Örebro universitet
Humanistiska institutionen
Pacifism och andra
vaärldskriget
En undersoäkning av en svensk kristen tidnings
pacifistiska haållning under andra vaärldskriget
Mikael Wiberg C-uppsats i historia Vårterminen 2009
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning__________________________________________________________2 Inledning___________________________________________________________________4 Forskningsläge______________________________________________________________5 Pacifism_________________________________________________________________________5 Svensk pacifism och krigssyn under 1900-talet__________________________________________6 Linjer i svensk press under andra världskriget___________________________________________7 Svenska kyrkan, demokratin och nazismen_____________________________________________9 ÖM, Missionsbaneret och andra världskriget__________________________________________10 Sammanfattning_________________________________________________________________11 Problem och frågeställningar__________________________________________________12 Material, källkritik, metod och avgränsning______________________________________13 Bakgrund, ÖM:s framväxt____________________________________________________14 Undersökning______________________________________________________________15 Synen på krig, krigets väsen och dess konsekvenser_____________________________________15
Krigets konsekvenser____________________________________________________________________15 Krigsförespråkarkritiken och moralfallet_____________________________________________________16 Kriget i ord och berättelse________________________________________________________________18 Krigstjänstvägrarfrågan__________________________________________________________________18 Positiv och negativ syn på krig_____________________________________________________________19 Sammanfattning_______________________________________________________________________20 Krigets orsaker___________________________________________________________________21 Människans egentillräcklighet_____________________________________________________________21 Tidsandan____________________________________________________________________________22 Sammanfattning_______________________________________________________________________24 Synen på stormakterna____________________________________________________________25
Synen på de totalitära regimerna__________________________________________________________25 De allierade, axelmakterna och den neutrala tonen____________________________________________26 Sammanfattning_______________________________________________________________________28 Synen på Norden_________________________________________________________________28 Konflikten Finland-Sovjetunionen__________________________________________________________28 Konflikten Norge-Tyskland________________________________________________________________30 Sammanfattning_______________________________________________________________________31 Diskussion_________________________________________________________________31 Synen på stormakterna och radikalpacifismen_________________________________________33 Synen på Norden, tendenser av pragmatisk pacifism____________________________________34
Slutsatser_______________________________________________________________________35 Sammanfattning____________________________________________________________36 Källor och litteratur__________________________________________________________37 Tryckt källa______________________________________________________________________37 Litteratur_______________________________________________________________________37
Inledning
Den 1 september 1939 blev startpunkten för ett nytt världskrig då tyska trupper bröt in över Polens gränser . Det skulle dröja till 1945 innan kriget tog slut och som en ö i ett stormigt hav hade Sverige undkommit direkta militära sammandrabbningar. Kriget gick dock inte obemärkt förbi. Från radiostationer och i tidningsartiklar pumpades information om militära sammandrabbningar, stormaktspolitik, småstatskamp, kulturell förstörelse och mänskliga tragedier ut till folket i de svenska hemmen. Även många kristna tidningar, däribland Örebro Missionsförenings missionstidning Missionsbaneret (MB), skrev om och tolkade händelseförloppet.
Skribenterna i denna tidning hade tidigare erfarenhet av utlandsrapportering. Örebro missionsförening (ÖM) hade före krigsutbrottet missionärer i en rad olika länder i flera världsdelar. På grund av kriget isolerades många av föreningens missionärer från den svenska verksamheten. Verksamheten fortsatte dock, liksom tidningen, under hela kriget.1
Även Missionsbaneret påverkades som sagt av krigets problematik och hade synpunkter på förhållandena. Vem hade rätten på sin sida? Vad var orsaken till kriget? Vem bar skulden? Vem skulle man hålla på, eller, skulle man hålla på någon över huvud taget? Var det över huvud taget rätt att ta till vapen för att försvara mänskliga värden eller styrelseskick som demokratin?
Den sista frågan är nog så intressant. Alf W. Johansson talar om en nazistisk utmaning. Det handlar om den svenska statens, och svenskarnas ageranden inför de krav Nazityskland ställde. För att på bästa sätt manövrera landet ur krisen balanserades politiken mellan dessa och andra stormakters krav.2 Nazismen utgjorde en utmaning på många olika områden, men
även ett hot mot svenskarnas frihet. Hitler kunde ju när som helst beslutade sig för att invadera Sverige i syfte att en gång för alla lägga landet under den nazistiska regimen. Även det kommunistiska Sovjetunionen utgjorde ett liknande hot. Hur ställde sig Missionsbaneret/ÖM sig till frågan om rätten att ta till vapen mot dessa totalitära, kristendomsfientliga och aggressiva stater under andra världskriget?
Uppsatsens syfte är att se hur tidningen Missionsbanerets pacifistiska grundsyn såg ut och undersöka hur denna påverkades av andra världskriget, men även påverkade synen på andra världskriget. Syftet inbegriper även tidningens syn på de krigsförande staterna och deras rätt att föra sin krigspolitik. Detta blir särskilt intressant när det exempelvis gäller Englands krigsföring mot det tyska hotet och Finlands uppslutning på Tysklands sida och landets offensiva krigsföring mot det kommunistiska hotet. Men det handlar även om tidningens syn på staternas moral och ideologier. Fanns det exempelvis bra eller dåliga ideologier, och om så var fallet, kunde en stat med en bra ideologi rättfärdiga ett krig mot en stat med en dålig ideologi?
1 Janzon, Göran (2008), Den andra omvändelsen. Från svensk mission till afrikanska samfund på
Örebromissionens arbetsfält i Centralafrika 1914-1962, passim.
Forskningsläge
Pacifism
Information omkring begreppet pacifism och vad det innebär går att återfinna i exempelvis Nationalencyklopedin. Här beskrivs pacifism som en ideologisk hållning som avvisar våldshandlingar utifrån en religiös eller etisk grund. I fredsrörelser och i formuleringen och tillämpandet av strategier där syftet varit att betona ickevåldet har pacifism ofta utgjort en dominerande hållning.3
Pacifismen avvisar även våldshandlingar i självförsvarssyfte, men här finns en viss skillnad i synen på allmängiltigheten. Två olika typer av självförsvarspacifism nämns, den pragmatiska och den kategoriska. Enligt Nationalencyklopedin kan den pragmatiska pacifismen ta hänsyn till det politiska syftet eller till våldets art och således tillåta vissa typer av våld. Kategorisk pacifism ställer sig dock emot all våldsanvändning. En tidnings pacifistiska hållning kan således kategoriseras efter sin art av pragmatisk eller kategorisk pacifism. Pacifismens huvudproblem är vilket förhållningssätt som ska intas mot en hänsynslös motståndare som inte tar hänsyn till ickevåldets principer och påverkningssätt.4 Detta problem kommer att
behandlas i undersökningen och analysen som en del av uppsatsens syfte.
I boken Fred under korset. En teologisk reflektion över krig och fred, våld och ickevåld och
en granskning av var kyrkorna står i dessa frågor skriver Leif Herngren en del omkring
pacifismen i den kyrkliga historien. Tre olika kyrkliga inriktningar nämns som under de senaste 500 åren vuxit fram och som på olika sätt ställer sig emot krig. Dessa inriktningar har på grund av sin pacifistiska hållning fått namnet fredskyrkor. De tre är Mennoniterna, Kväkarna och Church of Brethren (Bröder i Kristus). Mennoniterna ställde sig bakom stat och övermakt så länge denna stod för fred och rättvisa. Om samhället däremot började ställa krav på de kristna som gick emot deras tro förespråkades olydnad.5
Kväkarna, med dess grundare George Fox, arbetade för kyrkans oberoende gentemot staten. Följande text överlämnades 1661 till kungen av England, Charles II.6
Vi tar fullständigt avstånd från att gripa till vapen i någon form av krig, tvist eller stridighet för vilket syfte och under vilken förevändning det vara må. Den Kristi ande som leder oss är inte föränderlig, så att den en gång kan befalla oss ta avstånd från något såsom varande av ondo och en annan gång att begagna oss av det; och vi vet med säkerhet och vittnar om detta inför världen, att Kristi ande, som leder oss till Sanningen, aldrig kommer att få oss att gripa till vapen mot någon människa, varken för Kristi rikes skull eller för något rike av denna världen.
Church of Brethren hävdade tidigt vikten av det pacifistiska arbetet. Även dessa ställde sig emot att våld gick att förena med kristen tro och utmanade kyrkan att lägga våldet som lösning på problem åt sidan.7
3 2 0 0 9 - 1 1 - 1 8 N A T I O N A L E N C Y K L O P E D I N • L Å N G http://www.ne.se/lang/pacifism
4Ibid.
5 Herngren, Leif (1988), Fred under korset. En teologisk reflektion över krig och fred, våld och ickevåld och en
granskning av var kyrkorna står i dessa frågor, s. 114 f.
