Sjuksköterskans strategier vid förekomsten av en språkbarriär

Sjuksköterskans strategier vid

förekomsten av en språkbarriär

- En litteraturstudie

Nurse’s strategies for dealing with language barriers

- A literature study

Elin Ranefell

Wilma Wester

Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet

Grundnivå/15 hp

Handledare: Desirée Burenlind & Carina Glawing Examinerande lärare: Gunilla Borglin

Sammanfattning

Titel: Sjuksköterskans strategier för att hantera förekomsten av en språkbarriär The nurse’s strategies for dealing with the existence of a language barrier Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap

Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper Ämne: Omvårdnad

Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Elin Ranefell och Wilma Wester

Handledare: Carina Glawing och Desirée Burenlind Sidor: 22 exklusive bilaga

Nyckelord: Sjuksköterskor, Språkbarriär, Kommunikation, Strategier

Bakgrund: Kommunikation är en viktig del i sjuksköterskans arbete. Migrationen har ökat under de senaste åren, vilket betyder att en stor del av svenska befolkningen kan ha ett annat modersmål än svenska. Det innebär att språkbarriärer inom vården kan uppstå, som i sin tur kan påverka

sjuksköterskans kärnkompetenser patientsäker och personcentrerad vård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans strategier för kommunikation vid förekomsten av en språkbarriär. Metod: Litteraturstudien genomfördes enligt Polit och Beck:s (2017) nio steg. Databaser som användes för att söka artiklar var CINAHL och PubMed. Det inkluderades tolv vetenskapliga artiklar i studien. Resultat: Det identifierades fyra temata; Kommunicera via tolk, Kommunicera icke-verbalt och Kommunicera via visuella och/eller tekniska hjälpmedel. Det framkom även ett bifynd som benämndes: Kulturell kompetens. Slutsats: De identifierade strategierna upplevdes som användbara av informanterna för att kunna överkomma språkbarriärer. Litteraturstudiens resultat påvisade dock både positiva och negativa aspekter med samtliga, av informanterna, använda

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 1 Introduktion ... 4 Bakgrund ... 4 Migration ... 4 Språkbarriär ... 4 Kommunikation ... 5 Sjuksköterskans omvårdnadsansvar ... 5 Problemformulering ... 6 Syfte ... 6 Metod ... 7 Litteratursökning ... 7

Inklusions- och exklusionskriterier ... 7

Fortsättning litteratursökning ... 7

Urval ... 10

Databearbetning och analys ... 10

Forskningsetiska överväganden ... 10

Resultat ... 11

Kommunicera via tolk ... 11

Kommunicera icke-verbalt ... 13

Kommunicera via visuella och/eller tekniska hjälpmedel ... 14

Kulturell kompetens – ett bifynd ... 14

Diskussion ... 15

Resultatdiskussion ... 15

Metoddiskussion ... 16

Slutsats ... 17

Klinisk betydelse ... 18

Förslag till fortsatt forskning ... 18

Referenslista ... 19

4

Introduktion

En stor del av sjuksköterskans arbete handlar om kommunikation, det är viktigt att kommunikationen fungerar för att vården ska vara säker och av god kvalitet. När ett gemensamt språk inte finns mellan sjuksköterska och patient kan en språkbarriär uppstå. Migrationen till Sverige har ökat sedan början av 2000-talet, vilket innebär att fler människor i Sverige kan ha ett annat modersmål än svenska. En språkbarriär kan medföra missförstånd inom vården som kan få konsekvenser för patientens hälsa och omvårdnad.

Forskningsområde: Kompetens och professionsutveckling inom omvårdnad

Bakgrund

Migration

Enligt Europeiska migrationsnätverket (2017) innebär migration en människas rörelse mellan länder, detta kan innefatta både in- och utflyttning. När människor immigrerar innebär det att de flyttar in i ett nytt land. Människor immigrerar till Sverige av olika anledningar, till exempel för att fly från krig eller fattigdom i hemlandet (SCB 2019). I början av 2000-talet började migrationen till Sverige öka, enligt SCB (2019) immigrerade då cirka 30 000 personer per år till Sverige. År 2015 ökade migrationen markant då över 160 000 personer immigrerade till Sverige och majoriteten av immigranterna var människor som flydde från kriget i Syrien. I statistiken av migrationen ingår de som flyttar till Sverige samt blir folkbokförda (SCB 2019). När en människa immigrerar kan det innebära en ny kultur för människan, detta kan leda till problem då olika kulturer kan ha olika syn på hälso- och sjukvård. I Sverige kan många immigranter bli besvikna på hur lång tid det tar att få vård. Immigranter kan ha en åtgärdsinriktad syn på vården, där patienten får behandling utifrån symtom istället för en lång utredning. Ett annat problem som kan uppstå för immigranter är ett helt nytt språk och att inte kunna språket kan leda till att en språkbarriär uppstår (Eriksson 2014).

Språkbarriär

5

av misstroende för sjuksköterskan när ett gemensamt språk inte finns, eftersom det kan vara svårt att kommunicera (Almutairi 2015; Lin et al. 2014).

Kommunikation

Kommunikation mellan patient och sjuksköterska kan vara en avgörande del för vårdens kvalitet och säkerhet (Divi et al. 2017; Van Rosse et al. 2015). Ordet kommunikation härstammar från det latinska “communicare”, vilket betyder “att göra något gemensamt”. Kommunikation definieras som när ett utbyte av meningar sker hos minst två parter (Eide & Eide 2019). Kommunikation är viktigt för ett patientsäkert arbete, det är essentiellt att patient och sjuksköterska förstår varandra. Vid kommunikationssvårigheter kan viktig information utebli eller missförstånd uppkomma (Socialstyrelsen 2019a). Kommunikationssvårigheter är exempelvis när ett gemensamt språk inte finns hos parterna eller när det delvis går att förstå språket men inte att nyansera det (Hanssen 2007). Wittenberg- Lyles et al. (2013) beskriver hur kommunikation är en viktig del för omvårdnaden. Kommunikationssvårigheter kan påverka omvårdnaden eftersom sjuksköterskor står inför en utmaning när de ska samla in information om patienten. Men om en språkbarriär uppstår kan den hindra patientens och sjuksköterskans kommunikation (Divi et al. 2016). När kommunikation inte går att genomföra på samma språk finns möjligheten att använda tolk (Hanssen 2007).

Tolk

Användning av tolk kan vara ett alternativ för att kommunikationen ska kunna genomföras när ett gemensamt språk inte finns. Genom en tolk kan patienten få information som berör patientens hälsa, exempelvis vid medicinering, diagnos och behandling (Carlsson & Björk Brämberg 2014). Enligt svensk hälso- och sjukvårdslagstiftning fokuseras vikten på patientens perspektiv och att alla ska få samma villkor i vården. När en patient inte kan förstå eller göra sig förstådd genom språket kan det vara viktigt att en tolk används, patienten kan då framföra sina behov och sin vilja (Eide & Eide 2019).

