IT och elevens lärande

Full text

(1)Malmö högskola Lärarutbildningen SÄL-utbildning. Examensarbete 10 poäng. IT och elevens lärande IT Qualification and Student Learing. Tony Tieu AUO 60 poäng. Examinator: Nils Andersson. IT och lärande 2007-06-04. Handledare: Anders Lindh.

(2) 2.

(3) Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur man med IT/datorn kan skapa goda förutsättningar för elevers lärande så att de kan få en bättre lust att lära på långsikt.. Undersökningen bygger på en litteraturstudie av forskningsrapporter publicerade mellan åren 1994 till 2006 och intervjuer av lärare och elever. Genom att ta del av forskningsrapporter ville jag ta reda på hur IT och datorn kan ge den klassiska traditionella undervisningen nya möjligheter genom sina rika variationsmöjligheter.. Sammanfattningsvis kan sägas att IT som stöd anses vara bra på grund av sin anpassningsbarhet och möjlighet till att tala till många sinnen. När datorn används kan det alltså bidra till ökad motivation hos eleverna. Olika forskningsrapporter visar att med hjälp av IT lär sig eleverna att förstå och respektera andra människor världen över. Deras nyfikenhet ökar och därmed även deras lärande.. Nyckelord: Dator, kunskap, IT, IT och lärande.. 3.

(4) 4.

(5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING. FÖRORD.....................................................................................................................................................7. 1. INLEDNING...........................................................................................................................................8 1.1 BAKGRUND .........................................................................................................................................8 1.2 SYFTE .................................................................................................................................................9 1.3 FRÅGESTÄLLNING.............................................................................................................................10 1.4 METOD .............................................................................................................................................10 1.5 AVGRÄNSNING .................................................................................................................................10 1.6 URVAL OCH SVÅRIGHETER ...............................................................................................................11 1.7 LITTERATUR .....................................................................................................................................12 1.8 INTRESSENTER ..................................................................................................................................12 1.9 AKTUELLA BEGREPP OCH INNEBÖRDER ............................................................................................13. 2. KUNSKAPSBAKGRUND ...................................................................................................................14 2.1. TEORI ..............................................................................................................................................14 2.2 HISTORIK –UTVECKLING AV IT I SKOLAN: .......................................................................................15 2.3 KUNSKAP OCH IT..............................................................................................................................16 2.3.1 Hur vi lär oss med stöd av IT...................................................................................................16 2.4 LÄRANDE - KUNSKAPSFÖRMEDLANDE I FÖRÄNDRING ......................................................................17 2.4.1 Skola och lärande ....................................................................................................................18 2.4.2 IT, IKT och Dator i skolan .......................................................................................................19 2.5 IT-MÅL FÖR SKOLAN ........................................................................................................................19 2.5.1 IT i skolan ................................................................................................................................20 2.6 STUDIE KRING UNGDOMARS DATORANVÄNDNING ............................................................................21. 3. METOD.................................................................................................................................................23 3.1 METODREDOVISNING........................................................................................................................23 3.2 METODVAL .......................................................................................................................................23 3.3. GENOMFÖRANDE AV INTERVJUER ....................................................................................................24 3.5 VALIDITET OCH RELIABILITET ..........................................................................................................25. 4. RESULTAT OCH ANALYS ...............................................................................................................26 4.1. RESULTATREDOVISNING ..................................................................................................................26. 5.

(6) 4.2 RESULTATS TROVÄRDIGHET .............................................................................................................26 4.3 RESULTAT FRÅN LITTERATURSTUDIE................................................................................................27 4.3.1 IT utnyttjande – Lärarens och elevens perspektiv....................................................................27 4.3.2 IT som lärande redskap ...........................................................................................................28 4.3.3 Användning och attityd till IT ..................................................................................................29 4.4. RESULTAT FRÅN SAMTALET.............................................................................................................31 4.4.1 Samtal med lärare....................................................................................................................31 4.4.2 Samtal med elever ....................................................................................................................32 4.5 ELEVENS IT-KOMPETENS ..................................................................................................................32 4.6 LÄRARENS IT-KOMPETENS ...............................................................................................................33. 5. DISKUSSION OCH SLUTSATS ........................................................................................................35 5.1 DISKUSSION ......................................................................................................................................35 5.2 IT & LÄRANDE .................................................................................................................................35 5.3. IT OCH LÄRARENS ATTITYDER .........................................................................................................36 5.4. SAMTALSDISKUSSION ......................................................................................................................38 5.4.1 Lärarens attityder ....................................................................................................................38 5.4.2 IT-kompetens och elev lärande ................................................................................................39 5.5 LÄRANDE OCH IT..............................................................................................................................40 5.6. SAMMANFATTNING ..........................................................................................................................41 5.7 FRAMTIDA FORSKNING .....................................................................................................................41. 6. REFERENSFÖRTECKNING.............................................................................................................42 6.1 LITTERATUR .....................................................................................................................................42 6.2. RAPPORTER OCH TIDSKRIFTER .........................................................................................................44 6.3 INTERNET .........................................................................................................................................44 FRÅGORSTÄLLNING –SAMTALS FRÅGOR TILL LÄRARE ...........................................................................46 FRÅGORSTÄLLNING –SAMTALS FRÅGOR TILL ELEVER............................................................................47. 6.

(7) FÖRORD Under arbetets gång med det här examensarbetet har jag haft olika slags läsare i tankarna. Jag kommer att lägga särskild vikt vid själva frågeställningarna, eftersom förståelse för dem är en förutsättning för att man själv skall kunna vidare utveckla sin datapedagogiska kompetens och fundera vidare på elevernas problematik. Många har hjälpt mig att utveckla tankarna i det här examensarbetet. Jag vill tacka min handledare Fredrik Jönsson, för tankar och support till detta arbete. Han har även gett mig många förslag och kommentarer till arbetet.. Speciellt vill jag tacka för inspiration och idéer från rektor Rune Jönsson.. Jag vill också framhålla tack till undervisade elever på höstterminen 2006. Utan deras värdefulla deltagande av intervjuer, hade detta examensarbete inte ha blivit till.. Jag vill också säga ett stort tack till handledare Anders Lindh, i Malmö lärarutbildning för diskussion av arbetets uppläggning och utformning, vilket har gjort att mitt examensarbete kunde genomföras och slutföras på ett förtjänstfullt sätt.. Ett stort tack vill jag även rikta till Anna-Karin Svensson, i Malmö lärarutbildning som har korrekturläst detta arbete och kommit med tips till språkliga förbättringar.. Sist men inte minst en stor kram till min fru Yvonne Zhao och barnet Alexander för deras tålamod att jag fick sitta framför datorn i lugn och ro för att kunna slutföra detta arbete.. ________________________ Tony Tieu, Kristianstad 2007. 7.

(8) ______________________________________________________________________. 1. INLEDNING ______________________________________________________________________. 1.1 Bakgrund Som avslutning på SÄL-utbildningen vid Malmö Högskola, ingår ett examensarbete på 10 poäng. Under utbildningens gång har jag undervisat i de flesta datorkurser på en gymnasieskola. Jag har redan en datautbildning och dessutom har jag ett stort intresse för datorer. Som blivande datalärare har jag valt att undersöka hur datorn kan gynna elevers inlärning av ITkompetens. Att kunna lära sig läsa och skriva är en demokratisk rättighet (Lpo94). I dagens samhälle lever vi i en tid där media/datorn har en stor inverkan på vårt vardagsliv. ITutvecklingen har redan påverkat dagens samhälle och detta nya kommunikationsmedel har fått en central roll. Ur ett historiskt perspektiv kan man säga att vi ha haft flera revolutionerande IT-händelser som har förändrat våra kommunikationsmönster t.ex. telefonen, radion, persondatorn och Internet. Detta förefaller främlingsskapande för många människor, men samtidigt visar det att det finns ett behov av att vi måste anpassa oss efter samhället och få vårt behov av språk och kommunikation tillgodosett. Det är genom kommunikation som vi gör oss förstådda av andra människor. Via språk och tal gör vi oss förstådda samtidigt som vi kan uttrycka våra tankar respektive känslor. Ur Lpo 94 går det att läsa följande om hur barnens språkutveckling och miljö bör berikas:. Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet.. Det är skolans uppgift att stimulera och berika barnens språkliga miljö och därmed stödja deras språkutveckling. Det är därför viktigt att barnen får växa upp i en språkligt rik miljö för att kunna förstå och påverka sin situation och samhällsutvecklingen (Gustavsson, 2000).. 8.

