Jämförelse av administrativa utbildningsplaner : Likheter och skillnader gällande kursinnehåll och poäng i de utbildningar som ansökte om att få bedriva vårdadministrativ utbildning 2019

Författare Alice Andersson & Ylva Hellstrand Handledare Daniela Mihailescu

Ewa Beiving Karin Lagerstrand Kurs Examensarbete YH Vårdadministratör Jönköping Maj 2021

Jämförelse av

vårdadministrativa

utbildningsplaner

Likheter och skillnader gällande kursinnehåll och

poäng i de utbildningar som ansökte om att få

bedriva vårdadministrativ utbildning 2019

Förord

Vi som har skrivit den här rapporten heter Alice Andersson och Ylva Hellstrand. Vi studerar till vårdadministratörer på Internationella Handelshögskolan i Jön-köping och det var också där vi genomförde vår fjärde och sista LIA-period under veckorna 8 – 10 och 15 – 17 år 2021. På grund av Coronapandemin var LIA:n delvis digital men vi fick även möjlighet att följa arbetet på plats. Det dagliga arbetet be-stod av att se och genomföra arbetsuppgifter som personal på den vårdadministra-tiva utbildningen utför.

Under den sista LIA-perioden ska även ett examensarbete genom-föras. Ewa Beiving är utbildningsansvarig för vårdadministratörsprogrammet och uppdragsgivare till vårt examensarbete. Vårt uppdrag var att granska utbildningsplanerna från de yrkeshögskoleutbildningar (YH) som år 2019 ansökte till Myndigheten för yrkeshögskolan om att få bedriva vårdadministrativ YH-utbildning. Vår uppgift var att utifrån utbildningsplanerna undersöka vilka likheter och skillnader som finns sett till innehåll och YH-poäng. En önskan från våra handledare och ledningsgruppen var också att försöka se om det fanns någon kurs eller något kursmoment som skulle kunna vara av intresse för vårdadministratörsprogrammet i Jönköping.

Nyckelord: utbildningsplan, YH-poäng, kursmoment, vårdadministratör,

Sammanfattning

Vi är två studenter som läser till vårdadministratörer på Internationella Handelshögskolan i Jönköping och där genomförde vi även vårt examensarbete våren 2021. Vårt uppdrag var att granska utbildningsplanerna från de yrkeshögskoleutbildningar som år 2019 ansökte till Myndigheten för yrkeshögskolan om att få bedriva vårdadministrativ yrkeshögskoleutbildning. Frågeställningen som besvaras i rapporten är vilka likheter och skillnader i kursinnehåll och poäng som finns mellan de olika utbildningarna.

Innehållet i en yrkeshögskoleutbildning styrs av arbetsmarknaden och representan-ter från arbetslivet är involverade i framtagandet av utbildningsplanen. Lagen om yrkeshögskolan och förordningen om yrkeshögskolan reglerar yrkesutbildningarna i Sverige. Regelverken ska bland annat se till att utbildningarna leder till arbete. Det är även fastställt att en YH-utbildning om minst 400 YH-poäng ska innehålla ett examensarbete och minst 100 YH-poäng Lärande i arbete. Metoden som användes för att granska utbildningsplanerna var en kvalitativ dokumentanalys.

Resultatet presenteras i text- och tabellform utifrån 13 olika ämneskategorier. Varje del börjar med en punktlista över de kursmoment som ingår i ämneskategorin. Sedan följer en beskrivning av kursinnehållet och poängfördelningen som mynnar ut i en jämförelse mellan kursinnehåll och poäng i de olika utbildnings-planerna. Några av ämneskategorierna har många kursmoment medan andra har färre och det skiljer sig också mellan hur många utbildningsplaner som har kursmo-menten. Poängen varierar i de flesta fall stort mellan de olika kurserna och utbildningsplanerna beroende på upplägget.

Det förekommer kursmoment som återfinns i samtliga utbildningsplaner, socialpsykologi, kommunikation på engelska och klassificering av sjuk-domar och vårdåtgärder är exempel på sådana kursmoment. Likheter i kursupplägg och YH-poäng ses främst i LIA-kurserna och examensarbete och kan förklaras i att det är delar som omfattas av de regelverk som styr yrkeshögskolan. Det finns också kursmoment som endast återfinns i en eller ett fåtal utbildningsplaner, till ex-empel juridiska systemets uppbyggnad och hälso- och sjukvård inom EU. En annan skillnad som kunde urskiljas var att endast 3 av 23 utbildningar innehöll en kurs inom forskningsmetodik. Några utbildningar läste det här ämnet tillsammans med examensarbete men vissa utbildningar innehöll inga av de kursmoment som ingick i ämneskategorin forskningsmetodik.

Utbildningsplanerna innehöll olika mycket information och kurserna hade varie-rande upplägg vilket försvårade sorteringen och jämförelsen. Men det har gått att se både likheter och skillnader i utbildningsplanerna gällande innehåll och poäng. Rapporten avslutas med egna reflektioner kring intressanta fynd och förslag på vidare forskning.

Summary

We are two students at the health care administrator program that did our thesis at Jönköping International Business School in the spring of 2021. The program manager of the health care administrator program commissioned this report. The curricula’s we reviewed are from the polytechnic educations with a health care administrator focus which applied to the Swedish Agency of Polytechnic in 2019. This report describes the similarities and differences regarding course content and points between the different educations.

Polytechnic education is governed by the labour market. Delegates from workplaces are also involved in the development of the education plan. The Act on Polytechnics and the Ordinance on Polytechnics regulate vocational education in Sweden. Among other things, the regulations must ensure that the educations lead to work. It has also been established that a polytechnic education consisting of at least 400 points must include a thesis and at least 100 points of internship. To ensure our results we used a method of qualitative document analysis.

The result show 13 different subject categories presented in charts. Each category begins with a bulleted list of the course elements related to the subject category. Then follows a description of the course content and the distribution of points, which results in a comparison between them among the various study plans. There is a difference in the subject categories regarding how many course elements they have and it also vary how many of the study plans that include the course elements. The study plans also differs when it comes to the number of points, they have in each course depending on the course arrangement.

Social psychology, communication in English and classification of diseases and health related problems are course elements that appear in all the study plans. Internship courses and the master thesis course stands out among the other courses because they share a similar structure throughout the different study plans. This could be explained by the regulations that govern polytechnic educations.

There are also course elements that only appear in a single or a few study plans, such as the structure of the legal system and health care within the EU. Another difference that could be discerned was that only 3 out of 23 educations included a course in research methodology. Some educations have elements from this course in their thesis course, but some of the study plans did not include any of the course elements in the subject category of research methodology.

The amount of information varies in the different study plans depending on course layouts. This made sorting and comparing the information more difficult. Despite this it is possible to see both similarities and differences regarding course content and points in the study plans. The final part of the report consists of our own reflections on interesting elements and our suggestion for further research.

Innehållsförteckning

Förord ... i

Sammanfattning ... ii

Summary ... iii

Innehållsförteckning ... iv

Inledning ... 4

Bakgrund ... 4

Syfte och frågeställningar ... 5

Definitioner och förklaringar av förkortningar ... 6

Tidigare forskning ... 6

Regelverk ... 7

Lag (2009:128) om yrkeshögskolan ... 7

Förordning (2009:130) om yrkeshögskolan... 7

Metod ... 7

Val av metod och bearbetning av material ... 7

Material ... 8

Etiska aspekter ... 9

Resultat ... 10

Anatomi och sjukdomslära ... 10

Arbetsplatspsykologi ... 11

Dator och IT ... 12

Ekonomi och organisation ... 13

Engelska ... 14

Examensarbete och forskning ... 15

Juridik ... 16

Kodning ... 17

Kommunikation och medicinsk dokumentation ... 18

Kvalitets- och verksamhetsutveckling ... 19

Lärande i arbete ... 20 Medicinsk terminologi ... 21 Övrigt ... 22 Auskultationsvecka/fältstudiebesök ... 22 Introduktion ... 22 Oklart innehåll ... 23

Analys ... 23

Arbetslivsanknytning ... 26

Diskussion ... 26

Metod ... 26

Validitet och reliabilitet ... 26

Resultat ... 27

Slutsatser ... 28

Referenslista ... 4

Referenser

Förteckning över bilagor:

Bilaga 1a Kursinnehållstabell Anatomi och sjukdomslära Bilaga 1b Poängtabell Anatomi och sjukdomslära Bilaga 2a Kursinnehållstabell Arbetspsykologi Bilaga 2b Poängtabell Arbetspsykologi

Bilaga 3a Kursinnehållstabell Dator och IT del 1 av 2 Bilaga 3b Kursinnehållstabell Dator och IT del 2 av 2 Bilaga 3c Poängtabell Dator och IT del 1 av 2 Bilaga 3d Poängtabell Dator och IT del 2 av 2

