Energideklarationer i Sverige

Examensarbete. C-uppsats inom fastighetsvetenskap

Energideklarationer i Sverige

– Hinner alla berörda byggnader energideklareras inom tidsramarna?

Malin Bengtsson

FÖRORD

Detta examensarbete omfattar femton högskolepoäng och är den avslutande delen av utbildningsprogrammet Fastighetsföretagande – Property Management 180 poäng vid kultur och samhälle på Malmö högskola.

Jag vill först och främst rikta ett stort tack till min handledare Anders Kjellström som givit mig konstruktiva synpunkter på uppsatsen under tidens gång. Jag vill även tacka medverkande respondenter som har avsatt tid och berikat uppsatsens innehåll. Ett särskilt tack riktas till Björn Bengtsson som bidragit med värdefull och konstruktiv feedback under arbetets gång. Ett tack ska även riktas till de personer som granskat studien med kritisk blick och lämnat synpunkter på uppsatsens innehåll.

Malmö i maj 2008

Malin Bengtsson

SAMMANFATTNING

Den första oktober 2006 infördes lagen (SFS 2006:985) om energideklaration för byggnader. En energideklaration beskriver hur effektivt ett hus är utifrån energisynpunkt. Den talar bland annat om för byggnadens ägare hur energianvändningen kan minskas och driftkostnaderna sänkas. Lagen innehåller skyldighet för ägare till byggnader av olika slag att energideklarera sina byggnader med hjälp av en oberoende expert. Enligt lagen om energideklaration ska cirka 400 000 byggnader i Sverige vara energideklarerade senast 31 december 2008.

Detta gäller hyres- och bostadsrättshus, lokaler och specialbyggnader.

Ett av de viktigaste avsnitten i energideklarationen handlar om de kostnadseffektiva åtgärder som ägaren till byggnaden kan genomföra för att sänka energianvändningen. Åtgärderna som föreslås är inte tvingande men tanken är att de ska vara så lönsamma att ägaren motiveras genomföra dem för att minska energianvändningen. För att kunna genomföra en energideklaration måste ett företag ha låtit ackreditera sig hos SWEDAC vars huvuduppgift är att verka som nationellt ackrediteringsorgan. För att få en ackreditering av SWEDAC krävs bland annat att företaget har minst en certifierad person i arbetsledande ställning och att det är organiserat på ett sätt som gör att de kan utföra energideklarationer enligt Boverkets föreskrifter. Kommunen är tillsynsmyndighet när det gäller energideklarationerna. Om deklarationen inte utförs kan kommunen utdöma vite gentemot byggnadens ägare om han/hon inte fullgör sin skyldighet genom att energideklarera sin byggnad.

Denna uppsats undersöker om det är möjligt att de byggnader som är berörda ska hinna energideklareras inom tidsramarna och vilka ekonomiska konsekvenser detta kan medföra för byggnadens ägare.

Det finns inte tillräckligt med resurser för att energideklarera de berörda byggnaderna. Även om berörda experter jobbar heltid åt uppgiften finns ej tid att fullfölja denna inom uppsatt tidsram. Resultatet av detta kan leda till att ägare behöver betala vite för något som i grunden inte är möjligt att uppnå. Kostnaden för att upprätta en energideklaration är ganska stor för byggnadens ägare. Tanken är dock att ägarna ska tjäna in pengar på de åtgärdsförslag som energiexperten ger. Förslagen kan leda till besparingar för både ägaren och miljön.

ENERGY DECLARATIONS IN SWEDEN

ABSTRACT

The first of October 2006 a new law was introduced regarding declaring energy use of buildings. This declaration will be used to describe the efficiency of a building regarding it´s use of energy. The law posts that owners have a responsibility to declare the use of energy in their buildings through an independent expert. According to the law 400 000 of Sweden’s buildings should be declared regarding use of energy by the 31st of December 2008. The most important part of the declaration is regarding the cost-efficient measures that could be taken towards reducing the use of energy. These measures are not forced upon the owner but are designed to be rewarding and efficient. SWEDAC is the Swedish organ certified to accredit companies to be able to declare regarding energy. The municipalities of Sweden are the authorities chosen to supervise the declarations.

The resources are not sufficient to manage this task within the given timeframe. Even if the certified experts work full time with this task they will only manage less than half of the buildings. The cost to declare the buildings energy is quite high but the thought is that the law in the end will profit both the owners and the environment.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

2.1.2 Kvalitativ och kvantitativ metod ... 5

2.2 Litteraturgenomgång ... 5

2.3 Val av datainsamlingsmetoder ... 6

2.3.1 Primärdata ... 6

2.3.2 Sekundärdata... 6

2.3.2.1 Frågeformulär ... 6

2.3.2.2 Genomförande och sammanställande av frågeformulär ... 7

2.4 Urval ... 7

2.4.1 Val av respondenter ... 8

2.5 Källkritik... 9

2.6 Målgrupp... 10

3. LITTERATURGENOMGÅNG MED JURIDISK ÖVERSIKT ... 11

3.1 Historik om energideklarationer ... 11

3.2 Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader ... 12

3.3 När ska en energideklaration upprättas? ... 14

3.4 Vad är en energideklaration?... 15

3.5 Vad ska en energideklaration innehålla?... 15

3.6 En beräknad kostnad för att upprätta energideklarationer ... 15

3.7 Vem gör energideklarationen?... 16

3.7.2 Vad är ackreditering? ... 17

3.7.3 Varför ackreditering? ... 17

3.8 Vem ansvarar för vad? ... 17

3.9 Hur går det till när man ska energideklarera? ... 19

3.10 Lämna uppgifter till energideklarationen via eNyckeln... 21

3.11 Fördelar med energideklarationen ... 22

4. RESULTATET AV DEN EMPIRISKA UNDERSÖKNINGEN ... 24

4.1 Boverket ... 24

4.1.1 Fakta om Boverket ... 24

4.1.2 Besöksintervju med Boverket ... 24

4.2 SWEDAC ... 27

4.2.1 Fakta om SWEDAC ... 27

4.2.2 Telefonintervju med SWEDAC ... 27

4.3 Riksbyggen ... 28

4.3.1 Fakta om Riksbyggen... 28

4.3.2 Telefonintervju med Riksbyggen ... 28

4.4 Anticimex AB... 29

4.4.1 Fakta om Anticimex AB ... 29

4.4.2 Telefonintervju med Anticimex Energicenter ... 29

4.5 Apoidea AB ... 30

4.5.1 Fakta om Apoidea ... 30

4.5.1 Telefonintervju med Apoidea... 31

4.6 SWEDCERT AB ... 32

4.6.1 Fakta om SWEDCERT... 32

4.6.1 Telefonintervju med SWEDCERT ... 32

4.7 Karlskrona Kommun ... 33

4.8 Frågeformulär till ackrediterade företag... 35

4.8.1 Drift-Energi-Control ... 35

4.8.2 BROWIK Installation i Örebro AB... 35

4.8.3 Borås energi och miljö ... 35

4.8.4 Energi- & Driftkonsult AB ... 36

4.8.5 Energideklarering Väst AB ... 36

4.8.6 Greencon energi & miljö AB... 36

5. ANALYS ... 37

5.1 Hinner alla berörda byggnader energideklareras inom tidsramarna?... 37

5.2 Vilka ekonomiska konsekvenser blir det för byggnadens ägare?... 40

6. SLUTSATS ... 42

7. EGNA REFLEKTIONER ... 44

KÄLLFÖRTECKNING ... 46

BILAGOR ... 49

Bilaga 1 Intervjufrågor angående Energideklarationer... 49

Bilaga 2 Blankett - energideklaration... 50

Bilaga 3 Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader ... 53

Bilaga 4 Förordning (2006:1592)om energideklaration för byggnad... 60

1 INLEDNING

Det inledande kapitlet i uppsatsen skall ge läsaren en introduktion i ämnet. Efter en presentation av bakgrunden till arbetet följer uppsatsens syfte och frågeställningar. Vidare beskrivs avgränsningar till ämnet samt studiens fortsatta disposition.

