Faunapassager : How animals cross roads

FAUNAPASSAGER

Djurens väg över vägen

Fredrik Gunnarsson

Adina Lundberg

EXAMENSARBETE 2008

BYGGNADSTEKNIK

FAUNAPASSAGER

Djurens väg över vägen

HOW ANIMALS CROSS ROADS

Fredrik Gunnarsson Adina Lundberg

Detta examensarbete är utfört vid Ingenjörshögskolan i Jönköping inom äm-nesområdet Byggnadsteknik. Arbetet är ett led i den treåriga högskoleingen-jörsutbildningen. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat.

Handledare: Mats Engberg

Omfattning: 15 högskolepoäng (C-nivå) Datum: 2008-05-30

Tack till

Handledare Anders Sjölund, Vägverket Anna Westerlund Åsa Karlberg Thomas Gerenstein Mats Lindqvist Åsa Röstell Kristina Rundcrantz Simon Lövgren Johanna Arrendal Elinor Caruth

på Vägverkets olika regioner Andreas Seiler

på SLU Grimsö

Abstract

A fauna passage is a way for animals to cross roads separated from the traffic. In Sweden, there are an unknown number of passages with different functions and appearances. These passages would, with the question “Which fauna passages can be found in Sweden, and how well do they work?” as a base, be compiled in a comparable way. This would be done with a number of questions asked to the different regions of Vägverket. The essay was delimited to only include ecoducts, animal bridges, landscape bridges, animal gates, tunnels for small animals, shore passages and fence openings.

Most of Vägverkets regions had poor documentation of their passages and lacked the time to improve it. Most questions could only be answered for the region in general, and not for every passage, which forced us to change our way of account. In the end, most of the questions were answered by every region, even though it had not seemed possible earlier. Almost all regions also accounted for all their pas-sages in tables and with selected pictures to illustrate the paspas-sages.

The compiled result showed that there were no ecoducts in the country and the passages directed to otter was clearly dominating. There were only a few passages constructed for larger animals, such as deer and elk, but those existing were better documented and followed up, than the smaller passages. It is likely that a lot of animals use regular road bridges and tunnels, but there is no documentation of this.

The smaller passages are often planned in a simplified way, sometimes only

through discussion in field. This often gave a fully sufficient and functional result, but there are examples of passages which did not function alright due to simplify-ing and inadequate plannsimplify-ing.

The passages varied in shape in the different regions, which all seemed to prefer certain kinds. It was not clear from the basic data if this depended on climate dif-ferences between the regions, or if it simply was a question of taste.

Sammanfattning

En faunapassage är ett planskilt övergångställe för djur, där de säkert kan korsa de barriärer som vägar och järnvägar utgör. I Sverige finns ett okänt antal passager med olika funktionssätt och utseenden. Dessa passager skulle utifrån frågeställ-ningen ”Vilka faunapassager finns i Sverige och hur fungerar de?” sammanställas på ett jämförbart sätt med hjälp av ett antal frågor som skulle ställas till Vägverkets sju regioner. Arbetet avgränsades till att gälla ekodukter, viltbroar, landskapsbroar, viltportar, tunnlar för små djur, strandpassager och viltslussar/stängselöppningar. Det fanns mycket lite utförlig information om passagerna på Vägverkets regioner eftersom många hade dålig dokumentation och saknade tid att förbättra den. De flesta frågor kunde endast besvaras allmänt för regionerna och inte specificeras för varje passage, vilket ledde till att redovisningsupplägget fick ändras. Nästan alla regioner redovisade sina passager, med viss information om varje, i tabellform, i ett allmänt beskrivande textdokument samt med några bilder som exempel på några passager som byggts i respektive region.

Det sammanfattade resultatet visade att det inte fanns några ekodukter i landet och utterpassagerna var klart dominerande. Det fanns inte så många passager byggda för klövvilt, men de som fanns var ofta bättre dokumenterade och uppfölj-da än de mindre passagerna. Det är troligt att många djur använder vanliga väg-broar och -portar, men på detta finns det ingen uppföljning.

De mindre passagerna projekterades mycket förenklat, ibland endast genom en diskussion på plats. Detta gav oftast ett tillräckligt och fungerande resultat, men exempel finns på passager som inte fungerat på grund av förenklingar.

Passagerna varierade i utformning mellan de olika regionerna, som verkade föredra vissa sorter. Av underlaget framgick inte huruvida detta berodde på exempelvis klimatskillnader mellan de olika regionerna, eller om det helt enkelt handlade om tycke och smak.

Nyckelord

Viltolyckor Ekologi Viltpassager

Faunapassager Djurliv Vägverket

Innehållsförteckning

1 Inledning... 1 1.1 VAD ÄR EN FAUNAPASSAGE?... 1 1.2 BAKGRUND... 1 1.3 SYFTE OCH MÅL... 2 1.4 AVGRÄNSNINGAR... 4 1.5 DISPOSITION... 4 1.6 GENOMFÖRANDE... 5 2 Litteraturstudie... 6 2.1 HISTORIA... 6

2.2 STATISTIK OCH EKONOMI... 7

2.3 FRAGMENTERING... 8

2.4 PLANERING OCH PROJEKTERING... 9

2.5 EFFEKTER AV BARRIÄRERNA... 11 2.6 PASSAGETYPER... 14 3 Inventering av passager... 20 3.1 INLEDNING... 20 3.2 REGION SYDÖST... 21 3.3 REGION MITT... 24 3.4 REGION STOCKHOLM... 26 3.5 REGION VÄST... 28 3.6 REGION SKÅNE... 30 3.7 REGION NORR... 33 3.8 REGION MÄLARDALEN... 34

4 Slutsats och diskussion... 36

4.1 SLUTSATS... 36

4.2 DISKUSSION... 37

5 Referenser... 38

6 Sökord... 39

1 Inledning

1.1 Vad är en faunapassage?

En faunapassage skulle man kunna säga är djurens egna övergångsställen, fast utan rödljus och vita streck på marken. De flesta djur rör sig dagligen över stora områ-den, av flera olika orsaker: kanske letar de efter en partner, kanske finns det mat på ett ställe men vatten på ett annat eller kanske är de ”programmerade” att vandra vissa tider om året. Oavsett orsak kommer djuren förr eller senare att stöta på en väg eller järnväg under sin vandring, och då uppstår ett problem. Djuren kan inte några trafikregler och de kan heller inte lära sig att gå över på ett säkert ställe om det ligger ”fel” i förhållande till deras naturliga gångstråk. För att undvika kon-frontationer, med allvarliga bilolyckor eller massdöd av till exempel grodor som följd, måste djuren skiljas från trafiken. Detta kan ske med hjälp av stängsel, vallar, diken med mera, men detta hindrar också djuren från att ta sig utanför de ibland små, inhägnade områdena.

Vägar kan förvånande nog även vara barriärer för exempelvis fjärilar, fladdermöss och fåglar som måste lockas till säkra passager till exempel genom lämpliga plan-teringar av buskar och träd.

Faunapassager är ett sätt för djuren att passera vägen utan att möta trafiken: kors-ningarna är så att säga planskilda. Djuren passerar antingen ovanför eller under vägen eller järnvägen och kan på så sätt röra sig obehindrat fram och tillbaka. Ty-värr är det inte alltid så enkelt som att bara bygga en tunnel eller bro. För att dju-ren ska känna sig trygga nog att använda passagen behöver den vara rätt utformad, ha rätt tillbehör och, kanske framför allt, ha rätt läge.