Det finns olika typer av tolk: auktoriserad tolk, icke-auktoriserad tolk samt godkänd tolk. Skillnaden mellan de olika tolkarna är att en auktoriserad tolk har gjort ett godkänt kunskapsprov inom sitt språk och har en skyddad yrkestitel. Den auktoriserade tolken kan vara specialiserad inom exempelvis sjukvård. En icke-auktoriserad tolk har ingen skyddad yrkestitel. En godkänd tolk har inte samma utbildning som en auktoriserad tolk men har gjort en grundutbildning. Oftast anlitas en tolk genom en tolkförmedling, som sjuksköterska är det viktigt att veta att auktoriserade tolkar inte finns i alla språk. Det är viktigt att göra en bedömning av vilken kompetens tolken behöver ha till olika ärenden (Carlsson & Björk Brämberg 2014). En utbildad tolk ska vanligtvis användas men verkligheten har visat att det ofta används en nära anhörig som tolk när språkbarriärer förekommer (Eide & Eide 2019).

Sjuksköterskans omvårdnadsansvar

6

sätts i centrum och att sjuksköterskan lyssnar på patientens perspektiv av sin hälsa och sjukdom (Svensk sjuksköterskeförening 2016).

Enligt svensk sjuksköterskeförening ([SSF] 2017a) ska sjuksköterskan anpassa information individuellt till patienten. Sjuksköterskan ska genom hela omvårdnadsprocessen genomföra en säker kommunikation och informationsöverföring, detta leder till en förbättrad kommunikation och en personcentrerad omvårdnad (SSF 2017b). SSF (2015) beskriver hur personcentrerad vård och säker vård är två delar av sjuksköterskans sex kärnkompetenser. Kärnkompetenserna är under sjuksköterskans omvårdnadsansvar att arbeta med. Bischoff och Denhaerynck (2010) påpekar att en språkbarriär försvårar arbetet med en personcentrerad vård och ökar risken att patientsäkerheten ska påverkas. Är patienten välinformerad och aktiv i sin vård resulterar det i att vården blir mer säker (Socialstyrelsen 2019b). En studie av Lin et al. (2014) påvisade att “enkel” hälsoinformation, exempelvis behandlingar och utredningar, kan vara svårt att förstå för patienter som inte har ett gemensamt språk med sjuksköterskor. Detta resulterar i att patienter kan ha svårt att vara delaktiga i beslut som rör deras hälsa och vård.

Problemformulering

Det kan bli en utmaning för sjuksköterskan att utföra omvårdnadsarbetet om patienten har ett annat modersmål än sjuksköterskan eftersom det kan uppstå en språkbarriär. Sjuksköterskan har som ansvar att genomföra en säker kommunikation och informationsöverföring genom hela omvårdnadsprocessen. Kärnkompetenserna patientsäker och personcentrerad vård ska sjuksköterskan arbeta efter men detta kan försvåras av en språkbarriär. När en språkbarriär förekommer inom vården kan en tolk användas. Om sjuksköterskans erfarenheter av strategier vid förekomsten av en språkbarriär lyfts fram, kan dessa erfarenheter ge en ökad kunskap och förståelse om hur sjuksköterskan arbetar när en språkbarriär kan uppstå.

Syfte

7

Metod

Litteraturstudien genomfördes utifrån vetenskapliga artiklar som sedan sammanställdes och granskades (Forsberg & Wengström 2016). Metoden som användes till denna litteraturstudie var Polit och Beck’s (2017) nio steg (Figur 1).

Figur 1. Nio steg enligt Polit och Beck (2017). Fritt översatt.

Litteratursökning

Utifrån Polit och Beck’s (2017) nio steg (Figur 1) genomfördes litteratursökningen. I steg 1 formulerades ett syfte. I steg 2 gjordes val av databaser. Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [Cinahl] och Public Medline [PubMed] valdes då det är databaser som inriktar sig på medicin och omvårdnad (Forsberg & Wengström 2016). Val av sökord gjordes utifrån vad som ansågs relevant utifrån studiens syfte.

Inklusions- och exklusionskriterier

Vetenskapliga artiklarna utgick från sjuksköterskans perspektiv, de var könsneutrala, publicerade mellan åren 2014–2020, vetenskapligt granskade (peer-reviewed), skrivna på engelska och inkluderade artiklar från hela världen. Litteraturstudien innefattar kommunikationssvårigheter orsakat av språk. Artiklar som berörde andra kommunikationssvårigheter, som till exempel teckenspråk, afasi eller funktionsnedsättning, exkluderades. Det ingick inte personer under 18 år. Även artiklar som innefattade kulturella perspektiv exkluderades.

Fortsättning litteratursökning

8 Tabell 1. Databassökning i Cinahl 2020-02-10

Sökning Sökord Antal träffar Urval

1 Urval 2 Urval 3 S1 MH ”Communication Barriers” 5,107 S2 ”Nurs*” 800,879 S3 ”Language” 96,428 S4 ”Interventions” OR ”Strategies” 588,373 S5 ”Nurse-patient-relations” 24,773 S6 ”Experienc*” OR ”Perception*” OR ”Attitude*” OR “View*” 791,306 S7 S1 AND S3 673 S8 S2 AND S4 25,879 S9 S7 AND S8 30 9 5 3 S10 S5 AND S7 25 9 5 2 S11 S2 AND S6 AND S7 85 18(8) 5 3 Totalt: 28 15 8

9 Tabell 2. Databassökning i PubMed 2020-02-11

Sökning Sökord Antal träffar Urval 1

Urval 2

Urval 3 S1 ”Communication Barriers [MeSH

Terms]” AND “Language”

933 S2 ”Nurs*” 225,464 S3 ”Interventions” OR ”Strategies” 996,509 S4 ”Experienc*” OR ”Perception*” OR ”Attitude*” OR “View*” 2,119,876 S5 ”Nurse-patient-relations” 4,605 S6 S1 AND S2 AND S3 273,325 S7 S1 AND S2 AND S4 139 17((6)) 4 2 S8 S1 AND S5 48 (2)((4)) S9 S5 AND S6 323 10(3) 3 1 Totalt: 18 7 3

S= Sökning, *= trunkering, ( ) = Interna dubbletter, (( )) = Externa dubbletter Limiters: 2014–2020

Tabell 2. Manuell sökning 2020-02-13

Sökning Urval 1 Urval 2 Urval 3

S1 2 2 2

10

Urval

Urval 1

Utifrån Polit och Beck’s (2017) steg 4 genomfördes Urval 1. Artiklarna granskades tillsammans. Granskningen gjordes utifrån titel, abstrakt, syfte samt inklusions- och exklusionskriterierna. Artiklar som inte svarade mot studiens syfte kunde genom denna granskning exkluderas vilket resulterade i 46 artiklar som ansågs relevanta (se Tabell 1 och Tabell 2).