6 Ibid. 7 Ibid.
Svensk pacifism och krigssyn under 1900-talet
Ellen Larson har i Etiska argument i den svenska freds- och försvarsdebatten under åren
1957-1970 undersökt den allmänna och kristna debatten omkring krig, rustningar och fred i
Sverige. Larson behandlar bland annat atomvapendebatten som drog igång vid mitten av 1950-talet, samt vapenvägrarfrågan.8 Synen på Sveriges försvar skiftade och ja och nej sägare
till införandet av exempelvis kärnvapen återfanns både bland religiösa och ickereligiösa debattörer.9 De kristna som ställde sig positiva till försvaret kunde exempelvis åberopa rätten
till nödvärn. En annan uppfattning var att den kristne som soldat hade rätt att döda då han fungerade inom krigsmakten. Staten med dess krigsmakt sågs här som en del av Guds verktyg till att hindra ondskans framfart och som en del i rättsordningens och kärlekens tjänst. Andra menade dock att den kristne i sin plikt att visa kärlek till medmänniskor, utifrån Jesu exempel, uteslöt all våldsanvändning, inklusive soldatens våld mot den angripande fienden.
Ett annat argument till krigsmaktens fördel var att krig sågs som något i grunden ont, men eftersom kriget var en realitet var det enda realistiska att i den paradoxala situationen välja det ”mindre onda” framför något värre, exempelvis förslavning under kommunismen och dess förgiftande ideologi. I motsats till detta fanns det de som menade att tron på Gud skulle ges mer tyngd och att det ur detta fanns andra vägar. Om människan förtröstade på Gud kunde situationen ta en annan riktning även om det ur ett mänskligt perspektiv från en början kunde se orealistiskt ut.10
Kriget kunde även betraktas som Guds straff över synden för att få människor att byta inriktning i sina liv, från exempelvis ohederlighet till hederlighet. Men det kunde även ses som en konsekvens av att människor inte vågat tro på Guds seger i världen. Krigsmakten kunde även betraktas som en rent militärpolitisk fråga i viss mån skild från etiska problem.11
Ingmar Gustafsson behandlar i Fred och försvar i frikyrkligt perspektiv
1900-1921opinionsyttringar och politiska ställningstaganden inom framförallt Svenska
Missionsförbundet, utifrån synen på freds- och försvarsfrågan. Gustafssons resultat visar på komplexiteten omkring denna fråga även under denna period. De kristnas olika förhållningssätt känns igen från Larsons resultat, som exempelvis synen på kriget som ett Guds verktyg till att tukta nationer, försvarskriget som berättigat i den rådande situationen eller kriget som helt oförenligt med Jesu lära.12
Gustafsson nämner även den skiftande syn som fanns på krigsmakten under början av 1900-talet. Medan vissa, speciellt inom den politiska högern, ansåg att ett starkt försvar gynnade freden genom sin avskräckande effekt ansåg andra att fredsvägen gick genom internationella överenskommelser. Genom diplomatiskt arbete skulle mellanfolkligt samförstånd åstadkommas och rustningskostnaderna skulle då kunna begränsas.13 Även en pacifistisk syn
8 Larson, Ellen (1973), Etiska argument i den svenska freds- och försvarsdebatten under åren 1957-1970, s. 13-18.
9 Larson (1973), s. 78 f. 10 Larson (1973), s. 62-67. 11 Larson (1973), s. 72 f.
12 Gustafsson, Ingmar (1987), Fred och försvar i frikyrkligt perspektiv 1900-1921. Debatten inom Svenska
Missionsförbundet, s. 76.
13 Skiftande synsätt på krigsmaktens fredsbevarande funktion fanns även efter andra världskriget. Ett antimilitaristiskt alternativ var tanken om ”Röda korsstaten Sverige”. Säkrandet av freden skulle här ske bland annat genom en överföring av försvarskostnaderna till u-landshjälp. Detta skulle ge landet internationell respekt samtidigt som konflikthärdar i u-länderna mildrades. Se exempelvis Larson (1973), passim & s. 86-92
fanns med skiftande motiveringar då den kunde vara politiskt, etiskt och/eller religiöst betingad. Medan vissa avsade sig all verksamhet inom krigsmakten kunde andra tänka sig att arbeta civilt inom densamma.14
Kristna ledare återfanns inom de olika ideologiska grupperingarna och deras respektive syn på försvaret, alltifrån nationellt inriktade, för ett starkt försvar, till en mer liberal sparsam syn på försvaret, och pacifister.15
Linjer i svensk press under andra vaärldskriget
Forskning som behandlar den svenska pressens syn på och förhållningssätt till omvärlden och Sveriges position under andra världskriget är relativt utförlig. Här kommer dock fokus läggas på forskningsprojektet ”Sverige under andra världskriget”. Forskningsprojektet har genererat ett par avhandlingar där ett stort antal svenska tidningar analyserats utifrån deras åsikter om Europas och Sveriges situation, orsaken till denna och framlyfta lösningar på problemen. I forskningsprojektet har Åmark, Johansson och Nybom arbetat fram sex utrikespolitiska doktriner, eller linjer, som de analyserade tidningarna sorterats under efter sina förda debatter. Dessa linjer innefattar främst synen på Sveriges situation och handlingsmöjligheter. Linjerna kan emellertid såklart även användas i kategoriserandet av tidningarnas syn på hur stater i allmänhet borde föra sin politik. Detta har bland annat Åmark gjort i en del av sin avhandling.16 Även Missionsbaneret kommer att kategoriseras efter dessa linjer och
därigenom placeras in i ett större svenskt sammanhang.
Två grundperspektiv för linjerna framträder, där det ena fått namnet realism och det andra idealism. Det realistiska tankesättet utgick ifrån att människan i grunden var en aggressiv och ond varelse med vilja att dominera, vilket påverkade hela samhällssystemet, även relationerna mellan staterna. Denna relation utgjordes av en ständigt pågående konkurens och maktkamp. Varje lands inre struktur fick en underordnad roll då en tro fanns att maktkampen var oberoende av denna. Nazismen betraktades därför inte som orsak till konflikterna. Maktkampen behövdes dock inte nödvändigtvis uttryckas i krig vilket kunde förhindras.17
Den säkerhetspolitiska linjen tog sin utgångspunkt idetta maktperspektiv. Denna linje innebar att nationens säkerhet skulle maximeras. Detta kunde göras genom att Sverige anpassade sig till den för stunden rådande maktsituationen i Europa. Men det ansågs även viktigt att landet mobiliserade sina resurser, då särskilt krigsmakten. Den militära styrkan ansågs ytterst bidra till att bevara Sverige som ett självständigt land och ge landet möjlighet att agera utrikespolitiskt. Begreppet frihet relaterades till statens frihet gentemot andra stater och inbegrep inte medborgarnas andliga och fysiska tillstånd. Rätten var inte bunden till moraliska och politiska rättsprinciper utan utgick från staternas rätt att trygga sina statsbildningar.18
Den andra linjen, eller doktrinen, som utgick från ett realistiskt grundperspektiv var den expansionspolitiska linjen. Enligt denna linje sågs makten som ett mål i sig självt snarare än ett verktyg till att nå andra mål. Utrikespolitikens mål var här att utvidga sin militära, politiska
14 Gustafsson (1987), s. 24. 15 Gustafsson (1987), s. 226-237
16 Nybom, Thorsten (1978), Motstånd – anpassning – uppslutning. Linjer i svensk debatt om utrikespolitik och
interntionell politik 1940-1943, s. 10.
