Sjuksköterskans strategier och metoder vid rökavvänjning
Nurse’s strategies and methods for smoking cessation.
Författare: Hanna Magnusson och Malin Bergman
VT 2020
Kandidatuppsats, 15HP.
Sjuksköterskeprogrammet, omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet
Handledare: Siv Rosen, universitetsadjunkt, Örebro universitet Examinator: Annica Kihlgren, professor, Örebro universitet
Abstrakt
Bakgrund: Rökning är även en av de största faktorer som hotar människors hälsa. Till följd av rökning dör mer än 8 miljoner människor varje år. Att sluta röka ger stora fördelar för hälsan på både kort och på lång sikt oavsett när rökningen upphör. Rådgivning och farmakologisk
behandling som till exempel nikotinplåster eller nikotintuggummin har visats sig ge positiva effekter när en person vill sluta röka.
Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans strategier och metoder vid rökavvänjning. Metod: Då syftet med studien var att beskriva strategier och metoder valdes en litteraturstudie med en deskriptiv design eftersom flera studier sammanställdes. De artiklar som valdes ansågs besvara syftet. Artiklarna granskades sedan med hjälp av artikelmatris för att hitta relevant information.
Resultat: Sjuksköterskan har en central roll i patientens process i att bli rökfri. För att patienten ska lyckas bli rökfri krävs det att patienten är motiverad till att ändra sitt beteende. Det finns olika metoder och strategier som sjuksköterskan kan använda sig av som till exempel 5A och/eller farmakologiska behandlingar.
Slutsats: Sjuksköterskan har en viktig och central roll i patientens process i att bli rökfri. Rådgivning är en stor del av sjuksköterskans arbete och det har visats sig framgångsrikt att sjuksköterskan skräddarsyr rådgivningen efter den enskilda individen.
Innehållsförteckning
1. Inledning 1
2. Bakgrund 1
2.1 Hälsoperspektiv 1
2.2 Nikotin och tobak 1
2.3 Lagar och författningar 1
2.4 Processen att bli rökfri 1
2.5 Sjuksköterskans etiska riktlinjer 2
3. Problemformulering 2 4. Syfte 2 5. Metod 3 5.1 Sökstrategi 3 5.2 Urval 3 5.3 Kvalitetsgranskning 3 5.4 Dataanalys 4 5.5 Forskningsetiska överväganden 4 6 Resultat 4 6.1 Samtal 4
6.1.1 Samtal med patient 4
6.1.2 5A 5 6.1.3 Rådgivning 5 6.2 Patientens tankesätt 6 6.2.1 Beteendeförändring 6 6.2.2 Positiv psykoterapi 7 6.3 Motivation 7 6.4 Hjälpmedel 8 6.4.1 Farmakologisk behandling 8 6.5 Resultatsammanfattning 9 7. Diskussion 9 7.1 Metoddiskussion 9 7.1.1 Sökstrategi 9 7.1.2 Urval 9
7.1.3 Dataanalys och kvalitetsgranskning 10
7.1.5 Forskningsetiska överväganden 10
7.2 Resultatdiskussion 10
7.2.1 5A 10
7.2.3 Behandlingsmetoder och stöttning 11 7.2.4 Empowerment 12 7.3 Genus 12 7.4 Samhällets aspekter 13 7.5 Etiska aspekter 13 8. Slutsats 13 8.1 Klinisk nytta 13 8.2 Fortsatt forskning 14 9. Referenslista 15 Bilaga 1 17 Bilaga 2 21 Bilaga 3 34
1 1. Inledning
Att sluta röka är något som kan upplevas svårt och jobbigt för personer som har rökt under en längre tid. Rökning är ett samhällsproblem som bidrar till försämrad hälsa hos de personer som röker dagligen. Sjuksköterskan har en central roll vid det hälsofrämjande arbetet och har en position som kan hjälpa personer som vill sluta röka.
2. Bakgrund
2.1 Hälsoperspektiv
Rökning är även en av de största faktorer som hotar människors hälsa (World health organization [WHO], u.å.). Till följd av rökning dör mer än 8 miljoner människor varje år, av de 8 miljoner människor så dör 1,2 miljoner av den passiva rökningen (ibid.). Cigarettrök innehåller ca 4 000 ämnen varav 250 av dessa är skadliga för kroppen och 50 är cancerframkallande (Zetterqvist, 2019). Trots de negativa konsekvenser som rökning medför fortsätter människor att röka (Percival, 2013). Enligt WHO (u.å.) har inte alla människor kunskap om rökningens negativa effekter och vad konsekvensen av det kan bli. Människor som är medvetna om riskerna vill ofta sluta röka (ibid.). Sverige har ett relativt lågt antal rökare utifrån internationellt perspektiv och Sverige är det land som har enligt undersökningar som gjordes 2010 lägst antal rökare
(Zetterqvist m.fl., 2019). Tobaksrökning står för ungefär 8 % av de som söker sjukvård i Sverige och de ekonomiska kostnader som tobaksanvändning medför till samhället är omfattande (ibid.).
2.2 Nikotin och tobak
Nikotin innehåller, tjära, kolmonoxid samt ca 500 kända cancerframkallande ämnen (Percival 2013). Nikotin orsakar olika negativa effekter i både kroppen och hjärnan. Efter att ha inhalerat rök från en cigarett så tar sig partiklar till alveolerna i lungorna och sedan upp till hjärnan där det utsöndrar dopamin (Duaso & Duncan, 2012). När nikotinet hamnar i blodbanan utsöndras även adrenalin vilket gör att hjärtat slår snabbare och hårdare (Percival, 2013). Efter att ha inhalerat cigarettrök i tio minuter har personens hjärtfrekvens ökat med 30 % (ibid.).
2.3 Lagar och författningar
Som nämnt ovan hotar den passiva rökningen människors hälsa. Enligt (WHO, u.å.) kan den passiva rökningen orsaka kardiovaskulära och respiratoriska sjukdomar och ungefär 65 000 barn dör varje år till följd av passiv rökning. Alla människor ska ha möjlighet att andas rökfri luft (ibid.). Riksdagsförvaltningen (u.å.) hänvisar också till detta då bland annat skolor enligt lag är en rökfri plats sedan 1994. Lagen utvecklades och 2005 infördes lagen om förbud mot rökning i lokaler såsom restauranger, kollektivtrafik samt där hälso-och sjukvård bedrivs. Lagen
utvecklades ytterligare och år 2019 förbjuds rökning även på uteserveringar (Zetterqvist, 2019).
2.4 Processen att bli rökfri
Rådgivning och farmakologisk behandling som till exempel nikotinplåster eller
nikotintuggummin har visats sig ge positiva effekter när en person vill sluta röka (WHO, u.å.). Att sluta röka ger stora fördelar för hälsan på både kort och på lång sikt oavsett när rökningen
2 upphör. De som slutar röka lever längre än de som fortsätter röka, oavsett vilken ålder de slutade röka i. Dock har de visats att personer som slutar röka tidigt har en bättre chans att påverka sin hälsa positivt (Duaso & Duncan, 2012). Personer som röker löper en ökad risk för att drabbas av en hjärtinfarkt men efter ett år som rökfri har risken att drabbas minskat med 50 % i jämförelse med en person som är aktiv rökare (Percival, 2013). Efter 15 år som rökfri är risken att drabbas av en hjärtinfarkt likvärdig som för en person som aldrig tidigare rökt. De personer som röker blir beroende av nikotin vilket gör det svårt för personen att sluta, därför är det vanligt i processen i att bli rökfri att personen tar ett eller flera återfall innan de lyckas att bli helt rökfria (ibid.). Personer som har rökt under en längre tid uppger att de inte vill sluta eller känner sig redo för att ge upp rökningen. Orsakerna till detta är många men inte nödvändigtvis en anledning till att fortsätta röka. Flera av de som rökt under en längre tid upplever att de inte har självförtroendet till att sluta, vilket kan grunda sig i tidigare misslyckade försök till att bli rökfria. Flera personer upplever också att beroendet av nikotin inte tas på lika stort allvar som annan
beroendeproblematik (Carlebach & Hamilton , 2009).
2.5 Sjuksköterskans etiska riktlinjer
Att hjälpa personer att sluta röka är en viktig roll som sjuksköterskan har (Percival, 2013). De som röker bör informeras om att sluta röka när de kommer i kontakt med hälso- och sjukvård (Carlebach & Hamilton, 2009). Sjuksköterskan anses då hamna i en god position för att kunna informera patienter om rökningens negativa effekter samt uppmärksamma vikten av rökstopp (ibid.). Sjuksköterskan arbetar för att främja hälsa, återställa hälsa, lindra lidande och förebygga sjukdom (International Council of Nurses & Svensk sjuksköterskeförening, 2014).