För att kunna bestämma vilken den rätta utformningen är, de rätta tillbehören och det rätta läget krävs noggrann planering och förberedelse. Olika djur har olika be-hov och det är naturligtvis önskvärt att så många som möjligt ska använda passa-gen, men däremot vill man inte att de till exempel ska bosätta sig i den.

1.2 Bakgrund

Varje år dör ett stort antal djur i trafiken då de försöker passera en väg eller järn-väg. Även många människor dödas eller skadas svårt i dessa olyckor som innebär en stor kostnad för samhället, se 2.2 Statistik och ekonomi. Efter att ha uppmärk-sammat det stora antalet omkomna grävlingar längs vägarna väcktes funderingar kring djurpassager. Var fanns sådana? Var de dyra? Hur ser de ut? Eftersom ämnet inte tagits upp under utbildningen på JTH, men med tanke på dagens miljödebatt ändå kändes aktuellt, bedömdes det ha potential till att bli ett intressant och nyt-tigt examensarbete. Kontakt togs då med Vägverket Region Sydöst och Anna Wes-terlund. Efter ett informerande samtal där, togs kontakt med Anders Sjölund på Vägverkets huvudkontor i Borlänge som blev handledare.

Vägverket har delat upp landet i sju olika regioner. På varje region finns en eller flera miljöansvariga som har hand om regionens faunapassager.

Bild 1. Vägverkets regioner, [8]

1.3 Syfte och mål

1.3.1 Syfte

Till vårt examensarbete vill vi titta på de aktuella problemen kring miljön och val-de att inrikta oss på vägars barriäreffekter i landskapet och problematiken med viltolyckor.

Vi vill lära oss mer om de olika typerna av passager: hur de utformas, hur effektiva de är, vad de kostar att bygga och underhålla samt vilka typer av kompletteringar och anpassningar som kan/måste göras.

För att undvika konflikter mellan trafiken och vandrande djur byggs olika typer av passager som ska leda djuren säkert över eller under trafiken. Vårt syfte är att strukturera upp dessa olika passager på ett enkelt sätt med jämförbara fakta. Vi vill genom detta arbete besvara några frågor kring olika typer av faunapassager. Svaren skall redovisas på ett sådant sätt att de enkelt kan jämföras och ge läsaren möjlighet att välja den för problemet lämpligaste lösningen.

Vägverket å sin sida har inget specificerat mål med arbetet, men är intresserade av att ta del av den information vi kan få fram, då det finns dålig dokumentation på passager runt om i landet.

1.3.2 Mål

Den huvudsakliga frågeställningen för detta examensarbete har formulerats som följande:

”Vilka faunapassager finns i Sverige och hur fungerar de?”

För att besvara den frågan försöker vi först besvara följande frågor om varje passage som vi har granskat:

Bakgrund

Vad är skälet till att passagen byggs? Hur fungerar passagen?

Behöver passagen kompletteras med några tillbehör? Hur ser naturen ut runt omkring?

Vilka djur använder den? (Vilka var tänkta att använda den?) Ligger passagen i ett troligt vandringsstråk?

(Om inte, varför och vilka anpassningar har gjorts för att säkerställa god funktion?) Planering och byggande

Hur omfattande är planeringen innan passagen kan byggas?

Vilka kompetenser har varit involverade i planering/utformning och byggande? Har berörd driftbeställare (projektledare för drift och underhåll)

medver-kat/informerats?

Hur är passagen byggd?

Har anpassningar eller förenklingar gjorts av kostnadsskäl? (Äventyrar dessa i så fall funktionen?)

Hur lång tid tog passagen att bygga?

Vad är kostnaden för att uppföra denna passage? Hur lång livslängd har passagen?

Var och av vem har de olika passagerna byggts? Vem har tillverkat materialet?

Drift och underhåll

Vilka åtgärder behöver göras för att hålla passagen funktionsduglig? Har en skötselplan gjorts?

Vad är kostnaden för att hålla passagen funktionsduglig? Gjordes en uppföljning?

1.4 Avgränsningar

Examensarbetet skall endast omfatta vilda djur i Sverige, i storleksordningen klöv-vilt ned till småklöv-vilt och utter. Examensarbetet omfattar således inte tamboskap, fåglar, fladdermöss samt groddjur och fisk. Renen klassas här som klövvilt och inte som tamboskap. Om det framgår att passagerna på något sätt kan kompletteras så att även de exkluderade grupperna kan använda dem, så nämns detta i kommenta-rerna.

Följande typer av passager har inkluderats: Ekodukt Viltbro Landskapsbro Viltport Tunnel för små djur Strandpassager Viltsluss/stängselöppning

1.5 Disposition

Kapitel två är resultatet av litteraturstudien. Här har alla relevanta fakta samlats om passagernas historia, statistik och ekonomi, fragmenteringen i naturen, projek-teringen, effekterna av barriärerna samt de olika passagetyperna som valts i 1.4. I kapitel tre beskrivs och sammanfattas de olika passagerna som byggts runt om i landet och i viss mån också regionernas sätt att arbeta.

Kapitel fyra innehåller diskussioner och kommentarer kring svaren på frågorna, arbetets gång samt en utvärdering av det hela.

1.6 Genomförande

1.6.1 Förberedelserna

En tidplan gjordes upp för arbetet med hjälp av programmet PlanCon. I den lades rubriken Förarbete in, med de fyra underrubrikerna Layout, Passagetyper, Frågor samt Personer att fråga. Frågorna togs fram med litteratur från Vägverket som un-derlag. Dessa skrevs in i ett Word-dokument som utgjorde den första Layouten för sammanställningen av passagerna.

Utifrån litteraturstudier begränsades också arbetet och ett visst antal passager val-des ut. Frågorna samt layouten skickaval-des till handledaren Anders Sjölund på Väg-verket för godkännande och komplettering. Den redigerade varianten med ytterli-gare några frågor överfördes sedan till Microsoft Office Publisher för vidareutveck-ling i broschyrform. Programmet kändes väl lämpat för uppgiften. Tidplanen, frå-gorna och layouten godkändes av både handledare på JTH och Vägverket.

1.6.2 Inventeringsprocessen

Därefter författades ett mejl innehållande bland annat de aktuella frågorna. Först ringdes de sju miljöansvariga på de olika regionerna i Sverige upp. Vecka tio hade satts som ”deadline” för besvarandet av frågorna och det första svaret kom tisdag i vecka nio. I och med det så påbörjades sammanställningen av svaren.

Endast tre regioner svarade inom den utsatta tiden och svaren sammanställdes i ett Excel-dokument som sedan skickades tillbaka till varje region för kontroll och komplettering. De regioner som inte ännu svarat, ombads att fylla i dokumentet.

1.6.3 Sammanställning

Allt eftersom informationen kom in sammanställdes den i Excel-dokumentet och i textform. Flera gånger fick kompletterande frågor skickas ut och olika svar och begrepp förklarades. Det visade sig snart att det var svårt att besvara frågorna för varje passage, många svar var därför generella för varje region. Detta ledde till att det tänkta redovisningssättet var tvunget att ändras. Då det fanns ett stort antal utterpassager redovisade och endast ett fåtal andra passager, så hade resultatet ändå inte blivit det tänkta, även om det gått att besvara frågorna för varje passage. Istäl-let för att som planerat redovisa passagerna en och en skulle de visas i den sam-manställande tabellen med befintlig fakta, tillsammans med de generella svaren från regionen.