17 Nybom (1978), s. 9 ff. 18 Nybom (1978), s. 11 f.
och ekonomiska överhöghet över nya områden. Här sågs maktkamp och krig nästan som något positivt snarare än som något ofrånkomligt och inbyggt i systemet, vilket var den säkerhetspolitiska synen. I kampen försvarades och förtjänades rätten till existensen.19
Den andra huvudgruppen, idealismen, hade framkommit i direkt protest till maktpolitiken. Konflikterna sågs inte som ett naturgivet fenomen utan påverkades av politiska, moraliska och ekonomiska förhållanden och tankesätt. Dessa kunde därför mycket väl se det nazistiska maktövertagandet i Tyskland som direkt orsak till kriget. Krigen skulle försvinna först när utrikespolitiken lades i folkets händer. Vidare skulle den inre kvalitativa expansionen väljas framför den yttre expansiva expansionen.20
En huvudlinje inom idealismen var den isolationspolitiska linjen. Politiskt och militärt engagemang utrikes, liksom fastställda moraliska och ideologiska ställningstaganden sågs här som konfliktfaror och skulle därför undvikas. All utrikespolitik och militär beredskap skulle vara defensivt inriktad. Isolationspolitiken gällde dock inte de demokratiska stormakterna som med sin våldsmakt hade ett ansvar, men även en rättighet, att hålla ordning och skydda de grundläggande politiska och moraliska värdena. De mindre staterna hade däremot politiska och moraliska rättigheter att behålla sin neutralitet, även om detta kunde gynna demokratins motståndare, i detta fall Tyskland.21
En annan linje var den moraliska. Denna utgick från ett moraliskt perspektiv där alla handlingar skulle bedömas utifrån sin moraliska halt. Varje politiskt beslut var en moralisk valsituation där strategiska och taktiska överväganden aldrig fick styra. Rättsbegreppet var oföränderligt och påverkade valet av handlingslinjer och samarbetspartners.22
Den tredje linjen, den självständighetspolitiska, försökte gå en medelväg mellan den helt igenom moraliska politiken och den isolationspolitiska oviljan till positionsstaganden inom olika områden. Även här var utrikespolitiken begränsad till att omfatta nationens fred och välfärd. Linjens neutralitetstankar utgick ifrån det aktuella svåra världsläget under andra världskriget. Eftersom den kollektiva säkerhetspolitiken brutit samman tjänade det inte mycket till att små stater försökte hålla fast vid denna politik då det inte gav någon verkan utan endast utsatte länderna för faror. En liten stat sågs dock ha ett ansvar för den internationella politiken genom att bevara sin egen inre demokratistruktur och sin frihet då demokratin i stort ansågs gynnas av detta. Om självständigheten hotades, men endast då, måste freden komma i andra hand.23
Den fjärde linjen var den revolutionära, eller den kollektiva säkerhetspolitiska linjen. Denna utgick från ett klassperspektiv där konflikterna tolkades utifrån motsättningar mellan exempelvis olika imperialistiska stater eller intressen. Här blev det av betydelse att hålla staten utanför kriget då man inte ville beblanda sig med de imperialistiska uppgörelserna.24
Klas Åmarks avhandling behandlar den svenska tidningsdebatten om den internationella politiken och den svenska utrikes- och försvarspolitiken åren 1938 och 1939. Åmark analyserar ett stort antal svenska tidningar där bland annat Anschluss- och Munchenkriserna
19 Nybom (1978), s. 12 f. 20 Nybom (1978), s. 13 ff. 21 Nybom (1978), s. 17 ff. 22 Nybom (1978), s. 16 f. 23 Nybom (1978), s. 19 ff.
24 Åmark, Klas (1973), Makt eller moral, Svensk offentlig debatt om internationell politik och svensk utrikes- och
och Pragkuppen fokuseras. Utifrån dessa händelser ser Åmark dels på tidningarnas syn på orsakerna till konflikterna, dels på synen hur konflikterna borde lösas.25 Åmarks resultat visar
bland annat att högertidningar ofta följde ett realistiskt tankesätt och var tysklandsvänliga medan vänster- och liberala tidningar ofta utgick från idealismen. Flera idealistiska och realistiska tidningar ansåg dock att krigsmakten hade stor betydelse för säkerheten. Åmark har dock funnit intressanta avvikelser. En sådan var exempelvis tidningen Arbetet som intog en avvägande hållning till krig. Tidningen var beredd att tillåta en tysk ekonomisk expansion och trodde att nazismen kanske skulle mildras om försörjningsfrågorna löstes.26
Svenska kyrkan, demokratin och nazismen
Lars Gunnarsson har skrivit en avhandling om hur svenska kyrkans teologiska värderingar bestämde värderingar i frågor av politisk karaktär. Kyrkans värdering av demokratin och nazismen har satts i fokus. 27 Även om avhandlingen inte är inriktad på att besvara frågor om
inställningen till pacifismenger den en god bild av svenska kyrkans ställningstaganden strax före och under den aktuella perioden.28
Under 30-talet fanns det enligt Gunnarsson inom svenska kyrkan en stark krissyn på samhällets andliga och moraliska tillstånd. Orsaken till krisen ansågs vara samhällets sekularisering och en kritisk hållning intogs till materialismen, individualismen och den moderna tekniken. Även humanismens utbredning betraktades med kritiska ögon. Från vissa håll sågs humanism och kristendom som rena motsatser medan den från andra håll betraktades som positiv och utsprungen från kristendomen själv, men att kontakten med kristendomen brutits. Humanismen sågs i det senare exemplet som en bra ideologi så länge som kristendomen utgjorde grunden. Liknande synsätt fanns omkring demokratin under slutet av 30-talet. Tidens anda kännetecknades enligt en del av en bristande tilltro till giltigheten av religiösa och etiska principer. Kritiken av nöjeslivet och den materiella kulturen var vanlig. När det gäller krisens orsaker betraktades kyrkan från vissa håll som delaktig i framväxten av krisen medan den från andra håll sågs som icke delaktig.29
Inställningen till nazisternas maktövertagande i Tyskland var delad. Dels fanns det de som hade en positiv syn utsprungen ur antikommunism, demokratikritik (främst kritik av den kristendomslösa demokratin och dess negativa påverkan på moralen), moralism, nationalism och antisemitism (användes dock inte som ett motiv). Dels fanns en negativ inställning som lyfte fram demokratin med dess kristna grund (det sekulariserade samhället hade lett fram till nazismens maktövertagande) och kritik av judepolitiken (antisemitismen var dock aldrig någon huvudfråga).30Under slutet av 30-talet inriktades debatten inom svenska kyrkan till
synen på kyrkans ansvar för den hotade demokratin. Här fanns exempelvis en antinazistisk linje som hävdade att kyrkan inte explicit skulle ta ställning i politiska frågor. Detta på grund av att det inte ansågs gå att utifrån kristendomen formulera politiska värdesattser.31
25 Åmark (1973), s. 20 f, 26 & passim. 26 Åmark (1973), passim.
27 Gunnarsson, Lars (1995), Kyrkan nazismen och demokratin. Åsiktsbildning kring svensk kyrklighet 1919-1945, s. 25.
28 Forskning om frikyrkliga förhållningssätt till omvärlden under perioden finns. För en mer allmän genomgång av frikyrklig etik se exempelvis Bortom syndakatalogen. En studie av svensk frikyrklig etik från 1930-talet till
1990-talet av Björn Cedersjö.
29 Gunnarsson (1995), s. 75-88. 30 Gunnarsson (1995), s. 89-110. 31 Gunnarsson (1995), 199 ff.
ÖÖM, Missionsbaneret och andra vaärldskriget
Vad finns det då för forskning med direkt anknytning till ÖM, dess teologi och förhållande till andra världskriget? Göran Janzon behandlar ÖM med dess centralafrikanska mission fram till 1962 i sin avhandling Den andra omvändelsen. Janzon beskriver ävenhur ÖM:s verksamhet tog form och växte fram omkring sekelskiftet genom dess förgrundsgestalt John Ongman och hur den teologiska grundsynen såg ut. Eftersom studien behandlar missionsverksamheten är det denna som fokuseras i framställningen. Beskrivningen av den teologiska grundsynen vidrör dock i viss mån tankegångar som har betydelse för förståelsen av Missionsbanerets pacifistiska tankesätt samtidigt som den ger en bra inblick i ÖM:s syn på sin omvärld.32
Hur såg då denna teologiska grundsyn ut? Enligt Ongman var Bibeln Guds felfria ord och sågs som lösningen på människans problem samtidigt som problemets art fokuserades. Människan stod i en situation som syndare skild från Gud, men Gud hade inte övergivit henne utan sänt sin son till världen för att rädda den. Guds son var Jesus Kristus som genom Guds försoningshandling33 blev människans ställföreträdare. Men i Ongmans syn ingick även
människans fria vilja. Människan hade fri möjlighet att välja tro på Jesu lidande för människans skull och den gåva som erbjöds henne, full försoning på alla plan med sin skapare och personlig upprättelse (frälsning). Ongman trodde dock inte att alla skulle välja ta emot Jesu gåva. Kyrkan, de kristna, de som genom Guds kärlek och nåd tagit emot Jesus i sina liv och fått en personlig relation till Gud, ansågs ha en viktig uppgift att föra vidare budskapet till andra människor. Det sågs helt enkelt som kyrkans huvuduppgift att göra Jesus känd och Gud var angelägen om att människor fick reda på detta.34
Förutsättningen för att de kristna skulle kunna föra vidare budskapet på ett bra sätt låg i deras fortgående relation till Gud där de fick erfarenheter av Guds tankar, omsorg och nåd för människorna. Fungerade denna bra skulle en iver att vinna nya människor till Kristus utvecklas.35 Ongman menade vidare att Bibelns budskap om frälsning genom Jesus gällde alla
människor i hela världen. Enligt Janzon var Ongmans teologiska grundsyn även representativ för ÖM ända till 1960-talet. Den mest framträdande ledaren för ÖM under andra världskriget var John Magnusson. Liksom Ongman tog Magnussons allvarligt på Bibelns budskap till människan.36
Janzon nämner även Ongmans förhållningssätt till krig. Under första världskriget intog han en avvisande position gentemot fredsarbete då han såg kriget som Guds straffdom och därför som oundvikligt. Därför såg han det även som onödigt att be om att kriget skulle ta slut. Ongman ändrade dock uppfattning när han såg krigets fasor och ordnade en bön- och fastedag 1918 för att kriget just skulle ta slut. Tanken om att krig var oundvikligt kom dock tillbaka vid senare tillfällen.37 Även Gustafsson omnämner denna krigssyn hos Ongman38
Även perioden under andra världskriget behandlas, men fokus riktas då på själva missionsverksamheten. En annan avhandling som vidrör ÖM under andra världskriget är
32 Janzon (2008), s. 59-114.
33 Enligt Bibeln och kristenheten i stort tog Guds son genom sin död på korset straffet för människans alla synder (skadliga handlingar mot medmänniskor och Gud) på sig själv. Människan anses därför kunna få full förlåtelse och iakttas av Gud som om de vore helt felfria eftersom straffet redan är utfört, på Gud.