Sjuksköterskan möter patienten med respekt och fokuserar på människans rättigheter, både mänskliga och kulturella. Samt patientens rätt till att bli bemött med värdighet och respekt. Detta, oavsett till exempel kön, ålder, etnicitet, religion, sexuell läggning eller hudfärg. Sjuksköterskan finns inte enbart till hands för individer utan även för allmänheten och för familjer.
Sjuksköterskan ansvarar även för att patienter ska få tillräcklig och korrekt information på ett individanpassat sätt. Sjuksköterskan har även, tillsammans med samhället ansvar för att påbörja hälsofrämjande arbete som ger hälsa för allmänheten (ibid.).
3. Problemformulering
Rökning påverkar människors hälsa negativt, inte bara personen som aktivt röker utan även personer som vistas i närheten av personen som röker. Sjuksköterskan möter patienter i många olika situationer och har möjlighet att fånga upp de patienter som vill sluta röka och som även vill ta emot hjälp för att bli rökfri. Det finns flera olika metoder som kan användas vid rökavvänjning och som sjuksköterska är det bra att känna till dessa så de kan anpassa behoven efter personen som söker hjälp. Att beskriva strategier och metoder kan ge sjuksköterskan redskap att hjälpa patienter vid rökstopp.
4. Syfte
Syftet var att beskriva sjuksköterskan strategier och metoder vid rökavvänjning
3 5. Metod
Då syftet med studien var att beskriva strategier och metoder valdes en litteraturstudie med en deskriptiv design där flera studier sammanställdes. Studien innehåller tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna innehåller både kvalitativa och kvantitativa studier.
5.1 Sökstrategi
De databaser som använts under datainsamlingen var Cinahl, Pubmed, Medline samt PsycInfo. De fyra meningsbärande orden som användes var “Nurse methods”, “Smoking cessation”, “Quitting smoking” och “Nurse counseling”. Därefter gjordes block av sökorden tillsammans med “OR” för att sedan sättas ihop med “AND”. De begränsningar som användes vid varje databas var peer reviewed, english language samt publiceringsår mellan 2010-2020. Detta för att få fram artiklar som besvarar syftet. För att se specifik sökning, se bilaga 1.
5.2 Urval
De artiklar som valdes var de som ansågs besvara syftet. Vid de sökningar som gjordes lades begränsningarna till 2010-2020 samt att artiklar skulle vara skrivna på engelska. Det var för att få fram aktuella artiklar. De inklusionskriterier som valdes var att enbart använda artiklar som inkluderade vuxna personer. För att se utvalda artiklar, se bilaga 2. Författarna gallrade ut artiklar i olika steg, författarna började med att läsa artiklarnas rubriker för att där göra det första urvalet. De artiklar med passande titel gick författarna sedan vidare med att läsa artikelns abstrakt. Författarna kunde då snabbt gallra bort artiklar som inte var relevanta för litteraturstudiens syfte. De artiklar som svarade för litteraturstudiens syfte valde författarna sedan att gå vidare med genom att läsa artikelns fulltext. De artiklar som författarna tyckte svarade för litteraturstudiens syfte efter att ha läst artikelns fulltext granskades kritiskt.
Totalt valdes tio artiklar till studien. Av dessa tio var två artiklar från Medline och tre artiklar från Cinahl, två artiklar från PsycInfo samt tre från Pubmed. Av de valda artiklarna var tre artiklar utförda i USA, två i Kanada, en i Tjeckien, en i Polen, en i Australien, en i Taiwan samt en i Japan. Sammanlagt består litteraturstudien av åtta kvantitativa artiklar samt två kvalitativa artiklar.
5.3 Kvalitetsgranskning
Kvalitetsgranskning av artiklar gjordes enligt Kristensson (2014). Litteraturstudien består av kvalitativa artiklar samt kvantitativa artiklar. Den kvalitativa granskningsmallen består av 13 frågeställningar som behandlar syfte, metod, resultat och diskussion. På frågeställningarna svarade författarna Ja, Nej eller Information saknas. De kvantitativa granskningsmallar består av två olika mallar beroende på vilken studie som gjorts. Randomiserad kontrollerad studie samt tvärsnittsstudie. Den randomiserade kontrollerade granskningsmallen innefattar 19 punkter. De 19 punkterna behandlar syfte, metod, resultat och diskussion och består av frågeställningar där författarna svarar Ja eller Nej eller Information saknas för att bedöma kvaliteten av studien. Tvärsnittsstudier innefattar bland annat kohortstudier som litteraturstudien består av.
Granskningsmallen av tvärsnittsstudier innefattar 14 punkter som också behandlar syfte, metod, resultat och diskussion. Frågeställningarna var även här uppbyggda på frågor där författarna svarade Ja, Nej eller Information saknas (Kristersson, 2014). Författarna valde att inkludera de artiklar som svarade Ja på minst 60 % av frågeställningarna. Totalt 13 artiklar valdes, dock föll
4 tre artiklar bort efter kvalitetsgranskningen då de inte svarade Ja på mer än 60 % av
frågeställningarna. För att se artikelmatris samt frågeställningarna för respektive granskningsmall, se bilaga 2 och 3.
5.4 Dataanalys
Artiklarna studerades med en integrerad analys som Kristersson (2014) beskriver. En integrerad analys görs med fördel vid litteraturstudier. Den integrerade analysmetoden görs i tre olika steg, där det första steget är att författarna läste igenom artiklarna för att fastställa eventuella skillnader och likheter. Nästkommande steg fastställdes likheter mellan artiklarna som sedan sammansätts till en kategori, författarna markerade stycken i varje artikel som svarade på syftet. Efteråt lästes de markerade styckena igen och huvudområden skapades. I sista steget tog författarna resultatet från huvudområdet, sammanställde det och underrubriker skapades inom varje område.
5.5 Forskningsetiska överväganden
Enligt Kristersson (2014) krävs det ingen etisk prövning vid en litteraturstudie på grundläggande eller avancerad nivå. Vid den kritiska granskningen framkom det inte om en av artiklarna var etiskt prövad, men författarna valde att inkludera den då artikeln stöttades av bidrag från ett forskningsföretag i Arizona samt att deltagarna deltog frivilligt. Författarna ansåg därför att artikeln var tillräckligt tillförlitlig gällande de etiska övervägandena. Helsingforsdeklarationen innefattar etiska principer som ska följas vid forskning som involverar människor (The World Medical Association [WMA], 2013). Den innefattar granskning av etiska kommittéer samt att samtycke från deltagarna ska finnas i studierna. Deklarationen består av 35 punkter som ständigt uppdateras.
6 Resultat
I litteraturstudien användes 10 artiklar för att sammanställa resultatet från olika studier som svarar för sjuksköterskans strategier och metoder vid rökavvänjning. De huvudområden som valts är Samtal, Patientens tankesätt, Motivation och Hjälpmedel.
6.1 Samtal
6.1.1 Samtal med patient
Sjuksköterskan hade en central roll i patientens process i att bli rökfri (Lu m.fl., 2019; Sellick, Smith & Spadoni, 2012; Sarna m.fl., 2014; Taniguchi m.fl., 2017). Sjuksköterskan kunde ha samtal med patienter som försökte bli rökfria. Sjuksköterskan kunde implementera samtalen hos olika patientgrupper, såsom studenter, unga vuxna och äldre samt patienter. Samtalen kunde även ske på sjukhus samt online (Buczkowski m.fl., 2017; Katz m.fl., 2013; Sarna m.fl., 2014; Sellick, Smith & Spadoni, 2012; Taniguchi m.fl., 2017). Få personer sökte hjälp via sjukvården för att sluta röka. Därför var det viktigt att sjuksköterskan, i sitt dagliga arbete erbjöd patienter hjälp när de sökte vård då det hade visat sig att patienter var mer mottagliga för att ta emot hjälp. Vid samtal med patienten fokuserade sjuksköterskan på beteende, rådgivning samt information (Lu m.fl., 2019; Sarna m.fl., 2014; Sellick, Smith och Spadoni, 2012; Taniguchi m.fl., 2017). Vid samtal med patienter borde sjuksköterskor alltid uppmana dem som röker till att sluta. Små
5 förändringar vid försök till rökstopp kunde påverka hälsan positivt (Buczkowski m.fl., 2014; Davis m.fl., 2011).
Sjuksköterskor som inte rökte själva lade mer tid på att fråga om patientens rökvanor (Sellick m.fl., 2012). Det som motiverade sjuksköterskor till att fråga om patientens rökvanor var om det fanns signifikanta fördelar för patienten att sluta röka samt om patienten själv var motiverad till att förändra sitt beteende. Det fanns orsaker till att sjuksköterskan inte frågade om och lade tid på att utreda patientens rökvanor. Det berodde på bristande intresse till förändring hos patienten, bristande rådgivande kunskaper, hård arbetsbelastning och brist på tid. Det kunde även bero på bristande intresse från sjuksköterskan i att ha rådgivande samtal, att det inte var en del av deras arbetsuppgifter samt att det var patientens rättighet att röka. Det var mindre sannolikt att sjuksköterskor som själva var aktiva rökare skulle fråga patienten om dess rökvanor (ibid). Patienter kunde uppleva att de ville ha en bra relation till vårdpersonal som hjälpte dem att
försöka sluta röka (Clancy m.fl., 2013). Sjuksköterskor som hjälpte till vid rökstopp fanns som ett stöd under processen. Flertalet personer såg det här som en viktig faktor till att lyckas.
