Vad har läraren för roller idag?

Malmö högskola

Lärarutbildningen SOL

Examensarbete

Vad har läraren för roller idag?

What kind of roles does a teacher possess today?

Malin Bengtsson

Alisa Selimovic

Lärarutbildningen 90 poäng Handledare: Anna Henningsson-Yousif

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan man säga att denna undersökning har behandlat lärarens roller idag. Det vi har kommit fram till genom kvalitativa intervjuer, har blivit en central del i vår analys om hur lärare ser på sin roll idag. För att komma fram till detta resultat har vi fått gå tillbaka till skolans historia och använt oss av relevant forskning kring ämnet idag. Historiskt sett har läraren haft en central roll i samhället som kunskapsförmedlare men har ändrats till ett allt mer komplexet yrke, där ständig övervakning och styrning bidrar till lärarens utsatta roll. Detta bidrar till att lärarens rättigheter inte är tillgodosedda. Det måste ske en förändring och kanske skall man börja med utbildningen då den, som vi anser, inte motsvarar verkligheten.

Nyckelord: Utveckling, kunskapsförmedlande, lärarens roller, utbildning kontra verklighet, lärarens rättigheter.

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

2 Syfte och frågeställning ... 1

3 Bakgrund ... 1

4 Teoretisk bakgrund ... 4

4.1 Historiken kring den svenska skolan ... 4

4.2 Historiken kring lärarens roll ... 6

5 Forskningsläge ... 8

6 Metod - Kvalitativa Intervjuer ... 15

6.1 Urval ... 18

7 Resultat ... 19

7.1 Redovisning av lärarintervjuerna ... 19

7.2 Redovisning av rektorsintervjuerna ... 29

8 Analys ... 34

8.1 Lärarens roller idag och förr ... 34

9 Diskussion ... 36

Förord

Här vill vi tacka alla som bidraget någon form av hjälp till vår undersökning. Först och främst vill vi tacka alla lärare och rektorer som ställde upp på att bli intervjuade av oss och som svarade ärligt på våra frågor. Utan det resultatet hade inte vår undersökning uppnått det syfte vi var ute efter. Sedan vill vi tacka varandra (Alisa & Malin), då vi ständigt har funnits där för varandra, stöttat och hjälpt varandra. Ett sådant gott samarbete är svårt att hitta.

1

1 Inledning

Denna undersökning som ni kommer att få följa är ett försök att svara på frågan; vad har läraren för roller idag? Vi kommer att behandla denna fråga under hela vår undersökning, från historiskt perspektiv till synen på lärare idag. Då denna undersökning avser att ta reda på hur det ser ut i läraryrkets villkor kontra den utbildning vi läser. Blir vi utbildade till det verkligheten kräver av oss? Detta är något vi funderar över. Vi vill gå på djupet med denna undersökning och därför har vi valt att arbeta med kvalitativa intervjuer. Vårt sätt att referera baseras på oxfordsystemet som innebär att våra källhänvisningar visas i noter längst ner på varje sida.

Idag är läraryrket lika viktigt som ansvarsfullt och det är även ett mångsidigt yrke som innefattar olika uppgifter och roller i olika situationer. Att vara lärare idag innebär oerhört mycket och handlar om att påverka elever, leda grupper, organisera verksamheten i skolan, visa omsorg, fostra, undervisa, hjälpa elever med deras sociala utveckling, lyssna, prata och motivera eleverna till ett engagemang i skolan och mycket mycket mer. En lärares arbete tar aldrig slut, det når aldrig toppen. Att vara lärare idag kräver en ständig utveckling, stort engagemang och fortbildning.

Lärarrollen är inte lätt att definiera men den är oerhört spännande och intressant att undersöka.

2 Syfte och frågeställning

Syftet med denna studie är att undersöka hur synen på lärarrollen ser ut idag. Vi vill även se om den skiljer sig åt jämfört med hur den såg ut förr. Syftet är även att få en djupare förståelse för hur lärare kan se på sin roll idag. Får en lärare ta fler roller än de som läroplanen beskriver? Vilka är i så fall dessa? Hur ser lärare på sin yrkesroll idag jämfört med deras tidigare lärarerfarenhet? Motsvarar lärarutbildningen den verklighet som lärare befinner sig i?

3 Bakgrund

Vi fick idén om att skriva om lärarens roll idag redan i delkurs 1 på lärarutbildningen 90 högskolepoäng som hette ”Lärande och utveckling”. Under kursen växte ett intresse fram hos oss båda för hur lärarrollen ser ut idag. Vi blev med andra ord intresserade av detta ämne och iakttog detta fenomen på våra verksamhetsförlagada - skolor. Dessutom

2

valde vi båda att beröra detta ämne i den individuella delen i kurs ett. Vi har sedan dess haft i åtanke att skriva om detta i vårt examensarbete. Detta har funnits i våra tankar under en lång tid och det har bidragit till att vi under hela vår utbildning har utgått ifrån detta ämne.

Under vår verksamhetsförlagda tid kunde vi båda observera att lärarna fick inta olika roller i verksamheten. Vi såg att lärarna har gått ifrån den kunskapsförmedlande rollen och det som var framträdande var att lärare idag får ta rollen som psykolog, socialrådgivare, kurator, speciallärare, sjuksköterska, familjerådgivare, administratör mm. Den kunskapsförmedlande rollen som lärare har haft kommer i skymundan för de nya uppgifterna som idag läggs på lärare. Vi ställer oss därför frågande till detta, är de ovanstående rollerna något vi blir utbildade till? Är vi som blivande lärare förberedda för dessa roller som krävs i verksamheten idag? Hur vet man vad som är rätt och fel att agera i en situation när man inte har fått den utbildningen? Det kan bidra till att man som blivande lärare kan känna sig otrygg i dessa olika roller som krävs av en. Som nyutexaminerad lärare vill man ju kunna använda sig av de kunskaper som man förvärvat i utbildningen men dessa komplexa roller bidrar till att det som lärarutbildningen har förmedlat inte kommer i fokus.

Vad händer med undervisningen då, när alla dess roller skall implementeras i klassrummet? Hur jobbar man som lärare när man har olika uppgifter att genomföra som inte ingår i undervisningsformerna? Vart ligger fokuset? Hur arbetar man som ensam lärare, när man står inför en klass med 30 elever och alla dessa behov skall uppfyllas. Du skall vara kunskapsförmedlare samtidigt som du skall vara vårdande och visa omsorg. Det är just i dessa situationer som lärarens roll idag blir komplex. Undervisningen kommer i skymundan eftersom eleverna idag kräver en helt annan omsorg och uppmärksamhet än vad de gjorde förr. Ett helt undervisningstillfälle kan stå och falla på vad som har skett i hemmet, på rasten, kapprummet, på fritiden m.m. Dessa saker är något som en lärare måste ta tag i, men är inte utbildad till att kunna hantera. Hur gör man för att undvika detta? Samtidigt som det står i Lpo 94 att detta skall göras, detta krävs av dig som lärare men vad händer när undervisningen fallerar och målen inte uppnås? Är det meningen att vi skall göra allt detta och skall det som utbildningen har förmedlat komma i andra hand? Dessa situationer som uppkommer i skolan är sådant

3

som vi inte har verktyg till att klara av 1. Det vi befarar när det gäller dessa roller är, att lärarna bränner ut sig och kanske till och med tappar lust att komma tillbaka till detta yrke. Vi ser att detta kanske gäller nyutexaminerade lärare som känner större press att ta på sig alla dessa roller. Eftersom man inte vet sina begränsningar än och vill göra bra ifrån sig på en ny arbetsplats så kan detta bidra till att man inte riktigt behärskar situationen och det kan leda till att nyblivna lärare lättare kan bli utbrända.

För att inte dessa situationer skall uppstå behöver vi en läroplan och en skollag som definierar mer vad en lärare bör behärska, bör inte lärarrollen begränsas och få fasta ramar så att läraren vet exakt vad hon ger sig in på? Lärarutbildningen behöver därför gå i läroplanens fotspår. Vi har på 90 hp utbildningen inte fått lära oss hur man hanterar utvecklingssamtal, inte fått skriva åtgärdsprogram, inte fått lära oss hantera situationer som kräver vår medverkan, när det egentligen hade behövts en kurator, skolpsykolog eller socialarbetares närvaro.