34 Janzon (2008), 102 ff. 35 Janzon (2008), 104 ff. 36 Janzon (2008), s. 494 f. 37 Janzon (2008), 106 f. 38 Gustafsson (1987), s. 165.
Alvin Isbergs redogörelser om den svenska missionen i Estland. Här finns ett avsnitt om ÖM:s Estlandsmission vars verksamhet sträckte sig fram till 1943, men liksom Janzons avhandling är det framförallt verksamheten och inte synen på kriget i sig självt som problematiseras.39 Det finns dock forskning som fastslår att ÖM under andra världskriget mer
eller mindre var påverkade av pacifistiska tankesätt. Herngren menar exempelvis att det i frikyrkorna sedan länge funnits en pacifistisk tradition men att styrkan i denna skiftat mellan samfunden.40 Denna pacifistiska tradition var även ÖM en del av.
Sammanfattning
Forskningen visar att synen på kriget och krigsmakten under 1900-talet skiftade starkt mellan olika politiska block, men även mellan kristenheten i stort. Kristna ledare återfanns inom den nationellt inriktade synen på försvarsmakten som positiv och inom den mer liberala sparsamma synen på försvaret, men även inom de pacifistiska rörelserna.
Det fanns sex olika linjer den svenska pressen i allmänhet följde under kriget. Dessa linjer utgick ifrån två olika grunduppfattningar om konflikternas orsaker och staternas förhållanden till varandra: den realistiska och den idealistiska. Den realistiska, som betonade den naturliga maktkampen, följdes främst av högertidningar och var mer tysklandsvänliga, medan den idealistiska, som menade att ländernas inre strukturer hade avgörande betydelse, företräddes av vänstertidningar, men även liberala tidningar. Tidningarna hade olika syn på hur landet borde agera inför andra världskriget, men många tidningar, både realistiska och idealistiska, ansåg att krigsmakten hade stor betydelse för landets säkerhet. Avvikelser fanns dock, som exempelvis Arbetets avvägande hållning till krig. Tidningen var beredd att tillåta en tysk ekonomisk expansion och trodde att nazismen kanske skulle mildras om försörjningsfrågorna löstes.
Inom de kristna rörelserna kunde krig motiveras utifrån medborgarnas skyldigheter att lyda statsmaktens rättsordning som ytterst ansågs vara tillsatt av Gud. Krigsmakten sågs som ett skydd mot orättfärdiga angrepp mot det egna landet. Krig kunde också betraktas som något mindre ont, men även förklaras som exempelvis Guds straff. Krigsmotståndarna kunde dock mena att dödande var fel även i krigssituationer då det gick emot den kristna trons grundsatser. Vidare fanns det de som ansåg att det fanns andra möjligheter än krig eller en för etiken nedbrytande ockupation. Förtröstan på den kärleksfulle och i alla lägen välmenande Guden ansågs kunna förändra mer än vad man först kanske skulle tro.
När det gäller kristenhetens syn i förhållande till exempelvis nazismen skiftade synen i exempelvis kyrkans roll när det gällde demokratin och hur den nazistiska utmaningen borde hanteras. Frågan gällde ofta om kyrkan skulle förbli neutral eller engagera sig aktivt i politiken.
Även ÖM:s teologiska grundsyn har belysts. ÖM hade tidigt en stark tro på Bibeln som Guds ord och lösning på människans problem, Guds försoningshandling genom Jesus, alla människors möjlighet att bli räddade oberoende av nationalitet och bakgrund, liksom människans fria vilja. Grundsynen är användbar i förståelsen av mer specifika frågeställningar om ÖM:s syn på sin omvärld, som exempelvis när det gäller synen på krig, och kommer därför att användas i tolkningen av materialet och i diskussionen.
39 Isberg, Alvin (1978), Svensk mission och kyrklig verksamhet i Estland 1873-1943, s. 175 f. 40 Herngren, Leif (1988), s. 127.
Forskningsläget ger en god bild av den svenska pressen strax före och under andra världskriget. Likaså omkring kyrkans inställning till krig och krigsmakt under 1900-talet. Det kan dock vara motiverat att ytterligare belysa frågorna. Genom att belysa ÖM:s förhållningssätt till andra världskriget med dess problematik hoppas jag kunna ytterligare frambära missionsförbundets syn på sin omvärld och hur de i den specifikt svårbegripliga situationen handskades med ett konkret problem, pacifismens grundproblem.
Problem och frågeställningar
Syftet är att undersöka tidningens och därmed ÖM:s pacifistiska grundsyn utifrån de specifika problem andra världskriget medförde. Hur såg exempelvis den kristna tidningen på Tysklands och Sovjetunionens aggressiva krigspolitik och Englands beslut att göra militärt motstånd? Om det ansågs som rätt att militärt försvara sig mot dessa totalitära stater, hur motiverades i så fall detta? Det är således tidningens hantering av pacifismens grundproblem som sätts i fokus. I fastställandet av tidningens pacifistiska hållning kommer jag att använda mig av det kategoriseringsverktyg som redovisats ovan i forskningsläget under rubriken ”pacifism”. Tidningens pacifistiska hållning kommer att kategoriseras efter sin art av pragmatisk respektive kategorisk pacifism.
Tidningens pacifistiska syn kommer att undersökas på två olika sätt. Dels kommer allmänna synpunkter på andra världskriget, och krig i största allmänhet, att redovisas och analyseras, dels kommer denna ”pacifistiska grundsyn” att problematiseras och fördjupas utifrån synen på konflikterna mellan de krigsförande staterna och deras rättigheter i dessa konflikter. Fokus kommer att ligga på konflikterna mellan stormakterna. Ansågs det exempelvis rätt av England att förklara krig mot det nazistiska Tyskland? Men fokus kommer även riktas mot konflikterna mellan Sveriges nordiska grannländer och de totalitära staterna. Hur såg man exempelvis på Finlands anslutning på Tysklands sida i fortsättningskriget och deras offensiva krigsföring mot det ”farliga” kommunistiska Sovjetunionen? Även om utgångspunkten är tidningens pacifistiska grundsyn så inbegriper syftet i viss mån även en kartläggning av tidningens syn på de krigsförande staterna och deras ideologier i allmänhet.
För att ytterligare förstå tidningens argumentationslinjer och hur dessa påverkades av tidningens kristna syn, och för att tolka resultaten rätt, kommer även tidningens syn på krigets orsaker att redovisas och diskuteras för att sedan användas i analysen. Följande frågor används i undersökningen till att få svar på uppsatsens syfte och problem:
Vilken syn hade tidningen på krig i allmänhet och andra världskriget i synnerhet? Vad var synen på andra världskrigets orsaker?
Hur betraktades stormakternas inbördes konflikter, deras medverkan i kriget och deras ideologier i förhållande till tidningens ”pacifistiska grundsyn”?
Hur betraktades Finlands, Norges och (Danmarks) situation, deras motstånd och deras eventuella rättigheter till sin mark i förhållande till tidningens ”pacifistiska grundsyn”?
Material, källkritik, metod och avgränsning
Det material jag använt mig av är uteslutande Örebromissionens missionstidning Missionsbaneret. Tidningen fungerade bland annat som kontaktlänk mellan ÖM:s missionsverksamhet och dess understödjare och sympatisörer.41 Artiklarna i tidningen
kommer dels från de egna leden42, dels referat och citerade artiklar fån andra i huvudsak
kristna tidningar. Artiklarna innehåller personliga vittnesbörd om Guds ingripande i specifika situationer, refererade predikningar, redogörelser för olika förhållanden i Sverige och övriga världen, missionärsberättelser, undervisning om kristen tro och mer allmän information om ÖM:s aktiviteter. I denna uppsats betraktas tidningen som ett öppet forum för ÖM:s understödjare, sympatisörer och ledning då även medlemmar längre ned i leden verkar ha haft möjlighet att få med artiklar i tidningen. Tidningens syn i olika frågor, som framträder i artiklarna, betraktas som representativ för den syn förbundet ÖM hade på sin omvärld. Det finns såklart en risk i att göra på detta sätt då enskilda skribenters åsikter inte nödvändigtvis behöver vara representativa för förbundets ståndpunkter i frågan. Detsamma gäller för tidningens ledning och deras urval av artiklarna.