(9) Arbetet vid datorn ger alltså eleverna en möjlighet att själva ta ställning till vad som kan och bör tas med i ett arbete och att kritiskt granska sina källor. Att utveckla ett kritiskt tänkande underlättas genom möjligheterna till fördjupande analyser (Jedeskog, 1993). Deras intresse och olika bakgrunder och erfarenheter har en avgörande roll för deras inlärningsförmåga. Det gäller som pedagog att individanpassa och att finna kreativa metoder för att motivera elever till ett fortsatt lärande.. Min uppfattning och hittillsvarande skolarbetslivserfarenheter är att elever har behov av att skapa bättre förståelse av IT-användning och därmed förutsättningar att utveckla sin läs- och skrivkompetens. Med denna ambition har jag velat synliggöra faktorer som förhoppningsvis medverkar till att öka IT-färdigheter: effektiverad informationsgång, bättre kunskaper, livslångt lärande samt på lång sikt ett mer konkurrenskraftigt näringsliv. Genom att visa på konkreta fall och belysa för- och nackdelar vill jag kunna bidra med erfarenheter till andra intressenter på området.. 1.2 Syfte Svenska barn och ungdomar som har gått igenom grundskola och gymnasieskola under senare delen av 1980- talet och framledes kommer att få en hel del erfarenheter om IT/datorer och deras användning. När IT/datorn infördes i den svenska skolan under åttiotalet har det skett stora förändringar i synen på lärande. Den som utbildar med stöd av IT/datorn behöver förstå skillnaden mellan olika syner på lärande. Kännedom om hur barn och ungdomar lär sig ger nämligen grunden och utgångspunkterna för hur vi skall bedriva utbildningen. I utbildningssammanhang är IT/datorer relativt nya medier, men de står nu i klassrum eller i datorsalar på de flesta skolor i vårt land. De skall användas och tillämpas inom pedagogiken. Huvudsyftet med examensarbetet är att jag vill få en fördjupad kunskap om hur eleven ges möjlighet att använda IT/datorn som verktyg i sitt lärande.. Ytterligare ett syfte med arbetet är att se hur den enskilde pedagogens attityder och förhållningssätt skapar möjligheter att tillgodose varje enskild elevs behov så att eleven får den bästa förutsättningen för ett fortsatt lärande.. 9.

(10) 1.3 Frågeställning 1. Vilken roll har IT/datorn som verktyg i undervisningen? 2. Finns det någon skillnad på yrkeselevers och studieförberedande elevers datoranvändande? 3. Vilken betydelse har den enskilde pedagogens attityder och förväntningar till datoranvändning vid undervisningen?. 1.4 Metod Studien grundar sig på Ejvegård (2003) och Hartman (2004) rekommendationer av intervjuformer. Jag valde semistrukturerade intervjuer i samtalsform. Denna metod valdes eftersom den hjälper mig att gå på djupet kring mina frågeställningar och komma närmare intervjupersoner. I detta arbete har jag även gjort en kvalitativ litteraturstudie som bygger på tidigare forskning. Anledning till att jag valde två metoder är att jag vill genomföra en tvärvetenskaplig studie. Min ambition är att genom att använda olika undersökningsmetoder kunna hitta samband och mönster mellan IT-kompetenser och elevens ökande förmåga att utveckla sitt lärande.. 1.5 Avgränsning För att få ett bra resultat som överensstämmer med syfte och frågeställningar har jag valt att avgränsa studien. Avgränsningen sker genom att undersöka datorns möjligheter och gällande elevens lärande. Vidare har jag valt att se på datorn som ett verktyg och inte som ett interaktivt hjälpmedel. Alexandersson (2001) beskriver i sin IKT-rapport, IKT som interaktivt hjälpmedel vilket innefattar television, tidningar, radio, film, ljud och bild. Dessa är företeelser som inte kommer att behandlas i detta arbete. Jag anser att medias roll inte har någon betydelse för min syftesbeskrivning utan fokus ligger istället på IT-kompetens.. 10.

(11) Uppsatsen kommer inte heller att lägga in några värderingar på om det är bra eller dåligt med ett högt eller lågt datoranvändande. Med andra ord likställer jag datorns funktioner med penna och papper. Jag kommer inte hellre att fördjupa mig i olika pedagogiska program. Däremot kommer jag att göra en jämförelse mellan analytiska och syntetiska förhållningssätt för att kunna se om det finns ett samband mellan elevers IT-kompetens och lärande. Jag har också valt att inta ett lärarperspektiv i undersökningen. Detta innebär att jag kommer att fokusera på den enskilda pedagogens förhållningssätt och ställningstagande när det handlar om datorstödd undervisning och elevens IT-kompetens.. 1.6 Urval och svårigheter För att få så bra jämförelsematerial som möjligt har jag intervjuat två elever från varje program (se tabell nedan) och sex lärare utan särskild utbildning inom IT. Lärarnas utbildningar var inom el, språk (eng/sv), design, kök & restaurang, och matematik. Då jag vill ha en helhetsbild över elevers IT-kompetens valde jag därför att undersöka datorns roll för elevens lärande.. Program. Antal elever. EC (Elprogrammet). 2. HR (Hotell och restaurangprogrammet). 2. HV (Hantverksprogrammet inriktning floristisk). 2. IV (Individuella programmet). 2. LP (Livsmedelsprogrammet). 2. NV (Naturvetenskapsprogrammet). 2. SMTE (Teknik och design). 2. SP (Samhällsvetenskapsprogrammet). 2. Tabell: Program och kvalificerade yrkesutbildningar. 11.

(12) 1.7 Litteratur Jag hade svårt i början att välja och sortera ut fakta som var väsentliga i mitt arbete. Det finns nämligen en uppsjö av faktaböcker inom IT, IT-kompetens, lärande och IT. Som ett kinesiskt ordspråk lyder: ”Det finns så många bland mängden men ändå för få att bli klok av.” Jag hade även svårigheter att finna litteratur till min uppsats. Min handledare föreslog litteratur som behandlade mitt ämne det vill säga, dator, datoranvändning, IT och IT kompetens. Jedeskog och Lindh är två författare som väckt mitt största intresse för examensarbetet. De har medverkat vid kartläggning och utvärderingar om datorn i undervisningen.. Sökningen på Internet gav mig många intressanta träffar men de var dock fortfarande långt ifrån mitt intresseområde. Däremot hittade jag många vetenskapliga rapporter från Malmö högskola biblioteksdatabas. Jag anser därför att min litteraturstudie är trovärdig på så vis att man kan lyfta fram fakta av intresse.. 1.8 Intressenter Möjliga intressenter för denna uppsats är alla som arbetar inom skolväsendet och som vill bilda sig en uppfattning kring elevers IT-kompetens. Uppsatsen kan också vara intressant för särskilt lärare då där finns tolkningar kring begrepp IT-kompetens, livslångt lärande genom datorstöd/IT.. Denna uppsats kan också omfatta ett värde för skolledning och rektorer som måste veta vilka kompetenser elever måste ha. Vidare för varje enskild pedagog kan det vara intressant att veta vilken kompetens de och eleverna ska ha då de skall göra investeringar både vad det gäller datautrustningar och kompetensutveckling inom IT-området.. 12.