1.1 Bakgrund

Det har varit en lång väg från EU-direktiv till svensk lag. EU:s direktiv om energideklarationer kungjordes 2002. Det angavs redan då att deklarationerna skulle vara genomförda vid utgången av 2008. Sverige stiftade inte sin lag om energideklarationer förrän 1 oktober 2006, förordningen av regeringen utkom den 9 januari 2007 och Boverkets föreskrifter ytterligare några månader senare. Det genomfördes några deklarationer i september, men det är först nu under våren 2008 som verksamheten kommit igång i någon större utsträckning (www.energimyndigheten.se).

Det är cirka 400 000 byggnader i Sverige som ska vara energideklarerade senast 31 december 2008, enligt lagen om energideklaration. Detta gäller då hyres- och bostadsrättshus, lokaler och specialbyggnader. Nya byggnader, byggnader som säljs och övriga byggnader med nyttjanderätt ska energideklarera sina byggnader från och med den 1 januari 2009 (www.boverket.se).

1.2 Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det är möjligt att de byggnader som är berörda ska hinna energideklareras inom tidsramarna. Syftet är även att få en bild av vilka ekonomiska konsekvenser detta kan medföra för byggnaders ägare.

1.3 Frågeställningar

Uppsatsens frågeställningar är:

• Hur många ackrediterade företag finns det? • Hur många certifierade energiexperter finns det? • Hur lång tid tar det att besiktiga en byggnad?

• Vad händer om alla byggnader inte hinner energideklareras innan årsskiftet?

1.4 Avgränsning

För att begränsa studiens omfattning har villor inte tagits i beaktning då dessa inte behöver energideklareras förrän efter årsskiftet. Uppsatsen har istället riktat in sig på hyres- och bostadsrättshus, lokaler och specialbyggnader då dessa ska energideklareras senast 31 december 2008. Endast Blekinge län har undersökts, detta gjordes med tanke på att Boverket är den myndighet som ser över energideklarationerna och de har sitt säte i Karlskrona. Besparingsförslagen har inte beaktats utan uppsatsen undersöker om det finns tillräckligt med resurser för att energideklarera de berörda byggnaderna och vad kostnaden blir för ägaren.

1.5 Disposition

Nedan följer en kort presentation av uppsatsens fortsatta disposition.

Kapitel 2 - Metod I detta kapitel redogörs och motiveras de metodval som legat till grund för uppsatsen. Därefter beskrivs de valda datainsamlingsmetoderna. Kapitlet avslutas med en kritisk granskning av källor.

Kapitel 3 - Teori I början av kapitlet beskrivs historiken om energideklarationer samt en genomgång av lagstiftningen. Kapitlet fortsätter med de teorier och begrepp som är centrala för analysen och som därmed används för att uppfylla uppsatsens syfte.

Kapitel 4 - Empiri I detta kapitel ges en sammanställning av vad som framkommit under intervjuerna som ett underlag för kommande analys. Först presenteras de företag som medverkat följt av en sammanställning av svaren.

Kapitel 5 – Analys I detta kapitel presenteras undersökningsmaterial och med teorikapitlet som vägledning tolkas och bearbetas undersökningsresultatet som framkommit genom samtalsintervjuerna och frågeformulären.

Kapitel 6 - Slutsats I detta kapitel redogörs svaren på de frågeställningar som ställdes inledningsvis. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är huruvida det är möjligt att de byggnader som är berörda ska hinna energideklareras innan året är slut.

Kapitel 7 - Reflektioner I detta kapitel beskriver författaren de reflektioner som framkommit under arbetets gång.

2. METOD

I detta kapitel redogörs och motiveras de metodval som legat till grund för uppsatsen. Därefter beskrivs de valda datainsamlingsmetoderna. Kapitlet avslutas med en kritisk granskning av källor.

2.1 Ämnesval

Energideklarationer utsågs som det mest intressanta ämnet. Främsta orsakerna till ämnesvalet var dels att det är så aktuellt eftersom det skrivs så mycket om deklarationer i fastighetsbranschen och dels intresset över att studera om lagen kommer att uppfylla sitt syfte. Chansen är även stor att man som framtida yrkesutövare inom fatighetsbranschen kommer att handskas med energideklarationer. En medvetenhet fanns om att studier inte har gjorts angående deklarationer. Det går alltså inte med säkerhet att säga om alla berörda byggnader hinner energideklareras inom tidsramarna, utan man kan endast spekulera hur framtiden kommer att te sig.

2.1.1 Abduktiv ansats

De verkligt centrala problemen inom filosofin, metavetenskapen och inom allt vetenskapligt arbete är hur man ska relatera teori och verklighet. Deduktion, induktion och abduktion är tre olika alternativa sätt som forskaren kan arbeta med för att relatera teori och empiri. Abduktiv ansats kan innebära en kombination av induktiv och deduktiv ansats. Det första steget i en abduktiv ansats kännetecknas av att vara induktivt. Utifrån ett enstaka fall formuleras ett hypotetiskt mönster som kan förklara fallet, det vill säga ett förslag till en teoretisk djupstruktur. I det andra steget arbetar forskaren deduktivt. Då prövas denna hypotes och teorin på nya fall. Det är då den ursprungliga hypotesen och teorin kan utvecklas och utvidgas för att bli mer generellt. (Patel, R. Davidson, B, 2003, s 23-24)

En abduktiv ansats har tillämpats eftersom undersökningen tog sin början i teorin och gått via empirin och sedan åter till teorin. För att kunna utforma intervjufrågor samt ett frågeformulär behövdes teoretiska kunskaper. Sedan kopplades teori och empiri samman för att besvara frågeställningarna. Slutsatser har dragits om sammanhang som inte var angivna i empirin.

2.1.2 Kvalitativ och kvantitativ metod

I denna uppsats har såväl kvalitativ som kvantitativ metod använts. Kvalitativa metoder kännetecknas av att forskaren inte använder sig av siffror eller tal. Metoden inbegriper eller resulterar i verbala formuleringar, skrivna eller talade. Utsagor sker verbalt och instrumenten består av det traditionella ”ordet”. Vid kvantitativ metod använder forskaren sig av mätningar, kvantifiering med hjälp av matematik och statistik. Det är sådana metoder som leder till numeriska observationer (Backman, 1998, s 31).

Skillnaderna mellan de båda metoderna är att kvalitativ metod måste tolkas eftersom den inte kan kvantifieras. En kvantitativ metod däremot mäter och fokuserar på variabler och samband (Backman, 1998, s 31,48).

Initialt så användes en kvalitativ forskningsmetod. Det genomfördes kvalitativa intervjuer med Thomas Johansson, civilingenjör på Boverket, Per Rahbek, informationschef på SWEDAC AB, Kjell Berndtsson, Riksbyggensenergi- och miljöchef på Riksbyggen, Roger Fredriksson, verkställande direktör/energianalytiker på Apoidea AB, Carl-Erik Carlsson, förvaltningsingenjör på Karlskrona kommun, Henrik Olsson, civilingenjör på Anticimex Energicenter, och Magnus Jerlmark, tekniskt ansvarig för personcertifiering på SWEDCERT AB. Dessa intervjuer gav olika sorters infallsvinklar och information.

Det angavs uppgifter vid intervjuerna och frågeformulären som sedan har använts för underlagen vid analysen. För att se om det är möjligt att alla berörda byggnader ska hinna energideklareras i år, användes den kvantitativa metoden och beräknades med hjälp av kostnadsuppgifter inhämtade från respondenterna.

2.2 Litteraturgenomgång

Inledningsvis lästes så mycket material som möjligt inom ämnet för att på så sätt få en övergripande bild av vad den nya lagen om energideklarationer för byggnader innebär och hur detta påverkar byggnadens ägare. Materialet som behandlades var:

• EU-direktiv, propositioner och lagar – för att få en uppfattning om gällande regler. • Internet och tidningsartiklar – för att få bättre kunskap om ämnet.

• Uppsats – om energideklarationer, som har haft andra syften och frågeställningar. Denna uppsats har undersökt vad systemet med energideklarationer innebär och hur detta kommer att bemötas inom fastighetsbranschen.

