1
Malmö högskola
Lärande och samhälle
Idrottsvetenskap
Examensarbete
15 högskolepoängFysisk aktivitet i
bostadsområden med låg
socioekonomisk status
Physical activity in low-socioeconomic
neighborhoods
Ataeian
Saman
Idrottsvetenskapligt program 180 hp/ Grundnivå Inriktning: SportsManagement
2018-08-21
Examinator: Torbjörn Andersson Handledare: Kutte Jönsson
2
Abstract
The purpose of this study is to investigate the physical activity of some of Malmö City's suburbs. As well as trying to understand what is being done to improve the activity rate among children and young people in these areas in Malmö. In the essay, the theories of Antonovsky, Bourdieu and Engström were used to clarify the different lifestyles of individuals in order to gain a better understanding of the relationship between living and activity levels. The essay is qualitative and consisted of interviews with questions such as: What view do young leaders have about the physical activity of children in
socio-economically vulnerable areas? And what measures should be taken to encourage physical activity among these young people?
In conclusion, it is meant that there are many influencing factors for young people's level of physical activity. Socioeconomic status has an impact on physical activity and many times a low socioeconomic status can be equated with a low level of physical activity. However, if there are family members and young mentors who encourage physical activity, it is possible to see a larger proportion of young people who are physically active, even in areas that are considered to have lower socio-economic status.
The goal was to get an understanding of what is being done today to promote physical activity among young people and if the activities that are done are given the desired impact. Through education of young leaders, mentors and other activities that employ young people in Malmö, it is meant that you have taken a step in the right direction. On the other hand, there is more to be desired regarding interventions and initiatives to increase the youth's physical activity to a greater extent.
3
Abstrakt
Syftet med det här arbetet är att undersöka den fysiska aktivitetsgraden i några av Malmö stads förorter. Fokus på socioekonomiskt utsatta förorter. Samt att försöka förstå vad som görs för att förbättra aktivitetsgraden bland barn och ungdomar inom dessa områden i Malmö. I uppsatsen användes det Teorier från Antonovsky, Bourdieu och Engström för att klargöra individers olika livsstilar för att genom det få en bättre uppfattning kring förhållandet mellan levnadssituation och aktivitetsgrad. Uppsatsen är kvalitativ och utgjordes i form av intervjuer med frågeställningar som: Vilken uppfattning har unga ledare om den fysiska aktivitetsgraden bland barn i socioekonomisk utsatta områden? Samt vilka åtgärder bör man vidta för att uppmuntra fysisk aktivitet bland dessa unga?
Sammanfattningsvis menas det att det finns många påverkande faktorer för ungas nivå av fysisk aktivitet. Socioekonomisk status har inverkan på den fysiska aktiviteten och många gånger kan en låg socioekonomisk status likställas med låg nivå av fysisk aktivitet. I de fall det finns familjemedlemmar och unga mentorer som uppmuntrar till fysisk aktivitet går det däremot att se en större andel unga som är fysiskt aktiva, även i områden som anses ha lägre socioekonomisk status.
Målet var att skaffa sig en förståelse för vad som görs idag för att främja fysisk aktivitet bland unga och om de aktiviteter som görs får det genomslag som önskas. Genom utbildning av unga ledare, mentorer och andra aktiviteter som sysselsätter unga i Malmö menas det att man har tagit ett steg i rätt riktigt. Däremot finns det mer att önska avseende ingripanden och initiativ för att i större grad öka ungas fysiska aktivitet.
4
Definitioner
Hälsa och aktivitet
Världshälsoorganisationen (WHO) definierar hälsa som ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt, mentalt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom och
handikapp”. WHO har även angivit rekommendationer angående hur fysiskt aktiva
människorna bör vara. En sådan rekommendation är exempelvis att man bör tillägna ca 60 minuters intensiv aktivitet per dag för barn och ungdomar för att åstadkomma en bra hälsoeffekt.1
Socioekonomisk status
Socioekonomisk status är ett betydelsefullt begrepp som riktar in sig på vilken
yrkestillhörighet, utbildningsnivå eller ekonomi man har. Engström menar i sin bok ”Smak för motion” att motion styrs mycket av den sociala positionen, och där utbildningsnivån är låg förekommer mindre fysiskt aktivitet. Skälet till att de med högre utbildning motionerar i större utsträckning anses vara på grund av att de via studier och andra erfarenheter kommit till förståelse att motion är en viktig del i livet.2 I denna studie är socioekonomisk status ett centralt begrepp som ligger till grund för tolkningar av resultaten. Socioekonomisk status handlar främst om social position i samhället och inkomstnivå.
Ung Livsstil
”Ung Livsstils vision är att alla barn och unga ska må bra och känna att de lyckas i skolan. De ska ha en hållbar livsstil som ger god hälsa och optimal inlärning; sova gott, äta bra, kunna handskas med stress samt hitta balans mellan uppkoppling och avkoppling. ”3
1 WHO, Constitution of the World Health Organization. (2006).
http://www.who.int/governance/eb/who_constitution_en.pdf (Hämtad 2017-08-19).
2 Engström, Lars-Magnus. Smak för motion: fysisk aktivitet som livsstil och social markör. Stockholm:
Stockholms universitets förlag (2010)
5 Ung Livsstil är ett initiativ som syftar till att ge barn och unga rätt möjligheter för god hälsa och optimal prestation genom att sprida kunskap om livsstilsfrågor. Vad som gjorts är att man har skapat en samlingsplats för barn, ungdomar och närstående där de kan finna information, tips och diverse verktyg för att kunna uppnå en hållbar livsstil. Ung Livsstil är ett levande projekt som uppdateras kontinuerligt i takt med att teknik och ungas livsstil utvecklas och förändras.4 Initiativet är ett samarbetsprojekt som pågår mellan fritidsförvaltningen i Malmö stad, 17 andra kommuner och institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet.5 För samarbetsprojektet har en specifik Malmörapport upprättats varav en av författarna till denna rapport medverkat som respondent i denna studie.
4 Ung Livsstil (2018)
6
Innehåll
Inledning………..………. 7
Syfte och frågeställning och avgränsning……….………. 8
Tidigare forskning………... 10
Teori……….. 15
Metod………. 18
Resultat……….. 23
Analys & diskussion……….…… 33
Egen åsikt, slutsats, generalitet och interventioner för framtid...37
7
Inledning
I Sverige och världen visas det i allt mer genom forskning och undersökningar att antalet inaktiva barn och ungdomar ökar i vårt samhälle. Med denna undersökning ämnas det att se djupare på tänkbara orsaker till det. Den ökade graden av stillasittande bland barn och ungdomar innebär att många barn har en betydande ohälsosam livsstil och fysisk inaktivitet, vilket i sin tur ökar risker att bland annat drabbas av övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar, ångest, arbetslöshet, sämre prestationer i skolan med mera. Detta är sedan tidigare fastställt i många olika studier, i vilka det även går att se att problematiken är större bland barn som bor i vissa socioekonomisk utsatta förorter. Det finns studier som Riksidrottsförbundet, RF,
genomfört som handlar om just idrott och integration. I studierna nämner RF att tjejer med utländskt ursprung är bland dem som är mest fysiskt inaktiva jämfört med andra barn och ungdomar i landet. Detta menas vara ett stort problem då det innebär att risken för sjukdomar för dessa tjejer ökar.6 Malmö är en av de städer i Sverige som har flest ungdomar med
utländsk bakgrund, det betyder att Malmö Stad står inför en särskilt stor utmaning för att förbättra barn och ungdomars fysiska aktivitet.
Inspirationen för detta arbete kommer från ett projekt som författaren utförde tillsammans med Fritidsförvaltningen under 2016. Projektet kallades ”70 unga ledare” och startades med det övergripande syftet att öka aktivitetsnivån bland unga. I projektet utbildades ledare från olika föreningar i syfte att dessa i större utsträckning skulle uppmuntra till fysisk aktivitet bland fler ungdomar i sin egen förening och närliggande områden.
Denna studie ämnar att på ett djupare plan undersöka förhållandet mellan fysisk aktivitet och socioekonomisk ställning bland unga med förhoppningen att kunna dra slutsatser kring nivån av fysisk aktivitet kopplat till levnadssituation. För att göra det har sex personer med olika bakgrund, erfarenheter från föreningsarbeten samt erfarenhet av att bo i olika förorter i Malmö intervjuats. Intervjuerna ligger som underlag till den diskussion och analys som förs ihop med ett teoretiskt ramverk kring ämnet för att besvara de frågeställningar som upprättats.