(13) 1.9 Aktuella begrepp och innebörder Under arbetets gång har jag använt olika begrepp. För att underlätta förståelsen ger jag här en kort beskrivning; •. Inlärning brukar delas in i tre huvudkategorier (Madsén 1994, Illeris 2001 med flera); 1. Klassisk – katederundervisning, envägskommunikation 2. Instrumentell – människa upprepar, försöker tills hon når ett lyckat resultat 3. Modellinlärning – imitation från annan människa. •. IT – Information Technology, informationsteknologi. Förkortningen används även på svenska och syftar på hantering av information i största allmänhet, i första hand med datorstöd (Thorell 1994).. •. Just in time ett begrepp som kommer att bli allt vanligare. Detta innebär att lärandet ske på arbetsplatsen, eller på lektionstid i samma ögonblick som kunskapen behövs (Docherty 1993).. •. Lärare är i allmän bemärkelse en person som undervisar, med eller utan formell utbildning (Norstedts uppslagsbok 2001).. •. Pedagog är ursprungligen benämningen på person som uppfostrar och undervisa barn. Han/hon använder pedagogik i sitt yrke det vill säga har kunskap om att göra saker för barn/elever/ungdomar/vuxna i omgivningen som ska lära sig så mycket som möjligt (Norstedts uppslagsbok 2001).. •. Studieföreberedande elever syftar jag till elever som läser studieförberedande utbildning/program såsom naturvetare, samhällsprogrammet etc.. •. Yrkeselever syftar jag till elever som läser praktiska eller yrkesinriktade utbildningar/program såsom elinstallation, hotell och restaurang etc.. 13.

(14) ______________________________________________________________________. 2. KUNSKAPSBAKGRUND ______________________________________________________________________. 2.1. Teori I följande teoridel beskriver jag hur datoranvändandet har förändrats genom tiderna inom skolans värld samt hur IT erbjuder olika möjligheter att bidra till elevers lärande. Speciellt vill jag hävda betydelsen av att vi som datalärare är medvetna om att det är kunskap och värdering av kunskap som vi vill nå fram till. Det finns många olika metoder att tillämpa undervisningsstrategier på. Dagens förändringar i samhället påverkar nämligen förväntningar och villkoren för undervisningen i skolan, dels direkt genom lärarna och deras personliga ställningstagande till ”nyheter”, dels genom elevernas erfarenheter av den nya tekniken under deras fritid. Den traditionella ”katederundervisningen” måste kompletteras med andra typer av undervisning såsom grupparbete, laborationer, studiebesök med mera (Madsén 1994). Ett exempel på de krav som ställs på skolan är att göra alla elever förtrogna med datorer. Man kan ifrågasätta i vilken utsträckning datorer kommer att påverka sättet att ta upp nytt stoff i undervisningen. Många forskare bland annat Papert (1998) hävdar att det kan ske stora förändringar på utbildningsområdet på grund av den nya teknologin. Jag tillhör också de som tror så. Det märks redan på den inre skolmiljön. Datorer har förändrat bilden i skolan med snabbt framväxande datasalar. Men eftersom datorer är komplicerade hjälpmedel så kräver de ett större tekniskt kunnande. För att lättare förstå datorns roll i den svenska skolan har jag valt att redogöra för skillnaden mellan begreppen data, information och kunskap. Avslutningsvis redogör jag för ett antal forskares resultat kring datoranvändning i den svenska skolan.. 14.

(15) 2.2 Historik – Utveckling av IT i skolan: Inom IT-området har en industriell strukturomvandling skett. Data-, media-, och telecomindustrierna närmar sig varandra i en teknisk integration på grund av digitaliseringen. Inom forskningsområdet sker mer och mer en övergång från teknikinriktning till användarinriktning. Parallellt med en teknisk specialiserad forskning utvecklas alltmer forskning med tvärvetenskaplig inriktning.. Inom skolans värld har datorisering pågått under flera decennier. Till en början var det en försöksverksamhet, därefter införskaffade skolorna ett antal datorer, vilket ökade dataintresset (KK-stiftelse 2006). IT-tekniken ger nämligen nya förutsättningar vad det gäller lärosalar, grupprum, gruppvideokonferenser och informationsutbyte. Rapporter från University of Stanford visar att inlärning med IT kan ge bättre kunskapsresultat än lärande på ett traditionellt sätt. IT-pedagogik ger nämligen effekter som till exempel minskade gruppstorlekar, mer interaktion, och mer individualisering. Men utvecklingen tar tid. IT kräver en pedagogisk utveckling, en förändring av lärarutbildningen och en utveckling av helt nya läromedel. IT-teknikutvecklingen har nämligen drivits långt utan att teknikerna har beaktat användningen av tekniken. Slutanvändarnas synpunkter har helt och hållet bortkastats. Enligt min syn på IT-utvecklingen i skolan befinner vi oss i en brytpunkt då vi alltmer måste lägga tyngdpunkten på användningen. Jag tror att en större satsning på att förbättra användargränssnitten också i längden ger besparningar på utbildningssidan. Därmed kan vi lägga mindre tid på att lära oss att använda IT-tekniken.. IT i utbildningen skapar nya förutsättningar för och krav på utveckling av arbetssätt och arbetsmetoder (Jivén 1997). Vi som datapedagoger måste lära oss nya metoder att söka, sovra och analysera kunskaper samt öka kravet på att lärandet måste ske genom kommunikation med andra. IT medför också att vi allt mer kommer att kunna arbeta i friare former och gränser mellan formella stadier i skola, arbete och fritid, lärande och yrkesarbete blir otydligare. Gymnasieutbildningen idag är organiserad genom ett stort utbud av kurser (skolverket 2003). Motsvarar dessa kurser behovet?. Jag tror vidare att IT kommer att öka förutsättningarna för en efterfrågestyrd utbildning. Utbildningen ”just in time” utvecklas mot utbildning ”just for you” (Docherty 1993). Idag. 15.

(16) kommer den i allra högsta grad att påverka våra tankar om vad som är möjligt när det gäller användandet och förståelsen av informationsteknologi (IT).. 2.3 Kunskap och IT Kunskap är ett mångtydigt ord som kan tolkas på olika sätt (Lidman 2001). Ordet har blivit centralt för individens möjligheter att utveckla sig själv och finna sin plats i samhället. Men vad består kunskapen av? Ända tillbaka till antiken kan man spåra föreställningar om en högre och sannare kunskap än den praktiska. Platon till exempel hävdar att det måste finnas en annan verklighet bortom sinnevärlden, bortom språket och tingen, en verklighet som han kallade idévärlden (Rognhaug 1996). Här återfinns principer bakom de fenomen i naturen som människor måste ha ett förhållningssätt till för att nå en exakt kunskap. Detta innebar att all kunskap skulle kunna uttryckas i en explicit definition som vem som helst kunde använda (Madsén 1994, Gustavsson 2000). Dessvärre var antikens verklighetsuppfattning ofta av mystisk-religiös art; en världsbild som upprätthölls av religiösa institutioner. Genom brytningen med ”mythos” uppkom helt nya sätt att uppfatta världen på (Rognhaug 1996). Man förklarade världen genom naturlagar och använde förnuftet till att begrunda samhällsförhållanden och livet i samhället. Under medeltiden växte tilltron till det teoretiska. Flertalet forskare under den här tiden, såsom Newton, Leibniz med flera hävdade att vetenskapen skulle vara ett redskap för att utveckla kunskap om orsakssammanhang för att man därmed skulle lära sig behärska naturen och naturprocesserna (Rognhaug 1996). Den nya kunskapssynen som växte fram efter 1600- talet handlade på många sätt om en växelverkan mellan teori och praktik (empiri). Kunskapsteorin i modern tid uppfattas ofta som något personligt (Gustavsson 2000). Kunskap är nämligen ett uttryck för en persons kompetens, insikt, vetande och lärdom på olika områden.. 2.3.1 Hur vi lär oss med stöd av IT. Ur Lpo94 kan man bland annat utläsa ”alla elever har rätt till anpassad undervisning”. Lärandet skall nämligen vara baserat på samspelet mellan vuxna och barn och på att barnen lär av varandra. Vidare kan man utläsa ur Lpo94 att läraren skall ”stimulera” och ”handleda”. 16.

