemmar. Funktioner som främjar kommunikation inkluderar ett

meddelandesystem, som möjliggör privat kommunikation och ett vägg-system, som möjliggör en offentlig kommunikation. Dessutom, en profilsida, som är ett centralt nav där aktuell

information, specifikt för varje användare, visas inklusive en personlig evenemangskalender och ett nyhetsflöde, där inlägg från vänner visas i kronologisk ordning. Användare kan ladda upp fotografier och tagga andra användare i bilder. (Wilson et al., 2012, s. 214)Användarna på Facebook laddar upp 250 miljoner foton varje dag, ihop med mängder av annat innehåll. (Wilson et al., 2012, s. 203). Med över 800 miljoner aktiva användare har Facebook förändrat sättet människor förhåller sig till varandra och delar information (Wilson et al., 2012, s. 203). Facebook har djupt integrerats i de dagliga rutinerna och har blivit ett oumbärligt verktyg för socialt kapital och för samhörighet med ett stort antal människor (Debatin, Lovejoy, Horn & Hughes, 2009, s. 100). Facebook utmärker sig för sitt stora medlemskap, dess unika och personligt identifierbara data och den rika informationsmängd Facebook erbjuder av beteendedata hos unga vuxna (Acquisti & Gross, 2006, s. 56). Boyd (2014, s. 77) visar att tonåringar uppfattar att inte ha ett medlemskap på Facebook begränsar deras sociala liv. En studie av Ellison, Steinfield och Lampe. (2007, s. 1143) undersöker sambandet mellan användning, bildandet och upprätthållandet av det sociala kapitalet på Facebook. Resultatet visar hur Facebook-användningen bidrar till psykiskt välbefinnande i form av integration, vilket tyder på att det kan ge större fördelar för användarna upplever låg självkänsla och låg

livstillfredsställelse.

3.3.1

Facebooks terms of service, datapolicy och cookies

Även om sociala medieanvändare inte betalar en avgift för tjänsten har de ett avtalsförhållande med den sociala nätverksleverantören i form av användarvillkor, också kallat terms of service i vilka användarens informationsskydd sammanfattas. De sociala medieleverantörerna styr spelreglerna på dessa nätverkssajter genom teknik, sekretesspolicy och användarvillkor. (Levin & Sanches Abril, 2009, s. 1019) En artikeln publicerad i SVT-nyheter av Rolf Fredriksson (2015) skriver hur den österrikiska juristen Max Schrems anklagar Facebook för att kartlägga

användarna och är nu ute efter att stämma Facebook. Schrems hävdar i artikeln att Facebooks regler är krångliga och att nästan ingen orkar läsa eller förstå dem. Även Fuchs (2014, s. 165) hävdar att policyn av kommersiella webbplatser på internet ofta är komplexa och formuleras på ett artigt vis. De försäkra användaren att de bryr sig om användarens privatliv och sedan följer ett långt avtal som innebär att personuppgifter ges till dotterbolag. Fuchs (2014, s. 165) menar att syftet skulle vara att täcka upp insamling och försäljning av användardata där Facebook vill försäkra användarna att det handlar ansvarsfullt med användarnas uppgifter och att användarna är i full kontroll av i form av sekretessinställningar. Användare måste samtycka till policyn för dataanvändning för att kunna använda Facebook och därigenom är de överens om

självbeskrivningarna, uppladdad data och att transaktionsdata säljs till annonsörer. Policyns komplexitet och längd gör det osannolikt att användare läser det i detalj. Facebook säger att de tar säkerhetsfrågor på största allvar, men å andra sidan, använder de sig av riktad reklam där de säljer användardata till annonsörer. (Fuchs, 2014, s. 166) Även Alverén (2012, s. 80) talar om villkorens längd och komplexitet och frågan om vem som orkar och vem som har tid att läsa dem. Alverén har även i sin bok talat med en jurist vid namn Jesper Sundström, som talar om avtal på nätet och menar att det är tveksamt om någon som inte är jurist kan tillgodogöra sig texterna i avtalen (Alverén, 2012, s. 81). Facebook är lagligt registrerat i Palo Alto, California, USA (Fuchs, 2014, s. 165). Hos samtliga medlemsländer i Europeiska unionen (EU) och Kanada, finns det omfattande nationella stadgar rörande integritetsskydd vilka ställer