6 Riksidrottsförbundet Idrott och integration (2002) Hämtad 2007-12-05.
http://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/dokument/mangfald/idrott-och-integration---kunskapsoversikt.pdf
8
Syfte, frågeställning och avgränsningar
Syfte
Syftet med det här arbetet är att undersöka den fysiska aktivitetsgraden i några av Malmö stads socioekonomiskt utsatta förorter. Samt att försöka förstå vad som görs för att förbättra aktivitetsgraden bland barn och ungdomar inom dessa områden i Malmö.
Frågeställningar
För att kunna uppnå syftet, kommer jag att ställa följande frågeställningar:
• Vilken uppfattning har unga ledare om den fysiska aktivitetsgraden bland barn i socioekonomisk utsatta områden?
9 Avgränsningar
Denna studie är avgränsad till att på ett geografiskt plan endast avse några av de mest utsatta bostadsområdena i Malmö. De områden som valts är Rosengård, Sofielund och Kroksbäck. Författaren, tillsammans med Fritidsförvaltningen har en gemensam åsikt om att den fysiska aktivitetsgraden är sämre inom dessa förorter jämfört med mer välmående områden som anses ha hög socioekonomisk status i Malmö. Det menas också vara av stor vikt att barn
uppmärksammas redan från tidig ålder för bästa möjlighet att förbättra aktivitetsgraden för unga i framtiden. Avgränsningen avseende åldern kommer därför att vara från ca 6–15 år.
10
1 Tidigare forskning
Nedan redogörs för tidigare forskning inom området. Det har inte forskats mycket om ämnet i Sverige men sett till världen finns det forskning som berör ämnet inom utsatta städer. För denna uppsats har jag valt att redogöra för flertalet studier om socioekonomisk betydelse, hur barns sysselsättning på fritiden skiljer sig åt beroende på socioekonomisk tillhörighet samt hur målsman, vänner och omgivning påverkar ungas aktivitet.
1.1 Socioekonomins påverkan på fysisk aktivitet och hälsa
Det finns forskning som tyder på att grupper med låg socioekonomistatus har lägre fysisk aktivitetsgrad än grupper med högre socioekonomisk status. Engström menar att ojämlikheter i levnadsvillkor får till följd att rörelsefriheten för vissa grupper blir klart begränsad när det gäller valet att ägna sig åt fysisk aktivitet, vilket kan bidra till bland annat ett försämrat hälsotillstånd. Engström menar vidare att valet av motion är relaterat till aktuella
omständigheter och social position. Som indikator på levnadsvillkor och livssituation använde Engström bostadsort samt vänners grad av motionsutövande. Som indikator för social position användes utbildningsnivå. Det menas att de med sämre social position får minskade chanser att nå en god livskvalitet då de har en begränsad repertoar att välja ur än de med högre social position.7
Ovanstående kan även relateras till hur miljön ser ut i en lågsocioekonomisk stadsdel. En studie som gjorts i Sverige visar en koppling mellan grannskapsmiljö och fysisk aktivitet bland unga barn i Skandinavien. Barn och ungdomar är mer fysiskt aktiva i stadsområden med socioekonomisk välfärd. I studien förklaras sambandet mellan fysisk aktivitet och
grannskapsresurser. Bland specifika grannskapsattribut var mängden fot- och cykelvägar associerad med mindre stillastående tid och mer daglig motion.8 Detta gäller även länder som USA. I Boston gjordes det en liknande studie där man menar att interventioner behövs för att hjälpa ungdomar som bor i instabila områden att vara mer fysiskt aktiva och att social
7 Engström, Lars-Magnus Barnidrott och vuxenmotion som kulturella uttryck.(2005)
8 Weimann, Neighborhood environment and physical activity among young children: A cross-sectional study
11 fragmentering kan ha ett samband med fysisk inaktivitet bland ungdomar som bor i sådana miljöer.9
Det går med ovan nämnda studier som utgångspunkt att fråga sig om stadsdelar med så kallad låg socioekonomisk status är tillräckligt säkra för att barn och ungdomar ska våga vara fysiskt aktiva. Det finns studier där det klargörs att det krävs åtgärder för att minska kriminaliteten och höja säkerheten på förorternas gator för att öka den fysiska aktivitetsgraden. Bürgi (2016) nämner att många var mer aktiva i skolan eller hemma, men aktiviteten på gatorna och parker var väldigt låg. Studien jämfördes med en annan stad som hade mindre kriminalitet och resultatet visade att den totala aktivitetsgraden bland unga i socioekonomiskt utsatta förorter var högre i den stad som hade mindre kriminalitet.10 Det sägs även att det finns ett
sammanhang mellan barn som har låg socioekonomisk status och mobbning. I studien nämns att barn löper större risk att bli utsatta för mobbning om de inte har goda ekonomiska
förutsättningar samt låg fysisk aktivitetsnivå. Sammanfattningsvis fanns det en signifikant ökad sannolikhet för fysisk inaktivitet bland elever från lägre sociala klasser och för elever som utsattes för mobbning.11
Henriksson mfl (2016) genomförde en studie där man undersökte sexåringars fysiska aktivitet kopplat till socioekonomisk status. I studien menas det att sexåringar med låg socioekonomisk status var mer aktiva, men att de hade risken att bli överviktiga och få andra problem i
framtiden. Studien omfattade 621 barn från Stockholmsförorter. Författarna fann att 12 % av studiepopulationen var överviktiga. Barn från familjer med låg socioekonomisk status var mer fysiskt aktiva och något mindre stillasittande, men det var nästan dubbelt så sannolikt att de var överviktiga än barn med hög socioekonomisk status, oavsett barnets kön. Slutligen kom författarna fram till att låg socioekonomisk status var förknippad med högre fysisk aktivitet, lägre sedentärt beteende och en ohälsosam viktstatus jämfört med hög socioekonomisk status, som tyder på en roll av kost som orsak till den högre övervikt och fetmautbredningen som uppkommer vid äldre ålder.12 Fetma bland barn tillkommer genom bland annat inaktivitet och
9 Pabayo, The Relationship Between Neighborhood Socioeconomic Characteristics and Physical Inactivity
Among Adolescents Living in Boston, Massachusett (2014)
10 Bürgi, Spatial physical activity patterns among primary school children living in neighbourhoods of varying
socioeconomic status (2016)
11 Henriksen, Social background, bullying, and physical inactivity: National study of 11- to 15-year-olds (2016) 12 Henriksson, Low socio-economic status associated with unhealthy weight in six-year-old Swedish children
12 det är ett växande problem. Det menas att interventioner bör planeras för att möta behoven i olika kulturella inställningar. Syftet med denna studie var att undersöka kostvanor, fysisk aktivitet och uppfattningar om relationer mellan livsstil och hälsa bland barn i förorter med låg socioekonomisk status. Av resultaten framkom det att många av dessa var invandrare och flyktingar. 31 procent av barnen var överviktiga och 35 procent spenderade mer än 3 timmar dagligen framför TV eller dator vilket är ett beteende som associerade med överflödigt intag av söta drycker och i mervärde av att hoppa över frukost. Endast ungefär hälften av barnen trodde att deras livsstil kunde påverka deras hälsa. Resultatet visar att låg socioekonomisk status och migration är ett problem för övervikt och fetma.13
1.2 Närståendes påverkan och kommunens satsning för aktivitet
och hälsa
Enligt Nilsson (2007) är det viktigt att framhålla en hälsosam livsstil redan i ung ålder. Att öka nivån av fysisk aktivitet och minska stillasittande beteenden hos barn skall anses vara en prioritet. Det menas att barn mellan 9-15 år i Europa inte är tillräckligt fysiskt aktiva. Nilsson menar att det är viktigt för barnen inom Europa att även vara fysiskt aktiva under helger för att uppnå rekommendationer avseende fysisk aktivitet från världshälsoorganisationen.14 Schoeppe (2016) visar i sin studie att föräldrar kan påverka barns fysiska aktivitetsgrad på ett positivt sätt genom att själva verka aktivt inom någon idrott. Det menas också att föräldrarnas stödjande av fysisk aktivitet har positiv inverkan på barns fysiska aktivitetsbeteenden. I de fall båda föräldrarna var aktivt deltagande i idrottssammanhang kunde man se högre nivåer av fysisk aktivitet hos barn. Dessa observationer antyder att familjebaserade insatser för att främja aktivitet är starkare om båda föräldrarna är stödjande än om exempelvis bara ena föräldern skulle vara det.15
I en annan studie menas det också att föräldrarnas inflytande är viktigt, men att pappan spelar större roll om han finns inom barnets liv som en aktiv eller passiv än att inte finnas alls.