(17) och ”stärka elevens vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan”. Skolan ska sträva efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö.. Men i IT/IKT-rapporter (IKT i skolan, 2005) visade det sig att många lärare är alltför ämnesorienterade och alltför måna om kunskapskontroll i förhållande till kursplanernas uppnåendemål för att våga släppa eleverna till fritt kunskapssökande. Efter IKT-rapporten tror jag därför att särskilda satsningar inom IT bör följas upp och värderas.. Är. informationstekniken (IT), verkligen en revolutionär faktor i skolans värld som kommer att omskapa villkoren för undervisning och lärande och som kommer att medföra nya roller för elever och lärare?. Som datalärare och utbildare måste vi vara under utbildningstiden och även därefter i det livslånga lärandet vara beredda (Nyberg, 2000);. (a) att lära oss om IT och att använda IT (b) att lära oss hur vi skall lära oss med hjälp av IT (c) att lära oss hur vi kan utbilda andra med stöd av IT (d) att handleda så att de lärande lär sig att lära med stöd av IT. 2.4 Lärande - Kunskapsförmedlande i förändring. Nyberg (2000) säger att inlärning är ”en relativt bestående förändring i förmågan att handla, förstå eller uppfatta omvärlden, en förändring som inte är beroende av en skada eller sjukdom men ofta ett resultat av aktivt tankearbete, övning eller träning”. Vi människor är nämligen vana vid att inlärning är en kvantitativ ökning av mängden av kunskaper eller färdigheter. Nya rön betonar även att inlärning inte enbart leder till en kunskapsökning utan den påverkar även vårt sätt att tänka och uppfatta verklighet och kan därmed ge oss kvalitativa förändringar (Lidman 2001). Sådan kunskap behöver nämligen utvecklas för att kunna möta de frågor som uppstår i det skede som präglas av globalisering, informationsteknik och bioteknik. Vi kan säga att det ligger i människans natur, i våra gener att vi vill veta och måste få veta. Det vi vet, leder också till det vi gör. Vi tillämpar helt enkelt den kunskap vi har. Det är just genom. 17.

(18) användning, själva den tekniska tillämpningen av kunskap, som vi tar ny kunskap till oss, det vill säga vi tolkar och förstår det nya vi möter.. 2.4.1 Skola och lärande. En av skolans centrala uppgifter är att främja lärandet; att lära eleven att lära (Lpo94). Men vad innefattar vi då i begreppet lärande?. Min syn på lärande är att det kan ske på olika sätt, ibland utan planering, ibland efter väl genomtänkta mått och steg. Lärandet kan med denna utgångspunkt beskrivas som ”situerat” och är till viss del en produkt av den aktivitet i vilket den utvecklas och används (Kveli 1994). Omgivningen och situationen är en integrerad del i lärandet. Den som lär kan inte betraktas åtskild från vad som lärs eller var och hur detta sker. Ett annat sätt att se på lärandet skulle kunna vara att eleven inhämta fakta som bearbetas utifrån vad eleven redan vet (Nilsson 1999). Vi vet att barn, ungdomar och vuxna lär sig saker och ting på olika sätt beroende på inneboende förutsättningar. Piaget (Illeris 2001, Egidius 2003) anser att när information når människan bearbetas och assimileras den med tidigare kunskap. Detta innebär att det tidigare inlärda integreras med det nya, en ny kunskapsstruktur bildas. Dessa nya fakta införlivas med tidigare kunskaper och utökar därmed kunnandet.. Gustavsson (2000) har uppmärksammat de nya uppgifterna för skolan i ett samhälle där IT finns överallt:. När IT-samhället står för dörren, informationsmängden ökar lavinartat och kunskap kan sökas i terminalerna, vad skall man då ha skolan till? Svaret blir bildning i meningen att sovra, tolka och förstå kunskap.. Enligt Gustavsson (2000) börjar kunskap och lärande i den egna erfarenheten i det bekanta och det som är näraliggande. Detta innebär att kunna förstå och sätta kunskapen i sitt sammanhang är förutsättningen för att eleven skall kunna ta emot kunskap och utveckla sitt tänkande. Detta perspektiv erbjuder ett vidgat sätt att se på vad som sker i skolan och i andra pedagogiska miljöer genom att betrakta lärandet som en relation mellan det ”gamla och nya” av informationsvärdering, handledning och egen kunskapsutvärdering. Den enskilda eleven. 18.

(19) måste lära sig att ta eget ansvar för sitt lärande. Skolan och läraren måste utveckla sin förmåga att stimulera, stödja och handleda elevernas kunskapssökande (Lpo94).. 2.4.2 IT, IKT och Dator i skolan. Utan tvekan vågar jag säga att det har skett stora förändringar i synen på lärande och utbildning under de senaste 10-15 åren. Den som utbildar, antingen med stöd av Informationsteknik (IT), dator eller med information, kommunikation och teknologi (IKT) har nämligen olika syn på inlärningen. Forskare ser även på de lärande på ett annat sätt än förr. Förr tillämpade lärarna ”katederpedagogik eller förmedlingspedagogik” (Egidius 2003). Numera är det få som använder metoden i sin undervisning. Idag talas mycket om ”dialogpedagogik” (Lpo94). Det är alltså lärarens erfarenheter, som främst ligger till grund för hur den egna undervisningen kommer att planeras och genomföras. I uttrycket avser jag lärarens förmåga att både kunna utveckla sina kunskaper, färdigheter och erfarenheter i en konkret situation med teoriska kunskaper där elever kan få tillfälle att knyta samman både teoriska och praktiska tänkande (Dysthe 1996). Med stöd av denna pedagogik förväntas att eleverna ska kunna utveckla, förändra och anpassa både sin kunskap och sitt handlande på en meningsfull sätt. Det handlar om förmågan att lära sig att lära av egna erfarenheter.. Med andra ord IT i sig förändrar inte lärandet men öppnar nya möjligheter. Genom att utnyttja IT-utrustningar såsom datorer, mediatek, etc. i skolans undervisning och på liknande sätt som i arbetslivet, som ett skrivhjälpmedel och som ett verktyg för informationssökning så skapas ytterligare förutsättningar för lärandet (Nyberg 2000). Av detta kan man dra slutsatsen; genom tillgång till IT och dess stora informationskällor som eleverna får tillgång till, förenar läraren olika roller såsom pedagog, handledare och diskussionspartner.. 2.5 IT-mål för skolan Följande citat är hämtat ur Lpo94:. 19.