2 Litteraturstudie

2.1 Historia

Så tidigt som på 1960-talet byggde man på kontinenten, främst Frankrike, Lux-emburg och Nederländerna, så kallade viltbroar, som är de första föregångarna till dagens faunapassager. Där var man rädd att vägarna skulle hindra djuren, framför allt hjortar, från att ta sig till vissa områden, som då skulle bli värdelösa ur jaktsyn-punkt. Dessa passager var näst intill usla: tillverkade i fel material, felplacerade och för smala. Dock fångade dessa viltbroar ekologernas uppmärksamhet och de ut-vecklade dem till de första faunapassagerna. För knappt tio år sedan dök just be-greppet faunapassage upp i Sverige för första gången [1].

I Norden har barriärproblemen inte varit lika stora som i resten av Europa. Anled-ningen är att Norden har större andel obruten mark än övriga Europa. I Belgien är till exempel medelarean för obruten mark 20 km2

, medan Sveriges medeltal är 400 km2

. Hela Europas medeltal ligger på 130 km2

. Den främsta anledningen till byg-gandet av faunapassager i Europa är att minska dödsolyckorna, därefter är det av biotopbevarande eller biotopfrämjande skäl. Nederländerna är det enda landet där det finns en rikstäckande plan för att förebygga mot ytterligare fragmentering av landskapet och med hjälp av gröna länkar kunna återkoppla avskurna områden. Inom Europa finns några viktiga organisationer och av dem utgivna råd om arbe-tet med faunapassager och defragmenteringen av landskapet. IENE och COST 341 är några viktiga förkortningar i samband med detta [2]. Följande definitioner är hämtade från ”Vilda djur och infrastruktur, en handbok”, utgiven av Vägverket: ”IENE – Infra Eco Network Europe, är ett nätverk med företrädare för trafikverk och forskning från ca 20 europeiska länder som samarbetar och utbyter informa-tion inom området biotopfragmentering och transportinfrastruktur”.

”COST 341 – European Co-operation in field of Scientific and Technical Rese-arch, är ett europeiskt ramprogram för tvärfackligt samarbete inom teknik och vetenskap. De har utarbetat en europeisk tillståndsrapport, European Review, och en handbok, Wildlife and Traffic”[2].

2.2 Statistik och ekonomi

I Sverige dödas minst 30 000 grävlingar, 28 000 rådjur och 5 000 älgar varje år, och då är mörkertalet stort. ”Kanske är det verkliga antalet det dubbla”, enligt Mattias Olsson som forskat om viltpassagernas effekter vid Karlstads Universitet [3].

Trafikdöden påverkar inte det nationella djurbeståndet i Sverige, men kan leda till att lokala bestånd hotas. Dödligheten för djuret i en kollision med ett fordon eller tåg varierar mellan 92-100 % beroende av djurets storlek. Sällsynta rovdjur, så som björn, lo, varg och örn, är extra utsatta för järnvägsolyckor, då de lockas dit av ka-daver på spåret. Alla trafikolyckor med älgar inblandade kostar årligen ungefär 1,1 miljarder. Övriga olyckor med hjortdjur inblandade kostar 1,5 miljarder kronor per år i sjukhuskostnader, materiella skador och humanvärde vid invaliditet och död. Därtill tillkommer hundratusentals olyckor med andra djur. Kollisioner med älg och hjort leder ofta till allvarliga personskador eller ibland till och med döds-fall. Sammanlagt kostar viltolyckorna ungefär 3 miljarder kronor för samhället varje år. Olyckor med vilt är en av de vanligaste anledningarna till tågförseningar och Banverket räknar med att lägga 10-15 miljoner varje år på reparationer av tåg, räls och försämrade arbetsförhållanden [2].

Tabell 1. Antal döda och svårt skadade människor i viltolyckor [2]

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Döda 16 14 8 14 8 8 14

Svårt skadade 120 138 114 95 130 112 106

Att bedöma vad naturen är värd i kronor är inget lätt arbete. Därför arbetar man mer och mer med att uppnå kvalitetskraven till lägsta möjliga kostnad. Om man redan under projekteringen har problematiken kring djur längs vägar i åtanke, kan man lätt undvika framtida kostnader. Det är också viktigt att åtgärderna utförs på rätt sätt från början så att man slipper framtida justeringskostnader. Utformas de rätt kan även billiga lösningar minska problemen på befintliga vägar och järnvägar. I jämförelse med den totala investeringen vid ett vägbygge får den investering som används till att bygga skadebegränsande åtgärder, såsom viltbroar och tunnlar an-ses som liten [2].

På nittiotalet var Sverige bland de fem bästa i Europa på att motverka fragmente-ringen, men har i dag ”sprungits om” av ett flertal länder. I dag byggs främst pas-sager för mindre djur, främst för utter och fiskar, som framgår av tabellen nedan.

Tabell 2. Vad som gjorts på det befintliga vägnätet i Sverige de senaste fem åren, Anders Sjölund, Väg-verket År Passager 2003 2004 2005 2006 2007 Faunapassager älg 0 0 0 0 0 Faunapassage utter 15 6 15 15 25 Faunapassage amfibier 1 0 2 0 0 Barriärmotverkan i strömmar 9 61 14 14 19

2.3 Fragmentering

Landet har alltid varit uppdelat, fragmenterat, av fjäll och bergskedjor, sjöar, åar och älvar och människans städer och vägar. När vägar, järnvägar och även kanaler byggs ut delar de av landskapet på ett nytt sätt och ökar fragmenteringen. Vägarna och järnvägarna skapar på ett oönskat sätt barriäreffekter, områdena emellan dem blir allt mindre och behovet av att säkert kunna förflytta sig emellan dem ökar, särskilt för djuren. Vägarnas storlek avgör vilka djur som upplever dem som barriä-rer. Redan mindre landsvägar med lite trafik kan vara ett hinder för mindre och långsamma djur medan vägar med mer än 10 000 fordon per dygn, motorvägar och vägar med stängsel hindrar även större djur. Att naturen delas upp och för-ödas, så kallad biotopfragmentering, är på global nivå idag ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden vid sidan av föroreningar, överutnyttjande av en-skilda arter och klimatförändringar.

De flesta djur har ett stort behov av att förflytta sig mellan olika platser som kallas funktionsområden. Djuren har till exempel olika platser för nattvila och reproduk-tion och många av dem vandrar mellan vinter och sommarbeten. För att dessa års- eller livscykler ska kunna fungera behöver djuren säkra passager mellan de olika områdena. De olika funktionsområdena behöver också vara tillräckligt stora för att fungera på ett bra sätt och den erforderliga storleken varierar avsevärt beroende på djur. Oförmågan att förflytta sig mellan olika områden kan även leda till att den genetiska variationen minskar med följden att lokala populationer blir sårbara och på sikt kan dö ut helt. [2]

2.4 Planering och projektering

Det finns en mängd olika passagetyper från enkla stängselöppningar upp till stora ekodukter. De olika typerna som skall behandlas här beskrivs under 2.6

Passagety-per. Varje passagetyp har särskilda krav och ”måsten” för att fungera väl, men

ge-nerellt kan sägas att följande saker måste beaktas i planeringen och projekteringen:

2.4.1 Andra åtgärder

Under tidiga skeden i planeringen kan vissa val göras för att undvika problem mel-lan de vilda djuren och trafiken. Man kan välja att placera vägen i okänslig natur, där det är osannolikt att den skulle påverka djurlivet, eller påverka det minimalt. Vägen bör anpassas till omgivningens utformning, den naturliga dragningen för en väg kanske också är den naturliga vägen för alla djur i området. Detta kan natur-ligtvis vara mycket svårt och i så fall får man begränsa sig till att undvika att skära av kända viltstråk och utforma vägen så att buller inte sprider sig och skrämmer djuren. Hur vägen dras i landskapet har ofta stor betydelse för möjligheterna att minska barriäreffekten genom faunapassager och minska bullerpåverkan. Detta kan till exempel ske genom att vägen byggs lågt, ”bäddas in” i vegetation och loka-liseras i terrängen så att det finns möjligheter att bygga passager över och under vägen, vilket också får den att smälta in i landskapet. Skulle dessa åtgärder inte vara tillräckliga, eller omöjliga att genomföra – ja, då är det dags att planera för en faunapassage [1].