13 Magnusson, Obesity, dietary pattern and physical activity among children in a suburb with a high proportion
of immigrants(2005)
14 Nilsson.N, Between- and within-day variability in physical activity and inactivity (2009)
15 Schoeppe, Mothers and Fathers Both Matter: The Positive Influence of Parental Physical Activity Modeling
13 Studien bekräftar även att pappors sociala status påverkar yngre flickors deltagande i idrott. En dotter med en pappa som har hög social status är mer sannolik att vara involverad i idrott än döttrar med pappor med låg social status. Dessa resultat indikerar på ett betydande
förhållande mellan flickors sociala status och deras deltagande i idrott. I studien görs
tolkningen att pappor med lägre social status är mindre benägna att uppmuntra sina döttrar till deltagande i idrott.16
Käll (2015) menar att det är av stor vikt att barn och unga får en vardaglig aktivitetsvana inom skolverksamhet. Fortsatt argumenteras det för att läroplansbaserad fysisk aktivitet i skolan kan förbättra akademiska prestationer och psykisk hälsa, särskilt bland tjejer. En statlig investering skulle öka läroplansbaserad fysisk aktivitet för att förbättra barnens akademiska resultat. Tjejer i ung ålder verkar också utvinna större fördelar psykiskt från utökade
skolbaserade fysisk aktivitet. Skolpersonal uppmuntras att skapa skolbaserade interventionsprogram som främjar deltagande i fysiska aktiviteter. Ett framgångsrikt tillvägagångssätt för att uppnå adekvat fysisk aktivitet skulle exempelvis kunna vara ett samarbete med idrottsföreningar.17
I en annan studie har man granskat hur föräldrars socioekonomiska status förhåller sig till barn och ungdomars hälsorelaterade välbefinnande. Bland annat gick det att se att föräldrars utbildningsnivå kunde ställas i direkt relation till barnens livskvalitet. Lägre nivå av
utbildning bland föräldrar kunde kopplas till lägre skattad livskvalitet bland barn. Vidare kunde det härledas till humör, känslor, perception om kamratförtryck och de ekonomiska tillgångarna. För ungdomar var enbart målsmännens utbildningsnivå en faktor för det
kroppsliga välbefinnandet. Resultaten visade också att familjer som kunde bidra till ett bättre sociokulturellt tillstånd hade mer psykiskt- och fysiskt hälsosammare barn och ungdomar. Detta förklarades genom att dessa unga hade större möjligheter att vistas på platser för sociala, kulturella och pedagogiska ändamål som genererar erfarenheter och varierande kulturer, tillgång till medier och elektronik. Exempel på dessa var; tillgång till en bil, eget sovrum och firande av högtider samt antal datorer.18
16 Xiaolin, Parents’ Physical Activity, Socioeconomic Status and Education as Predictors of Physical Activity
and Sport among Children and Youths (1996)
17 Käll, Effects of a Curricular Physical Activity Intervention on Children’s School Performance, Wellness, and
Brain Development (2015)
18 Von Rueden Socioeconomic determinants of health related quality of life in childhood and adolescence:
14
1.3 Tjejer har lägre aktivitetsgrad i tonåren och uppåt
Nader (2008) har genomfört en studie för att mäta nivå av aktiveringsgrad. Studien bestod av 247 unga människor. Resultaten visade att 74.1 procent av ungdomarna med en medelålder på 13,2 år uppnådde en nivå av hög aktivitetsgrad. Vid en medelålder på 15,2 år hade
procentsatsen bland respondenter med hög aktiveringsgrad fallit till 47.9 procent. Ett
intressant resultat från studien är att tjejer uppnådde en högre nivå av aktivet än killar vid nio års ålder, men vid 15 års ålder hade killar gått om och var mer fysiskt aktiva än tjejer.19 CIF, Centrum för Idrottsforskning bekräftar Naders (2008) studie och menar att tjejer på ett allmänt plan är mindre fysiskt aktiva än killar. Anledningen till det förklaras som dålig kompetens och självkänsla kring ämnet. CIF redogör också för att många av tjejerna som är inaktiva vill vara mer fysiskt aktiva men att de har svårt att komma igång. Några av orsakerna till tjejers inaktivitet förklaras genom att de har få vänner som är fysiskt aktiva, att man har en negativ syn till läroprocesser kring ämnet, sin socioekonomiska bakgrund samt närståendes påverkan.20
19 Nader, Moderate-to Vigorous Physical Activity From Ages 9 to 15 Years (2008)
20 Centrumforidrottsforskning, (2014)
15
2 Teori
I det här avsnittet beskrivs teorier som anses relevanta uppsatsens syfte och frågeställningar. Teorier från Antonovsky, Bourdieu och Engström presenteras för att klargöra individers olika livsstilar för att genom det få en bättre uppfattning kring förhållandet mellan levnadssituation och aktivitetsgrad.
2.1 Habitus
En persons livsstil styrs i stort sett av livsvillkor och habitus. Engström framställer begreppet habitus genom att beskriva det som en persons samlade erfarenheter som berör ens handlingar och förmågor. Varje individ har sin egen känsla för vad som är passande när det gäller att tävla, motionera eller bara ha roligt. Habitus är alltså olika känslor som en individ kan få. Dessa känslor kommer naturligt för individen genom olika miljöer och erfarenheter som man upplevt, hur man pratar, rör sig etc. Det går därför att säga att det som individen har erfarit och upplevt finns inbäddat i individen.21
Den djupare innebörden för Habitus enligt Bourdieu är att det är en nödvändighet som är internaliserad och omvandlad till ett tillstånd som genererar meningsfull praxis och meningsgivna uppfattningar.22
Habitus handlar om vanor och tillstånd som verkar bestämmande på hur individen, handlar, tänker, uppfattar och värderar sin omvärld. Habitus är något bortom det som är inlärt. Det innebär att det inte spelar någon roll hur mycket man lärt sig eller vet utan någon känsla som man innehar efter många olika slags erfarenheter. Exempelvis kan det inom idrott upplevas ”äckligt” för vissa personer att ha närkontakt, som i idrotten brottning, då det kan uppfattas vara ett sexuellt opassande beteende medan det för andra är naturligt.23
Inom vissa kulturer kan det vara problematiskt för tjejer att vara aktiva inom olika föreningar då det strider mot kulturens synsätt, trots att dessa tjejer vet att det är det rätta valet att vara socialt/fysiskt aktiva. Dessa tankegångar kan uppfattas som deterministiska i den meningen att människors beteenden, värderingar och livsstilar är en direkt följd av erfarenheter från bland annat föräldrar, syskon, kultur, religion, normer med mera. Bourdieu nämner att ekonomi, politik och kultur har en stor roll i vårt habitus. På dessa fält strider man om något
21 Engström, Smak för motion: fysisk aktivitet som livsstil och social markör (2010) 22 Engström, Idrott som social markör (1999)
16 gemensamt. Individerna måste ha fundamentala gemensamma intressen för att det ska vara lättare att anpassa sig inom t.ex. föreningar eller liknande sammanhang som gör oss mer aktiva.24
2.2 Kapital
Kapital beskrivs vara resurserna eller tillgångarna som individerna besitter. Det kan handla om ekonomiska, sociala och kulturella kapital. Exempel på sådana kan vara pengar, högt positionerat sysslande, utbildningsgrad, berömdhet, självtillit och vilka kontakter man har. Kapitalet är även förknippat med kroppsutövning. Engström tar upp det kulturella kapitalet som beskrivs som summan av social tillhörighet samt betyg i teoretiska ämnen vilket har ett inflytande på motionsvanor senare i livet. Engström beskriver kapital som något som avgör individens status och anseende. Kapital frambringar olikheter mellan människorna eftersom det kan mätas i relation till andras. I sin tur generar detta olika habitus där det påverkar våra livsstilar. Det nämns också att livsstilen följaktligen är produkten av habitus, där det kommer i olika ”smaker”, det vill säga olika val som man gör. Det kan exempelvis röra sig om att man väljer typ av fysisk aktivitet beroende på vilken av socioekonomisk status man har.25
2.3 KASAM
KASAM är förkortningen av ”Känsla av sammanhang” och är en modell som Antonovsky skapade. Modellen beskriver hur KASAM kan förklara stressituationer. Det menas att KASAM uppfylls när individen inser sin existens som begriplig, hanterlig och meningsfull. Med begriplighet menar Antonovsky känslan av att det som händer i runt omkring oss, både innanför och utanför existensen, upplevs strukturerat och går att förutsäga. När resurser och möjligheter, utifrån krav eller förändringar, ställs inför en utmaning eller en händelse finns kallas det hanterbarhet. Till sist menar författaren att meningsfullhet är om man upplever att det känns som de stimulanser man möter i livet är värda att inveckla sig i. Dessa tre delar ska inte ses som olika viktiga värden utan det är samspelet mellan dem som gör att KASAM skapas vilket i sin tur genererar en bättre självkänsla. Antonovski väljer själv att fokusera på ämnet meningsfullhet och menar att med ett meningsfullt liv kan man kämpa i motstridiga
24 Engström,(1999) 25 Engström,(1999)
17 stunder i livet. Graden av KASAM är mätbar och det menas att man, om man har höga värden av KASAM, har en bättre psykisk hälsa och kan därmed hantera olika situationer på ett bättre sätt än en individ med låg nivå av KASAM.26
18
3 Metod
Detta avsnitt redogör för vilka metodologiska överväganden som gjorts i studien och hur materialet har bearbetats efter insamlandet.