(20) ”Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimulera att inhämta kunskapen… studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva skall varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga”.. Skolan har alltså i enlighet med målen och kraven i läroplaner och kursplaner en generell uppgift att ge alla elever en likvärdig utbildning. Elever har olika sätt och behov när det gäller att hitta olika lärandeformer. Skolan skall anpassa undervisningen till varje elevs behov.. Utvecklingen av användningen av IT i skolan ger helt nya förutsättningar för lärandet. Skolans uppdrag är att förmedla kunskap som finns inom de gemensamma referensramarna som råder i samhället. Eleverna skall kunna orientera sig i det informationsflöde och den snabba förändringstakt som sker. Vidare kan man i Lpo94 finna att dagens och framtidens samhälle kräver IT kompetens. Därför är det av största vikt att skolan ger de blivande pedagogerna kunskap inom IT och förmåga att använda denna i undervisningen (Nyberg 2000). Denna kunskap ska sedan pedagoger förmedla till sina elever. Målet är att skapa ett livslångt lärande där IT har en framträdande roll i att inhämta kunskaper.. 2.5.1 IT i skolan Enligt läroplanen skall läraren ”se till att alla elever oavsett kön, social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll”. Digital kompetens eller IT kompetens är trendord idag. Staten har under en femtonårsperiod 19882003 satsat miljontalskronor på skolans datorisering. Skolverket har också utvärderat den generella utvecklingen av skolans IT-användning och givit regeringen årliga lägesrapporter (Myndighet för Skolutveckling 2003). Man kan beskriva datorteknikens utveckling i termer av centralisering eller decentralisering. Kommunikationen har också varit en central aspekt på datortekniken från början, men det är först det senaste decenniet som den också spelar en stor roll.. IKT-rapporten (1999), konstaterar att nära nog samtliga svenska kommuner under 1996-1997 hade inlett ett arbete med ”att integrera ny teknik” och då främst datorer i undervisningen. De hävdar också att införandet av nya hjälpmedel i undervisningen är en långsam process som måste ske i många små steg. Många pedagoger inom skilda ämnesområden eller yrkesområden hade olika föreställningar om vad en dator egentligen är och vad den kan och. 20.

(21) bör användas till. Utvecklingen på dator- och IT-området, både när det handlar om att använda sig av datorn som teknisk hjälpmedel och som hjälpmedel i undervisningen, förutsätter hög pedagogisk kompetens i samverkan med teknologi (Jedeskog 1993). Informationsteknologin är tvärvetenskaplig och förutsätter professionella kunskaper inom olika områden där tekniken används. Användning av IT i skolan handlar alltså i hög grad om att köpa och sälja ”know-how” (Docherty 1993). Vidare förväntar sig dagens ungdomar en hög grad av utveckling där de får vara med och påverka arbetet, se sammanhang inom ämnen och över ämnesgränser. Men fortfarande är det en del som återstår; hur preciserar man målet genom att säga att man med datorn/ITs hjälp vill öka elevers förståelse och inlärningsmetodik för nationella och internationella frågor?. 2.6 Studie kring ungdomars datoranvändning Jedeskog (1993) har studerat skolors datoranvändning och fann ett större intresse för datorer och experimentlusta bland pojkar medan flickorna var mer försiktiga i relation till datorer. Hon konstaterade emellertid att flickornas intresse successivt ökade och de blev ofta bättre på att hantera datorerna än pojkarna. En förklaring till detta att flickor vanligtvis är mer noggranna än pojkar (Jedeskog 1996).. Oavsett hur gammal eleven är, vilket ämne man arbetar med eller var i landet man befinner sig, så tycks man uppleva samma fascination och tjusning inför datorn. Studier (Jedeskog 1996, Rognhaug, 1996, Lindh 1997) visar nämligen att hjälp av datorer i undervisningen har underlättat elevers förmåga när det gäller deras inlärning och förståelse. Dessutom ligger det också i skolans uppgift att ge alla elever en allmänbildning och dit räknas idag en viss förtrogenhet med datorer och deras användning.. Undersökningsresultat från olika studier (Jedeskog 1996, Rognhaug, 1996, Lindh 1997) visar bland annat att MBD/DAMP diagnostiserade barn i skolan är mer koncentrerade vid datorträning när de arbetar med matematikövningar och grammatikövningar än vid traditionell träning i övningsböcker. De är mer motiverade att träna t.ex. stavning och huvudräkning med datorns hjälp. Dessutom visade det sig att med hjälp av datorer blev dessa elever inte så snabbt trötta. Studier har nämligen påvisat att goda relationer mellan elever och. 21.

(22) lärare samt en lugn och elevanpassad arbetsmiljö bidrar till förutsättningar för entusiasm och lärande (Carlgren 1997, Jedeskog 1998). Detta bidrog i sin tur till ett bättre självförtroende och en ökad motivation för inlärning.. Lindh och Riis m.fl. (1997, 2000) har tagit upp en rad diskussioner om IT/datorns olika roller i skolan och ger en syn på IT/datorstöd som jag ansluter mig till:. IT/datorstöd i undervisningen intar en särställning. Denna datoranvändning ska vara ett stöd som syftar till att undervisningen ger större möjligheter eller öka dess kvalitet. På så sätt kan undervisningsmiljön förnyas, pedagogiken utvecklas och lärande förbättras. Därmed frigörs kreativiteten hos både läraren och elever. Det ger ökade möjligheter till personlig utveckling och framgång i yrkeslivet.. Stödet kan handla om användning av en programvara som är framställd för en viss undervisningssituation i ett ämne t.ex. fysik (Lindh 1997). När jag skriver ”dator” menar jag dator som en maskin som beräknar hur och i vilken ordningsföljd data (information) ska presenteras. Vidare kan datorn jämföras med andra hjälpmedel som används i skolan t.ex. miniräknare, videoapparater och penna. I princip kan man göra samma utvärdering av dem. Skillnaden mellan dessa hjälpmedel ligger i deras ”kraftfullhet”. Med detta menar jag att deras påverkan på undervisningen varierar i olika grad och uppvisar olika undervisningstyper. Vad jag menar är att eleverna har behov av ett personligt förhållande till läraren men detta ska ske via ämnet. Det är viktigt för inlärningen att eleven kan känna sig om någon att han/hon har en upplevelse av att möta läraren i ämnen (Dysthe 2005). En professionell lärare måste därför på ett konsekvent och noggrant sätt reflektera över och analysera sin undervisning (Nilsson 1999). Man skall inte enbart titta blint på IT/datorn. Faktum är att många elever behöver olika typer av undervisningsstrategier för att komma över det motstånd de har mot att lära sig. Jag tror därför att inlärningsstrategier som upprepas under en längre tid med variationer och alternativ skapar fasta och trygga rammar. Struktur i kombination med en trygg inlärningsmiljö avgör hur eleven reagerar på läraren och på lärandet (Carlgren 1997).. 22.

(23) ______________________________________________________________________. 3. METOD ______________________________________________________________________. 3.1 Metodredovisning Detta examensarbete handlar om att undersöka hur man med IT-färdigheter kan skapa goda förutsättningar för elevers lärande, samt om det finns någon skillnad på yrkeselevers och studieförberedande elevers datoranvändning, och vilken betydelse den enskilde pedagogens attityder har till datoranvändning. Jag har genomfört undersökningen i flera steg. Metodval och tillvägagångssätt presenteras i följande avsnitt.. 3.2 Metodval För att få tillräckligt med datamaterial till min undersökning har jag valt att använda två metoder, litteraturstudie och intervjuer. Denscombe (2000) menar genom att använda olika metoder får man olika synvinklar och perspektiv på undersökningsområdet. Dessutom kan de olika metoderna kombineras för att på så sätt ge olika typer av data om samma ämnesområde. Flera metoder ökar tillgången av data och kan ge undersökningen en ökad kvalitet. Vidare menar Denscombe att varje metod har sina fördelar och nackdelar. Genom en kombination skapar man då en god validitet och kvalitet i undersökningen.. Ejvegård (2003) och Harman (2004) skriver att ”intervjuer ger en god inblick i människors upplevelser, erfarenheter, åsikter och känslor”. För att detta ska nås behöver man god kunskap och vara väl förbered inför samtalet. Han nämner vidare att det finns fyra typer av intervjuer. Jag har valt att arbeta utifrån semistrukturerade intervjuer i samtalsform. Denna typ av. 23.