Bilaga 4a Kursinnehållstabell Ekonomi och organisation Bilaga 4b Poängtabell Ekonomi och organisation del 1 av 2 Bilaga 4c Poängtabell Ekonomi och organisation del 2 av 2 Bilaga 5a Kursinnehållstabell Engelska

Bilaga 5b Poängtabell engelska

Bilaga 6a Kursinnehållstabell Examensarbete Bilaga 6b Poängtabell Examensarbete Bilaga 6c Kursinnehåll Forskningsmetodik Bilaga 6d Poängtabell Forskningsmetodik Bilaga 7a Kursinnehåll Juridik

Bilaga 7b Poängtabell Juridik del 1 av 2 Bilaga 7c Poängtabell Juridik del 2 av 2 Bilaga 8a Kursinnehåll Kodning

Bilaga 8b Poängtabell Kodning

Bilaga 9a Kursinnehåll Kommunikation och medicinsk dokumentation del 1 av 2 Bilaga 9b Kursinnehåll Kommunikation och medicinsk dokumentation del 2 av 2 Bilaga 9c Poängtabell Kommunikation och medicinsk dokumentation

Bilaga 10a Kursinnehåll Kvalitets- och verksamhetsutveckling

Bilaga 10b Poängtabell Kvalitets- och verksamhetsutveckling del 1 av 2 Bilaga 10c Poängtabell Kvalitets- och verksamhetsutveckling del 2 av 2 Bilaga 11a Kursinnehållstabell Lärande i arbete del 1 av 2

Bilaga 11b Kursinnehållstabell Lärande i arbete del 2 av 2 Bilaga 11c Poängtabell Lärande i arbete

Bilaga 12a Kursinnehållstabell Medicinsk terminologi Bilaga 12b Poängtabell Medicinsk terminologi

4

Inledning

Programansvarig för vårdadministratörsprogrammet Ewa Beiving på Jönköping University har gett oss i uppdrag att granska samtliga utbildningsplaner som skick-ade sin ansökan om att få bedriva YH-utbildning samtidigt som Jönköping. Gransk-ningen av de 23 utbildningsplanerna bestod av att försöka se vad som skiljer de olika utbildningsplanerna åt gällande kursinnehåll och poäng. Vi fick även i uppgift att se om det finns någon kurs eller något kursinnehåll som kan vara av intresse för vårdadministratörsprogrammet på Jönköping University att ha med i sin nästa utbildningsplan.

Strukturen på rapporten börjar med rapportens syfte och frågeställningar. Därefter presenteras relevanta definitioner och förklaringar. Under rubriken Bakgrund finns en beskrivnings av hur en utbildningsplan skapas på vårdadministratörsprogrammet på Jönköping University. Under samma rubrik presenteras även tidigare forskning som är kopplad till syftet och frågeställningen samt de regelverk som styr YH-utbildningar och framtagandet av utbildningsplaner. Under rubriken Metod beskrivs valet av metod och bearbetning av material, materialet och övervägandet av etiska aspekter.

I resultatdelen presenteras det som vi kommit fram till efter granskningen av utbildningsplanerna. Där redovisas innehåll och kurspoäng för respektive utbild-ning. Analysen innehåller tolkning av resultatet och koppling till tidigare forskning samt de regelverk som vi utgått från.

I diskussionen tar vi upp våra egna tankar kring metod och resultat. Detta följs sedan av slutsatsen som innehåller en kort sammanfattning kring vad vi kommit fram till. Där tar vi även upp kursmoment som vi tänker kan vara av intresse för utbildningen till vårdadministratör i Jönköping. Avslutningsvis ges förslag till vidare forskning.

Bakgrund

Innehållet i YH-utbildningen Vårdadministratör på Internationella Handelshög-skolan i Jönköping styrs helt och hållet av Region Jönköpings län. Inför senaste ansökningsomgången (2019) åkte programansvarig tillsammans med två administ-rativa enhetschefer från ögonkliniken respektive psykiatrikliniken ut och träffade 25 administrativa enhetschefer runt om i Region Jönköpings län. Detta gjordes för att samla in avsiktsförklaringar och synpunkter kring utbildningens innehåll, om något saknas eller ska tas bort. Innan mötena hade enhetscheferna fått utbild-ningsplanen skickad till sig för granskning av innehållet.

Det är i första hand verksamheterna via cheferna som avgör utbildningens inne-håll men ledningsgruppen för vårdadministrationsprogrammet fattar besluten. I ledningsgruppen är representanter från arbetslivet i majoritet. Ewa Beiving, programansvarig för vårdadministratörsutbildningen i Jönköping förklarar det som att regionen beställer utbildningen av skolan och att skolans uppgift är att sätta ihop

5 utbildningen. Kurspoängen fördelas av skolan i samråd med ledningsgruppen (Ewa

Beiving, personlig kommunikation, 22 april 2021).

Syfte och frågeställningar

Programansvarig på vårdadministratörsprogrammet på Jönköping University har gett oss i uppgift att under april-maj 2021 undersöka vilka likheter och skillnader gällande kursinnehåll och poäng som finns mellan utbildningsplanerna från de olika vårdadministrativa programmen i landet som ansökte om att få bedriva YH-utbild-ning samtidigt som Jönköping.

1. Vilka likheter och skillnader i kursinnehåll och poäng finns mellan de olika utbildningarna?

6

Definitioner och förklaringar av förkortningar

LIA

LIA är en förkortning som står för Lärande i arbete. Delar av YH-utbildningar är arbetsplatsförlagd i form av LIA-kurser. Syftet med de här kurserna är att studenterna ska utveckla sina teoretiska kunskaper från skolan i en verklig arbets-miljö (Myndigheten för yrkeshögskolan, u.å.).

MYH

MYH är en förkortning för myndigheten för yrkeshögskolan. De arbetar för att se till att de svenska yrkeshögskolorna tillgodoser arbetsmarknadens behov. De be-slutar också om vilka utbildningar som är aktuella utifrån arbetslivets behov (Myndigheten för yrkeshögskolan, u.å.).

Utbildningsplan

En utbildningsplan är ett dokument som bör innehålla information om den ansvarige utbildningsanordnaren samt utbildningens mål, innehåll och omfattning. (Myndigheten för yrkeshögskolan, u.å.).

YH-poäng

Inom yrkeshögskolan räknas utbildningens längd i poäng. En dag heltid motsvarar 1 poäng, vilket innebär att en veckas heltidsstudier blir 5 poäng. Två års heltids-studier motsvarar 400 poäng och ett halvår blir 100 poäng (Myndigheten för yrkes-högskolan, u.å.).

Kodning

I rapporten innebär kodning en klassificering av sjukdomar och vårdåtgärder. När personal inom vård och omsorg dokumenterar information om patienter kodas detta för att beräkna kostnaderna inom verksamheterna och för att föra statistik i olika patientgrupper (Socialstyrelsen, 2019).

Tidigare forskning

Tidigare forskning som är relaterad till vårt arbete är en rapport (Fors Sjödin, 2010) som utifrån de didaktiska frågorna, varför, vad och hur besvarar just vad som ingår i de olika utbildningarna och vilka kunskapsbegrepp som används. Rapporten visar tydligt att det är arbetslivets behov som styr hur utbildningarna ser ut. Lokala ledningsgrupper och representanter från arbetslivet har makten över innehållet och genomförandet i utbildningarna. YH-utbildningar ska ha en tydlig koppling till den kunskap som finns på arbetsplatsen men även till forskning och veten-skap. Ett observandum som författaren anger är att det ibland prioriteras kortsiktiga behov från arbetslivet i stället för långsiktiga. Detta i sin tur kan leda till att utbild-ningens resultat försämras och leder till kortsiktig kompetens.

7

Regelverk

Här nedan finns en kort beskrivning av två regelverk som styr yrkeshögskolan. De beskriver yrkeshögskolans syfte samt vad som ska ingå i utbildningen.

Lag (2009:128) om yrkeshögskolan

Lagen om yrkeshögskolan ska se till att yrkesutbildningarna som arbetslivet har behov av finns och att de håller hög kvalitet. Lagen ska också se till att utbild-ningarna leder till arbete. Demokratiska värderingar, egenvärde och respekt för de mänskliga rättigheterna ska också följas. Yrkesutbildningen ska även bidra till jäm-ställdhet mellan könen och motverka kränkande behandling. Genom teoretisk för-ankring och anknytning till arbetslivet ska utbildningen ge studenterna kunskaper för att självständigt kunna utföra arbetsuppgifter (SFS 2009:128).