3.1 Kvalitativ metod
Den studiedesign som valts för denna uppsats är kvalitativ. Bryman (2011) menar att det inom forskning är vanligt att välja mellan antingen en kvantitativ eller kvalitativ forskningsstrategi. Kvantitativ forskning rekommenderas vid testning av teorier och utgår från en deduktiv ansats med fokus på kvantifiering. Vid kvalitativ forskning ämnar man istället att generera teorier, vilket betyder att forskaren arbetar efter en induktiv ansats som är av en mer tolkande karaktär.27
Medan kvantitativ metod styr in sig på kvantiteter så inriktar sig kvalitativ metod på sådant som inte kan tas mått på, sådant man inte kan sätta siffror på. Författaren anser att Kvalitativa metoder är inriktade på att begripa medan kvantitativa är inställda på att förklara. Denna studie ämnar inte skapa nya teorier men dess prägel är av det tolkande perspektivet och ämnar bidra till nya teorier inom ämnet och det hävdas därför att forskningsdesignen är kvalitativ. I linje med den kvalitativa forskningsdesignen har författaren till denna uppsats använt sig av semistrukturerade intervjuer för att samla in empiri. Studien innehåller fortsatt ett
litteraturbaserat, teoretiskt ramverk som verkar som underlag, stöd och komplement i
uppsatsens diskuterande och analyserande kapitel som i sin tur ämnar uppfylla studiens syfte och besvara dess frågeställningar. Semistrukturerade intervjuer utgår man från frågeområden än detaljerade frågor som skulle vara raka svar på. Genom att ha några större frågeområden istället för många ingående frågor kan man driva samtalet mer naturligt och låta individen själv i viss omfattning styra i vilken ordning olika ämnen kommer upp. Avsikten med detta är att få en person att berätta så mycket som möjligt utan att ledas av intervjuaren.
Studien utmärks av att forskningsfältet på ett systematiskt sätt grundligt sökts efter
vetenskaplig litteratur som kan besvara studiens syfte. Detta redovisas i kapitlet om tidigare forskning.
19
3.2 Urval
Respondenterna för denna studie är valda genom ett målstyrt urval. Ett målstyrt urval innebär att forskaren väljer individer som är direkt relevanta till studiens forskningsfrågor i syftet att finna samband mellan urval och forskningsfrågor. Denna form av urval lämpar sig särskilt väl för kvalitativa studier som grundas på intervjuer.28 Respondenterna är alla kvinnor, detta skedde på ett slumpmässigt avseende. Huvudsakliga respondenterna för denna studie har varit- eller är ledare inom en fritidsförening och bor i en utsatt förort i Malmö. Samtliga respondenter har även gått Malmö Stads utbildning ”Unga Ledare”, steg 1 eller steg 1 och 2. Det menas därför att dessa personer valts ut genom ett målstyrt urval med hänvisning till att deras bakgrund och levnadssituation är direkt relevant till studiens forskningsfrågor. En av studiens respondenter bor i ett så kallat ”bättre socioekonomiskt” område och övriga i områden som bedöms ha ”lägre socioekonomisk status” vilket varit ett fortsatt målstyrt val med förhoppning att nå djupare diskussion och jämförelse de olika områdena emellan. För att berika studien med empiri från fler perspektiv har intervjuer genomförts med två respondenter med koppling till Fritidsförvaltningen samt forskningsinitiativet Ung Livsstil. Dessa intervjuer menas vara viktiga komplement till övrig empiri men även som
betydelsefullt diskussionsunderlag till efterföljande kapitel.
3.3 Intervju
För denna studie bedömdes semistrukturerade intervjuer vara den bäst lämpande
intervjuformen. Bryman (2011) menar att semistrukturerade intervjuer kan liknas med ett djupare samtal mellan respondent och intervjuare i syfte att berika det empiriska materialet med respondenters tankar och reflektioner snarare än direkta och konkreta svar. I
semistrukturerade intervjuer utgår intervjuaren från olika teman för att samtalet att följa snarare än ett hårt strukturerade frågeformulär.29 Med hänvisning till studiens frågeställningar och målet att bland annat undersöka respondenternas uppfattning kring fysisk aktivitet bland unga ansågs det vara av stor vikt att frågorna ställdes av den karaktär att respondenterna tilläts reflektera över sina egna svar. Av den anledningen upprättades en temaguide (se bilaga 1). Intervjuerna grundades på dessa frågor. Respondenterna själva fick sedan resonera fritt kring
28 Bryman (2011) 29 Bryman (2011)
20 temat. Varje intervju var ca 15–20 min. Det som tillhörde ämnet skrevs sammanfattat efter transkribering in i resultatet.
Ahrne och Svensson (2011) menar att det inom kvalitativ forskning är av stor vikt att
forskaren upplever mättnad. Med mättnad menas att forskaren samlar in resultat till det går att mäta samband och igenkänning i de svar som samlas in.30 I denna studie intervjuades sex personer innan mättnad uppfylldes. Samtliga transkriberades och tematiserades för att kartlägga nivå av mättnad.
Wideberg (2002) menar att en neutral miljö och intervjusituation bidrar till att respondenter känner sig bekväma och mer benägna att svara öppet och friare på frågor31. Intervjuerna genomfördes i en miljö som var neutral för såväl intervjuare som respondenter i syfte att uppnå ett avslappnat samtalsklimat.
3.4 Etik
Denna studie följer de grundläggande etiska principerna för forskning som redogörs av genom informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet32. Även Kvale menar att det är av stor vikt att personer som deltar i en studie blir informerade om studiens innehåll och syfte samt att varje respondent ger sitt samtycke till medverkan33.
Samtliga respondenter informerades inför varje intervju om vad såväl studien som intervjun syftar till att uppfylla, hur genomförandet av intervjun och studien går till samt hur resultaten av arbetet kommer att redovisas. Från start klargjordes det även att respondenternas
medverkan är frivillig, att de inte är bundna till att fullgöra intervjun samt att uppgifter som direkt går att härleda till enskilda personer endast används för forskningsändamålet. I syfte att värna om konfidentialitetskravet tydliggjordes det att varje respondent har rätt att vara
anonyma. Trots att samtliga respondenter givit samtycke att nämnas vid namn och
sammankopplas med respektives tillhörande förening kommer de i denna uppsats nämnas med andra namn än deras egna. Då fokus önskas kvarligga vid frågeställningar och syfte och inte riskera distraheras av enskilda personer. Eftersom det inte heller går att motivera att personuppgifterna bidrar till uppfyllande av studiens syfte är det vidare motivationsgrund att behålla respondenter anonyma. Ur forskningsetisk synpunkt skickades även samtliga
30 Ahrne & Svensson, Handbok i kvalitativa metoder (2011) 31 Widerberg, Karin, Kvalitativ forskning i praktiken (2002) 32 Bryman (2011)
21 transkriberade intervjuer till respektive respondent för slutgodkännande innan det fördes in i studiens resultat.