(24) intervju tillåter intervjuaren utveckla sina egna idéer och tala mer ingående om ämnet som intervjuaren tagit upp.. Fördelarna med denna form av strukturuppläggning är att man kan samla in mer ingående och utförlig data. En annan fördel är att jag kan undvika felaktiga källor och missförstånd kan minimeras. Detta stärker ytterligare kvalitén på materialet.. 3.3. Genomförande av intervjuer Trots vetskap om att individuella intervjuer är tidskrävande att genomföra och sammanställa valde jag att använda denna metod för att kunna få en ökad validitet och kvalitet på undersökningsdatan. Intervjuerna genomfördes med sex verksamma pedagoger som har minst 10-30 års erfarenhet av yrket. Urvalet skedde genom att slumpmässigt fråga de lärarna som var närvarande i personalrummet vid tillfället. Inget medvetet val gjordes med hänsyn till pedagogernas utbildning och ålder. De lärare jag intervjuade har alla arbetat aktivt med datorn i undervisning i många år. De elever som jag valde till intervjuer, valdes även slumpmässigt. Jag tog helt enkelt fram klasslista och på måfå pekade ut två elever från respektive klass lista. Alltså tog jag inte hänsyn till deras IT-anvädning eller kunskap utan gjorde ett omedvetet val utifrån klasslistan. En 50 % fördelning mellan yrkesinriktade och studieförberedande elever gjordes självklart. Detta för att kunna få en jämn och rättvisande fördelning samt att det insamlade materialet ska kunna uppnå en hög validitet.. Intervjuerna genomfördes i ett mindre avskilt rum för att undvika onödigt störande från andra lärare och elever. Intervjutiden varade ca 15-30 minuter. Under intervjuns gång fanns det möjlighet för informanter till reflektioner och det gavs utrymme åt lämpliga följdfrågor då det fanns behov av detta. De lärare jag genomförde intervjuerna med visade respekt för min invandrarbakgrund vilket hjälpte mig mycket vid intervjutillfällena. Jag fick den tid jag behövde för att anteckna under samtalet. En mycket önskvärd dialog skapades mellan mig och den som intervjuades. Dessutom fick jag också möjlighet att vid andra tillfällen att ställa ytterligare några frågor till lärarna för att få bättre tydlighet i materialet.. 24.

(25) Intervju med elever tog lika lång tid och här skapades också en önskvärd dialog mellan mig och elever. Elever som jag intervjuade är införstådda med att undersökningen kommer att vara anonym. Dessutom gav flesta elever utförliga svar som jag är mycket nöjd med.. Allt utskrivet material lästes noga igenom ett flertal gånger och studerades noggrant innan jag gjorde egna tolkningar. Jag anser därför att mitt insamlade material har ett kvalitativt värde för att få kunskap om datorns betydelse i skolan.. 3.5 Validitet och reliabilitet Största delen av undersökningen baseras på subjektiva skattningar. Att bygga upp en studie kring dessa kan vara svårt med tanke på att det ställs stora krav på mig som ska utföra skattningarna. För att reliabiliteten och validiteten skulle vara så hög som möjligt var det viktig för mig att redan från början ta fram rätt material samt tydlig och enhetlig information till alla deltagare. Nackdelen med undersökningen var dock att mina elever som jag själv undervisat kanske inte sade sanningar, i tron att jag ville testa deras kunskaper. Det är möjligt att de inte ville visa sin bristande IT-kunskap för läraren respektive klassen.. 25.

(26) ______________________________________________________________________. 4. RESULTAT OCH ANALYS ______________________________________________________________________. 4.1. Resultatredovisning Jag har valt att först presentera vad jag har fått fram för resultat genom litteraturstudien. Därefter följer en resultatredovisning av de lärarsamtal och elevsamtal som genomförts.. 4.2 Resultats trovärdighet Under SÄL-utbildningens gång har jag inhämtat kunskap och skapat mig en förståelse kring det undersökta ämnet. Jag tycker att det är svårt att uttala sig om tillförlitligheten i mina undersökningar. Efter alla tidigare observationer och samtal med pedagoger när jag praktiserat och vikarierat, har jag fått en ganska klar bild på hur det såg ut på datoranvändandet i skolan. Denna bild förstärktes markant efter intervjuer och observationer. Dock kan man fortfarande ifrågasätta undersökningarnas tillförlitlighet eftersom vissa saker kändes som självklarheter. Som intervjuare vill jag ha en korrekt bild av pedagogernas uppfattningar kring IT-kompetens och elevens lärande. När jag skrev ned frågorna vid intervjutillfällena kändes det som en självklarhet att alla pedagoger visste om vad ITkompetens innebar, men så var inte fallet. Det var inte som jag hade föreställt mig, men samtidigt kändes det som att jag fick möjligheten att berätta för läraren om vad IT-kompetens är. Efter att ha förklarat vad som kännetecknade IT-kompetens blev allt lite enklare. Då fick jag ut det jag ville, alltså att ta reda på hur mycket pedagogerna visste om IT, IT-kompetens och elevens fortsatt lärande. Som uppsatsförfattare har jag nämligen själv ställt målen utifrån arbetes syfte och vill kunna styra processen under arbetets gång. Faktum är att nästan all data. 26.

(27) jag har samlat in pekar åt samma håll. Däri ser jag en tydlig indikator på undersökningens tillförlitlighet.. 4.3 Resultat från litteraturstudie Det talas mycket om att vi lever i ett informationssamhälle. Det påpekas att informationsteknologin. som. innefattar. bland. annat. datorteknologi. och. kommunikationsteknologi kommer att dominera allt mer i de flesta människors liv (Rognhaug 1996). Dagens, såväl som morgondagens teknologi medför ny utveckling. I dagens skolor då det gäller IT, IT-kompetens och elevers lärande ligger det analytiska och det syntetiska förhållningssättet i förgrunden. Det har diskuterats i många år vilket förhållningssätt som ger det bästa lärandet för eleven. Tyvärr är tillgång till litteratur som behandlar pedagogiska aspekter på IT-kompetens, datoranvändning och elevers lärande relativt begränsad över huvud taget. I Sverige redovisas erfarenheter bland annat hos Riss (1991), Jedeskog (1993), Lindh (1993) och Rognhaug (1994). Den litteratur som finns handlar alldeles för mycket om rent tekniska aspekterna. Dessa författare har påvisat att datorarbetet kan innebära att eleverna tar större ansvar för sitt eget lärande då de själva tar ställning till vad och hur mycket ett visst moment behöver övas. Detta resulterar då i att den energi som eleven lägger ner på att till exempel lära sig en ny formel, sker i ett aktivt, engagerat och koncentrerat sammanhang. Eleverna känner lätt igen de formler, bokstäver eller siffror som de har varit i kontakt med tidigare. Det är uppenbart att då eleven i större utsträckning själv uttrycker sig med sitt eget språkbruk och formulerar de nyvunna erfarenheterna så förstärks lärandet ytterligare (Rognhaug 1996, Rainer 2000 m.fl.).. 4.3.1 IT utnyttjande – Lärarens och elevens perspektiv ”När datorn används på så sätt att eleverna samarbetar med textskapande ökar kommunikationen och samarbetet mellan eleverna” (Jedeskog 1998). Genom att arbeta tillsammans övar elever sin förmåga att tänka och formulera sig klart. Eleverna resonerar med varandra, utbyter tankar, funderingar och känslor och finner tillsammans lösningar på sina arbetsuppgifter. Vygotsky (Imsen 1999) menar precis som ovanstående forskare att det är. 27.