Förordning (2009:130) om yrkeshögskolan

Förordningen om yrkeshögskolan innehåller bland annat bestämmelser kring YH-utbildningars upplägg, exempelvis om utbildningens omfattning och kurser och vad som ska framgå av utbildningsplanen. Förordningen nämner också att utbildningens omfattning ska beräknas i ett poängsystem där 5 poäng avser heltidsstudier i en vecka. I utbildningsplanen ska mål, inriktning och de kurser som ingår i utbild-ningen finnas med samt omfattning, huvudsakligt upplägg och organisation. För en yrkeshögskoleutbildning som omfattar minst 400 YH-poäng krävs det att studenten har utfört ett examensarbete och att minst en fjärdedel av utbildningen har omfattats av lärande i arbete för att få examineras (SFS 2009:130).

Utifrån lagen om yrkeshögskolan och förordningen om yrkeshögskolan ser vi att själva kursinnehållet baseras på vad för behov som finns på arbetsmarknaden och vilka kunskaper studenterna behöver för att kunna utföra arbetsuppgifter själv-ständigt efter avslutad utbildning. Utbildningsplanerna ska ge en bild av utbildning-ens omfattning, upplägg samt organisation och det är utifrån utbildningsplanerna som vi kommer att granska hur utbildningarna skiljer sig från varandra både utifrån kursinnehåll och poäng.

Metod

Här presenteras val av metod och hur materialet har bearbetats. Vidare presenteras en tabell över det material som har använts samt övervägandet av etiska aspekter.

8 För att undersöka frågeställningen gjordes en kvalitativ dokumentanalys med fokus

på att analysera innehållet i utbildningsplanerna. Att det blev just de 23 utbildnings-planerna var för att de ansökte om att få bedriva utbildning samtidigt som vår upp-dragsgivare i Jönköping (2019). Vid bearbetning av materialet användes kalkylprogrammet Excel där ett schema över innehåll, utbildningsort och kurs gjordes. Kategorischemat gjordes genom att skriva ned alla kursmoment som ingick i en utbildningsplan och sätta kryss, kursnamn och poäng i en ruta efter varje moment som ingick i utbildningsplanen. Detta repeterades tills att alla utbildningsplanernas kursmoment fanns med i kategorischemat. Totalt identifierades 348 kursmoment men eftersom det blev alldeles för stort material valde vi att sortera in snarlikt innehåll tills det återstod 160 kursmoment inplacerade i 13 ämneskategorier. Därefter gjordes en översikt över varje ämneskategori för att få en sammanfattning av innehållet. Dessa kan ses i bilaga 1a, 2a, 3a, 3b, 4a, 5a, 6a, 6c, 7a, 8a, 9a, 9b, 10a, 11a, 11b och 12a.

Genom sortering av materialet togs 13 ämneskategorier fram. Dessa kategorier är

• Anatomi och sjukdomslära • Arbetspsykologi

• Ekonomi och organisation • Engelska

• Examensarbete • Forskning • Juridik

• Kodning/Diagnosklassificering

• Kommunikation och medicinsk dokumentation • Kvalitets- och verksamhetsutveckling

• Lärande i arbete

• Medicinsk terminologi • Övrigt.

En tabell över poängen för varje ämneskategori skapades där de kurser som vi ansåg till största del tillhöra den kategorin togs med. Vid sorteringen har vi gått efter kursens innehåll och inte efter kursnamn. Eftersom flera av kurserna innehöll kursmoment från andra ämneskategorier skrevs en till kolumn med ytterligare inne-håll in i en separat poängtabell för att ge en mer rättvis bild över poängen. Eftersom några av utbildningsplanerna innehöll mycket övergripande kurser kan en kurs före-komma i mer än en tabell.

9 Tillgång till materialet fick vi via vår handledare och uppdragsgivare som är

programansvarig för vårdadministratörsutbildningen på Jönköping University. Tabellen nedan presenterar namnet på de studieorter och utbildningsanordnare som är med i rapporten.

Studieort Utbildningsanordnare

Borås Borås stad - Borås Yrkeshögskola Gävle Pulshögskolan AB - vårdyrkeshögskolan

Handen Centrum Vux

Handen (kompetens-utveckling)

Centrum Vux (100 YH-poäng)

Helsingborg Pulshögskolan AB - Vårdyrkeshögskolan Jönköping Internationella handelshögskolan i Jönköping

aktiebolag (IHH)

Kristinehamn Kristinehamns kommun, Komvux Linköping Östsvenska yrkeshögskolan AB Luleå Lernia Utbildning AB

Lund Lunds kommun Komvux

Studieort Utbildningsanordnare Malmö Lernia Utbildning AB

Skövde Skövde kommun, Skövde yrkeshögskola

Stockholm Stockholms stad, Frans Schartaus Handelsinstitut Sundsvall Sundsvalls kommun, Vuxenutbildningen

Söderköping Östsvenska Yrkeshögskolan AB

Umeå Lernia Utbildning AB

Uppsala Folkuniversitetet – Stiftelsen kusverksamheten vid Uppsala universitet

Varberg Campus Varberg/Varbergs kommun

Vänersborg Kunskapsförbundet Väst, Vuxenutbildningen

Västerås MedLearn AB

Växjö Kronobergs läns landsting, YH region Kronoberg Örebro Consensus Sverige AB

Östersund Lernia Utbildning AB

Tabell 1. Lista över studieort och utbildningsanordnare som är med i granskningen

Vi har i rapporten valt att endast referera till orten för att smidigt kunna få en överblick i våra tabeller. Observandum är att det kan finnas orter som har andra vårdadministrativa utbildningar men i vår rapport hänvisar vi endast till de som är listade ovan.

Etiska aspekter

Materialet som består av utbildningsplaner är offentliga handlingar som vem som helst kan begära ut. Det innebär att vi inte har behövt avidentifiera fakta. Utbild-ningsanordnares officiella namn har angetts men eventuella namn på enskilda per-soner, exempelvis kontaktpersoner har inte namngetts.

10

Resultat

Här presenteras innehållet som granskats i de olika utbildningsplanerna. Resultatet är indelat i rubriker över de 13 ämneskategorier som vi fått fram. I texten hänvisar vi till utbildningsanordnarna genom att använda namnet på utbildningsorten. Se Tabell 1 under rubriken Material för lista över utbildningsanordnare för respektive ort. Det kan dock förekomma flera vårdadministrativa utbildningar på en ort och därför bör läsaren ha i åtanke att det endast är de listade utbildningsanordnarna som syftas på i texten.

Anatomi och sjukdomslära

De kursmoment som ingår i ämneskategorin Anatomi och sjukdomslära är

• HLR • människokroppens anatomi • sjukdomslära • läkemedel • laboratorieanalys • hälsofrämjande arbete • mikroorganismer • ergonomi.

Det är endast en av 23 utbildningsplaner som inte har en anatomikurs och det är Handens kompetensutveckling. Resterande 22 anatomikurser innehåller kursmo-ment med människokroppens uppbyggnad och funktion samt kunskap om soma-tiska och psykiska sjukdomar, symtom och behandling. Enligt tabellen över kurs-innehållet, bilaga 1a, har 12 av 22 utbildningsplaner med hjärt- och lungräddning i utbildningen, varav 9 läses i anatomikursen och tre i andra kurser relaterade till arbetsmiljö. 16 av 22 utbildningar innehåller kursmoment med kunskap om läke-medel, farmakologiska begrepp och beredningsformer. Två av dessa läser detta kursmoment i en annan kurs än anatomikursen. 10 av 22 utbildningsplaner har kursmoment som inkluderar kunskap om olika laboratorieundersökningar och ana-lyser. Två av dessa läser om detta i en annan kurs än anatomikursen. 10 av 22 utbildningar har som mål att studenten ska lära sig om mikroorganismer och sprid-ningsvägar. 7 av 22 har som kunskapsmål att studenterna ska ha kunskap om hälso-främjande arbete och friskvård. Endast 3 av 22 utbildningar har ergonomi som kunskapsmål i anatomikursen.

11

I bilaga 1b finns en tabell över kurspoäng som visar att antalet YH-poäng i anatomi-kursen varierar från 20 till 50 poäng. Högst på listan ligger Sundsvall och Uppsala med 50 YH-poäng. I båda dessa utbildningsplaner är anatomikursen den med högst poäng av alla kurser. Längst ned på listan finns Malmö och Örebro på 20 poäng. Anatomikursen ligger på sjunde plats graderat i poäng av Malmös 15 kurser. I Örebro hamnar anatomikursen på delad sjätteplats av 12 kurser. De utbild-ningsplanerna med flest kursmoment har 6 – 7 av 8 och dessa är Uppsala, Sundsvall, Umeå, Luleå, Växjö, Borås och Lund. De med minst antal kategoriserade kursmo-ment är Helsingborg, Stockholm, Skövde och Örebro med endast 2 – 3 kursmoment. Relationen mellan antal kurspoäng och kursinnehåll i den här kate-gorin är otydlig och det går inte att se något samband eller mönster.

