Sjuksköterskans erfarenheter av aggressivitet och våld på arbetet

Sjuksköterskans erfarenheter av

aggressivitet och våld på arbetet

Nurses’ experiences of

aggressiveness and violence at work

Författare: Elisabeth Lindqwist och Madeleine Nirhagen

HT 2020

Examensarbete: Kandidat, 15 hp

Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.

Handledare: Inger Wätterbjörk, universitetslektor, Örebro universitet Examinator: Annica Kihlgren, professor, Örebro universitet

Sammanfattning

Aggressivitet, hot och våld från patienter och patienters anhöriga mot sjuksköterskor är ett vanligt och ökande problem inom sjukvård i hela världen. Omvårdnadsarbete är beroende av att kunna vara nära patienten. Aggressivt beteende och våld får sjuksköterskor att hålla avstånd och undvika patienter, vilket får konsekvenser för omvårdnaden.

Syfte

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av aggressivitet och våld inom den somatiska vården.

Metod

En litteraturstudie baserad på åtta utvalda artiklar. Resultat

Det framkom i studien att våld och aggressivitet mot sjuksköterskor gav negativa konsekvenser för arbetsliv, privatliv och patient. Många sjuksköterskor valde att lämna vårdyrket på grund av våld från patienter och patienters anhöriga. Sjuksköterskor som arbetat länge inom vårdyrket hade sämre tolerans och empati med aggressiva patienter. En röd tråd som identifierades i studien var bristande kommunikativa färdigheter. Avsaknad av

aggressionsdämpande tekniker, bristande kommunikation samt avsaknad av stödsamtal efter våldshändelser.

Slutsatser

För öka kunskap, bedriva förbättringsarbete, förhindra lidande och säkra god omvårdnad, behöver rapportering ske för att lyfta problemet och skapa preventiva åtgärder. Sjuksköterskor ska arbeta evidensbaserat, och evidensen ligger i rapporter, dokumentering och vidare

forskning. God kommunikation är viktig för sjuksköterskors trygghet och god omvårdnad. Nyckelord

Innehållsförteckning

Hot och våld i somatisk slutenvård ... 2

Hot och våld som inte blir rapporteras ... 3

Konsekvenser för sjuksköterskors omvårdnad ... 3

Lagar i Sverige ... 4 Omvårdnadsteori ... 4 Problemformulering ... 4 Syfte ... 4 Metod ... 4 Litteratursökning ... 4 Urval ... 5 Inklusionskriterier: ... 5 Exklusionskriterier: ... 5 Kvalitetsgranskning ... 5 Dataanalys ... 5 Forskningsetiska överväganden ... 6 Resultat ... 6

Miljöfaktorer som påverkar aggressivitet ... 6

Kommunikationsfaktorer som påverkar aggressivitet ... 6

Kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser för sjuksköterskor ... 7

Sjuksköterskors självförtroende och inställning ... 7

Sjuksköterskors erfarenheter av våld och aggressivitet ... 8

Hantering av hot och våld ... 8

Resultatsammanfattning ... 9

Diskussion ... 9

Metoddiskussion ... 9

Resultatdiskussion ... 11

Kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser för sjuksköterskor ... 11

Kommunikationsfaktorer som påverkar aggressivitet ... 11

Sjuksköterskors självförtroende och inställning ... 12

Etisk diskussion ... 12

Genus ... 13

Slutsats ... 13

Förslag till fortsatt forskning ... 13

Referenser ... 14

Bilaga 1 Bilaga 2

Inledning

Hot och våld mot sjukvårdspersonal är ett ökande problem i världen och även i Sverige. Tidigare har det varit män som blivit mer utsatta för fysiskt våld på arbetsplats och kvinnor mer drabbade av verbalt och psykiskt våld i form av mobbing och trakasserier. Det finns dock indikationer om att det nu är på väg att bli omvänt och att kvinnor drabbas oftare än män för fysiskt våld relaterat till sitt arbete (Arbetsmiljöverket, 2011). Enligt World Health

Organisation (WHO, u.å.) finns en ökande risk för sjukvårdspersonal att bli utsatt för hot och våld i sitt arbete. Speciellt utsatt är sjuksköterskor på grund av det patientnära arbete de utför. Sjuksköterskor ska arbeta personcentrerat och skapa en vårdrelation som är personlig men inte privat samt arbeta nära patienten (Berg, 2015).

Intresset till studien väcktes efter att ha bevittnat hot och våld under verksamhetsförlagd utbildning på somatisk avdelning. Upplevelsen var att det råder en kunskapsbrist hos sjuksköterskor i hur de ska upptäcka, förebygga, bemöta och hantera hot och aggressivitet från patienter. Kunskapsbristen såg författarna under den verksamhetsförlagda utbildningen medfödde rädsla, inaktivitet, stress och konflikt bland sjukvårdspersonal. Studiens författare önskade undersöka hur vanligt förekommande aggressivitet och våld mot sjuksköterskor är, vad forskning säger om orsaker och hur det påverkar sjuksköterskors omvårdnadsarbete. Som framtida sjuksköterskor kommer författarparet troligen någon gång hamna i en situation med en aggressiv eller våldsam patient eller patient anhörig.

Bakgrund

Enligt svensk lag definieras hot som att hota någon med en brottslig gärning för att framkalla allvarlig rädsla för egen eller annan persons säkerhet till person, egendom eller frihet. Våld definieras som en gärning som framkallar kroppslig skada, sjukdom eller smärta (Brb 1962:700). Att sjuksköterskor ständigt arbetar under rädsla för egen säkerhet på arbetsplats, men även upplever rädsla på sin privata tid utanför arbetet som sjuksköterska, kan innebära stor psykisk belastning vilket dessutom inverkar på arbetsmiljön (Arbetsmiljöverket

föreskrifter, AFS, 1993:2). Människor reagerar olika i en hotfull situation och så även

sjuksköterskor. Socialstyrelsen i sin definition delar upp hot och våld i tre kategorier. Fysiskt våld, psykiskt våld och sexuellt våld, där fysiskt våld innebär knuffar, sparkar och slag, medan psykiskt våld består av direkta och indirekta hot om våld. Sexuellt våld räknas som smekningar, våldtäkter eller påtvingade sexuella handlingar (Socialstyrelsen, 2019).

Hot mot sjuksköterskor inkluderar även verbala eller skrivna uttalanden om våld, och det kan även omfatta personangrepp och förolämpningar (Arbetsmiljöverket, 2020). Det innebär att våld kan vara både verbala eller icke-verbala gärningar. De icke-verbala gärningarna kan bestå av ett hotfullt kroppsspråk, gester och miner, medan det verbala hotet kan innebära svordomar, skrikande och förolämpningar (Göransson, 2011). När sjuksköterskor i sitt yrke exponeras för människors sjukdomar, skador, lidande och även död, blir hen även

konfronterad och påmind om egen sårbarhet. Sjuksköterskors egna erfarenheter och reflektioner kring sjukdom, lidande och död spelar en stor roll i hens coping i mötet med andra människors reaktioner. Patienters sårbarhet tillsammans med sjuksköterskors egen sårbarhet påverkar omsorgen till patienter. Sjuksköterskor bör vara lyhörda för patientens psykologiska mående och ta hänsyn till det i omvårdnadsarbetet. Förmågan att skapa ett band med en patient genom empati och förståelse styrs av sjuksköterskors egna erfarenheter (Travelbee, 2001). Våld på arbetsplatser har sedan 1990-talet varit ett ökande problem i Sverige inom grupper som kassörer, väktare, vårdpersonal och poliser. De grupperna

överrepresenterade då de yrkeskategorier kommer i kontakt med mycket människor i arbetet, därtill har många ansett att våld inom de yrkena är en del av vardagen. Några riskfaktorer för att sjuksköterskor kan bli utsatta för våld är bland annat skiftarbete, närkontakt med patienter, tunga lyft, yttre påfrestningar som ljus, ljud och temperatur. Grupper inom vården som är extra utsatta är också geriatrik, hemsjukvård och akutmottagningar (Wikman et al., 2010).

Hot och våld i somatisk slutenvård

Hot och våld mot sjuksköterskor har varit ett ökande problem och en undersökning gjord 2017 visade att 65 procent av sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården har själva blivit utsatta för hot eller våld (Wihlborg, 2017). Enligt Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) kan en förklaring vara att i Sverige ses en ökning i gängrelaterade våld och skjutningar, vilket har resulterat i en ny kategori av patienter på akutmottagningar. Det ses en markant ökning av dödligt våld med skjutvapen som från år 2011 till 2019 ökade från 21% till 41% (BRÅ, 2020). Sjuksköterskor som arbetar inom akutsjukvård och på akutmottagning var oftare utsatta för hot och våld än sjuksköterskor på vårdavdelningar (Peek-Asa et al., 2002; Chen et al., 2002).