Sjuksköterskorna som fanns med visade en förståelse i de svårigheter som kom med att försöka sluta röka (ibid.).
6.1.2 5A
5A är en metod som är vanligt förekommande. Det är riktlinjer som visar på att sjuksköterskor bör agera utefter metoden 5A i minst en till tre minuter med patienten vid varje möte. 5A är ett protokoll där sjuksköterskan följer ask, advice, assess, assist and arrange (Katz m.fl., 2013; Sarna m.fl., 2014; Sellick, Smith & Spadoni, 2012).) Under ask frågade sjuksköterskan först om
patienten röker, utreder patientens rökvanor och status, hur länge patienten har rökt och hur mycket patienten röker (Sellick m.fl., 2012). Under advise uppmanade sjuksköterskan patienten att sluta röka. Sjuksköterskan påpekade även rökningens effekter på patienten, hur rökningen kan orsaka sjukdom och ohälsa samt hur patientens rökning påverkar andra personer i patientens omgivning. Under assess motiverade sjuksköterskan patienten till att sluta röka samt hjälpte patienten att sätta ett datum för sitt rökstopp. Om patienten tidigare hade försökt sluta röka borde sjuksköterskan motivera patienten till att försöka bli rökfri igen. Under assist gav sjuksköterskan information om alternativa vägar för nikotin istället för rökning, såsom plåster, tuggummin eller nikotinspray. Sjuksköterskan föreslog förändring i patientens rökvanor, såsom att minska antalet cigaretter om patienten inte var redo för att sluta helt. För att minska risken för återfall var det viktigt att sjuksköterskan gav information och verktyg till patienten för att hantera faktorer och situationer som kunde äventyra patientens rökfrihet. Sjuksköterskan borde även rekommendera patienten att diskutera sina rökvanor med familjen, familjen kunde även följa med under ett möte med sjuksköterskan för att bli inkluderade i vården. Under arrange följde sjuksköterskan upp patienten i processen att bli rökfri (ibid.).
6.1.3 Rådgivning
Sjuksköterskor beskrev att rådgivning var en självklar del i deras arbetsuppgifter (Sellick, Smith & Spadoni, 2012). Sjuksköterskan kunde ge patientens verktyg för att lösa problem som kunde uppstå, det kunde till exempel vara över telefon eller på sjukhus. Sjukvårdspersonal beskriver svårigheter med att ge en lyckad rådgivning då vårdtiderna på sjukhus ofta är korta, flera sjuksköterskor upplever svårigheter att övervinna patientens motstånd till att sluta röka samt att hitta motivationen till rökstopp (Katz m.fl., 2013; Lu m.fl., 2019; Taniguchi m.fl., 2017). De sjuksköterskor som arbetade på sjukhus som var belägna i mindre orter hade mer självförtroende i rådgivning än sjuksköterskor som arbetade på sjukhus som är belägna i större städer (Sellick, Smith & Spadoni, 2012).
6 En viktig del av sjuksköterskans arbetsuppgifter var att förklara risker med rökning (Sarna m.fl., 2014; Sellick, Smith & Spadoni, 2012). Sjuksköterskan gav information om de fördelar som finns med att sluta röka. Till exempel att risken för att drabbas av en hjärt-kärlsjukdom, risken för att drabbas av en kronisk obstruktiv lungsjukdom samt att risken att drabbas av cancer minskar (Katz m.fl., 2013). Sjuksköterskan förklarade även att små förändringar vid försök till rökstopp kunde ha positiva effekter hos patienten (Davis m.fl., 2011; Lu m.fl., 2019; Sellick, Smith och Spadoni, 2012). Färre sjuksköterskor hjälpte patienten genom att föreslå ändringar i beteende, gav råd och information om alternativa vägar för nikotintillförsel samt följde upp patienter som försökte sluta röka (Sellick m.fl., 2012). Sjuksköterskan kunde fortsätta med rådgivning i upp till ett år efter rökstopp. Tillfällen med minst tio minuters samtal har varit gynnsamt för patienten för att motverka att patienten väljer att ta ett återfall (Lu m.fl., 2019; Sarna m.fl., 2014; Taniguchi m.fl., 2017; Tulloch m.fl., 2016). Sjuksköterskan kunde fokusera på olika ämnen under rådgivningen som diskuterades med patienten, ett av dessa ämnen var tips som anhöriga samt vänner kunde använda för att hjälpa patienten under försöket att sluta röka (Taniguchi m.fl., 2017). Personer som var långt ifrån att komma till insikt med att bli rökfria, blev inte uppmanade av sjuksköterskor till att försöka sluta (Davis m.fl., 2011). Vissa patienter ville då att
sjuksköterskor skulle bestämma och berätta för dem vad de kunde göra. Sjuksköterskor kunde hjälpa patienter med hjälp av två olika metoder, antingen receptbelagda eller motiverande
metoder. Motiverande samtal uppmuntrade patienter att vara en del av besluten som togs samt att sjuksköterskor försökte skapa en empatisk allians med patienten (ibid.).
6.2 Patientens tankesätt
6.2.1 Beteendeförändring
Sjuksköterskan skulle ha förståelse för patienter som röker och processen att bli rökfri
(Buczkowski m.fl., 2014). Förutom att vara medveten om abstinensbesvär var det nödvändigt att sjuksköterskan hade förståelse för vikten av hur motivationen kunde förändra beteenden
(Buczkowski m.fl., 2014: Sellick, Smith & Spadoni, 2012).
Transtheoretical model (TTM) är en modell som beskriver beteendeförändringar och har visats sig framgångsrik vid behandling av personer som försöker sluta röka (Buczkowski m.fl., 2014; Lu m.fl., 2019). TTM-modellen beskriver att en person som röker går igenom flera stadier i processen att bli rökfri innan de lyckas (Buczkowski m.fl., 2014). De stadierna är
precontemplation, contemplation, preparation, action samt maintenace. I varje stadium var patientens motivation olika hög (ibid.). För att patienten skulle lyckas ta sig igenom de olika stadierna borde patienten ha en viss nivå av sin motivation. Det har även visats sig positivt med skräddarsydda samtal för att höja motivationen, med det menas att sjuksköterskan behövde anpassa sin support till patienten beroende på individen och vilket stadium patienten var i
(Buczkowski m.fl., 2014; Lu m.fl., 2019). Den här modellen var fördelaktig för patienter som har ett planerat rökstopp (Buczkowski m.fl., 2014). Vid faserna “precontemplation and
contemplation” kunde sjuksköterskan fråga patienten om hur eventuella tidigare försök har gått till och vilka typer av situationer som gjorde att patienten tog återfall. Sjuksköterskan kunde då öppna upp för reflektion hos patienten (Lu m.fl., 2019). Sjuksköterskan kunde även fråga patienten vilka för- och nackdelar patienten upplevde med att röka, informera om den påverkan rökstopp har på patientens liv samt informera om den negativa påverkan rökningen har på patienten och på patientens familj. Under fasen “preparation” kunde sjuksköterskan ge patienten tips i hur patienten kunde förbereda sig inför sitt rökstopp, detta kunde göras genom att ta en cigarett senare än vad patienten hade tänkt eller minska antalet cigaretter per dag. Sjuksköterskan kunde även förklara de olika farmakologiska behandlingar som finns samt effekter och bieffekter för preparaten. I det här steget kunde sjuksköterskan även diskutera med patienten hur de kunde
7 involvera sina anhöriga och vänner i sin process att bli rökfri. Under fasen för “action” kunde sjuksköterskan fråga hur många dagar patienten har varit rökfri, uppmuntra och ge beröm för de framsteg patienten har gjort. Sjuksköterskan kunde även fråga om patienten fortfarande ville röka, om patienten fortfarande känner ett begär kunde sjuksköterskan fråga hur patienten hanterar begäret och hur de belönar sig själv när de lyckats hantera det. Sjuksköterskan kunde fråga om eventuella triggers som patienten upplever kan äventyra patientens rökfrihet (ibid.).
6.2.2 Positiv psykoterapi
Positiv psykoterapi vid rökstopp (PPT-S) är en metod som används av bland annat sjuksköterskor för personer som vill sluta röka (Kahler m.fl., 2015). Metoden använder sig av strategier med humörhantering. Vid den positiva psykoterapin fokuserade sjuksköterskan mer på patientens egna styrkor. PPT-S innefattar sex träffar tillsammans med sjuksköterskan och eventuellt andra
yrkesgrupper, som till exempel psykologer. Där får patienter hjälp med olika uppgifter de kunde använda sig av. Till exempel tre bra saker som hänt varje dag. Detta var för att få patienter att fokusera på positiva saker som hänt och då bli motiverade till att fortsätta processen att bli rökfri. Deltagarna kunde även fokusera på egna styrkor som till exempel snällhet och nyfikenhet.