För att få med eventuellt intressanta artiklar även före krigsutbrottet och efter fredsslutet har tidningens material studerats mellan perioden 17 november 1938 till 27 september 1945. Uppsatsen har inte strukturerats efter att besvara frågor om förändring över tid. Förändringsaspekten finns inte heller med som fastställd fråga i frågeställningarna eller i syftet. Hur tidningens syn påverkats av specifika händelser har dock varit en viktig ingrediens i uppsatsen, även om inte undersökningens upplägg styrts av denna. Tidningens apokalyptiska syn i relation till kriget, liksom synen på det judiska folket, har behandlats ibland, men bara när det varit aktuellt för en vidare belysning och förståelse av uppsatsens problem och syfte. Artiklarna har utvalts utifrån rubrikernas och innehållets anknytning till kriget och världsläget. Detta har varit enkelt i de fall då rubrikerna exempelvis varit ”Kriget” eller ”En värld i feber”. Ibland har artiklarnas rubriker dock inte varit lika tydliga om eventuellt användbart innehåll vilket gjort det nödvändigt att skumma igenom många artiklar. Har artiklarna visat sig kunna belysa problemområdet har de tagits med. Processen har dock visat sig medföra fler artiklar mot slutet av perioden vilket förmodligen berott på att jag då fått större erfarenhet omkring var det användbara materialet gick att återfinna. Detta bör dock inte ha påverkat resultatet i någon större omfattning då artiklarna inte i första hand analyserats kvantitativt.
Jag har försökt se tidningen utifrån ett brett perspektiv där allt som talat för respektive emot ett visst ställningstagande eller positionstagandet inför ett problem redovisats och analyserats. Ofta har åsikterna och positionstagandena varit tydliga då dessa tydligt angivits i artiklarna av skribenterna. Ibland har dock artiklarna varit otydliga i sitt positionstagande eller rent av talat mot övriga åsikter som tidningen stått för. I sådana fall har jag försökt diskutera artikeln och föra fram möjliga tolkningar utifrån det helhetsintryck tidningen gett.
Tidningen har behandlats som en helhet. I vissa fall, då exempelvis artikeln i fråga mer ingående diskuterats, har dock skribentens namn redovisats.
41 Janzon (2008), s. 95-100 & 493.
42 En del skribenter var återkommande under stora delar av undersökningsperioden. Även ÖM:s missionssekreterare John Magnusson skrev ett par artiklar i tidningen.
Bakgrund, ÖM:s framväxt
Tidningen Missionsbaneret var Örebromissionens (ÖM) missionstidning. Men vad var då ÖM för något? En av de viktigaste initiativtagarna till att ÖM bildades var John Ongman (1844-1931). Denne växte upp i och omkring socknarna Oviken och Myssjön i Jämtland där han kom i kontakt med kristen tro i hemmet och från väckelserörelser i trakten.43 Efter en längre
vistelse i USA mellan åren 1868-1889, där han var verksam i och påverkades av den svenskamerikanska baptismen och amerikanska väckelserörelser, återvände han till Sverige och kom till Örebro.44 I Örebro blev Ongman pastor i Örebro baptistförsamling och där togs
det första initiativet till bildandet av ÖM, vilket enligt Janzon skedde i december 1891.45
Ongman prövade olika verksamhetsmodeller. Medan vissa fungerade mindre bra i den svenska kontexten och lades åt sidan visade sig andra vara värdefulla för verksamheten. Ett exempel på en verksamhet som fungerade bra och som också fick betydelse för den missionsvision som Ongman bar på var bibelkurser. Bibelkursen var bland annat öppna för kvinnor vilket gick emot de principer det nationella organet för baptismen i Sverige, Svenska baptistsamfundet (SB), lutade sig mot. I Örebro startades även en egen pastors- och missionärsskola vid sidan av SB:s predikantskola, Betelseminariet, som fick namnet Örebro missionsskola. Både bibelkurserna och missionsskolan hade stor betydelse för ÖM och deras missionsarbete.46
Under år 1897 bröt ett hundratal medlemmar med Örebro baptistförsamling och bildade Baptistförsamlingen Filadelfia. ÖM, liksom Ongman, följde med in i den nya församlingen då han tackade ja till att bli deras pastor. Många av medlemmarna i ÖM var med och bildade Filadelfiaförsamlingen och missionsverksamheten inom ÖM blev därför nära förenad med församlingen.47 Viktigt att nämna i detta sammanhang är att det i Sverige under perioden
fanns en sammanhängande baptiströrelse (SB) med säte i Stockholm. En baptistisk grundsyn är att församlingarna i huvudsak är självständiga. Utvecklingen under slutet av 1800-talet ledde dock till ett större behov av en gemensam organisation för missionen vilket också verkställdes 1889 genom bildandet av Sällskapet Svenska Baptist-Missionen. Mission kom att bedrivas bland annat i Kongo, Kina och Estland.48 Även om ÖM blev en egen
missionsförening med säte i Örebro var den ända fram till 1937 en rörelse inom SB. Under andra världskriget var således ÖM en självständig baptiströrelse utanför SB.49
Tidigt gjordes försök av ÖM att bedriva egen mission i andra länder utöver den evangelisation50 man stod för och det stöd som getts åt en missionär i Paris. Ett första initiativ
togs då en missionär, Adolf Larsson, sändes till Brasilien. Han blev dock sjuk vid ankomsten till Brasilien och dog strax därefter. Ett andra försök gjordes i Nordafrika men avbröts bland annat på grund av missionärens otillräckliga hälsa och språksvårigheter. Efter detta kom man
43 Janzon (2008), s. 67 f. 44 Janzon (2008), s. 70-77. 45 Janzon (2008), s. 77 ff & 492. 46 Janzon (2008), s. 86 ff & 93 f. 47 Janzon (2008), s. 90 f & 492. 48 Janzon (2008), s. 64 ff. 49 Janzon (2008), s. 47 & 492.
50 Evangelisation är ungefär detsamma som mission men inom landets gränser. Huvuduppgiften i både mission och evangelisation är att sprida vidare budskapet om frälsningen genom Jesus Kristus.
under en tid att satsa mer på den inre missionen, evangelisationen.51 Satsningar på yttre
mission kom istället att göras av Filadelfiaförsamlingen som 1908 sände en missionär till Indien som dock även han blev sjuk och avled. 1912 sände Filadelfiaförsamlingen en missionär åter till Brasilien som började sitt arbete bland den svenska befolkningen men arbetade senare bland brasilianare och kolonister. 1917 beslöts att ÖM skulle överta Filadelfiaförsamlingens utlandsmission och även påbörja nya initiativ i andra regioner såsom Kongo, Kina och Ryssland. ÖM fick nu en styrelse och inregistrerades som juridisk person. 1921 fick ÖM sin tidning, Missionsbaneret, som fungerade som kontaktlänk med understödjarna och sympatisörerna.52 Efter Ongmans död 1931 tog John Magnusson över
ledarställningen inom ÖM som dess missionssekreterare och innehade denna plats under hela krigsperioden.53
Undersökning
Synen paå krig, krigets vaäsen och dess konsekvenser
Krigets konsekvenserDen som alltså är i stånd att se något ädelt i mördandet och förstörelsen, han måste ovillkorligen vara åtskilligt annorlunda funtad än vi andra vanliga människor.54
Citatet ovan säger en hel del om tidningens inställning till kriget, och som vi ska se var kriget inget man propagerade för. Redan innan krigsutbrottet fanns kritik mot Tysklands ageranden, bildandet av de nya maktpolitiska blocken, rustningarna och den bristande fredsviljan.55
Krigets utbrott förändrade inte denna inställning. Omkring en vecka efter Tysklands inmarsch i Polen, och Englands och Frankrikes krigsförklaringar, finns en artikel i MB där en tydligt negativ krigssyn framträder. Skribenten framhåller de oerhörda utgifter det första världskriget medförde både vad gäller materiella kostnader och människoliv. 56 I samma nummer finns
även en artikel som tydligt tar avstånd från alla krigshandlingar. För skribenten är det självklart att inte ta till vapen, trots oroliga tider, och en kritik riktas till kristna som tummar på dessa ideal. Det står ju i strid med Jesu undervisning och ”… Guds ord är lika under alla förhållanden…”57 Följande citat visar skribentens ”radikalitet” i frågan: ””Om någon kräver
ett stycke av Tyskland, så låt honom få det och ett stycke till. Om någon begär ’korridoren’ av dig, så låt honom få den och en bit till. Om någon kräver Skåne, så låt honom få Blekinge med - - -.””58
Några veckor senare, när Tyskland intagit Polen, tas ämnet upp igen av en annan skribent. Denne medger att en sådan fredsståndpunkt av många upplevs som dåraktig och verklighetsfrämmande. Skribenten följer dock den andras linje i frågan fullt ut. Om alla präglades av en sådan inställning skulle ju krig aldrig uppstå, är ett argument. Skribenten behandlar även pacifismens grundproblem. Denne menar dock att den fredliga vägen är bäst
51 Janzon (2008), s. 84 ff & 92 f. 52 Janzon (2008), s. 95-100 & 493. 53 Janzon (2008), passim. 54 Missionsbaneret, 18 november 1943 s. 4. 55 Missionsbaneret, 23 mars 1939 s 2. 56 Missionsbaneret, 7 september 1939 s. 2. 57 Missionsbaneret, 7 september 1939 s. 3. 58 Ibid.
