Samhällsorienterad undervisning med nyanlända elever

Samhälle, kultur och identitet

Examensarbete i fördjupningsämnet (Samhällsorienterade

ämnen)

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Samhällsorienterad undervisning med

nyanlända elever

Social study subjects with newly arrived pupils

Hanadi Lukacevic

Lina Melander

Examen och poäng (Grundlärarexamen, 240 hp)

Handledare: Erica Li Lundqvist

Datum för slutseminarium (2019-03-19)

Examinator:

Förord

Vi är två lärarstudenter vid Malmöuniversitet som tillsammans har gjort denna studie. Vi har båda de samhällsorienterade ämnena som inriktning med inriktning mot årskurs 4–6.

Vår erfarenhet gällande den verksamhetsförlagda delen i vår utbildning samt arbetet kring de samhällsorienterade ämnena gällande nyanlända elever har varit väldigt olika. Detta har lett till att vårt intresse för interkulturalitet samt hur detta implementeras i undervisningen av olika lärare har blivit stort utifrån ämnena samhällskunskap, religion, historia och geografi med specifikt nyanlända elever.

I vårt arbete har vi använt oss av för ämnet relevant litteratur samt utfört en fältstudie. Under arbetets gång har båda varit lika delaktiga och båda står bakom de kapitel som finns med. Vi har tillsammans diskuterat oss fram till alla rubriker och innehåll. Hanadi har haft huvudansvar för Inledning, metod och teoretisk förankring, Lina har haft huvudansvar för bakgrund, begreppsdefinition och resultatdiskussion, resultat har vi tillsammans ansvarat för lika delar. Vi har haft ett givande samarbete som har lett oss till vårt resultat. Detta resultat önskar vi ska bidra till ännu större kunskap gällande den samhällsorienterande undervisningen med nyanlända elever.

Nyckelord

Nyanländ, skolintroduktion, förberedelseklass, interkulturell, samhällsorienterad undervisning, identitet

Sammanfattning

Det har under de senaste åren anlänt ett stort antal av personer som invandrat till Sverige. Landet har påverkats på många olika sätt. Ett av de är den påverkan som skett på den svenska skolan. Skolorna runt om i landet har tagit emot en mängd nyanlända elever. För dessa elever har skolan varit en nyckel till framförallt introduktionen till samhället. Många av eleverna kommer ifrån länder där samhället inte är uppbyggt som det svenska, framförallt gällande Samhälls-kunskapen, historien, geografin och religionen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur det svenska samhället introduceras för nyanlända elever i grundskolans årskurs 4–6. Studien stöds av kvalitativa intervjuer med två lärare samt åtta elever på en skola där en fältstudie har utförts. Undersökningen visar att skolan genom introduktionsklassen introducerar eleverna för det svenska språket. När eleverna behärskar språket, introduceras även andra skolämnen såsom de samhällsorienterade ämnena samhälls-kunskap, religion, historia och geografi.

Då studien är kvalitativ och utförd på endast en skola, är vi medvetna om att resultatet endast gäller denna skolan och inte går att generalisera. Vikten för oss har legat i att få en inblick av hur det kan se ut med.

Innehållsförteckning

1. Inledning

... 6

1.1 Syfte och frågeställningar ... 6

1.2 Uppsatsen disposition ... 7

1.3 Avgränsningar ... 7

2. Begreppsdefinition

... 8

3. Bakgrund

... 10

3.1 Innehåll av studie ... 10

3.2 Varför studien är intressant och relevant ... 11

3.3 Tidigare forskning inom området ... 12

3.4 Begreppen interkulturalitet och mångkulturalitet ... 13

4. Teoretisk förankring ... 15

5. Metod ... 16

5.1 Intervjumetoden ... 16

5.2 Urval, Skolan för fältstudie ... 17

5.3 Genomförande ... 18 5.4 Miljö ... 18 5.5 Analys av data ... 18 5.6 Metoddiskussion ... 19 5.7 Etiska aspekter ... 19

6. Resultat

... 21

6.2 Skolans organisation kring nyanländas placering ... 22

6.3 Metod- och materialval som används i de samhällsorienterade ämnena... 22

6.4 Elevens erfarenheter av sin skolintroduktion ... 23

6.5 Problematik med nyanlända i de samhällsorienterade ämnena ... 24

6.6 Förlust av identitet ... 25

6.7 Betydelsen av lärarens roll i en interkulturell skola ... 26

6.8 Tillgångar och dilemman med en interkulturell skola ... 27

6.9 Vikten av föräldrakontakt ... 28

7. Resultatdiskussion

... 29

7.1 Elevperspektivet ... 29

7.2 Introduktionsklassen som en isolerande eller en sammanfogad verksamhet ... 30

7.3 Nationella riktlinjer ... 30

7.4 Genomförande av skolintroduktion ... 31

7.5 Interkulturella antaganden ... 31

7.6 Analys av vårt arbete ... 31

1. Inledning

Det är inte alla elever som får sin skolintroduktion via förskoleklassen. Många elever, både barn och ungdomar, flyttar eller flyr till Sverige av olika orsaker, både med och utan sina föräldrar. Dessa elever brukar benämnas som nyanlända elever i skolsammanhang. Elever som nyligen anlänt till Sverige får alltid en skolintroduktion till den svenska skolan, men denna genomförs på mycket varierande sätt beroende på skola. Det finns olika modeller till hur en skolintroduktion bör vara, vissa elever placeras först i en introduktionsgrupp medan andra integreras direkt in i den ordinarie undervisningen tillsammans med sin nya klass. I enlighet med Skolverkets (2012:5–8) stödmaterial “att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling” framgår det att nyanlända elevers tidigare skolbakgrund ser väldigt olika ut. Vissa har liten eller nästintill obefintlig skolerfarenhet medan andra har lång erfarenhet av skolgång (Skolverket, 2012:5–8). I enlighet med Skolverket finns “allmänna råd för utbildning av nyanlända elever” (2008) där framgår det att vissa har permanent uppehållstillstånd redan när de kommer till Sverige medan vissa har fått vänta under väldigt lång tid. I de flesta fall har de kommit med sina föräldrar men vissa har även kommit ensamma. En del av dessa elever har flytt från krig och mycket dåliga förhållanden medan många har haft en trygg tillvaro i sitt hemland. Dessa elevgruppers gemensamma nämnare är att de brutit från sina tidigare liv (Skolverket, 2008:20– 26).

1.1 Syfte och frågeställningar

Med utgångspunkt i detta syfte har följande frågor formulerats: Vårt studieområde syftar till skolans roll i integrationsprocessen och därmed hur skolan bidrar till en god integration av nyanlända elever. Vi kommer undersöka hur lärare implementerar detta i sin undervisning, med fokus på de samhällsorienterade ämnena.

• Hur beskriver lärarna genomförandet av samhällsorienterad undervisning med nyanlända elever?

• Vilken problematik ser lärarna med introduktionsklasser och hur reflekteras detta i den samhällsorienterade undervisningen?

1.2 Uppsatsen disposition

Uppsatsen inleds med ett kapitel som innehåller inledning, syfte, frågeställningar, avgränsningar och begreppsdefinition. Efter detta kommer andra kapitlet, som innehåller uppsatsens bakgrund, där presenteras relevanta texter och tidigare forskning om skolintroduktionen. Även studiens teoretiska förankring kommer att redogöras i detta kapitel. Därefter följer ett kapitel med studiens metod där datainsamlingsmetoden beskrivs och slutligen kommer vi presentera vårt resultat av undersökningen med efterföljande analys och diskussion.

1.3 Avgränsningar

I denna uppsats undersöks skolintroduktionen för nyanlända elever på en skola i Sverige. Omfattningen av studien avgränsas till hur skolintroduktionen för nyanlända elever genomförs, med fokus på en grundskola i södra Sverige. I studien har vi lyft fram verksamma lärares och elevers uppfattningar och erfarenheter om skolintroduktionen. Studien är avgränsad till grundskolan och därför kommer vi inte presentera litteratur som specifikt berör övriga skolformer.