Sjuksköterskan kunde uppmuntra den patient som till exempel har snällhet som egen styrka, att göra något belönande med pengarna som sparats in under rökavvänjningen. Vid användning av den här metoden var abstinensbesvären högre och höll i sig en längre tid än vid andra metoder. Personer som använt sig av PPT-S får dock inte en lika stark påverkan av abstinensbesvär längre fram i tiden (ibid.).
6.3 Motivation
För att patienten skulle lyckas bli rökfri krävdes det att patienten var motiverad till att ändra sitt beteende (Buczkowski m.fl., 2014; Clancy m.fl., 2013; Taniguchi m.fl., 2017). Sjuksköterskan kunde under rådgivningen utreda hur motiverad patienten var till att bli rökfri (Buczkowski m.fl., 2014; Taniguchi m.fl., 2017). Sjuksköterskan kunde även använda sig av PRIME för att utvärdera patientens motivation till rökstopp (Buczkowski m.fl., 2014). PRIME står för planer, respons, impuls, motiv och utvärdering. I teorin utvärderade patienten sitt beslut i att sluta röka, sin motivation och inre impulser samt utlösande faktorer som kunde påverka patienten att falla tillbaka i sitt beteende. Den här modellen var fördelaktig för de patienter som gör ett spontant rökstopp (ibid.).
Genom att ställa frågor där patienten fick skatta sin motivation kunde sjuksköterskan få en inblick i hur motiverad patienten var (Buczkowski m.fl., 2014; Taniguchi m.fl., 2017; Tulloch m.fl., 2016). Sjuksköterskan kunde även ställa frågan hur mycket patienten trodde på sin egen förmåga till att bli rökfri (Clancy m.fl., 2013; Taniguchi m.fl., 2017). Även om patienten hade ett lågt nikotinberoende så kunde de misslyckas med att bli rökfri om patienten inte hade rätt
motivation (Taniguchi m.fl., 2017). Det var därför viktigt att sjuksköterskan identifierade vad som motiverade patienten till att bli rökfri, det kunde vara psykologiska faktorer såsom rädslan att inte bibehålla hälsa, sociala faktorer eller ekonomiska faktorer (Buczkowski m.fl., 2014; Taniguchi m.fl., 2017). Patienter har uppgett att motivationen kunde stärkas genom att
familjemedlemmar satte regler för rökningen, den höga kostnaden för cigaretter, illaluktande doft efter röken, oro för att drabbas av sjukdom eller att patienten blev gravid eller ammade sitt barn (Buczkowski m.fl., 2014). Sjuksköterskan borde därför informera om de fördelar och positiva effekter som kommer med rökstopp (Buczkowski m.fl., 2014; Lu m.fl., 2019).
Återfall är ett vanligt problem och flera personer som har för avsikt att sluta röka faller tillbaka i samma beteendemönster (Buczkowski m.fl., 2014). Det finns tre faktorer som ökar risken för att
8 patienten ska ta ett återfall. Dessa tre faktorer är stress, önskan om att uppleva nöjet som var kopplad till rökningen samt miljön för rökning runt patienten, till exempel i hemmet eller på arbetet. Den mest rapporterade orsaken till återfall är stress, patienter uppgav att de i tidigare stressade situationer hade tagit cigaretter till hjälp (Buczkowski m.fl., 2014; Clancy m.fl., 2013). Begäret efter cigaretter hade varit så starkt att patienter valt att ta återfall (Buczkowski m.fl., 2014). Miljön för rökning runt patienten är också en faktor som kan orsaka att patienten tar ett återfall. Om patienten umgås med personer som röker eller vistas i miljöer där andra personer röker ökar risken för att patienten tar återfall (ibid.). Sjuksköterskan borde hjälpa patienten att hitta strategier till att hantera stress samt hitta verktyg för att undvika situationer som kan äventyra patientens rökfrihet och på så sätt förebygga för återfall (Kahler m.fl., 2015; Taniguchi m.fl., 2017).
Standardbehandlingen beskrevs som ett första steg där patienter fick lära sig att hantera problem vid situationer där rökning kunde uppstå samt där återfall kunde förekomma (Kahler m.fl., 2015). Patienter kunde be om hjälp under behandlingen och även efter behandlingen. Patienter fick även hjälp med tekniker för avslappning som kunde användas när de kände sig stressade och där det fanns risk för återfall (ibid.). Det var viktigt att sjuksköterskan gav information till patienten om situationer som kunde riskera patientens rökstopp (Kahler m.fl., 2015; Taniguchi m.fl., 2017). Sjuksköterskan borde även uppmana patienten att informera sina anhöriga om sitt rökstopp (Taniguchi m.fl., 2017).
Personer som röker kan ha ett beroende av nikotin, nikotinet i cigaretter tar sig till hjärnan och binder in till nikotinreceptorer som aktiverar belöningssystemet. Det här bidrar till att personer fortsätter röka och de får tillslut abstinensbesvär om nikotin inte tillförs (Buczkowski m.fl., 2014). Sjuksköterskan behövde bedöma patientens beroende då det kunde påverka hur mycket abstinensbesvär patienten fick samt, hur beroendet påverkade patienten i processen att bli rökfri (Buczkowski m.fl., 2014; Katz m.fl., 2013). Vid svåra abstinensbesvär ökar risken för återfall. Sjuksköterskan borde alltid se till patientens motivation som bas för att kunna göra ett lyckat rökstopp. Därför var det viktigt att sjuksköterskan utvärderade patientens motivation med jämna mellanrum (Buczkowski m.fl., 2014).
När patienten hade slutat röka kunde sjuksköterskan fortsätta utreda patientens motivation samt hur mycket patienten tror på sin egen förmåga till att fortsätta hålla sig rökfri (Clancy m.fl., 2013; Taniguchi m.fl., 2017). Det var ingen större skillnad på motivation vid rökstopp när det kom till ålder, etnicitet eller antal cigaretter som patienten röker (Davis m.fl., 2011). Kvinnor hade dock lättare än män att bibehålla motivationen och vara rökfria (ibid.).
6.4 Hjälpmedel
6.4.1 Farmakologisk behandling
Receptbelagda metoder har varit den mest använda metoden för att hjälpa till vid rökstopp (Davis m.fl., 2011). Flertalet personer som röker försöker sluta minst två gånger om året (Tulloch m.fl., 2016). Sjuksköterskan kan föreslå nikotinhjälpmedel som hjälpmedel för patienten under
processen att bli rökfri (Katz m.fl., 2013; Sellick, Smith och Spadoni, 2012). Kombinationer av NRT (nicotine replacement therapy) eller varenicline och samtal är gynnsamma vid rökstopp (Tulloch m.fl., 2016). Olika typer av NRT kan vara nässpray eller tuggummi. Kombinationer av olika NRT-preparat, som även kallas NRT+ har visats vara gynnsamma. Patienter bör prova olika preparat för att se om de upplever biverkningar som kunde uppstå vid användning av NRT-preparat. Vilket i sin tur kunde vägleda sjuksköterskor att anpassa behandlingsmetod efter patienten (ibid.).
9
6.5 Resultatsammanfattning
Sjuksköterskan har en central roll i patientens process i att bli rökfri och borde alltid uppmana patienter till att sluta röka. Det är få personer som söker hjälp för att sluta röka, därför är det viktigt att sjuksköterskan fångar upp patienter som röker när de söker vård då det har visat sig att patienter är mer mottagliga för att ta emot hjälp.
Motivation är något som krävs för att patienten ska lyckas bli rökfri, därför är det av vikt för sjuksköterskan att ta reda på och utreda hur motiverad patienten är till att bli rökfri. PRIME theory of motivation kan sjuksköterskan använda sig av för att utvärdera patientens motivation till rökstopp.
Transtheoretical model är en modell som förklarar att patienter som genomgår
beteendeförändringar genomgår flera stadier. Det är viktigt att sjuksköterskan hittar strategier för hur patienter kan hantera stress samt uppmana patienter att undvika situationer och personer som kan öka risken för att patienten tar ett återfall. 5A är en metod som sjuksköterskan kan använda sig av vid samtal med personer som röker. Sjuksköterskor som hjälper till vid rökstopp finns som ett stöd under processen vilket patienter såg som en viktig faktor till att lyckas.
Sjuksköterskan kunde hjälpa patienter genom motiverande eller receptbelagda metoder. PPT-S betyder positiv psykoterapi, vilket koncentrerar sig på strategier för humörhantering och fokuserar på patientens styrkor och positiva påverkan vid rökstopp och på så sätt bli fortsatt motiverade.