även mot aggressiva motståndare och anser att det bästa hade varit om Polen frivilligt gett upp landet till tyskarna. Ett motiv till detta är att en mängd soldater hade överlevt och likaså att materiella värden bevarats vilket vid tidpunkten blivit en stor börda både för Tyskland och Polen.59 När skribenterna ville visa på krigets negativa sidor redovisades ofta de förluster i
människoliv och materiella värden krigen förde med sig.60
Något som enligt skribenterna gjorde kriget än mer fruktansvärt var den teknologi som fanns tillhands.
Det är fullt omvittnat av dem, som ha erfarenhet i det fallet, att krig – inte minst i vår moderna tid och med de förstörelseredskap, som nu stå till buds – är ett så fasansfullt ont, att ingen kan på förhand fullt förstå dess ohygglighet.61
En åsikt som tycks ha varit återkommande var att kriget sågs som ett av de värsta i mänsklighetens historia, inte bara på grund av de krigsredskap som fanns utan även den omfattning kriget hade. Följande citat är taget från en artikel den 30 december 1943. ”Gamla tiders krig voro väl fruktansvärda också de men framstå dock i jämförelsen med det nu pågående maskin-, mass- och totalkriget som rena idyllen. Världen har fallit offer för ett bedrägeri av Satan själv, och orsaken är, att man icke har givit rum för kärleken till sanningen.”62 Tidningens syn på krigets orsak skymtar fram. Citatet visar även på den starkt
negativa krigssynen. Följande citat belyser en skribents ståndpunkt vid krigsslutet.
Något motstycke har historien icke att uppvisa. Av enbart judarna dödades systematiskt inte mindre än 6 miljoner – bakom fronterna. Döden krossade – döden genom rep, eld, elektricitet, bly, stål och gas, hunger, köld och bakterier.63
Krigsfoärespraåkarkritiken och moralfallet
Tidningen gick ibland hårt mot dem som talade för kriget på olika sätt. Följande citat är ur en artikel som byggds upp av citat från artiklar i andra tidningar.
Det är ingen sällsynthet, att kriget framställes i en förskönande dager. Man talar i sådant sammanhang gärna om plikt, självuppoffring och hjältedåd. Det har t. o. m.sagts, att ett krig är för ett folk som en renande eld, som går hårt åt veklighet och omoral. Men all erfarenhet ger en helt annan syn på krigets väsen och verkan. Direkt och indirekt verkar krig alltid moralupplösande.64
Artikeln fortsätter med att vara kritisk mot staternas rättfärdigande av sådant som i fredstid normalt ansågs förbjudet och menar att om man trampar på ett Guds bud är det inte långt ifrån att man även trampade ner de öviga. Skribenten fortsätter:
I en tid, då praktiskt taget hela världen är indragen i krig, är det oerhört lätt att hamna i fatalism och hopplöshet. Krigets makter gå likt ohyggliga pansarvagnar fram även i människornas inre värld och nedkämpa heliga känslor och moralbegrepp och lämna vägen öppen för allt slags ont.65 59 Missionsbaneret, 12 oktober 1939 s 2. 60 Missionsbaneret, passim. 61 Missionsbaneret, 4 januari 1940 s. 2. 62 Missionsbaneret, 30 december 1943 s. 2. 63 Missionsbaneret, 23 augusti 1945 s. 2. 64 Missionsbaneret, 28 januari 1943 s. 2. 65 Ibid.
Här tar skribenten första världskriget och mellankrigsåren som exempel och tror att detta krig, på grund av sin ännu större omfattning, kommer leda till ännu svårare konsekvenser.66
En tanke som fanns var att kriget sänkte moralen hos folken.67 I en artikel den 2 mars 1944
finns följande syn på krigets följder. ”En annan sak är också klar: i krigets spår kommer att följa en moralisk dekadans, som blir fruktansvärd. Ty under ett krig förvildas folken. Alla normer och rättsbegrepp suddas ut. Kanske kommer de moraliska frågorna att överskugga alla andra efterkrigsproblem.”68 Sveriges befolkning ansågs även de påverkas av moralfallet trots
att de skonats från direkta militära sammandrabbningar.
Helt visst har kriget utövat sitt inflytande. Vårt folk har under dessa mörka och blodiga år förändrats. Krigstider är alltid nedgångstider för ett folk. Fastän vi kunnat hålla oss utanför den blodiga uppgörelse, har kriget kastat sin skugga över vårt folk. Det har tvivelsutan skett en nedgång när det gäller seder och moral. Det har skett en uppluckring, som är skrämmande. 69 Något som sågs som fruktansvärt var att många kristna i de krigsförande länderna dragits in i krigsföringen. Budskapet var tydligt. Krigföring hade ingenting med det kristna kärleksbudskapet att göra.70 Lite om vad de kristnas syn på krig enligt en skribent borde vara
kan belysas av följande citat:
Därför är det något mycket osympatiskt, då kristna ledare stiger fram och välsignar vapnen. Gud måste nog ibland skämmas lite smått över sina egna barn. Det gör han, då de visar, hur litet de förstått hans syftesmål och mening. Gud är kärleken – det står kvar, även om hans barn går våldets väg.71
Följande två citat visar även de tydligt på en syn på att kristendom och krig inte gick att förena. ”Och än en gång får vi klart för oss, att krig är djävulens uppfinning. Det är ett utbrott av ondska och djuriskhet. Hur man kan förena kristen tro och militarism – det är en besynnerlig gåta.” och ”Ty att den ena dagen ivra för militarism och den andra föra försoningens talan, det passar inte en kristen.” 72
Kriget i ord och beraättelse
I de ord skribenterna använde när de beskrev kriget framträder en tydligt pacifistisk attityd. Medan krigsutbrottet beskrevs med orden ”vemod” och ”katastrof” benämndes kriget i stort vid fredsslutet som ”en övermåttan smutsig historia”.73 Kriget skildrades även med ord som
exempelvis ”vanvett”, ”eländet” och ”detta ohyggliga krig”74
Men tidningens negativa krigssyn visades även genom de historier tidningen valde att referera. Den 5 oktober 1939 finns exempelvis ett referat från en artikel i en dagstidning som redogör för hur barn uppfattar och påverkas negativt av kriget.75 Vidare finns det artiklar som
66 Missionsbaneret, 28 januari 1943 s. 2. 67 Missionsbaneret, 22 juli 1943 s. 2. 68 Missionsbaneret, 2 mars 1944 s. 4. 69 Missionsbaneret, 26 oktober 1944 s. 1. 70 Missionsbaneret, 28 januari 1943 s. 2. 71 Missionsbaneret, 14 augusti 1941 s. 1. 72 Missionsbaneret, 16 november 1944 s. 1.