Arbetsplatspsykologi

Kursmomenten som ingår i kategorin Arbetsplatspsykologi är • socialpsykologi

• psykosocial arbetsmiljö • arbetsrelaterade problem • kultur/livsåskådning • etik

• internationalisering inom hälso- och sjukvården • genus/jämställdhet

• systematiskt miljöarbete

• teorier för ledarskap och handledning.

Av 23 granskade utbildningsplaner innehåller 19 en kurs i arbetspsykologi. Utbild-ningarna i Söderköping och Linköping innehåller en kurs som heter Teamarbete vilket tolkas som en motsvarande kurs till arbetspsykologi. Likaså innehåller utbildningen i Örebro en kurs inom kommunikation, bemötande och etik vilken utifrån innehållet också tolkas som en kurs inom kategorin Arbetspsykologi. Det innebär att 22 av 23 utbildningsplaner innehåller en kurs inom den här kategorin. En del kursmoment kan dock förekomma i andra kurser varför visst innehåll återfinns i samtliga utbildningsplaner.

I bilaga 2a finns en tabell över ort och kursinnehåll inom kategorin arbetsplats-psykologi. Resultatet utifrån tabellen visar att samtliga 23 utbildningsplaner inne-håller kursmoment i socialpsykologi och psykosocial arbetsmiljö. 20 av 23 utbildningar innehåller hantering av arbetsrelaterade problem där stress-, kris- och konflikthantering har räknats in. Ungefär hälften, 11 av 23 utbildningsplaner inne-håller kultur/livsåskådning och 8 av 23 inneinne-håller kursmoment i etik. 6 av 23 utbild-ningar innehåller genus och/eller jämställdhet. 5 av 23 utbildutbild-ningar har kursmoment

12 i teorier för ledarskap och handledning. 2 av 23 utbildningsplaner innehåller

inter-nationalisering inom hälso- och sjukvården och systematiskt miljöarbete.

Luleå, Skövde, Sundsvall och Umeå är de orter som enligt tabellen på bilaga 2a läser flest ämnen inom arbetsplatspsykologi, samtliga innehåller 6 av 9 definierade kursmoment. Kurspoängstabellen på bilaga 2b visar att Sundsvall och Umeå båda läser 40 YH-poäng inom den här kategorin men i Umeås kurser inkluderas även HLR, ergonomi och arbetsrätt. Resultatet visar därför att Sundsvall läser mest inom ämnet arbetspsykologi. Luleå ligger näst högst i tabellen på sammanlagt 35 YH-poäng men där ingår också flera kursmoment som kategoriserats inom kommuni-kation, dokumentation och det svenska språket. När det gäller Skövde går det inte att dra några kopplingar mellan antal kursmoment och kurspoäng eftersom de inte sticker ut poängmässigt i tabellen. Jönköping är den enda utbildningsorten som inte har en specifik kurs inom arbetspsykologi och utbildningsplanen innehåller 2 av 9 kursmoment vilket är lägst antal moment i jämförelse med övriga utbildningar. Uti-från resultatet i den här granskningen läser Jönköping minst inom den här kategorin. Resterande utbildningar hamnar mellan 3 och 5 av 9 kursmoment och antal kurs-poäng skiljer sig beroende på kursernas upplägg, det vill säga hur mycket annat innehåll som inkluderas i kursen/kurserna.

Dator och IT

Kursinnehållet som hör till kategorin Dator och IT är • MS Office (Officepaketet) • layouthantering • allmän IT • datalogi • persondatorn/nätverk • ergonomi • IT-säkerhet • digital kommunikation • IT-lagstiftning • tangentbordsteknik • informationshantering • informationssökning • informationssäkerhet • arbetsuppgifter för IT-samordnare • digitalisering • vårdadministrativa system

• felsökning av IT-relaterade problem • AI (artificiell intelligens).

I bilaga 3a och 3b finns en tabell över kursinnehållet som visar att 20 av 23 utbild-ningsplaner innehåller kursmoment med vårdadministrativa system. Officepaketet finns också med i 20 av 23 utbildningsplaner. 19 av 23 innehåller kursmoment med

13 IT-säkerhet. Digital kommunikation och informationssökning finns i 15 av 23

utbildningsplaner. IT-lagstiftning och datorergonomi finns med i 14 av 23 utbildningsplaner. Persondatorn och nätverk samt informationshantering finns i 10 av 23 utbildningsplaner. Tangentbordsteknik och digitalisering finns med som kursmoment i 7 av 23 utbildningsplaner. 7 av 23 har kursmoment med layouthantering. 5 av 25 har felsökning, att lösa IT-relaterade problem som kursmoment. Några enstaka utbildningsplaner innehåller moment med allmän IT, datalogi, informationssäkerhet, AI och arbetsuppgifter för IT-samordnare.

Enligt de båda poängtabellerna (bilaga 3c och 3d) innehåller samtliga utbildnings-planer minst en kurs kopplad till ämneskategorin Dator och IT men poängen varie-rar stort från 10 till 75 YH-poäng. Högst antal YH-poäng i kurserna utan andra kursmoment har Skövde med sammanlagt 40 YH-poäng fördelat på kurser-na Datorkunskap och IT (15) och Hälsoinformatik för medicinska sekre-terare (25). Jönköping hamnar i topp på listan med ytterligare kursmoment med 75 poäng fördelat på kurserna Datorn som administrativt stöd (50) och Digital kommunikation (25). De har med muntlig och skriftlig kommunikation på svenska och engelska från ämneskategorin Kommunikation och medicinsk dokumentation.

Alla förutom en ort i poänglistan över ytterligare innehåll har kursmoment rela-terade till ämneskategorin Kommunikation och medicinsk dokumentation. Malmö har även med kursmoment från juridik, kodning och medicinsk terminologi. De utbildningsplaner som innehåller över hälften av kursmoment från Dator och IT är Handen, Kristinehamn, Östersund och Borås. Lägst i listan över YH-poäng hamnar kursen E-hälsa Handens kompetensutveckling på 10 YH-poäng som endast innehåller vårdadministrativa system. Det går inte att se något direkt samband mellan antalet kurspoäng och kursmoment då Jönköping och Uppsala som har högst YH-poäng inte hamnar i toppen när det gäller antal kursmoment.

Ekonomi och organisation

Innehållet i ämneskategorin Ekonomi och organisation är

• hälso- och sjukvårdens organisation • styrning av hälso- och sjukvården • budget och resultat

• hälso- och sjukvårdens finansiering • hälso- och sjukvård i EU

• statistik

• ekonomiska problem

• företagsekonomiska problem

• affärsidé, affärsplan och företagsformer • personal och ekonomiadministration • ledarskapets betydelse för organisationen.

14 Upplägget av kurserna inom ekonomi, organisation och juridik skiljer sig mellan

utbildningarna. I den här granskningen har ekonomi och organisation kategoriserats tillsammans och juridik har sorterats i en egen kategori. Skillnaderna i kursupplägg kan vara en anledning till att kurspoängen skiljer sig mycket mellan utbildningarna. Handen kompetensutveckling är den enda utbildningen som inte läser någon kurs i ekonomi eller organisation.

I bilaga 4a finns en tabell över kursinnehåll som visar att 20 av resterande 22 ut-bildningsplaner innehåller kursmoment om hälso- och sjukvårdens organisation. 21 av 22 innehåller styrning av hälso- och sjukvården och 16 av 22 innefattar statistik. Budget och resultat och hälso- och sjukvårdens finansiering finns med i 13 utbildningsplaner. 6 av 22 utbildningsplaner innehåller kursmoment inom före-tagsekonomiska problem. Ekonomiska problem och ledarskapets betydelse för organisationen finns med i 5 av 22 utbildningsplaner. Personal- och ekonomi-administration innefattas i 4 av 22 utbildningsplaner. 3 av 22 utbildningsplaner innehåller hälso- och sjukvård i EU och 2 av 22 inkluderar affärsidé, affärsplan och företagsformer.

Kursinnehållstabellen för ekonomi och organisation definierar 11 olika om-råden. De flesta utbildningarna hamnar mellan 4 och 6 områden totalt. Sundsvall sticker ut med 9 av 11 men är inte den utbildningen som läser mest inom ämnet sett till kurspoäng, se bilaga 4b och 4c. Handen läser 40 YH-poäng inom ämnet och omfattar 7 av 11 kursmoment. Utbildningarna i Linköping och Söderköping läser mest inom ämnet sett till kurspoäng där inget innehåll från andra kategorier inklu-deras, utbildningarna omfattar 6 av 11 kursmoment var. Sundsvall och Handen om-fattar flest kursmoment medan Linköping och Söderköping läser flest YH-poäng inom Ekonomi och organisation. Utifrån resultatet i kursinnehållstabellen läser Gävle, Skövde och Vänersborg minst inom Ekonomi och organisation. Ingen av dessa utbildningar läser en separat kurs i juridik utan det inkluderas i kurser-na inom ekonomi och organisation. Stockholm är den utbildningsort som läser minst YH-poäng (10) inom ämnet och innehåller 4 av 11 kursmoment. På grund av att kursupplägget och därmed kurspoängen inom den här kategorin skiljer sig mycket är det svårt att säkert utläsa vilken utbildning som läser minst respektive mest inom ämnet. Det är även svårt att se några tydliga samband mellan antal kursmoment och kurspoäng.

