Uppsala universitet
Institutionen för informatik och media
Användares acceptans kring applikationer för diagnostisering och spårning av
COVID-19
Eskil Sköldkvist & Viggo Lundin
Kurs: Examensarbete Nivå: C Termin: VT-20 Datum: 200611
i Sammandrag:
COVID-19 är ett av de största virusutbrott som drabbat vårt globala samhälle i modern tid.
För att lindra och hantera konsekvenserna av dess framfart har olika insatser prövats. En av dessa insatser är utvecklingen av applikationer för diagnosticering och spårning. Även om dessa applikationer utvecklas och implementeras är området kring acceptansen för dem relativt outforskat. Syftet med uppsatsen är att få en bättre förståelse kring hur användare uppfattar och i sin tur accepterar applikationer för diagnostisering och spårning under en pågående pandemi. Studien genomförde intervjuer med användare av två applikationer:
COVID‑19-bedömningsverktyg av Apple och COVID Symptom Study av Lunds universitet.
Intervjufrågorna formulerades efter Health Information Technology Acceptance Model vilket resulterat i flertal insikter i vilka faktorer som gör att användare accepterar dessa
applikationer. Tre faktorer var särskilt intressanta då de utmanar de befintliga antaganden av studiens teoretiska ramverk. Dessa faktorer är: kritik av kopplingen till sociala nätverk, varumärkets stärkande påverkan på användarnas tillförlitlighet samt acceptans bland användare kopplat till att appar fyller ett större syfte och hjälper samhället i stort.
Nyckelord: COVID-19 applikationer, TAM, HITAM, acceptans, smittspårning, självdiagnostisering.
ii
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Problemformulering ... 2
1.3 Syfte och forskningsfrågor ... 4
1.4 Avgränsningar ... 4
1.5 Kunskapsintressenter ... 4
1.6 Disposition ... 5
2. Teoridel ... 6
2.1 Teoretiska ramverk ... 6
2.1.1 Technology acceptance model ... 6
2.1.2 Health Information Technology Acceptance Model ... 7
2.2 Begreppsanalys ... 9
2.2.1 Nativa och webbaserade applikationer ... 9
2.2.2 Applikationer för diagnosticering och spårning ... 10
2.2.3 Apples COVID‑19-bedömningsverktyg ... 10
2.2.4 Lunds universitet COVID Symptom Study ... 12
2.3 Tidigare forskning ... 13
2.3.1 Mobila appar för e-hälsa ... 13
2.3.2 Varumärken och användares förtroende ... 14
3. Metod ... 15
3.1 Metodansats ... 15
3.2 Tillvägagångssätt ... 15
3.3 Urvalsstrategi ... 16
3.3.1 Val av studieobjekt ... 16
3.3.2 Val av respondenter ... 17
3.4 Operationalisering ... 18
3.5 Genomförande av intervjuer ... 19
3.6 Metodik för dataanalys ... 19
3.7 Etiska aspekter ... 20
3.8 Metoddiskussion ... 21
4. Empiridel ... 22
iii
4.1 Användbarhet ... 22
4.2 Webbaserad eller nativ ... 23
4.3 Användarvänlighet ... 23
4.4 Uppfattat hot och hälsotillstånd ... 25
4.5 Hälsotro och oro ... 25
4.6 Tidigare användning ... 26
4.7 Subjektiv norm ... 27
4.8 Tillförlitlighet ... 29
4.9 Självförmåga ... 30
5. Analys ... 32
5.1 Användbarhet ... 32
5.1.1 Webbaserad eller nativ ... 33
5.2 Användarvänlighet ... 33
5.3 Uppfattat hot och hälsotillstånd ... 33
5.4 Hälsa tro och oro ... 34
5.5 Subjektiv norm ... 34
5.6 Tillförlitlighet ... 35
5.7 Självförmåga ... 36
6. Slutsats ... 37
6.1 Fortsatt forskning ... 38
7. Källförteckning ... 39
8. Bilagor ... 45
1
1. Inledning
I detta kapitel beskrivs ämnets bakgrund och studiens problematisering. Detta leder in på studiens syfte och dess frågeställning. Slutligen beskrivs avgränsningar samt relevanta kunskapsintressenter av resultatet som presenteras.
1.1 Bakgrund
I dagens globala samhälle sker en enorm förflyttning av individer, livsmedel och andra produkter. Varor som säljs i Sverige tillverkas ofta på andra sidan jordklotet och varje dag reser miljontals människor världen över. Denna globala rörelse ligger till grunden för vår moderna ekonomi (Michie, 2019). Globalismen utgör dock ett hot: Virus och bakterier kan snabbt sprida sig över vår jord och leda till en en global pandemi (Smith et al, 2007). Detta har blivit tydligt i och med det senaste utbrottet av coronavirus, SARS-CoV-2, som bröt ut i Wuhan, Kina i december 2019 (Ekstrand, 2020). Efter det första konfirmerade dödsfallet i Wuhan 11 januari 2020 spreds sig viruset snabbt till världens övriga länder. Den 13 januari rapporterades det första fallet utanför Kina, i Thailand. 24 januari bekräftades det första fallet i Europa där två personer testats positivt i Frankrike (ibid). Dagen efter klassificerade
Världshälsoorganisationen (WHO) smittan som ett internationellt hälsonödläge (WHO, 2020). Den 30 januari bekräftades även det första svenska fallet i Jönköping (Fredling, 2020).
Mindre än två månader efter (11 mars) slogs det fast av WHO att utbrottet av det nya coronaviruset klassades som en pandemi (Ludwig & Zarbock, 2020). Samma dag som detta sker avlider den första patienten i Sverige på grund av viruset (Sallinen & Törnwall, 2020).
Utbrottet av SARS-CoV-2 och den efterföljande luftvägssjukdommen COVID-19 har haft enorm påverkan på vårt samhälle. Till en följd av smittan har personer blivit sjuka och dött.
Ytterligare har viruset resulterat i stora ekonomiska konsekvenser då samhällen och ekonomier behövt stänga ner (McKibbin & Fernando, 2020). För att hantera och bekämpa konsekvenserna av SARS-CoV-2s framfart har olika länder verkställt en rad olika insatser.
Den svenska regeringen har till exempel begränsat smittspridningen genom att minska
storleken på folksamlingar, stänga skolor och ställa in publika evenemang (Regeringskansliet, 2020). Andra länder har vidtagit mer drastiska åtgärder. Ett verktyg som använts av flera länder och organisationer är att implementera digitala lösningar. Dessa lösningar inkluderar appar för upplysning, diagnostisering samt spårning av smittade (Leijonhufvud, 2020).
Exempel på dessa lösningar är en självdiagnostiseringsapplikation utvecklad av Apple.
Genom att använda appen kan användare diagnostisera sig själva och få råd ifall de ska uppsöka läkare eller inte (Apple, 2020a). Även Google har utvecklat en webbplats som tillhandahåller information om viruset till deras användare (Google, 2020). Ytterligare, mer extrema, exempel är hur länder har implementerat spårning av mobiltelefoner för att följa hur virussmittade rör sig. Tanken med denna spårning är att se vart smittade har befunnit sig och
2
på så sätt hitta personer som de i sin tur kan ha smittat. Denna typ av spårning har implementerats av bland annat Israel och Singapore. (Winer, 2020; Kharpal, 2020)
1.2 Problemformulering
COVID-19 är ett av de största utbrotten av virus som påverkat vårt globala samhälle i modern tid. Tidigare virus-utbrott av bland annat SARS, som bröt ut år 2002 (Peeri et al, 2020), var allvarligt men spreds sig inte i den omfattningen som COVID-19 har gjort (Guarner, 2020).
SARS bröt även ut i en tid innan vårt nuvarande hyper-uppkopplade samhälle där miljarder människor använder en smartphone (Statista, 2020). Detta faktum gör utbrottet av COVID-19 intressant att analysera utifrån ett tekniskt perspektiv.
Ett viktigt arbete som alla stater genomför för att förhindra spridningen av COVID-19 är så kallad kontaktspårning. Detta innebär att spåra de individer som en infekterad person har varit i kontakt med, för att isolera infekterade och förhindra fortsatt smittspridning (Ferretti et al, 2020). Kontaktspårning är delvis ett omfattande arbete då det innebär att hitta alla de personer som en smittad individ har varit i kontakt med. Arbetet är betydligt lättare att genomföra i början av en smittspridning, när antalet smittade är relativt låga (Ferretti et.al 2020). För att kunna genomföra mer omfattande spårning kan tekniska lösningar vara ett alternativ. Som tidigare beskrivet är en lösning på detta att digitalt samla in information om kontaktspårning via mobila applikationer. Kontaktspårning som en metod för att förhindra virusutbrott har påvisats vara effektiv om den görs i tillräckligt stor skala (Hellewell et al, 2020).
