Elevinflytande - "Programstyrelse" med elevmajoritet

Full text

(1)MALMÖ HÖGSKOLA Gymnasielärarutbildningen. Malmö PPU 40 SÄL II. Elevinflytande ”Programstyrelse” med elevmajoritet.. Ronnie Jensen Norra Järnvägsgatan 10 593 30 Västervik. Examensarbete, 5p. Handledare: Karin Nyström.

(2) Lärarhögskolan Malmö PPU 40 SÄL II. Arbetets art:. Examensarbete, 5p. Titel: Författare: Handledare:. Elevinflytande – ”Programstyrelse” med elevmajoritet. Ronnie Jensen Karin Nyström. Sammanfattning Eleverna och lärarna vid Teknikprogrammet på Västerviks Gymnasium har under en försöksperiod höstterminen-01 till vårterminen –02, bildat en programstyrelse med elevmajoritet, i syfte att stärka elevinflytandet inom programmet. Resultatet visade att en majoritet av eleverna upplevde att de fått ett ökat inflytande genom tillkomsten av programstyrelsen. Det var dock svårt att engagera det stora flertalet elever i demokratiseringsprocessen. Styrelsen behövde förbättra sina arbetsformer, i synnerhet informationen ut till eleverna. Barn- och Utbildningsnämnden beslutade 2002-09-17 Dnr 2001.83, att förlänga försöksperioden ytterligare ett läsår ht –02 till vt –03. En utförlig redovisning av försöksverksamheten skall ske under oktober månad 2003. Genom denna undersökning har jag velat undersöka om eleverna fortfarande uppfattar programstyrelsen som ett bra medel i strävan mot ett ökat elevinflytande, eller om det skett några förändringar sedan tidigare rapport. Resultatet visar att en större andel elever än tidigare, upplever ett ökat inflytande på teknikprogrammet. Engagemanget från eleverna har dock minskat något sedan tidigare mätning. Eleverna anser inte att föräldrar skall medverka i programstyrelsen.. Nyckelord: elevinflytande, elevmajoritet, programstyrelse, engagemang, föräldrainflytande.

(3) Innehållsförteckning SAMMANFATTNING ..........................................................................................................................................2 1 INTRODUKTION...............................................................................................................................................1 2 BAKGRUND .......................................................................................................................................................2 2.1 STYRDOKUMENT .............................................................................................................................................2 2.1.1 Läroplanen ..............................................................................................................................................2 2.1.2 Lokala Skolplanen ...................................................................................................................................2 2.1.3 Programmål ............................................................................................................................................2 2.1.4 Programstyrelse ......................................................................................................................................2 3 SYFTE..................................................................................................................................................................3 4 METOD................................................................................................................................................................3 4.1 URVAL ............................................................................................................................................................3 4.2 DESIGN ...........................................................................................................................................................3 4.3 DATABEARBETNING ........................................................................................................................................4 4.4 ANALYS ..........................................................................................................................................................4 5 RESULTAT .........................................................................................................................................................5 5.1 FREKVENSMÄTNING ........................................................................................................................................5 5.1.2 Procedurfrågor........................................................................................................................................5 5.1.5 Elevinflytande..........................................................................................................................................7 5.1.6 Föräldrarmedverkan 5.1.7 Annan form ........................................................................................................................7 5.1 8 Individkategori ........................................................................................................................................7 5.2 ÖPPNA FRÅGOR ...............................................................................................................................................8 5.3 ANDRA MÄTNINGAR........................................................................................................................................8 6 DISKUSSION ......................................................................................................................................................9 7 KÄLLFÖRTECKNING ...................................................................................................................................10 8 BILAGOR.............................................................................................................................................................. ENKÄT FREKVENSTABELL....................................................................................................................................................