begränsningar för insamling och användning av personuppgifter, men det är inte fallet i USA. (Landy & Mastrobattista, 2008, s. 457) Enligt amerikansk lag har konsumenterna inte någon allmän rätt att få tillgång till eller korrigera uppgifter som samlats in om dem. Detta är helt annorlunda från lagen inom EU, där medborgarna har en allmän lagstadgad rätt att få tillgång till uppgifter om dem. (Landy & Mastrobattista, 2008, s. 460)

Facebook beskriver användarvillkoren/terms of use som en beskrivning av den information som de samlar in, samt hur den används och delas (Facebook, 2015d). En analys av Wauters et al. (2014, s. 293) visar att vid flera bestämmelser i Facebooks användarvillkor finns anledning att vara bekymrad över obalansen mellan sociala nätverksleverantörer och deras användare. Levin och Sanches Abril (2009, s 1047) menar att de sociala nätverkssajternas sekretessavtal och användarvillkor för tjänsten inte ger tillräckligt skydd för medlemmarnas värdighet. Lilley, Grodzinsky och Gumbus (2012, s. 82) ifrågasätter Facebooks påstående att medlemmarna medvetet och villigt godkänner personlig och kommersiell insyn. Deras studie visar att medlemmarna uttrycker en stor oro för den personliga integriteten. För att undvika oönskad kommersialisering måste användare av sociala nätverkssajter bli mer medvetna om datamining och sekretessprotokoll. (Lilley et al., 2012, s. 82) Gao et al. (2011, s. 57) menar att användare

bör läsa sociala nätverkssajters policy i frågan om vem som har rätt att använda deras

information. Fuchs (2014, s. 165) hävdar att Facebooks sekretesspolicy är ett typiskt uttryck för en självreglerande sekretessordning, där företagen i stor utsträckning definierar sig själva i hur de behandlar personanvändaruppgifter. I Facebooks användarvillkor säger de exempelvis ”du får inte uppge några falska personuppgifter till Facebook eller skapa ett konto för någon annan än dig själv utan deras tillstånd” (Facebook, 2015b) Detta menar Alverén (2012, s. 54) är ett tecken på hur användaren ej får dela falska uppgifter för att skydda sin identitet, varav användaren måste dela med sig av personligt identifierbar information.

Vi samarbetar med tredjepartsföretag som hjälper oss att tillhandahålla och förbättra våra tjänster eller som använder

annonsering eller relaterade produkter […] Här är de typer av tredje part som vi kan dela information om dig med: Tjänster för

annonsering, mätning och analys […].

(Facebook, 2015d)

Facebook undviker att tala om hur de säljer användargenererad data, demografiska data och användarbeteende. I sin datapolicy hävdar de ”Här är de typer av tredje part som vi kan dela information om dig med” (Facebook, 2015d). Facebook använder istället frasen ”dela information” med tredje part (se begreppsdefinition), vilket Fuchs menar är en eufemism för kommersialiseringen av användardata. Termerna säljer/sälja/försäljning uppstår inte en enda gång. (Fuchs, 2014, s. 166) Forskare som Narayanaswamy och McGrath (2014, s. 83) hävdar att sociala nätverksanvändare inte längre endast skall oroa sig om vad Facebook gör med

användarnas databasinformation; de måste även oroa sig för vad sociala nätverkssajter kan möjliggöra för andra att göra med informationen. (Narayanaswamy & McGrath, 2014, s. 83)

Du ger oss ditt tillstånd att använda ditt namn, din profilbild, ditt innehåll och din information i anslutning med kommersiellt, sponsrat eller relaterat innehåll […] att ta betalt av företag eller annan enhet som visar ditt namn och/eller profilbild tillsammans med ditt innehåll eller din information, utan att du får någon ersättning. […] Vi ger inte ditt innehåll eller dina uppgifter till annonsörer utan ditt medgivande.