(28) genom interaktion elever lär sig. Vidare påpekar Gustavsson (2000) att elever lär sig mycket på grund av tidigare upplevelser och att erfarenheter föregår analys och förståelse.. Ytterligare en fördel forskarna kan se då datorn/IT används som ett verktyg är att individualiseringen underlättas (Jedeskog 1993, Rainer 2000 och Riis 2000). Denna kan genomföras på olika sätt. Det kan ske genom att man bygger in individualisering i programmet genom t.ex. olika svårighetsnivåer på uppgifter eller förklarningsnivåer. Eleven upplever det ofta mycket tillfredsställande när hon/han kan arbetar enskilt i egen takt och med övningar som är så anpassade att hon/han har möjlighet att lyckas.. En av de svårigheter som ofta uppkommer i arbetet med IT-kompetens och elevers lärande är tidsbrist. Många, både lärare, elever och skolforskare vittnar om detta. Dagens skolschema är välstrukturerat där varje ämne har sin tilldelning. När tiden är slut, ofta markerad med en klocksignal, är man tvungen avbryta alla aktiviteter oavsett vad man håller på med. Detta arbetssätt bidrar till att både lärare och elever upplever stress, eftersom det gället att bli klar innan tiden är ute. Vidare kan tekniska svårigheter dyka upp, då datorn/IT verktyg såsom mediatek, video, TV och dylikt inte alltid fungerar problemfritt. Dessutom tillkommer nästan hela tiden nya tekniska utrustningar och begrepp som lärare inte alltid behärskar (Jedeskog m.fl. 1991). Detta kan i sin tur skapa nya ”infrastrukturer” i skolan. Dessa kan påverka människors kommunikation och kunnande.. 4.3.2 IT som lärande redskap. De forskningsresultat som jag hittills redovisat i min studie har inte kunnat visa på några konkreta inlärningsvinster då man arbetar med datorn/IT. Jag tolkar det som att skolan har svårt att tillgodose samhällets allt större krav på IT och datoranvändning. Kravet blir enligt Lpo94 att datorn integreras i alla ämnen och att man kan arbeta gränsöverskridande med ämnesintegrering. En annan aspekt är att ekonomi och resurser inte varit tillräckliga för att täcka behovet.. I min litteraturstudie har det framgått att datorn/IT har fått en allt mer central roll i den svenska skolan. Utvecklingen i Sverige, från 1981-2001, vad det gäller datorundervisningen kan bäst återges genom en beskrivning av ett antal bedrivna projekt och resultat (Lindh,. 28.

(29) 1997). För att bara nämna några var DIS (Datorn I Skolan) det första datorprojektet i den svenska skolan. Detta följdes av DOS-projektet. Syftet med DIS-projektet var att studera de pedagogiska konsekvenserna av datoriseringen i skolan, dvs. påverkan på undervisningens innehåll och metodik. Arbetet koncentrerades på eleverna och inte på lärarna (Lindh, 1997) och vid utvärderingen av DIS-projektet uppdagades det att datorer inte behövdes i grundskolan, utan endast i gymnasieskolan.. Trots att utvärderarna kom fram till att datorn inte behövdes i grundskolan satsade alla skolformer på datorisering i klassrummet. Nästa projekt blev då DOS-projektet (Datorn och Skolan). Resultatet från projektet visar en ökad användning av ordbehandlings- och kalkylprogram. Vad beträffande datorstödd undervisning slog man även fast i DOS-projektet att ”eleven ska styra användning av datorer och inte tvärtom”. Man tog alltså mycket klart ställning mot att datorer användes som ”inlärningsmaskiner” (Lindh, 1997). Av rapporten framgick också att lärarna funnit det lätt att hitta goda tillämpningar för datorstöd i svenska, engelska, matematik och i specialundervisning.. Det största och senast avslutade projektet kallades ITiS. Projektet pågick under åren 19992002 och regeringen satsade totalt 1,7 miljarder kronor (Skolutveckling 2003). Syfte med ITiS var att understödja den datorstödda undervisningen, och att alla skolor i landet skulle bli uppkopplade till Internet samt att alla lärare och elever skulle ha kännedom om datorer/IT. Resultaten från ITiS visar att lärarna i allmänhet har fått en mer positiv bild av IT i skolan. Detta beror på att lärarna själva behärskar den rådande tekniken och på så vis känner sig säkrare i sin lärarroll. ITiS- projektet gav även landets barn och ungdomar bättre möjligheter att nå de mål som finns uppställda i kurs- och läroplaner, eftersom många skolor är bättre rustade att arbeta med IT. Utvärderingen visade även att datorn/IT gav nya förutsättningar till kontakter och erfarenhetsutbyte med elever och lärare.. 4.3.3 Användning och attityd till IT. Datorer och IT har idag blivit ett alltmer naturligt och accepterat inslag i våra skolor även om datortillgången varierar från skola till skola (Jedeskog, 1993). Hennes studie har även visat att lärarnas kunskaper och inställning har en stor betydelse för hur datorn/IT används i undervisningen. Min uppfattning är att det finns en väldigt ojämn kvalitet gällande datorn/IT-. 29.

(30) satsningar ute på skolorna. Framgången med IT- undervisning var ofta beroende av om det fanns en eldsjäl på skolan som drev på kollegor och skolledare. Att skapa sig en helhetsbild av forskningsläget är emellertid inte enkelt, eftersom det är oklart hur långt man har kommit inom olika forskningsområden vad det beträffar datorstöd/IT. Jonsson och Roth (2003) menar att barn och ungdomar har olika inlärningsstrategier för att tillgodogöra sig med kunskap. Det går att läsa i Lpo94 ” att eleverna skall ha olika möjligheter att inhämta information (Lpo94). Ansvaret ligger med andra ord på pedagogerna att inspirera elever så att de vill inhämta ny kunskap.. Romiszowski (1992), menar att göra en traditionell jämförelse mellan datorstödd undervisning och vanliga klassrumslektioner är inte meningsfullt. Istället ska man under en längre tidsperiod göra olika fallstudier där datorer används i undervisningen. Dessa fallstudier kan ge resultat som kanske inte är mätbara enligt traditionella jämförelsemetoder. Däremot kan de vara till hjälp att utbilda bättre kvalificerade lärare inom skolväsendet.. Min åsikt är att datorn/IT i inlärningssituationer handlar i grunden om människosyn, kunskapssyn och samhällssyn och om hur väl den föreslagna innovationen stämmer överens med ens egna eller gruppens normer, värderingar och traditioner. Det kan handla om att lärarna inte har tillräckligt med kunskap om förändringsprocesser och förmåga att hantera dessa samt att inte kan ge en kritisk värdering av den innovation som planeras. Riis (1991) föreslog att man måste låta mer IT-erfarna lärare utbilda kolleger. Han betonar betydelsen av att användarna, i detta fall lärarna är involverade från början för att undvika misslyckande. Detta har påpekats i skolverkets rapporter (1999);. För att lärare ska känna tillit till sin egen förmåga att lyckas med datorstödd undervisning krävs bland annat förtrogenhet med såväl hård- som mjukvara.. Jag tror vidare att man måste som datapedagog ha bra kunskap om elevers olika behov av undervisning med datorer och hur detta i sin tur påverkar lektioners strukturer. Genom att erbjuda mer informella inlärningsmiljöer, liknande dem som elever vistas i utanför skolan, skulle elevernas intresse kunna resultera i ett större intresse för skolarbete över huvud taget.. 30.