Inom de kommande åren, skall en ny läroplan komma ut, men då kan man fråga sig om den går på lärarnas linje. Läraren måste även känna till de resurser som finns att använda, när situationen kräver det. Problematiken kring resurserna vilar i ekonomiska frågor och tidsaspekter. Det kan ta alldeles för lång tid att lösa olika problem så därför måste lärarna själva ta hand om problemet och försöka lösa det, trots sin avsaknad av utbildning i ämnet. De behöver kunskapen och verktygen att använda resurser på rätt sätt.

Därför vill vi med denna studie belysa och ta fasta på lärarens roll idag och bidra till diskussionen på skolorna. Vi vill belysa detta ärende genom att göra en studie kring lärarens roll idag. Är dessa roller något som skolledare tar för givet och är det något som lärare finner sig i när de arbetar som lärare? Ser lärare överhuvudtaget problematiken i det hela eller är det vi som ser detta som nyblivna lärare? Har detta att göra med vår generations tankar och funderingar, eller är det en mer allmän undran? Detta är frågor som vi ställer oss och funderar över i denna studie.

Vårt arbete har alltså vuxit fram ur iakttagelser och observationer från vår verksamhetsförlagda tid, där vi ständigt funderade över vår roll som blivande lärare. Kan det vara så att våra framtida roller är att vara allt annat än det vi utbildas till? Som är att vara rena kunskapsförmedlare samtidigt som vi skall göra det på ett sätt som gör

1

4

att våra elever känner lust och glädje till sina framtida kunskaper. Vi undrar därför hur detta skall gå till när våra roller ständigt förändras. Det ingår i verksamheten att se situationen och det är bara att hantera den efter bästa förmåga. Varför finns det inte riktlinjer om lärarens roll idag? Varför är lärarens roll i dag i verksamheten en ”dold läroplan” där vi som blivande lärare skall acceptera hur situationen ser ut och arbeta efter det. Vi anser att de resurser som finns på skolorna idag är överbelastade. Man hinner inte ta sig an den problematik som vi anser finns i skolorna, utan det blir läraren själv som får stå för alla dessa roller, och än en gång så blir vi fundersamma, eftersom detta inte är något som vi lärare blir utbildade till, men förväntas att hantera galant. De känslor som finns hos oss är, att vi blir oroliga över att hantera detta eftersom vi inte har de kunskaper som egentligen krävs av oss. Med dessa tankar finns det en oro över att vi kommer att göra fel, fel som hade kunnat undvikas med experters hjälp. Tyvärr är det så att ekonomin styr allt och de som blir lidande här, är våra elever och vi lärare.

4 Teoretisk bakgrund

4.1 Historiken kring den svenska skolan

I detta kapitel har vi utgått ifrån ett flertal olika författare som vi använder oss av i den teoretiska bakgrunden. Dessa är; Isling, Hartman, Holm & Elgqvist, Dahllöf och Thelin. Vi har arbetat utifrån deras sätt att beskriva historien kring den svenska skolan och läraryrket.

Historiken kring skolan som institution, är att den har följt samhällets utveckling på ett eller annat sätt. Enligt författaren Åke Isling så har skolans uppgift varit och är fortfarande den att verksamheten ständigt skall spegla samhället och dess förändringar. Den centrala uppgiften för skolan har varit att reproducera och att återskapa det samhälle vi lever i. Vilket har medfört stor betydelse att överföra normer, värderingar och kunskaper från äldre till yngre generationer 2.

Författaren Sven G Hartman berättar om hur den tidiga skolan grundade sig i att det var föräldrarna som stod för undervisningen, kyrkans ämbetsmän hade i uppgift att kontrollera att detta sköttes. I och med att reformationen kom, bröt man med den katolska traditionen som innebar en omskolning av folket och Luthers lilla katekes blev den bok som kom att användas i undervisningen. Lilla katekesen blev den lärobok som

2

5

Sverige kom att använda mest i undervisningsform. Med tiden räckte det inte längre med att kunna katekesen utantill, nu behövde man även kunna läsa den. Med 1686 års kyrkolag befalldes husbönder och föräldrar att lära sina barn och tjänstefolk att läsa. Kyrkolagen innebar även att prästerna skulle granska och bokföra att föräldrarna skötte sin plikt under husförhören. Detta innebar att barnen och tjänstefolken under husförhören kunde visa sina läskunskaper på ett godtagbart sätt. Denna metod visade sig vara ett passande sätt för att lära svenskarna att läsa. Under 1700 - talet blev svenskarna ett läsande folk 3. Med folkets uppnådda läskunnighet insåg myndigheterna och de auktoritära i samhället vilka konsekvenser detta kunde innebära för framtiden. Folket kunde nu läsa och begripa hur samhället var uppbyggt genom dess lagar och förordningar. Rädslan över situationen var att folket blev mer fria och man insåg nu att folket kunde ta över undervisningen och vilka kunskaper som då skulle kunna föras vidare. Därför ville man att undervisningen nu skulle skötas av professionella lärare. Det skulle dröja ända till 1842 innan folkskolestadgan kom som innebar att varje stad och by skulle ha minst en skola med en utbildad lärare. I denna undervisningsform skulle man lära sig att; skriva, räkna, läsa och att få undervisning i geografi, historia, kristendom, bibliskhistoria, naturkunskap, gymnastik och sång 4. Folkskolestadgan innebar en 6 - årig skolplikt, som man ville genomföra inom 5 år men det skulle ta 100 år innan den 6 - åriga skolplikten blev verkställd i hela landet. Med den nya stadgan skapades en ny yrkeskår, folkskollärarna. Med denna nya yrkeskår bildades utbildningar för folkskollärarna, som drevs av kyrkan 5. Anledningen till att det tog lång tid att genomföra detta, berodde på oro och revolutioner som skedde i Europa, vilket ledde till att folkundervisningen svalnade och skolorna byggdes inte upp i den takt det var tänkt. Dessutom kom folkskolan att främst bli en förberedelse för konfirmationen i kyrkan. Bibeln, katekesen och psalmboken var de viktigaste läromedlen under hela 1800 - talet och en bra bit in på 1900 - talet 6. Folkundervisningen fortsatte sedan parallellt med hemundervisningen. Hemundervisningen var en av de bidragande orsakerna till att skolplikten inte genomfördes ordentligt 7. En liknande utvecklingen fortsatte men det krävdes två världskrig innan skolan gavs nya resurser för att den skulle kunna utvecklas.

3 Hartman. 4 _Hartman. 5 _Hartman. 6 _Isling. 7 Hartman.

6

Skolan låg nu under stor fokus och blev den institution som regeringen bidrog mest pengar till 8. Året 1919 fastställdes på så sätt folkskolans nya undervisningsplan. Den var mer framåtsträvande och progressiv. Detta kritiserades från den konservativa sidan, där de menade på att skolan var allt för långt bort från skolans verklighet. Det man tvistade mest om var drillandet av att kunna katekesen utantill. Nu var inte kristendomen det ämnen som var överlägset, som det tidigare var. 1919 års undervisningsplan kom att gälla fram till 1955 9.

Under 1940 - och 50 - talet prövades nya arbetsformer för skolan med bland annat ett högstadium skilt från grundskolan, man såg över skolornas miljöer, lokaler och läromedlen utvecklades. Målet var nu, efter erfarenheterna från världskrigen, att fostra och utbilda eleverna i en demokratisk ordning. 60 - talet blev ett kontrollerande årtionde för skolväsendet då en långsiktig läroplansutveckling inleddes. Under 1970 - talet låg fokus på att hålla fast vid förändringsarbetet och verksamheten handlade om skolans inre utveckling med målet, ”en skola för alla”. Kommande årtionde präglades av utvärderingar av skolans tidigare verksamhet med efterkrigstidens förändringar och påverkan. 1990 - talet utmärktes av frågor om ledning och tillsyn, skolan kommunaliserades och ord som; ”Mångfald, konkurrens, valfrihet och lönsamhet” 10 blev nyckelord i debatten om skolan. ”En skola för utbildning” blev den nya benämningen och målet för verksamheten 11.