Engelska

Kursinnehållet som hör till kategorin Engelska är

• muntlig och skriftlig kommunikation för medicinska sekreterare • medicinsk engelsk terminologi

• facklitteratur inom yrkesområdet.

Samtliga utbildningsplaner innehåller kursmomentet muntlig och skriftlig kommu-nikation för medicinska sekreterare på engelska. 16 av 23 innehåller även engelsk

15 medicinsk terminologi. 6 av 23 har kursmoment med facklitteratur inom

yrkes-området. Se bilaga 5a för tabell över kursinnehållet.

Alla utbildningsplaner förutom en innehåller en engelskakurs och i tio av dem är engelskakursen den med lägst eller bland de med lägst antal YH-poäng. Kurs-poängens vidd är från 10 till 30 YH-poäng enligt de båda poängtabellerna, se bilaga 5b. Varberg hamnar högst med 25 YH-poäng i poänglistan över de kurser som inte har med kursmoment från andra kurser. Örebro som hamnar högst i poänglistan med ytterligare innehåll läser svenska och engelska i samma kurs. Handen läser i sin engelskakurs tillsammans med kursmoment från arbetspsykologi. Lund har även med i sin engelskakurs en historisk tillbakablick på yrket. Fem av utbildnings-planerna innehåller samtliga kursmoment. Då det endast är ett fåtal kursmoment i ämneskategorin är det svårt att göra någon jämförelse eller att dra några slutsatser mellan kursinnehåll och poäng.

Examensarbete och forskning

Kursinnehållet som hör till kategorin Examensarbete är • vetenskaplig teori och metod

• planera och genomföra en undersökning/projekt • samla in, bearbeta och analysera information • redovisa

• sammanfattning på engelska • uppsatsformalia

• vetenskapligt språkbruk.

Alla utbildningsplaner innehåller kursen examensarbete och alla de kurserna inne-håller moment av redovisning som är skriftlig och muntlig och i rapportform, se bilaga 6a. 19 av 23 har med vetenskaplig teori och metod som kursmoment. 17 av 23 har moment med att samla in, bearbeta och analysera information. 16 av 23 har moment med att planera och genomföra antingen en undersökning eller ett projekt, exempelvis ett förbättringsarbete. Några enstaka utbildningsplaner har med kursmoment av sammanfattning på engelska, uppsatsformalia och vetenskapligt språkbruk. Malmö läser om kvalitativa och kvantitativa metoder i kursen Hälsoinformatik och fördjupning (30) och Lund läser om att planera och genomföra en undersökning, samla in, bearbeta och analysera information och rapportskrivning i kursen Ekonomi och utredningsmetodik (30). Både Lund och Malmös kurser har vi klassat som att tillhöra kategorin Ekonomi och organisation, inte forskning.

Examensarbete är en obligatorisk kurs för att studenterna ska få examineras (SFS 2009:130). Poängen för kurserna sträcker sig från 15 poäng till 35 YH-poäng, se bilaga 6b. Kristinehamn hamnar högst med 35 poäng i poänglistan över ytterligare innehåll eftersom de har även kursmoment relaterade till Forskningsmetodik i sin kurs för examensarbete. Längst ned på listan över

YH-16 poäng finns Uppsala med 15 YH-poäng, det har dock inte gått att urskilja varför

denna kurs har lägst poäng.

Kursinnehållet som hör till kategorin Forskningsmetodik är • grundläggande vetenskapsteori

• kvalitativa och kvantitativa metoder • beskrivande statistik

• forskningsprocessen • engelsk sammanfattning

• presentationssätt för undersökningar • etiska forskningsprinciper

• källor till forskning.

Endast Jönköping och Varberg har med en kurs inom forskningsmetodik i sin utbildningsplan men tre orter läser kursmoment från forskningsmetodiken i sin kurs för examensarbete, se bilaga 6c. Eftersom examensarbete och forskningsmetodik är två olika kurser men som ändå vävs in i varandra hamnade valet på att begränsa poänglistan över Forskningsmetodik till endast de som har en kurs direkt kopplad till ämneskategorin Forskningsmetodik. Sundsvall läser om grundläggande vetenskapsteori i sin kommunikationskurs. Varbergs forskningskurs är på 20 YH-poäng och har fyra kursmoment med i sin forskningskurs. Jönköpings forskningskurs omfattar 15 YH-poäng och innehåller 6 av 8 kursmoment. Se poängtabellen på bilaga 6d.

Det är problematiskt att göra en jämförelse mellan antal YH-poäng och kursinnehåll i både ämneskategorin Examensarbete och Forskningsmetodik då de båda har lik-nande kursmoment som lätt kan flyta in i varandra. Enligt tabellen över kurs-innehållet i Forskningsmetodik går det dock att urskilja att Jönköping otvivelaktigt har flest kursmoment enligt vår fördelning av ämnes-kategorierna.

Juridik

De olika kursmoment som ingår i kategorin Juridik är

• svenska juridiska systemets uppbyggnad • förvaltningsrätt

• regelverk och rekommendationer för vården • avtal/upphandling

• informationssäkerhet • arbetsrätt/arbetsmiljölag • sekretess

• olika blanketter (dödsbevis, canceranmälan, med mera) • kvalitetssäkring/avvikelsehantering.

17 Enligt kursinnehållstabellen på bilaga 7a inkluderar 21 av 23 utbildningsplaner

kursmoment med rekommendationer och regelverk för vården. 9 av 23 har kursmo-ment med arbetsrätt/arbetsmiljölag. 6 av 23 har mokursmo-ment med kvalitetssäkring och avvikelsehantering. 5 av 23 har innehåll med sekretess. 5 av 23 har olika blanketter som exempelvis dödsbevis, canceranmälan med flera. 4 av 23 har innehåll med informationssäkerhet. Några enstaka har även resterande kursmoment, svenska juridiska systemets uppbyggnad, förvaltningsrätt och avtal och upphandling.

Endast fyra utbildningsplaner har en juridikkurs utan ytterligare innehåll från andra ämneskategorier. För tabell över kurspoäng se bilaga 7b och 7c. Av dessa hamnar Sundsvall högst med 30 YH-poäng som efterföljs av Jönköping med 25. Växjö och Stockholm har båda 10 YH-poäng i sin juridikkurs. Över poänglistan med ytter-ligare innehåll toppar Kristinehamn med 75 YH-poäng då den kurs som de läser juridik i även innehåller kursmoment relaterade till ämneskategori-erna Kommunikation och medicinsk dokumentation, Ekonomi och organisation samt Dator och IT. Av de 17 utbildningsplaner som är i listan med ytterligare innehåll har elva av dem innehåll med kursmoment från kategorin Ekonomi och organisation. Nio av dem kursmoment från ämnes-kategorin Kommunikation och medicinsk dokumentation. Även innehåll från andra ämneskategorier finns med i kurserna. För utbildningsplanerna Handens kompetensutveckling och Västerås har det inte gått att identifiera några kursmoment som tillhör ämneskategorin juridik.

I jämförelse mellan antal YH-poäng och antalet kursmoment kan vi se att Jönköping och Sundsvall som läser en juridikkurs utan innehåll från andra ämneskategorier är de som har flest kursmoment. Eftersom Växjö och Stockholm också hamnar i toppen av antalet kursmoment kan vi dra slutsatsen att de som inte läser en separat juridikkurs inte heller har ett lika omfattande innehåll inom juridik.

Kodning

Innehållet i ämneskategorin Kodning är

• klassificering av diagnoser och vårdåtgärder

• klassificering ur ett statistiskt och ekonomiskt perspektiv • sekundär klassificering av diagnosrelaterade grupper (DRG) • datamässiga rutiner (vid kodning)

• Nord-DRG-systemet

• etiska perspektiv vid kodning.