7. Diskussion
7.1 Metoddiskussion
7.1.1 Sökstrategi
De databaserna som användes till studien var de som berör omvårdnadsvetenskap. De sökord som valdes för att söka fram vetenskapliga artiklar till studien var sökord som var lämpliga för syftet, därför valdes bland annat “Nurse role” eller “Nurses by role”. Eftersom studien handlar om strategier för rökavvänjning användes sökorden “Smoke cessation” eller “Quitting smoking”. En svaghet är att författarna hade kunnat vara mer tydliga med sina sökord. Till exempel att lägga till sökord som syftade till sjuksköterskans metoder och strategier vid rökavvänjning hos
patienter, för att undvika orelevant litteratur. Det framkom artiklar som handlade om
sjuksköterskor som röker och hur de uppfattar rökavvänjning, vilket inte svarar på syftet. Detta hade kunnat undvikas genom att ändra sökorden. Det som kunde gjorts annorlunda är att
författarna hade lagt ner mer tid på sökorden för att få fram så relevant och aktuell litteratur som möjligt. Författarna kunde ha gjort fler sökblock med sökorden för att få fram fler artiklar.
7.1.2 Urval
Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans metoder och strategier vid rökstopp, i studien framkommer tydligt olika strategier som sjuksköterskan kan använda sig av. Men även att ha sjuksköterskor som röker som en exklusionskriterie till litteraturstudien. Dock framkommer det i resultatet att det finns skillnader mellan hur sjuksköterskor som röker bemöter patienter och hur sjuksköterskor som inte röker bemöter patienter som vill sluta röka. Men också skillnaden till initiativtagande gällande att ställa frågan om patientens rökvanor uppstått. Litteraturstudien består av både kvalitativa och kvantitativa artiklar då författarna ville få en bredare syn på ämnet. De
10 kvalitativa artiklarna berörde mer patientens upplevelse av metoderna och de kvantitativa
artiklarna jämförde metoderna och i vilken utsträckning metoderna användes. Fler kvantitativa än kvalitativa artiklar valdes till litteraturstudien då syftet var att beskriva sjuksköterskans metoder och inte patientens upplevelse av metoderna.
7.1.3 Dataanalys och kvalitetsgranskning
Författarna förlitade sig på tidigare studier och genomförde inte någon form av egen
undersökning som kunde styrka de resultat som framkommit, dock hade en intervjustudie som var ett önskemål från författarna tagit för lång tid att genomföra. Författarna kunde använt sig av flera olika granskningsmallar i kvalitetsgranskningen till exempel granskningsmallar från SBU. Det här för att hitta mer tydliga direktiv för att kunna göra en bedömning av artikelns
trovärdighet då det upplevdes svårt att veta vad kraven för en trovärdig artikel var. Vid analysen av artiklarna som gjordes för att få fram huvudrubriker och underrubriker, upplevde författarna en viss svårighet i att översätta engelska ord som var passande att använda, till svenska ord. Studien som gjorts har hög överförbarhet då det framkommer hur strategierna används och i vilket syfte de används. Vid analysen av artiklarna som gjordes för att få fram huvudrubriker och underrubriker, upplevde författarna en viss svårighet i att översätta engelska ord som var
passande att använda, till svenska ord. Vilket försvårade författarnas val till att bestämma en passande huvudrubrik eller underrubrik. Ett exempel är “intervention” vilket först användes som en underrubrik i litteraturstudien. Dock valde författarna att ändra den underrubriken till “samtal” då ordet “intervention” olika betydelser inom det svenska språket. Då upplevde författarna att det kunde uppstå missförstånd om vad som menades i det stycket. Studien som gjorts har hög
överförbarhet då det framkommer hur strategierna används och i vilket syfte de används.
7.1.5 Forskningsetiska överväganden
I en av artiklarna som användes till studien framkom det att undersökningen hade stöttats av ett forskningsföretag. Detta var inget som författarna var bekymrade över eller upplevde kunde göra studien oetisk. De författare till den aktuella artikeln rekryterade frivilliga personer som ville delta. De personer som valde att delta skall därför ha fått information om studiens syfte, plan för studien och eventuella metoder som används, vilket är ett krav enligt Helsingforsdeklarationen. Men också då ett forskningsföretag stöttat studien bör de ha ett intresse i att studien utförs på forskningsetiskt korrekt sätt.
7.2 Resultatdiskussion
7.2.1 5A
Resultatet visar att sjuksköterskan har en viktig roll i patientens process i att bli rökfri. Genom olika motiverande metoder kan sjuksköterskan stötta patienten till att hålla motivationen uppe mot ett rökfritt liv. En av de metoder som nämns i resultatet är 5A som innefattar ask, assess, advise, arrange och assist. Sjuksköterskor försöker arbeta för att initiera 5A en till tre minuter vid varje möte med patienten som försöker bli rökfri. 5A är något som är vanligt att sjuksköterskor använder vid rökstopp (Scanlon, 2006). Vid ask frågar sjuksköterskan om patientens rökstatus vilket indikerar till att sjuksköterskan bryr sig. Assess innebär att sjuksköterskan frågar om patienten känner sig redo att sluta och hur beroende de är till nikotin. Det är för att sjuksköterskan ska kunna hjälpa patienten att hitta strategier vid abstinensbesvär. Advise innebär att
sjuksköterskan berättar om de effekter som uppkommer vid rökning. Det är något som individualiseras till varje patient. Assist innefattar att sjuksköterskan kan hjälpa till med olika behandlingsmetoder som kan hjälpa patienten vid rökstopp och arrange innefattar att
11 sjuksköterskan följer upp patienten under tiden som de försöker sluta röka (ibid.). De här
punkterna tas även upp i resultatet och bidrar till en bra grund så patienten känner sig redo för att försöka sluta röka. Patienten kan även här känna att de får stöttning av sjuksköterskor då de gör uppföljning för att se om resultatet blev lyckat.
7.2.2 Tankesätt och motivation
Det som nämns i resultatet är att det krävs en beteendeförändring om patienten ska lyckas bli rökfri, det krävs då motivation till förändring. Transtheoretical model beskriver
beteendeförändringar och vilka olika stadier som patienten går igenom i processen att bli rökfri. De stadierna är “precontemplation, contemplation, preparation, action samt maintenace”. I faserna “precontemplation, contemplation” frågar sjuksköterskan om patientens aktuella och tidigare rökvanor samt öppna upp för reflektion hos patienten om sitt beteende. I stadiet för “preparation” ger sjuksköterskan tips för hur patienten kan förbereda sig för sitt rökstopp, strategier för att hantera abstinens och begär. I stadiet “action” uppmuntrar sjuksköterskan patienten och lyfter framsteg som patienten gör. Sjuksköterskan undersöker eventuella triggers som patienten upplever kan äventyra rökfriheten. I varje stadium är patientens motivation olika hög och för att patienten ska ta sig igenom de olika stadierna kräver det att patienten har en viss motivation. Sjuksköterskan kan därmed anpassa samtalet till individen utefter individ och vilket stadium patienten befinner sig i.
Det framkommer i resultatet att kvinnor kunde hålla uppe sin motivation till att sluta röka för att de bar på ett barn eller för att de ammade ett barn. Det kan vara av vikt att sjuksköterskan tar hänsyn till, då motivation kanske inte kvarstår efter att barnet är fött eller barnet inte längre ammas.
I resultatet framkommer det att sjuksköterskor som arbetar på sjukhus som var belägna på landsbygden upplevde att frågor om rökvanor och rådgivning kring rökstopp var en självklar del av deras arbetsuppgifter. Sjuksköterskorna visade även ett större självförtroende i att ge
information till patienter som vill sluta röka. Även sjuksköterskor som själva hade rökt kunde prata mer om rökavvänjning än de sjuksköterskor som är aktiva rökare. Det nämns även i resultatet att patienter ville att de sjuksköterskor som hjälpte dem att sluta skulle ha en viss förståelse om processen att bli rökfri. Ett problemområde inom detta ämne är att alla sjuksköterskor inte har en tillräckligt god kompetens eller intresse för patientens framtida rökstopp samt att de inte kunde sätta sig in i patientens situation. Vilket då kan upplevas
problematiskt för personer som vill sluta röka. Även vid samtal med personer som har slutat eller försöker sluta röka så framkommer det att de flesta vill ha en sjuksköterska som själv har rökt då personer upplever att de har en större förståelse kring ämnet. Egen tanke är att om en
sjuksköterska som tidigare rökt men som lyckats sluta, handlägger patienter som önskar att sluta röka. Det är då viktigt att varken patienten eller sjuksköterskan sätter för höga krav på patienten till grund av att sjuksköterskan lyckades sluta.