4.2 Historiken kring lärarens roll

Läraren blev en profession ett år efter folkskolestadgan kom. Då infördes folkskollärarseminarie i Sveriges alla stiftstäder 12. Det tog dock lång tid att utbilda lärare på grund av avstånd mellan hem, stiftstäder 13 och det svåra klimatet. På 1920 - talet såg stereotypen för en lärare ut på följande sätt, ”En lärarinna skulle vara

arbetsam och flitig, punktlig och ordentlig samt förete en hedrande vandel 14 15”.

Läraren hade stora förväntningar att leva upp till och det krävdes av läraren att följa de

8 Hartman. 9 _Isling. 10 _{Hartman Citat. S, 36.} 11 _Hartman. 12

Stiftsstad är en benämning på en stad som är säte för en biskop, har en domkyrka med domkapital och domkyrkoförsamling och därmed utgör huvudorten för ett kyrkligt stift.

13 _Hartman. 14

Vandel: ett annat ord för levnadssätt.

15

7

regler förordningar som lades på yrkesrollen. De skulle vara en förebild för sina elever med sin livshållning, vilket innebar att läraren skulle förankra detta i kropp och själ. Med en god hygien och ett gott framförande, visade man eleverna hur man skulle uppträda 16.

Med detta följde en större respekt och vördnad för lärare. Yrkets status var högt under 1920 - och 1930 - talet. Prästen hade den högsta statusen men läraren låg precis efter vilket medförde att eleverna hade stor respekt för sin lärare. Det förekom inga disciplinproblem eftersom man levde i ett auktoritärt förhållande. Föräldrarna upplevde samma sak som deras barn, men man såg läraren som den som stod för bildningen. Trots att de levde i den auktoritära sfären, så ansåg man att kontakten mellan lärare/elev och skola/hemmet var bättre förr. Eftersom hemmen och skolan delade samma uppfattningar om uppfostran så uppförde sig barnen på ett exemplariskt sätt. Lärarens yrkesroll var tydlig, lärarens och skolans roll ifrågasattes aldrig. Barnen såg upp till läraren och läraren kunde markera sin auktoritet och bestämma reglerna själv. Det som läraren endast kunde ställas inför var de reglemente och mål som 1919 års undervisningsplan och 1921 års skolstadga stod för.

När läraren behövde vägledning i sin profession kunde hon vända sig till de mål som fanns i undervisningsplanen. Målen var väldigt tydliga och klara. Hur arbetet gick till i undervisningen utformades av läraren själv, men hon agerade utifrån de krav som ställdes på henne. Dessa krav fanns klart och tydligt skrivna i skolans mål och regelverk. Undervisningen i en klass, som kunde bestå av flera årskurser, dominerades av katederundervisning.

Man varierade inte undervisningsformen så ofta, den byggdes på en kombination av katederundervisning med tysta övningar. Klarade man som elev inte av den undervisningsform som gällde så kunde man gå om en årskurs eller avvisas från skolan

17

. Grupparbete var inte att föredra, man skulle arbeta självständigt och denna metod ansågs bidragande till att barnen blev självständiga i sin utveckling 18.

Eleverna och föräldrarna ingick i det vardagliga livet, det behövdes inga organisationer för ett samarbete mellan skolan och hemmen, det fungerande bra ändå. Eftersom

16 _Dahllöf. 17 _Isling. 18

8

hemmen var involverade i skolans vardag, var kommunikationen mellan dem given. Läraren hade förr ett stort stöd från hemmen och hon behövde inte stå till svars för sig själv eller för skolan från en kritisk allmänhet, det fanns inte på den tiden 19. Föräldrarna litade fullt till lärarmas pedagogiska metoder och ifrågasatte dem inte 20. Läraren var en del av den sociala gemenskapen i byn, där hon ingick i bl.a. syföreningar, hon hade en given roll i samhället. Hon hade även ansvaret för elevernas fritid, där hon skulle anordna lekar och aktiviteter för barnen. Fritiden baserades på uppfostran, den sociala träningen samt att föra ett hälsoperspektiv.

Man kunde se en stor klyfta mellan könen, både för eleverna och lärarna. Undervisningsplanen utgick ifrån ett könsperspektiv, flickorna hade t.ex. textilslöjd och pojkarna hade träslöjd, med manliga respektive kvinnliga lärare i de båda ämnena. Prioriteringarna och rollerna var tydliga; pojkarna fick t.ex. sitt material, medan flickorna fick betala för sitt. Hushållsarbetet skulle skötas av flickorna men trädgårdsskötsel utfördes av båda könen. När det gäller skillnader mellan könen i läraryrket så förväntades t.ex. att kvinnorna skulle inneha professionen småskollärare och män skulle helst vara folkskollärare. Det var även männen som ansvarade för fortsättningsskolan 21. När det gällde boendesituationen så hade småskollärarinnan hälften så stor lägenhet på skolan som folkskolläraren, detsamma gällde lönen 22. Så här kunde det se ut för läraren rent historiskt.

5 Forskningsläge

Den forskning, om läraryrket, som vi har tagit del av i vår studie fokuserar på de olika rollerna som yrket kräver. Detta studeras ur olika perspektiv för att visa den mångsidiga bild som yrket innebär idag. De framträdande författare inom denna forskning som vi använt oss av här är; Fjellström, Kvelie, Bergem, Carlgren & Marton samt Arfwedson. Deras forskning visar på de stora krav som ställs på en lärare, både den personliga lämpligheten och yrkeskompetensen. Vad har en lärare för uppgifter idag och vad krävs av läraren idag? Som lärare idag ställs man inför stora utmaningar, vilken kompetens krävs då för att möta dessa utmaningar? Har vi den teoretiska bakgrund och utbildning för att hantera dessa situationer? Detta är frågor som författarna ställer sig frågande till

19 _Thelin. 20 _Isling. 21 _Thelin. 22 Hartman.

9

idag. Hur ser egentligen lärarrollen ut och varför är lärarrollen ständigt bevakad och kritiskt granskad av samhället 23?

Den främsta uppgiften, som vi tidigare nämnt, har alltid varit att lärarna och skolan skall vara kunskapsförmedlare. I Lpo 94 står det klart att lärarna i samverkan med kunskapsförmedlandet skall överföra vissa grundläggande värden och förbereda eleverna inför livets utmaningar. Som det står uttryckt i läroplanen; ”Skolan skall aktivt

och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling” 24

. Lärarna skall inte bara vara rena kunskapsförmedlare som det en gång i tiden var, utan idag har lärarna totalt ansvar för elevernas personliga utveckling 25. Som lärare måste man alltid se till elevens enskilda behov, både när det gäller personliga, familjemässiga förhållande, sociala, ekonomiska och kulturella förhållanden. Detta är saker som påverkar barn och ungdomars livssituation, som en lärare alltid måste ha i åtanken när man utför sitt arbete. Det är varje individs behov som läraren skall se till.

Något som läroplanen betonar starkt är samarbetet mellan skolan, hem och andra samarbetspartner i samhället 26. Ansvaret för barnen är inte längre knutet endast till hemmet, utan skolan har ett medansvar för barns och ungdomars uppfostran och omsorg. I och med fostransrollen som läraren har blivit tilldelade innebär det att en lärare måsta var mer emotionellt involverad till eleverna och ha speciella kunskaper om varje enskild elev. Fokuset på fostran gör att kunskapsbiten hamnar mer i skymundan då omsorgen tar över. Detta gör att relationen mellan elev och lärare liknar den relation de har till sina föräldrar. Lärarprofessionen fungerar inte i dessa situationer och den föräldraliknande rollen som lärarna tar på sig blir därför mer och mer tvetydig. Eftersom lärarna idag skall hålla koll på att eleverna skall komma i tid, arbeta disciplinerat, både självständigt och i grupp och dessutom finna mening och glädje i arbetet. Detta är ett indirekt uppnåendemål i skolan 27. Skolan skall idag ge eleven möjlighet att få ta del av olika karaktärsdrag i och med FN konventionen. De skall ha en bra social karaktär och det innebär att eleverna skall vara kreativa, positiva, allsidiga, allmänbildade och framgångsinriktade. Planeringen är också en av de företeelser som påverkas av den

23 Kvelie. 24 Lpo 94. Citat. S, 8. 25 _Kvelie. 26 Lpo 94. 27 Fjällström.

10

primära omsorgsrollen läraren har blivit tilldelad. Oförutsedda händelser påverkar planeringen och kan ofta innebära att läraren måste vara beredd på att totalt ändra sin tankebana kring sin planering 28. Från och med mitten av 1900 - talet har fokuset på den demokratiska människan varit ett ideal att sträva efter, detta har betonats starkare under senare år och står dessutom i Lpo 94 29.