Det vanligaste är att läsa en separat kurs inom diagnosklassificering men några av utbildningarna läser detta tillsammans med dokumentation och i vissa fall även med terminologi. Enligt tabellen på bilaga 8a innehåller samtliga utbildnings-planer klassificering av diagnoser och vårdåtgärder och 16 av 23 innehåller klassi-ficering ur ett statistiskt och ekonomiskt perspektiv. 5 av 23 utbildningsplaner inne-håller sekundär klassificering av diagnosrelaterade grupper (DRG) och 3 av 23

18 innehåller Nord-DRG-systemet. Datamässiga rutiner för kodning och etiska

perspektiv vid kodning innefattas vardera i 1 av 23 utbildningsplaner.

Bortsett från Umeå, Söderköping, Skövde, Luleå, Linköping och Östersund som läser större kurser där kodningen är inkluderad sträcker sig kurs-poängen från 10 till 30 YH-poäng, se bilaga 8b. Det kan dock inte dras några kopp-lingar mellan kursinnehåll och kurspoäng och utifrån det utläsa vilken utbildning som innehåller mest inom kodning. Till exempel omfattar Uppsala som läser 30 YH-poäng och Malmö med 10 YH-poäng lika många kursmoment. Jönköping är den enda utbildningen som innehåller datamässiga rutiner för kod-ning. Etiska perspektiv vid kodning finns endast med i Handens utbildningsplan.

Kommunikation och medicinsk dokumentation

Innehållet i ämneskategorin Kommunikation och medicinsk dokumentation är

• svenska skrivregler

• sammanträdesteknik/mötesadministration • medicinsk/patientrelaterad dokumentation • skrivregler för medicinsk dokumentation • grundläggande lagstiftning

• dokumentflöden • vårdprocesser

• formulera dokument/dokumenthantering

• muntlig och skriftlig framställning (svenska och engelska) • kommunikationsmodeller

• retorik

• rapportskrivning

• principer för att strukturera arbetet • studieteknik

• text- och bildanalys

• modeller för professionell feedback • schema, kallelse och bokningar.

Samtliga utbildningar läser en eller flera kurser inom medicinsk dokumentation, kommunikation och det svenska språket men det skiljer sig mycket i antal kurs-poäng mellan de olika utbildningarna. I bilaga 9a och 9b finns en tabell över kursinnehåll för respektive utbildning inom dokumentation, kommunikation och det svenska språket. Resultatet utifrån tabellen visar att 20 av 23 utbildningar innehåller svenska skrivregler och 17 av 23 innehåller medicinsk/patientrelaterad dokumentation. 14 av 23 utbildningsplaner innehåller dokumenthantering och kommunikationsmodeller. 12 av 23 innehåller retorik. Sammanträdesteknik och mötesadministration finns med i 9 av 23 utbildningsplaner. Muntlig och skriftlig framställning och vårdprocesser finns med i 8 respektive 7 av totalt 23

utbildnings-19 planer. 2 av 23 utbildningsplaner innehåller studieteknik. I tabellen definieras totalt

17 olika kursmoment, se bilaga 9a och 9b för samtliga resultat.

Gävle, Helsingborg, Linköping, Söderköping och Örebro läser alla totalt 85 YH-poäng inom medicinsk dokumentation och kommunikation vilket i den här jäm-förelsen är högst antal YH-poäng inom den här kategorin, se bilaga 9c. Utbild-ningsplanen för Gävle innehåller 5 moment, Helsingborg och Örebro omfattar båda 4 moment. I de här fallen syns ingen koppling mellan antal kursmoment och YH-poäng. Den utbildningsort som omfattar flest kursmoment är Borås med 11 följt av Jönköping, Lund, Linköping och Söderköping med 9 kursmoment var. Borås läser 40 YH-poäng, Lund 45 YH-poäng och Jönköping 25 YH-poäng inom den här ämneskategorin.

Kvalitets- och verksamhetsutveckling

Innehållet i ämneskategorin Kvalitets-och verksamhetsutveckling är

• hälso- och sjukvården som kunskapsstyrd organisation • nationella kvalitetsregister

• kvalitetsindikationer

• kunskap om olika verksamheter (genom studiebesök) • projekt som arbetsform för förbättringsarbete

• entreprenörskap

• förbättringsarbete inom vården

• kartläggning av en administrativ process.

Endast tre av utbildningsplanerna har en separat kurs tillhörande ämneskategorin Kvalitets- och verksamhetsutveckling. Av 23 granskade utbildningsplaner är det 16 utbildningar som läser en eller flera kursmoment inom det här ämnet men där inne-hållet i kurserna främst förekommer i andra ämneskategorier. Det finns även ett fåtal utbildningar som inte omfattar några av kursmomenten inom det här om-rådet. Enligt tabellen på bilaga 10a innehåller 17 av 23 utbildningsplaner förbättringsarbete inom vården. Nationella kvalitetsregister finns med i 9 av 23 utbildningsplaner och 6 av 23 innehåller projekt som arbetsform. 2 av 23 innehåller kartläggning av en administrativ process. Kvalitetsindikatorer och entreprenör-skap är kursmoment som endast fanns med i varsin utbildningsplan.

Tabellen på bilaga 10a innehåller totalt 8 områden inom kvalitets- och verksamhetsutveckling där resultatet visar att Jönköping, Linköping och Söderköping omfattar flest antal kursmoment. Vid jämförelse med kurspoängs-tabellen stämmer mängden innehåll och antal kurspoäng relativt bra överens, se tabell på bilaga 10b och 10c. Umeå och Östersund läser mer sett till YH-poäng men deras kurser innehåller också mer från andra ämneskategorier. Resultatet utifrån båda tabellerna visar att det är en stor skillnad mellan utbildningarna när det gäller

20 kurser och innehåll relaterat till kvalitets- och verksamhetsutveckling. Handen

kompetensutveckling, Kristinehamn, Stockholm och Västerås läser inget av det innehåll som definieras i tabellen.

Lärande i arbete

Innehållet i ämneskategorin Lärande i arbete är helt avgränsat från de andra ämnes-kategorierna. Det är alltså inga andra kurser som har något moment i denna kategori och Lärande i arbete finns heller inte med i någon av de andra ämneskategorierna.

Innehållet i ämneskategorin Lärande i arbete är • praktisk yrkeserfarenhet

• patientrelaterad dokumentation • vårdkedjor/vårdprocesser • enklare IT-support

• IT-system som hjälpmedel i yrkesutövningen • arbetsmiljö och ergonomi

• vårdjuridikens påverkan på yrkesverksamheten • diagnos- och åtgärdsklassificering

• utföra och redovisa tilldelade uppgifter • professionellt bemötande

• LIA-platsens organisation • administrativa rutiner • statistikarbete

• kassa- och receptionsarbete

• fältundersökning inför examensarbete • utföra kvalitets- och kontrollarbete • verksamhetsutveckling

• internationaliseringen inom hälso- och sjukvården

Alla 23 utbildningsplaner har i sina LIA-kurser med att den ska ge praktisk yrkes-erfarenhet, se bilaga 11a och 11b för kursinnehållstabell. 19 av 23 har som kursmo-ment att studenterna ska arbeta med patientrelaterad dokukursmo-mentation på sin LIA. 18 av 23 innehåller kursmoment med IT-system som hjälpmedel i yrkes-utövningen. Professionellt bemötande och att arbete med vård-kedjor/vårdprocesser finns med i 16 av 23 utbildningsplaner. Vårdjuridikens

på-21 verkan på yrkesverksamheten samt diagnos- och åtgärdsklassificering finns med i

15 av 23 utbildningsplaner. Arbetsmiljö och ergonomi samt LIA-platsens orga-nisation finns med i 13 av 23 utbildningsplaner. 8 av 23 har skrivit om administra-tiva rutiner. Kassa- och receptionsarbete förekommer i 7 av 23 utbildningsplaner. Några enstaka har även med kursmoment i att utföra och redovisa tilldelade upp-gifter, statistikarbete, verksamhetsutveckling, enklare IT-support, fältundersökning inför examensarbete, utföra kvalitets- och kontrollarbete samt om international-iseringen inom hälso- och sjukvården.

Samtliga utbildningar ska omfattas av minst en fjärdedel LIA (SFS 2009:130). Antalet YH-poäng vid sammanslagning av en utbildningsplans LIA varierar från 20 till 115, se bilaga 11c. Ungefär en fjärdedel av utbildningsplanerna består av fyra LIA-perioder medan resterande har tre. Storleken på en LIA kurs varierar från högsta på 50 poäng till lägst på 15. Handens kompetensutveckling skiljer sig från de andra utbildningsplanerna då de endast har 2 LIA-kurser på 10 poäng vardera eftersom hela den utbildningen endast är 100 YH-poäng

Medicinsk terminologi

Innehållet som ingår i kategorin Medicinsk terminologi är

• medicinska språkets uppbyggnad och struktur • uttals- och stavningsregler

• försvenskningsregler • basordförråd

• medicinska språkets historia • medicinska informationskällor

• skillnad mellan engelsk och svensk terminologi.