2. Begreppsdefinition

Här nedan följer definitioner av begrepp på nyckelord som uppkommer i studien och som kan behöva förtydligas för läsaren.

Nyanlända elever:

I Skolverkets allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (2008:8–10) syftar de begreppet “nyanlända elever” på unga och barn som kommer till Sverige under eller nära inpå sin tid i grundskolan, gymnasieskolan, särskolan eller gymnasiesärskolan. I enlighet med Utbildnings-departementets hemsida (2013) ser man eleven inte längre som nyanländ efter fyra år av skolgång.

Skolintroduktion:

Begreppet skolintroduktion syftar till den nyanlända elevens första introduktion till den svenska skolan i form av förberedelseklass/introduktionsgrupp/introduktionsklass. Skolverket (2008:8– 10) beskriver begreppet förberedelseklass som en klass eller grupp i grundskolan där nyanlända elever får en introduktion och grundläggande svenskundervisning.

Andraspråk:

Skolverket (2008:8–10) erhåller en begreppsförklaring där det framgår att det andraspråket är det språk som lärs ut efter att personen lärt sig sitt förstaspråk/modersmål.

Modersmål:

Modersmålet är det språket som man lär sig först, Skolverket (2008:8–10).

Studiehandledning:

Skolverket (2008:8–10) menar att studiehandledning innebär undervisning och vägledning som ges till eleven på dennes modersmål eller det språk eleven undervisats i före dennes ankomst till Sverige.

Identitet

Inom forskning kring etnicitet och identitet pågår en rad olika resonemang om hur identiteter kan beskrivas. Begreppet identitet har tolkats på skilda sätt bland olika forskare och har där delvis fått olika betydelser. Vi förhåller oss till begreppet i denna uppsats likt flera

migrationsforskare och menar att den etniska identiteten är föränderlig, dynamisk och tar tillvara på elevernas egna tankar och erfarenheter (Skolverket, 2018:5).

3. Bakgrund

Enligt Riksdagens integrations- och mångfaldsplaner (2002) beskrivs integrationen som en av våra viktigaste framtidsfrågor. Sverige är idag, tack vare invandringen, ett mångkulturellt land. Samhället har berikats med många människor med nya erfarenheter, kunskaper och även nya idéer. Det bidrar till en mångfald av både kulturer, språk och religioner som tillsammans berikar det svenska samhället. Integration är en process där vi alla har ett ansvar och som berör alla människor. Samhället behöver alla instanser för att kunna uppnå en god integration av våra nyanlända medborgare. I denna uppsats kommer vi fokusera på en av dessa instanser, skolan och hur lärare implementerar detta med de förutsättningar de har. Mer specificerat ligger vårt fokus på en årskurs 6 i de samhällsorienterade ämnena.

Skolans roll i Riksdagens integrationsplaner är att vara en unik mötesplats för både elever, föräldrar och lärare. Att genom undervisning i skolan få kunskap om och lära känna varandras traditioner, kultur och religion ökar både respekten och förståelsen för varandra. Skolan ska bidra med goda förebilder vilket betyder att alla vuxna som arbetar med barn och ungdomar i verksamheten måste ha den kunskap, engagemang och intresse som krävs för att skapa ett respektfullt och förstående klimat. Detta enligt Riksdagens integrations- och mångfaldsplaner (2002).

3.1 Innehåll av studie

I uppsatsen har vi undersökt hur lärare arbetar ämnesutvecklande med nyanlända barn och ungdomars integration i skolan via skolintroduktion med de medel de har. Vi kommer även uppmärksamma elevers perspektiv av deras första tid i den svenska skolan. Detta för att ge en tydligare bild av hur olika parter uppfattar detta. I läroplanens stödmaterial Att främja nyanländas kunskapsutveckling (2012) står följande gällande introduktionsklass och övergång till ordinarie klass:

Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till utbildningsmålen. Utifrån sina individuella behov och förutsättningar ska de ha tillgång till alla ämnen, vilket är viktigt inte minst för deras fortsatta utbildningsmöjligheter. Ämnesundervisningen bör utgå från ett språkutvecklande arbetssätt, vilket enligt de allmänna råden innebär att

”ämnesstudierna bedrivs på ett sådant sätt att det stimulerar såväl utveckling av det svenska språket som den ämnesspecifika kunskapsutvecklingen.

I reportagen från flera av de skolor som ingår i stödmaterialet berättar pedagogerna att de aktivt integrerar ämnesundervisning med svenska som andraspråk: ämnesundervisningen har perspektiv på svenska som andraspråk och svenskundervisningen hämtar stoff från olika ämnen. I Linköping realiseras detta t.ex. genom tematisk undervisning och genrepedagogik.3 Det lyfts fram att integreringen av de olika ämnena och svenska som andraspråk gör att de nyanlända eleverna kan fortsätta med sin ämnesmässiga kunskapsutveckling och dessutom får ett sammanhang för sin språkinlärning. En viktig förutsättning för att lyckas med att integrera språk- och ämnesundervisningen är att lärarna har kompetens att undervisa med perspektiv på svenska som andraspråk. Flera av de pedagoger som intervjuats har själva behörighet både i svenska som andraspråk och i andra ämnen. De menar att fler skulle behöva denna kombination i sin kompetens för att kunna stimulera nyanlända elevers fortsatta kunskapsutveckling (Skolverket, 2012:9–10).

Vårt intresse ligger i hur skolan genomför en stimulerande och lärorik skolintroduktion för nyanlända elever, detta främst i de samhällsorienterade ämnena. Genom kvalitativa intervjuer med ordinarie lärare, svenska som andraspråkslärare, och elever ska vi undersöka hur skolor väljer att organisera och genomföra skolintroduktionen för nyanlända elever samt elevernas egna erfarenheter av sin skolintroduktion. Det sistnämnda då vi tycker att elevperspektivet saknas i andra genomförda studier av liknande slag.

3.2 Varför studien är intressant och relevant

Europa har under de senaste åren bevittnat en enorm flyktingström främst från medelhavsområdet och mellanöstern, Sverige i synnerhet har mottagit en stor del av alla dessa människor på flykt. Detta för med sig ett stort behov av att mottaga, inkludera och integrera dessa människor i det nya samhället. Utmaningarna för samhället, och främst för lärare runt om i landet växer eftersom skolorna blir allt mer interkulturella. Det svenska skolsystemet, gällande både kultur och språk är helt nytt för dessa nyanlända elever och det finns även i många fall en stor brist på både kunskap och information. Lärare har därmed ett ökat ansvar att utbilda,

inkludera samt ge en överblick i hur det nya samhället är uppbyggt både på ett praktiskt och ett teoretiskt plan, detta för att skapa en god inkludering i skolan. Detta enligt Skolverket (2011:5– 9).

3.3 Tidigare forskning inom området

Undersökningen av tidigare forskning gjordes via Malmö universitetsbiblioteks databas. Sökningsorden som vi använde oss av var relevanta för ämnet. Ord vi använde oss av var; nyanlända elever, nyanlända, skolintroduktion, förberedelseklass, refugees, newcomers. De forskningsöversikter som dök upp i litteratursökningen var;

Nyanlända och lärande (2010) är skriven av docent Nihad Bunar. I denna forskningsöversikt har Bunar sammanställt forskning på internationell nivå kombinerat med egna reflektioner och slutsatser. Översikten har sakgranskats genom peer review vilket visar att underlaget är tydligt baserat på forskning. Fokus i texten lägger författaren på forskning om nyanlända i Sverige och på hur man identifierar kunskapsluckor hos dessa elever. Detta är en intressant forskning för vårt område då kunskapsluckor i de samhällsorienterade ämnena är vanligt förekommande.