Urval 2

Artiklarna delades upp och granskades först enskilt därefter tillsammans i Urval 2. I steg 5 lästes artiklarna i sin helhet och därmed exkluderades irrelevanta artiklar bort. Artiklar sorterades bort då de innehöll exklusionskriterier. Enligt Polit och Beck (2017) kunde artiklar som inte svarade på studiens syfte väljas bort. Det framkom då 22 artiklar. I steg 6 granskades artiklarna ytterligare med fokus på syfte och resultat. Här sorterades artiklar bort som inte utgick från sjuksköterskans perspektiv eller inte svarade på syftet. Tillsammans genomfördes även en manuell sökning genom att undersöka referenslistor på artiklarna i Urval 2. Där framkom 2 artiklar som var relevanta till studiens syfte och därmed bevarades. Enligt Forsberg och Wengström (2016) bör det första steget när en intressant artikel framkommit vara att studera referenslistan.

Urval 3

I Urval 3 återstod 13 artiklar. I steg 7 utfördes en kvalitetsgranskning där alla artiklar i Urval 3 granskades kritiskt med hjälp av granskningsmallen “Guide to an Overall Critique a Qualitative Research Report” framtagen av Polit och Beck (2017). Detta gjordes för att fastställa artiklarnas kvalitet och genomfördes tillsammans. Av 13 artiklar återstod 12 stycken som uppfyllde kraven enligt syftet, inklusionskriterier samt kvalitetsgranskningen. En artikel föll bort under kvalitetsgranskningen då artikeln inte innehöll ett etiskt godkännande. Artiklar som användes i resultatet redovisas i en artikelmatris (se Bilaga 1).

Databearbetning och analys

I steg 8 påbörjades en databearbetning och analys för att söka efter teman. Artiklarnas resultat lästes både enskilt och gemensamt. Resultatet granskades och delar markerades som svarade på studiens syfte och analyserades. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans strategier för kommunikation vid förekomsten av språkbarriärer, därför markerades de olika strategierna som identifierades. Markeringarna i artiklarnas resultat jämfördes för att se om det kunde identifieras likheter med varandra. Efter likheter identifierats kunde artiklarna delas in i olika temata. Temata med tillhörande subtema kunde identifieras. I steg 9 sammanställdes temata i ett dokument och presenterade studiens resultat. Artiklar som användes i resultatet redovisas i en artikelmatris (se Bilaga 1).

Forskningsetiska överväganden

11

vetenskaplig forskning. I litteraturstudien redovisades källor och referenser tydligt. Inga plagiat förekom och tydliga presentationer av urval genomfördes. Då språket i samtliga vetenskapliga artiklar var engelska lästes de både individuellt med ett lexikon samt tillsammans, för att säkerställa att översättningarna tolkades på korrekt sätt. Artiklarnas resultat har inte förvrängts för att sammanställa studiens resultat, detta är säkerställt genom att Polit och Beck’s (2017) nio steg (Figur 1) tydligt användes. Förförståelsen var att det kan uppstå problem inom vården när en språkbarriär förekommit, detta har försökt åsidosättas för att inte påverka sammanställningen av resultatet.

Resultat

Studiens resultat baseras på 12 studier genomförda med kvalitativ design. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans strategier för kommunikation vid förekomst av språkbarriärer. Inkluderade studier var genomförda i England (n=2), Finland (n=2), Kanada (n=1), Sverige (n=3) och USA (n=4). Analysen av artiklarna resulterade i tre temata med sju tillhörande sub-tema samt ett bifynd (Figur 2). De sub-tema som identifierades var Kommunicera via tolk, Kommunicera icke-verbalt och Kommunicera via visuella och/eller tekniska hjälpmedel. Bifyndet benämdes; Kulturell kompetens.

Figur 2. Illustration av resultatets huvud- och subkategorier.

Kommunicera via tolk

Resultatet visade att användning av tolk var en vanlig strategi när en språkbarriär förekom i vården. Användning av tolk på plats och telefontolk identifierades som de vanligaste metoderna. En utbildad tolk användes inte alltid, utan det förekom också att anhöriga samt flerspråkiga sjuksköterskor användes som tolk.

Tolk på plats

12

det var svårtillgängligt och tidskrävande med en tolk på plats, det upplevdes även tidskrävande att planera samtalet då flera professioner behövde vara inblandade (Ali & Watson 2018; Eklöf et al. 2015; Galinato et al. 2016). Flera sjuksköterskor påpekade att kommunikation genom tolk kunde ta längre tid jämfört med om det var mellan parter där båda talade samma språk (Eklöf et al. 2015; Ian et al. 2016; Salavati et al. 2019).

Ett flertal sjuksköterskor identifierade strategier och kriterier som kunde förbättra tolksamtalet (Eklöf et al. 2015; Salavati et al. 2019). Strategier som gav en positiv effekt på samtalet var enligt sjuksköterskorna att prata långsamt, ha färre personer i rummet, att patienten repeterade informationen och att det fanns utrymme för frågor (Salavati et al. 2019). Sjuksköterskor framhävde vikten av att ha ögonkontakt med patienten under mötet, eftersom samtalet handlade om patienten och inte om tolken (Eklöf et al. 2015; Salavati et al. 2019). Sjuksköterskor beskrev enligt Eklöf et al. (2015) att en tolk förväntades tala med samma längd, rytm och pauser i båda språken.

Tolksamtal via telefon

En sjuksköterska upplevde enligt Galinato et al. (2016) att tolksamtal via telefon var den vanligaste metoden, eftersom det var lättare att få tag på en tolk via telefonen än en tolk på plats. Sjuksköterskor var positiva till telefontolk, då tolkarna var hjälpfulla och nödvändiga. Telefontolk var tillgängligt dygnet runt och det gick snabbt att hitta det rätta språket och dialekten (Coleman & Angosta 2017; Patriksson et al. 2017). Det fanns sjuksköterskor som var mindre nöjda, de ansåg att det var svårt att hitta telefonen samt svårt att hålla i den samtidigt som de tog hand om patienten. Sjuksköterskorna ansåg också att det blev svårare för patienten att prata med en främling om personliga problem över telefon (Coleman & Angosta 2017). Enligt Eklöf et al. (2015) ansåg sjuksköterskor att tillgängligheten hos telefontolkar var svår och ökade deras arbetsbelastning då de fick spendera mycket tid för att få tag på en tolk. Ett tolksamtal via telefon kunde leda till missförstånd uppgav en sjuksköterska, det var svårt att höra vad tolken sa och det blev ofta missförstånd om vems tur det var att prata. En annan sjuksköterska upplevde det positivt med telefontolk, då det blev mer anonymt. Detta upplevde sjuksköterskan var att föredra för patienter som talade minoritetsspråk eller mindre vanliga språk, då en chans fanns att patienten personligen kände tolken (Patriksson et al. 2017). En sjuksköterska uppgav enligt Ali och Watson (2018) problem med telefontolk då det var svårt att använda telefonen när patienten inte var fullt medveten, hade kognitiv svikt eller nedsatt hörsel. Sjuksköterskor upplevde det svårt att veta var telefonen skulle placeras för att både patienten och sjuksköterskan skulle höra och höras (Squires et al. 2019).