Förutom Handen kompetensutveckling innehåller alla utbildningar medicinsk terminologi. Som i många av föregående kategorier ser kursupplägget olika ut. De flesta av utbildningarna har en separat kurs inom medicinsk terminologi men i 4 av 23 utbildningar är det sammanslaget i en större kurs tillsammans med medicinsk dokumentation. Malmö läser kursen E-hälsa, fördjupning på 30 YH-poäng som utöver terminologi även innehåller juridik, medicinsk dokumentation och tangent-bordsteknik. Varberg läser en kurs på 25 YH-poäng som innehåller medicinsk terminologi och skrivregler.

Resultatet av tabellen i bilaga 12a visar att 21 av 22 utbildningsplaner (bortsett från Handen kompetensutveckling) innehåller medicinska språkets uppbyggnad och struktur. 21 av 22 innehåller försvenskningsregler. Basordförråd finns med i 18 av 22 utbildningsplaner och 16 av 22 utbildningsplaner innehåller uttals- och stavningsregler. I 6 av utbildningsplanerna ingår medicinska informationskällor och medicinska språkets historia. 1 av 22 utbildningsplaner innehåller skillnader mellan engelsk och svensk terminologi.

22 Borås, Luleå, Umeå och Östersund läser medicinsk terminologi tillsammans med

medicinsk dokumentation och därför ligger dessa kurser betydligt högre i poäng. För övriga utbildningar varierar kurspoängen från 10 upp till 40 YH-poäng, se bilaga 12b. Det är svårt att se några kopplingar eller dra några slutsatser kring resultatet i innehållstabellen och kurspoängstabellen. Exempelvis läser Västerås 40 YH-poäng medicinsk terminologi men omfattar endast 2 av 7 innehållspunkter medan Linköping och Söderköping båda läser 10 YH-poäng inom ämnet och innehåller 4 av 7 punkter.

Övrigt

I den här kategorin presenteras kursmoment som har identifierats i utbildnings-planerna men där det har varit tvivel om vilken ämneskategori det tillhör.

Auskultationsvecka/fältstudiebesök

I Linköpings och Söderköpings utbildningsplaner som båda är anordnade av Östsvenska Yrkeshögskolan AB finns det med ett kursinnehåll i kursen Patientdokumentation och diagnosklassificering där studenten ska

ha en orienterande kunskap om de olika verksamheterna inom hälso- och sjukvården genom studiebesök och egna observationer (Östsvenska Yrkeshögskolan AB, 2019, s.12).

Kursen där detta innehåll förekommer innehåller även flera moment som har sorterats in i andra ämneskategorier.

Introduktion

Utbildningen i Växjö innehåller en kurs som heter Introduktion, anatomi, fysiologi och sjukdomslära som förutom innehåll inom anatomikategorin också omfattar kunskap om utbildningens upplägg.

I Malmös utbildning ingår kursen Introduktion, yrkesroll, projekt och pedagogik som innehåller kunskap om utbildningens upplägg, studerande-inflytande på YH-utbildningar och hälso- och sjukvårdsadministratörernas arbets-område. I den kursen ingår även kursmomenten rapportskrivning och projekt som arbetsform vilka har sorterats i ämneskategorierna Medicinsk dokumentation, kommunikation och det svenska språket respektive Kvalitets- och verksamhets-utveckling.

23 I Örebros utbildningsplan finns en Introduktionskurs på 15 YH-poäng. Kursens

syfte är att introducera studenterna för utbildningens upplägg och hur det vård-administrativa yrket ser ut idag. Detta genom en historisk tillbakablick på yrket, studiebesök för att se vårdadministratörernas yrkesvardag samt för att reflektera över vilka förväntningar de har av sitt nya yrke.

Oklart innehåll

Vid granskningen av Västerås utbildningsplan gick det inte att urskilja några kursmoment ur kursen Kvalitet och utveckling, 10 YH-poäng då beskrivningen är

syftet med kursen är att de studerande ska få fördjupad praktisk erfarenhet av de kunskaper, färdigheter och kompetenser som de teoretiska kurserna givit. Målet med kursen är att den studerande omsätter teori till praktik och därmed fördjupar sina kunskaper, färdigheter och kompetenser (MedLearn AB, 2019, s.8).

Eftersom dokumentanalysen av innehållet helt baserats på beskrivna kursmoment och inte efter kursens titel har den här kursen inte kunnat placeras in i någon ämnes-kategori. Samma text finns även i Västerås utbildningsplan under samtliga LIA-kurser. Vi placerade in kursmomentet praktisk yrkeserfarenhet men det är också det enda moment som Västerås har i ämneskategorin Lärande i arbete.

Analys

Under analysen presenteras en tolkning av resultatet med fokus på vilka likheter och skillnader som finns utifrån kursinnehåll och poäng i de olika utbildningsplanerna. Handen kompetensutveckling är en kompletterande utbild-ning på 100 YH-poäng och kan därmed inte tas med i alla jämförelser eftersom övriga utbildningar ligger på 400 YH-poäng.

Likheter

Några kursmoment återfinns i samtliga utbildningsplaner. Ett moment som finns med i alla LIA-kurser, i alla utbildningsplaner är praktisk yrkeserfarenhet. Eftersom LIA är en praktisk kurs kan det egentligen ses som ett uppenbart kursmoment men då det stod med i kursbeskrivningarna har det räknats in som ett kursmoment. Enligt förordningen om yrkeshögskolan (SFS 2009:130) ska utbildningar som omfattar minst 400 YH-poäng innehålla minst en fjärdedel lärande i arbete. Utbildningarna på totalt 400 YH-poäng som har granskats har från 100 till 115 YH-poäng LIA sammanlagt. Handen kompetensutveckling som är en kompletterande utbildning om totalt 100 YH-poäng läser 20 YH-poäng LIA, för utbildningar på 100 YH-poäng

24 finns det inget krav på att innehålla lärande i arbete (Utredare från

YH-myndig-heten, personlig kommunikation, 10 maj 2021).

I kategorin examensarbete finns ett mönster mellan utbildningarna i att de flesta läser en egen kurs för detta och YH-poängen varierar från 15 till 30. Av de granskade utbildningarna är det 3 som läser forskningsmetodik tillsammans med examensarbeteskursen och av dem varierar YH-poängen från 25 till 35. Redo-visning av ett examensarbete finns med i samtliga utbildningsplaner. Examens-arbete omfattas också av förordningen om yrkeshögskolan (SFS 2009:130) som säger att utbildningar om minst 400 YH-poäng ska innehålla ett examensarbete

Inom kodning skiljer sig kursupplägget, sex av utbildningarna läser detta i en större kurs som då även innefattar andra ämneskategorier. Fyra utbildningar läser sett till YH-poäng inte en större kurs men där innehåll från andra kategorier före-kommer och övriga läser en egen kurs inom diagnosklassificering där endast inne-håll från den kategorin förekommer. Trots skillnaderna i kursupplägg visar resultatet ändå att alla läser en kurs inom det här området. Kurs-momentet klassificering av sjukdomar och vårdåtgärder finns med i alla utbildningsplaner.

Muntlig och skriftlig kommunikation på engelska förekommer också i samtliga utbildningsplaner men omfattas av olika kurser. Alla förutom en utbildningsplan har minst en kurs inom ämneskategorin Arbetspsykologi. Socialpsykologi och psykosocial arbetsmiljö är två olika kursmoment som sorterats i ämneskategorin Arbetspsykologi. Både socialpsykologi och psykosocial arbetsmiljö är breda begrepp som i kategoriseringen egentligen innefattar mer specifika kursmoment men som har sorterats på det här sättet för att skapa en överskådlig bild. Samtliga utbildningar läser något kursmoment inom socialpsykologi och psykosocial arbets-miljö. Samtliga kurser inom anatomi och sjukdomslära innehåller även kursmomenten Människokroppens anatomi och Sjukdomslära.

Bortsett från Handen kompetensutveckling innehåller samtliga utbildningar en kurs i Anatomi och sjukdomslära, YH-poängen varierar från 20 till 50. Kurs inom Dator och IT finns också med i samtliga utbildningsplaner. Handen kompetensutveckling läser 10 poäng inom dator och IT och för övriga utbildningar varierar YH-poängen från 20 till 75. Kurserna med högre poäng innefattar också kursmoment inom andra ämneskategorier. De flesta utbildningarna har en separat kurs inom eng-elska som varierar från 10 till 25 YH-poäng. Örebro läser 30 YH-poäng i engeng-elska men den kursen inkluderar även kommunikation och medicinsk dokumentation. Annat innehåll som återfinns i minst 90 procent av utbildningsplanerna (Handen kompetensutveckling har räknats bort här) är MS Office, vårdadministrativa system, hälso- och sjukvårdens organisation och styrning, svenska skrivregler, regler och rekommendationer för vården och medicinska språkets upp-byggnad, struktur och försvenskningsregler.