2.3 Val av datainsamlingsmetoder

I detta avsnitt beskrivs de metoder som valts för insamling av data för uppsatsen. Ett frågeformulär upprättades och skickades ut till några företag som har blivit ackrediterade av SWEDAC. Intervju på Boverket i Karlskrona har genomförts samt intervju över telefon med berörda företag för insamling av primärdata. För insamling av sekundärdata har relevanta internetsidor, tidningsartiklar och lagar studerats.

2.3.1 Primärdata

Primärdata kan vara forskningsrapporter. Primärdata är även sådan information som författaren själv har samlat in för sitt bestämda ändamål (Hartman, 2004, s 214). I denna uppsats har primärdata samlats in genom intervjuer, dels i form av besök hos intervjuperson, telefonintervjuer och dels via frågeformulär.

2.3.2 Sekundärdata

Sekundärdata kallas ofta böcker eller insamlad information som behandlar ett ämne med ett annat syfte än för den aktuella undersökningen. Sekundärdata ger ofta inte tillräckligt med detaljer om hur undersökningarna är genomförda och den kan även vara vinklad på grund av att det är nästintill omöjligt att vara objektiv i summering av skrivet material (Hartman, 2004, s 214). Sökning efter sekundärdata, data som tidigare sammanställts av andra, har i detta arbete gjorts främst med hjälp av internet och tidningsartiklar.

2.3.2.1 Frågeformulär

Frågorna i formuläret utformades utifrån en av uppsatsens frågeställningar. Detta gjordes för att få en uppfattning om hur lång tid det tar att besiktiga en byggnad. Genom att få olika svar på hur lång tid det tar att energideklarera en byggnad, blir det lättare att räkna på om det finns tillräckligt med resurser för att energideklarera alla berörda byggnaderna.

2.3.2.2 Genomförande och sammanställande av frågeformulär

Frågeformuläret skickades ut till 13 företag som blivit ackrediterade av SWEDAC. Företagen valdes ut i bokstavsordning på SWEDAC:s databas över ackrediterade verksamheter. Av dessa 13 företagen var det sju stycken som svarade. Anledningen till varför det endast var sju av de 13 företagen som svarade var dels att frågorna inte var så bra utformade som de kunde har varit och dels tiden de skulle lägga på att besvara det. En av de tillfrågade tog kontakt via e-postadress och därefter diskuterades frågorna via telefon. Formuläret såg likadant ut för samtliga respondenter (se bilaga 5). Frågorna var skrivna så att respondenten kunde formulera egna svar. Respondenterna skickade sedan svaren via en e-postadress. Därefter sammanställdes svaren.

2.4 Urval

När kunskapskällan väl är vald, ställs författaren inför frågan vem eller vad som ska intervjuas eller observeras. Ett alternativ är att använda sig av ett bekvämlighetsurval, ibland även kallat tillfällighetsurval. Detta betyder att ett urval görs enkelt och bekvämt, de individer som är inom räckhåll och som finns tillgängliga väljs att ingå i undersökningen. En annan urvalsmetod att använda sig av är snöbollsurvalet, en variant av bekvämlighetsurvalet. Med detta menas att någon eller några individer väljs ut och som sedan förmedlar vidare kontakter. De som har valts ut att prata med från början föreslår kontakt med någon som de känner eller anser lämplig att prata med. Det finns en risk med dessa tillvägagångssätt, urvalet riskerar att inte bli representativt. Med andra ord går det inte med säkerhet att veta om urvalet är representativt eller inte. Bekvämlighetsurvalet kan ge ett representativt urval (Hartman, 2004, s 243-244).

I denna uppsats har ett bekvämlighetsurval tillämpats. Uppsatsens begränsade tidsutrymme har inneburit att urvalet riktades mot Blekinge län. Detta gjordes på grund av att Boverket är den myndighet som har till uppgift att föra ett register över energideklarationerna och att de har sitt säte i Karlskrona. Telefonintervjuer har även skett med företag som arbetar i Blekinge som sitter inne med goda kunskaper om energideklarationer. Det har även skett intervjuer med andra företag som innehar goda kunskaper för att få en så bred uppfattning om ämnet som möjligt. Syftet med att undersöka både små och stora aktörer på marknaden är att de har olika uppfattningar om ämnet och besitter med olika kunskaper. Efter denna specificering har

ett antal företag kontaktats och informerats om uppsatsens syfte. I uppsatsen har även snöbollsurvalet använts, en av aktörerna har rekommenderat att ta vidare kontakt med ett företag som är sakkunnig inom området. Genom att välja olika företag kan man urskilja eventuella likheter och olikheter angående deras syn på energideklarationer.

2.4.1 Val av respondenter

Från början valdes fem respondenter ut. Henrik Olsson från Anticimex AB föreslog om SWEDCERT som ytterligare en informant. De resterande fem respondenterna valdes ut med tanke på deras kunskaper om uppsatsens ämne.

Boverket är den myndighet som arbetar med frågor kring byggande, förvaltning, bebyggelse och för olika boendefrågor. En intervju gjordes med Thomas Johansson på Boverket som är ansvarig för hur energideklarationerna genomförs och också administrerar registret över deklarerade byggnader.

SWEDAC är en statlig myndighet som både har en myndighetsutövande roll och en ren uppdragsbaserad verksamhet. Deras huvuduppgift är att verka som nationellt ackrediteringsorgan. SWEDAC ackrediterar företag för att dessa ska kunna utföra energideklarationerna. En intervju gjordes med Per Rahbek som är informationschef på SWEDAC.

Riksbyggen är en kooperativ medlems- och intresseorganisation för Riksbyggens bostadsrättsföreningar. Riksbyggen är ackrediterade av det nationella ackrediteringsorganet SWEDAC för att verka som oberoende kontrollorgan för energideklarationer. Riksbyggen valdes eftersom de är rikstäckande och var en av de första som hade certifierade energiexperter i Blekinge. En förvaltare i Blekinge tipsade om Riksbyggen, med tanke på att de inte fanns med på SWEDAC:s hemsida över ackrediterade företag. En intervju gjordes med Kjell Berndtsson som är riksbyggensenergi- och miljöchef på Riksbyggen.

Även Anticimex AB är ackrediterade av det nationella ackrediteringsorganet SWEDAC för att verka som oberoende kontrollorgan för energideklarationer. Anticimex är rikstäckande och även de har certifierade energiexperter i Blekinge. Anticimex fanns med på SWDEAC:s hemsida över ackrediterade företag. En intervju gjordes med Henrik Olsson som är civilingenjör på Anticimex energicenter i Karlstad.

Kommunen är tillsynsmyndighet när det gäller energideklarationerna, det vill säga det är de som kommer att kontrollera så att tidsramarna följs. De har även befogenhet att utfärda vite om kraven inte efterlevs. Karlskrona kommun valdes på grund av att Boverket har sitt säte där och eftersom det är den största kommunen i Blekinge län. En intervju gjordes med Carl-Erik Carlsson som är förvaltningsingenjör på Karlskrona kommun.

2.5 Källkritik

Vid skrivandet av en uppsats är det viktigt att kritiskt försöka bedöma källornas innehåll så att man får de källor som har relevans och väsentlighet för frågeställningen. Kritisk granskning av källor gäller givetvis alla källuppgifter som till exempel intervjuer, statistik.

”Syftet med källkritik är att bestämma om källan mäter det den utger sig för att mäta (dvs om den är valid), om den är väsentlig från frågeställningen (dvs om den har relevans) och om den är fri från systematiska felvariationer (dvs om den är reliabel).”

(Eriksson, Wiedersheim-Paul, 2001, s 150).

Det har funnits mycket fakta om energideklarationer på internet, som har använts i uppsatsen. Informationen har varit bred och kändes emellanåt motstridig. Ett exempel på detta är att det inte riktigt framgår hur många byggnader det är som ska energideklareras i år. En uppgift angavs på Boverkets hemsida medan Thomas Johansson som är ansvarig för energideklarationerna på Boverket lämnade en annan.

Det har förekommit en varierande bredd av respondenter i undersökningen. Detta gjordes för att få en bredare och därmed mer vetenskaplig grund att stå på. De tillfrågade respondenterna gav väl användbar information.