Anhörig som tolk

13

(Eklöf et al. 2015). Anhörig som tolk rekommenderas inte av sjuksköterskorna, eftersom det var svårt att veta om en anhörig översatte ord för ord eller om något missförstånd förekom. Flera sjuksköterskor ville undvika att använda barn som tolk, främst då barn inte har förståelse för alla ord och kan bli oroliga av frågor. En sjuksköterska uppgav att anhöriga som tolk användes trots rekommendationerna, då det inte fanns några andra alternativ (Alm et al. 2018). Flerspråkiga sjuksköterskor som tolk

Sjuksköterskor upplevde att flerspråkiga sjuksköterskor var mycket värdefulla att använda som tolk när patienten och sjuksköterskan inte talade samma språk (Ali & Johnson 2017; Ali & Watson 2018; Alm et al. 2018). En sjuksköterska upplevde att en flerspråkig sjuksköterska gav bättre och säkrare vård i jämförelse med en sjuksköterska som inte talade samma språk som patienten. Däremot kunde besöken, när sjuksköterskan talade samma språk som patienten, ta längre tid då de ofta får ta tid till att förklara information som missats vid tidigare tillfällen (Squires et al. 2019). Enligt Ali och Johnson (2017) kunde det, när en sjuksköterska talade samma språk som sin patient, leda till att patienten upplevdes mer avslappnad. Sjuksköterskan fick även återkoppling och förstod att patienten tog till sig informationen som gavs, vilket annars var svårt när parterna inte talade samma språk. En annan sjuksköterska upplevde att när det fanns en tydlig kommunikation mellan sjuksköterska och patient resulterade det i att patienten upplevde sjukhusvistelsen, patientsäkerheten, behandling och återhämtning positivt (Ali & Watson 2018). Enligt Alm et al. (2018) framhävde sjuksköterskor att patienter upplevdes mer bekväma när sjuksköterskorna kunde några ord på patienternas språk. Detta för att sjuksköterskan visade vilja att försöka kommunicera med både patient och anhöriga. Flerspråkiga sjuksköterskor upplevde det svårt att utföra sitt eget arbete när de fick agera som tolk då det var svårt att säga nej. Många av de flerspråkiga sjuksköterskorna kunde på grund av detta uppleva en ökad arbetsbelastning (Ali & Johnson 2017; Patriksson et al. 2017; Squires et al. 2019).

Kommunicera icke-verbalt

När ett gemensamt språk inte fanns, kunde sjuksköterskan använda kroppsspråk och gester för att kommunicera. Resultatet visade att kroppsspråk skapar förtroende hos patienten. Genom ett empatiskt förhållningssätt och en ökad kunskap om kulturer kunde sjuksköterskan uppleva att det skapades en bättre relation med patienter.

Kroppsspråk

Sjuksköterskor upplevde enligt Hemberg och Vilander (2017) att kroppsspråk var en strategi som kunde användas för att skapa en känsla av förtroende och trygghet hos patienten. En sjuksköterska upplevde att det gick att samla information genom kroppsspråket, att exempelvis peka på klockan för att få reda på när patientens symtom startade (Alm et al. 2018). Kommunikation behövde inte vara genom språket, det gick även att komma långt genom ansiktsuttryck uppgav sjuksköterskor (Hemberg & Vilander 2017; Patriksson et al. 2017). Ett leende från sjuksköterskan kunde enligt Hemberg & Vilander (2017) bidra till en bättre relation mellan sjuksköterskan och patienten.

Empati

14

patientens hand och visade att de inte var ensamma i sitt lidande (Hemberg & Vilander 2017). En strategi en sjuksköterska påvisade för att skapa en empatisk relation var att använda sin egen röst. Sjuksköterskan förklarade att en känsla av förtroende, trygghet och säkerhet kunde upplevas hos patienten om tonen var vänlig genom att rösten var mjuk och lugn (Alm et al. 2018).

Kommunicera via visuella och/eller tekniska hjälpmedel

Sjuksköterskor målade och använde bilder för att försöka kommunicera med patienterna (Hemberg & Vilander 2017; Patriksson et al. 2017). Flera sjuksköterskor berättade hur de försökt använda sig av bilder som innehöll ord på båda språken (Galinato et al. 2016). En annan strategi som sjuksköterskor använde sig av var Google Translate (Alm et al. 2018; Galinato et al. 2016; Patriksson et al. 2017). Google Translate är ett program som översätter språk till andra språk (Galinato et al. 2016). Detta tekniska hjälpmedel kunde sjuksköterskor uppleva som något positiv och var till stor hjälp vid en språkbarriär. Sjuksköterskorna upplevde det som ett bra kommunikationsstöd för patienten, anhöriga eller sig själva (Patriksson et al. 2017). Sjuksköterskor upplevde det som en snabb lösning (Galinato et al. 2016; Patriksson et al. 2017). För sjuksköterskor som jobbade i ambulanssjukvården sågs Google Translate som ett alternativ för att översätta något. En annan sjuksköterska upplevde det snarare som ett hinder än ett verktyg, det ansågs vara mer tidskrävande eftersom det tog tid att få reda på vilket språk patienten talade (Alm et al. 2018).

Kulturell kompetens – ett bifynd

15

Diskussion

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans strategier för kommunikation vid förekomsten av språkbarriärer. Resultatet visade att sjuksköterskor har flera strategier som de använde vid förekomsten av språkbarriärer. Resultatet kunde förstås utifrån tre temata: Kommunicera via tolk, Kommunicera icke-verbalt och Kommunicera via visuella och/eller tekniska hjälpmedel. Det framkom även ett bifynd: Kulturell kompetens.

Resultatdiskussion

Den mest förekommande strategin mot språkbarriärer som sjuksköterskor använde var tolk. Litteraturstudiens resultat visade att strategin kunde upplevas både som svårtillgängligt och tidskrävande med tolk på plats (Ali & Watson 2018; Eklöf et al. 2015; Galinato et al. 2016). Detta styrks i en studie av Sturman et al. (2017) som visade att sjuksköterskor anser att det tar lång tid att boka tolk på plats samt att patienterna upplevde att tolksamtalet var tidskrävande, och att det var besvärligt att vänta på information rörande sin hälsa. Resultatet visade även att en tolk på plats inte fungerade att använda i alla situationer på grund av brist och tid (Eklöf et al. 2015; Ian et al. 2016; Salavati et al. 2019). Enligt Socialstyrelsen (2016) kan missförstånd kring exempelvis behandling inträffa om en tolk uteblir, tillgängligheten av tolk har därför en stor betydelse för att förhindra missförstånd vilket kan resultera till att vården blir mer säker. Sjuksköterskan ska enligt kärnkompetensen säker vård, ha kunskap om olika risker som kan uppstå i vården och arbeta därefter på ett sätt som minimerar dessa (Svensk sjuksköterskeförening 2016a). Om sjuksköterskan är medveten om vilka risker som kan medföras om en tolk inte är närvarande och försöker minimera denna risk genom att försöka använda tolk, arbetar sjuksköterskan efter sin kärnkompetens säker vård. Det är däremot förståeligt att sjuksköterskan upplever tidsbrist, ansvaret ligger på en organisatorisk nivå där sjuksköterskans arbetsförhållande och resurserna för tolk måste förbättras.