3.5 Tematisering
Tematisering är ytterligare ett metodval som valts för studiens resultatkapitel. All insamlad empiri har omvandlats till relevanta teman som diskuteras i de avslutande kapitlen. Enligt Olsson är tematisering en effektiv metod att använda sig av för att kunna sammanställa likheter och bygga upp ett enkelt sätt för att läsaren ska kunna navigera sig igenom resterande delar som resultat och analys.34 Tematisering går även i linje med den intervjuform,
semistrukturerade intervjuer, som valdes för studien.
3.6 Metodkritik
I en forskningsprocess, och framförallt inom kvalitativa studier, är forskaren djupt involverad i samtliga processer som rör forskningen, så som insamling av data, urval och analysprocess. Av den anledningen kan författaren löpa högre risk för vridning av resultat om han eller hon har förförståelse för ämnet innan studien påbörjas. På samma gång anses en förförståelse vara viktig för att forskaren ska finna motivation till att forska i ämnet.35 Författarens förförståelse för studiens ämne menas vara stort, och engagemanget för ämnet kanske ännu större. För att tolka det genom SBU som står för statens beredning för medicinsk och social utvärdering menas det därför att studien varit utmanande i den mening att förutfattade meningar och uppfattningar varit påtagliga genom processen. Av den anledningen har tidigare forskning och det teoretiska ramverket fungerat som ett neutralt bollplank och bidragit till att behålla en oberoende ställning i författandet. På samma gång har förförståelsen tydligt präglat motivationsfaktorn för studien som varit hög då intresset för ämnet är starkt.
Eriksson & Hultman (2014) menar att en semistrukturerad intervju kräver mer av både intervjuare och respondent jämfört med en strukturerad intervju, då det ställs höga krav på såväl förkunskap som förberedelser för att bli lyckad.36 De semistrukturerade intervjuerna utgick ifrån en öppen frågeguide av tematisk karaktär. Genom ett noggrant målstyrt urval menas det att samtliga valda respondenter hade den förkunskap som var nödvändig för
34 (Olsson, 2009).
35 SBU, Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården (2014)
22 studien. Trots att den semistrukturerade intervjuformen är mer kravtung än ett strukturerat frågeformulär menas det att den valda intervjuformen varit av stort värde för studiens resultat. En utmaning samtliga forskare ställs inför vid författandet av en uppsats eller avhandling är att presentera ett representativt urval. Thurén (2013) menar att ett representativt urval innebär att ingen fakta som är relevant får undanhållas medvetet, vidare får heller ingen information som förändrar helhetsbilden undanhållas.37 Med hänsyn till omfångsbegränsningar och dispositionsbalans har viss sållning varit nödvändigt vid insamlandet av såväl teori och resultat. Betraktare, likväl som författare, bör därför vara medveten om att det på ett övergripande plan finns fler teorier, aspekter och perspektiv som inte fått utrymme att presenteras i denna uppsats. Däremot menas det att urvalet som presenteras och behandlas är gjort så utifrån valda avgränsningar och frågeställningar och anses därför som representativt för ämnesområdet.
Författaren om varför det inte varit bättre med en kvantitativ metod, där du t.ex. gjort en stor enkätundersökning på ungdomar i socioekonomiskt utsatta förorter.
23
4 Resultat
I följande avsnitt presenteras resultaten från intervjuerna med fyra personer som bor i olika områden i Malmö. Senare redogörs det för resultatet från en respondent som är
föreningskanslimedarbetare och slutligen från en intervju med en planeringssekreterare som representerar ”Ung Livsstil”. Resultatet presenteras i olika teman relevanta för uppsatsens frågeställningar med citat och sammanfattningar. Samtliga fullständiga intervjuresultat finns tillgänglig på begäran hos författaren.
4.1 Respondenter
Nora och Maria är två ungdomar som är 18–19 år gamla. De läser just nu årskurs 1 på utbildningen ”Unga Ledare’’. Maria är fritidsledare i föreningen ”Flamman” som ligger i Kroksbäck. Nora är fritidsledare i den iranska föreningen som ligger intill Sofielund. Båda studerar sista året på gymnasiet, de planerar att jobba i framtiden samt att studera på universitetet. Nora och Maria känner båda till området Kroksbäck väl.
Selma och Anna är två tjejer som för närvarande läser årskurs 2 på utbildningen ”Unga Ledare”. De jobbar som någon form av ledare inom respektives föreningar. Selma är ledare för dans och hjälper till med läxor i ”Tjejföreningen”. Anna jobbar som gymnastikinstruktör på Limhamns Gymnastikklubb, GK Motus-Salto. Selma är 18 och läser sista året på
gymnasiet och Anna är 20 och läser första året på universitetet.
Hyrie arbetar som ledare på Tjejföreningen i Malmö, är föreningskanslimedlem och är med och driver föreningsverksamheten.
Karolina jobbar för fritidsförvaltningen som planeringssekreterare i Malmö kommun och är bland annat medförfattare till den Malmöspecifika rapporten ”Unga Ledare” som publicerades i juni 2017.
24
4.2 Tema 1 – Typ av personer som är engagerade i föreningen
och vilken typ av aktivitet utför dessa där?
Vilken typ av människor som är aktiva och engagerade i de olika föreningarna varierar. Inom Tjejföreningen i Rosengård verkas endast aktiva tjejer och det finns där ett tydligt fokus på tjejer som har det sämre ställt i sitt vardagliga liv. Selma menar att man kommer till
Tjejföreningen för att ha roligt med varandra.
”De kommer hit för att dansa och få hjälp med läxorna till exempel” – Selma (Rosengård) I respondenternas föreningar som ligger i Kroksbäck och Sofielund är det hög dominans av killar med endast fåtal tjejer. Killar åker dit för att umgås med varandra och spela tv-spel. Minoriteten som är tjejer är engagerade i andra aktiveter.
”Det finns många olika typer. Men mest de som är sociala. Det är sällan man ser introverta
personer på föreningen. För de är det svårare att komma in. Det är många killar som tar över känns det som. De kommer hit oftast för att spela tv-spel och hänga. Många tjejer är
introverta. Aktiviteterna som tjejerna gör här är hänga med varandra, rita och även besöka vissa event tillsammans som t.ex. aerobics” – Maria (Kroksbäck)
”Många barn som gillar att röra på sig och majoriteten är från svensk etnicitet. De kommer hit redan från 3-års ålder när deras föräldrar tar hit dem. Finns också äldre barn och ungdomar. Många är från området.” - Anna (Limhamn)
I Limhamn gymnastikförening är majoriteten av individerna med svensketniskt ursprung och de är där för syftet för att utöva aktiviteten gymnastik. GK Motus-Salto är en Malmöbaserad ideell förening som erbjuder gymnastik till allt från barnfamiljer och personer med
25
4.3 Tema 2- Aktivitetsgrad
”Det är sällan det finns något att göra i området, utbudet är ganska litet i Kroksbäck och många, speciellt tjejerna, vågar inte heller gå ut då det är mycket kriminalitet, våldtäcker med mera ute i området. Det finns även många som inte har det så bra med ekonomi där de inte har råd att gå till Hylliebadet som är nära, eller gymmet som också finns i närheten. Umgänget gör också mycket”– Maria (Kroksbäck)
Nora och Maria har samma åsikter när det handlar om aktiveten i förorterna, där det aktiva utbudet är ganska litet och det inte finns så mycket att välja mellan. De menar även att tjejer är mindre aktiva då många familjer inte tillåter tjejer att gå ut på grund av riskerna att råka ut för diverse olyckshändelser.
Enligt respondenterna är aktivitetsgraden liten i socioekonomiskt utsatta förorterna på grund av kultur och normer som familjen skapar, att det inte finns ett tillräckligt stort utbud samt risken att råka ut för någon olycka. Däremot går det att se att graden av aktivitet är högre i andra områden som exempelvis Limhamn.
”Det är inte många som är inaktiva här, snarare tvärtom. Det finns alltid några som är inaktiva men sällan att man ser. Men jag tycker oftast att tjejer inom förorter har det tufft med barriärer i samhället, språket, ekonomin, normer, föräldrar med mera. Alla vill men det finns något som hindrar dem från att vara mera aktiva”. – Anna (Limhamn)
26
4.4 Tema 3-Hur gör föreningarna för att få in nya ungdomar till
föreningen och kostar det att vara med?