Alla som arbetar inom skolans verksamhet idag skall verka för elevers utvecklande av fritidsaktiviteter och andra verksamheter utanför skolan. Syftet är att eleverna skall, på sin fritid utveckla sitt lärande 30. Givetvis måste detta ske i samverkan mellan lärare och skola. Förr var lärarens uppgifter begränsade och mer kopplade till undervisningsarbetet samt till sina egna elever. Det är fortfarande lärarens huvuduppgift men i och med Lpo 94 så har lärarens ansvar ökat till att ansvara för hela skolans verksamhet 31. Läraren har nu en hel del som läraren skall ansvara för i och med att Lpo 94 bl.a. bygger på FN:s barnkonvention 32. Där det står att barnets utbildning skall;

”Förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämlikhet mellan könen och vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör urbefolkningar” 33

.

Lärarna idag har fått ett ökat ansvar och ett ökat inflytande i verksamheten men de är styrda av vad som bestäms av statliga och lokala politiska beslut 34. Valen idag blir allt svårare på grund av att skolan hela tiden präglas av mångfald och snabba förändringar. Det råder skilda meningar kring det primära inom kunskapsförmedlandet och hur det skall utföras. Alla vill vara delaktiga i beslutsprocessen kring valen, och gör att det ställs därför mer krav på läraren att kunna styrka sina val både yrkesmässigt och etiskt 35

36_{. De har ett slags ”räkenskapsplikt” mot både arbetsgivare, föräldrar och elever. De har}

ett visst ansvar för eleverna men inte övertaget. En elev måste själv ta ansvar för sitt eget lärande men en lärare måste visa vilka möjligheter och vilka val som finns tillgängliga för deras lärande. Lärarna skall fortfarande undervisa något som senare skall

28 _Arfwedson. 29 _{Fjällström.} 30 _{Lpo 94.} 31 _Kevlie. 32 FN:s barnkonvention antogs 1989. 33 _{Fjellström. Citat. S, 48.} 34 _Fjellström. 35 _Kvelie. 36 Bergem.

11

kunna användas, men framtiden är oviss och eleven lär för just framtiden 37. Vad läraren skall följa är målen för eleverna som står klart och tydligt i läroplanen och dess lagar. Det är läraren som ansvarar för att se till att dem följs och att de ständigt tolkas och gör dem synliga i verksamheten. Det är viktigt att lärarens tolkningar överensstämmer med skolans värdegrund 38.

För att läraren skall kunna utföra sitt arbete väl, måste där finnas ett förtroende mellan lärare - hem och mellan lärare - elev. Hur detta skall göras är en av många utmaningar som läraren ställs inför. Förtroendet som man skapar måste ständigt bevaras och stärkas annars försvinner tilliten. Många föräldrar anser att skolan som offentlig institution är bra och man har förtroende till dess verksamhet. Men undersökningar visar att föräldrar har åsikter om hur det inre arbetet förs i skolan, men skolan som institution ställer de sig positivt till. Man ifrågasätter lärarnas ämneskompetens, hur man håller ordning, deras engagemang, deras arbetssätt, prioriteringar och relationen till eleverna. En del föräldrar visar större intresse för den kunskapsförmedlande biten medan andra vill att skolan skall fokusera på attitydproblem och värdegrundsförmedling 39.

En lärare idag stöter på många krav och förväntningar från olika håll. Alla har sina egna åsikter om hur läraren och skolan sköter sitt jobb, från elever, föräldrar, kollegor och andra. Dessutom finns där krav på hur arbetet skall skötas inom vissa infattningar. Dessa förväntningar och inramningar krockar ofta med varandra och överensstämmer inte med vad läroplanerna säger. Teorin och realiteten går inte alltid hand i hand. Läroplanen har gett lärarna nya och mera omfattade uppgifter, men med föräldrar och elevers åsikter kring arbetet kan läroplanen ofta bli svår att följa och omsätta i vardagen. Det sker ett samspel mellan olika element i skolans verksamhet, detta bidrar till att skolan formas till en komplicerad institution. Skolans utveckling grundar sig på förändringar i samhället, både kulturellt, ekonomiskt och politiskt. Det är av vikt att eleverna får med sig en sund inställning till livet i form av grundläggande värden och kunskaper som man för med sig under resten av sitt liv 40. Den sociala strukturen

37 _{Brusling & Strömqvist.} 38 _Bergem.

39 _Bergem. 40

12

påverkar även en lärares arbete, det är skillnad på att vara lärare i glesbygd eller i storstäder, i förmögna och stabila villaområden och blandade förortsområden 41.

Förr var det viktigt för skolan, hem och samhälle att forma eleverna med samma värderingar gällande uppförande, respekt, lydnad, disciplin och ordning. Idag är inte detta de centrala, idag utgår man från ett individualistiskt perspektiv. Det är den enskilda individen som ligger i fokus och man betonar hennes eller hans egenskaper. En lärares uppgift är att utveckla elevernas individuella förmågor och synsätt 42.

Med mångfaldens utbredning i skolan och samhället, har detta lett till att det har blivit en större möjlighet för individen att själv välja hur man vill leva och vilka värderingar man vill sträva efter. De här valmöjligheterna har lett till både positiva och negativa effekter. Det positiva ser man i frigörelsen från förtryckande auktoriteter och formella traditioner. Det bidrar till större frihet och valmöjligheter för ett självförverkligande. De negativa effekterna är, egoism, konkurrens och materialismtänkande som kan bidra till att samhället präglas av sociala klyftor, osäkerhet och dålig kontakt mellan barn och vuxna. I och med dessa effekter påverkas arbetet i skolan och sätter läraren inför en tuff uppgift eftersom läraren skall möta varje elev efter deras behov 43. Skolan skall förbereda eleverna för framtiden. Det som skolan förbereder eleverna på förändrar även samhällets utveckling. Man kan idag se att skolan och lärares påverkan har försvagats i och med samhällets förändringar där IT och media har en stor roll. Denna förändring har gjort lärarens uppgift allt viktigare. Denna komplexa värld har gjort att behovet av vuxenstöd blivit en mer betydande del för barn och ungdomar.

Den bristande tillsynen och kontakten med föräldrar och vuxna har gjort skolans och lärarens arbetsområden omfattande och mer inriktad på omsorg 44. Om vi tror att kraven på läraren idag kommer att minska, tror vi fel. Kraven kommer bara att öka i och med att yttre och inre påverkningar i samhället och skolan skiftar allt mer. Den auktoritära och respektfulla lärarrollen är inte lika självklart längre, respekt och auktoritet måste läraren skaffa sig genom sin yrkeserfarenhet 45. Dessa egenskapar som en lärare måste besitta för att kunna äntra i skolans värld, gör att detta yrke liknar en skådespelares. Du måste ständigt tänka dig för innan du handlar, ditt handlande påverkar inte bara eleverna

41

Carlgren & Marton.

42 _{Carlgren & Marton.} 43 _Kveli.

44 _Kveli. 45

13

utan hela skolans verksamhet. Att ha ryggen fri och täckning åt många håll är av oerhörd vikt. Detta sätt att arbeta på liknar en skådespelares sätt att handla och utföra sitt arbete på, där man ständigt utvärderas för sitt arbete 46.

Utbildningen idag som man skolas in i är något en lärare får förkasta när läraren väl möter verkligheten, den såkallade ”verklighetschocken” träder in. De ideal man erhållit under utbildningens gång blandas när idealen prövas i verkligheten. Arbete blir därmed mer präglat av verkligheten än av de ideal man erhållit i utbildningen. Som ny lärare är man ofta ett ”offer” för det som redan existerar på arbetsplatsen 47

. De lärarrutiner som finns är ofta det som den nya läraren måste ta efter 48. Man blir helt enkelt tvungen till att anpassa sig och även behärska dessa rutiner 49. Man kan säga att det finns en form av hierarki i skolan och olika grupperingar, läraren måste anpassa sig efter dessa och de ser olika ut på olika skolor. Det är viktigt för en ny lärare att anpassa sig efter skolans traditioner och hur ens kollegor arbetar 50. Trots att man arbetar i arbetslag så kan lärararbetet vara ett ensamarbete, det kollektiva arbetet handlar oftast om elevråd. När det sker i form av organiserat samarbete är det ofta från skolledaren, utöver det är det ett ensamarbete 51.