(Facebook, 2015d)

Användare blir egentligen inte förfrågade om deras uppgifter kan säljas till annonsörer därför kan det inte talas om användarens medgivande. Facebook använder begreppet medgivande i sin

integritetspolicy för att maskera att användardata används som handelsvara. (Fuchs, 2014, s. 167)

Vi kan även använda cookies för att ge annonsörer statistik om de personer som ser och interagerar med deras annonser, besöker deras webbplatser och använder deras appar. […] De här verktygen hjälper oss att erbjuda lokaliserade funktioner. […]Vi kan exempelvis

använda cookies eller liknande teknik (inklusive information från din enhet) för att förstå hur du använder sociala insticksprogram för att kunna förbättra dem. Vi kan också dela informationen som härleds ur den här analysen med våra partner. […]Vi använder cookies även om du inte har något konto eller har loggat ut från ditt konto. […]Vi använder den information vi har för att förbättra våra system för annonsering och mätning så att vi kan visa dig relevanta annonser i och utanför våra tjänster och mäta effektiviteten och räckvidden hos annonser och tjänster

(Facebook, 2015f)

Cookien är en webbteknik som underlättar och möjliggör spårning av konsumenten. En cookie är en textsträng data som en webbserver lägger på datorns hårddisk för att identifiera datorn och samlar in information om användaren. (Landy och Mastrobattista, 2008, s. 456) ”Vi kan även använda cookies för att ge annonsörer statistik om de personer som ser och interagerar med deras annonser, besöker deras webbplatser och använder deras appar”. (Facebook, 2015d) Som Landy och Mastrobattista (2008, s. 456) säger kan Cookies användas för att spåra användning av webbsidor. Ett företag med denna teknik kan lagra och sammanställa data om användare och spåra deras klickbeteende, vilket kallas online profilering. (Landy & Mastrobattista, 2008, s. 456) ”Vi kan exempelvis använda cookies eller liknande teknik (inklusive information från din enhet) för att förstå hur du använder sociala insticksprogram” (Facebook, 2015d). Annonsörer använder cookies för att samla in data om användarnas beteende (Fuchs, 2014, s. 167). I Facebooks datapolicy beskriver de även ”Vi använder cookies även om du inte har något konto eller har loggat ut från ditt konto” (Facebook, 2015d). Facebook kan med hjälp av cookies, när användare loggat ut, fortsätta samla data om användarna. När en person läser en artikel på webben, eller lyssnar på en låt på nätet kan innehållet delas med Facebook, utan personens uttryckliga samtycke. (Hogan, 2013, s. 9-10)”[…] ta betalt av företag eller annan enhet som visar ditt namn och/eller profilbild tillsammans med ditt innehåll eller din information, utan att

du får någon ersättning” (Facebook, 2015d). Facebook delar vissa användaruppgifter med andra plattformar, med vilka det har ingått affärspartnerskap (Fuchs, 2014, s. 168). De flesta

användare är omedvetna, där en enkel statusuppdatering på Facebook kan färdas tusentals kilometer via internetledningar genom många datacenter, bearbetning av tiotusentals enskilda delar av dataprocesser, innan de når fram, i en fråga om sekunder, till dess olika destinationer. (Hogan, 2013, s. 11) Användardata kan utnyttjas för att hjälpa annonsörer bättre marknadsföra sina produkter (Wong, Wong, Yeung, Fan & Tang, 2014, s. 29).

Vi samlar in innehåll och annan information som du lämnar när du använder våra tjänster, bland annat när du registrerar ett konto, skapar eller delar och skickar meddelanden eller kommunicerar med andra.