2.4.2 Lokalisering

Passagen skall placeras i samband med ett viltstråk. Det är där och ingen annan-stans som djuren tänker försöka passera. Felaktig placering är en vanlig orsak till att passager inte används. Finns det en annan möjlighet att ta sig över vägen närm-re viltstråket kommer djunärm-ret att ta den, även om det innebär en avsevärd risk. Pas-sagen skall vara placerad så att djuren naturligt söker sig till den och den ska passa in i omgivningen och inte skrämma bort djuret [1].

2.4.3 Syfte

Det är viktigt att ha passagens syfte klart för sig. Vilka djur är det som passerar här? Är det hela grupper på väg till en särskild lekplats eller till

sommar-/vinterbetet eller är det enstaka djur som nästan dagligen passerar då de vandrar mellan matplatsen och nattvilan? Sådana saker påverkar naturligtvis passagens ut-formning [1].

2.4.4 Storlek/utformning

Rådjur är mycket känsliga för störningar från människor i omgivningen och vill gärna kunna söka skydd i närheten av passagen, vilket är viktiga saker att tänka på när man projekterar dem. Dåligt skyddade passager där till exempel larmet från trafiken stör kan upplevas som mycket stressande av rådjuren och de kommer inte att vilja använda passagen [3]. Älgar å andra sidan vill ogärna ha det trångt utan behöver stora utrymmen för att känna sig trygga att använda passagen [3]. Djur med flykt som en naturlig reaktion på upplevda hot, som till exempel hjortdjur och harar, vill dessutom gärna se till andra änden av bron eller tunneln för att våga sig över/igenom [1].

Underlaget i passagen är också mycket viktigt. Betong och stål för mycket oväsen när klövdjur passerar vilket skrämmer dem. Ett naturligt underlag gör att djuren är mer villiga att använda passagen och känner sig tryggare [1]. I vissa fall används broar och tunnlar som kombinerade djur- och människopassager. Till exempel kan mindre landsvägar eller traktorvägar gå över bron eller genom tunneln. Då är det viktigt att ge ordentligt med utrymme för jord och växtlighet åt djuren, även om vägen inte är belagd[2].

På broar är det lämpligt att ha staket som hindrar djuren från att falla ned på väg-banan [1]. Både broar och tunnlar bör även isoleras mot det värsta trafikbullret och skrämmande ljusreflexer genom uppsättning av reflexskydd och/eller vegeta-tion. En passage behöver i regel kombineras med stängsel längs vägen för att ”sty-ra” djuren till passagen. Typ av stängsel och längd, med mera, anpassas till de djur passagen är tänkt för.

När man ska bygga en passage är det alltså mycket att tänka på redan under pro-jekteringen. I nuläget finns inget underlag framtaget att vända sig till för att enkelt veta vilken passage som skulle lämpa sig för det aktuella projektet, ur teknisk, este-tisk och ekonomisk synvinkel[2].

2.4.5 Passager för utter

Uttern är det däggdjur som det byggs flest passager för i dagsläget. De tillhör djur-gruppen mårddjur och är ett vattenlevande rovdjur. I Sverige finns den euroasia-tiska uttern, (lutra lutra), i hela landet utom på Gotland och är lika vanlig vid kus-terna som i inlandet. Arten är fridlyst sedan 1968 i hela landet förutom vid fiskod-lingar.

Uttern minskade länge stort i antal, dels för att den tidigare jagades kraftigt, på grund av försurningar och utdikningar med mera, men främst på grund av miljö-giftet PCB. Idag dödas istället många uttrar i trafiken. Mellan 1978 och 1998 dö-dades 101 uttrar i trafikolyckor, vilket är en hög siffra i jämförelse med beståndets storlek, som till exempel uppskattas till knappt 100 uttrar i Småland.

Uttrar trivs i näringsrika vattendrag med skyddande vegetation och gör dagligen långa vandringar mellan eller utmed vattendrag för att leta föda och försvara sitt område mot andra uttrar. Vandringsbeteendet gör att den ofta tvingas passera tra-fikerade vägar. Uttern markerar sitt revir med spillning och analkörtelsekret på stenar och andra väl synliga föremål vid uddar och broar. Vid passager är det där-för rekommenderat att anlägga en sådan markeringssten där-för att tillgodose utterns behov. Ett tak över platsen ses som en fördel från uttern vilket gör att man ofta hittar stora mängder utterspillning under broar i utterstråk.

Det finns flera orsaker till att en utter väljer att gå över vägen: kraftig strömnings-hastighet på vattnet under en bro, att ingen torr plats finns under bron vilket gör att uttern väljer att markera revir på vägbanan istället, vägfyllnader ut i sjöar som hindrar uttern från att följa strandlinjen samt håligheter i vägbank och brokon-struktion som lockar. Djuren har bra lokalsinne och kan också ”gena” över vägen, eller stanna vid en bro för att leta föda vid öppet vatten vintertid och lockas upp på vägen [6].

2.5 Effekter av barriärerna

Följande fakta är hämtat från Vägverkets publikation Vilda djur och infrastruktur. I områden där vägar eller järnvägar dragits märks effekterna från dessa nästan omedel-bart. Effekterna kan delas in i fem olika kategorier, som också visas på bilden:

– 1. Förlust av livsmiljöer – 2. Barriäreffekter – 3. Trafikdödlighet

– 4. Nya livsmiljöer och korridorer – 5. Föroreningar och störningar

Bild 2. Effekter av barriärer[2]

2.5.1 Förlust av livsmiljöer

Detta är den effekt som är lättast att mäta eftersom den är lika med den mark som vägen eller järnvägen tagit i anspråk. I Sverige är siffran 1,9 % av den totala land-ytan, vilket är mer än den sammanlagda ytan för våra samtliga nationalparker. Den yta som tas i anspråk innefattar även bankar och skärningar, parkeringsplatser och serviceanläggningar som tar mycket plats. Trafiken på vägen stör också djurli-vet även utanför vägområdet [2].

2.5.2 Barriäreffekt

Barriäreffekten är den största effekten vägar och järnvägar ger, men har inte upp-märksammats så mycket hittills i samband med planering och nybyggnad. För de flesta djur är dock vägen bara en barriär om den har viltstängsel, bullerskärm, mitträcke eller stor trafikmängd. Små djur med låg rörlighet kan uppleva även lågt trafikerade vägar som en barriär. Även höga snövallar kan i vissa delar av landet fungera som barriärer. Utan spridningskorridorer är det svårt för djuren att förflyt-ta sig mellan olika livsmiljöer. Små områden kan fungera som länkar mellan större och avlägsna områden. Korsas spridningskorridorerna av vägar och järnvägar tvingas djuren antingen att stanna upp eller så löper de stor risk att omkomma när de försöker passera. Med viltpassager i de naturliga stråken begränsas skadorna och områdena länkas samman, se beskrivande bild nedan [2].

Bild 3.Spridningskorridorer [2]

2.5.3 Trafikdödlighet

Detta har behandlats ingående i 2.2 Statistik och ekonomi.

