DEN PSYKISKA HÄLSAN OCH RISKFAKTORERNA
FÖR ANSTÄLLDA MED OREGELBUNDNA TIDER
- EN LITTERATURSTUDIE UR ETT
FOLKHÄLSOPERSPEKTIV
Zehra Jusupovic
Josefine Lindqvist
Examensarbete, 15hp Malmö Högskola
Folkhälsovetenskapliga programmet 205 06 Malmö
Handledare: Slobodan Zdravkovic Kursansvarig: Susanne Folestam Juni 2014
THE MENTAL HEALTH AND RISK
FACTORS FOR EMPLOYEES WITH
IRREGULAR WORKINGHOURS
A LITERATURE STUDY FROM A PUBLIC HEALTH
PERSPECTIVE
ZEHRA JUSUPOVIC
JOSEFINE LINDQVIST
Jusupovic, Z & Lindqvist, J. The mental health and risk factors for employees with irregular workinghours. A literature study from a public health perspective. Bachelor degree project in
public health, 15 hp. Malmö University: Health and Society, department of public health,
2014.
Background: Mental illness has in recent years become an increasingly growing public
health problem. Those most likely to suffer from mental illness are women, young, foreign-born and economically disadvantaged in combination with a weak social support. The mental illnes has also become more common in the labour market the last decades. Consequences of working irregular hours can lead to depression, anxiety, sleep problems, stress and problems with diet and exercise.
Aim: To investigate the mental health among employees who work irregular working hours,
and to find risk factors that has a negativ influence on the mental health.
Method: Article search was made in PubMed Central and PsycInfo. The quality review was
performed with a grading protocol.
Results: Although depression and anxiety occurred among employees who worked with
irregular hours, it was more common that sleep was the main factor for mental health. Other consequences that occurred in this kind of work was; stress, trouble with the diet and the social relationships as well as that absenteeism was found to be higher in this group.
Conclusion: It’s difficult to say whether there is a correlation between working at irregular
hours and mental health (depression/anxiety), or if it is the employee's personal factors that develop mental health. Consequences as; sleep, recovery, stress, diet and control at work are factors that can be influenced through the labour market, which can lead to health benefits and productivity gains.
Keyword: irregular working hours, shiftwork, mental health, mental illness, depression, anxiety, sleep
DEN PSYKISKA HÄLSAN OCH
RISKFAKTORERNA FÖR
ANSTÄLLDA MED
OREGELBUNDNA ARBETSTIDER
EN LITTERATURSTUDIE UR ETT
FOLKHÄLSOPERSPEKTIV
ZEHRA JUSUPOVIC
JOSEFINE LINDQVIST
Jusupovic, Z & Lindqvist, J. Den psykiska hälsan och riskfaktorerna för anställda med oregelbundna arbetstider. En litteraturstudie ur ett folkhälsoperspektiv. Examensarbete i
folkhälsoventenskap 15 hp. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för
folkhälsovetenskap, 2014.
Bakgrund: Den psykiska ohälsan har under de senaste åren blivit ett alltmer växande
folkhälsoproblem. De som löper störst risk att drabbas av psykisk ohälsa är kvinnor, yngre, utlandsfödda samt ekonomiskt utsatta i kombination med ett svagt socialt kapital. I arbetslivet har även den psykiska ohälsan kommit att bli allt mer vanligare de senaste decennierna. Konsekvenserna av att arbeta oregelbundna arbetstider kan leda till depression, ängslan, sömnproblem, stress och problem med kost och motion.
Syfte: Att undersöka den psykiska hälsan bland anställda som arbetar med oregelbundna
arbetstider samt att hitta riskfaktorer som påverkar den psykiska hälsan negativt.
Metod: Artikelsökningen gjordes i databaserna PubMed Central och PsycInfo. Med hjälp av
ett bedömningsprotokoll gjordes kvalitetsgranskning av artiklarna.
Resultat: Även fast depression och ängslan förekom bland anställda som arbetar med
oregelbundna arbetstider var det mer vanligt förekommande att sömn var den största faktorn till psykisk ohälsa. Andra konsekvenser som uppkom i denna form av arbete var bland annat stress, besvär med kosten och de sociala relationerna samt att sjukfrånvaron visade sig vara hög.
Slutsats: Det är svårt att säga om det finns ett samband mellan att arbeta på oregelbundna
arbetstider och psykisk ohälsa (depression/ångest), eller om det är de anställdas personliga faktorer som utvecklar psykisk ohälsa. Konsekvenserna som; sömn, återhämtning, stress, kost och kontroll på arbetet är faktorer som går att påverka genom arbetet, som kan leda till
hälsovinster och produktionsvinster.
Nyckelord: Oregelbundna arbetstider, skiftarbete, psykisk ohälsa, psykisk hälsa, depression, ängslan, sömn
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING ... 1
2 BAKGRUND ... 2
2.1 ETT FOLKHÄLSOPROBLEM ... 2
2.2 DEFINITION AV PSYKISK HÄLSA ... 2
2.3 PSYKISK HÄLSA GENERELLT ... 3
2.3.1 Internationellt ... 3
2.3.2 Nationellt ... 3
2.4 GENERELLA RISKFAKTORER FÖR PSYKISK OHÄLSA ... 4
2.4.1 Biologiska faktorer ... 4 2.4.2 Psykologiska faktorer ... 5 2.4.3 Sociala faktorer ... 6 2.5 DET NYA ARBETSLIVET ... 7 2.5.1 Managementstrategier/förändringsstrategier ... 7 2.5.2 Flexibilitet ... 7 2.5.3 Globalisering ... 8
2.5.4 Individfokus kontra omgivningsfokus ... 9
2.6 PSYKISK OHÄLSA I ARBETSLIVET ... 9
2.6.1 Internationellt ... 9 2.6.2 Nationellt ... 9 2.7 ARBETSLIVETS EGENSKAPER ... 10 2.7.1 Anställningsotrygghet ... 10 2.7.2 Demokrati på arbetsplatsen ... 10 2.7.3 Socialt stöd ... 11
2.7.4 Krav och kontroll på arbetet ... 11
2.8 DEFINITION AV OREGELBUNDNA ARBETSTIDER ... 11
2.9 MÖJLIGA KONSEKVENSER AV ATT ARBETA OREGELBUNDNA TIDER ... 12
2.9.1 Stress ... 13
2.9.2 Sömn ... 13
2.9.3 Kost och motion ... 14
3 SYFTE ... 15
4 METOD ... 15
4.1 ARTIKELSÖKNING ... 15
4.2 INKLUDERINGS- OCH EXKLUDERINGSKRITERIER ... 16
4.3 ARTIKELGRANSKNING ... 16
4.4 KVALITETSGRANSKNING ... 16
4.5 DATABEARBETNING ... 17
5 RESULTAT ... 17
5.1 DEPRESSION OCH OREGELBUNDNA ARBETSTIDER ... 17
5.1.1 Nattarbete och depression/ängslan ... 19
5.1.2 Faktorer i relation till depression/ängslan ... 19
5.2 SÖMN ... 21
5.2.1 Faktorer i relation till sömn ... 22
5.3 STRESS ... 22 5.4 SJUKFRÅNVARO ... 23 5.5 SOCIALA RELATIONER ... 24 6 DISKUSSION ... 24 6.1 METODDISKUSSION ... 24 6.2 RESULTATDISKUSSION ... 27 7 SLUTSATS ... 34
8 REFERENSLISTA ... 36 9 BILAGOR ... 39
1 INLEDNING
Psykisk hälsa är ett stort, omfattande och svårdefinierat begrepp då det än idag saknar en enhetlig definition. WHO:s (2014) definition lyder: ”Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity”. Symtomen för psykisk ohälsa kan bero på biologiska, psykologiska och sociala faktorer, dessa tre faktorer måste fungera i balans med varandra för att människan ska uppleva en god psykisk hälsa.
Arbetslivet karakteriseras bland annat av anställningsotrygghet samt krav och kontroll, för arbetare med oregelbundna arbetstider finns det ytterligare egenskaper samt konsekvenser, en huvudeffekt är sömnen. Den psykiska hälsan för de som arbetar med oregelbundna arbetstider påverkas även av individuella faktorer, som exempelvis socialt stöd, kost och stress, dessa har visat sig spela en stor roll i varje individs arbetsliv. Om de individuella påfrestningarna inte kan kontrolleras finns det större risk att utveckla en rad olika sjukdomar. Genom att
förebygga riskfaktorerna ökar chanserna för bättre psykisk och fysisk hälsa bland arbetarna, produktiviteten och effektiviteten ökar för företaget och minskade sjukdomskostnader.
2
2 BAKGRUND
Under detta avsnitt definieras psykisk hälsa och de generella riskfaktorerna och hur den psykiska hälsan ser ut i befolkningen och i arbetslivet, för att sedan specifikt beskriva hur den ser ut för anställda som arbetar med oregelbundna arbetstider.
2.1 Ett folkhälsoproblem
Då vi idag befinner oss på toppen av både mänskliga materiella och tekniska landvinningar är det underligt att vi känner en betungande känsla av oro och depressioner. Den psykiska ohälsan har under de senaste åren alltmer angetts som ett växande folkhälsoproblem och fokus har även gått ifrån de psykiatriska sjukdomarna till de lättare psykiska symtomen. De som löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa är kvinnor, yngre, utlandsfödda och ekonomiskt utsatta i kombination med ett svagt socialt kapital (Vilhelmsson, 2011). De psykiska besvären i längden kan öka risken för andra sjukdomar, som exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar och utmattning, en ökad förståelse och kunskap inom detta område är därför ytterst viktigt för folkhälsan.
Arbetslivet som har ett viktigt inslag i de flesta människors liv har ett personligt, ekonomiskt och ett socialt värde. Under de senaste decennierna har arbetet förändrats i grunden i hela Europa, färre jobb definieras av fysiska krav och allt fler av de mentala och känslomässiga kraven (WHO, 2010). Oavsett om arbetsplatser är olika, att de varierar i storlek, i typ av verksamhet, offentlig eller privat sektor eller i de kulturella traditionerna, kvarstår
arbetsplatsen som en viktig del i livet. Ur ett folkhälsoperspektiv bör arbetsmiljöfrågan vara ett prioriterat område, då människor riskerar att förlora den sociala kontakten och kan komma att hamna i en passiv sjukroll på grund av de långvariga sjukskrivningarna.
rdens fortsatta utveckling. För att bryta denna nedåtgående trend är de väsentliga förutsättningar ett bra och välfungerande arbetsliv (FHI, 2003).
2.2 Definition av psykisk hälsa
WHO:s (2014) definition på psykisk hälsa är; ”Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity”, begreppet är dock än idag svårdefinierat då det saknar en enhetlig definition. Anledningen till att en definition inte existerar är för att det kopplas till frågan om normalitet och hälsa som sjukdom, som består av många komponenter (SOU: 1999:137). Konsekvensen av WHO:s definition är att
3 den psykiska hälsan innefattar mer än bara frånvaro av psykiska sjukdomar eller
funktionshinder. WHO (2014) skriver vidare att ”psykisk hälsa är ett tillstånd av
välbefinnande där en individ är medveten om sin egen förmåga, kan hantera livets normala påfrestningar, kan arbeta produktivt och kan bidra till hans eller hennes samhälle”.
2.3 Psykisk hälsa generellt
I detta avsnitt beskrivs den psykiska hälsan ur ett internationellt och nationellt perspektiv.
2.3.1 Internationellt
Globalt sett är de psykiska störningarna de ledande orsakerna till funktionshinder. I vissa höginkomstländer, kan så mycket som 40 % av funktionshinder tillskrivas psykiska störningar. I den europeiska regionen, orsakar depression 13,7 % av alla år levt med funktionshinder, vilket är den vanligaste orsaken. Schizofreni och bipolär sjukdom, rankas som nummer 11 respektive 12 med drygt 2 % vardera. Det är dock ingen nyhet att en oro om effekterna av de psykiska besvären påverkar samhället och ekonomin finns (WHO, 2010). Förekomsten av ohälsan bland arbetare i USA och Kanada är statistisk signifikant och ökar, i USA visar statistiken att psykisk stress har mer än dubblats mellan åren 1980 och 1987. Sjukfrånvaron i Kanada har ökat både för män och kvinnor sedan 1998 (Widmark, 2005). I Tyskland är psykisk sjukdom nu den främsta orsaken till oförmågan att arbeta, vilket är orsaken till mer än 30 % av fallen. Detta kan bero på att nästan var tredje förtidspension är relaterad till psykiska problem (WHO, 2010). En nyligen genomförd studie av självmord hos äldre i vissa städer och på landsbygden i Hunan-provinsen, Kina, visade en högre
självmordsfrekvens på landsbygden (88,3/100 000) än i städerna (24,4/100 000). På andra håll, har andelen deprimerade kvinnor på landsbygden rapporterats vara mer än dubbelt så stor som den allmänna befolkningens uppskattningar för kvinnor (WHO, 2001).
2.3.2 Nationellt
Ända sedan 1990 talet har den psykiska ohälsan försämrats och den största ökningen har skett bland kvinnor i åldrarna 16-34 år. Samtidigt som den psykiska ohälsan ökar bland unga vuxna, ökar även vården inom den psykiatriska slutenvården i denna åldersgrupp, framförallt när det gäller depression, ängslan och självmordsförsök. 2010- 2011 var det 14 % män som rapporterade besvär av ängslan, oro eller ångest och 22 % uppgav sömnbesvär. Motsvarade siffror var betydligt högre för kvinnor; 25 % och 31 %. (Socialstyrelsen & Statens
4 kvinnor och 4 % av män. Vid ständig trötthet rapporterade 14 % av kvinnorna och 8 % av männen att de besvärades av detta. (Vilhelmsson, 2011).
2.4 Generella riskfaktorer för psykisk ohälsa
Den mentala, psykiska och sociala hälsan är tre viktiga aspekter av varje individs liv och de är alla starkt kopplade samt djupt beroende av varandra. Det blir allt mer uppenbart när denna förståelse för relationerna uppmärksammas, att den psykiska ohälsan har betydelse för det totala välbefinnandet för individer, samhället och länder (WHO, 2001).
Figur 1. Kopplingen mellan biologiska, psykologiska och sociala faktorer i utvecklandet av psykiska störningar. Källa: WHO, 2001
2.4.1 Biologiska faktorer
Det har visats att det finns ett samband med störningar av neural kommunikation inom vissa kretsar och psykiska störningar samt beteendestörningar. Schizofreni kan till exempel ge avvikelser i mognaden av de neurala kretsarna som kan ge mätbara förändringar i patologi vid cell- och vävnadsnivå som ger ett felaktigt eller en oanpassningsbar bearbetning av
5 uppkommer, det handlar snarare mer om att risken för ohälsa kan bero på variationen av mottaglighet av de neurala kretsarna. Dessa kan i sin tur återspegla känsliga variationer i struktur, läge eller nivåer av proteiner som är nödvändiga för den normala funktionen. Vissa psykiska störningar, som det psyko-aktiva ämnets beroende, kan ses som ett resultat av oanpassningsbar synaptisk formbarhet. Med andra ord, kan läkemedelsdrivande, eller erfarenhetsdrivna förändringar i synaptiska förbindelser ge långsiktiga förändringar i tankeverksamheten, känslor och beteende. Parallellt med framstegen inom neurovetenskap har även framsteg inom genetiken uppkommit. Nästan alla de vanligaste, allvarligaste, psykiska störningarna och beteendestörningarna är kopplade till genetiken. Studier av situationen för överföring av psykiska störningar inom flera generationer av familjer och studier som jämför risken för psykiska störningar i enäggstvillingar och tvåäggstvillingar har lett till slutsatsen att risken för de vanligaste formerna av psykiska sjukdomar är ett komplex. Psykiska störningar och beteendestörningar beror främst på samspelet mellan flera riskgener och tillsammans med yttre faktorer (miljöfaktorer). Exempel på miljöfaktorer kan vara allt från exponering av psyko aktiva ämnen till undernäring, infektioner, komplicerade
familjesituationer, försummelse, isolering och trauma (WHO, 2001).
2.4.2 Psykologiska faktorer
Psykologiska faktorer är relaterade till utveckling av psykiska störningar och
beteendestörningar. En viktig slutsats är att mänskligt beteende formas genom interaktion med den fysiska och sociala miljön. Ifall denna interaktion fungerar eller inte, kan det resultera i önskvärda eller icke önskvärda konsekvenser för individen. Individer är mer benägna att utveckla beteenden som belönas av miljön de lever i och mindre benägna att utveckla beteenden som ignoreras eller som man straffas för. Psykiska störningar samt beteendestörningar kan förklaras som ett oanpassningsbart (maladaptiv) beteende individen har lärt sig, antingen av sig själv eller genom att observera andra individer. Den psykologiska vetenskapen har visat att vissa former av psykiska störningar och beteendestörningar, såsom ängslan och depression, kan bli ett resultat av att man inte klarar av en stressig händelse i sitt liv. Rent generellt, individer som försöker undvika att tänka på eller undviker att hantera olika stressfaktorer i livet är mer benägna att utveckla ängslan eller depression. Medan de individer som delar med sig av sina problem till deras omgivning samt att de försöker hitta lösningar att hantera stressfaktorer fungerar bättre med tiden (WHO, 2001).
6
2.4.3 Sociala faktorer
Även om de sociala faktorerna som, urbanisering, fattigdom och tekniska förändringar har satts i samband med utvecklingen av psykiska störningar och beteendeförändringar, finns det ingen anledning att anta att de psykiska konsekvenserna av de sociala förändringarna är detsamma för alla segment i ett samhälle. Förändringarna brukar tillämpas utifrån ekonomisk status, kön, ras och etnicitet. Populationsmängden i varje land ökar ständigt och utsatthet för psykisk ohälsa har blivit en av konsekvenserna. Denna moderna urbanisering har fått ökade stressfaktorer och negativa händelser i livet; överfulla och förorenade miljöer, fattigdom och beroendet av ekonomi, höga nivåer av våld och minskat socialt stöd. Migration, som ständigt sker världen över, förbättrar heller inte den sociala välfärden, den resulterar snarare i hög arbetslöshet och eländiga levnadsförhållanden, sätter migranterna i en position av social stress och ökad risk för psykisk ohälsa på grund av frånvaron av det stödjande sociala nätverket. Livet på landsbygden är också förknippat med problem för många människor. Isolering, brist på transport och kommunikation samt begränsade utbildningsmässigt och ekonomiska svårigheter (WHO, 2001).
Ett belägg som finns är att den socioekonomiska statusen hos individen kan ge psykiska störningar och beteendestörningar. Ett resultat av detta är den bristen på tillgång till sjukvård som vissa socioekonomiska grupper har. I fattiga länder finns det väldigt små resurser för psykiatrisk vård och de som finns är oftast helt otillgängliga i de fattigaste delarna av länderna. Även i rika länder, finns där små resurser för vård i de fattiga delarna tillsammans med andra faktorer såsom bristande försäkringsskydd, lägre utbildningsnivåer, arbetslöshet samt kan ras, etnicitet och språk skapa hinder för vård. Skillnaderna mellan behandlingar för de flesta psykiska störningar är stor, men i den fattigaste delen av befolkningen är
skillnaderna massiv. Kvinnor löper större risk för att drabbas av psykiska störningar och beteendestörningar än män, detta eftersom de fortsätter att bära bördan av att vara hustru, mamma, vårdare av andra, samtidigt som de i allt högre grad börjar bli en viktig del av arbetskraften. Därför är det inte överraskande att kvinnor är mer benägna att få mediciner utskrivna för psykiska störningar (WHO, 2001).
Enligt WHO:s beräkningar kommer till och med depressionen att utgöra den största sjukdomsbördan i den utvecklande världen så tidigt som år 2020. Med det sagt, skulle det innebära att depression kommer att utgöra en större sjukdomsbörda än vanliga tillstånd, som diarrésjukdomar och infektioner i nedre luftvägar (Vilhelmsson, 2011).
7
2.5 Det nya arbetslivet
De senaste decennierna har arbetslivet förändrats markant, med denna anledning kan det även antas att förhållande som skapar ohälsa också har förändrats (Widmark, 2005).
2.5.1 Managementstrategier/förändringsstrategier
I rapporten ”Det nya arbetslivet” har Widmark kommit fram till att en ny bild av den anställda har tagit form, detta menas med att den anställde genom arbetet numera kan förverkliga sig själv. Varje anställd ska ses som ett företag, vilket den anställde själv ska styra. Varje anställd ska försöka att maximera sin egen fördel på marknaden och våga ta risker samt att arbeta för att bli bättre. Detta nya synsätt har även sina konsekvenser, exempelvis att de anställda inte finner något behov av några chefer, för att var och en har blivit sin egen chef. Det behövs exempelvis inte längre några arbetsgrupper för relationerna på arbetsplatsen har nu blivit kommersialiserade. Arbetsplatsdemokrati blir nu irrelevant eftersom den anställda bara bryr sig om sig själv och sitt eget utförande. En annan sak som också går bort från arbetsplatsen är stödet från kollegorna, stöd är något som numera inte behövs, då den anställde enbart ser efter sig själv, ingen annan (Widmark, 2005).
2.5.2 Flexibilitet
Under 90-talet blev flexibilitet ett modeord, där det ansågs som en lösning på hur landet skulle ta sig ur kriser. Både företagen och arbetsmarknaden skulle vara flexibla, detta skulle göras genom att göra företagen mer flexibla genom exempelvis personaluthyrning och projektanställningar, vilket även gjorde dem mer effektiva. Ett verktyg som passar in i detta moderna flexibla samhälle är mobiltelefonen. Mobiltelefonen är numera ett krav vid
8
Tabell 1. Fyra olika typer av flexibla trender i Sverige. Typ av flexibilitet Förklaring
Numerisk flexibilitet Det är företag som försöker anpassa arbetsinsatsen till produktionsförändringar.
Funktionell flexibilitet Företag som söker större rörlighet på arbetsplatsen genom exempelvis arbetsrotation.
Löneflexibilitet Ens lön anpassas efter sin prestation eller marknadsfluktueringar. Kontraktsflexibilitet När en individ har olika anställningar, till exempel
projektanställningar, korttidsanställningar samt personaluthyrning. Källa: Widmark (2005)
Vad som karakteriserar den anställde i det flexibla arbetslivet är att de anställda uppmanas att ständigt utvecklas genom nya kunskaper inom kunskapsekonomi och kunskapssamhället, då detta anses krävas för att överleva på dagens arbetsmarknad. Vad som karakteriserar den flexibla arbetsmiljön är att det sker allt snabbare omstruktureringar. Den anställde kan inte längre förvänta sig att få stanna på en arbetsplats eller ett företag i en längre period.
Uppsägningar och rationaliseringar har blivit lite av en norm snarare än ett undantag. Det är den anställde som har ett ansvar över att ständigt kompetensutveckla sig för att kvarhålla sin anställningsbarhet (Widmark, 2005).
2.5.3 Globalisering
Globalisering har inneburit stora förändringar för människan. Den nya ekonomin präglas främst av två orsaker; att den är global och att tillväxten beror på förmågan att utveckla och sprida ny kunskap. I längden innebär globaliseringen en ökad konkurrens som idag har gett stora effekter på världsekonomin. De två viktigaste förändringarna som har påverkat både arbetet och arbetsmiljön är den ekonomiska globaliseringen och den internationella arbetsdelningen. Med arbetsdelningen menar forskare att den har styckat sönder arbetsprocessen till små beståndsdelar som hämmar arbetarna från att se en helhet och delaktighet i processen. Teknologin är en annan viktig aspekt som har slagit igenom med globaliseringens stora inslag, detta har inneburit att arbetsbördan och kraven för de anställda har ökat. Teknologins storlag och efterfrågan har även inneburit att många tror detta kommer leda till en produktionsökning. Denna tanke har växt bland de anställda och inte minst arbetsgivarna, konsekvenserna av detta har lett till att de humana frågorna hamnat i skuggan.
9 Framgången för företagen har uteblivit av den enkla anledningen att de inte fokuserat på de anställda (Widmark, 2005).
2.5.4 Individfokus kontra omgivningsfokus
När arbetsmiljörisker fortsatte att minska under 90-talet försämrades även den psykosociala arbetsmiljön, vilket även resulterade till organisatoriska förändringar. Effekterna av dessa strukturella förändringar har klarlagts på individnivå. Idag finns det en mängd olika program som riktar sig på individnivå, exempelvis beteende- och förändringsprogram samt
stresshanteringsprogram. Med en inriktning på individen löses enbart symtomen och den egentliga orsaken förblir obehandlad. Då individens beteende och hantering av svårigheter påverkas av omgivningen är det viktigt att arbeta utifrån roten och orsakskällorna. (Widmark, 2005).
2.6 Psykisk ohälsa i arbetslivet
Direkta kopplingar mellan människors arbetsmiljö och olika hälsoutfall förekommer. En kraftig risk som för psykiska besvär, som till exempel depression och sömnsvårigheter orsakas av höga arbetskrav samt lågt inflytande över arbetet, så kallad negativ stress. Denna negativa utveckling har inom arbetslivet i högre utsträckning drabbat fler kvinnor än män (FHI, 2003).
2.6.1 Internationellt
Psykiska problem har blivit en av de främsta orsakerna till sjukskrivningar och förtidspensioneringar över hela den europeiska regionen. Psykiska hälsoproblem på
arbetsplatsen har allvarliga effekter inte bara för individen utan också för produktivitet och konkurrenskraft och därmed för ekonomin och samhället som helhet. De anställdas psykiska hälsa påverkar individens men även medarbetarnas prestationer och nivåer av sjukdom, sjukfrånvaro och personalomsättning. Sjukfrånvaron kan leda till betydande
produktivitetsförluster. Förtidspension och utestängning från arbetsmarknaden på grund av arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa står för en avsevärd andel av långsiktiga sociala förmåner (WHO, 2010).
2.6.2 Nationellt
I Sverige finns det över 90 000 människor som har förtidspension på grund av psykiska besvär, detta är vanligt förekommande i åldersgruppen 18-39 år. Den psykiska ohälsan är idag
10 den vanligaste orsaken till sjukskrivningar i Sverige (Sveriges inre, 2000). Under en femårs period har 21 800 tjänstemän registrerats för psykisk sjukdom, där ökningen är särskilt hög inom den yngre åldersgruppen. Nyanmälda sjukdomar för dem som är 34 år och yngre har ökat med hela 751 procent, gruppen över 34 år hade ökning på 327 procent. Den stora ökningen bland den lägre åldersgruppen tros ha ökat för att de har större press att samtidigt hantera karriär och familj (Uhlin, 2004). Behovsanställningar och projektanställningar har på 1990 talet fördubblats och utgör närmare en halv miljon människor, 15 procent av
arbetskraften. Denna grupp är unga, har hög utbildning, trots att de får leva med otryggheten som arbetet ger, upplever denna grupp goda möjligheter till utveckling inom arbetet.
Ökningen av tidsbegränsade anställningar ökar rörligheten på arbetsmarknaden och att människor med dålig hälsa, låg utbildning, invandrarbakgrund etc. utsätts för konkurrens om arbetstillfällen från de personerna utanför den lokala arbetsmarknaden. Vad ökningen beror på är inte självklart, men ett tecken är tuffare arbetsförhållanden, där det handlar om otrygga anställningar och press i jobbet (SOU, 1999:137).
2.7 Arbetslivets egenskaper
Nedan presenteras de egenskaper som kännetecknar det generella arbetslivet.
2.7.1 Anställningsotrygghet
Anställningsotrygghet är en aspekt som har visat sig vara relaterad till den psykiska hälsan. ”Job insecurity”, som det även kallas, är rädslan att förlora arbetet och hamna i arbetslöshet. Effekten av anställningsotrygghet har visat sig vara långvarande. Detta ökar sjukdomar och frånvaro samt att produktiviteten minskar (Foley och Polanyi, 2006 27:173). Tidigare studier som handlat om arbetarnas osäkerhet visade att de hade större risk att råka ut för ökad ohälsa, speciellt den psykiska ohälsan (Whitehall Study, 2004). Starka bevis tyder på att förlusten av arbetstillfällen och risken för arbetslöshet är sammankopplat med en ökad frekvens av skadlig stress, ängslan, depression och psykotiska störningar (WHO, 2010).
2.7.2 Demokrati på arbetsplatsen
Arbetsplatsen kan fungera som en mötesplats för att uppmuntra allmänt deltagande i den demokratiska politiska pressen. Arbetsplatsen ses även som ett ställe där arbetare kan utveckla den individuella attityden och de psykologiska egenskaper som behövs för bredare och mer verklig politisk demokrati, eftersom de spenderar så mycket tid av livet på arbetet (Foley och Polanyi, 2006 27:173). Arbetare har en moralrätt till en mänsklig, icke främmande arbetsmiljö där arbetare också måste ha en talan. Exempelvis i Sveriges arbetsmiljölag; kan en
11 arbetare endast delta i utformningen av sitt eget arbete samt i förändrings-och
utvecklingsarbete som rör arbetarens arbete (Foley och Polanyi, 2006 27:173). Ju mer en arbetsplats är demokratisk, bidrar den till arbetarnas hälsa, medan ohälsosamma arbetsplatser ålägger förbluffande höga kostnader för anställda, arbetsgivare och skattebetalare (Foley och Polanyi, 2006 27:173).
2.7.3 Socialt stöd
Det har visat sig att graden av de sociala skillnaderna påverkar en rad olika sjukdomar; depression, hjärt-och kärlsjukdomar, sjukfrånvaro samt en generell känsla av ohälsa. En stressande aspekt på arbetsmiljön kan exempelvis vara bristen av stöd från kollegorna samt cheferna. De anställda vill ha stödjande arbetsmiljö, där de får bra stöd av kollegorna och cheferna samt att de får klara direktiv och konsekvent information av cheferna. Negativa nivåer av socialt stöd är förknippat med psykisk hälsa, inklusive symtom på depression. Brist på socialt stöd från chefer och kollegor har en tvåfaldig risk för att den psykiska ohälsan ska öka bland de anställda (Whitehall study, 2004). Även om sambandet mellan arbetsplats, psykosociala riskfaktorer och hälsa varierar, har den sociala gradienten i hälsa, beroende på yrke, visat sig för mortalitet, hjärt- och kärlsjukdomar samt psykiska sjukdomar, speciellt depression (WHO, 2010).
2.7.4 Krav och kontroll på arbetet
Många av dagens arbete kräver höga krav, men det är inte själva kraven som orsakar ohälsa, utan det är kombinationen av höga krav och låg kontroll över arbetet som orsakar ohälsa (Whitehall study, 2004). Krav på arbetet kallas även ”work load”, det vill säga hur hårt och fort samt hur mycket en individ arbetar. Det inte säkert att lösningarna till ohälsan kan frågas genom hur hårt och fort en individ arbetar, då både dagens arbetsliv ser annorlunda men även de utmaningar och sättet vi arbetar på (Widmark, 2005). Kontroll har visat sig vara den centrala lösningen på de ohälsosamma problemen på en arbetsplats enligt många. Kontroll i arbetet förklaras genom två aspekter, möjlighet att påverka och kunskapskontroll. Den mer övergripande aspekten är kontroll över arbetet, som exempelvis kan innebära ett inflytande över långtidsplaneringar, vilka som anställs och vilka mål som gäller för organisationen (Widmark, 2005).
2.8 Definition av oregelbundna arbetstider
Att arbeta i skift innebär att arbetstiderna avviker från vanligt dagtidsarbete på vardagar. Skiftarbete innebär scheman med varierande arbetstider under dygnet. Det finns olika
12 skiftsscheman, många scheman består av två grupper eller flera som avlöser varandra på bestämda tider. De olika skifttiderna är nattskift, förmiddagsskift, eftermiddagsskift. Något som bidrar till ökad hälsa är om skiftarbete har rotationsordning. Det vill säga att det är sekvenser i schemat, förmiddag-eftermiddag-natt och sedan har ledigt och efter det börja om igen (Stressforskningsinstitutet, årtal saknas). Skiftarbete innebär perioder av 6-12 timmars arbete som växlar på två, tre, eller fyra skift på alla 24 timmar. Ett schema kan även bestå av en turlista och då varierar tiderna väldigt mycket. Schemat kan även innebära beredskap eller jour samt att vissa skiftarbete enbart handlar om nattarbete. I Europa idag är ungefär var femte arbetstagare anställd som skiftarbetare, som involverar nattarbete samt att en av tjugo arbetar utökade timmar. (Harrington, 2001 & Stressforskningsinstitutet,). Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån gjorde 2005 en Arbetsmiljöundersökning att 28 % av alla kvinnor arbetar med skiftarbete, männen låg på 22 % procent. 14 % av männen arbetar nätter jämfört med kvinnornas 9 %. En faktor som är viktig när det gäller de anställdas psykiska hälsa är möjligheten att påverka arbetssituationen, genom exempelvis arbetstider, detta leder till att de anställda blir mer engagerade i arbetet (Stressforskningsinstitutet, årtal saknas).
Tabell 2. Prevalensen av skift arbetare av det totala anställda (%)
Nation 2004 2013 Kroatien 33,1 35,1 Slovenien 30,9 33,4 Slovakien 27,0 31,6 Polen 34,5 30,6 Rumänien 22,1 26,8 Island 19,2 26,1 Grekland 18,8 26,1 Sverige 20,7 22,5 Finland 23,5 22,3 Cypern 9,4 12,4 Danmark 5,7 4,9 Källa: Eurostat (2014)
2.9 Möjliga konsekvenser av att arbeta oregelbundna tider
Att arbeta med oregelbundna arbetstider kan innebära väldigt stora påfrestningar för hälsan och den ökar även risken för arbetsskador och arbetsolyckor. Det vanligaste problemet som
13 kan uppstå av att arbeta dessa tider är sömnbrist, störd sömn och trötthet
(Stressforskningsinstitutet, årtal saknas).
2.9.1 Stress
Alla människor har ett stressystem och ett anti- stressystem, båda behövs för att vara i balans med varandra. Den akuta stressen kan vara stimulerande om återhämtningen är för kort mellan gångerna. Upprepningar av den akuta stressen och ingen tid för återhämtning kan leda till kronisk stress. Ett exempel på när en individ inte hinner återhämta sig i arbetet är när arbetstiden komprimeras och för korta matpauser kan leda till för liten återhämtning både under och mellan arbetspassen (Lennernäs & Wiberg, 2006).
Till den kroniska stressen hör det till många bakomliggande orsaker, exempel på några stycken är; oro för ekonomi, arbetsrelaterad stress eller boende stress och att leva i en dålig relation. Att leva under denna stress kan leda till en rad av tillstånd och sjukdomar som exempelvis insulinresistens, typ 2- diabetes, bukfetma, dygnsrytmen i kortisolkurvan
försvagas eller försvinner och depression samt hjärt- och kärlsjukdomar. Ätandet är en annan aspekt som påverkas av stress, vid kronisk stress reagerar vissa människor genom att de tappar matlusten. Vissa människor med kronisk stress kan leda till att de äter för mycket, då kroppen tror att den ska rusta sig för fysisk kamp och flykt (Lennernäs & Wiberg, 2006).
2.9.2 Sömn
De flesta studier är eniga om att effekterna av långa arbetstider och oregelbundna arbetstider har en skadlig effekt på sömnen. Sömnproblem finns ofta i nattskiftsarbetare där sömnen vanligtvis sker mellan 07.00 och 12.00 (Lennernäs & Wiberg, 2006), då kan sömnen reduceras med upp till två timmar per dag (Harrington, 2001). Flera dygn av endast fem timmars sömn hinner kroppen uppfatta det som om individen förlorat en hel nattsömn. En helt överhoppad sömn gör att man blir lika farlig bilförare som en alkoholpåverkad individ. Den onormalt långa sömnen kan dock vara ett tecken på störningar i dygnsrytmen eller depression (Lennernäs & Wiberg, 2006).
Vad som händer med kroppen under sömnen är bland annat att ämnesomsättningen sjunker, kroppens vävnader underhålls och byggs upp, immunförsvaret aktiveras, minnet uppdateras och stärks samt att kroppen tillverkar blodsocker till hjärnans försörjning. När vi inte får den sömn vi behöver resulterar det i att människors planeringsförmåga minskar, svårare för att
14 överblicka saker och minnet blir sämre samt att risken för övervikt ökar (Lennernäs &
Wiberg, 2006).
Vid sömnbrist ökar även risken för felbedömningar och olyckor, lokförare kör mot rött, felbedömningar orsakar skador och olyckor sker i sjukhus och fabriker. Detta är
konsekvensen av sömnbrist, som beror på den mentala prestationsförmågan (Lennernäs & Wiberg, 2006). En annan viktig faktor som nämns när det gäller arbetsolyckor är mänskliga fel, som kan bero på sömnrelaterade faktorer och dygnsrytm. Störningar i dygnsrytmen i kombination med sömnbrist och trötthet kan leda till ineffektivitet på arbetsplatsen (Harrington, 2001).
2.9.3 Kost och motion
Kost och motion är också en viktig del för skiftarbetare speciellt de som arbetar nattid. Att nattarbetare sover några timmar kortare innebär däremot inte att energibehovet ökar, de känner sig snarare trötta och rör på sig mindre. Detta beror även på om arbetet är ett
stillasittande eller ett mer fysiskt krävande arbeten. De som arbetar natt eller tidiga morgnar sover mindre under de anslutande nätterna. Vad som då händer är att energiförbrukningen minskar med 15 % under natten och för varje extra timme en arbetare är vaken behövs det olika mycket energi beroende på hur krävande arbetet är. Mängden energi som ska intas beror därmed inte på de udda arbetstiderna utan hur aktivt ens arbete är. Det som är vanligt bland nattarbetare är att konsumtionen av extra mat under kvällen eller natten, utöver en vanlig dag med mat, innebär att man hamnar i positiv energibalans och att vikten kommer öka ganska snart (Lennernäs & Wiberg, 2006).
Den psykiska ohälsan har kommit att bli ett stort problemområde i dagens samhälle, inte minst bland anställda med oregelbundna arbetstider. De drabbas bland annat av sömnproblem, stress och svårigheter med kost och fysisk aktivitet.
15
3 SYFTE
Syftet med denna litteraturundersökning är att undersöka den vetenskapliga litteraturen för att studera den psykiska hälsan bland anställda som arbetar med oregelbundna arbetstider samt för att hitta riskfaktorer som påverkar den psykiska hälsan hos dessa arbetare negativt.
Studien kommer att undersöka följande frågeställningar:
● Hur stor är prevalensen av depression och ängslan bland anställda som arbetar
oregelbundna arbetstider?
● Vilka riskfaktorer finns för de som arbetar oregelbundna arbetstider när det gäller den
psykiska hälsan relaterade till arbetslivet och individen?
4 METOD
I detta avsnitt beskrivs hur artikelsökningen har gått till samt hur våra inkluderings- och exkluderingskriterier såg ut.
4.1 Artikelsökning
Vid artikelsökningarna valdes det ut sökord som ansågs vara relevanta för studiens syfte. Artikelsökningen grundades i två databaser, PubMed och PsycInfo. Resultatet av sökningen visas i tabell 3 och 4.
Tabell 3. Sökresultat PsycInfo
Datum Sökord Träffar Granskade abstrakt Granskade artiklar Använda artiklar 2014-04-24 Depression OR Anxiety*AND Workplace* AND Gender 148 2014-04-30 Shift Workers* AND Depresson* 73 25 15 7 2014-04-30 Shift Worker* AND Depression* 77 10 5 1 2014-04-30 Shift Workers* AND Anxiety* 2 1
16
Tabell 4. Sökresultat PubMed Central
Datum Sökord Träffar Granskade abstract Granskade artiklar Använda artiklar 2014- 04-24 Mental health AND Workplace 459 0 2014-04-24 Depression AND Anxiety AND Workplace AND employees 24 0 2014-04-24 Depression OR Anxiety* AND Workplace* AND Gender 64 0 2014-04-30 Shift worker AND depression 28 11 9 4 2014-04-30 Shift worker AND anxiety 10 5 2 0
4.2 Inkluderings- och exkluderingskriterier
Studiens inkluderingskriterier var att artiklarna skulle vara vetenskapliga, vara tillgängliga i fulltext samt att de skulle vara publicerade antingen på svenska eller engelska. De studier som behandlade skiftarbete, depression och ängslan inkluderades. Studiens exkluderingskriterier var de artiklar som inte var publicerade på engelska eller svenska eller hade någon fulltext.
4.3 Artikelgranskning
När artikelsökningen var klar genom PubMed och PsycInfo, lästes alla artiklarnas rubriker igenom och de relevanta artiklarna valdes ut. Efter det lästes 52 abstract och av dessa valdes 31 vetenskapliga artiklar ut för att få en närmre granskning. Artiklarna lästes igenom och det gjordes anteckningar som tog upp vad i artikeln som var relevant till vårt syfte. Det valdes ut 12 artiklar som skulle ingå i studien. När artiklarna hade valts ut genomfördes en
kvalitetsgranskning.
4.4 Kvalitetsgranskning
Vid artiklarnas kvalitetsgranskning användes Willmans (2006) (se bilaga 1)
bedömningsprotokoll för kvantitativa vetenskapliga artiklar. I bedömningsprotokollet var där ett klassificeringssystem där poäng, 1-3, delades ut för vetenskapliga variabler. De variabler som fanns med i bedömningsprotokollet var bland annat beskrivning av metod, resultatens
17 signifikans, om slutsatsen var rimlig samt om instrumentens validitet och reliabilitet. När alla poäng var utdelade summerades de sedan till en procentsats som visade artikelns slutgiltiga kvalitet. Kvalitetsgranskningen var indelad i tre nivåer för att bedöma artikelns kvalité; nivå I var den som var av bäst kvalité och hade 80 %, ≥26 poäng, nivå II var av medelkvalité och hade 70 %, ≥23 poäng, samt nivå II som var av låg kvalité och hade 60 %, ≥19 poäng. Av artiklarna i studien var det 4 som som hamnade i nivå I och 8 hamnade i nivå II, ingen av artiklarna hamnade i nivå III.
4.5 Databearbetning
För att få en bra överblick över de utvalda artiklarna sammanfattades de i en tabell (se bilaga 2) och rubrikerna som användes var; Titel, författare, år och land, Syfte, Studiedesign och
metod, Deltagare och bortfall, Resultat, Kommentar samt Kvalitetsgrad. Artiklarna
grupperades beroende på vilka variabler som fanns med i artikeln. I studiens resultat delades det upp beroende på likheter och skillnader från artikelns resultat samt att det togs fram mönster som hittades inom artiklarna och mellan artiklarna.
5 RESULTAT
I kommande avsnitt presenteras resultatet av artikelgranskningen.
5.1 Depression och oregelbundna arbetstider
Fyra av alla de granskade artiklarna visade att både kvinnor och män kände mer depression och nedstämdhet av att arbeta i skift.
En studie gjord av Driesen et al. (2010) utgick från studiepopulation A och studiepopulation B, där population A valdes för att undersöka sambandet mellan olika arbetsscheman och nedstämdhet. Där ingick de anställda som var involverade i dag, tre-, fem-, eller oregelbundna skiftarbetsscheman. Population B valdes för att undersöka sambandet mellan antalet
arbetstimmar/vecka och nedstämdhet. Där ingick anställda som var inblandade i dag arbetet enbart. Resultatet visade sig att den högsta andelen av nedstämdhet fanns bland
tre-skiftarbetare med 13,6 % och var vanligast bland män som arbetade i skift. Efter en kontroll för variablerna ålder, utbildningsnivå, ensam bo och långvarig sjukdom, var nedstämdhet bland dem fortfarande statistiskt signifikant. Bland de kvinnliga skiftarbetarna var det endast de som arbetade i fem-skift som hade högre andel nedstämdhet jämfört med dag arbetare. När
18 ytterligare korrigeringar gjordes för de arbetsrelaterade faktorerna i studien visade det sig att fem-skiftsarbetsschemat fortfarande var förknippat med fyrfaldigt högre nedstämdhet jämfört med dag arbetare.
I Nakatas et al. (2004) studie vars 522 deltagare analyserades, visade att den genomsnittliga poängen i skalan CES-D 1, som används för att mäta depressiva symtom, var 14,3 poäng och att förekomsten av depressiva symtom var 31,8 % bland samtliga deltagare. Fler studier som kunde påvisa att skiftarbetare kände mer depression än andra arbetare fanns av både Bara & Arbers och Luca et al. I studien av Bara & Arber (2009) som använde sig av GHQ2 för att mäta icke-ekologiska och icke psykotiska psykiska störningar, där resultaten visade att män var mer signifikanta till att vara ett GHQ-fall och att rapportera ängslan och depression, efter att ha arbetat 4 år eller mer under natten, jämfört med män som aldrig arbetat nätter. För kvinnorna hade ängslan, depression och mindre psykiska störningar påverkats negativt av att arbeta i olika skift under 2-3 år, jämfört med kvinnor som aldrig har arbetat i olika skift i minst 4 år. I Lucas et al. (2014) studie som innefattade 1013 offentliga arbetstagare,
utvärderades hur attityd och depressiva symtom speglar individens liv i nuläget utifrån BDI-skalan3, som påvisade att 16 % hade depression, som arbetade i roterande skift.
Figur 2. Relationen mellan depression och olika skiftscheman. (Luca et al, 2014)
1 Center for Epidemiologic Studies Depression Scale, (Asaoka et al, 2013). 2 12- item General Health Questionnaire, (Bara & Arber, 2009).
3 The Beck Depression Inventory, (Luca et al, 2010). 4
Shift Work Disorder, (Asaoka et al, 2013). 2
12- item General Health Questionnaire, (Bara & Arber, 2009). 3 The Beck Depression Inventory, (Luca et al, 2010).
19 I en annan studie av Driesen et al. (2011) visade det sig att män som arbetar i skift hade markant högre risk att utveckla depression än vanliga dag arbetare. Det visades även att depression var högre bland de tidigare anställda jämfört med de nuvarande, vilket i sig tyder på att skiftarbetare upplever arbetet mer krävande jämfört med dagarbetarna.
5.1.1 Nattarbete och depression/ängslan
Tre av studierna visar att depression förekommer mer bland natt skiftarbetare än andra arbetare.
I studien av Rios KA et al. (2010) gällande sjuksköterskor visade resultatet att 5,3 % av respondenterna hade över 20 poäng på depression skalan BDI, vilket indikerar på förekomst av depression, 10,2 % av respondenterna låg mellan 16-20 poäng, vilket visar på mild depression. En variabel som hade ett samband med BDI var arbetstiden. Resultaten visade nämligen att natt skiftarbetare hade högre poäng på BDI än någon annan arbetare. I studien av Fekedulegn et al. (2013) som omfattade 464 poliser, påvisade att de som var natt skiftarbetare rapporterade hög arbetsbelastning, 74,1 %, och att även de hade högre poäng när det gällde depression, via CES-D skalan. Vidare kunde Bara & Arbers (2009) också påvisa att män var betydligt mer benägna att rapportera både ängslan och depression efter att ha arbetat natt under fyra år eller mer, jämfört med kvinnor som aldrig arbetat olika skift.
5.1.2 Faktorer i relation till depression/ängslan
Sju studier har även kunnat påvisa att andra variabler så som kön, ålder, civilstånd och arbetsbelastning samt arbetstimmar har varit kopplade till depression, ängslan och nedstämdhet.
Ålder, kön och civilstånd är också viktiga faktorer att ta hänsyn till när det gäller depression, det har Luca et al. (2014) framfört i två av sina studier. I Lucas et al. (2014) tidigare studie påvisade han att en tydligt högre prevalens av mild depression förekom bland äldre arbetare, i åldersgruppen 51-64 år. Bland kvinnor visade resultaten att prevalensen av depression låg på 26 % som var betydligt högre än bland männens motsvarande 13 %. Studien menar även att den höga förekomsten av depression bland de arbetande kvinnorna speglar sig i deras roller i samhället, som till exempel att de behöver ägna sig åt både arbetet och familjeomsorgen. I den senare studien av Luca et al. (2014) visade resultaten på att civilstånd spelade en roll i
20 risken för att få depression, det visades nämligen att den högsta prevalensen av mild
depression fanns hos arbetare som var änkor.
Figur 3. Civilstånds betydelse för depression (Luca et al, 2014).
De 10,2 % respondenterna som rapporterade mild depression i Rios KA et al. (2010) studie var 55,5 % procent nattarbetare och 85,2 % av dem hade hälsoproblem. De 5,3 %
respondenterna i samma studie som rapporterade depression arbetade 78,6 % på natten och 7,6 % av dem hade hälsoproblem. I Asaokas et al. (2013) studie visar resultaten att relationen mellan att ha mer än 90 % arbetsposition, sömnlöshet och att arbeta natt i fem år eller mindre var kopplat med ängslan. I Gerbers et al. (2010) studie om poliser visade även den att de manliga poliserna hade mer ängslan över att begå misstag och kände att misslyckande på arbetet kunde medföra allvarliga negativa konsekvenser. Driesens et al. (2011) studie visade även att män som arbetade 26 timmar eller mindre i veckan hade en signifikant högre nedstämdhet än de som arbetar i 36-40 timmar i veckan. Det visades även att den minsta andelen nedstämdhet fanns bland de män som arbetade mer än 40 timmar i veckan. När det gäller de olika arbetsscheman visade det sig i Driesen et al (2011) studie vid undersökningens startpunkt att arbetare som bytte arbetsschema, exempelvis från skift till dagarbete, ledde till ökad nedstämdhet. De natt arbetande poliserna i Fekedulegn et al. (2013) studie rapporterade signifikant högre prevalens av hög arbetsbelastning. Justering för ytterligare variabler gjordes; ålder, kön, rang, rökning, sömn kvalité, arbetsbelastning, ängslan, depression, metabola syndrom och barnomsorg efter arbetet, men det var fortfarande betydligt högre för poliser i nattskift. Rios KA et al. (2010) studie visade även på att de sjuksköterskor som arbetade under natten hade dåliga kostvanor; de konsumerar fryst och färdiglagad mat samt koffeinhaltiga drycker.
21
5.2 Sömn
Fem av artiklarna som analyserades påvisade att sömnlöshet och extrem trötthet påverkades av att arbeta i skift. Både Asaokas et al. (2013) studie och Fagerbakke Eldeviks et al. (2013) studie visade att sjuksköterskor klassificerades för att ha SWD4, vilket kännetecknar extrem trötthet och sömnlöshet som är kopplat till ens skiftschema. I Asaokas et al. (2013) studie som innefattade 997 sjuksköterskor visade resultaten att 24,4 % av respondenterna var
klassificerade för att ha SWD. Graden av SWD var högre bland två-skiftarbetare än bland tre-skiftarbetare. I Fagerbakke Eldeviks et al. (2013) studie studerades även antalet snabba återvändningar5, där 81,2 % av de analyserade sjuksköterskorna rapporterade detta. Det visade sig nämligen vara signifikant vanligare att sjuksköterskor med snabba återvändningar till arbetet kände mer sömnlöshet, extrem trötthet och SWD. Överdriven trötthet bland sjuksköterskorna var endast signifikant kopplat med mer än 30 snabba återvändnignar i arbetet.
I Gerbers et al. (2010) studie rapporterade de skiftarbetande poliserna betydligt fler klagomål när det gäller sömnen än de som inte arbetar i skift. Likaså var skiftarbetarna generellt mindre nöjda med sömnen när de stigit upp. Alltså fanns det något fler klagomål och lägre kvalité i sömnen hos de skiftarbetande poliserna. Bland de skiftarbetande poliserna i Drakes et al. (2004) studie visade resultaten att de mest konsekventa skillnaderna fanns mellan natt- och dag arbetare, genom en minskad total sömn tid, minskad sömneffektivitet och en ökad
förekomst av sömnlöshet och trötthet under dagen för nattarbetarna. I studien utfördes även en gruppanalys av trötthet, hos de som både upplever och inte upplever sömnlöshet. En
signifikant effekt i denna grupp fanns; både natt- och roterande arbetare upplevde signifikant mer trötthet än dag-arbetare. En huvudeffekt av sömnlöshet hittades också; där individer med sömnlöshet rapporterade signifikant mer trötthet under dagtid än de som inte rapporterade sömnlöshet. Vidare påvisade Drake att 32,1 % av natt arbetarna och 26,1 % av de roterande uppfyllde kriterierna för SWSD6, vilket innebär att de har extremt svårt att upprätthålla tillräcklig ”sömn-vaken” funktion under ett skiftarbetsschema. Dessutom visade det sig att 18 % av dag arbetare rapporterade minst ett symptom, sömnlöshet eller överdriven sömnighet. I en studie av Nakata et al. (2004) visade resultatet att DIS (svårt att somna) låg på 29,6 %, DMS (svårt att upprätthålla sömnen) 15,5 procent och EMA (tidigt uppvaknande) låg på 3,4
4 Shift Work Disorder, (Asaoka et al, 2013). 5
Mindre än 11 timmar mellan skiften (Fagerbakke Eldeviks et al, 2013). 6 Shift Work Sleep Disorder (Dr ake et al, 2004).
22 % bland de 522 skiftarbetarna. Resultatet visade även att 23,3 % rapporterade att de sov dåligt eller väldigt dåligt under nätterna. Drakes et al (2010) studie visade också att endast en
huvudeffekt fanns för depression bland de 3 283 deltagarna, det var de som angav
sömnsvårigheter eller överdriven trötthet under dagen, dem visade sig ha högre nivåer av depression. Skiftarbetet i sig var dock inte kopplat med depression.
5.2.1 Faktorer i relation till sömn
Två av artiklarna behandlar även hur andra variabler som exempelvis ålder, familjestruktur och arbetserfarenhet har påverkat sömnen band skiftarbetarna.
Den enda studien inom detta område som rapporterade att ålder har en påverkan på SWD är Asaokas et al. (2013) studie, som visar att skiftarbetare med SWD visade sig vara signifikant yngre än de utan SWD. Nakatas et al. (2004) studie påvisade att arbetare med sjukfrånvaro hade en signifikant högre förekomst av både DMS (svårt att upprätthålla sömnen) och EMA (tidigt uppvaknande) jämför med personer utan sjukfrånvaro. Resultatet i hans studie visar även när timmarna man sover på dagen exkluderas, uppfylls fem av sex sömn variabler samt att depressiva symtom signifikant kunde kopplas med långvarig sjukfrånvaro. Alla dessa sömnvariabler ökade sjukfrånvaron två till fem gånger.
Sjuksköterskorna i Asaokas et al. (2013) studie med SWD visade sig ha högre värden i CES-D skalan. Andra faktorer som också var betydelsefulla för SWCES-D var sådana som
familjestruktur, de som inte arbetar som översköterska, 3-5 år och 6-9 års arbetserfarenhet, arbetar i ett två skiftsschema, är för närvarande engagerad i flera nattskift i rad och ingen möjlighet till tupplur under nattskiftet samt att de som spenderar mest tid på nattskift (32 timmar eller mer/månad), alla visade signifikanta kopplingar med SWD.
5.3 Stress
Endast en av de analyserade artiklarna behandlade hur stress, krav och press påverkade individen.
I Gerbers et al. (2010) studie som ju innefattade 460 poliser, visade resultaten att de som var skiftarbetare var kopplade till högre nivåer av stress och arbetsmissnöje. De manliga poliserna rapporterade även mer social stress än kvinnorna. Vidare visade resultatet att de höga
23 sömnen. Med andra ord upplevs stress som en viktig faktor i utvecklingen av klagomål när det gäller sömnen. Det visade sig även att både upplevd sömn och hälsa är starkt förknippade med den självrapporterade stressen, oavsett om poliser arbetar i skift eller inte. De manliga
poliserna i denna studie kände sig mer under press för att prestera bra och för att uppnå både interna och externa förväntningar jämfört med de kvinnliga poliserna.
5.4 Sjukfrånvaro
Tre av artiklarna nämner även sjukfrånvaro som en konsekvens av att arbeta med oregelbundna arbetstider.
I studien om poliser av Fekedulegn et al. (2013) visade att de poliser som hade sjukskrivit sig var yngre och hade även färre år i yrket samt att 55,8 % rapporterade mer dålig sömn och kvalité i sömnen oftare, jämfört med de 38,3 % som inte hade sjukskrivit sig. Andelen
kvinnor som sjukskrev sig var 27 %, motsvarande siffra för männen var 9,5 %. Totalt sätt var förekomsten av sjukfrånvaro den högsta på nattskiftet. Resultatet visade även att de som var sjukskrivna i tre dagar eller mer var yngre, hade mindre år erfarenhet, rapporterade
barnomsorg efter arbetet och rapporterade mer ängslan.
Två av studierna beskriver även sambandet mellan sjukfrånvaro och BMI7 bland de som arbetar med oregelbundna arbetstider. I studien av Fekedulegn et al. (2013) visade resultaten att poliser med ett normalt BMI på 25 fanns där inga signifikanta skillnader mellan skiften. För poliser som var överviktiga fanns det däremot en signifikant skillnad när det gäller
sjukskrivning bland natt skiftarbetare, som var dubbelt så stor som för dag skiftarbare, och var 74 % större än hos eftermiddag skiftarbetare. Sambandet mellan skiftarbete och sjukfrånvaro var helt beroende på polisernas BMI. För en polis med normalt BMI, fanns där inget
signifikant samband mellan skift arbetande och förekomst av sjukskrivning som varade 3 dagar eller längre i följd. Överviktiga poliser som arbetade på natten och eftermiddagen hade 65 % respektive 50 % större incidens jämfört med poliser på dag skift. Resultatet visade alltså att poliser med nattskift hade större risk för sjukskrivningar och att det var associerat med BMI. I den andra studien som också visade ett samband mellan skiftarbete, sjukfrånvaro och BMI var av Conceicao Antunes. L et al. (2010). Resultatet i denna studie visade att de arbetar med oregelbundna arbetstider rapporterade högre BMI och midjemått än dagarbetarna.
7 Body Mass Index är ett mått för kroppsfett som är baserat på en individs längd och vikt. Måttet delas in i fyra kategorier; Undervikt= <18,5, Normalvikt= 18,5- 24,9, Övervikt= 25–29,9 och Fetma= 30>. (National Institutes of Health).
24 Conceicao Antunes förklarar att detta kan betyda att skiftarbetare utvecklar metaboliska störningar, att det blir en riskfaktor för det metabola syndromet.
5.5 Sociala relationer
I två av studierna visade det sig att skiftarbetare har svårt att upprätthålla de sociala relationerna. I Drake (2004) studie visade resultaten att både natt arbetare och roterande skiftarbetare med SWD missade signifikant mer familj-tid eller missade mer sociala aktiviteter över de senaste tre månaderna jämfört med dag arbetare som rapporterade
sömnlöshet eller extrem trötthet. Nattarbete kan utlösa svårigheter att upprätthålla familj- och sociala relationer (Luca, 2014).
6 DISKUSSION
Diskussionen är uppdelad i en metoddiskussion där vårt tillvägagångssätt av artikelsökningen och en granskning av studiernas mätmetoder beskrivs samt en resultatdiskussion där en diskussion kring studiernas resultat förs.
6.1 Metoddiskussion
Då arbetslivet visade sig vara ett väldigt omfattande fält, grundades artikelsökningen på endast en del av den, nämligen anställda som arbetar på oregelbundna tider. En diskussion om vilka sökord som var relevanta för området genomfördes för att underlätta sökningen i de vetenskapliga databaserna. Databaserna som användes till sökningarna var PubMed och PsycInfo, då dessa ansågs vara mest relevanta utifrån vårt syfte. Valet av en litteraturstudie gjordes för att samla all vetenskaplig undersökning om ämnet och föra en diskussion om möjliga förebyggande åtgärder.
Under artikelsökningen valdes både relevanta rubriker och abstracts ut för att kunna göra en noggrannare granskning. Samtliga artiklar som granskades var tillgängliga i fulltext och var på engelska. Artiklarna valdes och granskades gemensamt ett antal gånger för att minimera risken för eventuella missuppfattningar. Inkluderings- och exkludering kriterier gjordes för att avgränsa artikelsökningen, samtliga studier var kvantitativa och de spelade ingen roll vilket årtal de publicerats, då en jämförelse över tid möjligtvis kunde göras. Då den psykiska hälsan är ett omfattande begrepp valdes det att fokuseras på depression och ängslan för att dessa besvär framkom i samtliga artiklar, därför utgick studien från dessa två begrepp.
25 De slutgiltiga artiklarna granskades efter Williams (2006) protokoll, en så kallad
kvalitetsgranskning. Svårigheter uppstod i värderandet av artiklarna, då liten kännedom och bakgrundskunskap om exempelvis ett mätinstrument var relevant eller om det var tillräckligt bra för den specifika studiens syfte. En presentation av artiklarna gjordes även med hjälp av en så kallad kritisk granskning, som var till för att underlätta förståelsen och förstå värdet i artiklarna, det ger även läsaren en inblick i vad artiklarna kort handlar om.
Samtliga studier som analyserades var kvantitativa, majoriteten av dem baserades genom en tvärsnittsstudie och två av dem var baserade på en kohortstudie.
Det finns både för- och nackdelar med dessa typer av studier. En tvärsnittsstudie undersöker sambandet mellan exponering och prevalens i sjukdomar i en definierad population vid ett enda tillfälle (Aschengrau, 2008). Detta är en nackdel då information som kan vara viktig och relevant för studiens syfte inte framkommer förens fokus riktas bakåt i tiden. En kohortstudie däremot undersöker flera hälsoeffekter av en exponering; ämnen definieras enligt deras exponeringsnivåer och följs upp efter sjukdomars förekomst (Aschengrau, 2008). Fördelen med att undersöka utifrån en kohortstudie är att den inte enbart beräknar prevalensen av exempelvis en sjukdom den tar nämligen även hänsyn till orsaker eller personliga egenskaper som är viktiga för detta utfall.
Fördelen att majoriteten av studierna har utgått från en tvärsnittsstudie är att den mäter prevalensen av depression och ängslan bland anställda som arbetar med oregelbundna tider. Även fast orsakssamband har gjorts i dessa studier är de inte tillräckliga då de inte har följt denna grupp över tid, med andra ord det är svårt att avgöra om studiens orsakssamband är tillräckligt pålitliga. De få kohortstudierna i resultatet kan därför vara de bästa studierna eftersom orsakssambanden ses över tid och de tar hänsyn till de föränderliga aspekterna samt att förekomsten av depression och ängslan förekommer.
Tvärsnittsstudiepopulationer är vanliga och de flesta visar ingen hänsyn till exponering och sjukdomsstatus. När forskare eller företag väljer att göra en tvärsnittsstudie är det för att de genomförs för folkhälsoplanering och för etiologisk forskning, dessa studier är relativt vanliga i arbetsmiljöer. Fördelarna med tvärsnittsstudier är att de är kostnadseffektiva och att där finns en generaliserbarhet (Aschengrau, 2008).
26 Det finns tre olika typer av kohortstudier som företag och forskare kan ta del av; prospektiv, retrospektiv eller ambidirectional. Det primära syftet med en kohortstudie är att jämföra förekomsten av symtom, sjukdom och mortalitet i de exponerade och oexponerande grupperna. Om det inte finns möjlighet till en helt oexponerad grupp för studien, väljs den grupp som är minst exponerad (Aschengrau, 2008).
Oavsett om studien är en tvärsnittsstudie eller en kohortstudie har olika mätmetoder används för att mäta förekomsten på bland annat depression, ängslan och sömn. Det förekom en hel del olika mätmetoder för att mäta prevalensen av depression, ängslan och sömn, men de som hade använts sig av gemensamma mätmetoder för dessa faktorer var; CES-D skala, BDI- mått och ett SWD formulär.
CES-D skalan som avser att mäta depressiva symtom i den generella populationen har använts av två studier, som har visat sig ha en hög konsistens och hög användbarhet. Validiteten för måttet inrättades av (1) sambandet med andra självrapporterade mätmetoder och (2) genom sambandet med de kliniska betygen för depression samt (3) genom
relationerna med andra variabler som stödjer sambandets giltighet (Radloff, 1977,). Skalan är därmed lämplig när prevalensen av depression är i fokus. Fördelarna med att använda sig av denna skala blir därmed att prevalensen av depression mäts, vilket är bra om studiens syfte är att svara på enbart förekomsten av depression. Om syftet i en studie däremot är att svara på orsakerna bakom depression är denna mindre lämplig, då den inte fokuserar på sambanden mellan de bakomliggande orsakerna och depression. Det är en viktig aspekt speciellt när det handlar om anställda som arbetar med oregelbundna arbetstider där orsakerna kan vara många till depression. Av den anledningen bör det användas andra mätmetoder som enbart fokuserar på denna grupp. BDI- måttet användes också av två studier, instrumentet avser att mäta karakteristiska attityder och symtom av depression, detta själrapporterande instrument har även utvecklats i olika former, en av dem är en självrapportering om det fysiska tillståndet (American Psychological Association, årtal saknas). Mätinstrumentet är med andra ord omfattande och behandlar flera faktorer än bara depression. CES-D skalan i detta fall är möjligtvis bättre än BDI- måttet för att den endast behandlar depression och då studierna som använder BDI- måttet som mätmetod avser att mäta prevalensen av depression, kan denna mätmetod vara mindre relevant.
27 Till skillnad från de ovanstående mätmetoderna användes det i två av artiklarna en SWD- skala som riktar sig för gruppen skiftarbetare. SWD vilket syftar till att mäta extrem trötthet och sömnlöshet som är förknippat med ens skiftsystem är en relevant mätmetod för denna grupp och kan anses ha en hög validitetsgrad. Vad som också gör mätmetoden ytterst relevant är att de som arbetar i skift och i oregelbundna tider vanligtvis har problem med sömnen, då de delvis rubba dygnsrytmen.
Ett flertal metoder har används i samtliga artiklar, några hade exempelvis använt sig av mätmetoder som behandlar olika grader av depression. Även om mätmetoderna i sig hade kunnat vara mer relevanta för just denna målgrupp finns det en annan svårighet med att ha ett flertal mätmetoder, jämförelsen mellan dem. Då de inte använder sig av likadana frågor, skalor och definitioner blir det ytterst svårt att jämföra och använda sig av varandras
undersökningar för att utveckla, förstå sambanden och uppnå framsteg inom detta område. Att använda sig av enhetliga metoder inom specifikt detta område hade inneburit en stor fördel för jämförelsebarheten och viktiga framsteg inom folkhälsan hade kunnat göras.
Då vi lever i ett samhälle som är enormt påfrestande för den psykiska hälsan, var det konstigt att de flesta studierna inte utgick från en mätmetod som mäter stress, endast två artiklar hade en sådan mätmetod. Detta anses vara otroligt viktigt i arbetslivet inte minst för de som arbetar med oregelbundna tider, där sömnen, kosten och den fysiska biten uteblir eller försämras. Det blir med andra ord svårare för de som arbetar med oregelbundna arbetstider att planera dagen, inte minst kosten och den fysiska aktiviteten samt att de sociala relationerna sätts på prov. Att använda sig av en specifik mätmetod för arbetare generellt och inte minst för arbetare med oregelbundna arbetstider, anses därför vara ytterst viktigt för att koppla de bakomliggande orsakerna till depression och ängslan.
6.2 Resultatdiskussion
Flera studier i resultatet har kunnat påvisa att både kvinnor och män kände mer depression, ängslan och nedstämdhet av att arbeta med oregelbundna arbetstider. Resultatet visade även att prevalensen av depression var störst bland natt arbetare/natt skiftarbetare samt risken att utveckla depression var störst i denna grupp. När det handlar om att arbeta på udda tider har resultat även påvisat att andra variabler har påverkat den psykiska hälsan. Variabler som exempelvis kön, ålder, civilstånd och arbetsbelastning samt arbetstimmar. Oregelbundna arbetstider har även påvisats ge konsekvenser av sömnen, både i antalet timmar och kvalité.
28 Även här har andra variabler som exempelvis ålder, familjestruktur och arbetserfarenhet en inverkan på sömnen. Olika former av stress har också konstaterats att det påverkas av oregelbundna arbetstider, speciellt när det är kopplat till sömn. Sjukfrånvaron visades även vara högre bland kvinnor än män och den högsta andelen sjukskrivningar visades bland de som arbetar nattskift, detta var kopplat med ett högt BMI. Resultatet visade även att individer som arbetar i skift eller natt har svårare att upprätthålla de sociala relationerna. Det var svårt att bevisa om depression berodde på de olika skiftscheman eller om det berodde på de individuella faktorerna.
Arbetare med oregelbundna arbetstider
Faktorerna som påverkar den psykiska hälsan hos arbetare speciellt de som arbetar med oregelbundna arbetstider är många, och de är alla kopplade till varandra.
Många av studierna påvisade att sömn är en av de största faktorerna som anställda med oregelbundna arbetstider drabbas av. Genom tabellen nedan förklaras de olika stadierna i sömnen som är viktiga för den totala återhämtningen, som är ytterst viktigt för de som arbetar med oregelbundna arbetstider.
Tabell 4. Sömnens 5 stadier. Stadium Beskrivning
Stadium 1 Övergångsfas från vakenhet till sömn som saknar rde
Stadium 2 ”Bas-sömnen”, fyller upp hälften av sömnperioden. Det sker en återhämtning men inte maximalt
Stadium 3 och 4 Djupsömnen, här sker den maximala återhämtningen, här är vi mest svårväckta och förvirrade om vi väcks
Stadium 5 Även kallat REM- rapid eye movement, det är stadiet där vi drömmer. Det visar en förhöjd aktivitet i både hjärna och övriga kroppen men kroppens positionsmuskler är avslappnade. Den djupa sömnen prioriteras alltid och får dominera första halvan och att REM inte släpps fram på allvar förrän i sömnens andra halva
Källa:Stressforskningsinstitutet (2010:322)
Både djupsömnen och drömsömnen är viktiga stadier för återhämtningen, det har nämligen visats att dessa stadier är viktiga för den fysiska återhämtningen och immunförsvaret