Våldet mot sjuksköterskor på arbetsplatserna har delats upp i olika två kategorier där fysiskt våld och hot huvudsakligen kom från patienter och patienters anhöriga. Annan typ av våld som mobbning och trakasserier kom istället från kollegor och annan vårdpersonal (Chaiwuth

et al., 2020). Internationellt har det kunnat ses att våld mot sjuksköterskor från annan vårdpersonal också var ett stort problem. Ett exempel på det kommer från Jordanien där det ofta sett att läkare kritiserar, klandrar, kränker och anklagar sjuksköterskor (Oweis & Mousa Diabat, 2004).

De huvudsakliga anledningarna till att hot från patienter eller patienters anhöriga utförs mot sjuksköterskor ter sig vara av smärta, rastlöshet, hallucinationer, självmordstankar och antisocial personlighetsstörning (Chaiwuth et al., 2020). Brister i säkerhetsrutiner och otillräckligt samarbete inom vårdteamet, i tillägg till sjuksköterskors upplevelse av att patienters våldsamma beteende ej medför konsekvenser för patienten i fråga, beskrevs av sjuksköterskor som orsaker till hot och våld (Renker, 2015). Personcentrerad vård ingår i sjuksköterskors kärnkompetens och baseras på ömsesidig respekt i ett partnerskap med patienter. Vid maktobalans med ökad makt till patienten påverkar det vårdsituationen och sjuksköterskors förmåga till god omvårdnad negativt (McCance & McCormack, 2015). Hot och våld som inte blir rapporteras

Arbetsrelaterat hot och våld som förekommer inom vården idag rapporteras sällan. Tre vanligt förekommande anledningar som anges är att våld anses som en del av arbetet, ingen blev skadad, samt att rapporteringsprocessen tar för lång tid (Hogarth et al., 2016).

Internationella studier har visat att tre fjärdedelar av sjuksköterskor har upplevt hot och våld på arbetsplatsen, men endast 6,5% av psykiskt våld som hot och förnedring anmäldes, samt att 10,9% av det fysiska våldet blev rapporterat. Andra anledningar sjuksköterskor gav som förklaringar var bristande tilltro till att det skulle leda till förändringar, samt erfarenheter om att tidigare anmälningar inte blivit tagna på allvar (Kvas & Seljak, 2014). Sjuksköterskor på akutmottagningar har ofta upplevt våld mot vårdpersonal, och 88% kunde beskriva händelser av våld mot personal under det senaste halvåret. Däremot valde 64% av de drabbade att ej anmäla händelsen (Copeland & Henry, 2017).

Konsekvenser för sjuksköterskors omvårdnad

Legitimerade sjuksköterskor har ett ansvar att främja och bevara patienters hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Därtill åligger det sjuksköterskor att ha ett aktivt engagemang och bidra till god arbetsmiljö, samt bra teamarbete genom att arbeta dynamiskt med riktlinjer för omvårdnad. Hen ska vara aktiv och ta del av forskning och utveckla omvårdnadens värdegrund. Sjuksköterskor är omvårdnadsexperter som ansvarar för omvårdnad av patienten och även tar hand om patientens anhöriga. Det är också viktigt att sjuksköterskor sköter egen hälsa, både fysiskt och psykiskt (ICN, 2017).

Legitimerade sjuksköterskor ska utföra sitt arbete utifrån en humanistisk och holistisk människosyn på ett individuellt plan och se varje enskild individ (Svensk

sjuksköterskeförening, 2016). Våldsincidenter kan leda till att andra patienter inte får den vård de behöver på grund av att sjuksköterskor blir distraherade från sitt arbete, och istället

fokuserar på den hotfulla eller den aggressiva händelsen (Peek-Asa et al., 2002). I det patientnära omvårdnadsarbetet ingår även ansvar för medicinsk omvårdnad. I situationer när sjuksköterskor känner rädsla eller oro för sin egen och andra patienters säkerhet kan det påverka både den medicinska vården som den personcentrerade omvårdnaden. Exempelvis kunde sjuksköterskor administrering av högre doser lugnande läkemedel för att förhindra våldsamma situationer (Arbetsmiljöverket, 2018; Arnetz & Arnetz, 2001).

Lagar i Sverige

Det framkommer tydligt i arbetsmiljöverkets föreskrifter om våld och hot (AFS 1993:2) att vårdpersonal som utsatts för våld eller hot ska erhålla stöd och handledning från arbetsgivare och verksamhet. Enligt arbetsmiljölagen, 1977:1169 (AML) 1 kap 1§ ska en säker och trygg arbetsmiljö uppnås genom prevention av hot, våld och olyckor på arbetsplatsen. I AML 3 kap 3§ står det beskrivet att det är arbetsgivarens ansvar för att skapa en trygg arbetsplats, genom att försäkra sig om att arbetaren har adekvat utbildning och kunskap för att kunna bemöta emotionellt upprörda individer. Sjuksköterskor har rätt till nödvärn enligt brottsbalken 1962:700 24 kap 1§, vilket innebär rätten att använda våld men ej mer än situationen kräver. Sjuksköterskor får försvara sig mot det som kan orsaka skada, smärta eller död.

Omvårdnadsteori

Travelbee omvårdnadsteori (2001) grundar sig i interaktionen mellan sjuksköterskor och patienter. Samspelet mellan sjuksköterskor och patienter bildar grunden för god omvårdnad. Huvuddelen i Travelbees omvårdnadsteori (2001) baserar sig på kommunikation, där

kommunikation anses vara grunden för sjuksköterskors möjlighet att skapa ett band mellan sig, patient och dennes närstående. Enbart då kan omvårdnadsmålen uppnås. Ett möte mellan sjuksköterskor och patienter där kommunikation är i fokus leder till delaktighet, samt skapar goda förutsättningar och hanteringsmekanismer för att lösa svåra situationer.

Problemformulering

Våld mot sjuksköterskor på arbetsplatsen är ett vanligt förekommande och ökande problem, både från patienter, patienters anhöriga och sjuksköterskors kollegor. Rapportering av våldsrelaterade incidenter mot sjuksköterskor uteblir, och därav kvarstår problemet med hot och våld på arbetsplatsen. Det påverkar arbetsmiljön negativt att sjuksköterskor i sitt yrke utsätts för hot och våld, vilket i sin tur kan ge en negativ påverkan på

omvårdnadsarbetet. Intentionen med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hot och våld i somatisk vård och vilka konsekvenser det kan får för sjuksköterskor och omvårdnadsarbetet.

Syfte

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av aggressivitet och våld inom den somatiska vården.

Metod

Den här studien är en litteraturstudie med systematisk sökning (Kristensson, 2014. s.150-151) där både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades i resultatet. Metoden valdes för att lyfta fram sjuksköterskors erfarenheter av våld och hot inom den somatiska vården.

Litteratursökning

Utifrån syftet plockades meningsbärande ord ut som passade och användes för artikelsökningen. Orden var Sjuksköterska, Aggressiv, Våld, Patient och Våld på

arbetsplatsen. De meningsbärande orden översattes till engelska med hjälp av svensk MeSH (Karolinska institutet, 2016) och var “Nurs*”, “Aggressive”, “Violence”, “Patient” och “Workplace violence”. Ett flertal test sökningar genomfördes och manuella sökningar gjordes i olika databaser. Databaserna Medline, Cinahl och Pubmed användes för att hitta de

I databasen Medline användes MeSH termer för att skapa ämnesord, samt Subject Headings i Cinahl. Först gjordes det en sökning med varje enskilt sökord, där ämnesorden togs först. Sökningen gick sedan vidare med fritextord som Nurs* där trunkering användes för att skapa en större bredd. När alla sökningarna var gjorda kombinerades sökningarna med de booelska operatorerna “AND” och “OR” för att generera i relevanta artiklar. Begränsningar som gjordes vid sökningen i databasen Cinahl var termer som “mental” och “psych” där den booelska operatorn “NOT” användes. Andra avgränsningar som gjordes för sökningen var artiklar publicerade mellan 2010-2020, peer review och med engelsk text, se sökmatris (bilaga 1).

Urval

Inklusionskriterier: Hot, våld eller aggression mot sjuksköterskor från patienter, patienters

anhöriga eller sjuksköterskors arbetskamrater.

Exklusionskriterier: Vård på psykiatrisk mottagning eller avdelning samt litteraturstudier.

Urvalet till litteraturstudien genomfördes i tre steg (Kristensson, 2014, s. 162-166) först enskilt, sedan en gemensam jämförelse av sökresultatet. I steg ett lästest de 743 titlar som sökorden genererade i databaserna Cinahl, Medline och Pubmed. I steg två lästes 82 abstract som ansågs spegla syftet för den här litteraturstudien. I det tredje steget lästes tio artiklar där en granskning gjordes om de svarade mot inklusions- och exklusionskriterierna, se sökmatris (Bilaga 1).