De som ställde upp var mycket seriösa och intresserade av att medverka. De tog sig tid och var mycket hjälpsamma under intervjuerna. Det var dock lite svårt att få tag i respondenterna från början. Det märktes att de hade fullt upp med energideklarationerna.

Det framkom intressanta svar, både under besöksintervjun på Boverket samt telefonintervjuerna. Tyvärr så har man inte kommit så långt med energideklarationerna. Än så länge är det inte så många byggnader som har blivit energideklarerade. På grund av detta blev inte uppgifterna som framkom under intervjuerna och frågeformulären riktigt så pålitliga som hoppats.

Effekten av frågeformuläret som skickades ut till ackrediterade företag fick inte det utfall som önskats. Frågorna som ställdes kunde ha varit bättre utformade för respondenterna.

I frågeformuläret ställdes den intressanta frågan; hur mycket kostar det att utföra en besiktning per byggnad? Respondenterna gav väldigt spridda summor. Detta beror förmodligen på att frågan var väldigt abstrakt i sin utformning och angav inte vilken bostadskategori, storlek eller hur installationstät byggnaden är. Det kan även bero på att det inte är så många byggnader som har energideklarerats.

2.6 Målgrupp

Uppsatsen riktar sig till personer som är intresserade av fastighetsbranschen och till studenter inom fastighetsvetenskap.

3. LITTERATURGENOMGÅNG MED JURIDISK ÖVERSIKT

I början av kapitlet beskrivs historiken om energideklarationer samt en genomgång av lagstiftningen. Kapitlet fortsätter med de teorier och begrepp som är centrala för analysen och som därmed används för att uppfylla uppsatsens syfte.

3.1 Historik om energideklarationer

Ett EG-direktiv (EG/2002/91) ligger bakom kravet på energideklaration. Sverige är skyldig att följa direktivet. Syftet med Europarlamentet och rådets direktiv 2002/91/EG är att EU vill minska utsläppen av klimatförstörande växthusgaser och beroendet av importerad energi. EU har bedömt att behovet av att importera energi kommer att öka kraftigt. En stor del av energin, som främst kommer från växthusgasgenererande olja, gas och kol, går till uppvärmning av byggnader. EU införde därför ett direktiv om obligatoriska energideklarationer av byggnader för att kunna minska energibehovet (www.fastighetsagarna.se).

Den första oktober 2006 infördes lagen (SFS 2006:985) om energideklaration för byggnader. Lagen innehåller skyldighet för ägare till byggnader av olika slag att deklarera sina byggnader med hjälp av en oberoende expert. Det är cirka 400 000 byggnader i Sverige som ska vara energideklarerade senast 31 december 2008. I hyres- och bostadsrättshus, lokaler och specialbyggnader ska energiexperter undersöka hur mycket energi som används samt ge fastighetsägare förslag på smarta lösningar som är bra för både plånboken och miljön (www.boverket.se).

Lagen innebär främst att alla byggnader som upplåts med nyttjanderätt, alla byggnader som ska säljas (vid försäljning av hela eller del av byggnaden) och alla specialbyggnader större än 1000 m2, ska ha en deklaration som inte är äldre än tio år. Det är byggnadens ägare som är ansvarig för att en deklaration upprättas (www.fastighetsagarna.se).

Det är inte alla byggnader som behöver energideklareras, vissa är undantagna från denna skyldighet. De byggnader som inte behöver deklareras är till exempel industrianläggningar och verkstäder, fritidshus med högst två bostäder, ekonomibyggnader till skogs- och jordbruksnäring, byggnader som i huvudsak används till andakt eller religiös verksamhet samt de byggnader som är byggnadsminnen (www.lindesberg.se).

3.2 Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader

Enligt 1 § är syftet med lagen att främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i byggnader.

Den som låter uppföra en byggnad eller den som för egen räkning uppför en byggnad ska se till att det finns en energideklaration för byggnaden. Är byggnaden indelad som specialbyggnad och har en total användbar golvarea som är större än 1 000 kvadratmeter eller om hela eller en del av byggnaden har upplåtits med nyttjanderätt ska byggnadens ägare se till att det finns en energideklaration som inte är äldre än tio år. Om en byggnad eller en andel i en byggnad säljs, ska byggnadens ägare se till att det finns en energideklaration som vid försäljningstidpunkten inte är äldre än tio år enligt 4-6 §§.

Enligt 7 § finns det undantag från skyldigheten att energideklarera byggnader. Det är regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer som får meddela om dessa föreskrifter om undantagen från skyldigheterna i 4-6 §§.

Det är byggnadens ägare som ska se till att en energideklaration utförs. Energiexperten bedömer sedan om byggnaden behöver besiktigas för att en energideklaration ska upprättas enligt 8 §.

Finns det i en byggnad ett luftkonditioneringssystem med en effekt som är högre än 12 kilowatt, som huvudsakligen drivs med elektricitet, ska det anges i energideklarationen; uppgifter om systemets energieffektivitet och systemets storlek i förhållande till behovet av kyla i byggnaden. Det ska även anges om en effektivare energianvändning kan uppnås i det befintliga systemet eller genom att systemet ersätts med ett annat system enligt 10 §.

Finns det ett sådant luftkonditioneringssystem i byggnaden som anges i 10 §, ska byggnadens ägare se till att systemet regelbundet besiktigas och att dessa uppgifter antecknas i ett besiktningsprotokoll enligt 11 §.

Enligt 12 § ska de som är skyldiga att energideklarera sina byggnader utse en oberoende expert som gör en besiktning och upprättar en energideklaration eller ett besiktningsprotokoll.

Den som äger en byggnad som är större än 1 000 kvadratmeter eller som har upplåtits med nyttjanderätt ska tillse att den energideklaration som senast har upprättats sätts upp på en väl synlig och framträdande plats i byggnaden så allmänheten kan ta del av den enligt 13 §.

Enligt 15 § ska de som är skyldiga att energideklarera sina byggnader se till att ett exemplar av deklarationen eller protokollet lämnas till Boverket. Det är nämligen Boverket som ska föra ett register över de energideklarationer och besiktningsprotokoll som lämnats till dem enligt 16 §. Det är även Boverket som är personlauppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter i energideklarationsregistret enligt 17 §.

Skulle det ske ett tekniskt fel i energideklarationsregistret har den som lider skada av detta rätt till ersättning av staten. Har den skadelidande medverkat till skadan genom eget vållande eller genom att utan skälig anledning ha låtit bli att vidta åtgärder, ska ersättningen skrivas ned med ett skäligt belopp eller helt falla bort. Staten företräds av den myndighet som regeringen bestämmer i ärenden om ersättning enligt 21 §.

Enligt 23 § ska den som låter uppföra en byggnad med en total användbar golvarea som är större än 1 000 kvadratmeter låta utreda alternativa energiförsöjningssytem för byggnaden, innan byggnadsarbetena påbörjas. Detta för att redovisa om systemen är tekniskt, miljömässigt och ekonomiskt genomförbart för byggnaden. Denna redovisning ska sedan lämnas till tillsynsmyndigheten.

Enligt 24 § är det den eller de kommunala nämnder som fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet som ska utöva tillsyn över att den som äger en byggnad fullgör de skyldigheter som anges i 11 § och 13 §. Det är tillsynsmyndigheten som får meddela de förelägganden som behövs för att ägaren till en byggnad fullgör sin skyldighet genom att utföra sin energideklaration. Om de inte fullgör sin skyldighet riskerar de vitesföreläggande.

Tillsynsmyndigheten ska få tillträde till sådana byggnader som avses i 13 § samt utrymmen och områden som hör till sådana byggnader, i den utsträckning det behövs för tillsynen. Denna rätt omfattar dock inte bostäder enligt 25 §.

Beslut om föreläggande som förenats med vite får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol enligt 26 §.

3.3 När ska en energideklaration upprättas?

En energideklaration ska upprättas:

• när en byggnad uppförs, dvs. vid nybyggnation.

• när en byggnad säljs, förutsatt att det då inte redan finns en deklaration, som ej är

äldre än 10 år.