Under den pågående COVID-19 pandemin har digitala verktyg redan börjat användas av vissa stater för att kontrollera spridningen av sjukdomen. Exempel på detta är applikationen TraceTogether som utvecklats av den singaporianska staten (Kharpal, 2020). Applikationen är utformad för att hjälpa hälsoombud att spåra exponeringar efter att en infekterad person har identifierats. När en individ identifierats vara smittad med COVID-19 kan appen identifiera vilka ytterligare personen denne har träffat som har en ökad risk för att också vara smittade (Cho, Ippolito, & Yu, 2020). Ytterligare exempel är applikationen Hamagen i Israel, som spårar en användares vistelseort och jämför dem sedan med kända rörelser hos dem som diagnostiserats med COVID-19 (Winer, 2020). Det finns emellertid viktiga betänkligheter kring integriteten i relation till dessa applikationer då datan från dessa är tillgängliga för landets myndigheter. Enskilda individers rörelsemönster är således exponerade för andra parter. Ytterligare så öppnar denna typ av datainsamling upp för möjligheter att datan kan exponeras av hackare och andra externa aktörer (Cho, Ippolito & Yu, 2020).
Utöver kontaktspårning finns även ett behov av att ge korrekt diagnostisering av sjukdomsfall för medborgarna. Om alla möjliga fall av COVID-19 skulle behöva besöka en läkare eller sjukvårdsmottagning för att få sitt sjukdomsfall diagnostiserat så skulle sjukvården snabbt bli överbelastad (Wang & Tang, 2020). För att ge patienter korrekt rådgivning och minska
3
antalet irrelevanta fall som kontaktar sjukvårdsupplysningen har därför flera applikationer och webbsidor utvecklats för självskattning av sjukdomstillstånd. Ett exempel på dessa applikationer är Apples självdiagnostiseringapplikation som nämns ovan. Applikationen låter användare svara på ett antal frågor om deras hälsotillstånd och ger sedan rekommendationer på ifall användaren ska kontakta sjukvården eller inte (Apple, 2020a). En liknande
applikation har även utvecklats av Stockholm Läns Landsting (SLL, 2020a). Applikationen som är tillgänglig via webben låter användare självskatta sitt hälsotillstånd och ger sedan råd om användaren ska kontakta sjukvårdsupplysning eller läkare (ibid).
De två olika typerna av applikationer som beskrivits ovan kommer i texten löpande att refereras till som applikationer för diagnostisering och spårning. Som påvisats finns det en stor potential bland dessa typer av applikationer att användas för att förhindra smitta, sjukdom och i slutändan rädda liv (Ferretti et al, 2020; Hellewell et al, 2020). Trots denna potential finns det utmaningar kopplat till utvecklandet och användandet av dessa typer av applikationer. Tidigare forskning inom området hälsoapplikationer har bland annat påvisat utmaningar när det kommer till att nå ut till ett stort antal användare samt att få användare att rapportera in korrekt och kontinuerlig data (Alqahtani et al, 2014). Dessutom har tidigare studier specifikt pekat på behovet av acceptans av applikationen för att få användaren att vilja använda applikationen regelbundet (Wilson & Lankton, 2004).
Förståelsen för hur användarna ställer sig till applikationerna är alltså viktigt för att bättre förstå hur den framtida användningen kommer att se ut (ibid). En av de mest allmänt
tillämpade teoretiska modellerna inom informationssystem är Technology Acceptance Model (TAM). Modellen används för att mäta teknologins upplevda användbarhet utifrån ett
användarperspektiv (Lee, Kozar & Larsen, 2003). En vidareutveckling av TAM är Health Information Technology Acceptance Model (HITAM) (Kim & Park, 2012). HITAM ger ytterligare verktyg för att analysera applikationer och tekniska lösningar ur ett
hälsoperspektiv, vilket är relevant när det kommer till att analysera applikationer för diagnostisering och spårning (ibid).
Världen har aldrig ställts inför denna typ av utmaning i modern tid. COVID-19 tvingar oss att skapa nya lösningar för att begränsa framfarten av smitta. Det är följaktligen relevant att utvärdera hur dessa lösningar tas emot av och uppfattas av användarna. Tidigare forskning inom systemutveckling har påvisat den problematik som finns kring att system ej accepteras och används av användare (Legris, Ingham, & Collerette, 2003; Davis, 1986). Således är det av vikt att även dessa nya lösningar accepteras och används. Det finns emellertid tidigare studier som analyserar hur användare uppfattar generella hälsoapplikationer (Anderson, Burford & Emmerton, 2016; Middlemass, Vos & Siriwardena, 2017; Kim, 2014). Däremot är området kring acceptans av appar för diagnostisering och spårning av COVID-19 relativt outforskat. Således anses det vara relevant att undersöka detta då en ökad förståelse av vad som accepteras kan leda till bättre applikationer i allmänhet. Detta leder in på och motiverar studiens forskningsfråga.
4 1.3 Syfte och forskningsfrågor
Frågeställningen som således ämnas att besvaras är:
Vilka faktorer leder till acceptans av applikationer för diagnostisering och spårning av COVID-19?
Syftet med uppsatsen är att få en bättre förståelse kring hur användare uppfattar och i sin tur accepterar applikationer för diagnostisering och spårning under en pågående pandemi.
Acceptans kommer användas som begrepp för att utvärdera hur villiga användare är att använda en applikation eller teknisk lösning. Uppsatsen kommer studera två applikationer och utvärdera acceptansen kring dessa utifrån relevant teori. Uppsatsen kommer utifrån tidigare forskning och lämpligt teoretiskt ramverk analysera intervjuer med användare.
Baserat på det empiriska materialet kommer sedan uppsatsen presentera de största faktorerna som identifierats påverka acceptansen av dessa applikationer.
1.4 Avgränsningar
Denna studie kommer baseras på användarens uppfattningar kring två verktyg, COVID Symptom Study från Lunds universitet (Lunds universitet, 2020a) och Apples COVID‑19- bedömningsverktyg (Apple, 2020a). Den version av Apples COVID‑19-bedömningsverktyg som användes i studien var version 3.0, lanserad den 1 maj 2020. De versioner av COVID Symptom Study som användes på iOS var version 1.8 och 1.9 och på Android version 0.12 och 0.13. Att användare kan ha använt olika versioner av applikationen beror på att det lanserades en ny version för båda plattformarna mellan den 7 och 8 maj 2020.
Studien är avgränsad till Sverige och berör enbart svenska användare. Då studien genomförs under pågående utbrott av COVID-19 kan situationen förändras snabbt. Det finns alltså möjlighet att flera nya applikationer, lösningar och lagar kommer att uppstå under arbetets gång. Uppsatsen kommer således vara begränsad till den informationen och applikationer som finns tillgängliga vid tidpunkten då studien genomfördes. Ytterligare studier föreslås därför att genomföras med liknande frågeställningar i senare skeden. Under arbetets gång uppkom inga nya applikationer eller lagar och regler som påverkade studiens genomförande.
1.5 Kunskapsintressenter
Utvecklingen av COVID-19 har lett till upphov av nya typer av applikationer som skapats för att kunna informera medborgare, spåra smitta och undvika smittspridning. Då området är nytt krävs mer forskning kring hur dessa kan förbättras. Denna uppsats har valt att specifikt undersöka uppfattningen hos svenska användare av applikationerna. Det anses finnas en kunskapslucka kopplat till vilka aspekter som leder till acceptans av applikationerna hos användarna. Således ämnar uppsatsen att vara med och bidra till ett ännu outforskat område.
5
De främsta kunskapsintressenterna till uppsatsen är huvudsakligen utvecklare och designers av dessa typer av applikationer. Sekundära kunskapsintressenter är organisationer och myndigheter som anses vara intressenter till liknande applikationer. Slutligen tertiära
kunskapsinteressenter kan summeras som övriga intressenter av dessa typer av applikationer.
Förhoppningen är att slutsatserna som uppsatsen genererar kan appliceras på större populationer.