Kraven från samhället är också något som läraren måste anpassa sig efter. Det är samhället som påverkar och förändrar en lärares arbete. Det finns en mängd faktorer och krav som berör en lärares arbete och det kan vara nedskärningar, ekonomi och resurstilldelningen, som förändrar villkoren för en lärarens arbete 52.

Med yttre påverkningar från samhället och föräldrar formas läraren och skolans verksamhet 53. Läraren kan känna sig i kläm mellan de olika kraven och förväntningar, detta gör inte det bättre eftersom läraren redan har så många andra uppgifter att utföra. Denna komplicerade situation är det första som lärarkandidater upptäcker under sin studietid. Att kunskapsförmedlandet endast utgör en liten del av vad läraryrket innebär. Som något studenterna just hänvisar till att man i utbildningen får lära sig alldeles för

46 _Fjellström. 47 _Arfwedson. 48 _Arfwedson. 49 Arfwedson. 50 _Arfwedson. 51 _Magnusson. 52 _Magnusson. 53 Arfwedson.

14

lite om, är hur man skall lösa konflikter och motsättningar mellan elever 54. Detta är en stor del i lärarens vardag, att lösa konflikter och diskutera med eleverna om värdegrunden för att detta ej skall förekomma i klassrummet. Därför känner många lärare att de idag inte arbetar med det de blivit utbildade till utan idag går mycket av deras tid till att vara ”socialarbetare”. Där bl.a. kontakten med föräldrar tar oerhört mycket tid. Sedan finns det lärare som anser att detta är en självklarhet, att allt detta ingår i läraryrket 55.

Carlgren & Marton nämner att när man som nyutexaminerad lärare kommer ut i verkligheten, upplever man situationen som chockartad. Detta beror på att man inte har de kunskaper och verktyg för att hantera de situationer man befinner sig i. Lärarutbildningen har inte gett lärarstudenterna de verktyg som krävs för att ta i itu med de problem som kan förekomma. Istället lämnas läraren själv att hantera den komplicerade verklighet som läraryrket innebär 56. Nyblivna lärare känner sig därför oroliga och nervösa inför hur de skall klara av undervisningsuppgiften. De blir oroliga över att tappa kontrollen över sin klass och att arbetet blir meningslöst. Det krävs stor eleverfarenhet för att hantera en klass. Det är mycket att sätta sig in i sin yrkesbana, många frågor att fundera över och att försöka besvara 57.

Det står inget i skollagen som preciserar lärarens situation idag. Där finns inga lagar angående lärarens arbete eller lärarens rättigheter. Skollagen verkar däremot för elevernas rättigheter och skolledarens rätt att tillsätta tjänster i verksamheten osv 58. Läraryrket är idag utsatt för mer press när det gäller att tydliggöra skolans etiska grunder. ”Läraren ställs ständigt inför svåra bedömningar om vad som är rätt eller fel,

vad som är rättvist och rimligt och vad som gäller för undervisningen, samarbete och samvaro” 59

. Vart går egentligen gränsen för lärarens frihet vid bedömningar och val? Vart går gränsen för lärarens ansvar? För att förstå dessa förhållanden krävs ett klargörande kring förpliktelser och rättigheter. Att betona detta är av stor vikt för att skydda läraren mot orimliga krav och förväntningar från andra och sig själv. Både

54 _Bergem. 55

Carlgren.

56 _{Carlgren & Marton.} 57 _Kvelie.

58 _Fjellström. 59

15

pedagogiken och lärarutbildningen har brustit när det gäller dessa yrkesetiska problem

60

.

Synen på läraren har alltid varit att hon skall representera ett ideal där hon/han bör handla och leva efter det som man lär ut. Detta är något som har följt och följer än idag läraren in i den privata sfären. Jobbets kärna är och har alltid varit att ge barn och ungdomar uppfostran och omsorg. Yrket innebär en livsstil som alltid bör vara bestående och inte låter sig regleras . Läraren förväntas att se sin yrkesprofession som ett kall 61.

6 Metod - Kvalitativa Intervjuer

Vi är intresserade av att förstå hur lärarens roll ser ut idag så därför föll valet automatiskt på en kvalitativ studie. Våra frågeställningar bygger på att förstå och hitta mönster som representera den kvalitativa delen. Hade vi istället valt att basera frågorna på ämnen som: ”hur många, hur ofta” så hade vi varit intresserade av att föra en kvantitativ studie. Vi har inte planerat att få fram några statistiska resultat utan försökt finna kvalitén och kontentan av vår undersökning. Denna metod var självklar eftersom vi ville komma in på djupet i våra intervjuer genom att använda oss av deras erfarenheter och åsikter 62.

Vi har valt att arbeta med en kvalitativ metod i vårt arbete eftersom att vi har bestämt oss för att grunda vårt arbete på intervjuer i vår analys. Intervjuformen som vi har använt, har utgått ifrån en låg grad av standardisering som innebär att den har formulerats efter respondentens språkbruk. Frågorna har vi tagit i den ordning som passat och anpassats efter respondenten. Följdfrågorna har formulerats efter svaren vi fått. Eftersom vi har använt oss av en låg grad av standardisering har variationsmöjligheterna varit stora och det har varit en fördel 63.

Våra frågor i intervjun har varit av den karaktären att de är ostrukturerade. Detta innebär att frågorna skall vara öppna och respondenten skall själv välja svarsformen. För att den ostrukturerade intervjun skall bli användbar måste det finnas någon slags struktur i intervjufrågorna, så att korrespondenter skall kunna få ut den information de är

60 _Kvelie. 61 _{Fjällström.} 62 _Bell. 63 Bell.

16

intresserade av. Att det finns en viss mån av struktur i en ostrukturerad intervju ger en garanti av att ämnesområdet och temat kommer med, som inte alls är självklart i en helt ostrukturerad intervju 64.

Den kvalitativa metoden bygger på att undersöka och finna mönster i känslor och erfarenheter. Med en kvalitativ studie så kan man se de mönster som man är ute efter att undersöka. Med denna metod så kan man finna variationer och försöka förstå de situationer som finns och har funnits 65. De kvalitativa metoderna möts ofta med misstänksamhet eftersom de utgår ifrån små urval och representerar inte den hela befolkningen på ett statistiskt sätt 66. När man läser igenom en kvalitativ undersökning kan man lätt av göra om materialet är trovärdigt eller inte. Finns där för många påståenden och ledande frågor så begränsas trovärdigheten avsevärt. Som läsare kan man lätt igenomskåda detta 67.

När en intervju skall genomföras är det av vikt att informera respondenten om de förutsättningar och syftet som intervjun bygger på. Det är viktigt att berätta vad intervjun kommer att användas till och även fråga om man får använda intervjun som källa och om intervjusvaren skall vara anonyma eller ej. Dessutom är det viktigt att göra intervjun ostört för att uppnå bästa resultat 68. När man genomför en intervju liknar intervjun ett vanligt samtal, det som skiljer dem åt är att intervjun har ett bestämt fokus. Det är viktigt att inte försöka styra intervjun eller ställa ledande frågor eftersom man är ute efter respondentens egna uppfattningar och föreställningar. Som korrespondent måste man bortse från ens egna föreställningar för att inte få in sina egna värderingar med i intervjun.

Det är viktigt att anteckna tidpunkten och längden på intervjun, intervjun bör helst inte vara längre än en timme. Innan intervjun börjar kan det vara bra att samtala med respondenten för att få en naturlig inledning till intervjun. När intervjun är igång är det betydelsefullt att respondenten får tid att svara och inte känna sig stressad. En paus i intervjun är aldrig fel. Det betyder att respondenten tänker igenom sina svar. Den som intervjuar bör alltid hålla sig till ämnet och leda respondenten tillbaka till samtalet kring ämnet ifall andra områden kommer på tal. Att lyssna och visa intresse är det viktigaste

64 Bell. 65 _Trost. 66 _Trost. 67 _Trost. 68 Bell.

17

för en väl genomförd intervju 69. Ibland kan respondenten känna att de ej kan svara på frågan, då är det viktigt att ge respondenten en chans till att få tänka efter och svara en gång till. Att hitta en balans mellan att få en väl genomförd intervju och respektera människors integritet och önskemål är betydelsefullt 70.