• för byggnader som upplåts med nyttjanderätt i form av bostads- eller hyresrätt

(i huvudsak flerbostadshus och hus med lokaler). Ägaren ansvarar för att det finns en energideklaration som inte är äldre än tio år.

• för lokaler med offentlig verksamhet, s.k. specialbyggnader, med större golvyta än

1000 m2, t ex. bad-, sports- och idrottsanläggningar, vårdbyggnader m fl. Ägaren ansvarar för att det finns en energideklaration som inte är äldre än tio år.

(www.energimyndigheten.se)

Tabell 1 När ska en energideklaration utföras?

Kategori Exempel Datum

Alla byggnader som säljs

Småhus from. 1 januari 2009 Flerbostadshus*

Hyres- och bostadsrätter senast 31 december 2008 Specialbyggnader

över 1000 m2

Simhallar, skolor och

vårdbyggnader senast 31 december 2008 Övriga byggnader

med nyttjanderätt

Kontor, butiker och Hotell

senast 1 januari 2009

Nya byggnader from. 1 januari 2009

*) En enstaka andelsförsäljning av en bostadsrätt utlöser inte krav på en ny energideklaration

3.4 Vad är en energideklaration?

En energideklaration beskriver hur effektivt ett hus är ur energisynpunkt. Den talar bland annat om hur byggnadens energianvändning kan minskas och driftskostnaderna sänkas. Lagen om energideklarationer bygger på ett EG-direktiv (EG/2002/91), som syftar till att göra våra byggnader mer energieffektiva. På så sätt skapas ett hållbart samhälle och minskar EU:s beroende av importerad energi.

I juni 2006 så beslutade riksdagen att minska energiförbrukningen i bostäder och lokaler med 20 procent till år 2020 och 50 procent till 2050 med 1995 års förbrukning som utgångspunkt. Energideklarationen är ett hjälpmedel för att försöka uppnå dessa miljömål enligt SFS 2006:985 (www.boverket.se).

3.5 Vad ska en energideklaration innehålla?

”En energideklaration ska innehålla uppgifter om:

• den mängd energi som behöver användas i en byggnad,

• att obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystemet har utförts i byggnaden, • om radonmätning har utförts i byggnaden,

• ett referensvärde för att kunna jämföra och bedöma byggnadens energiprestanda, • förslag till lämpliga energieffektiviseringsåtgärder för byggnaden.”

(www.regeringen.se)

3.6 En beräknad kostnad för att upprätta energideklarationer

Vad en deklaration kommer att kosta är svårt att beräkna. Regeringens utredare har lämnat uppskattningar om hur lång tid det kommer att ta för energiexperterna att utföra sitt arbete. Med tidsåtgången som utgångspunkt har regeringens utredare även gjort en kostnadsuppskattning vid upprättande av en deklaration (www.fastighetsagarna.se).

Tabell 2 Beräknad kostnad för att upprätta energideklarationer

Tidsåtgång Kostnad (800 kr/tim)

Småhus: 4-6 timmar 3 200-4 800 kr

Flerbostadshus: 1-2 mandagar 6 400-12 800 kr Lokalbyggnader 1-20 mandagar 6 400-76 800 kr

(www.fastighetsagarna.se)

Tabell 2 visar hur stor tidsåtgång regeringens utredare tror att det tar för energiexperterna att deklarera olika typer av fastigheter. Det är endast den oberoende expertens kostnad för upprättandet av energideklarationer som uppgifterna avser och kostnaderna är exklusive moms (www.fastighetsagarna.se).

Ger man ett bra underlag till energiexperten kan kostnaderna sänkas. Om byggnadens ägare tar fram: dokument, tekniska beskrivningar, tidigare besiktningar med mera måste experten lägga (mer eller) mindre tid till detta arbete, vilket också påverkar priset på energideklarationen. Det tillkommer kostnader för till exempel administration, fastighetsskötare för fastighetsägaren (www.boverket.se).

3.7 Vem gör energideklarationen?

Det är SWEDAC som ackrediterar företag som avser att utföra energideklarationer. Dessutom ackrediterar SWEDAC de certifieringsorgan som certifierar energiexperter. För att utföra en godkänd energideklaration krävs det alltså ett företag (ackrediterat kontrollorgan) som har blivit godkända (ackrediterade) av SWEDAC.

Ackrediterade företag och metoder garanterar att uppdragen utförs opartiskt, korrekt och grundas på internationellt erkända standarder (www.boverket.se).

3.7.1 Vad krävs det för att bli en certifierad energiexpert?

För att bli en certifierad energiexpert måste de uppfylla kraven på kompetens, utbildning, praktisk erfarenheten och lämplighet enligt Boverkets föreskrift, BFS 2007:5, CEX 1. Den certifierade energiexperten får sedan sitt certifikat av dem som ansvarar för certifieringen (de ackrediterade certifieringsorganen) efter godkänd tentamen (www.boverket.se).

3.7.2 Vad är ackreditering?

”Ackreditering är en kompetensprövning som sker enligt europeiska och internationella standarder. Ackreditering innebär att SWEDAC fortlöpande prövar att företaget i fråga är kompetent att utföra de prövningar, analyser, kalibreringar, certifieringar och kontroller som det ackrediteras för” (www.swedac.se).

3.7.3 Varför ackreditering?

”Ackreditering sätter en nivå för kvaliteten i verksamheten. Vid ackreditering ställs krav på kvalitetssystem och kompetens. Dokumentation granskas och bedömning görs på plats. Det ger ordning och reda i verksamheten och risken för fel minimeras. En verksamhet som är ackrediterad kan bevisa sin kompetens i Sverige och internationellt ” (www.swedac.se).

3.8 Vem ansvarar för vad?

Det är byggnadens ägare som ansvarar för att det finns en energideklaration för byggnaden och att den utförs av ett ackrediterat kontrollorgan. Det är en av deras experter som ska utföra en energideklaration för byggnaden. Ägaren till byggnaden ska hjälpa experten att ta fram uppgifter om byggnaden. Uppdraget blir mycket enklare för experten, ju fler och tydligare uppgifter där finns.

Det är den oberoende experten som ska genomföra energideklarationerna. För att få göra detta måste företaget låtit ackreditera sig hos SWEDAC. För att få en ackreditering av SWEDAC krävs bland annat att företaget har minst en certifierad person i arbetsledande ställning och att det är organiserat på ett sätt som gör att de kan utföra energideklarationer enligt Boverkets föreskrifter.

Utöver den certifierade personen kan det ackrediterade kontrollorganet ha andra anställda energiexperter som kan utföra delar av eller hela energideklarationer. Dessa behöver inte vara certifierade, men ska ha tillräckligt med kunskap och kompetens för att kunna genomföra en energideklaration med god kvalitet.

Experten samlar sedan in uppgifter för den aktuella byggnaden och gör bedömningar efter detta. Det är inte säkert att man behöver göra en besiktning utan detta är helt beroende på vilka egenskaper bygganden har. Är energianvändningen väldigt hög är behovet av en besiktning väldigt stor. Den certifierade energiexperten matar sedan in de uppgifter som krävs på Boverkets elektroniska blankett och godkänner energideklarationen.

Det är SWEDAC som ackrediterar företag som vill utföra energideklarationer. Dessutom ackrediterar SWEDAC de certifieringsorgan som certifierar energiexperter. SWEDAC är en statlig myndighet som verkar som nationellt ackrediteringsorgan och ansvarar för kontrollfrågor enligt lagen om teknisk kontroll. Detta innebär att de kompetensprövar verksamheter som utför analys, provning, kalibrering, certifiering, kontroll och besiktning.

Kommunen är tillsynsmyndighet när det gäller energideklarationerna. De har rätt att meddela byggnadens ägare om de föreläggande som behövs och har även rätt att utfärda vite om kraven inte efterföljs.

Det är Boverket som har utfärdat föreskrifter i anslutning till lag och förordning om energideklaration av byggnader. Dessa föreskrifter behandlar vad energideklarationen ska innehålla samt vilken kompetens den certifierade energiexperten ska ha. De har även till uppgift att föra ett register över de energideklarationer och besiktningsprotokoll som lämnats till verket (www.boverket.se).