1.6 Disposition
Uppsatsens inledande kapitel följs av teori där tidigare forsknings och nyckelbegrepp presenteras. Det tredje kapitlet redogör för uppsatsens metod och genomförande. Det fjärde kapitlet presenterar empirin som samlats in genom studiens intervjuer. Det femte kapitlet analyserar det insamlade materialet utifrån studiens teori. Slutligen presenterar det sista kapitlet uppsatsens slutsats och förslag på vidare forskning.
6
2. Teoridel
Följande kapitel redogör för studiens teoretiska ramverk följt av begreppsanalys. Kapitlet tar upp samt förklarar och diskuterar relevanta begrepp. Sist presenteras den tidigare forskning som ligger till grund för studien.
2.1 Teoretiska ramverk
I denna del presenteras de två teoretiska ramverk som ligger till bas för studiens analys:
Technology acceptance model samt Health Information Technology Acceptance Model.
2.1.1 Technology acceptance model
Ett dilemma inom informationssystemsutveckling är att ett system inte kan förbättra en organisation om det inte används. Detta har av tidigare beskrivits som ett problem av Davis, Bagozzi och Warshaw (1989). Då det är viktigt att kunna förutsäga, förklara och öka
användarnas acceptans av ett system är det även viktigt att på ett effektivt sätt kunna förklara varför användare accepterar eller avvisar ett system (ibid). Technology Acceptance Model (TAM) anses vara den mest inflytelserika och frekvent använda teorin för att beskriva en individs acceptans av ett informationssystem (Lee, Kozar, & Larsen, 2003). TAM, baseras på Theory of Reasoned Action (Ajzen & Fishbein, 1980) och är ursprungligen utvecklad av Davis (1986). Davis föreslår att en individs acceptans av ett informationssystem bestäms av två huvudvariabler: Upplevd användbarhet (U) och upplevd användarvänlighet (E) (figur 1).
Dessa påverkar i sin tur attityden till användandet (A). Beteendeavsikten till användning (BI) är en faktor som får människor att använda tekniken som påverkar den faktiska
systemanvändningen (Actual System Use) vilket är slutpunkten av alla variabler. Ytterligare påverkas upplevd användbarhet (U) och upplevd användarvänlighet (E) av externa variabler som exempelvis socialt inflytande.
Figur 1. Technology Acceptance Model (Davis, 1986)
Tidigare studier har använt sig av TAM för att utvärdera allt ifrån e-handel (Pavlou, 2003) till ERP-implementeringar (Amoako-Gyampah & Salam, 2004). För att få en ytterligare
preciserad bild av olika områden har TAM vidareutvecklas. Exempel på dessa är TAM-3
7
(Venkatesh & Bala, 2008) och UTAUT (Venkatesh et al. 2003). Inom området e-hälsa har även Health Information Technology Acceptance Model utvecklats (Kim & Park, 2012).
2.1.2 Health Information Technology Acceptance Model
För att skapa effektiv och användbar teknologi inom hälsa är det viktigt att användarna har nyttjande av de lösningar som utvecklas (Sin et al, 2020). Teknologi som är användbar leder till större användning av systemet. Användarna måste regelbundet mäta, lagra och hantera sin egen hälsodata. För att bättre förstå hur användare ställer sig till digitala hälsoverktyg
utvecklades därför Health Information Technology Acceptance Model (HITAM) (Kim &
Park, 2012). HITAM är en vidareutveckling av den traditionella TAM som innehåller
begrepp från TAM-3, Health Belief Model (HBM) och Theory of planned behavior (TPB) för att bestämma användarens beteendeavsikt att använda digitala hälsoverktyg (Sackett, 2014;
Kim, 2014). HITAM delas in i tre domäner: hälso-zonen, informations-zonen och teknologi- zonen (Middlemass, Vos & Niroshan Siriwardena, 2017). I varje domän finns grundläggande mänskliga uppfattningar (behavioral, normative och efficacy beliefs) som påverkar en rad faktorer.
Figur 2. Health Information Technology Acceptance Model. (Kim, & Park, 2012)
Faktorerna påverkar i sin tur en förmedlingsprocess som resulterar i beteendeavsikten vilket avgör hur villiga och hur stor sannolikhet det är att personer använder applikationerna. Som helhet påverkar de tre domänerna olika delar av användarnas attityd mot applikationen vilket slutligen påverkar användarnas beteendeavsikt och dess beteende (Middlemass, Vos &
8
Niroshan Siriwardena, 2017). HITAM finns illustrerad visuellt i figur 2. Som helhet är HITAM en värdefull modell för hur olika interaktioner med hälsoorienterade applikationer bildar beteendeavsikt hos användare. (Kim, & Park, 2012)
HITAM - Hälso-zonen
Inom hälso-zonen finns det en primär faktor som påverkar användningen av applikationen vilket är användarens upplevda hot. Denna faktor påverkas sedan av två tidigare faktorer:
Hälsotillstånd vilket innefattar hälsan hos användaren som till exempel ålder och sjukdomstillstånd, samt användarens uppfattningar och farhågor kring hälsa. Dessa två faktorer påverkar i sin tur användarens upplevda hot. Det upplevda hotet förklarar hur pass viktigt användaren tycker att det är att ta hand om sin hälsa. Detta antyder att psykologiska incitament som hälsotro och oro kan motivera människor att vidta åtgärder för sin
hälsohantering. (Kim & Park, 2012) HITAM - Informations-zonen
Inom informations-zonen finns det två primära faktorer: Subjektiv norm och teknologins tillförlitlighet. Enligt HITAM är subjektiva normer viktigt för att inducera beetenden hos användarna. Inom hälsoteknik kan därför till exempel sociala nätverk eller gamification användas för att låta användarna konkurrera med varandra online för att öka engagemanget kring applikationen. Detta resulterar i att konsumenterna bildar positiva attityder till
applikationen (Kim & Park, 2012). Samhällsnormen påverkar också hur pass användbart systemet upplevs. Användarnas attityd och den subjektiva normen som finns inom gruppen är kraftfulla faktorerna för att förutsäga användarnas beteendeavsikt.
Utöver subjektiv norm är också applikationens tillförlitlighet viktigt för användningen.
Tillförlitlighet rör kvaliteten på applikationens resultat samt att dessa är korrekta och påvisbara. Tillsammans med upplevt hot från hälso-zonen påverkar subjektiv norm och tillförlitlighet teknologins upplevda användbarhet. Subjektiv norm och tillförlitlighet
påverkar också teknologins upplevda användarvänlighet som också påverkas av faktorer från teknologi-zonen.
HITAM - Teknologi-zonen
Inom teknologi-zonen finns det två primära faktorer som påverkar hur användbar
applikationen uppfattas. Den första av dessa faktorer är teknologins tillförlitlighet. Denna faktor delas med informations-zonen och berör båda domäner. Den andra faktorn i teknologi- zonen är användarens självförmåga (Middlemass, Vos & Niroshan Siriwardena, 2017).
Användarens självförmåga bygger på självförtroende för att använda en given teknologi.
Detta innefattar applikationens lekfullhet, den upplevda glädjen, objektiv användbarhet, upplevd användbarhet samt upplevd användarvänlighet. Den upplevda tillförlitligheten och självförmågan påverkar i sin tur användarens attityd mot applikationen och slutligen dennes beteendeavsikt. Självförmågan är en avgörande faktor för att påverka användningen av applikationen. De användare som gillar och uppskattar att använda applikationen får ökat förtroende för sitt användande och utvecklar i sin tur ökade tendenser att använda
applikationen (Kim & Park, 2012). Detta antyder att användare som uppskattar användningen
9
av hälsoteknologi kommer att få förtroende för sin förmåga att använda denna. Detta leder i sin tur att användarna utvecklar ökade tendenser att använda teknologin.
2.2 Begreppsanalys
Nedan redogörs för de begrepp som används i analysen. Detta innefattar både begrepp och förklaringar av de applikationer som används som studieobjekt.
2.2.1 Nativa och webbaserade applikationer
En applikation har traditionellt sett varit ett program som installerats på en dator eller telefon och som sedan kan köras på enheten. Traditionellt sett har mobila applikationer utvecklats som så kallade nativa applikationer. Nativa applikationer avser applikationer som är specifikt utvecklad för ett specifik mobilt operativsystem (Charland & Leroux, 2011). De två ledande operativsystemen för mobila enheter är Googles Android och Apples iOS (Statcounter, 2020). Nativa applikationer utvecklas genom att använda det programmeringsspråk som tillverkaren har valt. Till exempel används Java programmeringsspråket för Android och Objective-C för iOS. Nativa applikationer har en hög nivå av funktionalitet då dessa applikationer har obehindrad åtkomst till enhetens hårdvara och stödjer alla
användargränssnitt och interaktioner tillgängligt i respektive mobila operativsystem (Jobe, 2013).