I resultatet framkom det att sjuksköterskor upplevde att en anhörig som tolk var känsligt för patienter och att det kunde uppstå missförstånd om anhöriga tolkar (Alm et al. 2018; Eklöf et al. 2015). Detta styrks av Krupic et al. (2016) som visade att patienter upplevde det besvärligt att ha anhörig som tolk, patienter upplevde att en anhörig som tolk kunde leda till missförstånd då den anhöriga inte förstod vad exempelvis läkaren säger. Aelbrecht et al. (2016) visade däremot att patienter kunde föredra att ha anhörig som tolk när det kunde vara personliga och intima samtal. En annan anledning att patienter föredrog anhörig som tolk var att det var lättare tillgängligt.

16

Flerspråkig vårdpersonal kan enligt resultatet användas som strategi vid en språkbarriär (Ali & Johnson 2017; Ali & Watson 2018; Alm et al. 2018; Patriksson et al. 2017; Squires et al. 2019). Enligt Socialstyrelsen (2016) finns det fem landsting som genomfört ett projekt där den språkkunnighet som redan finns hos sjuksköterskor används. För att kunna använda flerspråkiga sjuksköterskor kan arbetstiderna planeras och tid ges till sjuksköterskor att vara språkstöd när behov finns. Enligt McKenzie et al. (2014) var det från patienternas perspektiv positivt när sjuksköterskor talar deras språk. Däremot uppgav många patienter att det fanns få sjuksköterskor som kunde deras språk, därför blev tillfällen när de kunde tala direkt med sjuksköterskan få. Litteraturstudiens resultat visade att sjuksköterskor fick en ökad arbetsbelastning när de kan samma språk som patienten (Ali & Johnson 2017; Squires et al. 2019). För patienten var det istället något som ökar livskvaliteteten och har en betydande roll (McKenzie et al. 2014). Samtidigt visar resultatet att sjuksköterskor upplever att samtalen blir bättre och ser det som något positivt att de kan tala samma språk som patienten (Ali & Watson 2018).

Resultatet visade att det fanns strategier utan att använda ett verbalt språk. Sjuksköterskor ansåg att Google Translate var till stor hjälp när något behövdes översättas snabbt (Alm et al. 2018; Galinato et al. 2016; Patriksson et al. 2017). Däremot visade Patil och Davies (2014) att det kan vara en osäker metod eftersom det har visat sig att meningarna inte blir helt korrekta. Resultatet betonade även vikten av att sjuksköterskan visar för patienten att sjuksköterskan bryr sig om och vill ge information som berör patienten, detta kunde sjuksköterskan göra genom att använda bilder (Hemberg & Vilander 2017; Patriksson et al. 2017). Detta tydliggör Degni et al. (2012) som visade att en förtroendefull relation kan skapas mellan sjuksköterskan och patienten om sjuksköterskan hittar alternativa sätt att kommunicera. Det digitala verktyget kan vara framtidens tolk men bör användas med försiktighet eftersom det kan vara svårt att veta om det blir korrekt översatt däremot är det ett alternativt sätt att kommunicera vilket kan ge en positiv inverkan på relationen med patienten.

En ökad kulturell kompetens kunde identifieras i resultatet, detta ses som ett bifynd då det inte svarade på syftet. Det valdes att ha med i resultatet eftersom det ansågs vara relevant till ämnet, då en språkbarriär kan innefatta en kulturell skillnad. Resultatet visar på att sjuksköterskan ville ha mer förståelse och utbildning om patientens kultur då det ansågs förbättra patientens hälsa (Coleman & Angosta 2017). Detta styrks av Kietzmann et al. (2015) som visade att patienter upplevde att mötet mellan sjuksköterska och patient underlättade om sjuksköterskorna hade kunskap om olika kulturer. Kietzmann et al. (2015) påvisade att vidareutbilda sjuksköterskor i olika kulturella perspektiv skulle kunna överkomma utmaningarna som till exempel en språkbarriär. I SSF:s (2017a) etiska kod för sjuksköterskor beskrivs det att sjuksköterskan, utifrån en vetenskaplig kunskapsgrund, ska vara aktiv i utvecklingen av omvårdnad för patienten. Detta är något sjuksköterskor kan ha i åtanke vid omvårdnad av patienter som inte talar eller förstår språket, om sjuksköterskor upplever att mer förståelse om patientens kultur medför till en bättre omvårdnad ska detta tillämpas i praktiken.

Metoddiskussion

17

genomförda med en kvalitativ design en djupare och bredare bild av sjuksköterskans upplevelser. Artiklarna som framkom hade stor variation vilket ökade tillförlitligheten i studien. Databassökningar i litteraturstudien genomfördes i CINAHL och PubMed. Dessa databaser valdes då CINAHL täcker omvårdnad och PubMed täcker omvårdnad och medicin (Forsberg & Wengström 2016). Fler sökningar hade kunnat utförts i andra databaser för att stärka validiteten (Henricson 2012). Manuella sökningar har gjorts eftersom sökningar i databaserna inte gav tillräckligt med artiklar. För att hitta fler relevanta artiklar gjordes manuella sökningar genom att söka referenser i artiklar som framkommit i sökningarna. Detta gjorde att två artiklar framkom som sedan kunde användas i resultatet. En kvalitetsgranskning gjordes av artiklarna som framkom i urval 3. Kvalitetsgranskningen gjordes utifrån Polit och Beck’s (2017) granskningsmall “Guide to an Overall Critique a Qualitative Research Report”. Denna granskning sågs som en styrka för att bedöma studiens validitet och reliabilitet eftersom granskningsmallar ökar studiens validitet och reliabilitet (Polit & Beck 2017). Samtliga artiklar var lästa enskilt och tillsammans vilket ökar reliabiliteten.

Litteraturstudien har utgått från Polit och Beck’s (2017) nio steg. Sökord som använts var: “Communication Barriers”, “Language”, “Nurs*”, “Interventions OR strategies”, “Nurse-patient-relations” samt “Experienc* OR Perception* OR Attitude* OR View*”. Dessa sökord har valts för att få resultat som var relevanta till syftet. Samma sökord var valda i båda databaser, då det gav relevanta resultat har inga ändringar skett. Fler sökord och kombinationer hade kunnat ge fler träffar och därmed ett mer djupgående resultat. I sökningarna har de booleska operatorerna AND samt OR använts för att kombinera de olika sökorden. AND används för att begränsa och OR används för att utvidga (Polit & Beck 2017). Litteraturstudien exkluderar kommunikationssvårigheter som beror på annat än språket, exempelvis afasi. Översättningen av “Språkbarriär” till engelska blir “Language barrier”, detta begrepp fanns inte som MH i CINAHL eller MeSH-term i PubMed. Därför kombinerades “Communication barriers” med AND “Language” för att få relevanta artiklar.