3.9 Hur går det till när man ska energideklarera?

1. Förberedelse

Genom att förbereda sig och ta fram alla handlingar underlättar detta för energiexpertens arbete. Konsulten tar som regel betalt per timme, så det lönar sig om man är väl förberedd. Det behövs framför allt uppgifter kring tidigare undersökningar eller besiktningar av byggnaden. Det underlättar även om man tar fram driftstatistiken för byggnaden. Detta för att energiexperten då kan se hur mycket energi det har gått åt för att värma upp huset det senaste året.

Ägaren kan även passa på att mäta upp husets uppvärmda golvarea på ritningarna. Har det gjorts en radonmätning är det en bra idé att ta fram resultaten från den. Ägaren till byggnaden kan även ordna en obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystem, OVK, innan om det är en större fastighet, flerbostadshus eller lokalbyggnad (www.boverket.se).

2. Kontakt med företag och expert

Ta kontakt med ett företag som är godkänd av SWEDAC. Energiexperten måste finnas namngiven hos ett av dessa listade företag för att han eller hon ska få göra energideklarationen hos dig. Man kan inte göra energideklaration själv, utan det krävs en expert (www.boverket.se).

3. Undersökningen

Här går energiexperten igenom allt material och kända fakta om byggnaden. Har man förberett sig väl går arbetet mycket fortare. Energideklarationen ska innehålla en mängd fakta och det är energiexpertens jobb att tillsammans med ägaren till bygganden ta fram bland annat den mängd energi som används per år. Uppgifter om obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystemet, OVK, har utförts och om radonmätning har gjorts i byggnaden. Alla dessa uppgifter ska hjälpa experten att ge förslag på åtgärder som kan sänka energiförbrukningen, utan att kostnaden blir för stor. Detta kallas ”förslag till lämpliga energieffektivitetsåtgärder för byggnaden” och ska innehålla en uppskattad kostnad per sparad kWh och år.

Ju högre energianvändning på kvadratmeter och år, desto större behov av en besiktning. Det är alltså inte säkert att byggnaden behöver gås igenom på plats av en expert. Detta styrs helt och hållet av om besiktningen kan leda till rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder. Kostnaden av besiktningen ska även vägas in i bedömningen av behovet (www.boverket.se).

4. Elektroniskt formulär

Energiexperten som har utfört besiktningen matar sedan in de uppgifter som krävs för Boverkets elektroniska formulär och godkänner energideklarationen. Det är nu det viktiga ”referensvärdet” kommer fram. Detta värde berättar hur mycket energi huset drar i jämförelse med liknande hus (www.boverket.se).

5. Förslag till åtgärder

Nu får ägaren till byggnaden hela energideklarationen och förslag till åtgärder. Tanken är att dessa förslag ska hjälpa byggnadens ägare att sänka kostnaderna för driften. Förslagen kan leda till besparingar för både ägaren och miljön om de utförs, men det är inget tvång att följa dem. Om åtgärderna skulle vara komplicerade kan ägaren kontakta en konsult så att de blir rätt projekterade, så han/hon kan handla upp den av en entreprenör (www.boverket.se).

6. Sammanfattningen

När ägaren till byggnaden får tillbaka energideklarationen och förslagen till åtgärderna medföljer det även en sammanfattning av resultatet.

Sammanfattningen visar husets energianvändning (se figur 1) på ett överskådligt sätt. Om ägaren till byggnaden är ägare av en specialfastighet eller ett hyreshus ska sammanfattningen sättas upp i entrén eller liknande. Alla som bor i byggnaden ska kunna se och känna igen sammanfattningen (www.boverket.se).

7. Åtgärda ditt hus

Boverket har tagit fram faktablad kring olika vanliga åtgärder. Dessa ska fungera som stöd och hjälp vid upphandling eller utförande av de energieffektiviserande åtgärderna. På dessa faktablad tas det upp möjligheter och risker om åtgärderna. Det är dock inget tvång på att utföra dessa åtgärder, utan de är frivilliga. Det man ska tänka på är att de ofta blir intjänade på några år (www.boverket.se).

8. Om deklarationen inte utförs...

Kan kommunen utdöma vite gentemot byggnadens ägare om han/hon vägrar att energideklarera sin byggnad. Kommunens tillsyn går ut på att se till att sammanfattningen finns uppsatt. Vid försäljning efter januari månad 2009 har köparen rätt att låta utföra en energideklaration på säljarens bekostnad om säljaren inte genomfört en energideklaration (www.boverket.se).

3.10 Lämna uppgifter till energideklarationen via eNyckeln

eNyckeln är en webbaserad databas för energistatistik i lokalbyggnader och flerbostadshus. Verktyget hjälper byggnadens ägare att spara energi, tid och pengar. Syftet med eNyckeln är inte bara att förenkla uppgiftslämnarbördan för ägaren, den är även ett verktyg för energieffektivisering. Med hjälp av eNyckeln kan byggnadens ägare eller förvaltare lämna uppgifter till den officiella energistatistiken och underlagsmaterial till energideklarationer. I praktiken går det till så att när en expert får i uppdrag att energideklarera en byggnad, hämtar hon/han underlagsuppgifterna från eNyckeln till energideklarationen. När experten har gått igenom uppgifterna så kommer hon/han att ge förslag till förbättringar för att få ner energikostnaderna. När förslagen är gjorda så signeras energideklarationen och överförs elektroniskt till Boverket.

För att få en eNyckel ansöker man först om ett konto. Kontouppgifterna skickas sedan till den e-post man har angett och man kan sedan logga in. Väl när förvaltaren eller ägaren till byggnaden är inloggad så kan de börja föra in uppgifter. Först och främst så klassificerar man respektive byggnad. Klassificeringen omfattar olika fakta om byggnaden till exempel uppvärmning, ventilation och styr/reglering (www.eNyckeln.se).

3.11 Fördelar med energideklarationen

Det finns en mängd fördelar med energideklarationen: • Den visar hur ditt hus mår

• Den utgör underlag när du vill genomföra och kanske söka bidrag/statligt stöd för

insatserna

• Den upplyser om andra viktiga undersökningar av exempelvis ventilation och radon • Den ger dig referensvärden så att du kan jämföra din byggnad med andra liknande

byggnader

• Den ger dig förslag på kostnadseffektiva förbättringsåtgärder som du och ditt hus

mår bra av

• Den bidrar till ett hållbart samhälle genom att motverka växthuseffekten (www.boverket.se)

Figur 1: Bilden visar sista sidan i energideklarationen ”Husets energianvändning”

(www.boverket.se).

Energideklarationen ska sättas upp i husets entré eller reception, det kan göras som en pappersutskrift eller som en beständig skylt i exempelvis plast eller aluminium. Ägare till byggnader som inte sätter upp informationen ”Husets energianvändning” riskerar vite (www.boverket.se).

4. RESULTATET AV DEN EMPIRISKA UNDERSÖKNINGEN

I detta kapitel ges en sammanställning av vad som framkommit under intervjuerna som ett underlag för kommande analys. Först presenteras de företag som medverkat följt av en sammanställning av svaren.

4.1 Boverket

4.1.1 Fakta om Boverket

Boverket är den nationella myndigheten för frågor om samhällsplanering, stads- och bebyggelseutveckling, byggande och förvaltning och för bostadsfrågor. Boverket är även den instans som biträder regeringen med utredningar och olika yttranden i dessa frågor. De svarar även för administrationen av statliga bostadsstöd i form av bidrag eller stöd till finansiering av bostäder.

Det arbetar cirka 190 personer vid Boverket. Det finns bland annat arkitekter, civilingenjörer, jurister, planerare, beteendevetare och informatörer som arbetar där. Boverket har funnits i Karlskrona sedan 1989, men bildades i juli 1988 när Planverket och Bostadsstyrelsen slogs ihop.

Boverket analyserar bostadsmarknaden ur olika aspekter, till exempel när det gäller segregation, hur äldre och yngre bor och tillgången på bostäder runt om i landet. Boverket kan även ta fram föreskrifter för nya byggnader, så att dessa ska vara hälsosamma och säkra, samt föreskrifter för statens ekonomiska stöd till byggnader (www.boverket.se).