2.5.4 Nya livsmiljöer och korridorer

Vägkanter och banvallar leder både till positiva och negativa konsekvenser. De kan fungera som förbindelser mellan områden eller som en viktig livsmiljö bero-ende på hur de utformas. De kan fungera som korridorer där växter och djur kan sprida sig till nya platser. De är speciellt viktiga i tätorter där grönområden saknas eller på landsbygden där jordbruket är väldigt utbrett.

Vägkanter och banvallar är även viktiga livsmiljöer för växter som behöver torra miljöer med grus- och sandfläckar. Det uppskattas att en tredjedel av den svenska floran kan hittas i vägkanterna. Sveriges vägkanter har en yta på ungefär 200 000 hektar vilket motsvarar en yta lika stor som Öland.

Tekniska konstruktioner längs vägen kan också bli livsmiljöer för växter och djur. Håligheter i vägbanan kan bli bo för till exempel ödlor och fladdermöss och vissa fåglar bor under broar [2].

2.5.5 Föroreningar och störningar

Utbyggnad av vägar och järnvägar medför utsläpp och föroreningar. Hur stort om-råde som berörs runt vägen eller järnvägen beror bland annat på typ av väg, tra-fikmängd, topografi, hydrologi, vindförhållanden och typ av vegetation.

Föroreningarna kommer bland annat från förbränning av bränsle, slitage av däck och fordon och halkbekämpning med salt. Även trafikolyckor med fordon som innehåller farligt gods kan släppa ut farliga kemikalier i landskapet. Järnvägstrafi-ken släpper mest ut partiklar när tåg bromsar in inför stationer [2].

Buller från trafiken påverkar både människor och djur negativt. Vägtrafikbuller påverkar grundläggande fysiologiska och mentala funktioner, prestationer och be-teenden lika mycket hos både människor och djur. I dag finns det bara riktvärden för bostadsområden och inget för skog och mark, men för att djuren inte ska på-verkas negativt borde värdena vara i det närmaste samma. Det görs tyvärr mycket få åtgärder för att minska bullret i naturen, även om insatserna har ökat. [7]

2.6 Passagetyper

Följande information är hämtad från Vägverkets publikation Vilda djur och infra-struktur.

2.6.1 Ekodukt

Bild 4. Ekodukt i Nederländerna [2]

En ekodukt, som den på bilden ovan, är ett sätt för naturen att ostört passera en väg eller järnväg. Det kan vara en konstgjord bro med växtlighet anlagd på eller tunnlar genom till exempel en grusås eller ett berg med ursprunglig växtlighet in-takt ovanpå. Principen är att naturen, både flora och fauna, ska kunna passera över barriären som om den inte fanns. Längden på bron, det vill säga bredden på vägen eller vägarna som ska passeras, bestämmer hur bred, räknat från stängsel till stäng-sel, passagen ska vara. Förhållandet mellan längd och bredd på ekodukter bör ge-nerellt sett vara 0,8. Om landskapet i sig skulle leda djuren till passagen på ett ka-naliserande sätt, eller om passagen riktar sig till mindre känsliga djur som förflytt-ningskorridor kan det gå att minska bredden ned till 20 meter.

På en ekodukt finns, till skillnad från viltbroar, ingen trafik av människor. Den ska istället vara täckt av vegetation som liknar omgivningen så mycket som möjligt. Särskilt för mindre djur är underlaget viktigt, men även att det finns vegetation som är anpassad för dem med goda möjligheter att gömma sig. Ätliga växter som djuren tycker om kan användas för att locka dem till ekodukten. Lokala arter på växtligheten är att föredra men vissa växters rötter kan orsaka problem för själva konstruktionen, vilket bör beaktas i projekteringen. Det är även viktigt att sköta planteringarna så att den utvecklas på ett önskat sätt.

Ljud och ljus från trafiken kan verka störande för djuren och måste avskärmas med exempelvis ljuddämpande, täta plank eller liknande. På ekodukter som är bredare än 50 meter kan jordvallar användas. Skydden ska samordnas med andra skydd, som till exempel stängsel och andra bullerskydd och anpassas till djuren i höjd.

2.6.2 Landskapsbro

Bild 5. Landskapsbro, Tyskland [2]

En landskapsbro är som en inverterad ekodukt: här fortsätter landskapet under vägen istället för över, se bilden. Vägen byggs alltså inte på en bank, utan på pela-re, så att naturen kan röra sig fritt under. Precis som ekodukten kan landskapsbron användas av alla typer av djur, men också av växter som vill sprida sig. För att dju-ren ska uppleva att landskapet fortsätter under bron måste bron vara tillräckligt hög och lång. Marken under landskapsbron bör inte täckas med singel, asfalt eller grus, istället ska den befintliga vegetationen och även vattendragen bevaras i största möjliga mån.

2.6.3 Viltbro

Bild 6. Viltbro längs väg E6 vid Grytingen, norr om Uddevalla, i mellersta Bohuslän [2]

Till skillnad från en ekodukt är en viltbro en vägbro som har anpassats särskilt för djur, se bilden. Vägen på bron, som bör vara ägovägar eller stigar med mycket låg trafik, är av underordnad betydelse och det är djurens krav som styr utformningen. Vägen får inte vara bitumenöst belagd utan bör vara grusad. Är brons mänskliga trafik stor bör den skiljas från djuren med exempelvis mycket tät vegetation mellan vägen och djurens passage.

2.6.4 Viltport

Bild 7. Viltport på E6 kombinerad med körväg [2]

Viltportar är vanliga vägportar som man anpassar till djurens krav, vilket bilden ovan visar. Även viltporten kan användas av alla typer av djur bara den utformas på rätt sätt. För hjortdjuren är storleken på porten viktigast, för de mindre djuren är möjligheten att gömma sig och underlaget det viktigaste.

2.6.5 Tunnel för små djur

Bild 8. Tunnel i Tyskland för små djur. Botten är fylld med jord så att den blir mer anpassad efter djurens behov.[2]

Tunnlar är ett bra sätt för mindre djur med vana av trånga gångar att passera un-der vägar och järnvägar, ett exempel på en tunnel visas ovan. Det är viktigt att tunneln placeras så att den inte fylls med vatten eftersom det kan hindra djuren från att använda den. Naturen runt om passagen är också viktig. Tunneln får inte omges av sprängsten, den skall täckas med jord och det ska finnas stängsel som hindrar djuren från att gå upp på vägen.

Djur med revir lägger gärna beslag på en tunnel och låter inga andra djur av sam-ma slag använda den. Andra djur kan också undvika passagen om den är lång och trång vilket gör det svårt att bedöma huruvida man kan tänkas möta andra djur i gången och då få svårt att vända. Flera passager i samma område kan därför ge möjlighet för fler djur att ta sig säkert under vägen.

2.6.6 Strandpassager

Bild 9. Ny strandpassage i Moabäcken, i Karlsborgs kommun.[2]

En strandpassage kan vara ett stycke mark som lämnats kvar mellan brofästet och vattnet, som på bilden, eller på sidan av en trumma eller en hylla av något slag som fästs på sidan på vilken djuren kan ta sig förbi. På större broar kan brofästena för-läggas mer än tio meter från stranden vilket ger en god möjlighet för även större djur att använda passagen. Utter kan även använda sig av så kallade markerings-stenar, större naturmarkerings-stenar, som når ovan högsta vattenyta. Detta kombineras oftast med stängsel mot vägen.