7.2.3 Behandlingsmetoder och stöttning
De behandlingsmetoder som framkommer i resultatet är några som sjuksköterskan kan använda sig av. De metoder är Nicotine replacement therapy (NRT) och positiv psykoterapi. NRT får patienten i form av antingen nässpray, tuggummi eller plåster (Preston, 2013). Dosen varierar mellan patienter och den baseras på hur många cigaretter personen röker. Personer brukar vara skrämda av att använda plåster då de tidigare har fått negativa effekter av dem. Det är då bra att sjuksköterskan poängterar att de moderna plåstren har färre biverkningar än de äldre plåstren
12 (ibid.). NRT kombinerat med samtal uppger patienter som en effektiv metod (Tulloch m.fl., 2016).
I resultatet beskrivs det att många personer som försöker sluta röka känner att de vill få stöd från antingen vårdpersonal eller anhöriga och ha en god relation till dem. Sjuksköterskan kan ge råd till anhöriga om vad de kan göra för att hjälpa personen under processen. Men även ge
information om att det kan vara svårt att sluta röka och vad anhöriga kan göra för att visa sitt stöd i processen (Andersen & Owen, 2014). Anhöriga kunde lyssna på patienterna och låta dem berätta om sina dagliga frustrationer utan att döma samtidigt som de anhöriga var måna om de jobbiga sociala situationer där rökning var en stor del (ibid.). Enligt resultatet kan patienten berätta för sina anhöriga om sitt rökstopp samt att sjuksköterskan frågar patienten hur patienten blev bemött av sina anhöriga i sitt beslut om att bli rökfri. Sjuksköterskan har även där en viktig roll att kunna ge råd och tips på metoder till anhöriga om vad de kan göra för att underlätta för personen som söker ett liv som rökfri.
7.2.4 Empowerment
Empowerment defineres som “en process där människor uppnår större kontroll över beslut och handlingar som rör hälsa och som bidrar till att öka människors kompetens att göra val samt medverkar till att valen omvandlas till önskade handlingar och resultat” (Tveiten, 2018, s.31). I resultatet visar det att genom metoden 5A kan sjuksköterskan bidra till att öka patientens kunskap och förståelse hur rökningen kan påverka dess hälsa negativt. Genom denna kunskap kan patienten börja reflektera över sitt beteende och därmed göra val som stämmer överens med patientens önskade handlingar och mål.
Empowermentprocessen handlar om en samverkan mellan sjuksköterskan och patienten där det gemensamma målet är att patienten utvecklar bland annat copingstrategier (Tveiten, 2018). Enligt resultatet kan en god relation till sjuksköterskan och samtal där sjuksköterskan ger råd om hur patienten kan hantera situationer och faktorer som skulle kunna äventyra patientens rökfrihet vara fördelaktig. Om patienten och sjuksköterskan utvecklar en god relation samt copingstrategier kan det öka patientens empowerment som även i sin tur kan bidra till att patienten känner sig delaktig i sin egen vård. Empowermentprocessen handlar även om att reducera stress (Tveiten, 2018). Stress är enligt resultatet en av de största faktorer som kan äventyra patientens rökfrihet och som kan resultera i att patienten tar ett återfall. Det är därför av vikt att patienten har en tilltro till sjuksköterskan för att våga öppna sig och prata om de faktorer som kan utveckla stress hos patienten. Det kan i sin tur vara fördelaktigt för sjuksköterskan att tillsammans med patienten hittar strategier för att hantera stress.
För att empowerment ska kunna uppnås så behöver patienten få dela med sig av sina egna
erfarenheter, kunskaper och information inom ämnet till sjuksköterskan samt att få vara delaktig i sin egen vård (Eldh, 2014). I resultatet framkommer det att sjuksköterskan bör fråga om
patientens rökvanor samt berätta om de negativa effekter som rökning har på hälsan. Patienten kan vid dessa samtal börja dela med sig av egna erfarenheter om till exempel tidigare försök till att sluta röka, tidigare upplevelser av hjälpmedel och behandlingsformer vid rökstopp. Därför är det viktigt att sjuksköterskan är lyhörd och tar till sig den information patienten ger under samtal, för att på så sätt kunna erbjuda den vård som passar patienten.
7.3 Genus
Genom det som framgår i resultatet så beskrivs det att kvinnor hade lättare att sluta och bibehålla motivationen än män. Som nämnts i resultatet kunde graviditet eller amning öka kvinnors
13 motivation till att lyckas med ett rökstopp. Anledning till detta kan ses då kvinnorna inte enbart var ansvariga för deras egna liv utan för ett annat också. Enligt resultatet är det viktigt att sjuksköterskan underhåller kontakten med patienten efter rökstopp för att förhindra risken för återfall.
7.4 Samhällets aspekter
I sjuksköterskans etiska koder nämns det att sjuksköterskan tillsammans med samhället ska främja hälsa genom olika åtgärder som tar hänsyn till allmänheten. Inom rökavvänjning har samhället bidragit med att genomföra rökfria uteserveringar, busshållplatser m.m. för att just främja hälsa för de personer som inte röker eller som inte vill påverkas av röklukten.
Sjuksköterskan bör även agera på ett sådant sätt som gör att förtroendet ökar från allmänhetens sida. Det här kan göras genom att sjuksköterskan frågar patienten om dess rökvanor. Det här bidrar till att patienten känner sig uppmärksammad av sjuksköterskan.
7.5 Etiska aspekter
I sjuksköterskans etiska koder nämner de att sjuksköterskan ska ansvara så patienter får bra, korrekt och tillräckligt med information för att kunna acceptera den vård som erbjuds. Vid rökavvänjning bör sjuksköterskan bidra med information om de metoder som används för att patienten ska kunna delta i sin egen vård och behandlingsprocess, genom att påpeka vad den tror kommer fungera bäst för att lyckas med sitt rökstopp. Sjuksköterskan ska enligt ICN:S etiska koder arbeta för att alla ska få en jämställd vård. En etisk aspekt inom rökavvänjning kan vara att patienter som är rökare och som söker vård inte får lika god behandling som icke-rökare.
Vårdpersonal kan ha inställningen att problemet som uppstått hos patienten som söker vård är självorsakad av rökning och att skulle patienten sluta röka skulle det inte vara något problem. Personer som röker kan då uppleva att de blir nedprioriterade när de söker vård då de inte kommer tas på allvar.
8. Slutsats
Sjuksköterskan har en viktig och central roll i patientens process i att bli rökfri. Få patienter söker hjälp för att sluta röka, därför är det viktigt att sjuksköterskan fångar upp patienter som röker i sitt dagliga arbete, då det har visat att patienter är mer mottagliga för att få hjälp när de söker vård. Sjuksköterskan kan genom rådgivning informera om de hälsorisker som rökningen medför, motivera patienten till att sluta samt ge verktyg för att hantera svåra situationer där patientens rökfrihet kan äventyras. En person som vill sluta röka går igenom flera stadier innan de lyckas bli rökfria och det är viktigt att patienten är motiverad till att förändra sitt beteende. Det har visats sig framgångsrikt att sjuksköterskan skräddarsyr rådgivningen efter den enskilda individen och anpassar rådgivningen utefter vilket stadie patienten befinner sig i. Sjuksköterskan kan även erbjuda patienten farmakologisk behandling. Det är av vikt att sjuksköterskan bedömer patientens nikotinberoende, dels för att ge rätt behandling och stöd, men också för att personens beroende påverkar hur mycket abstinensbesvär patienten får. Återfall är vanligt i processen att bli rökfri, den vanligaste orsaken till återfall är stress. Sjuksköterskan bör därför ge verktyg och strategier till patienten för att hantera stress.
8.1 Klinisk nytta
Genom litteraturstudien kan sjuksköterskan få en ökad förståelse och kunskap i patientens process att bli rökfri. I nuläget är Sverige ett av de länder där antalet rökare är lågt, men i andra länder är rökningen ett större hälsoproblem. Rökning påverkar inte bara individen som röker utan även allmänheten i personens omgivning och orsakar många dödsfall per år.
14
Resultatet beskriver att sjuksköterskan anpassar rådgivning och eventuell farmakologisk behandling till patienten och dess behov och därmed erbjuder en personcentrerad vård. Vilket ökar chansen till att patienten lyckas bli rökfri, vilket i sin tur bidrar positivt till samhället. Författarna vill lyfta vikten av att sjuksköterskan tar sig tiden att fråga patienten om rökvanor i det dagliga arbetet, det här för att uppmärksamma patienten på sitt beteende samt riskerna som medförs men också skapa ett tankesätt och reflektion hos patienten.