73 Missionsbaneret, 7 september 1939 s. 2 & 9, maj 1945 s. 2 74 Missionsbaneret, 14 september 1939 s 4, 7 december 1939 s 4 & 2 oktober 1941 s 1.
visar på soldaternas samvetskval efter att ha dödat och på den saknad och nöd soldaterna kunde känna efter sina familjer.76 Genom känsloladdade historier där enskilda människors
negativa upplevelser av kriget belystes kunde skribenterna ge läsaren inblick i krigets verkliga natur, dess vanvett. De känsloladdade historierna kunde dock även visa på Guds godhet och verksamhet även vid fronten genom att de beskrev känslomässiga händelser från soldaternas liv, utan att för den delen kritisera deras val att vistas som soldater vid fronten.77
Krigstjaänstvaägrarfraågan
Tidningens negativa syn på krig framträder även genom de artiklar som återkommande behandlar krigstjänstvägrarfrågan. Av vad man kan utläsa ur tidningen verkar det som om krigstjänstvägrarfrågan var ett problem som många kristna kämpade med. Ett avståndstagande mot krigsinsatser verkade vara självklart för tidningen. Ämnet diskuterades regelbundet, även före krigsutbrottet. Många artiklar var informativa och bör därför ha fungerat som ett slags stöd och handledning för läsarna.78
Följande två citat belyser tidningens position i frågan: ”Ett klart tänkande och sunt förstånd bör diktera våra handlingar.” och: ”Till upplysning för de troende ynglingar, som känna sig förhindrade av sitt genom Guds ord upplysta samvete att låta utbilda sig till krigare i den ordning gällande värnpliktslag förutsätter (och det borde varje troende känna), ville jag meddela en del saker.”79 Det som meddelas är hur den inkallade ska gå tillväga för att lagligt
slippa krigstjänst och istället utföra civilt arbete. Att få utföra civilt arbete istället för krigstjänst sågs av skribenten som en möjlighet som man borde begagna sig av. Det är dock svårt att finna en tydlig hållning i denna fråga då det även finns artiklar som pekar på att MB även var positivt inställda till en tjänstvägran även för den civila militärtjänsten.80
Den 1 augusti 1940 finns en artikel där skribenten är närmast chockad över hur ett par vapenvägrare kastads i fängelse och åkt på straffarbete. Enligt skribenten är det att svika den innersta principen i demokratin att döma personers övertygelser på detta sätt. Skribenten beklagar även att de kristna inte verkar varaeniga i frågan om sambandet mellan kristendom och krig. En tydlig kritik riktas mot uttalanden som gjorts av andra kristna som anses ha medfört skada för de samvetsömma. Tyvärr redogörs det inte för vad detta är för uttalanden. Av det som går att utläsa ur artikeln verkar det som att dessa uttalanden formades av den innevarande situationen då skribenten menar att ståndpunkterna ändrats på grund av påfrestningarna. ”Inte kunde man väl ana, att uppfattningar och ståndpunkter skulle så läggas om vid en första påfrestning. Ett är dock fast: när sinnena åter svalnat och krigets åskor rullat förbi, skola helt visst dessa uttalanden betraktas som både grumliga och underliga.”81
Avslutningen av citatet visar på skribentens ståndpunkt och tro på att tiden skulle visa på det riktiga i vapenvägrarnas vägval. Skribenten vill se en samlad kristen opinion i frågan till stöd för de samvetsömma.82
76 Missionsbaneret, 5 november 1942 s. 8 & 13 augusti 1942 s. 4. 77 Missionsbaneret, 5 mars 1942 s. 4. & 16 februari 1939 s. 8. 78 Missionsbaneret, ex: 15 december 1938 & 11 februari 1943 s. 2. 79 Missionsbaneret, 2 februari 1939 s. 4. & 15 december 1938 s. 5. 80 Missionsbaneret, 25 mars 1943 s. 4.
81 Missionsbaneret, 1 augusti 1940 s. 5. 82 Ibid.
Trots att tidningens skribenter var så starkt emot att kristna gör vapentjänst finns det i tidningen exempel på vittnesbörd från kristna soldater vid fronterna.83 Att dessa artiklar fanns
med tyder på att tidningen trots allt kunde acceptera kristna soldater och att tron fanns att Gud även var med dessa vid fronten. I en artikel den 12 november 1942 (artikeln var direkt under ovanstående beskrivna artikel)är det en ”samvetsöm” som skriver. Han vill inte kallas feg då även han älskar sitt fosterland och han vill inte kritisera dem som valt vapentjänst då han anser detta vara en individuell samvetssak.84 Denna accepterande syn framträder även i
följande citat från en artikel den 27 januari 1944:
T. o. m. frikyrkliga andliga ledare påstå, att en kristen både kan och bör vara krigare. Men här kommer nu en gudlös tysk SS-man och säger, att ”soldaten icke kommer till himmelen. Han är en syndare” Borde inte detta vara en väckelse för sovande kristna? För vår del tro vi dock, att även soldater kunna komma in i himmelen, om de nämligen äro verkligt frälsta ehuru oupplysta och traditionsbundna i sina åsikter om förhållandet mellan krig och kristendom. Men det är en stor nåd att vara upplyst och få gå den högre väg, den kärlekens väg, som Herren i sitt ord har anvisat, även om den vägen skulle vara förenad med lidanden.85
De kristna soldaterna var således frälsta, men oupplysta och det gick därför att vara både kristen och soldat, men det var inget som rekommenderades av tidningens skribenter.86
Positiv och negativ syn paå krig
Såg tidningens skribenter någon gång positivt på kriget? Det samlade intrycket visar som vi sett tydligt på ett starkt positionstagande mot krig. En fråga som diskuterades mycket var om kriget möjligen kunde leda fram till något gott genom att till exempel väcka människor till omvändelse. I en del artiklar finns en förhoppning att det skulle kunna vara så. ”För Guds folk bör läget mana till bön. Ingen nöd är i och för sig frälsande, men om Guds nåd är verksamt nära, kan nödens dag bli till räddning för många – räddning andligen.”87 Det är dock
belysande att skribenten redan i ett sådant här tidigt skede av kriget inte ser själva nöden som frälsande utan Guds nåd.
I en artikel den 4 december 1941 finns en tanke om att de kristna kanske trots allt behöver uppleva prövningar och förföljelse för att komma igång med sin tro. Detta bör dock inte tolkas alltför snävt som att skribenten skulle vara positiv till kriget. Förföljelserna skulle lika gärna kunna utspela sig inom landets gränser utan anknytning till den pågående världskonflikten. Det är dock inte orimligt att säga att skribenten skulle kunna se kriget som en faktor som kunde innebära förföljelser och prövningar av de kristna.88En liknande tanke
finns i en artikel den 2 juli 1942 där det påpekas att Bibeln är en bok för tider i krig. Detta är intressant då skribenten bland annat menar att människor söker sig till Bibeln när allt annat omkring dem raseras. Bredvid uppfattningen om att kriget inte leder till något gott finns således denna uppfattning om att Bibeln visar människor hur de kan ge sig själva, och däribland sin nöd, till Jesus och att därigenom få hjälp i sina liv i krigstiden, vilket är orsaken till att de söker hjälp i Bibeln89
83 Missionsbaneret, 12 november 1942 s. 4 & 11 mars 1943 s. 4. 84 Missionsbaneret, 12 november 1942 s. 4. 85 Missionsbaneret, 27 januari 1944 s. 4. 86 Ibid. 87 Missionsbaneret, 7 september 1939 s 2. 88 Missionsbaneret, 4 december 1941 s. 1. 89 Missionsbaneret, 2 juli 1942 s. 4.
En och en halv månader senare finns i tidningen åter en artikel som pekar på att kriget kan leda till omvändelser. Artikeln är hämtad från en annan tidning, Sydposten, och handlar om hur ryssar på grund av den väldiga nöden öppnar upp för kristligt arbete bland befolkningen. Artikeln avslutas med dessa rader: ”Så blir då åter detta klart, att nöden får driva människor till Gud och öppna väg för Guds ord, det enda, som kan ge tröst och kraft i livets svåraste prövningar.”90
Tidningens ställning i frågan var dock övervägande den motsatta, kriget kunde inte gynna kristendomens utbredande. Detta kan exempelvis belysas av en artikel den 14 december 1939. Kriget benämns här som något fruktansvärt ont som snarare förhärdar människor än hjälper dem komma till insikter, i detta sammanhang om Guds frälsning och den enskilda människans omvändelse.91 Kriget sågs som något fullständigt ont som omöjligen kunde föra något gott
med sig. ”Kriget har intet gott med sig. Tvärtom utlöser den starka, onda krafter, som bli verksamma på olika områden.”92 I en artikel den 18 november 1943 går en skribent till häftigt
angrepp mot ett uttalande av ett organ som uttryckte sig på följande sätt: ””Den ädla konsten att sköta kanoner””93. Skribenten är helt klar i sin ståndpunkt, kriget medför förödelse både på
ett mänskligt som ett materiellt plan. ”Har då kriget gjort människorna bättre? Nej, tvärtom! Kriget sänker med matematisk säkerhet den moraliska nivån.”94 Viktigt att påpeka är att
denna artikel först och främst gick emot själva krigskonsten och dess förespråkning. Att Gud skulle kunna använda nöden till att göra något gott återfinns som sagt i ett par artiklar.
Sammanfattning
I tidningen kunde läsarna få information om de förstörelser kriget medförde på olika områden och hur krigets omfattning och den teknologi som fanns tillhands gjorde detta krig förödande. Kriget beskrevs ofta med starkt negativa ord. Känsloladdade historier kunde också användas till att lyfta fram krigets negativa sidor. Men det fanns även känsloladdade historier som visade på Guds kärleks verksamhet vid fronterna hos soldater i krig.