2.6.7 Viltsluss/stängselöppning

Bild 10. Viltslussen i Rosviksbodarna, väg E4 i Norrbotten. [2]

På vissa platser finns öppningar i viltstängslet där djuren ska kunna passera vägen, så kallade viltslussar, se bild. För att dessa ska fungera krävs det att bilisterna visar hänsyn och sänker hastigheten i närheten av slussarna. Med hjälp av stängslet för-söker man styra djuren över till andra sidan, men en nackadel med viltslussarna är att en del djur förirrar sig in på vägen och därefter får svårt att hitta ut igen. Passagen på bilden stängdes nyligen eftersom resultatet blev nya olyckor på samma ställe. Problemet kan alltså inte lösas med enbart stängsel. Eftersom djurens behov av att korsa vägen kvarstår tar de sig över stängslet och man har vid öppningen inte lyckats uppmärksamma trafikanterna tillräckligt så att de respekterar risken och sänker hastigheten och skärper uppmärksamheten.

3 Inventering av passager

3.1 Inledning

Svaren från regionerna redovisas här för respektive region i form av beskrivande text, passager i tabellform samt exempelbilder.

Tabell 3: Passager i Sverige

Sammanlagt i Sverige finns det 132 doku-menterade passager för småvilt upp till klöv-vilt varav 19 är för klövklöv-vilt.

Det är möjligt att annat småvilt använder sig av de passager som listats som utterpassager och vice versa.

Typ Antal Klövvilt 19

Småvilt 21 Utter 92 Totalt 132

3.2 Region Sydöst

3.2.1 Allmänt

Passagerna I regionen fungerade över lag bra. Alla passager har inte följts upp men de befintliga resultaten redovisas i tabell för de respektive passagerna. De allra fles-ta passagerna gällde utter, undanfles-taget två passager för vilt upp till och med älg: en bro med breddad öppning och en landskapsbro med fem öppningar.

Kostnaderna var ofta svåra att spåra vid större projekt och det var svårt att få fram fakta om tillverkare, entreprenörer och planering.

Av underlaget framgick det inte att några passager krävde särskild skötsel eller till-syn och det fanns därför inga uppgifter om kostnader för sådant. Någon skötsel-plan hade inte upprättats för någon av passagerna, eftersom man bedömt att nå-gon sådan inte behövts för varje passage samt att alltför många olika skötselplaner blir svåra att hantera för drift och underhåll. Mindre åtgärder, som rensning, och tillsyn av passagerna ingår i driftpaketet.

Under projekteringen bedömdes åtgärderna från plats till plats, och i vissa fall be-dömdes den enklare och billigare lösningen med endast stängsel och markerings-sten som tillräcklig. Ett dokumenterat fall fanns där funktionen äventyrats vid högvatten och en utter blivit påkörd. I samband med nybyggnad av väg följer pla-nering och projektering för viltåtgärder den övriga plapla-neringen och projekteringen utifrån en miljökonsekvensbeskrivning.

Vid riktade åtgärder, som anpassningar på befintlig bro, var förfarandet enklare med samtal med brofunktionen, alltså de personer som hanterar tillsynen av bro-arna, samt skisser och eventuella anvisningar på plats. Passagernas livslängd är okänd, såvida den inte sammanfaller med brons livslängd, som på de två före-kommande viltpassagerna. Samtliga passager har byggts efter fastställt behov i samband med naturliga viltstråk och även i kärn- eller spridningsområden för ut-ter.

3.2.2 Passager

3.2.2.1 Tabell Passager

Mer fakta om passagerna i region Sydöst finns i bilaga 1.

Tabell 3: Passager i region Sydöst Region Sydöst

LÄN Passagetyp Antal Jönköping Trumma för utter 11

Bef. bro med breddning/strandpassage för utter 12 Kalmar Trumma för utter 5 Bef. bro med breddning/strandpassage för utter 2 Landskapsbro upp till och med älg 1 Östergötland Bef. bro med breddning/strandpassage för utter 3 Bef. bro med breddad tunnelöppning för älg 1 Spång under bro för utter 2 Kronoberg Bef. bro med tillhörande torrtrumma 2 Bef. bro med breddning/strandpassage för utter 3 Blekinge Trumma för utter m fl. 1

Totalt 43

3.2.2.2 Siggarp

Bild 11. Träspång, region Sydöst

En träspång i befintlig trumma, byggd 2003 i ett vandringsstråk för utter under väg 32 vid Vrangsebäcken utanför Siggarp. Markeringsstenar har placerats på båda sidor om vägen. Passagen är utförd av Aneby kommun i samarbete med driftbe-ställare. Inga anteckningar om genomförd uppföljning finns, så funktionen är där-för okänd. Övriga fakta saknas.

3.2.2.3 Torsjö

Bild 12. Torrtrumma, region Sydöst

Torrtrumma under väg 894 i Emån, byggd 2003 som en riktad åtgärd för utter. Torrtrumman kompletterades med ett nytt viltstängsel och är placerad i ett vand-ringsstråk. Kostnaden för bygget blev 117 000 kronor. Uppföljningen av trum-mans användning visade inga spår 2004.

3.2.2.4 Dala mosse

Bild 13. Torrtrumma, region Sydöst

Torrtrumma för utter vid Lagan under väg 127 med byggnadsår 2003. Entrepre-nör för bygget var upphandlad Drift och Underhålls-entrepreEntrepre-nör och trumman uppfördes i samband med byte av vattenförande trummor. Ingen uppföljning gjordes och därför finns ingen information om användningen av trumman.

3.3 Region Mitt

3.3.1 Allmänt

I region Mitt finns strandpassager och tunnlar för utter och annat småvilt och minst tre viltportar. Ett antal landbroar, viltslussar och stängselöppningar fanns, men ingen uppföljning på funktionen för vilt hade gjorts. Alla redovisade passager riktade sig till utter. Det finns ingen bra uppföljning på användandet av passager-na, det finns bara ett exempel där man säkert vet att utter använder passagen. Pas-sagerna ligger i områden med skog och vattendrag där det förekommer utter. Samtliga passager besiktas årligen efter islossning och vårflod, vilket är ett krav på driftansvarig, men ingen riktig skötselplan har gjorts. Kostnaderna för passagerna var i de allra flesta fall spårbara, men i två fall hade en klumpsumma för ett antal åtgärder angetts.

Innan projektering har broar inventerats utifrån hur anpassade de är för utter. Därifrån har de med störst behov med hänsyn till trafikmängd och utterutbred-ning prioriterats. Inventering och prioriteringsarbetet är oftast omfattande medan själva åtgärden är enklare och byggs genom grundpaketet drift. Inga handlingar har gjorts utan samråd har skett på plats med driftledaren. Själva byggandet går på en till två arbetsdagar. Till viss del har konstruktionerna anpassats efter kostna-derna. Vanligtvis handlar det om att passagen endast byggs på ena sidan av bron, fast båda sidor varit att föredra. Det är möjligt att det leder till att uttern ibland tar vägen över vägen istället. Livstiden beror av vintrar och annat, men uppskattas förhoppningsfullt till 20 år.

3.3.2 Passager

3.3.2.1 Tabell Passager

Mer fakta om passagerna i region Mitt finns i bilaga 2.