4.1.2 Besöksintervju med Boverket

Thomas Johansson uppger att det är cirka 400 000 byggnader som ska energideklareras i år och inte 600 000 som det står på Boverkets hemsida. Det är enbart byggnader som är av intresse och inte fastigheter. Det vill säga Boverket vet inte hur många fastigheter det är som ska ha energideklarerats utan endast hur många byggnader. En fastighet kan bestå av flera byggnader (huskroppar) eller inga alls.

Det är svårt att säga med säkerhet hur lång tid en besiktning kan ta, detta beror på hur stort huset är och hur mycket energi huset drar. Ett dåligt hus drar mer energi vilket gör att besiktningen måste vara mer noggrann, menar Thomas Johansson.

Det har varit lite problem med det nya regelsystemet, uppger Thomas Johansson. De som utför besiktningarna tolkar reglerna på olika sätt. Desto hårdare experterna tolkar reglerna desto längre tid tar besiktningen och kostnaden stiger för byggnadens ägare. Det är inte säkert att experten behöver besöka byggnaden för att godkänna energideklarationen, utan det görs en bedömning av siffrorna som ägaren till byggnaden har skickat in. Är uppgifterna bra så kan experten godkänna energideklarationen utan besiktning, men är siffrorna oroväckande så måste han besöka byggnaden och komma med kostnadseffektiva åtgärder för att få ner energiförbrukningen. Thomas Johansson talar även om att syftet med lagen är att höja kunskapen om energi i allmänhet för ägarna till byggnaderna och för att sänka energiförbrukningen.

Det är skillnad mellan energideklaration och besiktning, berättar Thomas Johansson. Besiktningen är endast en del av energideklarationen, som han bedömer är den dyra delen. Byggnadens ägare kan fylla i mycket av blanketten själv utan den oberoende experten

(se bilaga 2). Det är den oberoende experten som ska komma med rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder. Experten tar tillsammans med ägaren till byggnaden fram uppgifter som kan leda till förslag på kostnadseffektiva åtgärder för byggnaden.

Det är totalt 5 000 byggnader som har energideklarerats fram till april 2008. Det återstår alltså 395 000 byggnader som ska energideklareras innan årsskiftet. Mellan januari och april genomfördes 4 000 energideklarationer. I april var takten uppe i ungefär 400 deklarationer per vecka och en realistisk takt för resten av året är ungefär 1 000 deklarationer per vecka. ”Vi

kommer alltså inte vara i närheten av målet”, säger Thomas Johansson. Det finns cirka 150

företag idag som har blivit ackrediterade av SWEDAC. Thomas Johansson uppskattar att det kommer att tillkomma 60 företag till innan året är slut.

Hur mycket det kostar att utföra en besiktning är väldigt varierande. Detta är helt beroende på vilket underlag man har till experten, berättar Thomas Johansson. Har ägaren till byggnaden uträttat mycket själv samt plockat fram all information till experten går jobbet fortare.

Boverket har utfärdat föreskrifter i anslutning till lag och förordning om energideklaration, men det är kommunerna som har hand om tillsynen. Det är kommunen som ska kontrollera och sedan reagera, säger Thomas Johansson. Det är upp till dem hur mycket de vill ge i vite till ägarna för att de inte hinner energideklarera sina byggnader inom tidsramarna. Boverket har pratat med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), där de har bestämt att alla kommuner ska agera likadant. Detta gör de för att minska orättvisor, ägarna till byggnaderna skall behandlas lika oavsett vilken kommun de har. Det är ännu inte bestämt hur stort belopp vitet ligger på, berättar Thomas Johansson. När Boverket har pratat med SKL har de sagt att beloppet ska vara så högt att det inte ska löna sig för ägarna till byggnaderna att strunta i energideklarationen.

Sveriges Kommuner och Landsting är en sammanslutning för kommuner, landsting och regioner i Sverige, vars verksamhet bygger på den lokala och regionala demokratin.

Kommunen ska inte ge vitesföreläggande om ägarna till byggnaderna kan bevisa att de har försökt få tag på en energiexpert och det inte fanns tillräckligt många så att det täcker alla byggnader. ”Det är ju inte deras fel om det inte finns någon som kan besiktiga byggnaden”, menar Thomas Johansson.

Thomas Johansson tror inte att alla byggnader hinner bli energideklarerade före årsskiftet eftersom systemet med energideklarationer kom igång så sent och det är väldigt många byggnader kvar som ska energideklareras. Boverket kommer inte att ge några dispenser. Det finns ingen dispensmöjlighet i lagen.

4.2 SWEDAC

4.2.1 Fakta om SWEDAC

SWEDAC, styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, är en statlig myndighet som har både en myndighetsutövande roll och en ren uppdragsbaserad verksamhet. Deras huvuduppgift är att verka som nationellt ackrediteringsorgan.

SWEDAC kontrollerar kompetensen hos verksamheter som har hand om analys, provning, kalibrering, certifiering, kontroll och besiktning för att se om de uppfyller kraven i den internationella standarden ISO/IEC 17011 som de använder sig av. SWEDAC är finansierade med anslag och avgifter, årsomsättningen ligger på 114 miljoner kronor varav 25 procent är från anslag och 75 procent är från avgifter.

SWEDAC har cirka 150 anställda, varav 110 arbetar vid huvudförvaltningen i Borås och 40 arbetar i Stockholm.

Förutom den egna personalen anlitas drygt 200 externa tekniska experter som bedömare i ackrediteringsarbetet (www.swedac.se).

4.2.2 Telefonintervju med SWEDAC

I dagsläget finns 154 ackrediterade företag. Hur många certifierade energiexperter det finns vet däremot inte Per Rahbek. Kravet är att minst en person i det företag som utför energideklarationer måste vara certifierad av ett ackrediterat certifieringsorgan. Per Rahbek menar att de större företagen som exempelvis Anticimex har betydligt fler experter.

Under årets lopp kommer det att tillkomma fler ackrediterade företag, men han har ingen uppgift om hur många. Om ägarna till byggnaderna kommer att få mer tid på sig om det visar sig att de inte hinner energideklarera sina byggnader innan årsskiftet, kan Per Rahbek inte svara på. Det är utanför deras ramar. Däremot kan kommunen ge dispens om det inte finns tillräckligt många energiexperter. Per Rahbek tror inte att alla byggnader hinner energideklareras innan årets slut.

4.3 Riksbyggen

4.3.1 Fakta om Riksbyggen

Det finns idag 1600 Riksbyggen bostadsrättföreningar i Sverige. Riksbyggen är en kooperativ medlems- och intresseorganisation för Riksbyggens bostadsrättsföreningar. De främjar rätten till att alla ska ha ett bra boende.

Fastighetsförvaltning och byggverksamhet är de affärsområden som Riksbyggen har hand om. Dessa områden omfattar allt från planering till att bygga nya bostäder, renovering, ombyggnad samt förvaltningen. Riksbyggen är ackrediterade av det nationella ackrediteringsorganet SWEDAC för att verka som oberoende kontrollorgan för energideklarationer (www.riksbyggen.se).

4.3.2 Telefonintervju med Riksbyggen

Riksbyggen har 20 certifierade energiexperter som jobbar med energideklarationer. Kjell Berndtsson gör en uppskattning på att en expert kan hinna med cirka 10 stycken byggnader på en vecka. Detta gäller då bostadshus och inte kommersiella lokaler. Det kostar mellan 4000– 8000 kronor att besiktiga ett flerbostadshus, uppger Kjell Berndtsson. Det som avgör priset är hur avancerad besiktningen är. ”Installationstätheten avgör det hela”, menar Kjell Berndtsson. Är det flera tekniska system att ha hänsyn till tar det längre tid. Vissa byggnader kan ha återvinning, pellets eller värmepumpar vilket gör besiktningen mer avancerad. Andra byggnader kan ha ett antal fläktar man ska kontrollera eller en tvättstuga som också kan besiktigas. Kjell Berndtsson berättar att det kan kosta från 2,50–5 kr/kvm att besiktiga ett bostadshus. Detta är helt beroende på installationstätheten. ”Det är rätt vanligt att man

hamnar på en 4 kr/kvm”, säger Kjell Berndtsson.