Innan man genomför en intervju behöver man inte ha ett klart frågeformulär, men man bör ha punkter som beror det område man är intresserad av. Som korrespondenten är det viktigt att låta respondenten styra innehållet och ordningsföljden i intervjun. Ämnesområdet som korrespondenten behandlar bör vara ganska stort, men frågorna till korrespondenten bör vara korta. Har man allt för många frågor blir det besvärligt under intervjuprocessen 71. Men för att göra det lättare, är det bra att använda sig av olika medel som t.ex. en bandspelare. En bandspelare kan underlätta mycket eftersom där kan man höra tonfall, upprepade ord och dessutom kan man spola tillbaka och lyssna flera gånger. Nackdelen är att det tar lång tid att lyssna igenom en bandspelare. Minnet får man inte glömma bort från en intervju, här ser man alla uttryck, miner och gester m.m. som är värdefulla vid en intervju 72. Att föra en loggbok under intervjun kan också vara bra för att komma ihåg olika reaktioner och intrycka som man har tagit del av 73.

För att få intervjun att flyta på är det viktigt att frågorna ställs på rätt sätt i början. Inledningen är avgörande för ämnesområdet och vilket intryck korrespondenten ger. Att visa sin egen personlighet gör att intervjun blir mer behaglig och inte så krystad. Att i inledningen be den intervjuade fritt berätta om det specifika ämnesområdet bidrar till en god start för intervjun 74. Genom att försöka förstå och sätta sig in i hur den intervjuade känner, för att få en solidarisk intervju skall man försöka sätta sig in i hur den intervjuade känner sig. Att försöka förstå den intervjuade är bra men man skall inte vara för snabb med att uttrycka sin förståelse. Att säga sig ha förståelse innan man verkligen har det, gör att väsentlig information går förlorad 75. Vilket innebär att man ej får lägga in egna värderingar eller tycken. Som intervjuare kan man istället föreslå att få delge sina egna åsikter när intervjun är klar 76. Man skall tolerera de åsikter som respondenten har, men som korrespondent behöver man inte hålla med om de åsikterna. Du skall

69 _Dimenäs. 70 _Trost. 71 _Trost. 72 Trost. 73 _Trost. 74 _Trost. 75 _Trost. 76 Trost.

18

heller inte ge dig in i en diskussion med respondenten 77. Frågorna du ställer skall inte vara påstående utan direkta frågor. Använder man påståenden kan man lätt lägga in egna värderingar. Det kan bidra till att den intervjuade håller med om saker som den egentligen inte hade gjort.

När intervjun genomförs skall korrespondenten se sig själv som expert på det område de undersöker och respondenten skall se sig som expert på sig själv. När man kommer till slutet av intervjun och som korrespondent skall avsluta samtalet, gör man det på ett tacksamt och trevligt sätt. Dessutom skall som korrespondenten erbjuda att få ta del av det arbetet som intervjun kommer att användas till 78.

I en kvalitativ studie vill man få ut så mycket variation som möjligt. Variationen skall finnas där, men inte på det sättet att enstaka personer sticker ute mer än vad andra gör. För att bedriva kvalitativa undersökningar bör antalet intervjuer inte vara för många. Det rekommenderas att intervjua cirka 4 – 5 personer. Har man för många intervjuer blir materialet svårhanterligt och då kan man missa viktiga detaljer 79.

När intervjuerna är klara och redo att bearbetas, skall man först låta intervjuerna sjunka in innan man börjar analysera dem. Att distansera sig från intervjuerna gör att analysen blir bättre. Då får man tid att tänka över hur intervjuerna har gått och man har tid att försöka komma ihåg specifika händelser, tankemönster osv. Under analysprocessen bör man tänka på vilka läsare man vänder sig till och skriva därefter. I arbetet skall det komma fram hur författarna har arbetet, vilka svårigheter de stött på, problem som uppstått och inte att förglömma den glädje arbetet medfört. Att berätta om de beslut som tagits och vad som har förändrats under resans gång är av intresse för läsaren då de kan få en uppfattning av jobbet bakom intervjuerna och analysprocessen. För att uppnå bästa resultat så skall läsaren få ta del av en levande berättelse. Att få läsa en situation och kunna sätta sig in i den utan att ha varit på plats, är målet för författarna 80.

6.1 Urval

Vi har valt att intervjua sex personer från olika skolor i Halland och Skåne. Vi valde dessa personer på grund av att de har en lång erfarenhet inom yrket och kunde därför

77 _Trost. 78 _Trost. 79 _Trost. 80 Trost.

19

bidra med väsentlig information till vår studie. Genom rekommendationer och kontakter har vi valt dessa enskilda pedagoger. Vi har dokumenterat våra intervjuer med hjälp av bandspelare. Våra intervjupersoner är anonyma och kommer nämnas med beteckningarna lärare A-D och rektor 1-2. För att åtskilja rektorer och lärare åt har vi valt att ge sifferkombinationen till rektorerna och bokstavskombinationerna till lärarna. De intervjuade arbetar på F - 4, 4 - 6 och 4 - 9 skolor, samtliga har en lärarutbildning. Vi har valt att intervjua både kvinnor och män för att få in ett genusperspektiv. Intervjuguiden har haft 6 frågor och en situation som de intervjuade har fått reflektera över, och intervjuerna har pågått i cirka 1 timme.

Ni kommer att få följa vår analys utifrån fyra lärarperspektiv och två rektors perspektiv som behandlar samma ämne men utifrån deras enskilda perspektiv. Att skolledarna ingår i vår undersökning beror på att vi ville se deras syn på lärarens roll och få en mer distanserad och nyanserad bild av läraryrket. Vi kommer att behandla varje fråga för sig, där lärarnas åsikter kommer att vara framträdande. Frågorna vi har ställt har skilt sig åt mellan lärare och skolledare men har berört samma ämne. Vi anpassade frågorna eftersom vi var ute efter skolledarnas syn på lärarrollen och fick därför anpassas efter deras position. I resultatet kommer vi först att behandla lärarnas svar på våra frågor därefter följer skolledarnas svar.

7 Resultat

7.1

Redovisning av lärarintervjuerna

Den första frågan ställde vi på följande sätt;

Hur ser du allmänt på lärarrollen idag och hur den var förr?

Alla reagerade på samma sätt när de intervjuade fick höra den första frågan, nämligen att det var en stor och bred fråga. Vi valde att använda frågan eftersom vi var ute efter en bredare syn, rent allmänt, vad de tyckte, tänkte och kände kring lärarrollen.

Lärarna A och B berättade att det idag har lagts på lärarna mer uppgifter jämfört med förr. Kravet med att klara dessa uppgifter har förändrat lärarens roll idag. Lärare A menar att det har gått så långt att ”Vi har hamnat dit att vi måste börja sålla från de

20 bättre än det andra” 81

. De uppgifter och de ökade kraven som lärare A nämner är det

administrativa och det sociala som bidrar till att tiden med eleverna försvinner och minskar eftersom de andra sakerna tar plats. Eftersom lärare B har en väldigt lång erfarenhet av läraryrket så nämner lärare B erfarenheter om hur det är idag och hur det var förr. Lärare B nämner att idag är det mycket större klasser, det är mycket som man skall räcka till, det är b. la. fler möten att gå på. Till skillnad från förr då man arbetade mycket mer med sin undervisning och den tid man inte hade med barnen den la man på sin planering. Förr var läraren mer ensam, man arbetade med sitt, det var alltid stängda dörrar och man visste knappt vad de andra lärarna gjorde och det tyckte lärare B ”Var

tråkig, men undervisningen med barnen var rolig” 82. För 20 år sedan var det centrala att vara med barnen. Den största förändringen enligt lärare B var kommunaliseringen då ålades det mycket annat som man skulle göra utöver undervisningen. I och med kommunaliseringen talades det mycket om att få tid till att reflektera, vilket det även talas mycket om idag men lärare B anser att det inte finns tid till detta. Lärare B anser att den möjligheten inte finns idag eftersom man ständigt kastas in i andra saker som t.ex. att vara rastvakt, gå på möten etc. Lärare B säger också att lärarrollen idag innebär

”Man skall vara mamma, lite sjuksköterska” 83

. Det största problemet som lärare B tycker, är när man får mediciner att ansvara för när det finns sjuka och allergiska barn i skolan, den rollen känner sig pedagogen otrygg i. Lärare B anser att man i dag också måste vara psykolog, men för några år sedan berättade en skolpsykolog för läraren att man inte skall ta rollen som psykolog när man är lärare. Det har varit brist på dessa tjänster i skolan anser lärare B och därför har det lätt blivit att man själv tar på sig detta. Men lärare B har lärt sig, att idag inte ta på sig detta ansvar. ”De problemen skall vi inte

befatta oss med, då är vi inte proffsiga, vi har inte fått utbildning i det” 84

. Vårt jobb är

att var pedagog, mentor och lära barnen att förstå hur de skall lära sig olika saker, säger lärare B.