Kritik riktades mot krigsförespråkare, även kristna sådana som ställde sig bakom krigsföringen. Krig och kristendom sågs som oförenligt eftersom våld inte ingick i Guds plan med människan. I några artiklar gick skribenterna så långt i sin pacifism att de förespråkade total kapitulation om exempelvis Tyskland skulle anfalla. Detta skulle rädda människoliv och gynna båda sidorna i konflikten. Denna inställning intogs i samband med kriget i Polen i början av världskriget.
Tidningen hade regelbundet artiklar om vapentjänstvägring. Tjänstvägringens grad kunde dock skifta då vissa artiklar tyder på en förespråkning av total tjänstvägring medan andra talar tydligt för tjänstvägring från krigstjänsten men är positivt inställda till den civila militärtjänsten. En kritik fanns även här mot kristna som blandade ihop krigstjänst och kristendom, detta på grund av tidens påfrestningar. En tro fanns dock att vapenvägrarnas val skulle visa sig vara det rätta till slut. Vidare efterlystes en samlad kristen opinion i frågan.
90 Missionsbaneret, 20 augusti 1942 s. 5. 91 Missionsbaneret, 14 dec 1939 s. 2. 92 Missionsbaneret, 5 november 1942 s. 2. 93 Missionsbaneret, 18 november 1943 s. 4. 94 Ibid.
Tidningens skribenter accepterade kristna soldaters berättelser om deras liv vid fronterna och ansåg att även dessa kunde vara frälsta och hade erfarenheter de kunde berika tidningens läsare med. Det rekommenderades dock inte att bli soldat som kristen.
Ett par artiklar visar på en mer positiv syn, i det att de lyfte fram möjliga positiva bieffekter av kriget. Några artiklar menade att nöden kunden leda människor till omvändelse, en att nöden ledde människor till att läsa Bibeln och en annan att nöden för kristna på längre sikt skulle kunna berika deras tro. Nöden i den sistnämnda artikel kan dock tolkas som nöd i allmänhet och behöver inte, men kan, ha anknytning till kriget. En vanlig uppfattning var dock att kriget gjorde människorna hårda. Från år 1943 och framåt fanns ett par artiklar om krigets påverkan på det moraliska planet. Den sänkta moralen gällde även Sveriges befolkning, trots att landet klarat sig undan direkta militära sammandrabbningar.
Krigets orsaker
Grundorsaken till eländet är att man utestänger Gud från hjärta och liv. Ty Gud är kärleken och sanningen, och där kärlek och sanning råda, blir det aldrig krig.95
Självhävdelsens väg – att under alla förhållanden, till varje pris och med alla medel hävda sig själv och sitt – leder ofelbart till kriser och krig.96
Citaten visar lite på vad tidningens skribenter ansåg kriget bero på, nämligen Gudsförnekelse och självhävdelse.
Maänniskans egentillraäcklighet
Hur såg då tidningens skribenter på krigets orsaker? Politiska förklaringar och analyser till krigsutbrottet utan anknytning till kristendomen existerar i princip inte. En återkommande förklaring var att försöka tolka kriget som en del av människans benägenhet att söka sin egen väg framför Guds väg. Kritik riktades bland annat till alla de försök att med det mänskliga förnuftet försöka förklara och lösa världens problem. Den 26 juni 1941 återger tidningen exempelvis ett litet avsnitt från en text skriven av en pastor Ingemar Ingerstam vilken går till angrepp mot det mänskliga förnuftets upphöjdhet.
Här ha säkerligen materialistiska historieuppfattningar och världsåskådningar, där man avskaffat himmelens Gud ur det historiska sammanhanget och mänskliga tänkandet samt upphöjt sitt eget förmörkade förnuft till gudinna, varit med i förberedelseverket för denna mörka tids inbrott över vår jord. [nytt stycke] Politiska tidsrörelser, vilka enbart syftat till att bygga upp ett jordiskt lyckorike i denna tillvaro men som lämnat tron på Gud och en tillvaro bortom döden ur räkningen, ha här gjort sitt verk.97
Enligt Ingerstam kan inga samhällssystem i sig själva leda fram till en lösning, inte ens demokratin. I en artikel den 1 juni 1944 anses kriget bero på människornas val att vända Gud ryggen. Rysslands ”gudlöshetsrörelse” och den nazistiska regimen i Tyskland nämns som exempel, men även länder som England och USA kritiseras för sin otro och materialism.98 I
slutet av kriget kritiserar ÖM:s missionsföreståndare John Magnusson humanismen och dess fokusering på den goda människan. Magnusson menar att humanismen vill leda människan till livsförvandling genom att först finna det goda i människan och sedan anknyta till detta.
95 Missionsbaneret, 7 dec 1939 s 4. 96 Missionsbaneret, 7 september 1939 s 3. 97 Missionsbaneret, 26 juni 1941 s 4. 98 Missionsbaneret, 1 juni 1944 s. 2.
Enligt Magnusson har man förnekat de avgrunder som finns i människan och försökt lösa problemen på egen hand vilket är totalt omöjligt och snarare får motsatt effekt. Mot detta ställer han undervisningen i Bibeln som säger att människans enda hjälp är Gud, genom att Gud skapar något nytt i människans inre när denne vänder sig till honom. Utan Guds hjälp kan inte människans problem lösas.99 Denna tro att Gud vill och kan hjälpa människan, och
även tron på Bibeln som Guds ord till människan, är genomgående för Missionsbaneret under hela krigsperioden.100
Tidsandan
En återkommande utgångspunkt var att det rådde ett allmänt moraliskt förfall bland människorna, både i Sverige och i övriga Europa. Strax efter krigets utbrott finns i en artikel den 5 oktober 1939 till exempel en stark kritik av tidsandan ”Vad är det som sker? Är det bara geografiska gränser, som flyttas och utplånas? Nej, det vi bevittna i dag är en följd av vad som skett de sista årtiondena. Kriget är ett uttryck för den anda, som länge behärskat Europas folk.”101 Vad bestod då denna anda av enligt skribenten? Denne menade att orsaken till kriget
var avkristning och i samband med detta en strävan att uppnå materiella fördelar. I detta ingick även ett utsvävande nöjesliv. Den storslagna tekniken som fanns tillhands användes dels till egen bekvämlighet, dels till förstörelseredskap. Enligt skribenten hade människan blivit slavar under tekniken som inte gick att manövreras. Tekniken hade blivit en demon som mycket väl kunde förinta människan. Orsaken till detta var att människan hade tystat de etiska och andliga kraven i sina liv.”Människorna ha blivit bekväma, ytliga och själlösa.”102 Den
anda som under en längre tid behärskat Europas folk var enligt skribenten således en slags gudlöshetsanda och avkristningsprocess där människornas strävan efter materiella fördelar ytterst sattes i fokus.103 Oron för västerlandets utbredda konsumtion av synd som hade till
syfte att tillgodose de egna begären genom till exempel teatrar eller filmer, och dess konsekvenser för världsläget var stor.104
Både folket och dess ledare ansågs bära skuld till moralförfallet enligt en skribent till en artikel den 11 januari 1940. Även om skribenten anser att det är ledarna som bär skulden och att de genom sitt inflytande bär största ansvaret så menar denne även att det nog kan stämma att folket får de ledare de förtjänar och att även de är medansvariga.105 Inte heller de kristna
sågs som utan skuld. I en artikel den 1 juni 1944 framförs en kritik till att det skulle vara kristendomen i sig som gjort bankrutt under krigsåren. Istället menar skribenten att det är den kristendomslösa kulturen som gjort bankrutt och att kriget både är en dom över kyrkan och historien. Här menar skribenten att även kristna haft ett ansvar inför det inträffade, har syndat och har del i skulden då alla är med om att utforma tidsandan. Kristnas halvhjärtenhet hade hindrat kristendomen från att genomsyra världen samtidigt som världen fortsatt att vända Gud ryggen.106 I en artikel den 8 april 1943 riktas blicken återigen mot de kristna. Alla anses bära
ansvar för krisen och även kyrkan och de kristna måste tänka igenom sina gärningar och gå under domen. Tanken i artikeln är att om de kristna verkligen hade brunnit för sin tro hade Gud använt dem till att positivt påverka människor vilket hade kunnat förhindra kriget.
99 Missionsbaneret, 12 juli 1945 s. 1. 100 Missionsbaneret, passim.
101 Missionsbaneret, 5 oktober 1939 s 4. 102 Missionsbaneret, Ibid.
103 Missionsbaneret, Ibid.
104 Missionsbaneret, passim, ex: 11 mars 1943 s. 2. 105 Missionsbaneret, 11 januari 1940 s. 2.