Kvalitetsgranskning

En kvalitetsgranskning skedde med Kristenssons (2014, s. 169) granskningsmall för kvantitativ forskning. En granskning gjordes även med hjälp av Statens Beredning för

Medicinsk och Social Utvärdering [SBU] granskningsmall (2020). Författarna gjorde först en enskild granskning för att sedan göra granskningen gemensamt av utvalda artiklar. I

granskningen bedömdes kvaliteten på artiklarna utifrån frågeställning, problemformulering och relevant urval. Vidare krav vid kvalitetsgranskningen var en tydlig och ordentlig

beskriven process och metod, artiklarnas fördelar och nackdelar samt styrkor och svagheter se artikelmatris (bilaga 2). Frågorna i granskningsmallen besvarades och gavs poäng där höga poäng gav en stark förlitlighet, medan låga poäng gav låg pålitligt och de exkluderades. Det resulterade i att åtta artiklar blev utvalda, två kvantitativa och sex kvalitativa. För en överblick över valda artiklar se artikelmatris (bilaga 2).

Dataanalys

Efter kvalitetsgranskningen av artiklarna gjordes en integrerad analys. De åtta artiklar lästes och granskades först enskilt av författarna, och sedan en gemensam analys för att jämföra likheter och skillnader. I nästa steg identifierades olika kategorier med hjälp av färgkodning där artiklarnas nyckelfynd reflekterar syftet. Den gemensamma färgkodningen resulterade i sex kategorier: Miljöfaktorer som påverkar aggressivitet, Kommunikationsfaktorer som påverkar aggressivitet, Kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser för sjuksköterskor, Sjuksköterskors självförtroende och inställning, Sjuksköterskors erfarenheter av våld och aggressivitet och Hantering av hot och våld.

I sista och tredje steget sammanställdes artiklarnas resultat vid respektive kategori (Kristensson, 2014, s.174).

Forskningsetiska överväganden

En litteraturstudie ska ta hänsyn till etiska aspekter i de artiklar som används i studien. I enlighet med Helsingforsdeklarationen ska även en litteraturstudie anpassa sig efter de 37 punkter som skyddar deltagarna i en vetenskaplig undersökning (World medical association, 2018). De vetenskapliga artiklar som valdes för litteraturstudien har oberoende granskats av etiska opartiska kommittéer, deltagarna blev informerade om deras rättigheter och hur hanteringen av deras personuppgifter behandlas. Inget skrivet material i artiklarna gick att koppla tillbaka till deltagare. Inget av det insamlade materialet har påverkats av

artikelförfattarna varken sig positivt eller negativt. De vetenskapliga artiklar som användes för litteraturstudien uppfyller de fyra allmänna forskningsetiska principerna som Codex (u.å.) beskriver.

Förförståelsens kommer från de erfarenheter, värderingar och kunskap som författarna hade innan studien genomfördes (Priebe & Landström, 2018). Författarna för den här studien tog sina värderingar, fördomar och förförståelse under hänsyn vid skrivandet av litteraturstudien för att granskningen skulle vara objektiv. Ingen av artikelförfattarna till litteraturstudien har någon professionell kunskap eller erfarenhet av våld mot sjuksköterskor. Emellertid har hotfulla händelser uppmärksammats under verksamhetsförlagd utbildning.

Resultat

Miljöfaktorer som påverkar aggressivitet

Långa väntetider beskrevs som en av de största orsakerna till våld och aggression. Det

relaterade speciellt till patienter som väntade på att få träffa en läkare eller väntade på att få en sängplats på en avdelning. Hur akutmottagningen var designad med begränsat utrymme kunde skapa trängsel, vilket gjorde det svårt att skydda patientens integritet då sjuksköterskor ofta fick vårda patienter i korridoren. Det resulterade i spänning i luften byggdes upp som gav frustration och aggressivitet riktades mot sjuksköterskor (Angland., Dowling., Lecturer, C., & Lecturer, 2014).

Kommunikationsfaktorer som påverkar aggressivitet

Mycket av den kommunikationsrelaterad aggression menades kunna stamma från olösta konflikter inom personalgruppen (Schablon., Wendeler., Kozak., Nienhaus., & Steinke, 2018). Trakasserier, skvaller, förtal och lögner var ett problem som sjuksköterskor upplevde från kollegorna på avdelningen. Även den bristande kommunikation mellan vårdpersonal och sjuksköterskor uppstod som resultat av begränsningar i resurser samt stress. Sjuksköterskor upplevde att problem uppstod när läkare gav fel information eller hade olika uppfattningar om behandling mot vad patienter och patienters anhöriga ansåg. Något som sjuksköterskor sen fick stå till svars för. Bristande kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter kunde leda till hot och våld när patient vidrördes utan att ha givit sitt godkännande, eller när dåliga besked gavs på fel sätt (Avander., Heikki., Bjerså., & Engström, 2016; Schablon., Wendeler., Kozak., Nienhaus., & Steinke, 2018; Morken., Alasker., & Johansen, H. 2016).

Bra kommunikation var också grunden för att hot och våld ska undvikas. Vid situationer där hot och våld förväntades bli ett problem skapade sjuksköterskorna ett band till patienten och anpassade undersökningen för att öka den egna autonomin. Sjuksköterskor belyste vikten av en rak och ärlig kommunikation med patienter och patienters anhöriga. De menade att god kommunikation var en nyckelfaktor till att kunna undvika hotfulla situationer. Genom att tidigt etablera en god och tillitsfull kontakt med patienter, samt använda en lugn och mjuk

stämma kunde en lugn atmosfär skapas (Avander et al., 2016; Morken., Alasker., & Johansen, H. 2016).

Kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser för sjuksköterskor

Hot och våld från patienter och patienters anhöriga mot sjuksköterskor gjorde att

sjuksköterskor kände sig irriterade, rädda, ängsliga och besvikna. De reagerade också med hopplöshet och ilska där de blev mer försiktiga, spända, vaksamma och kände mindre glädje i arbetet och mötet med patienten. Allt det påverkade sjuksköterskor och det i sin tur påverkade kvaliteten av omvårdnaden negativt. Det fysiska våldet gav kortsiktiga konsekvenser som kortvarig smärta, men även långsiktiga konsekvenser som ledde till att sjuksköterskor

behövde söka vård. Invadering av det personliga utrymmet gjorde att sjuksköterskor kände sig trängda i ett hörn och maktlösa. Verbala aggressioner om hot och våld resulterade oftast i skuldkänslor och ansågs vara en del av arbetet (Angland et al., 2014; Avander et al., 2016; Schablon et al., 2018).

Resultatet visar på att fysiskt våld mot sjuksköterskor kan leda till mindre skador som blåmärken, till mer allvarliga skador som frakturer eller hjärnskakningar. Psykologiska konsekvenser kan medföra rädsla, ångest, PTSD och utbrändhet vilket kan leda till att sjuksköterskor misstrivs i sitt yrke och byter karriär. Det kan även bli svårt att rekrytera nya till att vilja utbilda sig till att arbeta inom sjukvården (Jensen, 2020; Estryn-Behar et al., 2008). Hotfulla situationer uppkom ofta vid konflikter mellan sjuksköterskor och den

påverkade patienten. Där kunde situationen bli våldsam eller aggressiv vid administrering av läkemedel, men det kunde också uppstå konflikter enbart av patientens tillstånd. Vid de situationer berättade sjuksköterskor att de upplevde rädsla, stress, osäkerhet och känslan av att bli kränkt. Hanteringen av de situationerna blev då att sjuksköterskor ibland inte svarade patienterna eller dennes anhöriga, ljög om sina efternamn, vart de bodde och om sin familj. De backade också ut ur undersökningsrummet för att inte vända ryggen till och riskera att bli utsatta för våld (Avander et al., 2016).

Andra långvariga konsekvenser som upplevdes av hot och våld på arbetet kan komma påverka sjuksköterskans privatliv i lång tid efteråt. Flera sjuksköterskor utvecklade en rädsla för att bli igenkända på sin fritid av patienter som hotat dem, och det medförde i vissa fall att de undvek att anmäla händelsen då de var rädda för att behöva vittna i rättegång. En

ytterligare konsekvens av den stress det orsakade att de upplevde hot och våld blev att flera sjuksköterskor valde att byta avdelning eller helt sluta i yrket som sjuksköterska (Avander et al., 2016).

Sjuksköterskors självförtroende och inställning

Sjuksköterskors eget försämrade självförtroende och dåliga inställning till situationer som uppstod där patienter och patienters anhöriga var aggressiva, hotfulla eller våldsamma påverkade patienternas omvårdnad. Sjuksköterskor kände sig också misslyckade, stressade, kränkta och svaga när de inte rapporterade hot, våld och aggressivitet då det ansågs vara en del av arbetet. Sjuksköterskor kunde även känna sig olyckliga och deprimerade när de

upplevde att patienter behandlade de illa, men var trevliga mot deras kollegor. Det resulterade i att sjuksköterskor slutade prata med patienterna eller stundtals gick med på orimliga krav då de inte vågade säga emot (Angland et al., 2014; Avander et al., 2016).