I och med den stora ökningen av smarta telefoner och ett behov av att snabbare kunna utveckla applikationer har det uppstått flera nya olika sätt att utveckla och distribuera mobila applikationer på. Ett exempel på detta är så kallade generiska mobilwebbapplikationer vilket är en annan term för mobila versioner av webbplatser (Jobe, 2013). Dessa mobila versioner av webbplatser kan utvecklas antingen genom att webbsidan kontrollerar ifall användaren besöker sidan via en mobil enhet. Om en mobil enhet detekteras, omdirigeras användaren till en dedikerad mobilwebbplats som utvecklats för mobila enheter (ibid). De mobila
versionerna kan också utvecklas genom att utnyttja så kallad Responsiv webbdesign.
Responsiv webbdesign innebär att använda stilarkspråket CSS (Cascading Style Sheets) för att beskriva presentationen av webbsidor och media (Frain, 2012). Designprincipen innebär att enhetsspecifika appar blir ovidkommande eftersom innehållet på sidan anpassas beroende på skärmstorleken för varje enhet. Dessutom innebär användandet av responsiv webbdesign att innehållet på sidan utökas eller krymper baserat på tillgängligt utrymme när
webbläsarfönstret ändras (Jobe, 2013).
Genom att använda sig av generiska mobilwebbapplikationer kan utvecklare undvika att distribuera sina applikationer via tillverkarens app-butik som Apple App Store eller Google Play Store. Dessa webbaserade applikationer låter även användare snabbt få åtkomst till applikationen då den inte behöver laddas ner och installeras på enheten utan kan användas
10
genom att enbart gå in på den webbadressen där applikationen finns tillgänglig (Han Rebekah Wong, 2012).
2.2.2 Applikationer för diagnosticering och spårning
Som tidigare nämnts fanns vid tidpunkten då denna studie genomfördes flertalet applikationer för diagnosticering och spårning. Applikationer för diagnosering definieras som en
applikation som låter användaren genomföra ett test och sedan få rekommendationer kopplat till sitt hälsotillstånd. På svenska marknaden fanns vid tidpunkten för denna studie, maj 2020, flera lösningar lanserade för självdiagnostisering. Ett exempel på detta är Stockholms Läns Landsting, SLL, som utvecklat en webbaserad applikation som låter användaren genomföra en självskattning av sitt hälsotillstånd (SLL, 2020b). Applikationens syfte är att minska antalet samtal som inkommer till vården angående COVID-19. Genom att genomföra testet får användaren rekommendationer om denne kan ta hand om sig själv hemma eller om man behöver kontakta vården. Applikationen ger även användaren råd som anpassats efter de svar som användaren uppgivit (SLL, 2020a). Likt Stockholms Läns Landstings applikation har även Apple tagit fram ett verktyg för självskattning av sitt hälsotillstånd kopplat till COVID- 19.
Till skillnad från applikationer för diagnosering fanns i maj 2020 inget verktyg för smittspårning tillgängligt på den svenska marknaden. Redan i ett tidigt skede började den svenska folkhälsomyndigheten och myndigheten för skydd och beredskap (MSB) att arbeta för att ta fram en Corona-app för den svenska marknaden (Grill Pettersson, 2020a). Den digitala tjänsten skulle ha gett användare möjlighet att självrapportera in symtom som sedan gjort det möjligt för myndigheter att kartlägga smittspridningen i samhället. Utvecklingen av applikationen pausades dock i slutet av april då Folkhälsomyndigheten inte längre var intresserade av applikationen (Grill Pettersson, 2020b).
För att få en överblick av smittspridningen i landet lanserade därför ett forskarlag vid Lunds universitet i slutet på april 2020 applikationen COVID Symptom Study för bruk i Sverige.
COVID Symptom Study är inte direkt en applikation för smittspårning då den inte samlar in GPS eller bluetooth-data från deltagarens telefon och inte heller spårar deltagarens
rörelsemönster. Deltagarna uppger dock sitt postnummer när de registrerar sig till studien, vilket sedan används för att se geografisk fördelning av deltagare. (Lunds universitet, 2020b)
2.2.3 Apples COVID‑19-bedömningsverktyg
Apple lanserade under mars månad 2020 ett screeningverktyg för att hjälpa människor att hålla sig informerade och vidta lämpliga åtgärder för att skydda deras hälsa från spridningen av COVID-19 (Apple, 2020b). Verktyget lanserades både i form av en webbplats och en applikation tillgänglig via Apple App Store. Applikationen som utvecklades tillsammans med
11
USAs folkhälsomyndighet, CDC, ska göra det enklare för människor över hela USA att få pålitlig information och vägledning kring COVID-19 (Apple, 2020b).
Appen och webbplatsen COVID-19 gör det möjligt för användare att svara på en serie frågor kring riskfaktorer, exponering för smitta samt symtom (figur 3). Baserat på svaren så ger applikationen rekommendationer på vilka åtgärder som användaren bör ta (figur 4). Till exempel vägledning till användaren om självisolering, hur man noggrant övervakar symtom, huruvida ett test rekommenderas eller inte och när man ska kontakta sjukvården. Appen och webbplatsen erbjuder också tillgång till resurser för att hjälpa människor att hålla sig
informerade och få det stöd de behöver. Till exempel aktuell informationen från landets folkhälsomyndighet som bästa metod för att tvätta händer, desinficera ytor och övervaka symtom. (Apple, 2020b)
Figur 3. Inmatning av symptom i COVID‑19-
bedömningsverktyg. Figur 4. Rekommendationer på åtgärder i COVID‑19-bedömningsverktyg.
12 2.2.4 Lunds universitet COVID Symptom Study
Applikationen COVID Symptom Study är utvecklad av forskare på King’s Collage, London i samarbete med utvecklare från det engelska hälsoföretaget ZOE och lanserades initialt i Storbritannien den 24 mars 2020. Appen har sedan dess också lanserats i USA och den 29 april 2020 lanserades COVID Symptom Study i Sverige. Den data som samlas in på den svenska marknaden används i ett forskningsprojekt som drivs inom Lunds universitet. (Lunds universitet, 2020a)
Figur 5. Ifyllande av hälsodeklaration i COVID Symptom Study
Figur 6. Daglig rapportering i COVID Symptom Study
Den svenska versionen av COVID Symptom Study ger användare som är 18 år eller äldre möjlighet att delta i studien. Deltagare börjar med att först fylla i en kortare hälsodeklaration (figur 5) och ombeds sedan att svara på frågor om hur de mår just nu samt rapportera om man uppvisar symtom som skulle kunna tyda på en COVID-19 infektion. Om deltagaren arbetar inom sjukvården ombeds denne att också uppge om man har exponerats för misstänkt eller bekräftad COVID-19 på sin arbetsplats. Deltagaren ombeds sedan att genomföra denna rapportering varje dag, även om denne känner sig frisk (figur 6). Applikationen COVID
13
Symptom Study är enbart till för att kartlägga spridningen av COVID-19 i Sverige och ger inga hälsoråd till användarna samt att man inte heller kan kontakta läkare via appen. Utöver att spåra spridningen av smitta i Sverige så undersöker även forskningsprojektet hur fort smitta sprids i olika delar av landet, vilka grupper som riskerar att drabbas hårdast av viruset samt vilka symptom man kan få i samband med COVID-19. (Lunds universitet, 2020a)
2.3 Tidigare forskning
I denna del redogörs för tidigare relevant forskning. Först beskrivs forskning gällande mobila applikationer för e-hälsa följt av hur varumärken kan påverka användares förtroende.