Något som lärare B även nämner är bristen på utbildning i kvartsamtal, som det hette på 80 - talet, dagens utvecklingssamtal. Förr tyckte lärare B att kvartsamtalen lätt kunde gå ut på att föräldrarna kom dit för att skälla ut läraren. Detta kunde bero på att man själv inte hade utbildning i kvartsamtal, men idag har man fått lite utbildning i

81 _{Intervju med lärare A.} 82 _{Intervju med lärare B.} 83 _{Intervju med lärare B.} 84

21

utvecklingssamtalen. Det är mer stressigt idag än det var förr anser lärare B, det är ett helt annat tempo, idag är det fler aktiviteter som styr elevernas fritid. Det var inte tänkbart för 20 år sedan, att säga, att man inte hunnit med läxan för att man hade fotbollsträning och diverse aktiviteter. Men man skall inte heller skylla på barnen, det är de vuxna som måste ta ansvar i detta. Läxorna hamnar därför i skymundan eftersom föräldrar idag vill förverkliga sig själva och sina intressen. Lärare B poängterar att man inte skall dra alla över en kam.

Idag anser lärare B att jobba i arbetslag bidrar till att man inte har lika mycket inseende som lärare B hade i början på 70 - talet. Lärare B visste då vart alla barn bodde, vad barnens mormor hette etc. Idag delar man på det ansvaret i arbetslaget men att informera varandra ständigt är ett måste för att arbetslaget skall fungera och ingår även i ett arbetslag, men detta tar oerhört mycket tid. Det är både positivt och negativt att arbeta i arbetslag, anser lärare B. Det kan inte alltid stämma med kemin och då kan det bli problematiskt i arbetslaget för detta återspeglas då i barngruppen. Något som också kan vara svårt är att planera tillsammans, det skall oftast ske under vissa tidsramar och då blir det kanske inte lika bra. Man har även olika syn på saker och ting, man har olika bilder och förväntningar på hur arbetet skall skötas. Det positiva är att man inte kan tycka om och fungera med alla barn och då underlättar det att ha ett arbetslag där man kan hjälpa varandra. Lärare B nämner också fördelen med att arbeta i ett arbetslag eftersom alla har olika kompetenser, är bra på olika saker och alla kan tillföra någonting.

Lärare C och D fokuserar mycket på samhällets förändringar och hur skolan alltid har följt dem. Lärare C talar om skillnaderna för lärarens roll idag som finns mellan kommunerna, olika samhällen och skolor. På vissa ställen har eleverna inte den respekt för lärare och vuxna som man skulle kunna önska. Lärare C anser att elever idag kräver ständig uppmärksamhet och bekräftelse, så har det alltid varit men idag är det mer uttalande, barnen vågar ta för sig mer. Det går åt mycket tid till att lära barnen att gå på ett led, prata snällt med varandra, sitta still, lyssna och kunna arbeta utan att prata. Det tar tid innan man kommer till den direkta pedagogiska uppgiften.

”Mycket tid går åt att säga till eleverna det som skall vara självklart” 85

. En lärare måste idag ha mer tålamod och kan inte styra och bestämma över eleverna på samma

85

22

sätt som förr, utan måste ständigt vara delaktig i elevernas process och utveckling där de själva söker sin egen kunskap.

Enligt lärare D så är kunskapsbiten oerhört viktig, även om samhället och eleverna ständigt förändras så skall kunskapsbiten alltid finnas där och som lärare måste man ständigt fortbilda sig. Kunskapsbiten har alltid varit viktigt, säger lärare D, men på 70 - och 80 - talet var den inte lika viktig. Då skulle man lägga över arbetet på barnen, de skulle börja forska själva och allting skulle vara så himla kul. Kunskapsförmedlandet kom därför i skymundan på den tiden, det var tabu att ha katederundervisning under 80- och 90 - talet. Man skulle arbeta mycket i grupp. Katederundervisningen kom dock tillbaka på slutet av 90 - talet och man kom fram till att eleverna mådde bättre av den typen av undervisning, för annars ställdes det för mycket ansvar på eleverna. Det var bättre att hålla i hela klassen och att alla hade samma blickpunkt.

Lärare D nämner att på 80 - och 90 - talet var man mer ”vän” med eleverna än vad man är idag. Att vara vän ger ingen trygghet till barnen menar lärare D. Man måste våga vara mer auktoritär för att skapa en bättre miljö för eleverna. Lärare D tror att om eleverna är trygga så är det lättare för dem att ta till sig kunskap. Lärare D nämner ett flertal gånger vikten av att få barnen att tycka det är kul att gå i skolan och tycka det är kul med kunskap. Det är något av det viktigaste anser lärare D.

Att lärarna hade mer status förr är något som lärare D påpekar men lönemässigt har det alltid sett dåligt ut.

Vad tycker du att du behöver besitta för kunskaper för att möta dagens elever? Förr? Var det annorlunda när du var nyutexaminerad lärare?

Lärare A tänker till i denna fråga, tycker att frågan är svår eftersom det finns så mycket att prata om. Vill tänka en stund innan lärare A berättar för oss vad lärare A tycker och tänker om frågan. Slutligen säger lärare A att, de kunskaper A erhållit under sin utbildning inte motsvarar det som verkligheten kräver. Lärare A menar på att det finns så många andra behov i skolan som lärare A inte blivit introducerad till under sin utbildning men som ändå förväntas att man skall kunna. Något som lärare A tycker att det brister i utbildningen är just skriv och inlärningsprocessen. Lärare A har inte haft någon utbildning i detta och kände att det hade behövts mer av detta i utbildningen, med tanke på att man ständigt sysslar med dessa saker i skolan. Men lärare A nämner att sina

23

huvudämnen kände sig lärare A oerhört trygg i, där fick man den utbildning som behövdes, men lärare A saknar de andra bitarna som med svenskan och barn i behov av särskilt stöd. Detta orsakade en otrygghet hos läraren att inte kunna dessa saker, men som finns att jobba med i verkligheten.

Däremot nämner lärare B andra saker som har saknats i utbildningen, nämligen mötesteknik och en kurs som pedagogen gått under sina verksamma år som lärare och det var, det svåra samtalet. Att som lärare framföra dåliga eller jobbiga nyheter till föräldrar kan vara oerhört plågsamt för en pedagog, med tanke på att man ej vet hur man skall börja och man vet ej hur föräldrarna kommer att reagera. Att träna och arbeta med detta under utbildningen tycker lärare B är av oerhörd vikt. Pedagogen berättar för oss om hur viktigt det är att kunna denna teknik i mötet med andra, då vi ständigt möter människor i vårt yrke. Detta är något som lärare B saknade i utbildningen. Lärare B menar att lärarutbildningen i stort sett var en upprepning av realskolan/gymnasiet. Det som lärare B tyckte gav något i lärarutbildningen var den verksamhetsförlagda tiden. Där fick man träna på att hålla alla lektioner, handledaren gick ut och lärare B hade hand om allt från undervisning till att anordna föräldramöten. Har man då aldrig gjort något sådant här och inte haft detta i sin utbildning kan det vara svårt att möta dagens samhälle. Att vara med i en förening kan därmed underlätta denna mötesteknik, där får man uppleva dessa olika möten och även träna på hur man skall göra. Lärare B ansåg att det var bra att ha gjort något sådant under sin utbildning. Men även att i utbildningen skall det finnas tid till rollspel, där dessa situationer kan tränas på. Det skall vara både roliga och allvarliga saker, huvudsaken är att mötestekniken och det svåra samtalet tränas i samråd med de andra i klassen. Att få andras tyckande är bra för att just utveckla sitt tänk och handlande.