(4) 1 Introduktion Begreppen elevdemokrati och elevinflytande förekommer ofta i olika sammanhang. Inom skolan, i media, politiska diskussioner etc. I skolan förekommer begreppen i olika nationella och lokala styrdokument. Anledningen till varför jag valt att undersöka dessa begrepp, är främst att jag tror det finns en stor och utbredd otydlighet i tolkningen och tillämpningen av begreppen. Möjligen finns stora skillnader i definitionen av begreppen bland rikspolitiker, lokalpolitiker, skolledare, lärare och elever. Vad betyder egentligen, upplevt, verkligt, resp. reellt inflytande? Har föräldrarna ett intresse av att engagera sig i inflytandefrågor? I denna rapport har jag begränsat mig till att titta på ett specifikt sätt att tillämpa elevinflytande vid Teknikprogrammet, på Västerviks Gymnasium. Under våren 2002, gjordes en utvärdering av projektet. Genom inrättande av en programstyrelse med elevmajoritet, vill man inom programmet uppnå målen i skolans styrdokument avseende elevinflytandet. 1.

(5) 2 Bakgrund 2.1 Styrdokument I ett antal styrdokument regleras hur skolan och eleverna skall förhålla sig till varandra. Några av dessa berör frågan om elevers inflytande över sin skolsituation. Enligt Skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer (1 kap. 2 och 9 §§). Med denna lag som grund, har ett antal styrdokument utarbetats. 2.1.1 Läroplanen I Läroplan 94 (Lpf 94 2.3) anges bl.a följande riktlinjer: ”läraren skall se till att alla elever, oavsett kön och social och kulturell bakgrund, får ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen”. 2.1.2 Lokala Skolplanen Den lokala Skolplanen 1999-2002 för Västerviks kommun anger på sidan 8 följande formulering: ”Barnen/eleverna skall uppleva att de påverkar arbetets innehåll och genomförande, och att de får arbeta på det sätt de lär sig bäst på”. I samma stycke finns också följande formulering: ”Information om verksamheten till föräldrar skall vara så lättillgänglig och tydlig att föräldrarna har reella möjligheter till inflytande över innehåll och arbetsformer”. På sidan 4 klargörs också behovet av en lokal arbetsplan för de olika enheterna. 2.1.3 Programmål Teknikprogrammets mål, kursplaner etc. finns beskrivna i Teknikprogrammet Gy 2000, TE 2000:17. Detta dokument berör inte inflytandefrågor alls, i vart fall finns inga tydliga formuleringar. I syfte att stärka elevinflytandet på teknikprogrammet på Västerviks Gymnasium beslutade Barn- och Utbildningsnämnden (Dnr 2201.83) att ge ansvarig rektor delegation och beslutsrätt för bildande av en självstyrande programstyrelse. Ansvariga rektorer har i tjänsteskrivelse 2001-09-07 beslutat ge Teknikprogrammet möjlighet att under perioden 2001-09-05 till 200206-15, ha ett ökat självstyre inom vissa givna förutsättningar. Dessa förutsättningar var: • Ekonomi, inom givna ramar • Projekt och kursinnehåll • Utvärdering/programutveckling • Studiemiljö Efter utvärdering (2002-05), togs beslut i BUN om förlängning av projektet t.o.m. läsåret 2002-2003 med en utvärdering under oktober månad 2003. 2.1.4 Programstyrelse Programstyrelsen bildades och består av 9 elever och 6 lärare. En viktig uppgift för styrelsen var att skapa ett för programmet unikt måldokument. Arbetet med detta pågick under stor del av höstterminen. Teknikprogrammet Västerviks kommun Måldokument samt stadgar fastställdes 2002-02-11 av programstyrelsen. Programstyrelsen har under hela försöksperioden haft 25 st (tom okt –03) protokollförda sammanträden. Mellan styrelsemötena har ett arbetsutskott och ett antal arbetsgrupper genomfört olika uppdrag och sammanträden.. 2.