2.3.1 Mobila appar för e-hälsa
Tidigare forskning inom e-hälsa har primärt berört hur användare använder appar för att hantera deras hälsa. Ett exempel på detta är Mobile Health Apps to Facilitate Self-Care: A Qualitative Study of User Experiences (Anderson, Burford & Emmerton, 2016), som genom att använda sig av HITAM gjort en kvalitativ analys över hur hälsokonsumenter använder appar för hälsoövervakning, de upplevda fördelarna med användning av hälsoappar och förslag till förbättring av hälsoappar. Studien definierar en hälsoapplikation som en
kommersiellt tillgänglig applikation för självövervakning av hälsa. Användare över 18 år som använder dessa applikationer blev sedan intervjuade med frågor som baserats på TAM, HITAM och andra modeller. (Anderson, Burford & Emmerton, 2016)
De deltagande användarna rapporterade om appar som används för att övervaka diabetes, astma, depression, celiaki, blodtryck, kronisk migrän, smärtbehandling, menstruationscykel och träning. De flesta applikationerna användes varje vecka i flera minuter per session. Efter att användarna nått deras initiala milstolpe minskade dock användningen av applikationerna signifikant. Genom deduktiv och induktiv analys presenterar studien fyra dominerande teman: Engagemang i användning av appen, appens tekniska funktionalitet,
användarvänlighet och designfunktioner samt hantering av konsumentuppgifter. Genom de semistrukturerade intervjuerna kunde insikter kring användning samt fördelar och utmaningar med hälsoövervakning med appar framställas. (Anderson, Burford & Emmerton, 2016) Ytterligare studier har genomförts som analyserar användares uppfattningar kring appar för e- hälsa. Studien A qualitative study of user perceptions of mobile health apps (Peng et al, 2016) undersöker hur man kan utveckla och utvärdera e-hälsoappar ur ett användarperspektiv.
Studien ger exempel på vilka utmaningar som finns när det kommer till utvecklandet av e- hälsoappar. Exempel på dessa utmaningar är att användare inte har tillräckligt med kunskap om appar eller att de inte vet vilka appar de bör använda. En ytterligare utmaning är att användare inte vet hur applikationerna fungerar. Studien belyser även exempel på vilka faktorer som leder till att en applikation lyckas. Detta kan till exempel vara att applikationen
14
dagligen påminner användaren om att ange data in i appen, att applikationen känns trovärdig och pålitlig samt att applikationen hjälper användaren att sätta mål och delmål. Dessa delmål identifierades kunna långsamt ändra användarens beteenden.
2.3.2 Varumärken och användares förtroende
Artikeln Explaining and Predicting the Impact of Branding Alliances and Web Site Quality on Initial Consumer Trust of E-Commerce Web Sites analyserar om det finns en korrelation mellan okända webbsidor för e-handel och varumärken (Lowry et al, 2008). Artikeln lägger fram en modell för att om en, för användaren okänd, e-handelswebbsida skapar en
varumärkesallians med ett känt varumärke kommer användarens förtroende för webbsidan att öka. En studie genomfördes där deltagare fick använda en fiktiv bokningssida för hotel. På sidan visades antingen en logga för ett prestigefullt hotel eller en logotyp för ett billigt motell.
Resultatet av studien visade att institutionellt baserat förtroende positivt påverkade initiala förtroendeuppfattningar och att inledande förtroendeuppfattningar positivt påverkade initiala förtroendeintentioner. (ibid)
Slutligen visade resultatet av studien att förtroende för en okänd webbplats snabbt kan skapas genom en varumärkesallians med ett känt varumärke, helst ett varumärke med en hög
varumärkesbild. Detta förtroende är en stark positiv förutsägare för en konsuments benägenhet att köpa en produkt. (Lowry et al, 2008)
15
3. Metod
Följande kapitel beskriver det valda tillvägagångssättet, urvalsstrategi och studiens genomförande. Ytterligare beskrivs operationalisering av begrepp samt diskussion av studiens etiska aspekter. Slutligen presenteras studiens metoddiskussion.
3.1 Metodansats
Studiens syfte är att undersöka användares uppfattningar kring appar för diagnostisering och spårning av virussmitta. Studiens analys bygger på det teoretiska ramverken Health
Information Technology Acceptance Model (HITAM) (Kim & Park 2012) som är en vidareutveckling av Technology Acceptance Model (TAM) (Davis, 1986). För att besvara frågeställningen har en kvalitativ forskningsmetod valts. Fördelen med denna arbetsmetod är att intervjuer ger möjlighet till att undersöka området på djupet. Metoden möjliggör för intervjuobjekten att ge detaljerade svar samtidigt som det går att samla in data som annars skulle vara svår att samla in (Lazar, Feng, & Hochheiser, 2017). Genom att ställa frågor som uppmuntrar till reflektion och beaktande kan respondenten utveckla sina idéer och dela insikter som annars kan gå förlorade i enkäter (ibid). Således anses den kvalitativa metoden mest relevant kopplat till studiens syfte. Besvarandet av frågeställningen har gjorts genom operationalisering av nyckelbegrepp. Dessa begrepp har i sin tur legat till grund för studiens intervjufrågor (bilaga 1). Den insamlade datan analyserades sedan enligt studiens teoretiska ramverk.
3.2 Tillvägagångssätt
Den kvalitativa insamlingen har innefattat intervjuer med 11 respondenter (tabell 1).
Tillvägagångssättet skedde genom att respondenterna fick använda två applikationer och blev sedan intervjuade efter användandet. Alla respondenter fick således använda både Apples COVID‑19-bedömningsverktyg samt Lunds universitet COVID Symptom Study.
Intervjuns upplägg kan förklaras som semistrukturerat då det gavs möjlighet att ställa uppföljande frågor för bättre förståelse av relevanta områden. Metodvalet bedöms relevant för att få ett djupare förståelse för uppfattningen av dessa applikationer. Respondenter har även under semistrukturerade intervjuer större möjlighet att påverka intervjuernas innehåll (Alvehus, 2013). Detta innebär att det går att få nya infallsvinklar som tidigare ej tagits i beaktning vid formuleringen av intervjufrågorna (Oates, 2006). Ytterligare kan
respondenterna under semistrukturerade intervjuer enklare bidra med deras upplevelser vilket leder till bättre förklaringar av området (ibid).
Frågorna (bilaga 1) som ställdes under intervjun var uppdelade i huvudteman som baserades på operationaliseringen av det teoretiska ramverket (figur 2). Frågorna var formulerade så att de inte var ledande och utan värderingar för att få så korrekt resultat som möjligt (Bell &
16
Waters, 2016). Innan intervjuerna påbörjades gjorde en testintervju för att höja kvalitén på frågorna. Således kunde frågorna säkerställas i större mån att de tolkas korrekt och att de besvarar uppsatsens frågeställning enligt syftet (Bryman, Bell & Harley, 2019). Ytterligare föreslår Czaja och Blair (2005) att en testintervju skall genomföras när frågorna baseras på tidigare material. Anledningen till detta förklaras genom att frågorna inte automatiskt fungerar med andra studiers syfte och respondenter (ibid). Efter att testintervjun genomförts identifierades flera förbättringspunkter som korrigerades. Några frågor som hade formulerats ledande omformulerades och ytterligare följdfrågor lades till där mer information
efterfrågades.
3.3 Urvalsstrategi
Nedan beskrivs hur processen att välja ut studieobjekt och respondenter utförts. Först presenteras urvalet av studieobjekt baserat på de kriterier som satts upp. Sedan presenteras hur urvalet av respondenter har gått till. Vilka inkluderingskriterier som använts och hur den demografiska fördelningen av respondenter ser ut.
3.3.1 Val av studieobjekt
När det kommer till urvalet av studieobjekten var kriteriet att applikationerna skulle vara översatta till svenska. Förklaringen till detta är att studien ämnar studera användandet av applikationerna hos en svensk målgrupp. Detta gör att användaren kommer få mindre problem med språket, vilket minskar friktionen med att studera applikationen i sig (Lazar, Feng, & Hochheiser, 2017). Apples applikation valdes att inkluderas som studieobjekt trots att den inriktar sig mot en amerikansk målgrupp. Detta kan härledas till att generella kvalitén på applikationen ansågs vara högre än svenska motsvarigheter såsom Stockholms Läns Landstings applikation för Corona-självtest. Vidare ämnar valet av Apples applikation att undersöka om en varumärkesallians mellan en applikation för självskattning av COVID-19 och ett känt varumärke som Apple leder till ökad tillförlitlighet till applikationen. Tidigare studier har visat på att varumärkesallianser med starka varumärken kan leda till ökad tillförlitlighet för webbsidor inom e-handel (Lowry et al, 2008). Således används Apples applikation för att undersöka om det även stämmer för applikationer för diagnosering och spårning.