8.2 Fortsatt forskning
I nuläget dör mer än 8 miljoner människor till följd av rökning. Författarna anser att fortsatt forskning inom rökavvänjning är nödvändigt för att minska lidande och sjukdom hos människor i världen. Genom fortsatt forskning kan fler strategier och farmakologisk behandling forskas fram vilket kan bidra till att fler personer får kunskap inom rökavvänjning samt en ökad motivation hos personer som röker. Litteraturstudien visade på en skillnad mellan sjuksköterskors
initiativtagande, inställning och kunskap beroende på vart de arbetade. Författarna anser att detta kan ändras genom information och kunskap till sjuksköterskor som upplevde att det var
bristande. Litteraturstudien visade även på en viss skillnad mellan könen, att kvinnor hade lättare att uppehålla motivationen om att hålla sig rökfri i jämförelse med män. För att finna anledning till skillnaden kan det vara till fördel att genomföra fler studier kring skillnaden mellan könen i förhållande till motivation vid rökavvänjning.
15 9. Referenslista
Andersen, J. S., & Owen, D. C. (2014). Helping Relationships for Smoking Cessation: Grounded Theory Development of the Process of Finding Help to Quit. Nursing Research, 63(4), 252–259. https://doi.org/10.1097/NNR.0000000000000040
Buczkowski, K., Marcinowicz, L., Czachowski, S., & Piszczek, E. (2014). Motivations toward smoking cessation, reasons for relapse, and modes of quitting: Results from a qualitative study among former and current smokers. Patient Preference and Adherence; Dove Press. https://doi.org/10.2147/PPA.S67767
Carlebach S, & Hamilton S. (2009). Understanding the nurse’s role in smoking cessation. British Journal of Nursing, 18(11), 672–676. https://doi.org/10.12968/bjon.2009.18.11.42719 Clancy, N., Zwar, N., & Richmond, R. (2013). Depression, smoking and smoking cessation: A
qualitative study. Family Practice, 30(5), 587–592. https://doi.org/10.1093/fampra/cmt032
Davis, M. F., Shapiro, D., Windsor, R., Whalen, P., Rhode, R., Miller, H. S., & Sechrest, L. (2011). Motivational interviewing versus prescriptive advice for smokers who are not ready to quit. Patient Education and Counseling, 83(1), 129–133.
https://doi.org/10.1016/j.pec.2010.04.024
Duaso, M. J., & Duncan, D. (2012). Health impact of smoking and smoking cessation strategies: Current evidence. British Journal of Community Nursing, 17(8), 356–363.
https://doi.org/10.12968/bjcn.2012.17.8.356
Eldh, A.-C. (2014). Delaktighet i rollen som patient. I Friberg, F., & Öhlén, J. (Red.), Omvårdnadens grunder Perspektiv och förhållningssätt (S. 485-501). Lund: Studentlitteratur.
International Council of Nurses, & Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Svensk sjuksköterskefören.
Kahler, C. W., Spillane, N. S., Day, A. M., Cioe, P. A., Parks, A., Leventhal, A. M., & Brown, R. A. (2015). Positive Psychotherapy for Smoking Cessation: A Pilot Randomized
Controlled Trial. Nicotine & Tobacco Research, 17(11), 1385–1392. https://doi.org/10.1093/ntr/ntv011
Katz, D. A., Holman, J., Johnson, S., Hillis, S. L., Ono, S., Stewart, K., Paez, M., Fu, S., Grant, K., Buchanan, L., Prochazka, A., Battaglia, C., Titler, M., & Vander Weg, M. W. (2013). Implementing Smoking Cessation Guidelines for Hospitalized Veterans: Effects on Nurse Attitudes and Performance. Journal of General Internal Medicine, 28(11), 1420–1429. https://doi.org/10.1007/s11606-013-2464-7
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. (1:a uppl.). Natur och Kultur.
Lu, C.-C., Hsiao, Y.-C., Huang, H.-W., Lin, J.-Y., & Huang, C.-L. (2019). Effects of a Nurse-Led, Stage-Matched, Tailored Program for Smoking Cessation in Health Education Centers: A Prospective, Randomized, Controlled Trial. Clinical Nursing Research, 28(7), 812–829. https://doi.org/10.1177/1054773817754276
Percival, J. (2013). How nurses can help patients with heart conditions to stop smoking. Nurse Prescribing, 11(9), 442–447.
Preston. (2013). Smoking cessation—ProQuest. https://search-proquest-com.db.ub.oru.se/docview/1953975831?accountid=8028
Riksdagsförvaltningen. (u.å.). Lag (2018:2088) om tobak och liknande produkter Svensk författningssamling 2018:2018:2088 t.o.m. SFS 2019:124—Riksdagen. Hämtad 13 april 2020, från
16 Sarna, L. P., Bialous, S. A., Kraliková, E., Kmetova, A., Felbrová, V., Kulovaná, S., Malá, K.,
Roubicková, E., Wells, M. J., & Brook, J. K. (2014). Impact of a Smoking Cessation Educational Program on Nurses’ Interventions. Journal of Nursing Scholarship, 46(5), 314–321. https://doi.org/10.1111/jnu.12086
Scanlon, A. (2006). Nursing and the 5As guideline to smoking cessation interventions. Australian nursing journal (July 1993), 14(5), 25–28.
Smith, P. M., Sellick, S. M., & Spadoni, M. M. (2012). Tobacco cessation Clinical Practice Guideline use by rural and urban hospital nurses: A preimplementation needs assessment. BMC Nursing, 11(1), 6–16. https://doi.org/10.1186/1472-6955-11-6
Taniguchi, C., Tanaka, H., Saka, H., Oze, I., Tachibana, K., Nozaki, Y., Suzuki, Y., &
Sakakibara, H. (2017). Cognitive, behavioural and psychosocial factors associated with successful and maintained quit smoking status among patients who received smoking cessation intervention with nurses’ counselling. Journal of Advanced Nursing, 73(7), 1681–1695. https://doi.org/10.1111/jan.13258
The World Medical Association [WMA]. (2013).
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/ Tulloch, H. E., Pipe, A. L., Els, C., Clyde, M. J., & Reid, R. D. (2016). Flexible, dual-form
nicotine replacement therapy or varenicline in comparison with nicotine patch for smoking cessation: A randomized controlled trial. BMC Medicine, 14(1), 80. https://doi.org/10.1186/s12916-016-0626-2
Tveiten, S. (2018). Hälsopedagogik (Upplaga 1.). Studentlitteratur.
World health organization WHO. (u.å.). Tobacco. World Health Organization. Hämtad 13 april 2020, från https://www.who.int/westernpacific/health-topics/tobacco
17 Bilaga 1
Databas Sökord Antal
träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstrakt Urval 3 Lästa artiklar Urval 4 Granskad e artiklar Urval 5 Artiklar till studien Cinahl 1.Smoking cessation programs 1,169 2.Smoking cessation 4,073 3.Nursing care 311,470 4.Nursing role 112,531 5. Nurses by role 89,523 6. 3 OR 4 OR 5 83,558 7. 1 OR 2 23,885 8. 6 OR 7 33,250 9. 7 AND 8 520 10. Limits: Publication date 2010-2020 323 11. Limits: English language 318 200 13 13 8 4
18 Databa
s Sökord Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstrakt Urval 3 Lästa artiklar Urval 4 Granskad e artiklar Urval 5 Artiklar till studien Medline 1. Smoking cessation 7,975 2. Quitting smoking 22,696 3. Nurse methods 80,786 4. Nurse counseling 5,854 5. 1 OR 2 26,348 6. 3 OR 4 84,357 7. 5 AND 6 721 Limits: English language 671 Limits: Publication date 2010-2020 270 47 7 3 1 1
19 Databa
s Sökord Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstrakt Urval 3 Lästa artiklar Urval 4 Granskad e artiklar Urval 5 Artiklar till studien
Pubmed 1. Smoke cessation 42,298
2. Quiting smoking 43,361 3. Nurse Methods 302,972 4. Nurse counseling 16,495 5. 1 OR 2 44,779 6. 3 OR 4 310,609 7. 6 AND 7 2,440 8. Limits: year 2010 - 2020 1,368 9. Limits: English language 1,307 10. Limits Clinical trials 200 170 20 4 4 4
20
Databas Sökord Antal
träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstrakt Urval 3 Lästa artiklar Urval 4 Granskad e artiklar Urval 5 Artiklar till studien PsycINF O 1. Smoke cessation 18,748 2. Quitting smoking 12,966 3. Nurse Methods 24,049 4. Nurse counseling 3,209 5. 1 OR 2 19,262 6. 3 OR 4 26,167 7. 5 AND 6 344 8. Limits: year 2010 - 2020 188 9. Limits: English language 186 10. Limits: Peer Reviewed 177 100 25 5 5 4
21 Bilaga 2
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Buczkowski K., (Tveiten, 2018)., Czachowski S., & Piszczek E. (2014). “Motivations toward smoking cessation, reasons for relapse, and modes of
quitting: results from a qualitative study among former and current smokers”. Patient Preference and Adherence, 2014:8, s. 1353– 1363. Polen.
The aim of the study was to investigate former and current smokers’ motivations for smoking cessation, reasons for relapse, and modes of quitting.