Genom att utbilda sjuksköterskor och låta de delta i Anger Management Kurser påverkades deras inställning och hantering av aggressivitet från patienter eller patienters anhöriga. Deras förmågor till avvärjande, tidigt ingripande samt dämpande strategier utvecklades och

förbättrades genom att sjuksköterskor fick nya teoretiska kunskaper om aggression,

påverkande faktorer, samt situations- och miljöfaktorer. Utbildning av sjuksköterskor i hur de ska hanterar aggressiva situationer gav en stor förbättring i självförtroendet vid hantering av aggressiva situationer, svara patient som är rädd, frustrerad eller manipulativ. Däremot gav utbildningen ingen förbättring i förtroendet i att arbeta som ett team eller i att fysiskt begränsa patienter (Casey, 2019; Heckmann et al., 2016).

Sjuksköterskors erfarenheter av våld och aggressivitet

Sjuksköterskors inställning och vad som uppfattas som aggressivitet varierade. De

sjuksköterskor som var yngre och som arbetat kortast tid i yrket uppfattade ofta patienters aggressivitet som funktionell och mindre hotfull. Det jämförelsevis med de sjuksköterskor som var äldre och mer erfarna som såg på aggressivitet som ett problematiskt och hotfullt beteende (Angland et al., 2014; Pazvantoglu., Gümüset., Böke., Yildiz., & Sahin, 2011). Ofta var det de anhöriga till patienterna som kunde reagera aggressivt mot sjuksköterskorna vilket uppfattades som mer skrämmande då de inte var svaga från sjukdom eller skada. Sjuksköterskorna kunde förstå att människor som blev chockade kunde reagera på ett

våldsamt och aggressivt sätt, dock kände de att det borde finnas en respekt för arbetet de gör och för professionen. Sjuksköterskor kände sig även mindre rädda för onyktra patienter som blev aggressiva och att hotbilden var större från nyktra patienter. Det visade sig att

sjuksköterskor som upplevde hot och våld i sitt yrke, och speciellt verbal aggressivitet, hade lägre tolerans för aggressivitet (Angland et al., 2014; Avander et al., 2016; Pazvantoglu et al., 2011).

Hantering av hot och våld

Hot och våld hanterades på olika sätt där arbetsgivaren bland annat inskaffade frostade rutor, personlarm och kameror. Sjuksköterskors egen hantering av hot och våld varierade beroende på tidigare erfarenheter och kunskaper. Den tidigare erfarenheten var också avgörande för hur allvarligt sjuksköterskor såg på situationen. Att undvika situationer som hade med hot och våld att göra var det vanligaste sättet att hantera situationen. Många sjuksköterskor kände också att de inte visste hur de skulle göra, men att de hade tydliga instruktioner av vad de faktiskt inte fick göra. Det i sin tur medförde att hanteringen av situationen blev att lämna rummet, vara tyst kvar, undvika patienten och dennes anhöriga, bad patienten att sluta med det beteendet eller försöka att inte vistas ensam med patienten (Avander et al., 2016; Schablon et al., 2018: Vandecasteele,. Debyser,. Van Hecke,. De Backer,. Beeckman,. & Verhaeghe, 2015).

Personalen beskrev att hanteringen av patienter som kom till akutmottagningarna blev progressivt sämre under arbetspasset. När stress och en försämrad kommunikation orsakade att sjuksköterskor ansåg att de själva utstrålade negativ energi, speciellt mot de patienter som inte hade akuta tillstånd. Hantering av hot och våld på vanliga vårdavdelningar baserades på de ofta bristfälliga hanteringsplaner av incidenter av hot och våld, istället för sjuksköterskors tidigare erfarenheter (Angland et al., 2014; Casey, 2019; Morken., Alasker., & Johansen, H. 2016; Vandecasteele et al,. 2015).

Resultatsammanfattning

Sjuksköterskor som upplevt att bli utsatta för hot, våld och aggressivitet på arbetet påverkades både yrkesmässigt och privat. Sjuksköterskor inom slutenvården präglas av en rädsla för den egna säkerheten på arbetet, men även för sin familjs säkerhet i hemmet och därför lämnar många sjuksköterskor vårdyrket. Vanliga reaktioner på våld och aggressivitet på arbetet är rädsla, ångest, depression och hopplöshet. Det visade att sjuksköterskor som har arbetat länge inom vården oftare såg på aggressivitet som ett dysfunktionellt beteende än de som är yngre och var mindre erfarna.

Utlösande faktorer för aggressivt och våldsamt beteende är miljö och kommunikation där långa väntetider, trängsel, underbemanning, dåliga säkerhetsåtgärder, spänningar och stress var de största orsakerna. Anmälningar vid hot och våld sker inte alltid och orsaker till det var bland annat tankar av att det ingår i arbetet, andra gånger berodde det på rädslan de rättsliga processerna och hämndaktioner mot sjuksköterskorna eller deras familj. Kurser i Anger Management gav ett positivt resultat på sjuksköterskornas förmåga till att kunna avvärja och hantera aggressiva patienter eller patienters anhöriga.

Diskussion

Metoden i den här studien är en litteraturstudie med en systematisk sökning, då författarna ville se sjuksköterskans erfarenheter av aggressiva, hotfulla och våldsamma patienter samt vad tidigare forskning har kommit fram till. Sökorden som valdes till databassökningarna kom från syftet och var meningsbärande ord (Kristensson, 2014. s. 159) som sedan översattes till engelska med hjälp av Svensk MeSH (Karolinska Institutet, 2016). Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl, Medline och Pubmed. Valet av databaserna gjordes då innehållet vid varje databas har fokus på omvårdnad. Sökorden som användes varAggression, Violence, Workplace violence, Nurs och Patient. Först gjordes test sökningar för att se vad de resulterade i för artiklar. När de riktiga sökningarna gjordes började sökningen med mesh termer eller headings som gav stora antal träffar, för att minska sökningen lades fritextsökning till för att få relevanta resultat. Flera av artiklarna återfanns vid sökningarna hos de olika databaserna och vid olika kombinationer av sökningarna. Därför valdes vissa av artiklarna att inkluderas från en utan databaserna och exkluderas från de andra.

Sökningen i Pubmed gjordes enbart med fritextsökning vilket skapar en svaghet där många icke relevanta artiklar följde med till sökresultatet (Kristensson, 2014. S. 161). Sökningar gjordes också i databasen PsycINFO, dock gav det inga relevanta resultat till litteraturstudien som inte redan återfunnits vid andra databaser. Svagheter i att enbart använda tre databaser är att många relevanta artiklar kan ha blivit utelämnade som hade kunnat svara mot syftet. Flera sökningar med olika sökord gjordes i de olika databaserna av de två författarna. Av den anledning gjordes en ny sökning i databasen Cinahl där samma sökord användes som i sökningarna i Medline och Pubmed. Den sökningen gjordes utan att exkludera artiklar med mental och psych med den booleska operatorn NOT. Den sökning resulterade i samma artiklar som valdes till resultatet med innehöll också ett större utbud av artiklar än från den första sökningen gjord i Cinahl.

Artiklarna som valdes begränsades först mellan 2000-2020 för att skapa ett stort omfång, för att sedan minska ned till mer tidsrelevanta artiklar valdes artiklar ut som publicerats mellan 2010-2020. Med en begränsning till artiklar publicerade mellan 2010-2020 kan relevanta sökresultat ha missats. Fördelen med begränsningen är att resultatet lättare kan överföras till dagens slutenvård. Artiklarna till resultatet begränsades till engelska då det är det språket som båda författarna lättast kunde förstå som andra språk. Svagheter med översättning från

engelska till svenska är att direktöversättning inte alltid är möjligt samt egen tolkning av översättningen kan påverka resultatets riktning.

Författarna till litteraturstudien ville undersöka hur våld och aggressivitet ser ut på vanliga somatiska avdelningar och valde därför att utesluta psykiatriska mottagningar och

avdelningar. Därav exkluderades artiklar med psykiatri, då författarna hade en förförståelse att hot, våld och aggressivitet är vanligare hos psykiatrin och därför var sjuksköterskorna bättre rustade för hantering av de problemen. Inga exkluderingar gjordes för geografiskt läge, vilket medförde att sökningarna resulterade i studier från hela världen. Generaliserbarhet beskrivs som när forskningskunskap kan vara giltigt utanför urvalet av deltagare i en studie (Priebe & Landström, 2018). Därför går det att argumentera för att resultatet av hur

sjuksköterskor upplever våld och aggressivitet kan till en viss grad generaliseras. Hantering och utbildning av våld och aggressivitet varierar beroende på land, samt att generalisering inte kan ske på känslor och upplevelser, vilket är något som ska finnas med i åtanke.