Den andra applikationen som valdes att studeras var COVID Symptom Study, utvecklad av Lunds universitet. Applikationen var vid uppsatsens författande bara några veckor gammal (Toll & Dawod, 2020). Trots detta ansågs applikationen vara relevant för studien på grund av applikationens inslag av smittspårning, där användarnas information skickas till Lunds universitet. Förklaringen till varför två applikationer valdes att studeras är att skillnader kunde jämföras och preferenser bland användare kunde analyseras. Då liknande studier (Wu et al, 2011) har genomförts på detta sätt ansågs arbetssättet vara relevant för. Även Anderson, Burford och Emmerton (2016) studie använder flera olika studieobjekt såsom applikationer
17
för diabetes, astma och depression. Det går alltså att formulerar generella slutsatser kring hälsoapplikationer utifrån HITAM genom att analysera flera applikationer.
3.3.2 Val av respondenter
Utöver planering och val av intervjufrågor är valet av respondenter viktigt för studiens kvalité (Dalen, 2015). Inkluderingskriterierna för studien var att respondenten är minst 18 år gammal med ingen angiven maxålder. Dessa kriterierna kan härledas till kraven för användning av applikationerna (Apple, 2020a; Lunds universitet, 2020a). Studien valde att inte aktivt rekrytera respondenter som använt applikationerna tidigare. Detta kan härledas till två faktorer, för det första var applikationerna endast några veckor gamla vid studiens
genomförande (Toll & Dawod, 2020; Apple, 2020c). Det ansågs således vara problematiskt att hitta intervjuobjekt som använt båda applikationerna. För det andra så ansågs en
avgränsning till respondenter som använt applikationerna tidigare kunna leda till en skevhet (bias) i resultatet. Detta beror på att respondenter som använt applikationerna tidigare kan dela vissa egenskaper. Exempel på detta är att respondenter kan ha en större oro kopplat till COVID-19 som inte speglar den totala populationen. Detta i sin tur kan leda till urvalsfel (SCB, 2020).
Eftersom uppsatsen arbetar efter en kvalitativ metod var inte strävan att ha så många respondenter som möjligt utan få respondenter som kunde representera många olika
demografier. En mångfacetterad rekryteringsstrategi tillämpades vid urvalet av respondenter.
Rekryteringen annonserades först via olika sociala medier såsom grupper från Facebook. De individer som var intresserade av att ställa upp från dessa tillhörde en relativt homogen grupp, därför beslutades att även familj och vänner skulle rekryteras. Detta möjliggjorde en bättre spridning bland respondenterna. Studien genomfördes således med ett fokus på att ha en stor spridning på ålder, kön och utbildning bland respondenterna. Således kunde flera infallsvinklar studeras och ge större kontext i relation till frågeställningen (Lazar, Feng, &
Hochheiser, 2017). Åldrarna hade ett medelvärde på 35.6 år och könsfördelningen var 46%
kvinnor (respektive 54% män). Samtliga respondenter finns tillgängliga i tabell 1. I tabellen presenteras respondenternas tilldelade kod, ålder, kön, huvudsakliga sysselsättning, högsta avklarade utbildning, datum då intervjun genomfördes samt totala tidsåtgången för intervjun.
Ytterligare så krävdes att respondenten ägde en smartphone av typen Android eller iPhone för att kunna ladda ner COVID Symptom Study från Google Play Store respektive Apple App Store. Vidare så krävdes en nivå av tekniskt kunnande hos respondenten så att denne kunde ladda ner och använda apparna självständigt.
18
Kod Ålder Kön Sysselsättning Högsta utbildning Datum Tid
R1 21 år Kvinna Student Gymnasium 3 maj 20 min
R2 19 år Man Gymnasieelev Grundskola 6 maj 18 min
R3 21 år Man Soldat Gymnasium 6 maj 23 min
R4 58 år Kvinna Muséechef Universitet 8 maj 18 min
R5 23 år Man Student Gymnasium 9 maj 18 min
R6 30 år Man Matematisk fysiker Universitet 10 maj 22 min
R7 26 år Man Student Universitet 10 maj 15 min
R8 79 år Kvinna Pensionär Gymnasium 10 maj 15 min
R9 53 år Man Konsult Universitet 10 maj 18 min
R10 30 år Kvinna Väktare Gymnasium 11 maj 13 min
R11 32 år Kvinna Upphandlingskonsult Universitet 12 maj 12 min
Tabell 1. Respondenttabell
3.4 Operationalisering
Utgångspunkten med operationaliseringen var att basera frågorna på tidigare utförda studier.
Anledningen till detta var att ge intervjufrågorna ytterligare legitimitet. En ytterligare fördel med detta är att resultat lättare kan jämföras (Czaja & Blair, 2005). Formuleringen av dessa byggde på etablerade frågor som operationaliserat begreppen i HITAM (Kim & Park, 2012).
Dessa omformulerades sedan för att passa denna studies frågeställning. Frågorna som
baserades på tidigare forskning (Anderson, Burford & Emmerton, 2016; Middlemass, Vos &
Niroshan Siriwardena, 2017) finns att se i bilaga 1.
För att frågorna skulle passa syftet med denna studie var de tvungna att formuleras om. Första omformuleringen var en översättning till svenska. Detta möjliggjorde att mottagaren förstår bättre och lättare kunde formulera sina åsikter (Lazar, Feng & Hochheiser, 2017). En nackdel med detta är dock att begreppen kan förstås annorlunda på det översatta språket (Van Nes et al, 2010). Andra omformuleringen var att anpassa de ursprungliga frågorna om hälsa till frågor som specifikt relateras till COVID-19. Dessa frågor om hälsa kan härledas från det ramverk som presenteras i Middlemass, Vos och Niroshan Siriwardena (2017) studie.
Resterande frågor härleds ifrån Anderson, Burford och Emmerton (2016). Fullständig härledning till frågorna finns i bilaga 1.
19 3.5 Genomförande av intervjuer
Intervjuerna genomfördes både fysiskt och på distans genom videosamtal och tog mellan 12 och 23 minuter. Genomsnittstiden för intervjuerna var 17,5 minuter. De fysiska intervjuerna skedde i Uppsala och videosamtalen genomfördes genom videokonferensverktyget Zoom.
Ytterligare spelades intervjuerna in samt transkriberades. Innan intervjuerna genomfördes skickades ett mail ut till alla respondenter. Detta mail innehöll information om syftet med intervjun, vad intervjun skulle handla om, förberedande uppgifter samt hur lång tid intervjun beräknades att ta. Detta föreslås vara bra då det ger respondenterna tid att tänka igenom deras åsikter samt att intervjun framstår som mer professionell (Oates, 2006). De uppgifter som respondenterna ombeddes att genomföra innan intervjun var att ladda ner och använda de två applikationerna: Lunds Covid Study och Apples COVID‑19-bedömningsverktyg. Då
majoriteten av intervjuerna skedde på distans kunde det inte kontrolleras om respondenterna faktiskt använt applikationerna eller exakt hur lång tid det tog. Däremot kunde genom
intervjufrågorna utredas om respondenten använt applikationerna och om de fått en förståelse hur applikationerna fungerar. Kravet för intervjun var att respondenten gått igenom båda applikationers flöden fullständigt minst en gång och svarat på alla frågor.
Till hjälp för intervjuerna användes intervjudokumentet (bilaga 1). Då intervjuernas upplägg kan förklaras som semistrukturerat användes frågorna i intervjudokumentet som vägledning.
Således ställdes inte frågorna till respondenterna exakt som de är formulerade i
intervjuguiden. Vidare om respondenten ej förstod frågan förtydligades frågan ytterligare.
Slutligen säkerställde användandet av intervjudokumentet att alla begrepp inom det teoretiska ramverket täcktes.
3.6 Metodik för dataanalys
Efter intervjuerna genomförts så transkriberades intervjumaterialet. Processen har en analytisk fördel då arbetet bidrar till att författarna lär känna det empiriska materialet och lägger grund för analysprocessen (Dalen, 2015). Transkriberingen genomfördes ordagrant utifrån det inspelade materialet. Efter att transkriberingsarbetet avklarats delades materialet in i tre delar. Detta anses vara ett bra sätt att förbereda arbetet på efter den valda metodiken för dataanalys (Oates, 2006):
A. Material som inte har relation till forskningsfrågan som alltså inte behövs för den nuvarande studien.
B. Material som bidrar till generell kontext för att bättre kunna beskriva för läsaren.
C. Material som anses relevant för forskningsfrågan.
Efter detta skedde indelning av materialet med relation till forskningsfrågan (C). En tematisk analys utfördes på den insamlade datan i syfte att dela in informationen i strukturerade teman.