Tabell 4: Passager i region Mitt Region Mitt

LÄN Passagetyp Antal Västernorrland Bro med spång för utter 5

Trumma för utter 1 Jämtland Bro med spång för utter 1

Bro med strandpassage och markeringssten för

utter 3 Gävleborg Bro med strandpassage för utter 2

Trumma för utter 1 Dalarna Trumma för utter 1

? Viltport för vilt upp tom. älg 2

Landskapsbro 2

3.3.2.2 Fyra större passager

Bild 14-17. Viltportar och landskapsbroar, region Mitt

Nära Furusjön finns en viltport (A) utformad speciellt för älg. En likadan port finns strax norr om Storsjön (D). Dessa portar har måtten 4*5*26 meter (höjd*bredd*längd). Vid Oringen (B) och Skullersta (C) finns 2 stycken land-skapsbroar. Uppföljning och inventering har gjorts mellan 1998-2001 och den visar att alla passagerna används regelbundet ett fåtal gånger om året [5].

3.3.2.3 Funäsdalen

Bild 18. Strandpassage, region Mitt

En passage av block för utter vid riksväg 84 i Funäsdalen vid Funnan. Byggd 2006 samtidigt som två andra passager på samma sträcka där kostnaderna sammanlagt uppgick till 120 000.

3.4 Region Stockholm

3.4.1 Allmänt

Även här var anpassningarna för småvilt och utter klart överrepresenterade. Det fanns ett stort antal konstgjorda stränder och en del trummor. Inga uppföljningar av passagernas funktion hade gjorts och därför kunde inget resultat redovisas. Byggkostnaderna för nästan samtliga projekt fanns ”antecknade” och visas i bilaga 1.

Det fanns ingen information om skötselplaner eller livslängd för passagerna. Pas-sagerna har inte anpassats eller förenklats för att spara kostnader. Vid planeringen väljs objekten utifrån regionens och länsstyrelsens inventeringar i kända viltstråk. Rangordningen sker efter den ekologiska nytta passagerna kan göra, men även åtgärdens omfattning tas med i beräkningarna. I detta skede medverkar driftpro-jektledare, ekologer samt entreprenören. Passagernas funktion har följts upp i flera fall, främst för de större objekten.

3.4.2 Passager

3.4.2.1 Tabell Passager

Mer fakta om passagerna i region Stockholm finns i bilaga 3.

Tabell 5: Passager i region Stockholm Region Stockholm

LÄN Passagetyp Antal Stockholm Strandpassage för småvilt 7

Bro med träspång 5 Trumma för småvilt 2 Passage för älg 1

Totalt 15

3.4.2.2 Rosenhill

Bild 19. Träspång, region Stockholm

En träspång i en trumma utgör en naturtrogen väg för uttern att ta sig under väg 257 vid Kagghamraån nära sjön Axarens utlopp. Passagen byggdes 2005 och kostnaderna uppgick till 100 000 kronor. Spången är som bilden visar täckt med natursten och löv. Ingen uppföljning av passagen har gjorts.

3.4.2.3 Östra Styran

Bild 20. Torrtrumma, region Stockholm

Torrtrumma i våtmarksområdet Östra Styran längs väg 225 utanför Ösmo. Den byggdes 2007 för småvilt och kostnaderna uppgick till 200 000. Trumma ska kompletteras med ett stängsel för att styra viltet.

3.5 Region Väst

3.5.1 Allmänt

Här fanns två större viltbroar i Hogstorp och Grytingebackarna längs E6:an. Båda var vägbroar för mindre trafikerade grusvägar som anpassats för att fungera som multifunktionella faunapassager. För de flesta passagerna fanns kostnadsberäk-ningar, en del för hela bygget, en del endast för merkostnaden att vid vanligt trumbyte anpassa trumman för djur. Det sista gäller också för kostnadsuppgiften för viltbron i Grytingebackarna.

Inga av passagerna hade skötselplaner. Det finns inga uppgifter om livslängd på passagerna. Vid projekteringen prövas kostnaderna mot funktionen och ofta får man många kompromisser, som ibland kan ge ett resultat som inte uppfattas som optimalt. Projekteringen för större passager är mycket omfattande, medan enklare passager för småvilt ofta kan byggas efter en muntlig instruktion. I projekterings-arbetet ingår förutom projekt- och byggledare även väg- och broprojektörer, MKB-folk, biologer och ibland även landskapsarkitekter. Även den berörda drift-beställaren medverkar alltid.

Samtliga passager har placerats i vandringsstråk, med undantag för ett antal utter-passager som etablerats för att tillgodose utterns möjligheter att sprida sig i fram-tiden. Funktionen på framför allt de större passagerna har följts upp.

3.5.2 Passager

3.5.2.1 Tabell Passager

Mer fakta om passagerna i region Väst finns i bilaga 4.

Tabell 6: Passager i region Väst Region Väst

LÄN Passagetyp Antal Värmland Spång i trumma för utter 3

Trumma av plast för utter 4 Västra Götaland Trumma för utter 6 Strandpassage för utter 2 Platsgjuten trumma med strandpassage/hylla för

utter 2

Viltbro för älg m.fl 2 Anpassad bilport för hjortdjur 1

Totalt 20

3.5.2.2 Hogstorp

Bild 21. Strandpassage, region Väst. Fotograf: Mats Linqvist.

En platsgjuten kulvert med strandpassage för utter vid väg 807 och Skredviksån som byggdes 2003 av då aktuelle driftområdesentreprenören. Bygget kostade 100 000 och det finns ingen information om uppföljning och användning.

3.5.2.3 Grytingebackarna

Bild 22. Viltbro, region Väst. Fotograf: Mats Linqvist.

En viltbro med ägoväg över E6:an vid Grytinge som uppfördes 2000. Den kan användas av djur upp till älg och är utrustad med reflexskärmar för att inte trafik-ljusen ska skrämma djuren.

3.6 Region Skåne

3.6.1 Allmänt

I denna region finns ett flertal viltpassager som under sommaren skall samlas till-sammans med alla andra miljöåtgärder i en databas. För närvarande finns inte all information insamlad och nya passager planeras och byggs i varje nytt projekt. Man har bland annat beslutat om att hänsyn skall tas till utter vid alla nya inve-steringsprojekt och det innebär att cirka 15 utterpassager kommer att byggas un-der 2008.

Passagerna som har beskrivits är passagerna som är byggda på E4:an från Skånes länsgräns till Öresundsbron. Det är ett brett utbud av passager, från små trummor för utter till portar för klövvilt. Passagerna har i stort fungerat väl, vissa bättre än andra. Rådjur och hare är de djur som använder sig av passagerna mest, vilket man har sett genom uppföljning med snöspårning (2006). Man har även hittat spår av utter vid en trumma. Det är ett bra tecken då man tidigare trott att uttern varit utrotad från Skåne.

Innan E4:an byggdes om så inventerade man djurlivet i området och studerade djurens rörelsemönster genom snöspårning. Genom denna inventering kunde man sedan placera passagerna där det var störst chans att djuren ville passera.

Längs hela E4:an finns viltstängsel, vilket indirekt gör att djuren leds mot passa-gerna när de vill komma över till andra sidan. Det finns ingen information om att passagerna skulle ha kompletterats med finmaskigare nät eller liknande, för att hindra mindre djur från att ta sig ut på vägen.

Det finns inte något nämnt om skötselplaner mer än att man underhåller de en-skilda vägar som går under E4:an.De flesta passagerna är placerade i anslutning till en bro, så livslängden på passagen får anses lika med brons livslängd.

3.6.2 Passager

3.6.2.1 Tabell Passager

Mer fakta om passagerna i region Skåne finns i bilaga 5.