(6) 3 Syfte Den under läsåren ht 2001- vt 2003, pågående försöksverksamheten med en självstyrande programstyrelse med elevmajoritet, på Teknikprogrammet på Västerviks Gymnasium, skall enligt beslut utvärderas senast under oktober månad 2003. I syfte att skapa underlag för beslut om eventuell förlängning av denna försöksperiod, har jag valt att ”mäta” hur eleverna upplever programstyrelsen som ett alternativ, för att stärka elevinflytandet. Jag avser också att jämföra resultatet av denna undersökning med resultatet ur en tidigare forskningsrapport1.. 4 Metod 4.1 Urval Undersökningsgruppen bestod av 123 elever vid Teknikprogrammet på Västerviks Gymnasium. Gruppen utgör det totala antalet elever vid programmet, fördelade på 30 elever i årskurs 1, 33 elever i årskurs 2 och 60 elever i årskurs 3. Avgångseleverna i årskurs 3 deltog också i undersökningen, jag ansåg att det var viktigt att få med deras upplevelser av programstyrels-verksamheten eftersom dom varit med från starten av projektet. Urvalet kan i detta sammanhang betraktas som en totalundersökning (Ejlertsson, 1996). Då jag arbetar som lärare på Teknikprogrammet Västerviks Gymnasium, föll det sig naturligt att välja just denna undersökningsgrupp. Gruppen består till övervägande del av män (87%). Undersökningen genomfördes under höstterminen 2003 på lektionstid, som en kvantitativ studie i form av en strukturerad enkät med givna svarsalternativ. En fråga var öppen, dvs individen kunde ge egna formulerade svar. Eleverna informerades om anonymitet och om enkätens syfte. Bortfallet vid undersökningstillfället var 12%, vilket enligt min mening inte har någon avgörande betydelse för resultatet.. 4.2 Design Enkäten innehöll 17 st frågor. Med de 3 första frågorna, ville jag testa om eleverna kände till att Teknikprogrammet har en programstyrelse med elevmajoritet. Det var också intressant att se vad dom kände till om programmets måldokument. Frågorna 4 – 7 handlade om information och procedurer kring själva valet till programstyrelsen. Fråga 8 testar elevernas engagemang och delaktighet i demokratiseringsprocessen. Frågorna 9 – 11 ger svar på elevernas uppfattning om hur information från programstyrelsen når ut till eleverna. Fråga 12 handlar om uppfattningar kring elevinflytandet. Fråga 13 ger information om individen är styrelsemedlem eller suppleant. Fråga 14 ger svar på elevernas uppfattningar huruvida det skall finnas föräldrarepresentanter i programstyrelsen. Anledningen till att denna fråga finns med, är att i det lokala styrdokumentet Skolplan 1999 – 2002, påtalas vikten av föräldrarnas reella möjlighet till inflytande över innehåll och arbetsformer i skolan. Fråga 15 är en öppen fråga som ger möjlighet till egna formulerade svar om det bör finnas någon annan form än programstyrelse.. 1. Forskningsrapport 5p, Högskolan i Kalmar, institutionen för pedagogik och metodik. (Ronnie Jensen) 3.

(7) 4.3 Databearbetning Efter genomförd test, numrerades samtliga enkäter (1 – 123). Jag valde att arbeta med Excel som verktyg i databearbetningen. Innan dataregistreringen påbörjades, skapades en arbetsbok (”datafil”) i Excel. På det första bladet, som jag kallade Dataregistrering, konstruerade jag en matris med de numrerade frågorna som kolumner, och individernas unika nummer i motsvarande antal rader. Blad nummer två kallade jag Tabelldata, där jag skapade en tabell för varje fråga. Frekvensmätningen av svarsalternativen utfördes med hjälp av Excel`s inbyggda statistiska formler med direkta kopplingar till bladet Dataregistrering. Till varje tabell skapades också en enkel formel för beräkning av procentuell fördelning av frekvensmätningarna. Det tredje bladet kallade jag Histogram. Här skapades ett Histogram som visade en grafisk bild av frekvensmätningarna för respektive fråga. Histogrammen kopplades med hjälp av relevanta formler direkt till bladet Tabelldata. Eftersom enkäten redan var kodad på enkätformuläret, blev dataregistreringen tämligen enkel att genomföra. Enklast möjliga kodsystem tillämpades, t.ex Ja=1 och Nej=3. Detta strukturerade arbetssätt att bearbeta enkätsvaren, visade sig vara mycket effektivt. Jag gjorde även en koppling till resultatet från tidigare undersökning som genomfördes våren 2002.. 4.4 Analys Med hjälp av tabeller och histogram, kunde varje fråga analyseras på ett enkelt och överskådligt sätt. Kopplingen till den tidigare undersökningen i samma histogram, förenklade analysen avsevärt. För att kunna göra djupare analyser, där t.ex där olika grupper sorteras ut med hjälp av bestämda villkor, användes en enkel sorteringsrutin i Excel. Här användes matrisen på blad 1 (Dataregistrering). Efter villkorsval och sortering kunde individerna räknas med hjälp av Excel´s statistikfunktioner. Metoden är tveksam då den är något tidskrävande och innehåller ett visst mått av felrisk. Med hänsyn till den i statistiska sammanhang fåtaliga populationen, bedömdes metoden ändå acceptabel. Vid större undersökningar bör andra dataprogram användas som t.ex SPSS.. 4.

(8) 5 Resultat 5.1 Frekvensmätning 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0%. Höger stapel motsvarar resultat från undersökning utförd vårterminen 2002.. 96% 93%. 4% 7% Ja. Nej. Figur 1, svar på frågan: Känner du till att Teknikprogrammet har en styrelse med elevmajoritet?. I stort sett alla elever vid Teknikprogrammet känner till att det finns en programstyrelse med elevmajoritet. 100% 80% 60% 40% 20% 0%. 79%. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%. 70% 21%. Ja. 30%. Nej. 50%51% 25% 20%. Ja. Figur 2, svar på frågan: Känner du till att det finns ett måldokument för Teknikprogrammet?. 29% 25%. Delvis. Nej. Figur 3, svar på frågan: Har du läst måldokumentet?. Flertalet av eleverna känner också till att det finns ett måldokument för programmet. Dock har hälften av individerna aldrig läst måldokumentet. 5.1.2 Procedurfrågor. 80%. 72%. 100% 80%. 60%. 91% 76%. 60%. 40%. 20%. 20%. 40% 8%. 20%. 0%. 20% 4%. 4% 4%. Vet ej. Nej. 0% Ja. Vet ej. Nej. Ja. Figur 5, svar på frågan: Fick du inför valet(årsmötet) vara med och nominera elever till programstyrelsen?. Figur 4, svar på frågan: Har du fått information om programstyrelsens ansvar och befogenheter?. Fråga 4 har modifierats, varför ingen jämförelse kan göras med tidigare undersökning. Det framgår tydligt att informationen gått fram om programstyrelsens ansvar och befogenheter. Fråga 5 ger ett missvisande resultat, beroende på att elever i årskurs 1 ännu inte deltagit i något val. Vid en analys, där dessa elever undantagits för denna fråga, ger resultatet 94% Jasvar.. 5.

(9) 80%. 75%. 100% 59%. 80%. 60%. 41%. 40%. 84% 71%. 60%. 25%. 40%. 20%. 20%. 0%. 10%13%. 16% 7%. Vet ej. Nej. 0% Ja. Nej. Ja. Figur 6, svar på frågan: Anser du att alla elever, med närvaroplikt, skall deltaga vid valet av styrelseledamöter till programstyrelsen?. Figur 7, svar på frågan: Vet du hur man lämnar frågor eller förslag till programstyrelsen?. En majoritet av eleverna anser att man skall delta vid valet av styrelseledamöter till programstyrelsen. En ökad medvetenhet om hur man lämnar frågor och svar, kan utläsas i tabell 7. 5.1.3 Engagemang och delaktighet 100%. 77%. 80%. 5.1.4 Information 80%. 69%. 23%. 63%. 60%. 60% 40%. 74%. 37%. 40%. 31%. 26%. 20%. 20% 0%. 0% Ja. Nej. Ja. Figur 8, svar på frågan: Har du lämnat frågor eller förslag till programstyrelsen?. Nej. Figur 9, svar på frågan: Brukar frågor och förslag till programstyrelsen tas upp i ditt klassråd?. Engagemanget tycks inte ha ökat sedan tidigare mätning, trots att fler upplever att frågor och svar tas upp i klassråden.. 80%. 80%. 59%61%. 60% 40%. 60%. 30% 23%. 49%. 57%. 51%. 40%. 11%16%. 20%. 43%. 20%. 0% Instämmer helt. Instämmer delvis. 0%. Instämmer inte alls. Ja. Figur 10, svar på frågan: På mentorstiden går vi igenom det senaste styrelseprotokollet.. Nej. Figur 11, svar på frågan: Vet du var styrelseprotokollen finns tillgängliga?. Information om styrelseprotokollen och deras tillgänglighet, fungerar uppenbarligen inte så bra.. 6.

(10) 5.1.5 Elevinflytande 100%. 47% 44% 33% 30%. 50% 40% 30% 20% 10% 0%. 11% 9%. 60% 11% 7%. 7% 1%. 40%. lå. gt. 0% Ja. yc ke t. gt. 15% 16%. Nej. M. Lå. t kl ig. Ti llr äc. St or t. yc ke t. .... 20%. M. 85% 84%. 80%. Figur 12, svar på frågan: Hur uppfattar du elevinflytandet på Teknikprogrammet?. Figur 13, svar på frågan: Är du styrelseledamot eller suppleant i programstyrelsen?. Eleverna har en ökad upplevelse av inflytande sedan tidigare mätning. En fördjupad analys visar att de allra flesta av elevrepresentanterna i programstyrelsen, upplever ett stort, eller mycket stort inflytande. 5.1.6 Föräldramedverkan. 5.1.7 Annan form. 89% 90%. 100%. 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0%. 80% 60% 40% 20%. 11% 10%. 0% Ja. 96% 94%. 4%. 6%. Ja. Nej. Figur 14, svar på frågan: Anser du att föräldrar-representanter skall finnas med i programstyrelsen?. Nej. Figur 15, svar på frågan: Anser du att någon annan form än programstyrelse bör finnas? Om Ja, vilken?. Majoriteten av eleverna anser inte att föräldrar skall medverka i programstyrelsen, och att de flesta är nöjda med denna arbetsform. 5.1 8 Individkategori. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%. 100%. 49%. 87%. 80% 24%. 60%. 27%. 40% 13%. 20% 0% Årskurs 1. Årskurs 2. Man. Årskurs 3. Figur 16, svar på frågan: Vilken årskurs går du i?. Kvinna. Figur 17, svar på frågan: Är du?. Elever i årskurs 3 är överrepresenterade i undersökningen pga. att avgående elever (Vt-03) medverkar. Dessa elever har störst erfarenhet av försöksprojektet med ”programstyrelse” vilket stärker reliabiliteten. En fördjupad analys visar att 80% av flickorna upplever ett stort, eller mycket stort inflytande på programmet. 7.

(11) 5.2 Öppna frågor Fråga 15 är en öppen fråga. Följande 4 svar angavs på frågan om det borde finnas en annan form än programstyrelse: • Festkommitté • En ordinarie rektor och programstyrelse • Festkommitté • Enbart elever. 5.3 Andra mätningar Västerviks Gymnasium tillämpar en utvärderingsmodell för kvalitétsmätning som kallas ”Cockpit” (se Kvalitétsredovisning 2002 – Västerviks kommuns gymnasieskola och gymnasiesärskola). I en enkät svarar eleverna på ett antal frågor som rör skolarbete, trygghet, inflytande mm. Enkäten genomförs på varje program i slutet av varje termin. Ur redovisningen från 2002, hämtas följande text: ”Elevernas inflytande mäts med två ställningstaganden, som fokuserar elevernas inflytande över sin egen lärprocess. Jag får vara med och påverka det jag gör i skolan. Jag får arbeta på det sätt som jag lär mig bäst på” Den kommunövergripande bilden utgörs av medelvärdet av elevernas svar på de två ställningstagandena. Detta värde indikerar graden av inflytande över och ansvar för sitt lärande.” Cockpitvärden för teknikprogrammet: 2001 2002 2003 7,6 7,5 8,5 Medelvärde 6,7 6,6. 8.

(12) 6 Diskussion Programstyrelsen på Teknikprogrammet har, när detta skrivs, verkat under två läsår. Undersökningen visar att eleverna upplever att de fått ett ökat inflytande över sin skolsituation. Den av Barn- och Utbildningsnämnden genomförda ”Cockpit”-mätningen, visar också på en markant ökad upplevelse av inflytande på programmet. Arbetetsformen med programstyrelse har sannolikt bidragit starkt till denna utveckling. En majoritet av arbetslaget har klart uttalat en positiv inställning till försöksverksamheten med programstyrelse. Hur gå vidare? Arbete pågår med att även stärka elevernas delaktighet i demokratiseringsprocessen. I den lokala skolplanen påtalas också vikten av att föräldrarna skall ha reella möjligheter till inflytande över innehåll och arbetsformer. När det gäller frågeställningen om föräldrars medverkan i programstyrelsen, kan man säga att resultatet får anses vara förväntad. En överväldigande majoritet av eleverna anser inte att det skall finnas föräldrarepresentanter i programstyrelsen. Det kunde vara intressant undersöka på vilket sätt skolan kan ge föräldrarna reellt inflytande enligt skolplanens intentioner. Är det verkligen så att delaktighet och inflytande är en grundförutsättning för bestående kunskaper? Kunskaper inom gymnasieskolan mäts och värderas genom dess betygssystem Eleverna från NV och SP programmen, har oftast de högsta betygen. Samma elever visar också lägsta graden av upplevt inflytande (se cockpit 2002). Det skulle vara intressant att studera detta förhållande närmare. I slutet av enkäten har utlagts frågorna 16 och 17 som är ”standardfrågor” om kön och vilken årskurs individen tillhör. Det kan vara intressant att analysera dessa grupper var för sig i en fördjupad studie.. 9.

(13) 7 Källförteckning Utbildningsdepartementet. Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna. BUN Västerviks kommun (1999). Skolplan 1999-2002. Västervik: Barn- och utbildningsförvaltningen. Skolverket (2000). i Teknikprogrammet Gy 2000, TE 2000:17. Stockholm: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm. Teknikprogrammet Västerviks kommun Måldokument (2002). Teknikprogrammet Göran Ejlertsson (1996), Grundläggande statistik. Studentlitteratur Lund. Kvalitétsredovisning 2002 – Västerviks kommuns gymnasieskola och gymnasiesärskola Forskningsrapport 5p, Högskolan i Kalmar, institutionen för pedagogik och metodik. (Ronnie Jensen). 8 Bilagor 1. Enkät 2. Tabelldata från frekvensmätning. 10.

(14) BILAGA 1. Enkätundersökning om PROGRAMSTYRELSENS betydelse för elevinflytandet på Teknikprogrammet inom Västerviks Gymnasium. 1 Känner du till att Teknikprogrammet har en programstyrelse med elevmajoritet? 2 Känner du till att det finns ett måldokument för Teknikprogrammet? 3 Har du läst måldokumentet?. 1. 10 På mentorstiden går vi igenom det senaste styrelseprotokollet.. 3. Nej 1. 2. 3. Ja. Nej 1. Ja 4 Har du fått information om programstyrelsens ansvar och befogenheter? 5 Fick du inför valet vara med och nominera elever till programstyrelsen? 6 Anser du att alla elever, med närvaroplikt, skall deltaga vid valet av styrelseledamöter till programstyrelsen? 7 Vet du hur man lämnar frågor eller förslag till programstyrelsen? 8 Har du lämnat frågor eller förslag till programstyrelsen? 9 Brukar frågor och förslag till programstyrelsen tas upp i ditt klassråd?. 2. Ja. 2. 3. Del av 1. Ja. Nej 2. 3. Vet ej 1. Ja. Nej 2. 3. Vet ej 1. Nej 2. 3. Ja. Nej 1. Ja. 2. 3. Vet ej 1. Nej 2. 3. Ja. Nej 1. 2. 3. Ja. Nej 1. Instämmer helt. 2. 1. 11 Vet du var styrelseprotokollen finns tillgängliga?. 3. Instämmer Instämmer delvis inte alls 2. 3. Ja 12 Hur uppfattar du elevinflytandet på Teknikprogrammet?. 13 Är du styrelseledamot eller suppleant i programstyrelsen? 14 Anser du att föräldrarepresentanter skall finnas med i programstyrelsen? 15 Anser du att någon annan form än programstyrelse bör finnas? Om Ja, vilken?. 16 Vilken årskurs går du i? 17 Är du?. Nej Mycket stort Stort Tillräckligt Lågt Mycket lågt. 1 2 3 4 5. 1. 2. Ja 1. 1. 2. Ja. 3. Nej 1. Ja. årsk 1 årsk 2 man 1. Kontrollera att du besvarat alla frågor!. 3. Nej. 2. 3. Nej. årsk 3 kvinna 2.

(15) BILAGA 2. Frekvenstabell 1 Känner du till att Teknikprogrammet har en styrelse med elevmajoritet? Ja Nej S:a. 118 96% 5 4% 123 100%. 2 Känner du till att det finns ett måldokument för Teknikprogrammet? Ja Nej S:a. 95 79% 26 21% 121 100%. S:a. 25 20% 36 29% 62 50% 123 100%. 3 Har du läst måldokumentet? Ja Delvis Nej. Har du fått information om programstyrelsens ansvar och 4 befogenheter? Ja Vet ej Nej S:a. 88 72% 24 20% 10 8% 122 100%. 5 Fick du inför valet vara med och nominera elever till programstyrelsen? Ja Vet ej Nej S:a. 90 76% 24 20% 5 4% 119 100%. Anser du att alla elever, med närvaroplikt, skall deltaga vid valet av 6 styrelseledamöter till programstyrelsen? Ja Nej S:a. 92 75% 30 25% 122 100%. 7 Vet du hur man lämnar frågor eller förslag till programstyrelsen? Ja Vet ej Nej S:a. 1. 103 84% 12 10% 8 7% 123 100%.

(16) BILAGA 2. 8 Har du lämnat frågor eller förslag till programstyrelsen? Ja Nej S:a. 28 23% 94 77% 122 100%. 9 Brukar frågor och förslag till programstyrelsen tas upp i ditt klassråd? Ja Nej S:a. 84 74% 30 26% 114 100%. 10 På mentorstiden går vi igenom det senaste styrelseprotokollet. Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls S:a. 36 30% 72 59% 14 11% 122 100%. 11 Vet du var styrelseprotokollen finns tillgängliga? Ja Nej S:a. 52 43% 70 57% 122 100%. 12 Hur uppfattar du elevinflytandet på Teknikprogrammet? Mycket stort Stort Tillräckligt Lågt Mycket lågt S:a. 14 11% 57 47% 37 30% 13 11% 1 1% 122 100%. 13 Är du styrelseledamot eller suppleant i programstyrelsen? Ja Nej S:a. 18 15% 104 85% 122 100%. Anser du att föräldrarepresentanter skall finnas med i 14 programstyrelsen? Ja Nej S:a. 14 11% 108 89% 122 100%. Anser du att någon annan form än programstyrelse bör finnas? Om Ja, 15 vilken?. 2.

(17) BILAGA 2. Ja Nej S:a. 5 4% 117 96% 122 100%. S:a. 29 24% 33 27% 59 49% 121 100%. S:a. 106 87% 16 13% 122 100%. 16 Vilken årskurs går du i? Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3. 17 Är du? Man Kvinna. 3.

(18)

Elevinflytande - &quot;Programstyrelse&quot; med elevmajoritet

Elevinflytande - "Programstyrelse" med elevmajoritet