Inger Bergendorff (2014) hänvisar i sitt kapitel i En bra början – mottagande och introduktion av nyanlända elever till att det finns tillräckligt mycket forskning kring lärande, språkutveckling och interkulturalitet för att avsevärt kunna förbättra nyanlända elevers utbildning. Bergendorff beskriver även att det inledande arbetet mest handlar om att skapa en skolintroduktion med ett holistiskt perspektiv. Ur detta perspektivet innefattas de nyanlända elevernas tidigare skolgång, livssituation och hälsa. Författaren poängterar att skolintroduktionen enbart är en introduktion till skolgången och att kopplingen till ordinarie undervisning måste vara god. Detta är av relevans för vår studie då skolintroduktion och interkulturalitet är vårt huvudfokus.

Gilda Kästen-Ebeling och Tore Otterup skrev 2014 boken ”En bra början”. I boken kan man läsa om hur teoretiker och praktiker delar sin kunskap och sina erfarenheter kring hur mottagande och introduktion av nyanlända elever kan göras på bästa sätt. Båda författarna har under många år varit involverade i lärarutbildningen, främst i svenska som andraspråk. Deras bok har varit givande under vår studie då det finns många perspektiv på hur mottagande och introduktion för nyanlända elever bör genomföras. Även om de ej direkt tar upp de

samhällsorienterade ämnena är perspektiven ändå relevanta då man kan anpassa dessa reflektioner och resultat till olika ämnen.

Mirjam Hagström skrev 2018 avhandlingen Raka spår, sidospår, stopp: Vägen genom gymnasieskolans språkintroduktion som ung och ny i Sverige. Avhandlingen utreder hur nyanlända barn och ungdomar upplever sin vardag, både i och utanför skolan. Boken handlar även om hur eleverna ser på sin framtid i det svenska samhället. I författarens resultat framkommer det att skolan hjälper nyanlända att utvecklas till samhällsmedborgare i sitt nya samhälle och skapar en trygghet. Även om boken främst riktar sig till gymnasieskolans introduktion av nyanlända elever, kunde vi ändå få idéer och inspiration dådet fortfarande handlar om nyanlända i den svenska skolan. Vi har haft åldersskillnaden i åtanke.

3.4 Begreppen interkulturalitet och mångkulturalitet

I vår uppsats har vi valt att använda oss av begreppet interkulturalitet istället för begreppet mångkulturalitet. Samma sak tänker många. Historiskt sett så har dessa begrepp olika betydelse när det kommer till maktordning, respekt och ett “vi och dom”-perspektiv.

Bunar (2001:173) beskriver i sin bok hur begreppet mångkulturalitet till största del har kommit att förknippas med “dom”, invandrare och “fattigdom, dåliga bostäder, dåliga skolor med mycket problematik, ungdomsgäng och diverse kulturella skillnader”.

Lahdenperä (2004:11–32) beskriver däremot begreppet interkulturalitet som det motsatta, en process bestående av respekt, jämlikhet och interaktion. Denna process kräver, enligt författaren, en förståelse om exempelvis fördomarnas påverkan på samhället och även påverkan på sociala relationer som vi skapar. Vidare beskriver Lahdenperä (2004) att målet med en interkulturell undervisning tidigt, redan i skolan, är dels att skapa ett demokratiskt, reflekterande och kritiskt förhållningssätt och även dels att bilda kunskap samt en positiv bild av såväl andras som den egna kulturen.

Lorentz och Bergstedt (2006:16) går in på lite samma spår då de förklarar och beskriver interkulturell kompetens. De menar att vår förståelse för den egna kulturen är en stor del i att kunna möta andra med respekt. Det är en förutsättning för interkulturellt samspel att vi besitter

sig således av motivation, kunskap om kulturer och även färdigheter i mötet mellan olika kulturer och kan på detta sättet undvika konflikter och missförstånd.

4. Teoretisk förankring

Vår studie har teoretisk förankring i ett interkulturellt perspektiv. Vi har använt oss utav det då detta perspektiv, i vår mening, kan vägleda i arbetet med skolintroduktion för nyanlända elever och hur lärare arbetar med detta. Att uppnå en ömsesidig process mellan olika kulturer är något det strävas efter inom detta perspektivet.

Interkulturellt perspektiv

Den studie som är planerad att utföras har en teoretisk förankring i ett interkulturellt perspektiv. Detta perspektiv anser vi är relevant när det handlar om en studie gällande nyanlända elever. Perspektivet handlar om att hitta ett gemensamt arbetssätt mellan olika kulturer. Några positiva aspekter är att man ser gott på flerspråkighet. Dessutom anser perspektivet att modersmålslärare och svenska som andraspråkslärare bör integreras i undervisningen. Hägerström (2002:8) belyser det interkulturella perspektivet som föränderligt över tid och rum och skapade i olika sociala sammanhang, såsom skolintroduktion för nyanlända elever.

Mellanmänsklig interaktion

Interkulturell pedagogik förklaras av Pirjo Lahdenperä (2004:11–32) i boken Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Forskaren menar att just begreppet ”interkulturell” är ett begrepp som ”påvisar en process, ett gränsöverskridande, interaktion och ömsesidighet”. Lahdenperä (2004) tydliggör att begreppet interkulturalitet innehåller två olika ord; inter och kultur. Ordet inter förklarar hon som mellanmänsklig interaktion. Ordet kultur förklarar författaren som ett system i olika länder där människor verkar på samma sätt.

5. Metod

Vi har under vår tid på universitetet, genom våra verksamhetsförlagda utbildningar fått observera olika former av arbeten med nyanlända elever. På en skola har vi bevittnat att majoriteten av eleverna har svenska som andraspråk, däribland har en fjärdedel varit eller är nyanlända. Detta togs i beaktning under examensarbetets gång och nyttjades genom den fältstudie som utfördes. Genom fältstudien utfördes även observationer av verksamheten. Det vill säga; lektioner i ordinarie klass i de samhällsorienterade ämnena. För att få mer kunskap om hur man i verksamheten arbetar med nyanlända elever, utfördes även intervjuer. Dessa gjordes med både ordinarie lärare, lärare i svenska som andraspråk och elever som är eller har varit nyanlända. Under studiens gång, satsas det på en kvalitativ undersökning med mycket empiriskt material. Studien följer verksamhetens arbete med nyanlända elever steg för steg, från introduktionsklass till fullständig ordinarie undervisning utifrån ett språk- och samhällsperspektiv. Detta via intervjuer.

5.1 Intervjumetoden

Vid valet av intervju som datainsamlingsmetod använde vi oss utav Martyn Denscombes (2016:134–138) bok “Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna”. Författaren beskriver i boken att intervjumetoden, med största sannolikhet, är en mycket lämplig metod när man vill få insikt i människors åsikter, uppfattningar, erfarenheter eller känslor. Vi valde denna metod då vår avsikt med studien är att undersöka hur verksamma lärare beskriver deras tillvägagångssätt och medel för en god skolintroduktion i de samhällsorienterade ämnena. I Steinar Kvale och Svend Brinkmanns bok “Den kvalitativa forskningsintervjun” (2009:262–263) lyfter författarna vikten av den kvalitativa intervjuns syfte att förstå ett ämne utifrån vardagsvärlden och ur den intervjuades personliga perspektiv. Något vi valt att ta i beaktning då vi genomfört en kvalitativ studie med kvalitativa intervjuer. Våra intervjuer genomfördes som semistrukturerade som enligt Denscombe (2016:134–135) innebär att den som intervjuar har en lista med ämnen som ska behandlas under samtalet. Ordningsföljden är mindre relevant och intervjun blir av mer flexibel art och ger möjlighet till mer utvecklade svar. Denna typ av struktur passade vår studie bäst då vi ville utgå från informantens egna erfarenheter samtidigt som vi ville få med specifika frågor som var av relevans för studien.

5.2 Urval, Skolan för fältstudie

All information under denna rubrik kommer direkt från skolans medarbetare i form av olika lärare vi talat med på plats.

Skolan som fältarbetet har utförts på, är en skola med elever från årskurs 1 till 6. Skolan arbetar mycket med att integrera eleverna till det svenska samhället. Skolan arbetar även mycket med att eleverna ska kunna bli sitt allra bästa skol-jag vilket innebär att de är goda lyssnare och är villiga att lära sig, även att bidra i diskussioner. Man satsar mycket på att ha lärare med svenska som andraspråksutbildning. Man arbetar även med att utforma olika typer av anpassningar för alla elever som behöver. På skolan har man ett analysprocess-system som man använder sig av. Detta system startade man med att använda 2007. Genom detta verktyg följer man de nyanlända elevers utveckling. Modellen innehåller allt ifrån screening av ett antal kunskaper, innehåll av resultaten samt analysmöten som involverar flera olika lärare samt elevhälsoteam.

Genom analysprocessen har det lagts märke till att eleverna behöver utveckla sitt modersmål parallellt med svenskan. Det har även lagts märke till att själva undervisningen av dessa elever bör hållas på gruppnivå. När man först lade märke till detta, valde Skolan att starta modellklasser där målet var att satsa på modersmålsundervisning, utökad studiehandledning på modersmålet, utbildning av personal i genrepedagogik, fokus på ett sociokulturellt stödjande, föräldrasamverkan och höga förväntningar på eleverna. Dessa framgångsfaktorer inspirerades man av genom forskarna Wayne P. Thomas och Virginia Collier. På skolan görs det en så kallad screening varje år i september och januari. Denna screening görs för att upptäcka elevernas olika färdigheter i avkodning, läsförståelse, ordförrådets utveckling och matematiska färdigheter. Varje lärare gör en egen screening i sina egna ämnen. Resultaten förs sedan in i ett dataprogram som tar fram en färgkarta över den bestämda gruppen. Genom färgkartan upptäcker lärarna på vilken nivå som eleverna hamnar på. När resultaten är färdigställda, träffas arbetslaget och elevhälsoteamet och analyserar hela klassens resultat.

Den valda skolans specifika tillvägagångssätt att arbeta med nyanlända elever och elever som har svenska som andraspråk har fått oss att öppna upp ögonen för skolan och finna det intressant att göra en fältstudie just där.

5.3 Genomförande

Innan fältstudien påbörjades bestämdes det att 10 kvalitativa intervjuer skulle göras. 2 intervjuer skulle göras med lärare och 8 med elever. Då alla elever går i samma klass, skickade vi ut samtyckesblanketter till elevernas Klasslärare. Läraren i sig vidarebefordrade samtliga samtyckesblanketter till elevernas föräldrar. Intervjufrågorna skrevs med relevans för studiens syfte, utifrån de frågeställningar som uppsatsen baserar sig på. Meningen med frågorna var att få besvarat de frågeställningar vi skapat. Efter att frågorna formulerats delades de upp i olika områden. Första delen av intervjun bestod av frågor där läraren berättar om sin lärarutbildning samt hur dennes erfarenhet av undervisning av nyanlända elever sett ut. Denscombe (2016:134– 135) menar att det är passande att starta intervjun med en lätta frågor. Andra delen av intervjun handlade om verksamhetens arbete och hur skolan arbetar med mottagande av nyanlända elever. Sista delen bestod av hur läraren arbetar med dessa elever i sin undervisning samt tips och råd hur man som lärare arbetar vidare.

5.4 Miljö

Denscombe (2016:134–135) skriver att forskaren måste försöka finna en plats för intervjun där de kan vara ostörda. Intervjuerna med lärarna gjordes under lugna omständigheter i vardera klassrum. Intervjuerna med eleverna gjordes dock utanför deras klassrum. De elever vi intervjuade sist blev störda av andra elever då det var lunchdags. Detta upplevdes som störande av både oss och eleven då vi upplevde att eleven tappade fokus. Samtliga intervjuer tog ungefär 30 minuter, förutom de sista två med eleverna som tog 20 minuter. Beträffande undersökningens validitet anser vi den vara hög eftersom att vi ville undersöka hur lärarna arbetade med de samhällsorienterade ämnena med nyanlända elever. Detta fick vi svar på.

5.5 Analys av data

När de planerade intervjuerna avslutades transkriberades dessa. Denscombes (2016:134–135) lyfter vikten av att utföra detta så detaljerat som möjligt. Detta gjordes därför i den mån det gick. Lärarnas och elevernas namns nämns inte i enlighet med GDPR lagen.

Materialet har studerats många gånger om och varje ny gång har det upptäckts nytt, för oss, intressant innehåll. Vår fokus har legat på att upptäcka vad informanterna hade gemensamt samt

var de tyckte olika. Vi har även försökt att finna de svar som vi har velat ha svar på utifrån våra frågeställningar. Då vi delade upp intervjuerna i olika områden var det klarare att se de mönstren som intervjuerna följde. Det var exempelvis tydligare att jämföra frågorna om undervisningar med varandra. Det fanns även de mönster som var svårare att se där det krävdes att man läste informantens svar flera gånger. Vi försökte inrikta våra frågor mot den samhällsorienterande undervisningen, det vill säga mot ämnena samhällskunskap, historia, religion och geografi. Då vi valde att avgränsa studien till enbart en undersökning, användes även för studien centrala begrepp som analysverktyg. De centrala begrepp som vi använde oss av var:

SO undervisning, samhällsorienterad undervisning, samhällskunskap, historia, geografi, religion, interkulturalitet, nyanlända elever, introduktionsklass.

5.6 Metoddiskussion

Vetskapen om att resultatet inte går att generalisera är viktig. Därför är vi medvetna om att varje lärare talar ur sina egna erfarenheter samt att resultatet stämmer överens med just skolan där fältstudien är gjord. Fördelen med resultatet är dock att det går att få en inblick i några verksamma lärares arbete samt hur det kan se ut på en skola. Vår vision med studien var att få intervjua en verksam lärare i introduktionsklass samt en verksam lärare i ordinarie klass. Då skolan haft introduktionsklasser i några år, var vi säkra på att det inte skulle vara några problem. Dessvärre fick vi reda på att skolan senare slutade med introduktionsklasser innan vi skulle göra vår fältstudie. Problemet löste sig genom att läraren som arbetat i introduktionsklassen fortfarande var anställd på skolan. Vi ville även intervjua rektorn för att få en bredare bild av hur verksamheten arbetar med skolintroduktion. Då lärarna hade väldigt bra koll på det, fick vi ändå svaret vi sökte efter.

5.7 Etiska aspekter

Under hela arbetet har vi förhållit oss till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2011). Vi har tagit alla krav som ställs på forskaren i beaktning under genomförandet. Dessa utgör i sin tur riktlinjerna som följs av etikkommitténs granskning av forskningsprojekt. Det ställs både krav på forskarens integritet och på arbetets kvalitet. I vårt arbete har vi följt de fyra allmänna huvudkrav som Vetenskapsrådet har, det är följande:

Samtyckeskravet: Detta innebär att vi forskare måste få deltagarens samtycke för deltagandet.

Samtycke bör även hämtas från föräldrar till personer/deltagare under 15 år. Vi har uppfyllt samtyckeskravet då vi skickade ut samtyckesblanketter och fått samtliga deltagares, och deras föräldrars, samtycke inför de intervjuer och observationer vi genomfört.

Informationskravet: Detta innebär att vi forskare måste informera de deltagande om syftet

med studien och även informera dessa om vad deras uppgift är i projektet samt vad det är som gäller för deras deltagande. Vi ska även upplysa deltagaren om att det är frivilligt att vara med och att de kan avbryta det när de vill. Vi har följt informationskravet genom att informera samtliga deltagare med information om vår studies syfte och även genom att förklara att deras deltagande i studien alltid är frivilligt.

Konfidentialitetskravet: Enligt Vetenskapsrådet innebär detta att de deltagande i en

undersökning ska ges stor konfidentialitet och vara försäkrade om att deras personuppgifter ska förvaras på ett ställe som är säkert, detta för att förhindra att otillbörliga kan få tillgång till dessa uppgifter. De deltagande ska inte kunna identifieras av någon, inte heller utomstående personer. Detta gäller speciellt uppgifter som kan uppfattas som känsliga på grund av etik eller dylikt. Vi har uppfyllt konfidentialitetskravet och eftersom att vi värnar om informanternas integritet samt har GDPR att förhålla oss till har det varit en självklarhet att anonymisera alla deltagande genom att endast skriva ut lärare 1, elev 1 osv.

Nyttjandekravet: Detta är det sistnämnda huvudkravet som innebär att de uppgifter vi samlat

in om enskilda individer endast får användas till syftet för vår forskning. Vi informerade varje deltagande om att all information vi samlade in enbart skulle användas till vår uppsats syfte.

6. Resultat

I kapitlet som följer kommer resultatet av vår studie att presenteras. Denna kommer följas av en resultatdiskussion och en analys. Övergriplig information i detta kapitel kommer från lärare 1 och lärare 2 om inget annat nämns. De medverkande kommer benämnas som följande:

Lärare 1:

Den lärare som intervjuades först under fältstudien har under några år varit klasslärare för nyanlända elever på skolan. När introduktionsklassen valdes att tas bort, började denna lärare istället att arbeta som lärarresurs för de elever som behövde extra stöd gällande det svenska språket. Informanten har så länge hen kan minnas, haft ett stort intresse för ämnet svenska som andraspråk. Därav har läraren, utöver din lärarutbildning, även studerat till behörighet i detta ämne. Informanten har arbetat med nyanlända elever i sju år, däribland fyra av de på skolan där fältstudien gjordes.

Lärare 2:

Informant nummer två är klasslärare i ordinarie klass. Det är, bland annat, denna lärare som tar emot elever efter att de har fått vara en period i introduktionsklassen. Läraren har många års erfarenhet av att arbeta med elever som har svenska som andraspråk. Hen har arbetat på skolan där fältstudien gjordes i över tio år. Utöver ämnet svenska som andraspråk så har läraren även svenska som undervisningsämne.

Elever 1–8:

Eleverna går alla i årskurs 6 och kommer inte göras någon skillnad på.

6.1 Skolan och introduktionsklasser

Skolan vi baserar vår studie på har under många år haft introduktionsklasser för nyanlända elever. Dels för att skolan har tilldelats en stor grupp av nyanlända, men även för att detta arbetssätt visat sig ge ett gott resultat där eleverna kommer in i skolans värld och det svenska språket på ett mer naturligt sätt. På skolan där vår undersökning genomförts har de tidigare valt att organisera skolintroduktionen med särskilda grupper för yngre respektive äldre elever. Anledningen till detta uppges vara för att de yngre eleverna, åk f-3, enligt forskning lär sig fortare än vad de lite äldre eleverna gör. De yngre eleverna kunde därmed slussas in i ordinarie

undervisning något fortare än de äldre. Detta är något som styrktes under våra intervjuer med lärare utbildade i svenska som andraspråk.

6.2 Skolans organisation kring nyanländas placering

Som tidigare nämnt har vår utvalda skola alltid haft introduktionsklasser för de elever som är nyanlända i Sverige. Detta för att eleverna ska få extra resurser och ges möjlighet till en snabbare språkutveckling, ämneskunskaper och tillhörighet. Fram till december år 2018 genomförde skolan denna form av organisation när det kom till skolintroduktion. År 2019 ändrades dock detta abrupt och nyanlända elever slussas nu direkt in i ordinarie undervisning. Eleverna ges av flera olika resurser i form av en svenska som andraspråkslärare, hemspråksundervisning och studiehandledning på hemspråket. Fördelen med skolan där undersökningen utförts är att majoriteten av de ordinarie lärarna har utbildning i svenska som andraspråk och skolan lägger stor vikt vid just ämnes- och språkutveckling för nyanlända. Avvecklingen av introduktionsklasser på skolan beror på att de inte kommer ta emot lika många som de tidigare gjort. Kommunen har valt att sprida ut dessa elever på flera skolor, tidigare har de flesta hamnat på en och samma skola, nämligen den vi utför vår undersökning på. Då lärarna inte kommit in i den nya organisationen med direkt inslussning i ordinarie klass, då den genomfördes årsskiftet 2018/2019, så kommer vi i vårt resultat utgå från hur organisationen tidigare var, men även det lilla vi fått veta om den nuvarande organisationen.

6.3 Metod- och materialval som används i de

samhällsorienterade ämnena

När vi talade med lärare 2 om hur hon genomför sin undervisning i de samhällsorienterade ämnena fick vi bland annat följande svar:

Jag ändrar inte så mycket i min undervisning då jag alltid försöker ha varierad undervisning med mycket stödstrukturer då alla elever behöver det. Dessa elever får dock extra stöd av resurser som talar språken osv. De har även handledning varje vecka en timme på sitt hemspråk där de går igenom de viktigaste, såsom prov osv. Utifrån de samhällsorienterade ämnena så får man prioritera vissa delar som de inte har erfarenhet utav. Det viktiga är att de får baskunskaper. Med demokrati gör vi till exempel små-övningar i smågrupper

som pratar med varandra, det är en bra början. De har då fått läsa en text tillsammans, svara på frågor och titta på någon film om demokrati.

De har ofta missat mycket av sin skolgång och har inte någon erfarenhet. De saknar även ämneskunskaper för det svenska samhällets historia då de är uppvuxna med en helt annan historia. De får alltid utbildning från där vi är i klassen och man får då prioritera vad vi gör nu och vad de bör kunna. Jag sätter alltid en kod istället för ett ge betyget F, detta för att visa hänsyn till elevens känslor. Det är ju hemskt att få F i något man inte har varit med och gjort (Lärare 2).

I samtalet med lärare 1, som endast arbetar med svenska som andraspråk och ingen ordinarie undervisning, får vi följande svar när vi frågar hur hon genomför sin undervisning i de samhällsorienterade ämnena med nyanlända:

När man är i introduktionsklass i årskurs fyra till sex återkommer ständigt den svåra frågan om man ska gå på djupet i ett ämne, eller om man ska röra alla ämnen lite på ytan. Jag hade svenska och de samhällsorienterade ämnena med en grupp i denna åldern i december. Vi arbetade med fördjupning i religionsämnet då detta är bra för dom att höra. Jag fokuserar jättemycket på begrepp som är frekvent återkommande. Förförståelsen är så viktig. Religion är ett viktigt ämne då många, främst muslimer, kan så mycket om sin egen religion så det är lätt att applicera även på andra religioner och de får snabbt förståelse (Lärare 1).

6.4 Elevens erfarenheter av sin skolintroduktion

Vi genomförde intervjuer med åtta elever i årskurs 6. Vi har valt att ta upp tre av dessa som vi anser representerar de svar vi fick av alla inblandade, vi fick liknande svar av många av de deltagande.

Elev 1 beskriver att hen kom till Sverige för ett år och sex månader sedan tillsammans med sin familj och hade inget glapp i sin skolgång. Det som utmärker sig när vi talar med eleven är de goda språkkunskaper som utvecklats i det svenska språket på förhållandevis kort tid. Tillsammans med sina syskon började hon i den svenska skolan och hamnade i

tillsammans med ensamheten. När vi talar om undervisningen i de samhällsorienterade ämnena kommer eleven ihåg att de arbetade med religion när hon först började i den svenska skolan, hon tyckte det var annorlunda då vi i Sverige läser om alla religioner, i hemlandet läste de endast om sin religion. Inte heller demokrati och samhälle var en del av studierna i hemlandet, där lades främst fokus på matematik, modersmål och den egna religionen.

Elev 2 kom till Sverige för tre år och sex månader sedan och hade åtta månader utan skolgång i ryggen. Tillsammans med sitt yngre syskon började de på skolan tillsammans men då åldern skilde sig gick de ej i samma introduktionsklass. Eleven beskriver att hen första tiden var ensam och kände sig mycket tillbakadragen. Introduktionsklassen hade en lärare som undervisade i svenska som andraspråk som talade samma modersmål som eleven själv, något som beskrivs som en trygghet då de kunde kommunicera när det som sas var obegripligt på svenska. Ju längre tiden gick desto fler lärde eleven känna med samma modersmål vilket även detta beskrevs som en trygghet. Samhälle, historia, religion och geografi var inget eleven tidigare hade arbetat med i sitt hemland, det kom först högre upp i ålder beskriver eleven. Omställningen från att endast läsa matematik, språk och läsning till att plötsligt studera samhälle, engelska, geografi, religion var svår men rolig beskriver eleven själv.

Elev 3 kom till Sverige för sex år sedan och minns inte så mycket från sin tidigare skolgång. Eleven förklarar att det var mycket hårdare klimat och mer regler i skolan i hemlandet. Första tiden i den svenska skolan beskrivs som ensam. I början umgicks eleven främst med andra med samma bakgrund och språk, detta för att språket var en trygghet. ”Det kom vänner hem till mig från skolan och frågade om jag ville vara med och spela fotboll. Det var så lärde jag mig svenska” (Elev 3).

När vi talar om de samhällsorienterade ämnena kommer inte eleven ihåg att de hade arbetat med detta i hemlandet alls och att det blev något helt nytt i den svenska skolan.

6.5 Problematik med nyanlända i de samhällsorienterade

ämnena

När vi talar med lärare 1 angående vilken problematik hon sett i de samhällsorienterade ämnena med nyanlända elever så är det första hon nämner demokrati. Många av eleverna kommer från länder där de dels inte har demokrati eller att de inte studerat innebörden av det. Många elever

har mycket svårt för att förstå då de har obefintliga erfarenheter av detta från hemlandet, därför är detta problematiskt och något de ständigt arbetar för på skolan. Nästa problematiska område lärare 1 beskriver är arbetet med ämnet historia då dessa elevers historia skiljer sig från den svenska och europeiska historien. Det är svårt att applicera historia på elever som för det första inte har studerat ämnet i sitt hemland och för det andra känner till historien för sitt hemland och som är av relevans för dom.

Vidare talade vi om de samhällsorienterade ämnenas relevans i introduktionsklasser, något som lärare 1 tycker är av stor vikt att bibehålla. Språkutveckling är en självklart ledande prioritet för nyanlända elever men lärare 1 trycker även på hur viktigt det är för eleverna att få förståelse i samhällsfrågor såsom hållbar utveckling, religion och demokrati. I synnerhet när många elever inte har den förförståelse som krävs för dessa ämnen så är det viktigt att börja direkt med att peka på bilder och titta på korta filmer i dessa ämnen.

De samhällsorienterade ämnena innefattar ofta mycket analyserande, dra slutsatser och diskuterande i undervisningen. Detta blir problematiskt med nyanlända då många kommer från en skolbakgrund där man endast ska repetera lärarens kunskap. De brukar därför vara mycket förstående när det kommer till läxor i form av glosor till exempel där man ska rabbla svar. När det kommer till att fundera, diskutera och analysera däremot blir det problematiskt. Eleverna är inte vana vid att själva få tänka ut svar och komma fram till slutsatser då de inte har erfarenhet av detta från tidigare skolgång. Detta är något de arbetar mycket med i introduktionsklassen på skolan.

6.6 Förlust av identitet

Lärare 1 berättar att det av personalen upplevs som att nästintill alla elever på skolan har multipla identiteter då de har mer än en nationell bakgrund. I hemlandet hade de ett tankesätt på hur ting skulle vara, medan de i den svenska skolan har en annan värdegrund att förhålla sig till. De värderingar de lärt sig i skolan i hemlandet samt av föräldrarna, må vara annorlunda gentemot de värderingar de lärt sig i Sverige. Läraren förklarar att föräldrar har berättat att de i hemlandet ses som svenskar medan de i Sverige ses som invandrare. Hultinger & Wallentin (1996:70) skriver att om man vet vem man är och är säker så sitt eget jag, kommer man att ha lättare för att möta det nya och okända. Dessvärre har de barn och elever som anländer till skolan där fältstudien gjordes flytt hemlandet i tidig ålder och inte haft stor möjlighet eller tid i

livet att bli säkra på sitt eget jag i hemlandet. Detta må i sin tur, enligt lärare 1, leda till förlust av identitet.

Begreppet identitet är väldigt komplext då det handlar om hur olika individer skapar sitt eget “jag” samt vad som i sin tur skiljer jaget från andra individer. Vilket "jag” kan vi spegla oss i och identifiera oss med? Identitetsbegreppet brukar oftast förknippas med likheter och skillnader till andra individer det vill säga vem vi känner tillhörighet till. Genom samspel med andra förändras denna identitet (Franzen, 2009:74–81). Detta innebär att en person kan ha olika roller samtidigt som exempelvis förälder, barn och lärare. Av de elever vi möter under intervjuerna har många liknande etnisk identitet. Det vill säga att barnen har kulturer och traditioner gemensamt. Lärare 1 förklarar att skolpersonalen har en ytterst stor roll i de interkulturella skolorna att stötta eleverna samtidigt som de fostras till goda samhällsmedborgare.

6.7 Betydelsen av lärarens roll i en interkulturell skola

I läroplanen (2011:5) står det ”skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin

unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet”. Lärare 2 talade för att det i undervisningen bör skapas möjligheter till

att få samtala om elevernas ursprung och kultur för ett identitetsskapande. Hos läraren krävs det därför ett intresse för elevernas tidigare bakgrund samt ett förhållningssätt som bekräftar detta. Lärarna i intervjuerna talade båda om vikten av betydelse gällande respekt för olika värderingar. De talade även om betydelsen av att eleverna inte skulle tappa bort sin egen identitet som de hade med sig från sitt hemland när de kom till det nya. Det är viktigt att man får lov att vara den personen man var när man kom.

Franzén (2009:74–81) menar dock att denna identitet i emellertid kan förändras och formas när eleven väl bott i Sverige. Det är även betydelsefullt som lärare att kunna se sambandet mellan identitet och kultur. Då man vill bli accepterad av det nya landet är det många som anammar den nya kulturen. Samtidigt är det viktigt att behålla sin egen för att veta vad som format en. Som lärare bör man skapa ett accepterande klassrumsklimat där alla elever och deras kulturer är lika värda. Det är nyttigt att lära av varandra samtidigt som man lär om det nya landet. Det är genom samspel och interaktion med andra som identiteten formas.

Lärarens roll är även betydelsefull på det sätt att den ger eleven självförtroende som i sin tur gör att eleven känner sig accepterad. Läraren gör även eleven mer självständig då den utvecklar sin kunskap. Även detta stärker identiteten. Von Brömssen (2006:47) skriver att lärare dagligen påverkar elevers identitet på så sätt att den antingen förstärks, förminskas eller bekräftas.

6.8 Tillgångar och dilemman med en interkulturell skola

Lärare 2 berättade under intervjun att kommunen under en lång tid beslöt att skolan skulle ta emot ett stort antal nyanlända elever till sina introduktionsklasser. Det uppstod dock en viss segregation, skolorna emellan, i kommunen. En del skolor bestod därför av majoriteten svenska elever, medan den andra delen av skolorna i kommunen bestod av nyanlända elever. Läraren förklarade att detta resulterade i att den skolan som fältstudien gjordes på blev väldigt segregerad. Både lärare 1 och lärare 2 ansåg att det fanns en del fördelar och nackdelar med interkulturella skolan.