En annan sak som lärare B nämnde var att fokus låg innan på att kunna all fakta. Lärare B anser att idag är inte det lika viktigt utan det som är de centrala i elevers lärande är att hitta olika sätt att lära ut på. Inte gå stelbent fram utan plocka här och där, att vara flexibel och hitta olika vägar gör en själv mer professionell.

Lärare D nämner återigen att man hela tiden måste fortbilda sig och utveckla sig som lärare. Det ligger i allmännyttans intresse, menar lärare D. Man måste följa med de förändringar som sker i samhället och inte strunta i vad eleverna gör utanför skolan. Lärare D menar att man måste lyssna på eleverna och ta till sig det de också säger.

24

Ungdomarnas kunskap måste vi lärare ta till oss, för det är ju också en sorts kunskap. Det kan vara mycket av den kunskapen som är svår att ta till sig och svår att tycka om, men vi måste vara medvetna om vad som händer, menar lärare D. Det gäller att vi kan bearbeta det på ett moget och vuxet sätt för att kunna använda oss av den kunskapen. Lärare C påpekar dock att dagens elever är vana att få lite som de vill och det skall gå fort. När de är på internet skall allt gå undan, när de letar efter fakta på nätet går det fort, istället för att gå till biblioteket och leta i böcker. Klasserna är så stora idag, så det gäller att vara strukturerad, enligt lärare C. Som lärare måste vara flexibel och kunna ändra sig när eleven säger vad den vill göra. Lärare C menar att man skall ta tillvara på sådant som eleverna gillar men att man även måste mötas på vägen. Man måste ha en naturlig auktoritär position som lärare och försöka ha en bra relation till eleverna är viktigt enligt lärare C.

Lärare D påpekar, även i denna fråga, att kunskapsbiten är viktig och att man inte skall tappa fokus på den. Men man måste utveckla sig, ”Vi står ju för kunskapen” 86, säger lärare D. Vi måste lyssna på ungdomarna, läsa, vara allmänbildade, och ge dem möjlighet att kunna bemöta sin framtid. Lärare D påpekar att en lärare därför aldrig är ledig. Att sträva efter att ge eleverna den extra kunskapen som finns, gör att vi aldrig är lediga, säger lärare D. Men uttrycker även att det ger en stor lycka när eleverna säger:

”Är det så här enkelt?” 87

. Då kan man vara lycklig i ett par veckor framåt, säger lärare D.

Att ha kontakt med föräldrar är viktigt även i detta anseende och lärare D menar att vi aldrig har haft den kontakten med föräldrar som vi har idag. Det har blivit en ganska stor del av verksamheten. Oftast får man ju väldigt bra föräldrar, säger lärare D, men har man föräldrar som är krävande och negativa så tar det ju mycket energi, som annars skulle kunna används åt annat, men det kan också utvecklas.

Vår tredje fråga i undersökningen var;

Vart går gränsen för vad en lärare bör göra i förhållande till annan personal?

Att arbeta efter gränser är viktigt, enligt lärare A. Det beror mycket på vilka man arbetar med och hur de förhåller sig till mig. Pedagogen anser att hårda gränser inte behövs

86_{Intervju med lärare D.} 87 _{Intervju med lärare D.}

25

sättas om andra inte har hårda gränser gentemot mig. ”Skulle andra vara öppna och ge

och kunna stötta mig, så har jag inga problem att ta den andra biten” 88, säger lärare A. Det skall vara ett givande och tagande i verksamheten, i arbetslaget och på den skolan man arbetar på. Om ett givande och tagande existerar så har jag inga problem att få det att fungera, säger lärare A. Pedagogen påpekar gränserna och vikten av att ett samarbete för att få verksamheten att fungera. När inte det fungerar så kan man lätt bygga upp en mur omkring sig. Muren kan fungera som ett skydd för att inte bli utnyttjad, uppäten eller utbränd. Denna mur gör att de andra runtomkring en vet vad man får och inte får i utbyte. Samtidigt kan det bli en avskildhet och en mindre rolig arbetsplats. Muren kan med andra ord fungera på två olika sätt, antingen att den avskärmar eller att den sätter klara gränser, säger lärare A. Lärare C har samma tankar som lärare A i att man skall göra det som behövs men hålla det till den gräns man klarar av. När man inte känner att man räcker till så måste man säga ifrån. Att personkemin stämmer med de människor man arbetar med är viktigt enligt lärare C, då handlar det inte så mycket om vilken utbildning man har.

”Ibland kan man ha kompetenser som man egentligen inte har utbildning i och ibland gör man det bättre än den som har utbildningen också” 89.

Den svåraste gränsen att sätta är, enligt lärare A, förhållandet till föräldrarna. Eftersom man inte kan tillgodose alla föräldrars behov, i en klass, så kan det finnas 60 olika syner på hur undervisningen och verksamheten skall gå till. Pedagogen ser ett problem i att tillgodose och hålla distans till föräldrarnas åsikter. Föräldrakontakten är svårast, enligt lärare A.

Enligt lärare B är det viktigt att alla olika yrkeskategorier får ha kvar sin status, för om en lärare plötsligt skall ta rollen som fritidspedagog och en fritidspedagog skall vara lärare så suddas gränserna och yrkesrollerna ut. Även lärare C behandlar detta ämne och menar att man ibland kan ha kompetenser som man egentligen inte har utbildning i och att man kanske kan göra det bättre än den som verkligen har fått utbildningen i ämnet. Vi har ju olika kompetenser som vi skall ta till vara på, säger lärare B. Men en lärare skall ha den pedagogiska rollen, inte vara rastvakt. Men det är av intresse att se hur barnen agerar på skolgården. Lärare B:s drömskola hade varit den som fanns på

88

Intervju med lärare A.

89

26

talet, då de hade skolvärdar. Detta var ett yrke i sig, uppgifterna dem hade var att sysselsätta barnen under rasterna, de kände alla och kunde allas namn. Idag känner man inte den tryggheten, att man vet vad alla heter, men ändå skall man ta hand om alla barn. Efter ett tag så satte man även in skolvärdarna i undervisningen och då suddade man genast ut gränserna för vad deras uppgift egentligen var.

Lärare D tar upp ett ämne som ingen annan har berört när det gäller denna fråga, nämligen sekretess problemet. Lärare D anser att det finns en sekretess idag som skyddar eleverna, men detta gör även att lärarna som inte är involverade kan misslyckas i sitt arbete som pedagog. Lärare D menar att sekretessens gränser bör tänjas för att underlätta pedagogens arbete och för att lättare kunna tillgodose elevens behov. Då kan bemötandet ändras, om pedagogen till viss del känner till elevens situation, så slipper man göra onödiga fel om man vet.

Fjärde frågan i frågeguiden var;

Känner du till de resurser som finns och går de att utnyttja?

Lärare A anser sig känna till de resurser som går att utnyttja inom skolans ramar, men att det finns säkert andra hjälpmedel att få utöver skolans verksamhet. Lärare B nämner att det finns resurser och kompetenser att använda bland de olika yrkeskategorierna. Pedagogen nämner återigen vikten av att behålla sin yrkeskompetens så att inte alla trillar in i samma roll. I lärare C:s fall finns där inga speciallärare och där är man istället varandras resurser. Lärare C anser att det inte är så självklart att det finns speciallärare på alla skolor. ”Det verkar som om speciallärare inte finns på alla skolor, det är väldigt

olika från skola till skola” 90

. Lärare D uttrycker sig på samma sätt som lärare C att man

är varandras resurser. ”Vi är ganska privilegierade på denna skolan, att vi lätt kan få

resurser, vi har resurser i varandra också” 91

. Lärare D nämner att, behöver man hjälp

med någonting, så kan man alltid fråga en kollega. Lärare D vet vilka resurser som går att utnyttjas på skolan och nämner speciallärare och EVT 92.

Femte frågan i undersökningen;

90 _{Intervju med lärare C.} 91 _{Intervju med lärare D.} 92