I litteraturstudien fanns inget kriterium för att det endast ska ingå grundutbildade sjuksköterskor. Språkbarriärer finns inom vårdens alla instanser, därför uteslöts inte specialistsjuksköterskor. Artiklarna var först begränsade att vara publicerade mellan år 2015 till år 2020. Då det gav mindre resultat än önskat utökades sökningarna till mellan åren 2014–2020. En utökning till tidigare år hade kunnat ge ett bredare resultat, men då migrationen ökade som mest år 2015 ansågs de valda åren kunna ge de mest givande resultaten. I litteraturstudien begränsades inte sökningarna till något specifikt land vilket hade kunnat gett ett annat och mer specifikt resultat. Artiklarna i resultatet var från England, Finland, Kanada, Sverige och USA. Dessa är alla västerländska länder vilket kan påverka resultatets överförbarhet, vilket var en svaghet av studien. Resultatet var enbart från fem länder och räcker inte för att överföras till resterande länder. Sjuksköterskeutbildningen och synen på sjuksköterskeyrket kan variera beroende på land, vilket kan påverka synen på strategierna som framkommit i resultatet. Samtidigt var det flera olika länder vilket visar att problemet är globalt. På grund av begränsad tid har det inte funnits möjlighet att läsa artiklar med leveranstid, om möjligheten funnit kan fler artiklar framkommit vilket kunnat påverka resultatet.

Slutsats

18

kunde användas och sågs som lättare tillgängligt. Resultatet visade att det förekommer anhörig som tolk, vilket påvisat risker. Användandet av flerspråkiga sjuksköterskor upplevdes av sjuksköterskor positivt för patienter, men däremot medförde det en ökad arbetsbelastning för de flerspråkiga sjuksköterskorna. Icke-verbal kommunikation framkom i resultatet. Genom att använda sig av kroppsspråket och visa empati kunde en språkbarriär överkommas, då det förbättrade relationen mellan sjuksköterska och patienten. Visuella och tekniska hjälpmedel var en strategi som framkom, det gick snabbt att använda men det var lätt att det blev missförstånd. Resultatet visade även att en ökad kulturell kompetens bidrog till en bättre vård för patienter och att sjuksköterskor önskade utbildning i det.

Klinisk betydelse

Olika strategier sjuksköterskan kan använda sig av vid en språkbarriär identifierades i resultatet. Resultatet kan ge en förståelse om hur sjuksköterskan kan arbeta vid förekomsten av en språkbarriär och även vad sjuksköterskan kan tänka på vid användandet av de olika strategierna. En ökad kunskap om vad en sjuksköterska kan göra samt vilka strategier som kan vara användbara vid en språkbarriär kan resultera till en bättre vård för patienter. En ökad kunskap om hur användandet av tolk ser ut har identifierats med risker, problematik och fördelar samt en försiktighet har framkommit vid användandet av anhörig som tolk. Genom att framhäva sjuksköterskans upplevelser av en språkbarriär kan en ökad förståelse samt medvetenhet om hur sjuksköterskan kan arbeta för en god vård till patienter, trots att en språkbarriär förekommer.

Förslag till fortsatt forskning

19

Referenslista

*=Referenser från litteraturstudiens resultat.

Aelbrecht, K., Pype, P., Vos, J., & Deveugele, M. (2016). Having cancer in a foreign country. Patient Education and Counseling, 99(10), 1708–1716. doi:

10.1016/j.pec.2016.05.010.

*Ali, P.A., & Johnson, S. (2017). Speaking my patient’s language: bilingual nurses’ perspective about provision of language concordant care to patients with limited English proficiency. Journal of Advanced Nursing, 73(2), 421–432. doi:

10.1111/jan.13143

*Ali, P.A., & Watson, R. (2018). Language barriers and their impact on provision of care to patients with limited English proficiency: Nurses’ perspectives. Journal of Clinical Nursing, 27(5–6), 1152–1160. doi: 10.1111/jocn.14204

*Alm-Pfrunder, A.B., Vicente, V., Falk, A., & Lindström, V. (2018). Prehospital emergency care nurses’ strategies while caring for patients with limited Swedish–English proficiency. Journal of Clinical Nursing, 27(19–20), 3699–3705. doi:

10.1111/jocn.14484

Almutairi, K.M. (2015). Culture and language differences as a barrier to provision of quality care by health workforce in Saudi Arabia. Community Health Science, 36(4), 425– 431. doi:10.15537/smj.2015.4.10133

Bischoff, A., & Denhaerynck, K. (2010). What do language barriers cost? An exploratory study among asylum seekers in Switzerland. BMC Health Services Research, 10(1), 248. doi: 10.1186/1472-6963-10-248

Carlsson, E. & Björk Brämberg, E. (2014). Kommunikationssvårigheter. I Edberg, A-K. & Wijk, H. (red.) Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa. 2. uppl. Lund:

Studentlitteratur, ss. 447–475.

*Coleman, J.-S., & Angosta, A.D. (2017). The lived experiences of acute-care bedside registered nurses caring for patients and their families with limited English proficiency: A silent shift. Journal of Clinical Nursing, 26(5–6), 678–689. doi: 10.1111/jocn.13567

Degni, F., Suominen, S., Essén, B., El Ansari, W., & Vehviläinen-Julkunen, K. (2012). Communication and Cultural Issues in Providing Reproductive Health Care to Immigrant Women: Health Care Providers’ Experiences in Meeting Somali Women Living in Finland. Journal of Immigrant and Minority Health, 14(2), 330-343. doi:10.1007 / s10903-011-9465-6

Divi, C., Koss, R.G., Schmaltz, S.P., & Loeb, J.M. (2007) Language proficiency and adverse events in US hospitals: a pilot study. International Journal for Quality in Health Care, 19(2), 60-67. doi: 2048/intqhc/mzl069

20

*Eklöf, N., Hupli, M., & Leino-Kilpi, H. (2015). Nurses’ perceptions of working with immigrant patients and interpreters in Finland. Public Health Nursing, 32(2), 143– 150. doi: 10.1111/phn.12120

Eriksson, A. (2014). Global hälsa och omvårdnad. I Ehrenberg, A. & Wallin, L. (red.) Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 459–495.

Europeiska migrationsnätverket (2017). Ord om migration [broschyr].

http://www.emnsweden.se/download/18.4100dc0b159d67dc614205b/148725585210 6/ORD+OM+MIGRATION_webb.pdf [2020-01-30]

Forsberg, A. (2016). Omvårdnad på akademisk grund - Att utvecklas och ta ansvar. 1. uppl. Stockholm: Natur & Kultur.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier – Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. 4. uppl. Stockholm: Natur och kultur.