Inklusionskriterier för studien var artiklar som fokuserade på sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av aggression, hot och våld. Samtliga utvalda artiklar var peer-reviewed och därmed granskade av experter inom valt studieområde, vilket också anses som en styrka (Willman et al., 2016).

Till litteraturstudien valdes artiklar som var både kvalitativa och kvantitativa som svarade mot syftet. Innan analysen med granskningsmallarna läste författarna först genom artiklarna och studerade om de innehöll någon av tillförlitlighet och trovärdighet. Analysen av utvalda artiklar genomfördes både individuellt och gemensamt i flera omgångar där bärande meningar och ord med relevans till syftet färgkodas (Kristensson, 2014. s.166). Det för att se till att ingen viktig information missades vid analysen. Två olika typer av granskningsmallar, SBU (2020) och Kristensson (2014. s. 169) användes för att underlätta för författarna vid

kvalitetsgranskningen. Under bearbetningsprocessen kontrollerade författarna alltid att

resultatet matchade syftet för att skapa verifierbarhet. En potentiell svaghet från artiklarna var att deltagarna till största del bestod av kvinnliga sjuksköterskor, resultatet kan då ha blivit missvisande när nästan inga manliga sjuksköterskor delgav av sina erfarenheter (Pazvantoglu et al., 2011).

Artiklarna för den här studien valdes att inkluderas då de hade blivit granskade av en etisk kommitté. Forskningsdeltagare har behandlats med deltagaren i fokus och inte enbart på forskningen. Vid forskning med människor är det viktigt att forskaren håller sig till de

forskningsetiska principer som beskrivs i Codex (u.å.) men även landets egna lagar och regler. Författarna till litteraturstudien har i enlighet med codex (u.å) gått igenom artiklarna och kontrollerat att de har följt de forskningsetiska principerna. Granskning har gjorts för att se hanteringen av information, samtycke, rättigheter och anonymitet korrekt behandlats. De ansågs ha hög kvalitet och validitet då de studierna i artiklarna genomförts efter godkännande från etisk kommitté och sjukhusets ledning. Forskarna beskrev tydligt hur de uppfyllde kriterier för trovärdighet, intern och extern validitet och reliabilitet. Författarna har tagit sin egen förförståelse i åtanke under skrivandet av studien, dock kan alltid förförståelse påverka författarna åt något håll. För att undvika det har samtliga skrivna delar kontrollerats av båda

författarna. Diskussioner ska alltid fortgå om artiklarna faktiskt är forskningsetiskt korrekta och vad som kan styrka eller försvaga (Kjellström, 2017).

Resultatdiskussion

Litteraturstudien kommer att diskuteras i tre huvudkategorier som framkommit utifrån

resultatet. Huvudkategorierna är Kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser för sjuksköterskor, Kommunikationsfaktorer som påverkar aggressivitet, Sjuksköterskans självförtroenden och inställning.

Kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser för sjuksköterskor

Konsekvenser av hot, våld och aggressivitet mot sjuksköterskan varierar från irritation, rädsla, smärta och skuldkänslor till vård för skador, lögner och karriärbyte. Situationer där

sjuksköterskor ofta upplevde våld var till exempel vid administrering av läkemedel, på akutmottagningen var en hotfull stämning ofta en del av vardagen. Sjuksköterskor backade ofta ut ur rummet för att inte vända patienten och dennes anhöriga ryggen. Hanteringen blev då att undvika situationen, patienten och patientens anhöriga. Vilket i sin tur påverkade omvårdnaden negativt (Angland et al., 2014; Avander et al., 2016; Schablon et al., 2018). Sjuksköterskor i en Jordansk studie upplever samma typ av hot, våld och aggression där händelserna ofta resulterar i trötthet och sömnproblematik, försiktighet, undvikande av situationen och tankar på att lämna yrket. Sjuksköterskorna uppger ofta att de inte

rapporterade händelser då det inte fanns bevis, med motivationen om att det var onödigt att rapportera, inte tillräckligt viktigt, samt rädsla för eventuella hämndaktioner i framtiden Ahmed, 2012).

Resultatet visar till situationer där sjuksköterskor undviker patienter för att minska sin egen stress och rädsla, vilket resulterar i bristande kontakt med patienter, som i sin tur äventyrar kvaliteten på omvårdnaden. Ett nära samarbete och god kontakt med patienten där

sjuksköterskor och patienter ingår ett partnerskap bildar grunden för bra personcentrerad omvårdnad. Resultatet visar att sjuksköterskor på grund av rädsla för egen säkerhet undviker nära kontakt med patienter. Det medför svårigheter för sjuksköterskor att skapa en bra vårdrelation där patientens förutsättningar och behov styr omvårdnadsarbetet. När hela

patientens behov tas i betraktning och sjuksköterskor även kan ta hjälp av patientens anhöriga ses en förbättring av vården (Sveriges Kommuner och Regioner, 2020). Som sjuksköterskor och ansvariga för omvårdnad (Svensk sjuksköterskeförening, 2017) ska sjuksköterskor arbeta personcentrerat och har som uppgift att lindra lidande. När sjuksköterskor av rädsla eller osäkerhet undviker vissa patienter kan sjuksköterskor framstå som svaga, osäkra, okunniga och med bristande empati. Vilket medför risk att patienter dels inte får den vård de behöver därmed och blir lidande, får komplikationer och i värsta fall avlider då inga sjuksköterskor vågade närma sig patienten.

Kommunikationsfaktorer som påverkar aggressivitet

Bristande kommunikation ansågs vara en bidragande orsak till aggressivitet och våld. Dålig kommunikation mellan sjuksköterskor var vanligt förekommande och medförde att viktig och relevant information om patienter inte förmedlades och därmed orsakade missförstånd. Bristande kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter resulterade ofta i aggressioner och våld. Stress och otålighet mot patienter som sjuksköterskor själva ansåg inte behövde vara på akutmottagningen gjorde att de utstrålade en negativitet som påverkade patienterna. Kommunikationen mellan vårdpersonalen har ansetts stamma från sviktande resurser och dåliga kommunikationsrutiner, samt stress belystes som en stor bidragande orsak till

problematiken. Resultatet visar att sjuksköterskor upplevde att de vid stress kände en negativ utstrålning mot patienter och dennes anhöriga (Angland et al., 2013).

Resultatet visar att kommunikation är ett en grundläggande del av mötet med patienten. Travelbee (2001) beskriver att varje människa är unik och därför ska varje patient som kommer till sjuksköterskan bemötas på sitt egna personliga sätt. Grunden bygger på att se till att varje patient får sina egna förutsättningar och brister bemötta. Då kommunikationen är en stor del av omvårdnad är det viktigt att sjuksköterskan kan arbeta med patienten och hens omvårdnadsbehov för att kunna säkerställa personcentrerad omvårdnad (McCance &

McCormack, 2015).Bristande kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter skapar grunden för att hot, våld och aggression kan uppstå vid omvårdnad. Det framkommer även att problem i kommunikation mellan sjuksköterskor och annan vårdpersonal skapar brister i omvårdnadsarbetet (Angland et al., 2013). Författarnas egna reflektioner om Travelbees (2001) kommunikativa omvårdnadsteori är att den kan hjälpa att skapa en grund redan under utbildningen för en effektiv och personcentrerad omvårdnad. Travelbees (2001) teorin kan även appliceras i kommunikation mellan sjukvårdspersonal. En förutsättning för att kunna tillhandahålla bra omvårdnad behövs god kommunikation och bra ett samarbete i vårdteamet där hela människan ses och personanpassa omvårdnaden därefter.

Sjuksköterskors självförtroende och inställning

Resultatet visade även att utbildning i aggressionsdämpande tekniker förbättrade

sjuksköterskors förmåga att avläsa tidiga signaler till aggressivitet. Utbildningarna försåg de också med kunskaper och färdigheter till att hantera aggressiva patienter eller patienters anhöriga (Casey, 2019; Heckmann et al., 2019). Baby, Gale och Swain (2018) redovisade hur utbildning i olika testgrupper för kommunikation och mindfulness visade en minskning av aggressivitet på arbetsplatsen. Utbildningar som har arrangerats visar ett högre deltagarantal än vid andra typer av kurser, vilket skulle kunna indikera ett behov och vilja till förändring. Tan, Lopez & Cleary (2015) konstaterar att sjuksköterskor lättare blir utbrända efter

våldsamma händelser. Utbrändheten leder till ökade kostnader för samhället med sjukskrivning och sjukpenningar, skadeersättningar och personalomsättning. Då

sjuksköterskans huvudansvar är omvårdnad (Svenska sjuksköterskeförening, 2017) brister vården. Vid brist på personal och utbildade sjuksköterskor blir också vårdköerna längre. För att hjälpa sjuksköterskorna, samhället och patienten behöver problemet med hot, våld och aggressivitet på arbetsplatsen erkännas och aktivt arbetas med genom utbildning och omorganisering.