För att generera fler medlemmar åker föreningarna till olika mötesplatser så som skolor, gårdar samt vissa gator som ungdomarna vanligtvis vistas på. Man använder sig också mycket av sociala plattformar som Facebook, Instagram med mera. Enligt respondenterna brukar killar oftast söka sig till föreningarna själva medan tjejer är lite mer av en utmaning.
Föreningarna åker till bland annat till skolor och hämtar upp tjejer för att det ska bli lättare att besöka föreningen.
”Det är mycket snack som går. Exempelvis kan killar som känner varandra berätta om föreningen och vad som erbjuds hos oss. Även att vi besöker skolor ibland och försöker få in barn och unga. Många besöker oss allmänt vilket är bra. Tjejer är en utmaning. Vi försöker övertala hit tjejer också genom bland annat skolan, men det går mindre bra. Avgiften ligger på 200 kr/år om man ska vara med aktiviteter men att besöka oss kostar inget.”– Nora
(Sofielund)
Samtliga föreningarna tar en symbolisk summa som medlemsavgift för att kunna underhålla verksamheten. Limhamns förening har däremot en högre medlemskapsavgift men har på samma gång inga problem att få in unga aktiva.
”Vi har faktisk inga problem med att få in barn och unga till vår förening. Vår kö till föreningen säger redan mycket. Vi har en kö där det är redan cirka 300 som står på
väntelistan. - Det kostar ca 1000 kr för en termin, detta mest för drift och tävlingar”– Anna
27
4.5 Tema 4 – Familjens och vänners påverkan
Tre av respondenterna berättade att deras familj var väldigt engagerade i deras liv och att föräldrarna ville att deras barn skulle leva ett aktivt liv. Föräldrarna uppmuntrade barnen i aktiviteter som barnen själva brann för.
”Redan i ung ålder har mina föräldrar uppmuntrat mig till att plugga och att röra på mig. Min storebror har spelat fotboll redan när han var 6 år och inspirerat mig att vara aktiv inom idrotten, vilket har hjälpt mig att vara där jag är nu. Har haft en del vänner som inte varit så aktiva med skolan eller fysiskt aktiva men känner inte att det har påverkat mig mycket.” -
Maria (Kroksbäck)
”När jag var barn så gillade jag dans jättemycket och mina föräldrar ville så gärna att jag skulle kunna utveckla min dansförmåga. De hjälpte mig att hitta tjejföreningen och därifrån så har tjejföreningen hjälpt mig att kunna lära mig dansa och hitta nya vänner, även att lära ut nu som jag gör. Min mamma har också dansat jättemycket innan och gillar att gå på Zumba på sin fritid.” - Selma (Rosengård)
En av respondenterna menar att hon, trots föräldrar som inte var så uppmuntrande, lyckades hitta vägen till det hon brann för med lite hjälp av mentorer och rätt människor närstående. Med det menas att det är viktigt att ta eget ansvar och inte enbart förlita sig på nära och kära.
”Mina föräldrar uppmuntrade aldrig mig att plugga, träna. De sa saker som att jag skulle sluta röka men de rökte själv. Jag såg detta som hyckleri. Men det var tur att jag hittade vägen själv på något sätt, med mentorer och vänner som pushade mig. Kommer inte ihåg exakt när och vilka som hjälpte mig men jag slutade röka, tog tag i skolan, slutade träffa ”dåliga” vänner. Jag menar att det finns ingen ursäkt om man inte har föräldrarna etc. Vissa föräldrar har dålig inflytande, de själva röker till exempel, så röker deras barn också. Eget ansvar är viktigt för ungdomarna, att inte förlita sig på sina föräldrar hela tiden.” – Nora
28
4.6 Tema 5 – Malmö stads utbildning
Enligt respondenterna har Malmö stads olika utbildningar som erbjudits dessa unga påverkat deras syn på hur de ska hantera barn och unga i olika föreningar. Det var repetitivt för en av respondenterna men hon såg det som en viktig påminnelse och tyckte att det var positivt. De blev introducerade till utbildningarna genom respektive förening som de är aktiva i.
”Jag åkte till utbildningarna för att min förening sa till mig att jag skulle gå. Jag vet inte om idrotten hjälper mig i min förening men föreläsningarna som erbjöds var nyttiga. Jag fick mer inblick om hur jag ska använda det i andra delar i livet som egna barn och syskon.” -Maria
(Kroksbäck)
”Det var inte så mycket nytt för mig men det var jättebra då man fick känna av att vara en
ledare. Jag tog med mig kunskap men det var mest saker jag fått höra av mina egna mentorer på föreningen och skolan som har hjälpt mig. Detta var som en påminnelse vilket är bra.” - Nora (Sofielund)
”Jag lärde mig hur jag ska hantera barn, ha tålamod, olika tekniker om hur man ska lära känna människor. I och med utbildningen så försöker jag hitta det roliga i allting när jag jobbar med barn i föreningen. Effekten som utbildningen gett mig, är att det jag har lärt mig tar jag med till föreningen och utför det på bästa möjliga sätt.” - Selma (Rosengård)
”Utbildningen har hjälpt mig att påminnas saker som jag redan kan, tänka mera på
ledarskap, reflektera, kul också att träffa andra som jobbat med ideellt arbete. Även om hur man jobbar med att göra med barnen mer aktiva, ta egna initiativ och är med i diskussionen om hur man ska få in mer barn och bli en bättre ledare helt enkelt.” - Anna (Limhamn)
29
4.7 Tema 6-Vad bör er förening göra för att öka aktivetsgrad hos
unga?
När frågan om vad man bör göra för att öka aktivitetsgraden hos unga ställdes nämndes många olika förslag. Däremot gick det att urskilja ett tydligt fokus på att själva vara mer aktiva, finna bra metoder och att optimera föreningarna efter individernas behov.
”Jag tycker att dela upp efter ungdomarnas behov. Det vill säga erbjuda aktiviteter för enbart tjejer med mera. Olika rum för olika människor, att skapa mer bekvämlighet och inte
skrämma tjejerna genom att sätta 20 killar i ett rum med 2 tjejer.” - Maria (Kroksbäck)
”Dela upp mentorer i olika klasser, unga människor som ska ta hand om unga och vara bra förebilder, unga som är 14–15 påverkas mycket av en 20-åring till exempel, när en ung erbjuder sig till ung så gör det mycket för barnen, inte någon äldre.” -Nora (Sofielund)
”Små saker som att ringa oftare till de som inte dyker upp. Gå oftare till skolor. På ett sätt
tvinga dem ut. Vissa behöver det mer än andra. Vi går till skolor och möter upp de och tar de till föreningen” - Selma (Rosengård)
30
4.8 Perspektiv från en föreningskanslist
Hyrie är en kanslichef på Tjejföreningen och mentor åt en av de unga ledare som intervjuats. Föreningen är grundad för att hjälpa unga tjejer som vill göra något med sitt liv. Dock har föreningen mer ungdomar än vad de för närvarande klarar av och har råd med. För ungdomar över 18 år tar föreningen ut en medlemsavgift, för övriga är det gratis. Taktiken för framgång är enligt Hyrie att de anställt några av de ungdomar som tidigare varit medlemmar till att bli unga ledar och mentorer. Dessa ungdomar får delta på såväl interna- som externa utbildningar vilka de har nytta av både inom föreningen men även i vardagliga livet.
”Först anställer vi 6st unga, sedan bygger vi upp dem. Sedan låter vi dem 6 ta hand om sina egna grupper och lära upp. Ungdomar som kommer är oftast gymnasieungdomar. Vi hjälper de att få stora planer, de som kommer in har oftast inte jobb eller inga studieplaner men när de har slutat här har de alla en studie eller jobb att gå på.”
Föreningen är som mest aktiv på Rosengårdsområdet, men föreningen har även varit aktiv på Stadsbiblioteket där även killar tillåts besöka föreningen. Detta görs på begäran från aktiva tjejer inom föreningen som arbetar med jämställdhetsfrågor.
”Förhoppningen är att vi har unga från hela stan. Där hjälper Stadsbiblioteket oss jättemycket. Bakgrunden på dessa ungdomar är alla utländsk bakgrund. Målet är att
förebygga fördomar mot Malmös utsatta områden och fina områden. De jobbar med projekt som förebygger detta problem, till exempel det finns två gymnasier där ”finmänniskorna besöker” sedan blir det mycket fördomar mot andra gymnasiet både till och från båda hållen.”
”Mycket av fördomarna kommer från föräldrarna då från deras olika bakgrunder och historier i hemlandet och det påverkar barnen. Det skapar grupperingar etc. Vi jobbar med att få ungdomar att förstå att vi alla är en.”