*Galinato, J., Montie, M., Shuman, C., Patak, L., & Titler, M. (2016). Perspectives of Nurses on Patients With Limited English Proficiency and Their Call Light Use. Global Qualitative Nursing Research, 3, 2333393616637764. doi:

10.1177/2333393616637764

Hanssen, I. (2007). Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur. *Hemberg, J.A.V., & Vilander, S. (2017). Cultural and communicative competence in the

caring relationship with patients from another culture. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 31(4), 822–829. doi: 10.1111/scs.12403

*Hendson, L., Reis, M.D., & Nicholas, D.B. (2015). Health Care Providers’ Perspectives of Providing Culturally Competent Care in the NICU. Journal of Obstetric,

Gynecologic & Neonatal Nursing, 44(1), 17–27. doi: 10.1111/1552-6909.12524 Henricson, M. (2012). Diskussion. I Henricson, M. (red.) Vetenskaplig teori och metod – från

idé till examination inom omvårdnad. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 472–479. *Ian, C., Nakamura-Florez, E., & Lee, Y.-M. (2016). Registered nurses’ experiences with

caring for non-English speaking patients. Applied Nursing Research, 30, 257–260. doi: 10.1016/j.apnr.2015.11.009

Kai, J., Beavan, J., & Faull, C. (2011). Challenges of mediated communication, disclosure and patient autonomy in cross-cultural cancer care. British Journal of Cancer, 105 (7), 918–924. doi: 10.1038/bjc.2011.318

Kietzmann, D., Hannig, C., & Schmidt, S. (2015). Migrants and professionals’ views on culturally sensitive pre-hospital emergency care. Social Science & Medicine, 138, 234-240. doi: 10.1016/j.socscimed.2015.06.022

21

Krupic, F., Hellström, M., Biscevic, M., Sadic, S. & Fatahi, N. (2016). Difficulties in using interpreters in clinical encounters as experienced by immigrants living in Sweden. Journal of Clinical Nursing, 25(11–12), 1721–1728. doi: 10.1111/jocn.13226 Lin, L., Brown, K., Yu, F., Yang, J., Wang, J., Schrock, J., Bodomo, A., Yang, L., Yang, B.,

Nehl, E., Tucker, J., & Wong, F. (2015). Health Care Experiences and Perceived Barriers to Health Care Access: A Qualitative Study Among African Migrants in Guangzhou, Guangdong Province, China. Journal of Immigrant and Minority Health, 17(5), 1509–1517. doi: 10.1007/s10903-014-0114-8

Medical dictionary (2009). Language barrier.

https://medical-dictionary.thefreedictionary.com/language+barrier [2020-03-24]

McKenzie, H., Kwok, C., Tsang, H. & Moreau, E. (2014). Community Nursing Care of Chinese-Australian Cancer Patients. Cancer Nursing, 38(4), 53–60. doi: 10.1097/NCC.0000000000000193

Patil, S., & Davies, P. (2014). Use of Google Translate in medical communication: evaluation of accuracy. British Medical Journal, 349(2), 7392. doi: 10.1136/bmj.g7392

*Patriksson, K., Berg, M., Nilsson, S., & Wigert, H. (2017). Communicating with parents who have difficulty understanding and speaking Swedish: An interview study with health care professionals. Journal of Neonatal Nursing, 23(6), 248–252. doi: 10.1016/j.jnn.2017.07.001

Polit, D.F., & Beck, C.T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. 10. uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.

*Salavati, D., Lindholm, F. & Drevenhorn, E. (2019). Interpreters in healthcare: Nursing perspectives. Nursing, 49(12), 60–63. doi:

10.1097/01.NURSE.0000604752.70125.66

SCB (2019). Asylsökande i Sverige. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/asylsokande-i-sverige/ [2020-01-21]

Socialstyrelsen (2015). Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig: Handbok för vårdgivare, chefer och personal [broschyr].

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepointdokument/artikelkatalog/handb ocker/2015-4-10.pdf [2020-01-21]

Socialstyrelsen (2016). Tolkar för hälso- och sjukvården och tandvården [Broschyr].

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2016-5-7.pdf [2020-02-25] Socialstyrelsen (2019a). Kommunikation och informationsöverföring.

https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker/riskomraden/kommunikation-och-informationshantering [2020-01-21]

Socialstyrelsen (2019b). Patienten - en del av teamet.

22

Sturman, N., Farley, R., Claudio, F., & Avila, P. (2018). Improving the effectiveness of interpreted consultations: Australian interpreter, general practitioner and patient perspectives. Health & Social Care in the Community, 26(2), 233–240. doi: 10.1111/hsc.12504

Svensk Sjuksköterskeförening (2015). Kärnkompetenser.

https://www.swenurse.se/karnkompetenser/ [2020-02-10]

Svensk Sjuksköterskeförening (2016a). Säker vård: En kärnkompetens för vårdens samtliga professioner [Broschyr].

https://www.swenurse.se/globalassets/01svensksjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kvalitet-publikationer/sakervard_2016.pdf [2020-01-23]

Svensk sjuksköterskeförening (2016b). Personcentrerad vård [Broschyr].

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_om_personcentrerad_vard_oktober_201 6.pdf [2020-03-22]

Svensk sjuksköterskeförening. (2017a) ICN:s etiska kod för sjuksköterskor [broschyr].

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf [2020-02-13]

Svensk Sjuksköterskeförening (2017b). Kompetensbeskrivning för alla legitimerade sjuksköterskor [Broschyr]. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf [2020-02-11]

*Squires, A., Miner, S., Liang, E., Lor, M., Ma, C., & Witkoski Stimpfel, A. (2019). How language barriers influence provider workload for home health care professionals: A secondary analysis of interview data. International Journal of Nursing Studies, 99, 103394. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2019.103394

Van Rosse, F., de Bruijne, M., Suurmond, J., Essink-Bot, M-L. & Wagner, C. (2015). Language barriers and patient safety risks in hospital care. A mixed method study. International Journal of Nursing Studies, 54, 45–53. doi:

10.1016/j.ijnurstu.2015.03.012

Wittenberg-Lyles, E., Goldsmith, J., & Ferrell, B. (2013). Oncology Nurse Communication Barriers to Patient-Centered Care. Clinical Journal of Oncology Nursing, 17(2), 152-158. doi: 10.1188/13.CJON.152-158

Bilaga 1. Artikelmatris

Författare, år, land Syfte Metod Huvudresultat

Ali & Johnson (2017)

England

Undersöka tvåspråkiga sjuksköterskors perspektiv om att ge en språklig

överensstämmande vård med patienter som har begränsade engelskkunskaper och dess påverkan på patienten och sjuksköterskan samt vilka faktorer som påverkade att ge den språkliga överensstämmande vården.