Denna analysmetod passar bra för studier med en kvalitativ arbetsmetod samt där insamlade data huvudsakligen kommer från intervjuer (Oates, 2006). Indelningen av datan i teman
20
skedde efter en deduktiv metod baserat på begreppen i teoretiska ramverket HITAM (tema 1- 8). Utöver dessa åtta lades ytterligare två teman till utöver ramverket (9 och 10). Eftersom respondenterna gav mycket svar kring dessa var ytterligare gruppering nödvändig. De teman som datan delades in i finns tillgängliga i tabell 2.
1 Användbarhet 6 Subjektiv norm
2 Användarvänlighet 7 Tillförlitlighet
3 Uppfattat hot 8 Självförmåga
4 Hälsotillstånd 9 Webbaserad eller nativ
5 Hälsotro och oro 10 Tidigare användning
Tabell 2. Teman för dataindelning
Kodningen efter teman skedde med hjälp av ett program för kvalitativ dataanalys:
MAXQDA. Fördelarna med denna arbetsmetod över en icke digital lösning är att detta möjliggör bättre kodning, bättre organisering av teman samt enklare sökning inom det insamlade materialet (MAXQDA, 2020; Oates, 2006). Dessa tio teman summerades och presenterades som varsitt kapitel i empiridelen (kapitel 4). Ordningen på dessa kapitel redogjordes i den följd som frågorna var ställda. Analysdelen i kapitel 5 grundas i samma tio stycken teman där dessa sätts i perspektiv till varandra (Oates, 2006) samt hur de förhåller sig till studiens syfte. De olika teman analyseras således efter vilka delar som påverkar
användarnas acceptans av applikationer för diagnostisering och spårning av COVID-19.
3.7 Etiska aspekter
Studien har genomgående applicerat Oates (2006) föreslagna rättigheter för
studierespondenter och bedrivandet av etisk forskning. Då studien behandlar information om respondenternas hälsa och åsikter ansågs det som högst relevant att studien genomfördes på ett etiskt korrekt sätt (Agnafors & Levinsson, 2019). Detta inkluderar respondenternas rätt att inte delta, rätt att dra sig undan, rätt att ge informerat samtycke, rätt till anonymitet samt rätt till konfidentialitet (Oates, 2006). Rätten att avböja deltagande hanterades genom att
respondenterna fick frågan om att delta samt information om vad studien skulle handla om innan intervjuerna genomfördes. Baserat på denna information valde samtliga tilltänkta respondenter att delta i studien. Rätten att dra sig undan beskriver möjligheten att undvika att svara på frågor. Denna rättighet förmedlades i början av intervjun till respondenterna genom information om att de bara behövde svara på frågor till den grad de var bekväma med. Detta förtydligades ytterligare vid frågorna om respondenternas hälsa. Innan frågorna som
behandlade hälsa beskrevs på nytt att intervjun är anonym samt att de bara behövde svara i den mån de kände sig bekväma med.
21
Rätten att ge informerat samtycke innefattar att respondenterna bara godkänner att vara med i en studie när de är fullt medvetna om studiens syfte och deras inblandning. Respondenterna informerades om denna rättighet i det introduktionsmaterial som skickades till
respondenterna innan intervjuerna genomfördes. Rätten att vara anonym beskrevs i början av varje intervju samt i introduktionsmaterialet så respondenterna skulle känna sig bekväma.
Anonymitet beskriver hemliggörandet av respondenternas namn och plats, men
nödvändigtvis inte kön (Fisher, 2004). Ytterligare rätt till konfidentialitet gäller datan som samlas in och att den behandlas konfidentiellt (Oates, 2006). Detta var något som noggrant följdes under arbetets gång.
3.8 Metoddiskussion
Vid kvalitativa forskningsmetoder finns en risk för partiskhet då intervjuaren kan påverka respondenten i en viss riktning (Bell & Waters, 2016). Detta kan ytterligare förstärkas om intervjuaren har ett engagemang i studiens frågeställning (Dalen, 2015). Ett sätt att hantera detta problem är att vara öppen för återkoppling på frågor och text från till exempel
handledare och andra utomstående parter för att säkerställa studiens objektivitet (Bell, 2006).
Detta var något som i yttersta mån försöktes appliceras i denna studie.
Vidare hade det varit optimalt om flera av respondenterna använt de applikationerna som testades i studien under en längre tid. Eventuellt hade detta gett en mer nyanserad bild av applikationerna. I denna studie var det endast en av respondenterna som använt någon av applikationerna innan. Eftersom att applikationerna enbart funnits tillgängliga på marknaden under en kortare tid var det dock problematiskt att hitta användare som använt dem under en längre tid. Således valdes det att studera individers åsikter om applikationerna efter minst en gångs användning.
Ytterligare hade det varit optimalt att undersöka en fullständig applikation för smittspårning.
Apples COVID‑19-bedömningsverktyg har ej tydliga inslag av detta (Apple, 2020b).
Däremot har COVID Symptom Study har inslag av smittspårning såsom att användaren matar in postnummer, men samlar inte in någon GPS eller bluetooth-data (Lunds universitet,
2020b). Varför den valdes kan härledas till att den är det närmaste en applikation för smittspårning som finns tillgängligt på den svenska marknaden vid tidpunkten då denna studien genomfördes. Applikationen användes i intervjuerna med respondenter för att visa exempel på vilka typer av frågor som kan förekomma i en fulländad applikation för smittspårning om en sådan skulle lanseras på den svenska marknaden. Applikationen kan således användas som ett riktmärke för vilka åsikter respondenterna har om en fullständig smittspårningsapplikation.
22
4. Empiridel
I följande kapitel sammanställs och presenteras svaren från de intervjuer som genomförts.
Dessa redovisas utifrån de kategorierna i studiens teoretiska ramverk. Namnen på
intervjupersonerna är anonymiserade och info kan utläsas i studiens respondenttabell (tabell 1).
4.1 Användbarhet
Nedan följer respondenternas svar kring applikationernas användbarhet. Begreppet innefattar uppfattningarna användarna hade kring hur praktiska de ansåg att applikationerna var utifrån deras egna perspektiv. Åsikterna kring applikationernas användbarhet varierade till en viss del med både positiva och negativa åsikter. En majoritet av respondenterna uttryckte sig generellt positivt till frågan vad de tyckte om applikationerna. En av anledningarna till detta förklarades av applikationernas enkelhet. Applikationerna ansågs vara lätta och pedagogiska att använda och förstå. Majoriteten uppskattade således applikationernas enkelhet. Även respondenter som själva uttryckte sig vara mindre tekniskt kompetenta [R4, R8] ansåg att applikationerna var enkla att använda:
“Det var lätt att ladda ned. De var självinstruerande tycker jag som egentligen inte laddat ner den här typen av appar så många gånger utan det var bara att klicka, jag fick upp frågorna och sen var det klart.” [R4]
“Det var ju väldigt enkelt och det var lätt att förstå.” [R8]
Ytterligare positiva aspekter som togs upp var förmågan att genomföra en snabb koll på sitt eget hälsotillstånd. Dessa positiva aspekter riktas mot Apples applikation som efter man fyllt i sitt hälsotillstånd fick feedback på vad man bör göra som nästa åtgärd, som till exempel stanna hemma eller ringa sjukvården. Respondent 6, som använder COVID Symptom Study dagligen beskriver en uppskattning till Apples applikation då denna gav feedback utifrån informationen som angetts. Han ansåg att när man lämnar information så vill man få någon form av feedback tillbaka. En osäkerhet påpekas hos respondenten i vad informationen man anger faktiskt bidrar med. Respondenten förklarade att han gärna bidrar till forskningen men utan feedback är det svårare att förstå värdet av informationen. Andra respondenter tillade om feedback funktionaliteten i Apples applikation:
“Jag kan tänka mig att det kan ge som ett extra stöd till de som vill ha någon slags av bekräftelse. Man orkar inte ta sig till vården, man kanske inte orkar ringa dit. Att göra en snabb självskattning kan vara ett bra verktyg.” [R4]
“Den andra på Apple tyckte jag, jag gillade den för det för där fick man ju praktiska
åtgärder som man kunde vidta själv baserat på hur man mådde och sina rörelsemönster och
23
beteende så. Ur ett eget perspektiv så tyckte jag att den var bättre om man ska jämföra.”
[R7]
Det fanns däremot även negativa åsikter riktade till applikationernas användbarhet. Dessa kan summeras som att de ansågs vara för enkla och att syftet med applikationerna ifrågasattes.