Population Inklusionskriterier Alla som var villiga att delta i studien, oavsett ålder eller status. Urvalsförfarande Studien genomfördes mellan December 2009 och Juni 2010. Deltagarna rekryterades genom tre olika institutioner i Polen Urval 22 män, 13 kvinnor. Totalt 35 deltagande i studien. Datainsamlingsm etod Semistrukturerad intervju. Analysmetod Kvalitativ innehållsanalys. Styrkor: Datamättnad, författarna satte sin förförståelse åt sidan. Svagheter: Inga tydliga inklusions och exklusionskriterier.
Rätt motivation spelar stor roll i att patienten ska vilja ändra sitt beteende.
Att patienten tar ett återfall är vanligt då det är svårt för patienten att ge upp
rökningen. Det finns flera orsaker till att patienten tar ett återfall och
sjuksköterskans roll är att stötta patienten och hjälpa patienten att hitta strategier att hantera de faktorer som kan orsaka ett återfall.
Patienter blir ofta triggade av en situation som gör att de plötsligt bestämmer sig för att de vill försöka sluta röka. Det är då viktigt för sjuksköterskan att påminna om de positiva fördelarna med att patienten slutar röka.
22 Författare, år, titel,
tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Chia-Chen, L,. Yu-Chuan, H,. Hui-Wen, H,. Jhen-Yi, L,. & Chih-Ling, H. (2019). “Effects of a NurseLed, Stage-Matched, Tailored Program for Smoking Cessation in Health Education Centers: A Prospective, Randomized, Controlled Trial” Clinical Nursing Research 2019, Vol. 28(7) 812 –829 Taiwan
The aim of the study is to test the effectiveness of a nurseled, stage-matched smoking cessation program in outpatient clinics in Southern and Central Taiwan. Population Inklusionskriterier: Patienterna måste vara 18 år eller äldre. Patienten måste ha rökt den senaste månaden och patienten måste ha rökt mer än 100 cigaretter i sitt liv. Exklusionskriterier: Patienten får inte ha några
kommunikationspro blem eller vara för kliniskt sjuk eller instabil för att delta i studien.
Urvalsförfarande Alla deltagare som var inskrivna i öppenvården för hjärtsjukdomar samt Diabetes Mellitus för rutinmässiga uppföljningsbesök rekryterades mellan december 2010 och juni 2012. Urval Totalt 197 deltagande i studien. Datainsamlingsmet od Frågeformulär Analysmetod Randomiserad kontrollerad studie. Styrkor:
Tydliga inklusion och exklusionskriterier. Svagheter:
Utredning av abstinensbesvär gjordes efter 3 månader men inte efter 6 månader. Ingen upplysning om
eventuell NRT gjordes vilket kan ha påverkat resultatet.
Deltagarna i studien delades upp i två grupper, en interventionsgrupp och den andra en vanlig vårdgrupp. Den vanliga vårdgruppen fick grundläggande information och telefonuppföljning varje månad. Interventionsgruppen fick en sjuksköterska som höll i interventionen efter att ha avlutat en 2 dagars
utbildning. Studien visar på att rådgivning som sker stegvis är mer effektiv än en vanlig vårdgrupp för att lyckas bli rökfri.
24 Författare, år, titel,
tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Clancy, N., Zwar, N., & Richmond, R. (2013). Depression, smoking and smoking cessation: A qualitative study. Family Practice, 30(5), 587–592. Australien To explore the experiences of smokers with self-reported depression, the relationship of smoking with mental health problems and the experiences of smokers while trying to quit and explore what help within the primary care setting could assist in quitting. Personer som upplevt depression samt genomfört en 12 månaders uppföljning på en ”sluta i allmän praxis”. Kluster-randomiserad kontrollerad studie 16 deltagare, 5 män och 11 kvinnor mellan åldrarna 24-85 år. Semi-strukturerade intervjuer Kvalitativ analys med fenomenologisk tillvägagångssätt. Styrkor: Deltagarna fick ersättning. Inblick i deltagarnas tankemönster kring rökning. Svagheter: Ingen information om forskningen.
Studien beskriver hur sjuksköterskor ger patienter som har ångest och depression verktyg för att lyckas med rökstopp.
Ångest, stress och dåligt humör är en trigger för att röka. Många upplever även en terapeutisk effekt av rökning, de upplever att det har en lugnande effekt.
Deltagarna upplever att ha psykologisk hjälp skulle vara en fördel i sitt nästa försök till att sluta röka. Många vill även ha hjälp av GP (general practice) vid rökstopp.
Sjuksköterskor får information om vad patienten tycker att de behöver för att lyckas sluta.
25 Författare, år, titel,
tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Davis, M. F., Shapiro, D., Windsor, R., Whalen, P., Rhode, R., Miller, H. S., & Sechrest, L. (2011). Motivational interviewing versus prescriptive advice for smokers who are not ready to quit. Patient Education and Counseling, 83(1), 129–133. USA To compare the efficiency of MI and prescriptive advice for smokers who are not willing to quit. Personer som röker och inte var redo att sluta. Labbaserad studie Kluster urval FTND, intervjuer, samtal Statistisk analys
Styrkor: möten med sjuksköterskorna skedde veckovis, ersättning till de deltagande. Svagheter: Otydligt syfte, samt population. Studien jämförde metoden motiverande samtal och receptbelagda metoder.
Många av deltagarna hade högt
nikotinberoende. Efter första uppföljningen var det ingen skillnad av deltagare men efter 6 månader var det fler MI-deltagare. Vid uppföljning så hade 17% verifierat en minskning på 50% eller mer. En auktoritär närmande visade sig vara mer skrämmande medan en empatiskt
tillvägagångssätt kunde vara bra vid ev.
26 Författare, år, titel,
tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Kahler, C. W., Spillane, N. S., Day, A. M., Cioe, P. A., Parks, A., Leventhal, A. M., & Brown, R. A. (2015). Positive Psychotherapy for Smoking Cessation: A Pilot Randomized Controlled Trial.
Nicotine & Tobacco Research, 17(11), 1385–1392. USA The purpose of this study was to conduct a pilot randomized clinical trial to compare standard smoking cessation treatment with smoking cessation treatment that targets positive affect, termed positive psychotherapy for smoking cessation Inklutionskriterier: * Personer som är minst 18 år * Röker minst 5 cigaretter per dag i mer än ett år
* Inte använt någon annan nikotin eller tobak under den senaste månaden. * Är villiga att använda
nikotinplåster samt att de är villiga att fylla i hur mycket de vill sluta röka. Exklusionskriterier: * Upplever psykiatriska symptom * Tar psykiatrisk medicin eller går på KBT * Använder andra metoder för rökstopp. * Får biverkningar av nikotinplåster. Randomiserad kontrollerad studie Bekvämlighetsurval Bortfall för personer som inte längre ville delta och/eller inte gjorde en uppstartsintervju. 66 personer deltog i studien. Mätinstrument t.ex. DSM-IV (SCID) Styrka: Frivilligt deltagande. Förståelse att power inte kommer ges i önskad effekt.
Svagheter: Väldigt många inklusions- och exklusionskriterier. Svårt att hitta deltagare?
Studien jämför metoderna positiv psykoterapi och standardiserad
rökavvänjning
Personer som hade deltagit i studien visade sig vara positiva med både ST och PPT-S.
Genom att använda PPT-S får deltagarna lära sig att använda tekniker som hjälper dem att tänka på det positiva som de kan använda sig av i processen av att sluta röka.
27 Statistisk analys
28 Författare, år, titel,
tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Katz, D. A., Holman, J., Johnson, S., Hillis, S. L., Ono, S., Stewart, K., Paez, M., Fu, S., Grant, K., Buchanan, L., Prochazka, A., Battaglia, C., Titler, M., & Vander Weg, M. W. (2013). Implementing Smoking Cessation Guidelines for Hospitalized Veterans: Effects on Nurse Attitudes and Performance. Journal of General Internal Medicine, 28(11), 1420–1429. USA To explore barriers and facilitators to implementa tion of smoking cessation guidelines in the veterans affairs inpatient setting using qualitative methods. Personer över 18 år som röker i genomsnitt minst en cigarett varje dag över de senaste sju dagarna. Kvasiexperimente ll studie Kluster urval Enkäter Statistisk analys och kvalitativ analys Styrkor: Bra information för att förbereda patienter och sjuksköterskor. Sjuksköterskor fick träning på 5A. Organiserad stöttning och
feedback under tiden för studien. Uppdaterat datasystem för sjuksköterskor med frågor om rökning. Svagheter: Otydligt om bortfall förekommer. 5A är en metod som sjuksköterskor kan använda sig av för att hjälpa patienten påbörja rökstopp.
Användningen av 5A var större efter
implementeringen, men allmänna frågor om rökning var detsamma som innan.
Efter studien blev även fler patienter erbjudna NRT för att motverka abstinensbesvär.
Sjuksköterskorna valde att efter studien fortsätta använda 5A. Då de fick verktyg för de patienter som vill slut.