Etisk diskussion

Lidande är subjektivt och sjuksköterskor ska inte döma och avgöra vem som har rätt att söka vård. Sämre tålamod mot slutet av skift är inte i enlighet med god omvårdnad och ett

professionellt förhållningssätt. Professionalitet och en icke-dömande hållning är något som sjuksköterskor ska uppvisa. Enligt människovärdesprincipen har människor lika värde och har samma rätt till vård . Det är mycket oetiskt av sjuksköterskor att låta sina personliga åsikter och värderingar negativt påverka omvårdnad av patienter (Sandman & Kjellström, 2015). Samtidigt kan sjuksköterskors egna känslor av rädsla, stress och ångest efter tidigare ha upplevt hot och våld försvåra deras förmåga att visa aggressiva patienter empati och ge god och patientnära vård. Sjuksköterskor ska arbeta personcentrerat och ge god omvårdnad till varje patient, men vid aggressivitet och våld kan det bli närmast omöjligt att få till en bra kommunikation och bygga upp ett ömsesidigt förtroende med patienten (Travelbee, 2001; Leksell & Lepp, 2015).

Resultatet visar stora personliga konsekvenser för sjuksköterskor som varit utsatta för aggressivitet och våld i sitt arbete. Rädsla, oro och ångest leder till sjukskrivningar,

arbetsvägran, byte av avdelningar, samt att sjuksköterskor lämnar vårdyrket (Avander et al., 2016). Det är även viktigt att sjuksköterskor själva mår bra och har god hälsa för att kunna ge god omvårdnad. Det beskrivs tydligt i den etiska koden “Sjuksköterskan och

yrkesutövningen”, där det preciseras tydligt genom att sjuksköterskor som har god hälsa kan ge god omvårdnad (ICN, 2017). En fundering från författarna som uppstod var frågan om vad arbetsgivare har för ansvar i att tillhandahålla stöd och uppföljning till sjuksköterskor som varit utsatta för aggressivitet och våld från patienter eller patienters anhöriga.

Genus

Rädsla och dåligt självförtroende efter aggressivitet och våld från patienter leder till att många sjuksköterskor lider och även slutar arbeta inom vården eller byter avdelning. Emotionella konsekvenser av det faktiska våldet som sjuksköterskor upplevde var rädsla, oro och ångest. De reaktionerna påverkade även deras privatliv och känsla av trygghet i hemmet (Casey, 2019; Heckemann et al., 2016; Avander et al., 2016; Angland et al., 2014). En reflektion runt det är att majoriteten av sjuksköterskor är kvinnor och frågan uppstår om kvinnor lättare blir skrämda av ett aggressivt och våldsamt beteende än män. Att kvinnor har lättare för att gå in i offerrollen och hamna i ett underläge. För även om statistiken i samhället visar att män dominerar som offer, dominerar de även som förövare (Sarnecki, 2008).

Slutsats

Det framkom tydligt att hot och våld på arbetet påverkade sjuksköterskors hälsa, känslor av trygghet och därmed kunde även kvaliteten av omvårdnad för patienter bli försämrad. För att reducera aggressivitet, hot och våld inom vården måste det först kartläggas och identifiera för att ändra inställning. Det ska inte ingå i arbetet som sjuksköterska att bli hotad eller utsatt för våld. Det identifierades en kunskapslucka i sjuksköterskors kommunikativa tekniker för att kunna identifiera och förhindra att hotfulla, kränkande eller våldsamma situationer uppstår. Utbildningar och kurser i dämpande tekniker och i hanteringen av aggressiva personer kan bidra till bättre patientvård, reducera sjuksköterskors lidande och minska kostnader för sjukhuset bör arrangeras av arbetsgivaren. En grundkurs under

utbildningen kan vara ett första steg för förändring. Personalbrist på grund av sjukskrivningar, uppsägningar och brist på erfaren personal på grund av att sjuksköterskor byter avdelningar kan i slutändan leda till sämre vårdkvalitet. Resultatet för litteraturstudien kan leda till vidare kartläggning och utveckling av utbildning för sjuksköterskor. För att i ett tidigt skede

identifiera aggressivitet och hot, mästra kommunikativa aggressionsdämpande tekniker, samt förbättrade säkerhetsrutiner på arbetsplatsen. Det i sin tur säkrar en trygg arbetsmiljö och goda förutsättningar för omvårdnadsarbetet.

Förslag till fortsatt forskning

Ytterligare forskning med liknande studier där manliga sjuksköterskor är deltagare för att kunna jämföra skillnader. Även fortsatt forskning om vad som sker efter förbättringsarbetet. Det skulle kunna förse arbetsgivare samt lärosäten med information till utveckling av utbildningar. Specifikt inriktat mot preventiva åtgärder, hantering av hot och våld, samt rutiner för rapportering och stödsamtal för sjuksköterskor som upplevt hot eller våld i arbetet. En trygg arbetsmiljö är en förutsättning för god omvårdnad.

Referenser

* Artiklar till resultatet

Ahmed, A. S. (2012). Verbal and physical abuse against Jordanian nurses in the work environment. Eastern Mediterranean Health Journal, 18(4). https://applications-emro-who-int.db.ub.oru.se/emhj/v18/04/18_4_2012_0318_0324.pdf

* Angland, S., Dowling, M., Lecturer, Casey, D., Lecturer, Sr. (2014) Nurses’ perceptions of the factors wich cause violence and aggression in the emergency departement: A qualitative study. International Emergency Nursing, 22, 134-139.

http://dx.doi.org/10.1016/j.ienj.2013.09.005 Arbetsmiljölagen, 1977:1169

Arbetsmiljöverket (2011). Våld och genus i arbetslivet. Stockholm: Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöverket (2020). Hot och Våld. https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/hot-och-vald/

Hämtat: 2020-12-29

Arnetz, J. E. & Arnetz, B. B. (2001). Violence towards health care staff and possible effects on the quality of patient care. Social Science and Medicine, 52(2), 417-427

Doi: 10.1016/s0277-9536(00)00146-5

* Avander, K., Heikki, A., Bjerså, K. & Engström, M. (2016). Trauma Nurses’ Experience of Workplace Violence and Threats: Short- and Long-term Consequences in a Swedish Setting. Journal of trauma nursing, 23(2), 51-57. Doi: 10.1097/JTN.0000000000000186

Baby, M., Gale, C., & Swain, N. (2019). A communication skills intervention to minimise patient perpetrated aggression for healthcare support workers in New Zealand: A cluster randomised controlled trial. Health & Social Care in the Community, 27(1), 170–181. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1111/hsc.12636

Berg, L. (2015). Sjuksköterskans ansvar för vårdrelationen med patienten. I E. Dahlborg-Lyckhage (Red.), Att bli sjuksköterska (2 uppl. s.149-152). Studentlitteratur.

Breakwell, G. M. (1995). Møte med fysisk vold i den profesjonelle hverdag (1). Notam Gyldendal.

Brottsbalken 1962:700. https://lagen.nu/1962:700

BRÅ, Brottsförebyggande Rådet. (27 april 2020). Mord och dråp.

https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/mord-och-drap.html#skjutvapen * Casey, C. (2019). Management of Aggressive Patients: Results of an Educational Program for Nurses in Non-Psychiatric Settings. Medsurg Nursing 28(1), s.9-22

Chaiwuth, S., Chanprasit, C., Kaewthummanukul, T., Chareosanti, J., Wichit Srisuphan, W., & Stone, T, E. (2020). Prevalence and Risk Factors of Workplace Violence Among

Registered Nurses in Tertiary Hospitals. Pacific Rim Int J Nurs, 24(4), 538-552. DOI: 10.11604/pamj.2017.26.21.10837

Codex/Vetenskapsrådet. (u.å.). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Hämtat: 2020-12-01

Copeland, D., & Henry, M. (2017). Workplace violence and perceptions of safety among emergency department staff members: Experiences, expectations, tolerance, reporting, and recommendations. Journal of Trauma Nursing, 24(2), s.65-77.

Doi: 10.1097/JTN.0000000000000269

Estryn-Behar, M., van der Heijden, B., Camerino, D., Fry, C., Le Nezet, O., Conway, P.M. … NEXT study group. (2008). Violence risks in nursing-results from the European ‘NEXT’ study. Occupational Mecicine (London, England). 58(2). 107-114

Doi:10.1093/occmed/kqm142

Friberg, F. (2006). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I.F. Friberg (Red.), Dags för uppsats (s.105-114). Lund: Studentlitteratur.

Göransson, S., Näswall, K., & Sverke, M. (2011). Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet. I Arbetsmiljöverket (2016). Psykologiska institutionen.