25

Skillnader

En del av kursinnehållet sticker ut eftersom det endast är ett fåtal utbildningsplaner som innehåller dessa moment. Det går dock att se att en del av det som klassats som kursinnehåll kan ha varit för övergripande eller för snävt. Till exempel i ämneskategorin Dator och IT har kursmomenten allmän IT och datalogi som beskrivits i ett fåtal utbildningsplaner varit snarlika varandra. Kurs-momenten arbetsuppgifter för IT-samordnare och artificiell intelligens som också endast finns med i ett fåtal utbildningsplaner kan tyckas vara för snäva för att sortera in under en annan kategori. Detsamma gäller för ämneskategorin Kodning där kursmomenten datamässiga rutiner för kodning och etiska aspekter vid kodning båda finns med i endast några utbildningsplaner men även dessa kan antas ingå i fler utbildningar. Då vår utgångspunkt inte har varit att tolka texterna utan se vad som faktiskt står med i utbildningsplanerna kan vi inte göra sådana antaganden.

Andra delar av kursinnehållet är lättare att särskilja från det som kan ha varit för snävt eller för övergripande. Exempelvis från ämneskategorin Juridik finns svenska juridiska systemets uppbyggnad som endast finns med i tre utbildnings-planer eller hälso- och sjukvård inom EU från ämneskategorin Ekonomi och organisation. Dessa kursmoment anser vi ändå vara separerade från det andra kurs-innehållet vilket då kan antas vara helt uteslutande i de andra utbildningsplanerna.

En annan del av resultatet som visar en tydlig skillnad är i ämnes-kategorierna Forskningsmetodik, Juridik och Kvalitets- och verksamhets-utveckling eftersom det endast är ett fåtal utbildningsplaner som har separata kurser för dessa ämnen. Många av utbildningsplanerna har istället större kurser som in-kluderar kursmoment från dessa ämneskategorier men det finns även några utbildningsplaner som inte innehåller några av kursmomenten i dessa kategorier.

Jämförelse av YH-poäng

I de flesta fall har det inte gått att se några samband mellan utbildningarna i hur många YH-poäng de olika kurserna har. Upplägget varierar stort då en del av utbildningsplanerna har mycket omfattande kurser i flera ämnen medan andra har mer avgränsade kurser. Till exempel i poängtabellen för Ekonomi och organi-sation har Umeå 75 YH-poäng och Sundsvall 35 YH-poäng. Båda dessa utbildningsplaner innehåller moment från Juridik och Kvalitets- och verksamhets-utveckling men i kurspoängstabellen kan det ses att Sundsvalls utbildning innefattar nio kursmoment och Umeå endast har fyra. Det här gör att det blir svårt att göra någon jämförelse endast efter kurspoängen. I flera av poängtabellerna skiljer det 30 poäng mellan de som läser mest och minst även mellan de kurser som endast tillhör en ämneskategori.

Lärande i arbete och examensarbete är de kurser där det har varit minst skillnad i antal YH-poäng (bortsett från Handen kompetensutveckling). LIA kurserna

26 varierar från 100 till 115 poäng och examensarbete från 15 till 35

YH-poäng men detta beror på att det finns regelverk som reglerar detta (SFS 2009:130).

Arbetslivsanknytning

Då forskning har visat att det är arbetsmarknadens behov som styr utbildningarnas innehåll kan vi anta att det bidrar till att kursinnehållet varierar beroende på vart i landet som utbildningen ska bedrivas. Det kan också påverka mängden timmar som studenterna läser i varje ämne då det kan finnas olika behov i olika regioner (Fors Sjödin, 2010). Det här påståendet styrks även i den lag som reglerar yrkeshögskolan där det står att utbildningarna på yrkeshögskolan ska leda till arbete (SFS 2009:128). Detta tolkar vi som att utbildningen ska vara lokalt anpassad till arbetsmarknaden. Det är möjligt att utbildningsplanerna är skrivna olika men en definitiv faktor som spelar in i frågan om varför de skiljer sig är vart i landet som utbildningen bedrivs.

Diskussion

Här presenteras en diskussion kring den metod vi valde och rapportens pålitlighet. Därefter diskuteras resultatet och analysen korfattat.

Metod

Metoden vi valde hade både styrkor och svagheter. Först när vi fick materialet testade vi olika sätt att sortera materialet för att göra det jämförbart. Det slutade med att vi valde att göra ett Excel-dokument som innehöll varje identifierbart kursmoment. Eftersom detta slutade med nästan 400 olika moment behövde vi göra en grovsortering som resulterade i 13 olika ämneskategorier med sammanlagt 160 kursmoment. Dessa ämneskategorier gjordes sedan om till en översikt för att lättare se varje orts respektive kursmoment. Det är dessa som finns i bilagorna tillsammans med poängtabellerna. Hela sorteringen visade sig vara mycket tidskrävande men kändes nödvändigt för att kunna jämföra alla 23 utbildningsplaner med varandra.

Idén om poängtabellen kom från en föreläsning av vår handledare som presente-rade en tabell hon hade gjort över kodningskurserna. Vi modifiepresente-rade om denna något eftersom formatet inte passade många av de resterande kurserna. Först hade vi med en inklusive flik med alla kursmoment som inte tillhörde ämneskategorin men detta gjorde att rutorna i tabellen blev för långa och svårlästa. Vi fattade då ett beslut om att det räckte med att få med vilka andra ämneskategorier som förekom i varje kurs istället för att ha med alla kursmoment. Vi ansåg också att detta inte påverkade själva poängtabellen avsevärt mycket då information om innehållet ändå finns listat i tabellerna över kursinnehållet.

27 Utbildningsplanerna innehöll olika mycket information och var skrivna på lite olika

sätt. En del innehöll både text och punktuppställningar med kursmoment medan andra enbart hade en kort beskrivande text om vilka moment som kurserna inne-höll. Det här fick oss att fundera över om en del utbildningar egentligen innehöll fler kursmoment än vad som framställdes i kursbeskrivningarna. I granskningen har vi inte gjort några antaganden utan helt gått efter vad som stått i beskrivning-arna. Skillnaderna i mängden text mellan utbildningsplanerna har försvårat jäm-förelsen och kan ha medfört att resultatet ger en bristfällig bild av det faktiska innehållet i utbildningarna.

Ett annat problem var att vi ibland blev tvungna att själva göra en tolkning av vissa begrepp för att kunna sortera tabellen. Då det förekom olika formuleringar för samma sak eller snarlika kursmoment använde vi oss av digitala ordböcker för att försäkra oss om att sorteringen blev så korrekt som möjligt. Det problematiska med att behöva gruppera kursmomenten är att vi kan ha sorterat för snävt och därmed “tappat” vissa kursmoment och tvärtom, att det förekommer liknande kursmoment flera gånger som vi i efterhand insett borde ha sorterats under samma kursmoment.

Gävle och Helsingborg samt Linköping och Söderköping har samma utbildnings-anordnare vilket har resulterat i att deras utbildningsplaner är identiska. Därför kan det bli problematiskt att göra jämförelser med de andra utbildningarna eftersom de alltid får två likadana kryss och poäng i samtliga tabeller. Detta var något som upp-täcktes sent i arbetet vilket gjorde att vi valde att behålla dem indelade var för sig.

När vi under arbetets gång frågat oss själva om något verkligen stämmer har vi till-sammans kontrollerat utbildningsplanerna igen. Vid varje ändring har vi även varit noga med att se över de olika ämneskategorierna för att kontrollera att information som korrigerats inte felaktigt stått kvar på ett annat ställe. Även vid sorteringen av kursmomenten har vi diskuterat med varandra för att komma fram till bästa möjliga sortering. Om vi hade haft mer tid skulle vi tagit kontakt med utbildnings-anordnare för att ha möjlighet att ställa frågor kring formuleringen av innehållet för att fylla ut eventuella luckor.

Resultat

De likheter som vi kunde hitta var att både LIA och examensarbete är åter-kommande i samtliga utbildningsplaner på grund av att det regleras av SFS 2009:130. Det visade sig också att alla utbildningsplaner innehöll en kurs inom kod-ning. Kursmoment bestående av muntlig och skriftlig kommunikation på engelska, socialpsykologi och psykosocial arbetsmiljö fanns också med i samtliga utbildningsplaner dock är detta breda begrepp som kan innefatta flera möjliga moment. Ett annat kursmoment som alla förutom en utbildningsplan inne-höll var människokroppens anatomi och sjukdomslära. Det visade sig även att minst 90 % av utbildningsplanerna också innehöll kursmoment med MS-Office, vård-administrativa system, hälso- och sjukvårdens organisation och styrning, svenska