(Facebook, 2015d)

Efter att Max Schrems, i Wien, Österrike, december 2010, använt det sociala nätverket i tre år, krävde han från Facebook en kopia av all information de hade samlats in genom hans profil. Schrems fick en 1222-sidig PDF. Denna PDF är ett register över när Schrems loggade in och ut från det sociala nätverket, tiderna och innehållet i skickade och mottagna meddelanden och en redovisning för varje person och sak han någonsin postat, pokade och vännförfrågningar. Facebook samlar inte bara medietillgångar utan spårar även data om vanor, lägen och

anslutningar. Användare kan i dag endast få tillgång till sitt profilarkiv, och därmed en mycket liten del av den information som samlas in. Facebook anser användardata som sin egendom. Under 2010 hade Facebook lagrat mer än 135 miljarder meddelanden per månad. (Hogan, 2013, s. 9-10)

3.3.2

Sekretessinställningar

Sekretessinställningar tillåter användarna att begränsa sin profil i form av vem som kan se vad och vilka människor som de har avsikt att nå. Många tonåringar har goda skäl att inte begränsa vem som kan komma åt dennes profil och vill vara tillgängliga för kamrater som delar deras intressen. Andra inser att sekretessinställningar gör lite för att begränsa. (Boyd, 2014, s. 32) Flertalet väljer aktivt att inte ändra standardinställningarna för sekretessen då de förlitar sig på startinställningarna (Horn & Hughes, 2009, s. 101). Många användare tycker antingen att sekretessinställningarna är svåra eller besvärliga att använda, alternativt har de inte reflekterat över frågan om privatlivet eller anser inte att det är ett problem (Light & McGrath, 2010, s.

300). I och med de komplexa och ständigt föränderliga sekretessinställningar på Facebook har det visat sig vara svårt och förvirrande att reglera huruvida användaren skall begränsa vem som kan komma åt vilket innehåll (Boyd, 2014, s. 32).

Facebook väver skapandet av en initial profil med registreringen för att användarna skall presentera en stor mängd personuppgifter om sig själva. Det konstateras att vid registrering utgörs en användares sekretessinställningar till en hög grad av öppenhet. Vid registrering kan användaren ändra några av dessa inställningar för att möjliggöra en högre grad av sekretess. (Light & McGrath, 2010, s. 301) Facebooks sekretessinställningar gör det möjligt för användare att genom sina inställningar ställa in ”Vem kan se mitt innehåll”, ”Vem kan kontakta mig” och ”Vem kan söka efter mig”. Dessa inställningar består av att användaren kan välja

”Alla/Offentligt”, ”Vänner” eller ”Vänners vänner”. (Facebook, 2015e) Under fliken ”Annonser” som egentligen ligger utanför fliken ”Sekretess” finns det inställningar rörande tredjepartssajter i fall de i framtiden skulle tillåta att använda namn eller bild i annonser. Det går här även att göra inställningar huruvida vänner skall kunna se vad användaren gillar. Facebook hänvisar även till flera hemsidor där användaren kan välja att opt-out. (Facebook, 2015g) På dessa sidor finner användaren flertalet annonsörer som använder sig av cookies varav användaren kan välja att avregistrera/opt-out. Vid en av de hänvisade sidorna beskrivs det att trots denna opt-out-funktion kommer användaren fortfarande att erhålla annan typ av

annonsering online från deltagande företag, och de webbplatser användaren besöker kan fortfarande samla in information för andra ändamål. (Aboutads, 2015) Trots detta presenterar Light och McGrath (2010, s. 301) i sin forskning att standardinställningarna generellt kvarstår.

Debatin et al. (2009, s. 100) presenterar i sin studie att majoriteten av Facebook-användare rapporterar ha en förståelse för sekretessinställningar och använder sina sekretessinställningar, men det är också uppenbart att de kan ha en skev känsla för vad det exakt innebär. En studie av Narayanaswamy och McGrath (2014, s. 83) visade att sociala nätverk uppmuntrar sociala nätverksanvändare att dela information i form av att erbjuda en mängd olika möjligheter till integritetsskydd för att skydda denna information. Känslan av kontroll förbättrar

användarförtroendet för sociala nätverksleverantören. Sekretessinställningar, som förmågan att begränsa sin profil eller rapportera andra användare, skapar känslan av att vara skyddad. Att sociala nätverksleverantörer tillhandahåller ett spektrum av funktionella kontroller kan säkerställa användarnas förtroende till nätverket. (Krasnova et al., 2010, s. 122)