(31) 4.4. Resultat från samtalet I mitt perspektiv för studien tar jag fasta på teorier om villkor för handling och lärande inom skolornas verksamheter. Samtalet som jag presenterar nedan, utgör därför denna teorigrund, d.v.s. jag vill belysa frågan om vilka utmaningar, möjligheter och hinder där IT/datorn kan erbjuda att både elever och läraren kan främja sitt lärande och utvecklingen. Jag avser därför inte att exakt särskilja vem som ha sagt vad och vilka resultatfrekvenser jag har fått från läraren och eleven. Jag inriktar mig huvudsakligen på min frågeställning samt kunskapsbakgrundsteorins olika aspekter.. 4.4.1 Samtal med lärare. Utifrån mina intervjuer kom jag fram till att lärare till stor del behöver IT-kompetens för att klara av sitt yrke. Det viktigaste är att anpassa undervisningen till eleverna och utgå från deras förutsättningar. De lärare som inte aktivt arbetade med datorn i sin undervisning framhöll vinsten av att låta eleverna skriva mycket på datorn då detta ledde till att elevernas texter blev längre. Läraren ansåg också att datorn har blivit ett naturligt redskap i undervisningen. Ett annat argument lärarna lyfte fram var att individualiseringen i undervisningen skedde automatiskt. Genom datorn kan man ge varje enskild elev speciellt anpassad undervisning som upplevs mycket tillfredsställande både av lärare och av elever. Många lärare anser att användandet av IT/datorn i undervisningen bland läraren är fortfarande för lågt, trots att många är positiva till att använda IT/datorn i undervisningen. En av de intervjuade poängterade vidare att man inte bör se datorer som en leksak, utan det öppnas stora möjligheter till att utveckla undervisningen med teknik som tidigare inte varit möjlig. Det kan handla om miljöprojekt där eleverna i vid skolan samlar in uppgifter i en databas. Som ett led i skolans internationalisering kan eleverna sedan kommunicera via nätet med hjälp av sammanställda fakta med andra skolor.. Någon ansåg att IT-kompetens är när personalen kan använda datorn för sitt eget arbete och samtidigt kan så mycket att man vågar använda den i undervisning. Men det är inte bara själva undervisningen som berörs av IT, utan idag måste varje pedagog ha kunskap kring programvara såsom frånvarorapportering på datorn som heter Skola24 och kunna ta fram sitt eller elevers schema. Allt detta sker via Internet. Vidare måste lärare ha en viss. 31.

(32) grundförståelse för datorns hårdvara för att kunna föra ett resonemang kring hur datorn fungerar.. 4.4.2 Samtal med elever. Alla elever har upplevt införandet av datorn positivt. Införandet av datorn blev inte någon nyhet längre för eleven eftersom de flesta har datorer hemma. När det gäller skillnaderna mellan flickors och pojkars datoranvändning i undervisningen har forskningen pekat på att pojkar tenderar att bli ivrigare och tar för sig mer än flickor (Jedeskog, 1991, Lindh 1993). Pojkar skattar ofta sin egen förmåga högre än flickorna vid datoranvändningen anser de flesta lärare och kvinnliga elever. Bland manliga elever anser många att lärarens IT-kompetens eller datorvana inte är tillräcklig för att uppfylla deras lärande. Både lärare och elever anser att använda IT i undervisningen kan ge en naturlig datorvana följt av ökad motivation och lärande av kunskap. Av hittillsgjorda observationer skiljer sig IT-användningen och lärande genom dator/IT mellan yrkeselever (El, florister, hotell, etc.) och studieförberedande elever (Naturvetare, Samhälle, språk etc.) Många lärare säger att den sistnämnda elevgruppen är mera motiverad att lära sig nya saker och ta åt sig nya kunskaper. Detta beror på att de har en annan inställning gällande motivation och inlärning av kunskaper (lärarens uttalande).. 4.5 Elevens IT-kompetens Litteraturstudierna och samtalen med lärare visade att elever skriver längre och bättre texter när de skriver med datorn (Jedeskog 1998, Rainer 2000, Riis 2000). Att kunna använda ordbehandlare är den viktigaste kompetensen för elevens lärande ansåg de flesta eleverna. Lärare och elever har samma uppfattning att det är viktigt att skolan utnyttjar datorn på samma sätt som den användas på arbetsplatser. Syftet med datorundervisning i skolan är att ge eleverna sådana kunskaper att de vill, vågar och kan ta ställning till och påverka användningen av datorer i samhället (Regering 2004). Eleverna skall ha den IT-kompetens som kan behövas för att använda datorn kontinuerligt och den skall helst var integrerad i det dagliga arbetet.. 32.

(33) Papert (1998) menar att lärares syn på datorer i undervisningen hänger samman med lärarens kunskapssyn. Han liksom jag fördömer den traditionella förmedlingspedagogiken och förespråkar istället att tillåta eleven själv konstruera sin kunskap, gärna med hjälp av datorer eller något form av IT-verktyg. Många ungdomar använder idag datorn som ett verktyg att skapa/uttrycka sig, såsom chattande, spelande och allmänt Internetsurfande. Datorn kan nämligen användas till att skriva, rita, spela spel, söka fakta, kommunicera med omvärlden med mera. Kunskap kring detta är därför viktig. Lärare skall kunna ta upp dessa frågor och eleverna behöver i sin tur kompetens.. En av de intervjuade förde fram en viktig synpunkt som ofta glöms bort. Som pedagog måste man se möjligheterna i kommunikation och vågar tro på elevernas förmåga för att skapa en så kallad samtalsvänlig miljö. Den som har förmågan att våga ta till sig nya kunskaper för att kunna anpassa sin undervisning är enligt mitt tycke en god pedagog.. 4.6 Lärarens IT-kompetens Studie av Riis (2000) visade att lärare har blivit mer positivt inställda till datorn i undervisningen. Detta stämmer bra överens med vad lärare uttryckte i samtalet. Lärare som deltog i ITiS-projektet har visat sig använda datorn mer i undervisningen än de lärare som inte deltagit. Jedeskog m.fl. (1993) har liksom andra forskare, i sina forskningsresultat konstaterat att det i princip är läraren som bestämmer och påverkar hur datorn används i undervisningen.. Idag har de flesta hemmen en dator att tillgå, men det är viktigt att som lärare känna till hur man kan använda IT i undervisningen oavsett vilken samhällsgrupp eleverna tillhör och om de har tillgång till datorer i hemmet. Vidare tycker jag att lärare bör ha IT-kompetens vad det gäller hantering av scheman, betygsättning, närvaro, mätning av elevers prestationer och uppföljning av elevers PowerPoint presentationer. Detta genomförs idag till stor del med hjälp av IT/dator.. Utan tvekan vågar jag säga att datorn erbjuder möjligheter till genomgripande förändringar i undervisningen. För de lärare som introducerat datorn i sin undervisning har lärarrollen ofta förskjutits från kunskapsförmedlarens till handledarens (Rainer 2000). Idag handlar det om. 33.

(34) samarbete mellan lärare, mellan lärare och elever och mellan elever inbördes. Man utgår från en gemensam kunskapssyn där aktiva elever och lärare söker och konstruerar sin egen kunskap med hjälp av datorn/IT. Med andra ord ska läraren kunna använda datorn som pedagogisk verktyg (Jedeskog 1993).. 34.

(35) ______________________________________________________________________. 5. DISKUSSION OCH SLUTSATS ______________________________________________________________________. 5.1 Diskussion. Genom litteraturstudier har jag visat hur IT har använts som stöd för elevers lärande. Jag har jämfört min litteraturdel och med tidigare undersökningar som gjorts inom området. Trots att jag inte direkt finner konkreta exempel har jag kopplat samman dessa med intervjusamtalet och litteraturstudien, och med mina egna tankar och funderingar.. 5.2 IT & Lärande Vi lever i dag i ett informationssamhälle där datorn används nästan överallt, såväl i arbetsliv och privatliv. I skolans vardag måste därför lärarna och eleverna själva bedöma hur IT och datorer skall användas för att utveckla och förbättra undervisningen och lärandet. En viktig förutsättning är att utvecklingen sker efter en genomtänkt idé. Därför bör varje kommun ha en IT-strategi för skolan som en del av skolplanen. Dagens läroplan talar inte så mycket om IT/datalära, utan om att datorn skall ses och användas som ett verktyg och hjälpmedel. I Lpo94 påvisar man på vikten av att elever skall erhålla kunskap kring användandet av den rådande tekniken och behärska denna nya kommunikationsmöjlighet. Att förändra och utveckla undervisningen är en nödvändighet för att skolan skall lyckas med IT-utvecklingen. Skolans mål enligt Lpo94 gällande IT är att eleverna skall ”kunna använda tekniken som verktyg för kunskapssökande och lärande” (Lpo 94). Jag ser dock att en del skolor använder datorn endast på grund av att Lpo94 säger detta. För att lyckas bättre krävs ett lokalt intresse och vilja, vilket jag är övertygad om att det finns. Under min studietid och praktiktid har jag. 35.

No results found