Hyrie fick frågan om hur de gör för att få in ungdomar till föreningen och hur det har gått med Selma, som är en av de som gått kommunens utbildning.
”Vi tänker dock inte på det vi har tagit till oss, utan vi tänker mer på de som vi inte nått. Vi vill nå så många som möjligt men vi har inte tillräckligt med resurser.”
31
’’Selma har utvecklats mycket. De träffade henne när hon gick i 8an och sedan dess har hon blivit mycket bättre. Hon har utvecklats även mer efter Fritidsförvaltningens utbildning. Till exempel hon tar mer egna initiativ och är mer aktiv inom allt inom föreningen.”
4.9 Perspektiv genom Ung Livsstil
Ung livsstil är ett forskningsprojekt som startade år 1983 i Stockholm. Ung Livsstil startade i syfte att undersöka idrottsvanor bland unga men har under åren utvecklats till något större. Flertalet kommuner är involverade i forskningsprojektet och bara i Malmö har det gjorts tre undersökningar, 1990, 1996 och nu senast 2015.
I nuläget riktar Ung Livsstil in sig mot högstadieelevers livsstil med frågor som geografisk bosättning, hur man definierar begrepp som exempelvis hälsa, prestationer i skolan,
förtroende till föräldrar, nivå av trygghet i olika stadsdelar, idrottsfrågor, föreningsfrågor med mera. Detta kategoriseras i olika delar som exempelvis genus och social bakgrund, vilket menas är särskilt intressant för denna studie.
Karolina var medförfattare till den Malmöspecifika rapporten och hade i uppgift att redogöra för de viktigaste skillnaderna mellan individer med fokus på inaktivitet och socioekonomisk status. I undersökningen var urvalet från hela Malmö stad med totalt 2189 respondentsvar vilket motsvarade en svarsfrekvens på 87%. Könsfördelningen mellan de svarande
respondenterna var 50/50.
”Jättestora könsskillnader är det första intrycket. Killar är mycket mer aktiva än tjejer. Om du kommer ifrån en bra socioekonomisk bakgrund, tillgång till bil etc. så är du mer aktiv än lägre socioekonomiska familjer.”
”54 % av de allmänna högstadietjejerna är fysiskt inaktiva, på fritiden rör de sig inte.”
I en jämförelse mellan Limhamn och Rosengård kan man se att 64% av tjejerna i Limhamn är aktiva i en eller två föreningar gentemot endast 12% i Rosengård. I en jämförelse mellan kön går det att se att killar, i en något högre utsträckning, är mer aktiva i Rosengård gentemot tjejer, men det är fortfarande en tydlig ökning i Limhamn även bland killar.
32 Vad man gör när man inte är i skolan?
”Läxor är minst prioriterade, mycket kompisar, sociala medier, film etc.”
Vilka orsaksfaktorer till den lägre aktivitetsgraden?
’’Socioekonomisk status, familjeformer, ensamstående, tidsmöjlighet, preferenser… Det handlar om många faktorer. Svaga grupper som vi måste satsa på är barn och unga med utländsk bakgrund och låg socioekonomisk status. Är man tjej och har en ensamstående förälder är chansen liten att man är aktiv.”
Karolina förklarar fortsättningsvis att det är många från områden med låg socioekonomisk status som önskar fler redskap som kan uppmuntra till fysisk aktivitet. Även gymnastiksal och fotbollsplan står högt på listan av önskningarna.
33
5 Analys och diskussion
I detta kapitel redovisas analys och diskussion som ämnar besvara uppsatsens syfte och frågeställningar.
• Vilken uppfattning har unga ledare om den fysiska aktivitetsgraden bland barn i socioekonomisk utsatta områden?
• Vilka åtgärder bör man vidta för att uppmuntra fysisk aktivitet bland dessa unga?
5.1 Har områden med låg socioekonomisk status påverkan på
aktivitetsgraden bland unga?
Utifrån resultaten av denna rapport har författaren kommit fram till att unga ledare tycker att de socioekonomiska omständigheterna spelar en betydande roll för barn och ungdomars aktivitetsgrad och är just ett av den främsta orsaken till en sämre aktivitetsgrad. Detta kan relateras till Engström (2005) där han menar att ojämlikheter i levnadsvillkor får till följd att rörelsefriheten för vissa grupper blir klart begränsad när det gäller valet att ägna sig åt fysisk aktivitet. I resultatdelen menar alla fyra respondenter (unga ledarna) att ekonomin är en av de främsta orsakerna som påverkar aktivitetsgraden. Detta överensstämmer med tidigare
forskningen som Engström (2005) genomfört där det menas att de med sämre social position får minskade chanser att nå en god livskvalitet genom att de är begränsade till en limiterad repertoar jämfört med de som innehar en högre social position. Undersökningen som gjorts av Ung Livsstil intygar också detta.
I resultatet jämförde författaren Limhamns förening med resterande föreningarna och kunde urskilja en stor kontrast mellan dessa. Föreningarna som ligger i områden med så kallad lägre socioekonomisk status har svårt för att aktivera ungdomar vilket går att ställa i direkt
konstrast mot Limhamns gymnastikförening som är fulla för terminen med många i kö till kommande terminer. Vidare tydliggjordes det att föreningar som ligger i områden med lägre socioekonomisk status endast tar ut en symbolisk medlemsavgift för drift och underhåll medan föreningen i Limhamn har möjlighet att ta ut en betydande större avgift. Detta styrker perspektivet kring socioekonomisk status ytterligare. Författaren har genom insyn i Ung Livsstil fått bekräftat att flickor med utländsk bakgrund är mindre benägna att vara aktiva i
34 olika föreningar än övriga barn. Detta nämndes även bland övriga respondenter i
resultatdelen, med orsaker som kultur, ej stöttande familj och sämre självkänsla. I tidigare forskning fanns det liknande jämförelse som intygar orsaken till mindre aktivitetsgrad hos unga tjejer.
5.2 Närstående och miljö påverkar
En annan orsak som kan ha negativ påverkan på aktivitetsgraden är närstående och omgivningen. I avsnittet för tidigare forskning nämner författarna Henriksson (2016), Magnusson (2005), Nilsson (2007) och Schoeppe (2016) att närstående, det vill säga i stor utsträckning föräldrar, spelar en viktig roll avseende hur aktiva barnen är. Detta verifierades i i resultatdelen från såväl Ung Livsstil som från övriga respondenter vilka var eniga om att släktingar och vänner kan ha en stor påverkan till sämre aktivitetsgrad. I det fjärde temat, som handlar om familjens och vänners påverkan, går det tydligt att se att föräldrar som uppmuntrar till aktivitet, och själva varit aktiva, verkar stöttande och uppmuntrande till att barnen ska uppnå en bättre aktivitetsgrad. I ett fall var en av respondenterna inte i behov av föräldrarna för att vara fysiskt aktiv men hon hade en ung mentor som uppmuntrade till en fysiskt aktiv livsstil.
I både tema 2 och 4 klargjordes det att omgivningen och föräldrarna spelar en stor roll, främst bland unga tjejer med invandrarbakgrund. Det visade sig att dessa ofta är inaktiva på grund av normer inom kultur och religion, men även för att föräldrarna inte verkar uppmuntrande till aktivitet. Enligt CIF är en dålig kompetens från föräldrar och deras närstående en faktor som gör att många tjejer har en sämre aktivitetsgrad än det man bör ha. Det vill här därför antydas att det är svårt för denna grupp, som inte har föräldrar som själva inte har en ansenlig
aktivitetsgrad, att föra en aktivitetskompetens vidare till sina barn, speciellt unga tjejer. Tjejer tenderar påverkas av omgivningen som rår inom vissa föreningar. I exempelvis Noras förening i Sofielund är det inte många tjejer som är aktiva. Ett dragplåster för föreningen är de tv-spel som erbjuds vilket framkallar en miljö som i större utsträckning attraherar killar som i sin tur leder till att känslan av sammanhang för tjejerna blir lägre.
I resultatet kan man även se att många individer saknar redskap för fysisk aktivitet och känner att det inte finns mycket att göra för att aktivera sig. Ungdomar bosatta i områden med låg socioekonomisk status känner att det saknas fotbollsplaner och gymnastiksalar. I en av
35 intervjuerna framkom det att tjejer i Kroksbäck inte känner sig tillräckligt trygga för att gå ut. Henriksen (2016) menar att en säker miljö spelar en betydlig roll för hur aktiv tjejerna är. Det menas därför att det bör vara av stor vikt att upprätta miljöer som är anpassade efter tjejers behov och intressen för att skapa platser där dessa unga kan känna sig tillräckligt trygga för att aktivera sig inom olika föreningar.