A(temp), ett nytt areabegrepp, har införts för att definiera den area som byggnadens specifika energianvändning ska beräknas efter. A(temp) reglerar all uppvärmd golvarea över + 10°C och detta är inklusive trapphus. Golvarean för uppvärmda garage ingår även här. Anledningen till detta är att fristående uppvärmda garagebyggnader ska få en area att fördela energianvändningen på. Kjell Berndtsson berättar att genom att multiplicera bruksarean (BRA) och lokalarean (LOA) med 1,25 får man fram A(temp). Detta kan vara ett alternativ till att byggnadens ägare själv beräknar A(temp) utifrån ritningarna. För att sedan få fram byggnadens specifika energianvändning dividerar man byggnadens energianvändning med

A(temp). Avsikten med de ändrade energikraven i byggreglerna är att fastlägga en övre gräns för nya byggnaders energianvändning.

4.4 Anticimex AB

4.4.1 Fakta om Anticimex AB

Anticimex var från början ett svenskt familjeföretag men är numera ett internationellt företag med mer än 1 600 anställda. Anticimex finns i Sverige, Finland, Danmark, Norge, Tyskland och Holland. Sedan 2006 ägs de av private equity-bolaget Ratos. När Anticimex startade sin verksamhet var de ensamma om att ge kunden en garanti om skadedjursfri miljö, istället för att ta betalt för varje enskild sanering. Denna affärsidé tillämpar de än idag. Deras motto ”att förebygga och skydda”, är en ny formulering av ett gammalt arbetssätt. Arbetssättet går ut på att ta ansvar för människors hälsa och livskvalitet. Deras verksamhet har idag utvecklats och är inriktad på att skapa sunda och hälsosamma miljöer åt både företag och privatpersoner. Detta betyder att Anticimex skyddar restauranger mot bakterier, säkrar industriers matproduktion, hjälper alla företag att få ett bättre brandskydd, hjälper fastighetsägare att spara energi och förebygger fuktskador i alla slags bostäder (www.anticimex.se).

4.4.2 Telefonintervju med Anticimex Energicenter

Anticimex Energicenter i Karlstad är rikstäckande för hela Sverige, det vill säga det är de som handlägger ärendena om energideklarationer. Underlaget skickas till energicenter i Karlstad, berättar Henrik Olsson. Anticimex har cirka 20 certifierade experter om inte fler, uppger Henrik Olsson. Alla måste inte vara certifierade experter. Det får lov att vara fem energiexperter under varje certifierad energiexpert. Det är inte så stor skillnad mellan energiexpert och certifierad energiexpert. Skillnaden är att det kostar pengar att certifiera energiexperter, säger Henrik Olsson. Företaget måste bli ackrediterat av SWEDAC och för att de ska bli detta krävs det en certifierad energiexpert och en kvalitetsansvarig. Utöver den certifierade personen kan företaget ha andra anställda energiexperter som kan utföra delar av eller hela energideklarationen. Den certifierade energiexperten är tekniskt ansvarig för kontrollorganet, menar Henrik Olsson. Hur många byggnader en expert hinner med per dag/vecka är beroende på byggnadens storlek och komplexiteten. Henrik Olsson uppskattar att det kan ta 1–2 dagar per normalbyggnad.

Anticimex är upprättat för boende. De håller endast på med småhus och flerbostadshus. Henrik Olsson berättar att de inte har gått in på hur mycket det kostar att utföra en besiktning per byggnad. De tar betalt per lägenhet. Henrik Olsson uppskattar att det kan kosta runt 5 000 kronor att besiktiga ett småhus. Ett flerbostadshus kan kosta 7000–8000 kronor och om det är en större byggnad kan det kosta uppemot 30 000 kronor. Henrik Olsson menar att detta beror på hur stor byggnaden är och hur komplicerad den tekniska biten är.

Det är upp till byggnadens ägare att ta reda på om han/hon är skyldig att energideklarera sina byggnader, säger Henrik Olsson.

Henrik Olsson berättar att de tar hänsyn till byggnadens skick när de ska göra besiktningarna. De kollar på hur energiprestandan är i byggnaden. Uppvärmning, varmvatten och fastighetsel ska ingå i energiprestandan. Hushållsel och verksamhetsel ska inte ingå, berättar han. I småhus ingår inte hushållsel och i flerbostadshus ska inte verksamhetselen ingå. Även om energiprestandan inte är hög i en byggnad kan detta bero på olika omständigheter. Det kan ändå finnas kostnadseffektiva åtgärder för byggnadens ägare att ta del av, menar Henrik Olsson. Det kan till exempel vara så att tilläggsisoleringen inte är så komplett som den borde eller att fönster och dörrar inte är så täta. Energiprestandan jämför de sedan med likvärdiga byggnader.”Man kan säga att vi går igenom tre steg”, säger Henrik Olsson. ”Först är det

fältarbete, sedan handarbete och till sist resultatet.” Henrik Olsson berättar att när de är klara

med energideklarationen går de in på ett program som heter Gripen på Boverkets hemsida och skickar in energideklarationen.

4.5 Apoidea AB

4.5.1 Fakta om Apoidea

Apoidea är ett nystartat konsultföretag, ett företag i Balticgruppen.

Balticgruppen Fastighet AB äger, utvecklar och förvaltar fastigheter i Umeå sedan 1987. Apoidea är ett konsult- och etableringsföretag för vindkraft och system för energieffektivisering. De är först i Västerbotten med att kunna erbjuda energideklarationer. Kunderna är fastighetsägare, företag och markägare som både vill effektivisera sin energianvändning och investera i vindkraft för bättre ekonomi och miljö (www.apoidea.se).

4.5.2 Telefonintervju med Apoidea

Apoidea har till uppgift att ackreditera byggnader åt fastighetsbolag. ”Vi har tre stycken

certifierade experter”, säger Roger Fredriksson. En certifierad expert gör många olika saker,

berättar Roger Fredriksson. Den certifierade experten ansvarar för helheten, kontrollerar besiktningsmannen och tar ansvar för hela energideklarationen. Det är han/hon som ska sätta samman alltihopa, styra upp och kontrollera så att saker och ting blir rätt utförda. Det är även en hel del administrativa uppgifter som ska tas fram, uppger Roger Fredriksson.

Apoidea marknadsför sig för att nå ut till nya kunder. De får sedan in förfrågan per telefon eller om det är större bolag skickar de en formell förfrågan. Sedan gäller anbud och accept. Roger Fredriksson berättar att om de får in en order så mäter de upp huset, analyserar, ser till att besiktningen blir utförd, sammanställer resultatet, tar fram åtgärder och beräknar koldioxidutsläpp med mera. Vi har alltså hand om utförandet och faktureringen till företag, menar Roger Fredriksson. När energideklarationen sedan är klar skickas den till Boverket. Det ska tydligt framgå i energideklarationen vad som behöver göras för att minska energikostnaderna.

Det är skillnad på besiktningsmän och certifierade energiexperter, berättar Roger Fredriksson. Besiktningsmännen utför endast besiktningen medan den certifierade experten utför hela energideklarationen. Det är inte tvunget att den certifierade energiexperten gör besiktningen, men vissa företag gör detta. Det är ett minimikrav att den certifierade energiexperten kan utföra en besiktning. Apoidea brukar hyra in besiktningsmän, de köper den tjänsten från ett konsultföretag. Roger Fredriksson talar om att det blir för mycket jobb för dem annars om de skulle ut och kolla på alla byggnader.

Roger Fredriksson berättar att det inte är säkert att man behöver göra en besiktning på byggnaden. De gör en uppskattning av prestandan på byggnaden. De besöker dock alltid byggnaderna, inga hus är på distans. Priset blir annorlunda på grund av hur omfattande besiktningen är. Installationstätheten avgör mycket. Energiprestanda mäts i kwh/kvm, uppger Roger Fredriksson. Hög prestanda motsvarar låg användning av energi per kvadratmeter, det vill säga ju lägre energiförbrukning desto bättre prestanda. Är energiförbrukningen låg behöver vi endast besöka byggnaden.