* Heckemann, B., Breimaier H. E., Halfens R. J. G., Schols J. M, G. A., Hahn S. (2016). The participant’s perspective: learning from an aggression management training course for nurses. Insight from a qualitative interview study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 30. s.574-585. Doi: 10.1111/scs.12281

Henricson, M. (2018) Vetenskaplig teori och metod (uppl 2). Lund: Studentlitteratur

Hogarth, K. M., Beattie, J., & Morphet, J. (2016). Nurses’ attitudes towards the reporting of violence in the emergency department. Australasian Emergency Nursing Journal, 19(2), s.75-81. Doi: 10.1016/j.aenj.2015.03.006

International Council of Nurses. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Swenurse. från:

https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/1584003553081/icns%20et iska%20kod%20f%C3%B6r%20sjuksk%C3%B6terskor%202017.pdf

Hämtat 2020-12-18.

Jensen, M./Vårdhandboken. (14 februari 2020). Hot och våld inom vården - Översikt. https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/hot-och-vald-inom-varden/oversikt/

Kjellström, S. (2018). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod- från ide till examination inom omvårdnad (uppl 2). Lund: Studentlitteratur

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. (uppl. 1). Stockholm: Natur & Kultur

Kvas, A. & Seljak, J. (2014). Underreported workplace violence in nursing. International Nursing Review, 61(3), s.344-351. https://doi.org/10.1111/inr.12106

Leksell, J. & Lepp, M. (2015). Sjuksköterskans kärnkompetenser (uppl. 1). Stockholm: Liber AB

McCance, T. & McCormack, B. (2015). Personcentrerad omvårdnad. I J. Leksell & M. Lepp (Red), Sjuksköterskans kärnkompetenser (upplaga 1 s.81 - 110). Stockholm: Liber.

* Morken, T., Alasker, T., & Johansen, I. H. (2016). Emergency primary care personnel’s perception of professional-patient interaction in aggressive incidents -- a qualitative study. BMC family practice, 17(54). https://doi.org/10.1186/s12875-016-0454-7

Oweis, A., & Mousa Diabat, K. (2005). Jordanian nurses perception of physicians’ verbal abuse: findings from a questionnaire survey. International Journal of Nursing Studies, 42 s. 881-888. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2004.11.005

* Pazvantoglu O., Gümüs K., Böke Ö., Yildiz I., Sahin A. R. (2011). Perception of patient aggression among nurses working in a university hospital in Turkey. International Journal of Nursing Practice 17, s.495-501. Doi: 10.1111/j.1440-172X.2011.01967.x

Peek-Asa, C., Cubbin, L. & Hubbell, L. (2002). Violent events and security programs in California Emergency Departments before and after the 1993 hospital security act. Journal of Emergency Nursing, 28(5). 420-426. https://doi.org/10.1067/men.2002.127567

Priebe, G., & Landström, C. (2018). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och

begränsningar - grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - från ide till examination inom omvårdnad (uppl 2). Lund: Studentlitteratur

Renker, P., Scribner, A. & Huff, P. (2015). Staff perspectives of violence in the emergency department: Appeals for concequences, collaboration, and consistency. Work, 51(1). s.5-18.

Doi: 10.3233/WOR-141893

Sandman, L., & Kjellström, S. (2015). Etikboken - etik för vårdande yrken (uppl. 1:4). Studentlitteratur

Sarnecki, J. (2008). Våldet mot kvinnor är en del av ett större våld. Läkartidningen, 7(105), s.457-461.

https://lakartidningen.se/wp-content/uploads/OldWebArticlePdf/8/8795/LKT0807s457_461.pdf

Schablon, A., Wendeler, D., Kozak, A., Nienhaus, A., & Steinke, S. (2018). Prevalence and Consequences of Aggression and Violence towards Nursing and Care Staff in Germany—A Survey. Int. J. Environ. Res. Public Health, 15(6), https://doi.org/10.3390/ijerph15061274 Socialstyrelsen. (18 oktober 2019). Våld i nära relationer.

https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/vald-och-brott/vald-i-nara-relationer/ Hämtat: 2021-01-04

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2020). Bedömning av studier med kvalitativ metodik. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering,

https://www.sbu.se/globalassets/ebm/bedomning_studier_kvalitativ_metodik.pdf Hämtad: 2020-11-11

Svensk MeSH. (2016). Hitta medicinska sökord. Karolinska Institutet. https://mesh.kib.ki.se. Hämtad: 2020-12-26

Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska [Broschyr]. Svensk sjuksköterskeförening.

https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/kompeten sbeskrivning%20legitimerad%20sjuksk%C3%B6terska%202017.pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (2018). SÄKER VÅRD - en kärnkompetens för vårdens samtliga professioner.

https://www.swenurse.se/publikationer/saker-vard---en-karnkompetens-for-vardens-samtliga-professioner. Hämtat: 2020-12-29

Sveriges Kommuner och Regioner. (17 november 2020). Personcentrerad vård.

https://skr.se/halsasjukvard/kunskapsstodvardochbehandling/primarvardnaravard/personcentr eradvard.16029.html

Tan, F, T., Lopez, V., & Cleary, M. (2015). Nursing management of aggression in a

Singapore emergency department: A qualitative study. Nursing and Health Sciences, 17, 307- 312. doi:10.1111/nhs.12188

Travelbee, J., (2001). Mellommenneskelige forhold i sykepleie (uppl 2). Oslo: Gyldendal * Vandecasteele, T., Debyser, B., Van Hecke, A., De Backer, T., Beekman, D., & Verhaeghe, S. (2015). Nurses' perceptions of transgressive behaviour in care relationships: a qualitative study. Journal of Advanced Nursing, 71(12). https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1111/jan.12749 Våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2). Arbetsmiljöverket.

https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/foreskrifter/vald-och-hot-i-arbetsmiljon-afs-19932-foreskrifter/

Wihlborg, A./Framtidens karriär – sjuksköterska. (11 oktober 2017). 2 av 3 sjuksköterskor utsatta för våld. https://sjukskoterskekarriar.se/2017/10/11/2-av-3-sjukskoterskor-utsatta-for-hot-eller-vald/

Wikman, S., Estrada, F., & Nilsson, A. (2010). Våld i arbetslivet – en kriminologisk

kunskapsöversikt. Arbetsmiljöverket, Stockholms universitet - kriminologiska institutionen. https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/vald-i-arbetslivet-kunskapssammanstallning-rap-2010-04.pdf

Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R. & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad omvårdnad - en bro mellan forskning och praktik (4 uppl). Lund: Studentlitteratur

World Health Organisation. (u.å.). Hämtat 2020.12.03 från: Violence against health workers. https://www.who.int/violence_injury_prevention/violence/workplace/en/

World medical association. (9 Juli 2018)- WMA DECLARATION OF HELSINKI – ETHICAL PRINCIPLES FOR MEDICAL RESEARCH INVOLVING HUMAN SUBJECTS.

https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/

Bilaga 1

Sökmatris Cinahl

Databas Sökord Resultat av

sökningen: Antal träffar Urval 1: Lästa titlar Urval 2: Lästa abstract Urval 2: Antal artiklar till studien Cinahl 2020-11-01 Kl.08.00 Begränsningar: · English · 2010-2020 · Peer review Ämnesord S1 Workplace violence 2,019 Fritextord S2 Nurs* S3 Patient* S4 mental S5 psych* 256,320 1,265,782 147,185 493, 676 Sökblock S1 AND S2 AND S3 538 Slutgiltig sökning (S1 AND S2 AND S3) NOT S4 NOT S5 261 261 20 5

Databas Sökord Resultat av sökningen: Antal träffar Urval 1: Lästa titlar Urval 2: Lästa abstract Urval 2: Antal artiklar till studien Medline 2020-11-04 Kl. 15.00 Begränsningar: · English · 2010-2020 · Peer review Ämnesord S1 Violence S2 Workplace violence S3 Aggression 6,213 813 7,358 Fritextord S4 Nurs* 211,818 Sökblock S1 OR S2 7,832 Slutgiltig sökning (S1 OR S2) AND S3 AND S4 248 248 22 3

Databas Sökord Resultat av sökningen: Antal träffar Urval 1: Lästa titlar Urval 2: Lästa abstract Urval 2: Antal artiklar till studien Pubmed 2020-11-03 Kl.10.30 Begränsningar ·English ·2010-2020 Fritextord S1 Aggression S2 Violence S3 Patient S4 Nurs* 7,888 18,740 2,012,728 209,806 Sökblock S1 AND S2 AND S3 AND S4 115 Slutgiltig sökning S1 AND S2 AND S3 AND S4 234 234 40 2

Bilaga 2

Artikelmatris

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr. och land

Syfte Metod Värderingar Resultat

Angland, S., Dowling, M., Lecturer,

Casey, D., & Lecturer, Sr. (2014)

Nurses’ perceptions of the factors wich cause violence and aggression in the emergency departement: A qualitative study.