Metod: Kvalitativ design

Urval: Ändamålsenligt och snöbollsurval Datainsamling: Intervjuer

Antal deltagande: 59 sjuksköterskor Bortfall: Framgår ej

Resultatet visade olika faktorer som påverkade den tvåspråkiga sjuksköterskan av att ge en språklig överensstämmande vård. Dessa faktorer var sjuksköterskans enskilda faktorer, arbetsmiljön, relationen mellan kollegorna, kollegornas attityder och patientens förväntningar.

Ali & Watson (2018) England

Undersöka sjuksköterskors perspektiv av språkbarriärer och hur det påverkar vården av patienter som har begränsade kunskaper i engelska.

Metod: Kvalitativ design Urval: Snöbollsurval

Datainsamling: Individuella intervjuer och 3 fokusgruppsintervjuer

Antal deltagande: 59 sjuksköterskor Bortfall: Framgår ej

Resultatet visade att kommunikation är den viktigaste aspekten för god vård och denna blir påverkad vid språkbarriär. Användningen av tolk var viktigaste strategin, men det är inte alltid det finns tillgängligt.

Alm et al., (2018) Sverige

Utforska strategierna för sjuksköterskor som arbetar i ambulanstjänsten medan de tar hand om patienter med begränsad svensk-engelska kunskaper.

Metod: Kvalitativ design Urval: Snöbollsurval Datainsamling: Intervjuer

Antal deltagande: 17 sjuksköterskor Bortfall: 6

Resultatet visade att den huvudsakliga

strategin som sjuksköterskorna använde var att anpassa sig till patienternas behov och

vårdsituation. De använde även

översättningsanordningar och släktingar som tolk när det behövdes/var möjligt.

Coleman & Angosta (2017)

USA

Undersöka sjuksköterskor upplevelser att ta hand om patienter och deras familjer med begränsade engelska kunskaper i

akutsjukvården.

Metod: Kvalitativ design Urval: Bekvämlighetsurval

Datainsamling: Individuella intervjuer Antal deltagande: 40 sjuksköterskor Bortfall: 5

Författare, år, land Syfte Metod Huvudresultat

Eklöf et al., (2014) Finland

Upplysa sjuksköterskors uppfattning av att använda tolk i primärvården med

immigrerade patienter.

Metod: Kvalitativ design Urval: Ändamålsenligt urval

Datainsamling: Individuella intervjuer Antal deltagande: 8 sjuksköterskor Bortfall: 12

Resultatet visade att faktorer vid användning av tolk finns kopplade till själva tolken, patienten och sjuksköterskan. Viktiga kriterier för en tolk är dess professionella roll, kunskap och personliga karaktär. Att noga planera mötet är viktigt för att det ska fungera. Galinato et al.,

(2016) USA

Beskriva sjuksköterskors uppfattning av kommunikationen med patienter som uppvisar begränsade färdigheter i det engelska språket. Identifiera hur “call light” påverkar kommunikation

och sjuksköterskans uppfattningar om effekterna av framsteg i call light på patienter som med bristfälliga språkkunskaper.

Metod: Kvalitativ beskrivande design Urval: Bekvämlighetsurval

Datainsamling: Individuella intervjuer och fokusgruppsintervjuer.

Antal deltagande: 7 sjuksköterskor

Bortfall: Framgår ej

Resultatet visade att det uppstår frustration vid en språkbarriär. Strategier som används var visuella hjälpmedel som flashcards, även Google Translate samt gester och “charader”. Användandet av tolk var vanligt och det identifierades problem vid användning av familj som tolk.

Hemberg & Vilander (2018)

Finland

Erhålla en ny förståelse för det vårdande samhället mellan sjuksköterskor och patienter när ett gemensamt språk inte finns.

Metod: Kvalitativ design Urval: Bekvämlighetsurval

Datainsamling: Frågeformulär och intervjuer Antal deltagare: 8 sjuksköterskor

Bortfall: Framgår ej

Resultatet visade att det är mänsklig kärlek som är huvudfaktorn vid omvårdnad då kärlek sträcker sig över kulturella skillnader.

Integritet, att bekräfta närvaron, kreativt mod och kontinuerlig information är essentiellt för gemenskapen och för att bygga upp tillit vid omvårdnaden.

Hendson et al., (2015)

Kanada

Undersöka erfarenheter och uppfattning hos sjuksköterskor som omhändertog ny-immigrerade familjer på Neonatal-IVA.

Metod: Kvalitativ design Urval: Bekvämlighetsurval

Datainsamling: Fokusgruppsintervjuer Antal deltagare: 31 sjuksköterskor Bortfall: Framgår ej

Författare, år, land Syfte Metod Huvudresultat

Ian et al., (2015) USA

Undersöka sjuksköterskors erfarenhet av att vårda icke-engelsktalande patienter och förstå hur dessa erfarenheter påverkar den kliniska praxisen.

Metod: Kvalitativ design Urval: Snöbollsurval

Datainsamling: Internetbaserat frågeformulär och individuella intervjuer med öppna frågor.

Antal deltagande: 17 sjuksköterskor Bortfall: Framgår ej

Resultatet visade att sjuksköterskor fann stor stöttning från institutionen vid vård av icke-engelsktalande patienter. Majoriteten av denna stöttning var användandet av tolk; fysiskt, via telefon eller videosamtal. Det fanns dock problem med tidsresurser.

Patriksson et al., (2017)

Sverige

Undersöka sjukvårdspersonalens erfarenheter av att kommunicera med föräldrar som inte förstår eller pratar svenska på neonatalavdelningar.

Metod: Kvalitativ design Urval: Ändamålsenligt urval Datainsamling: Intervjuer

Antal deltagande: 25 sjuksköterskor Bortfall: Framgår ej

Resultatet visade huvudkategorin maktlöshet inför otillräckliga vårdrutiner som leder till misslyckande med att kommunicera.

Vårdpersonalen fick finna egna strategier för att kommunicera genom kroppsspråk och andra hjälpmedel.

Salavati, et al., (2019)

Sverige

Undersöka sjuksköterskors erfarenhet av att använda tolk i primärvården.

Metod: Kvalitativ design Urval: Bekvämlighetsurval

Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer Antal deltagande: 8 sjuksköterskor

Bortfall: Framgår ej

Resultatet visade att trots användandet av tolk vid en språkbarriär så är det svårt för

sjuksköterskan att nå samma nivå av

personcentrerad vård med icke-svensktalande patienter. Dock är översättningstjänster ett hjälpfullt verktyg för vården.

Squires et al., (2019) USA

Undersöka sjuksköterskor inom hemsjukvårdens perspektiv på hur arbetsbelastningen påverkas av språkbarriärer.

Metod: Kvalitativ design

Urval: Ändamålsenligt och snöbollsurval Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer Antal deltagande: 35 sjuksköterskor

Bortfall: Framgår ej

Resultatet visade att när det finns en