5.3 Utbildning
Enligt resultatet från denna studie tillsammans med tidigare forskning går det att dra slutsatsen att utbildning av barn, ungdomar och vuxna har en betydande roll för hur aktivt samhället i stort är.
I tidigare forskning visas det att familjer som har en bättre utbildningsnivå även har det bättre ställt hälsomässigt, är mer aktiva och tenderar att uppmuntra sina barn till fysisk aktivitet i större utsträckning. Detta överensstämmer även med Bourdieus teorier där han menar att utbildning är ett värdefullt kapital och ofta leder till ett förenklat liv med ekonomisk trygghet samt god psykisk och fysisk hälsa (Engström, 2010). Om föräldrar eller närstående till barn och ungdomar har en positiv inställning i förhållande till utbildning, kommer det även att vidarebefordra ett positivt habitus till barnen gentemot utbildning. Vid en jämförelse av intervjuer och tidigare forskning går det att tyda att unga som bor i ett område med högre socioekonomiskt status ofta är högre utbildade och tenderar att ha en mer aktiv livsstil. Dock finns det undantag i förorter. Ett exempel är Zlatan Ibrahimovic som kommer från en socioekonomiskt utsatt förort i Malmö men som med sin höga aktivitetsgrad lyckats få ett bättre liv sett till socioekonomisk ställning. Ibrahimovic har blivit en viktig mentor och förebild för många unga vilket diskuteras vidare i nästa avsnitt.
36
5.4 Fler unga mentorer
Att utbilda fler unga mentorer som kan agera förebilder till barn som inte har
föräldrarnas/syskonens stöd menas vara ett bra steg för att höja aktivitetsgraden hos unga. En förening som gör detta riktigt bra är Tjejföreningen i Malmö. På Tjejföreningen skapar man ambitioner för att motivera unga tjejer att bli mer fysiskt aktiva genom att utbilda unga tjejer till att bli ledare och mentorer till yngre tjejer. Ett sådant tillvägagångssätt skapar en högre grad av KASAM i och med att unga tjejer kan relatera till de äldre och känna en
meningsfullhet och med det känna sig säkrare i sig själva att de också kan klara svårigheter trots motgångar.
Fler unga ledare arbetar på samma sätt i samarbete med Malmö kommuns olika insatser för att främja fysisk aktivitet bland unga. En av dessa riktade insatser är ”Kul i Malmö” där
ambitionen är att bidra med kompetensutveckling genom olika utbildningar som
Fritidsförvaltningen, Skåneidrotten och SISU erbjuder. Utbildningarna handlar till stor del om hur man bryter den inaktiva trenden bland ungdomar i utsatta områden vilket är direkt
relevant för de unga ledarnas arbete i de egna föreningarna. Målet är att få det sämre aktiva ungdomarna till att bli mera aktiva inom området fysisk aktivitet, antingen genom föreningar eller olika aktiviteter som erbjuds av Fritidsförvaltningen.
”Kul i Malmö” är ett program som är som mest populärt under sommaren då många
föreningar och klubbar har semesterstängt. Enligt Nilsson (2007) är det viktigt att etablera en hälsosam livsstil redan i ung ålder genom att vidta åtgärder som syftar till att öka nivåerna av fysisk aktivitet och därmed minska stillasittande beteenden hos barn. Det menas att detta bör vara en prioritet för folkhälsan då barn mellan 9–15 år i Europa inte rör på sig tillräckligt mycket. Genom att ”Kul i Malmö” verkar under sommarhalvåret när många andra föreningar håller stängt öppnas möjligheterna för långsiktig och kontinuerlig fysik aktivitet bland unga vilket på lång sikt även främjar folkhälsan. I en studie gjord bland sexåringar i Sverige kunde det konstateras att barn i bostadsområden med lägre socioekonomisk status var mer fysiskt aktiva än barn som levde i områden med så kallad hög socioekonomisk status. Däremot fanns en markant skillnad att barnen som levde i områden med lägre socioekonomisk status löpte högre risk för övervikt och fetma i senare ålder.
37
6 Egen åsikt, slutsats, generalitet och
interventioner för framtid
På grund av att de ungas aktivitetsgrad påverkas av låg socioekonomisk status är det viktigt att göra tidiga ingripanden för att ge styrka till ungdomar för en mer aktiv livsstil, och ändrad habitus till högre aktivitetsgrad. Studiens slutsats belyser främst att socioekonomisk status i samband med föräldrarnas aktivitetsnivå har betydelse för elevernas inställning till fysisk aktivitet. Det går dock att fråga sig om det verkligen stämmer med verkligheten med
hänvisning till studien med sexåringar i Sverige som visade att unga barn i områden med lägre socioekonomisk status var mer fysiskt aktiva än barn i områden med högre socioekonomisk status.
Oavsett om bostadsområdenas socioekonomiska status är högre eller lägre var uppfattningen om hälsa likvärdig. Föräldrar och närstående bör uppmärksammas på att deras potential till att påverka ungdomars rutiner gällande fysisk aktivitet. Det begärs därför åtgärder från Malmö stad som exempelvis att erbjuda ett större urval av offentliga rekreationsytor och möjligheter för alla ungdomar, oberoende av ålder och kön och socioekonomisk status eller bakgrund, att vara mer fysiskt aktiva. Samhället och skolan bör ta del av, och stödja ungdomars önskningar och åsikter vilka bland annat går att urskilja från rapporten som ”Ung livsstil” tagit fram. Det finns en stor medvetenhet och ödmjukhet för att detta endast är en liten del av en mycket större studie och det krävs fördjupningar inom ämnet för att komma till en slutgiltig slutsats. Fortsatt undersökning av ämnet rekommenderas där svenska ungdomars vanor och motivation kring fysisk aktivitet kartläggs föreslås. Detta skulle understödja för att göra en plan och utföra interventioner som är korrekt på bästa sätt för att öka aktivitetsgraden hos unga i socioekonomiskt utsatta förorter.
39
Referenslista
Forskningsartiklar
Bürgi Rahel (2016) Spatial physical activity patterns among primary school children living in
neighbourhoods of varying socioeconomic status: a cross-sectional study using accelerometry and Global Positioning System BMC Public HealthBMC series – open, inclusive and trusted201616:282
Engström, Lars-Magnus (2005). Barnidrott och vuxenmotion som kulturella uttryck.
Idrottsforum. Tillgänglig:
2017-08-20 http://www.idrottsforum.org/articles/engstrom/engstrom050831.html
Henriksen, P. W.; Rayce, S. B.; Melkevik, O.; Due, P.; Holstein, B. E., (2016) Social
background, bullying, and physical inactivity: National study of 11- to 15-year-olds
Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports Oct2016, Vol. 26 Issue 10, p1249 Henriksson Beckvid, GabriellaFranzén, Sofie Elinder, Liselotte Schäfer Nyberg, Gisela Franzén, Sofie
Elinder, Liselotte Schäfer Acta Paediatrica (2016) Low socio-economic status associated with
unhealthy weight in six-year-oldSwedish children despite higher levels of physical activity.
Oct2016, Vol. 105 Issue 10, p1204-1210. 7p.
Käll Bunketorp, Lina; Malmgren, Helge; Olsson, Erik; Lindén, Thomas; Nilsson, Michael, (2015) Effects of a Curricular Physical Activity Intervention on Children’s School
Performance, Wellness, and Brain Development* Journal of School Health Oct2015, Vol. 85
Issue 10, p704
Magnusson, M. B. * L. Hulthe´n* & K. I. Kjellgren * (2005), Obesity, dietary pattern and
physical activity among children in a suburb with a high proportion of immigrants,
Department of Clinical Nutrition, Institute of Internal Medicine, The Sahlgrenska Academy at Go¨teborg University, Gothenburg, Sweden; Faculty of Health and Caring Sciences, Institute of Nursing, The Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Gothenburg, Sweden 2005 Nader, P.R., Bradly, R.H., Houts, R.M., McRitchie, S.L. & O’Brien, M. (2008). Moderate-toVigorous Physical Activity From Ages 9 to 15 Years. American Medical Association. 300(3), 295-305.