Respondent 3 beskriver att han tyckte att det var mycket information som man redan hört.
Ytterligare beskrev respondenten en skepsis till hur frågorna kan hjälpa att stoppa
smittspridning. Respondent 9 ansåg att frågorna var mycket grundläggande och att det fanns en brist på givande feedback. Han ansåg att applikationerna var mindre användbara och ifrågasatte om syftet med dem bara var ett sätt för andra aktörer att samla in statistik.
4.2 Webbaserad eller nativ
Vid frågan om man föredrog att använda applikationen som webbaserad eller nativ fanns olika åsikter. Fem respondenter föredrog att ha applikationen på webben. Detta förklarades för det första för att slippa ladda ner något [R1, R5, R8]. Respondent 5 förklarar att när applikationen är så enkel behövs ingen stängd applikation. Ytterligare uttryckte denne att det känns olustigt att ladda ner en massa appar. Ytterligare fördelar med en webbaserad
applikation är enligt respondent 1 att man även slipper skapa ett konto. För denne var fördelarna med detta att spara tid samt slippa ge bort personlig information. Slutligen
beskriver respondent 9 att webbapplikationer är snabbare och enklare. Respondenterna 3 och 7 föredrog däremot att använda en nativ applikationen. Förklaringen till detta var att om man skulle använda den långsiktigt ansågs detta mer tillgängligt. Ytterligare tyckte respondent 7 upplevelsen i en app är bättre då användandet blir mer fokuserat på applikationen i sig.
Respondent 3 förklarar att han tror det är sannolik att använda en app än vad jag är att använda en webbaserad: “Jag har svårt att se att jag skulle gå in på Safari (webbläsaren), söka upp den här sidan för att kunna svara på frågor” [R3]
Slutligen ansåg respondent 4 och 10 att det ansåg att plattformen inte spelade någon större roll. Respondent 4 ansåg att det var sömnlöst och att hon inte tänkte på att den ena var
applikation och den andra en webbsida. Respondent 4 härleder detta till att det gick så snabbt att ladda ner applikationen. Respondent 10 föredrog först Apples applikation just för att man inte behövde logga in vilket man behövde på Lunds applikation, men efter att ha gjort det det så var de likgiltiga.
4.3 Användarvänlighet
Ytterligare tillfrågades respondenterna om applikationernas användarvänlighet. Området berör till vilken grad personen anser att ett system kan användas utan större ansträngning.
Angående frågan hur lätt det var att använda applikationerna höll tio av elva med om att applikationerna var mycket lätta att använda. “Det krävs en väldigt minimal appvana för
24
båda två. Alltså det var aldrig man var osäker på hur man skulle göra. Och rent grafiskt och visuellt var det bra liksom, jättelätt använt. Där var det inga problem.” [R6]
Respondent 9 påpekar dock att applikationerna kändes icke-intuitiva och inte så roliga att använda. Ytterligare nyanserar respondent 4 sitt svar huruvida de var enkla att använda med att de eventuellt var för enkla. Där respondenten skulle kunna tänka sig att mer djupdykande frågor för mer korrekta resultat. Till exempel saknade respondenten möjlighet att välja flera symptom i applikationernas valbara listor. Detta argument får medhåll från respondent 6 som ifrågasätter applikationernas operationalisering av begrepp. Till exempel undrar denne hur starka symptom man måste ha för att fylla i det symptomet. När apparna var så enkelt konstruerade föll dessa nyanser bort: “Till exempel har det varit någon förmiddag där jag precis fått halsont och då är det lite diffust, hur i halsen ska jag ha? Innan jag faktiskt fyller i appen att det är ett halsont. Man kanske kan ha lite grann exempel.” [R6]
På frågan om respondenterna tyckte att informationen var tydlig eller begriplig höll de flesta med om det och berättade att den var väldigt tydlig. Respondent 1, 3 och 5 påpekar dock att det var ganska mycket text som dem ej läste igenom helt. Respondent 3 tyckte att Apples applikation hade löst detta bättre genom mindre text och mer bilder. På så sätt kunde respondenten ta till sig informationen bättre. Respondent 5 tyckte på grund av att det var mycket text att syftet varför man skulle använda applikationerna ej kom fram så tydligt. Att syftet blev otydligt på grund av lång introduktionstext höll även respondent 1 med om:
“Jag skulle nog säga att informationen till vad informationen ska användas till var lite otydliga. Det tillkom först i efterhand. För då stod ju att den (Apples applikation) skulle användas för att hindra spridning. Det första var Lunds universitet som skulle utveckla någonting, eller se hur det har spridits. Det var lite oklart i början. Det hade kanske behövt vara tydligare i början, men sen så läste jag ju inte igenom allting.” [R1]
Slutligen tillfrågades respondenterna om applikationernas teckenstorlek och presentation. En majoritet på nio av elva respondenter tyckte att den var bra. Respondent 4 påpekade att ibland behöver hon ha på sig glasögon för att kunna läsa på mobilen, vilket inte behövdes nu.
Ytterligare så påpekade respondent 10 att hon brukar störas på att läsa text på mobilen, men i detta fall var texten varken för stor eller för liten vilket gjorde läsningen behaglig. Däremot hade respondent 7 dock problem på sin enhet med Lunds applikation. Han hade svårigheter att klicka i vissa boxar samt att texten var lite för liten för att kunna läsas bekvämt. “Där tyckte jag att Lunds var lite smått. Det var några boxar i början där man jag fick trycka flera gånger för att försöka fylla boxarna. Och texten kanske lite liten.” [R7]
25 4.4 Uppfattat hot och hälsotillstånd
Hälsozonen berör respondenternas åsikter kring uppfattade hälsohotet till en viss sjukdom eller åkomma, i detta fall till COVID-19. Hälsohotet baseras i sin tur på två stycken variabler, sitt eget hälsotillstånd samt hälsotro och oro. Vid frågan om respondenterna personligen var oroliga att bli smittade svarade 5 respondenter att de ej var det. Samtliga av dessa hade inget hälsotillstånd som leder till ökad oro för COVID-19. Respondenterna 4, 5, 6 och 9 uttryckte viss oro att bli smittade men säger också att de ej har något hälsotillstånd som skulle leda till ökad oro. Slutligen angav respondent 8 en oro att bli smittad samt uppgav hälsotillstånd med orsak till ökad oro: “Det är väl att jag har en så pass hög ålder och att det är många av de äldre som blir väldigt sjuka. Så det är väl det som jag är mest rädd för nu.” [R8]
Flera som angav att ej vara personligen oroliga uttryckte sig vara oroliga att smitta andra [R1, R2, R3, R4, R5]. Av dessa så uppger några av respondenterna att de är mest oroliga över att närstående blir sjuka [ R1, R2, R3, R4]. Ytterligare påpekar respondent 3 en oro till sjukdom på ett ekonomiskt plan, där en stor del av respondentens inkomst beror på hur mycket extra arbetstid han kan arbeta. Nedan beskrivs andra respondenternas åsikter kring smittan:
“Personligen nej. Men jag har stor respekt för det. Det jag menar egentligen är att jag är orolig för personer i min omgivning än för min egen hälsa om jag skulle få det. Jag tror att alla kommer att få det och förhoppningsvis så kan vi rädda så många som möjligt genom att sprida ut kurvan.” [R1]
“Ja, det är kanske lite mer nära och kära. Allt ifrån föräldrar till farmor, mormor så. Men även generellt folk i närheten, någon man tycker om. Det är lite av en mörk zon med vad som händer, att vissa påverkas på olika sätt så jag är mer orolig för människor runt mig än mig själv.” [R2]
4.5 Hälsotro och oro
Slutligen fick respondenterna frågan om applikationerna som de testade skulle kunna stävja deras orosmoment. Av respondenterna tyckte respondenterna 6, 8, och 10 att användandet av applikationerna skulle kunna minska deras egna orosmoment. Vidare så beskrev flera
respondenter att även om apparna inte minskade deras egna personliga oro, så trodde de att applikationerna kunde minska oron bland andra personer vid användning [R2, R3, R4, R5, R7].
“Nej, inte mig personligen. Däremot så skulle de kunna stävja de jag umgås med de jag träffar dagligen då några av dem är väldigt rädda. Om en sån här applikation eller hemsida på något sätt visar, ja det här uppnår vi, på det här sättet hjälper vi att tackla COVID-19, då skulle det kanske ge mig lite sinnesro då jag vet att det hjälper nära och kära till mig som är rädda.” [R3]