International Emergency Nursing, 22,

134-139.

http://dx.doi.org/10.1016/j. ienj.2013.09.005

Ireland

The aim of this qualitative study was to explore nurses’

perceptions of the factors that cause violence and aggression in an Irish ED. Design: Kvalitativ deskriptiv metod. Population: inklusionskriterier: SSK med minst 6 månaders arbetserfarenhet som upplevt aggressiv incident senaste månaden

Urvalsförfarande:

Medvetet urval Urval:

3 manliga och 9 kvinnliga SSK, 36-40 år gamla med 7-10 års erfarenhet Datainsamlingsmetod: Semistrukturerade intervjuer Analysmetod: Kvalitativ analys Styrkor:

Relevant urval med datainsamling med ljudupptag och analys. Två deltagare läste sina transkriberingar för att säkerhetsställa korrekt förståelse från forskare. Resultat blev genomläst av sjuksköterska med erfarenhet från kvalitativ forskning. Tydlig indelning kategorier Svagheter: En möjlig svaghet kan vara att samtliga deltagare arbetat 7-10 år vilket kan påverka resultaten. Två huvudkategorier: Miljö och Kommunikation Väntetider, brist på utrymme/plats, säkerhetsrutiner, triage, intrapersonella förhållanden, inställning hos personal samt rädsla och sårbarhet

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr. och land

Syfte Metod Värderingar Resultat

Avander, K., Heikki, A., Bjerså, K., Engström, M.

(2016)

Trauma Nurses’ Experience of Workplace Violence and Threats: Short- and Long-Term

Consequences in a Swedish Setting

Journal of trauma nursing, 23(2), 51-57. Doi: 10.1097/JTN.0000000000000186 Sweden The aim of this study was thus to explore experiences of threats and violence and the consequences of these among nurses in a Swedish trauma ward setting. Design:

Kvalitativ deskriptiv metod med fokusgrupp intervjuer

Population: inklusionskriterier:

Akutsjuksköterskor på akutvårdsavdelning, av 22 inviterade ssk svarade 14 ja till att delta. Urvalsförfarande: ej tydligt beskrivet Urval: Fokusgrupp Datainsamlingsmetod: Gruppintervjuer

Analysmetod: Kvalitativ analys

Styrkor:

Relevant urval med datainsamling med ljudupptag och analys. Intervjuerna genomfördes med tre fokusgrupper. Svagheter: Tidsbrist, samtliga SSK kunde ej delta

Kom fram till liknande resultat som beskrivet i tidigare studier i andra delar av världen, att sjuksköterskor är en utsatt yrkesgrupp på grund av risk för hot och våld, samt att känslor av rädsla och osäkerhet var vanligt förekommande, speciellt vid vård av patienter från kriminella handlingar

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr. och land

Syfte Metod Värderingar Resultat

Cascy, C (2019) Management of Aggressive Patients: Results of an Educational Program for Nurses in Non-Psychiatric Settings Medsurg Nursing 28(1), s.9-22 USA

The purpose of this study was to develop and implement an educational program for nurses working in non-psychiatric settings to learn de-escalation techniques for safe intervention with patients demonstrating aggressive behavior.

Population SSK på neurologisk enhet Inklusionskriterier Sjuksköterska eller undersköterska på neurologisk enhet Exklusionskriterier ej beskrivet Urvalsförfarande Bekvämlighetsurval Urval 41 Bortfall ej beskrivet Slutlig studiegrupp 23 deltagare. 20 SSK, 3 undersköterskor Datainsamlingsmetod Frågeformulär Analysmetod Kvalitativ Innehållsanalys Styrkor För och efterundersökning för att se resultat av utbildningsprogram Svagheter ej beskrivna exklusionskriterier Utbildning i Anger management påverkade hanteringen av hot och våld. Ny teoretisk kunskap som hjälpte. Ingen förbättring i självförtroenden

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr. och land

Syfte Metod Värderingar Resultat

Heckemann, B., Breimaier, H, E., Halfens, R, J, G.,

Schols, J, M, G, A., Hahn, S. (2016)

The participant’s perspective: learning from an aggression management training course for nurses. Insights from a

qualitative interview study Scandinavian journal of Caring Sciences 2016 (30) 3, 574-585 https://doi.org/10.1111/scs.12281 Germany

The aim of this study was to obtain insight, from a nurses’ perspective, into learning gained from attending AM training. Our research questions were: 1. How does AM training affect nurses’ attitude towards and coping with PVA? 2. How does AM training influence nurses’ PVA prevention, early intervention and de-escalation strategies? Design: Semistrukturerade kvalitativa intervjuer före och efter

genomförd utbildning

Population:

inklusionskriterier: Legitimerade ssk som deltog vid utbildning.

Urvalsförfarande:

inbjudan via e-post. 22 av 28 deltagare valdes ut, 9 svarade, 2 föll bort Urval: 7 ssk som deltog på utbildning Datainsamlingsmetod: 2 intervjuer per ssk, före och efter utbildning. Analysmetod: Kvalitativ analys Styrkor: Intervjuerna genomfördes på deltagarnas eget språk,

mallarna för intervjuerna pilot testades på två frivilliga, deltagarna kunde själva välja mellan intervjuform

(personligt uppmöte, Skype eller telefon).

Svagheter:

Väldigt få som svarade på inbjudan kan göra att någon med värdefull information ej kommit med

Fyra kategorier beskrev effekten av utbildningen: effekt av kunskap, överförbarhet från utbildning till praksis, inställning till patienters beteende och hantering av egna känslor

Det visade sig att ssk inte fick nya kunskaper men att utbildningen ökade

sjuksköterskors

självförtroende att hantera aggressiva situationer, samt de blev mer medvetna om egna begränsningar.

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr. och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Morken, T., Alsaker, K., & Johansen, I, H. (2016) Emergency primary care personnel’s perception of professional-patient interaction in aggressive incidents -- a qualitative study BMC family practice, 17, 54. https://doi.org/10.1186/s12875-016-0454-7 Norway

The aim of this study was therefore to explore the emergency primary care personnel’s perception of professional-patient interaction in aggressive situations. An aggressive situation is in this study defined as a situation where the professional experiences verbal abuse, threats or physical abuse from the patient or visitor.

Population

Sjuksköterskor och läkare i Norge

Inklusionskriterier

Personliga erfarenheter av hot och våld

Exklusionskriterier

anges ej

Urvalsförfarande

Tillkännagivande på konferens och vid utbildnings

Mail Snöbollsrekrutering Urval 37st Bortfall Inget Slutlig studiegrupp

37 deltagare, ålder mellan 25-69, medelvärde på 9 arbetade år inom akutsjukvård Datainsamlingsmetod Gruppintervju Analysmetod Systematisk textkondensering med Nvivo 10 Styrkor Långa intervjuer (90 min)

Analysen grundar sig i fenomenologi istället för fördefinierade ramar

Svagheter

Gruppintervju, viktig data kan missas då vissa säger mer, andra säger mindre.

Saker som kunde leda till våld var oönskad beröring från vårdpersonal, där beröringen kunna komma innan ögonkontakt och samtal med patienten. Eskalerande situationer där sjuksköterskor gav dåliga besked på fel sätt. Sjuksköterskor de eskalerade och lugnade ned situationer som initialt vad hotfulla. Där

sjuksköterskan ökade patientens egen autonomi. När sjuksköterskan och patienten hade olika uppfattning om hur akut situationen var.

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr. och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Pazvantoglu, O., Gümüs K., Böke, Ö., Yudiz, I., Sahin, A. R. (2011)

Perception of patient aggression among nurses working in a university hospital in Turkey International Journal of Nursing Practice 2011; (17): 495–501 https://doi.org/10.1111/j.1440-172X.2011.01967.x Turkey

The aim of this cross-sectional, descriptive study was to

investage how nurses working in a

university hospital percive aggression and whether certain variables (sociodemographic and professional characteristics, exposure to aggressive behaviour) affect that perception.

Design: Beskrivande tvärsnittsstudie Population: Sjuksköterskor, vid universitetssjukhus i Turkiet Urvalsförfarande: 563

sjuksköterskor valdes ut, 320 kontaktades och svar från 218 ssk användes.

Urval: Genomsnittsåldern var

30,64 år och de hade jobbat i snitt 8,83 år som sjuksköterskor Datainsamlingsmetod: Frågeformulär Analysmetod: Kvantitativ analys Styrkor: Tydlig definition av våldsamt och aggressivt beteende. Svagheter: Bara kvinnliga deltagare. En möjlig svaghet kan vara att frågeformuläret skrevs av forskarna som kan ha påverkat formuleringen. Sjuksköterskornas uppfattning av patient aggression: Sjuksköterskorna

uppfattade aggression som dysfunktionellt beteende. De äldsta sjuksköterskorna uppfattade aggression som mindre funktionellt än de yngre.

De mest erfarna

sjuksköterskorna med över 10 år i yrket uppfattade aggression som något dysfunktionellt.

Sjuksköterskor som ej upplevt aggression i yrket uppfattade aggression som något funktionellt.