Tabell 7: Passager i region Skåne på E4: an Region Skåne

LÄN Passagetyp Antal Skåne Trumma för småvilt 5

Trumma med smal spång för småvilt 1 Bef. Bro med breddad undergång upp tom. älg 6 Gångport/Apassad bilport upp tom. älg 2 Bro över ringvägen för småvilt då älg ej finns där 1 Flertal åtgärder längs E4 för djur tom. älg 1

Totalt 16

3.6.2.2 NO Skånes Värsjö

Denna port är en av de bästa passagerna längs E4:an i Skåne. Man har funnit både spår av rådjur och älg i porten. Porten är bra utformad då djuren lätt kan se ige-nom den samt att det finns en bred passage på varje sida om bäcken. På marken runt öppningarna i porten växer det gräs som även växer in i porten. Detta ger en mjuk övergång mellan underlagen.

3.6.2.3 Södra Yxenhult

Bild 24. Viltport, region Skåne

Det finns mycket spår av rådjur runt omkring porten, men det är inte säkert att något djur passerat igenom. Portens utformning är väldigt bra med god utsikt rak igenom. Underlaget igenom porten är dock av stenkross vilket inte djuren tycker om. Detta kan leda till att de istället går på vägen. Om stenkrossen skulle avlägs-nas och ersättas med jord och lite gräs så skulle denna port vara optimal och an-tagligen användas av fler djur. Passagen ligger vid E4:an med väg 1890 passerande under.

3.6.2.4 Järlingsholm

Bild 25. Torrtrumma, region Skåne

Den ena trumman leder bäcken under motorvägen medan den andra är torr och enbart tänkt som passage för småvilt. Många harspår finns runt trumman men den är för trång och mörk för att haren skall gå in i den. Torrtrumman är snarare mer till för räv och grävling. Trumman som leder bäcken genom vägbanken kan användas av utter om det finns någon sådan i området.

3.7 Region Norr

3.7.1 Allmänt

På region Norr finns det ont om särskilda viltpassager. Det finns inga klövviltspas-sager och de flesta småviltspasklövviltspas-sager är antingen broar som av andra anledningar fått strandpassager, eller torrtrummor vars egentliga funktion är som översväm-ningsskydd. Vid ombyggnation av broar sätts hyllor upp vid behov. Här finns däremot ett antal viltslussar, som ofta utgörs av stängselavslut eller i en del fall längs E4:an finns öppningar utmärkta som ”Viltövergång”. En försöksplats har tidigare funnits i Rosvik där det fanns detektorer vid viltslussen som varnat trafi-kanter när älg funnits i närheten. Trots detta inträffade det på kort tid ett antal viltolyckor på platsen, och slussen är tills vidare stängd. Regionen arbetar nu med nya riktlinjer för förhållningssättet mot viltslussar i framtiden.

3.7.2 Passager

3.7.2.1 Tabell Passager

På regionen fanns inga sammanställningar av de passager som finns på regionen, vilket de själva ansåg vara en brist. Därför har inga tabeller kunnat sammanställas.

3.8 Region Mälardalen

3.8.1 Allmänt

I region Mälardalen hade samtliga miljöansvariga lämnat sina tjänster och endast en konsult fanns tillgänglig ett par dagar i veckan. Det finns inget lättillgängligt material och ingen tid att ta fram något sådant vilket medförde att svaren blev en aning tunna.

Ett trettiotal genomförda utterpassager finns sammanställda i ett Excel-dokument av vilket det också framgår att ett flertal passager är på gång att byggas de närmas-te åren.

3.8.2 Passager

3.8.2.1 Tabell Passager

Mer fakta om passagerna i region Mälardalen finns i bilaga 7.

Tabell 8: Passager i region Mälardalen Region Mälardalen

LÄN Passagetyp Antal Uppsala Trumma för utter 6

Hylla under bro för utter 2 Västmanland Trumma för utter 4 Hylla under bro för utter 2 Södermanland Bro med breddad undergång för utter 1 Valvbåge med konstgjord strand med trumma för utter 1 Örebro Hylla under bro för utter 4

3.8.2.2 Funbo

Bild 26. Träspänger, region Mälardalen

En utterhylla på varje sida av bron utanför Funbo kyrka på väg 282. Passagen byggdes 2005 och kompletterades med ett stängsel.

3.8.2.3 Bengtsbo

Bild 27. Torrtrumma, region Mälardalen

En torrtrumma under väg 673 för utter. Trumman byggdes 2007 och komplette-rades med stängsel.

4 Slutsats och diskussion

4.1 Slutsats

4.1.1 Förekommande passager

Av de passager vi avgränsat oss till att studera, var det de avsedda för småvilt som det fanns flest av. Passager som riktade sig till utter var klart dominerande och i hela landet fanns endast ett fåtal passager byggda för klövvilt, exempelvis fanns det inga ekodukter över huvud taget. Många djur använder troligtvis befintliga broar och portar, vilket det inte finns någon dokumentation på. Inte heller för de speci-alanpassade passagerna fanns det någon genomgående dokumentation.

4.1.2 Planering, projektering och uppföljning

Projekteringen för de mindre objekten var förvånansvärt enkel och lite dokumen-terad, vilket oftast verkade ha fungerat utmärkt ändå. Det fanns endast ett fåtal passager där resultatet visade att en grundligare projektering borde ha gjorts. Ex-empelvis hade en spång placerats i en trumma, som var så smal att endast mink-djur var aktuella användare. Dessvärre förekom inga sådana i området. Även upp-följningen av passagernas användning var över lag dålig. Exempel på både väl fun-gerande och ett fåtal icke funfun-gerande passager fanns, men ett stort antal, av fram-för allt utterpassager, saknade helt uppföljning. Orsakerna till detta är främst av-saknad av tid och resurser, men också att uppföljning inte verkar vara ett priorite-rat område. Passagerna hade i vissa fall byggts i förebyggande syfte, i områden där man räknade med att utter kunde tänkas spridas i framtiden, och dessa passager var således inte intressanta att följa upp förrän längre fram i tiden.

4.1.3 Skillnader mellan regionerna

Passagernas utformning varierar mycket mellan de olika regionerna. Vissa regioner verkade föredra konstgjorda stränder före spänger och vice versa, andra har över-vägande torrtrummor eller överöver-vägande breddade undergångar. Om detta kan ha en koppling till klimatet eller andra skillnader mellan regionerna, eller om det endast påverkas av projektörernas tycke och smak framgår inte av underlaget, men kunde vara en intressant fortsättning på detta arbete. I många fall noterades också att ”kärt barn har många namn”, det vill säga att samma passage eller tillbehör heter olika beroende på region, eller till och med beroende på projektör. Ett ex-empel på detta var markeringsstenar som även förekom under namnet ”revirsten” eller bara ”sten”.

4.2 Diskussion

4.2.1 Inventeringen och rapporten

För att underlätta för regionerna att besvara våra frågor, men också för att under-lätta vår egen sammanställning gjorde vi ett Excel-dokument där frågorna sam-manställdes i kolumner. De inkomna svaren skrevs in på raderna och gav lite ord-ning på all fakta. Dokumentet skickades sedan ut till alla regioner, där de ombads kontrollera redan inskickade fakta i tabellen eller fylla på med nytt material. Detta kan i efterhand konstateras vara ett bra grepp, då det underlättade både för oss och för de ansvariga på regionerna. Det var svårt att uppskatta hur mycket infor-mation de olika regionerna hade om sina passager och alltså hur pass omfattande svar vi kunde tänkas få. I slutänden var det mindre än vi räknat med till en början, men alla höll en ganska likvärdig nivå på mängden fakta.

Eftersom majoriteten av alla passager var för utter beslutade vi att lägga in ett extra stycke text i Litteraturstudien om just utter. