• No results found

Fördelningssystem för bättre balans mellan utbildning och forskning Motion 2020/21:622 av Per Schöldberg och Anders Åkesson (båda C) - Riksdagen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Fördelningssystem för bättre balans mellan utbildning och forskning Motion 2020/21:622 av Per Schöldberg och Anders Åkesson (båda C) - Riksdagen"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Enskild motion C

Motion till riksdagen

2020/21:622

av Per Schöldberg och Anders Åkesson (båda C)

Fördelningssystem för bättre balans mellan

utbildning och forskning

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett nytt fördelningssystem för forskningsanslagen och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Sverige har ett sammanhållet utbildningssystem där den högre utbildningen håller en i internationellt perspektiv hög kvalitet på både äldre och nyare lärosäten som exempelvis Linnéuniversitetet och Blekinge Tekniska Högskola. Utbyggnaden de senaste 25 åren har bidragit till demokratisk bildning, kompetensutveckling och innovation i välfärds-sektor och näringsliv i hela landet. De nya universiteten och högskolorna har spelat en avgörande roll där en stor del av landets utbildning och samverkan utförs. Men, bara en liten del av forskningen tar plats på dessa lärosäten. Detta är ett allvarligt hinder för fortsatt utveckling i hela landet.

När det gäller utbildningsuppdraget ges alla lärosäten lika ekonomiska förutsättning-ar för sitt förutsättning-arbete.

För forskningen varierar emellertid grundanslaget mycket stort i absoluta tal men även i relation till utbildningsuppdraget. Ett lärosäte kan ha en sjundedel i anslag för forskning i relation till utbildningsuppdraget. En komplett akademisk miljö måste ha balans och dynamik mellan utbildning, forskning och samverkan för att nå den höga kvalitet som behövs för att möta samhällsutmaningarna.

När nya universitet och högskolor ska rekrytera lärare och skapa lika vital och god kunskap av hög kvalitet för att säkra en god utveckling i hela landet har de sammanlagt 40 % av utbildningsanslaget men bara 10 % av forskningsanslaget.

De senaste tjugo årens idé har varit att anslag för forskningen framför allt ska sökas i konkurrens och att det ger mer åt de bästa i längden. Det har lett till ett system där större delen av forskningsanslagen vid universiteten söks i konkurrens. Hypotesen har nu testats i full skala både här i Sverige och internationellt.

(2)

Vi vet nu att bästa sättet att få bra långsiktig och nyskapande forskning är att låta basanslag till lärosätena dominera och komplettera med projektfinansiering – inte tvärtom som är fallet nu.

Hela högskolesektorn och Sverige skulle alltså tjäna på en större andel basanslag. Nästa budgetfördelningssystem bör alltså knyta ihop ambitionerna om starkare utbildning, större basanslag och mer samverkan för tillväxt i hela landet. Förstärkta basanslag för lärosäten signalerar en ambition att stärka kopplingen forskning/utbild-ning/samverkan och är en bra och kunskapsbaserad forsknings- och utbildningspolitisk reform till gagn för hela landet. Det skulle spela mycket stor roll för den fortsatta kvali-tetsutvecklingen för alla lärosäten, landets utbildningssystem och den fortsatta utveck-lingen som framgångsrik kunskapsnation.

Per Schöldberg (C) Anders Åkesson (C)

References

Related documents

Länsstyrelsen anser att det är bra att befintliga nätverk används, men för att samverkan ska fungera behöver den ansvariga myndigheten för vattenförvaltningen ansvara

Länsstyrelsen Norrbotten anser att Vattenförvaltningsutredningens förslag att avskaffa vattenmyndigheterna och fördela ut ansvaret för vattenförvaltningsarbetet på en mängd

Vattenförvaltningen är också per definition knuten till sina regioner, det vill säga till sina avrinningsområden, och det dagliga arbetet bör därför inte centraliseras i

18.2 Kartläggning och analys och förslag till miljökvalitetsnormer Länsstyrelsen tillstyrker förslaget om ansvarsfördelning av uppgifter in om kartläggning och analy s samt

Svemin stödjer utredningens förslag (avsnitt 21.2.1, sid. 588) att det är länsstyrelserna som bör ha i uppdrag att ta fram förslag till miljökvalitetsnormer,

I beredningen av detta ärende har deltagit enhetschef Lina Weinmann, Milj öprövningsenheten, och milj ö- och hälsoskyddsinspektör Erica Axell, Försvarsinspektören för hälsa och