Tillgångar

De fördelar man på skolan såg var att eleverna kunde stötta och hjälpa varandra gällande både det vardagliga samt skolarbetet. Det skapades en större förståelse för vad klasskamraterna emellan gick igenom samt att man kunde känna igen sig i varandra. Detta enligt lärare 1 och 2.

Dilemman

Förutom tillgångarna med interkulturellt arbetssätt berättade lärarna även om de dilemman som finns. Lärare 2 ansåg det vara beklagligt att skolan har blivit så pass segregerad som den har blivit. Det stora antalet av nyanlända elever visade sig i svaga resultat gällande betyg. Båda lärarna som deltog i våra intervjuer anser att kommunen borde ha fördelat de olika eleverna med fler barn som har svenska som modersmål på grund av att de snabbare skulle få uppleva hur det svenska samhället ser ut samt lyssna mer på språket. Läraren som var mentor för introduktionsklassen beskrev det såhär: ”Jag tror på en blandning av svenska barn, andra generationens invandrare och nyanlända elever” (Lärare 2).

6.9 Vikten av föräldrakontakt

När det i skolan och framförallt klassrummet skall skapas ett arbetsklimat som både elever och lärare uppskattar, är föräldrakontakten central menar båda lärarna som intervjuats. Då det interkulturella arbetet även är givande för föräldrarna, samt att det är betydelsefullt att de är med i planeringen av arbetet. Ett gott arbete med interkulturalitet ger eleverna lärdomar om olika värderingar och attityder. Man har erfarit att viss problematik med arbetet kan uppkomma genom konflikter med hemmet om hemmet och skolan inte är överens. Många gånger finns risken att hemmet har andra erfarenheter och värderingar som avviker ifrån de skolan och det svenska samhället har. Lösningen kan vara en dialog med föräldrarna. Detta enligt både lärare 1 och 2.

Lärare 2 talar om kontakten med elevernas föräldrar. Hen tycker att relationen ofta är problematisk. När vi frågar lärare 2 om hur hens föräldrakontakt ser ut i dagsläget, med eleverna i klassens vårdnadshavare, säger hen:

Föräldrakontakten är inte så bra. Föräldrarna är inte så engagerade när det kommer till barnens skola. Det vi lär eleverna här är extremt viktigt då många av de inte får mycket stöd hemma, framförallt handlade om hur det svenska samhället fungerar. Föräldrarna vet inte själva hur samhället fungerar. Här är vår samhällskunskapsundervisning väldigt viktig. Jag hoppas att jag är en stöttepelare för barnen.

Läraren fortsätter med att berätta att det dock inte alltid har att göra med ett ointresse hos föräldrarna. Många gånger har de inte den erfarenhet av föräldrakontakt i skolan som förekommer i Sverige. Det läraren även nämner som hen tror påverkar föräldrakontakten är att vårdnadshavarna många gånger har andra dilemman att ta sig ann. Många av barnen bor i socio-belastade områden där en av de sista prioriteringarna är att tala med lärare.

7. Resultatdiskussion

7.1 Elevperspektivet

Något vi reagerat på när vi studerat tidigare forskning inom ramen av liknande ämnen är avsaknaden av elevernas eget perspektiv i frågan om skolintroduktion. Detta var således något vi bestämt ville ha med i vår studie för att få ytterligare en viktig dimension i vårt arbete. Det är trots allt eleverna som i slutändan är det viktiga i frågan.

I alla genomförda intervjuer med elever fick vi svaret att de inte hade någon vidare erfarenhet eller förkunskap inom religion, historia, samhälle och geografi innan de kom till Sverige. Detta gör det extra viktigt för den svenska skolan att introducera dessa elever för de samhällsvetenskapliga ämnena så snabbt som möjligt för att ge en bra grund för dom att stå på när de ska in i det svenska samhället. Utan kunskaper om hur samhället fungerar är det svårt att känna en tillhörighet och en samhörighet. Lärare bör vara en stor del av att skapa förutsättningar för dessa elever till att bli fullständiga samhällsmedborgare i deras nya samhälle, i synnerhet när de själva saknar den förkunskap som krävs.

Med detta i åtanke är elevperspektivet ett av de viktigaste för lärare och verksamheter. Elevernas egna ord om tidigare skolgång och hur de uppfattar skolintroduktionen skapar förutsättningar för att utveckla undervisningen utefter deras behov. I vår studie har vi erhållit information av verksamma lärare om att skolan främst fokuserar på språk och de samhällsorienterade ämnena vid en skolintroduktion. Lärarna i vår studie nämnde även att de har erfarenhet från andra skolor att det inte fokuseras på de samhällsorienterade ämnena för nyanlända elever, utan att det främst fokuseras på det uppenbara, språket, och på matematiken då detta är ett universellt språk. Att fokusera på de vederbörande faktorerna inom de samhällsvetenskapliga ämnena är av stor vikt för elevernas personliga utveckling i sitt nya samhälle och därmed borde fler skolor följa detta exempel och ta in detta mer i undervisningen. Detta är något som baseras på de goda resultat som visas på skolan studien är utförd på. Arbetet med hållbar utveckling, demokrati och religioner är viktiga pusselbitar för att eleverna ska känna sig hemma i sitt nya hemland.

7.2 Introduktionsklassen som en isolerande eller en

sammanfogad verksamhet

I Skolverket (2008) och Skolinspektionen (2009, 2014) återfinns dokument som framhäver introduktionsgruppen som isolerande och att många skolor i Sverige har introduktionsklasser som brister i sin kvalité. Å andra sidan tyder forskning, exempelvis av Bunar (2010:54–57), på att en tidsbestämd/kortare period i introduktionsklass är det mest optimala för nyanlända elevers lärande. De lärare vi valde att intervjua ser introduktionsklassen som något positivt. Eleverna får chansen, att i en liten grupp, lära sig språk och grundkunskaper innan de kastas in i ordinarie undervisning. Skolan har alltid fokuserat på alla elever som individer, när de är redo för ordinarie undervisning, även om det bara är i ett fåtal ämnen, så får de ordinarie undervisning i de ämnen de behärskar. Sedan slussas de sakta in till fullskalig ordinarie undervisning. Något som har fungerat bra för skolans elever vid tidigare organisation. Efter omorganiseringen som skedde nyligen vet de ännu ej resultat av hur elevernas lärande påverkas av att bli direkt inslussade i ordinarie klass.

7.3 Nationella riktlinjer

Gällande frågan om avsaknad av riktlinjer för hur en likvärdig skolintroduktion bör genomföras finns det många åsikter. Detta med tanke på att riktlinjerna åtskiljer sig kommuner emellan och även inom kommuner har man inte en tydlig plan för hur introduktionen bör genomföras. Det är problematiskt att skolintroduktionen genomförs på så skilda sätt runtom i Sverige, i vissa skolor finns det riktlinjer som inte åtföljs och i vissa skolor har dem mycket tydliga riktlinjer för hur verksamheten hanterar detta. I Skolinspektionens kvalitetsgranskningar (2009, 2014:19–21) kan vi återfinna att avsaknaden av nationella riktlinjer förlänger introduktionsperioden för många elever. I en senare kvalitetsgranskning av skolinspektionen (2017:10–21) framgår det positiva resultat om skolintroduktionen för nyanlända, resultatet visar dock endast på en mer effektiv placering av eleverna och inget om nationella riktlinjer som utvecklats sedan den tidigare granskningen genomfördes.

Med tanke på den kritik som framförts angående riktlinjer för skolintroduktionen är det hög tid att dessa riktlinjer framställs och genomförs på en högre nivå. Genom att ge nationella riktlinjer för samtliga skolor i Sverige på hur introduktionen för nyanlända elever ska gå till slipper vissa

elever sitta i flera veckor, möjligt månader, innan de når den utveckling de annars hade kunnat nå mycket tidigare. Riktlinjerna bör även innefatta att eleverna är berättigade till undervisning i alla ämnen, med fokus på språk och de samhällsorienterade ämnena, då detta är något som glöms bort i många kommuner. Det är en viktig aspekt av elevernas utbildning för att deras utveckling till samhällsmedborgare med en känsla av tillhörighet ska framträda.

7.4 Genomförande av skolintroduktion

Genomförandet av skolintroduktionen beror allt för ofta på hur den enskilda läraren väljer att genomföra undervisningen. I några ovanliga fall är det en stark organisation som står bakom hur skolintroduktionen genomförs i verksamheten. Under vår studie har vi fått följa lärare som tar sitt ansvar, jobbar hårt för en god utveckling hos sina elever och som har en bra organisation i ryggen för att genomföra detta. Detta påvisar tydligt hur viktigt det är med utbildade och engagerade pedagoger med rätt kompetenser och kunskaper för att eleverna ska få de förutsättningar de är berättigade till.

7.5 Interkulturella antaganden

Av de deltagande framgår det att skolan anammat interkulturella antaganden genom att de har flerspråkig personal vars språkkompetens utnyttjas för ändamålet att skapa en trygghet och större utveckling för de nyanlända eleverna. Både svenska som andraspråkslärare och modersmålslärare är resurser som ingår i den dagliga verksamheten i skolan, även detta något som underlättar elevernas utveckling, främst i de samhällsvetenskapliga ämnen där språket är en bärande faktor för att förstå innebörden. Detta tillsammans med engagerade lärare som arbetar med hjälpmedel i form av bilder, filmer och Ipads i sin undervisning bidrar till en god lärandemiljö på den undersökta skolan.

7.6 Analys av vårt arbete

Under arbetets gång tycker vi att vårt resultat har gett tydliga svar på våra frågeställningar inom ramen för just denna skolan. Då det endast är en skola med i vår studie så generaliserar vi endast våra svar för denna. Våra frågeställningar innebar att vi ville få fler perspektiv på hur den samhällsorienterade undervisningen utförs med nyanlända samt hur eleverna själva ser på sin skolintroduktion i den svenska skolan. Vi är nöjda med resultatet och tycker våra

De brister vår undersökning haft är just att det är en liten studie med ett smalt område, dvs endast en skola och ett fåtal informanter i form av två lärare och åtta elever. Hade vi gjort om det idag hade vi nog utökat deltagande i form av fler lärare och fler elever i olika årskurser mellan årskurs 4–6.

Överlag är vi nöjda med vårt arbete och i synnerhet över att elevperspektivet är väl framhållet. Detta är något vi saknat i tidigare forskning och är något vi tycker är viktigt att lyfta då eleverna är de vi ständigt arbetar för.

8. Framtida forskning

I framtida forskning inom liknande områden skulle vi vilja se en större bredd inom just de samhällsvetenskapliga ämnena och hur dessa utvecklar nyanlända elever. De samhällsvetenskapliga ämnena är viktiga för att bli en samhällsmedborgare med en känsla av tillhörighet, därför borde vikten av detta lyftas ytterligare i framtida forskning. Idag ser vi till största del forskning på språkutveckling. Ytterligare ett forskningsområde, eller del av forskningsområde, vi skulle vilja se mer av är att få med elevperspektivet mer då detta är något vi saknat i tidigare forskning.

Referenser

Tryckta referenser

Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande: en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Bunar, N. (2001). Skolan mitt i förorten: fyra studier om skola, segregation, integration och multikulturalism. Diss. Växjö: Univ., 2001. Eslöv.

Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (3., rev. och uppdaterade uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Franzén, E.C. (2001). Att bryta upp och byta land. Stockholm: Natur och kultur.

Hagström, M. (2018). Raka spår, sidospår, stopp: Vägen genom gymnasieskolans språkintroduktion som ung och ny i Sverige. Linköping universitet.

Hägerström, J. (2002). Mångkulturalism i praktik och teori: Lok-rapport 3. Malmö: Lärarhögskolan.

Kästen Ebeling, G. & Otterup, T. (red.) (2014). En bra början: mottagande och introduktion av nyanlända elever. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Lahdenperä, P. (2004). Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Lund: studentlitteratur.

Lahdenperä, P. (2010). Mångfald som interkulturell utmaning. I Lahdenperä, Pirjo & Ljungberg, Caroline (2005) Den svenska skolan och det mångkulturella – en paradox? Malmö: Prinfo Team Offset & Media.

Lorentz, H. & Bergstedt, B. (red.) (2007). Interkulturella perspektiv pedagogik i mång-kulturella lärandemiljöer. Enskede: TPB.

Von Brömssen, K. (2006). Identiteter i spel – Den mångkulturella skolan och nya etniciteter, i:

Interkulturella perspektiv – Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer av Lorentz och

Bergstedt (red.). Lund: Studentlitteratur

Elektroniska referenser

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Enskede: TPB.

Skolinspektionen (2009): Utbildning för nyanlända elever – rätten till en god utbildning i en

trygg miljö. Stockholm. Skolinspektionen. [Hämtad från:

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsg ranskningar/2009/nyanlanda/nyanlanda-elever.pdf 2019-03-04]

Skolinspektionen (2014): Utbildningen för nyanlända elever. Stockholm. Skolinspektionen.

[Hämtad från:

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsg ranskningar/2014/nyanlanda/utbildning-nyanlanda-rapport-2014.pdf 2019-03-04]

Skolinspektionen (2017): Skolhuvudmännens mottagande av nyanlända elever i grundskolan. Stockholm. Skolinspektionen. [Hämtad från: https://www.skolinspektionen.se/sv/beslut-och- rapporter/publikationer/granskningsrapport/kvalitetsgranskning/skolhuvudmans-mottagande-av-nyanlanda-elever/ 2019-03-04]

Skolverket. (2008). “Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever” [Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 [Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2012). “Att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling” [Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2018). ”Språk, lärande och identitet” [Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolverket.

Bilaga 1. Mail till rektor

Hej ---!

Vi är två studenter från Malmö Universitet som läser till grundskollärare åk 4-6. Vi kommer under våren skriva vårt examensarbete med inriktning på arbetet kring nyanlända elever. Vi hade jättegärna velat ta del av ert otroliga system kring nyanlända genom att observera Lärare 2:s klass samt intervjua elever, Lärare 1 och Lärare 2. Vi hade velat ta del av några elevers erfarenheter från introduktionsklass till ordinarie klass. Vi har varit i kontakt med Lärare 1 och för henne var det inga problem, hon skickar även ut samtyckesblanketter till elevernas föräldrar. Vi hade gärna velat komma ut och genomföra detta under v.6, om det finns möjlighet. I början på veckan hade vi velat observera och i slutet på veckan hade vi velat genomföra intervjuerna som vi uppskattar tar ca 30 minuter per person.

Hoppas vi ses. Mvh,

Lina Melander & Hanadi Lukacevic

Bilaga 2. Intervjufrågor lärare

• Hur ser dina erfarenheter av nyanlända elever ut?

• Har du fått möjlighet till fortbildning som handlar om detta? • Hur genomför du din undervisning i SO med nyanlända elever? • Vad börjar du med?

• Vilken problematik har du stött på i ämnet SO med nyanlända? • Hur arbetar du för att integrera elever in i det svenska samhället?

• Finns det ämnen du väljer att börja med i SO ämnet när du tar emot eleverna? • Hur genomför skolan mottagning och kartläggning?

• Då vi är medvetna om att detta är en interkulturell skola, vad ser du för fördelar kontra nackdelar med det?

Bilaga 3. Intervjufrågor elev

• Hur länge har du bott i Sverige?

• Kommer du ihåg hur du kände när du började skolan i Sverige?

• Kommer du ihåg vad ni gjorde på lektionerna när du precis hade kommit till Sverige? • Vad tyckte du var svårast med skolan i Sverige?

• Gick du i skolan i ditt hemland?

• I så fall vad tyckte du var annorlunda i Sverige jämför med skolan du gick på i ditt hemland?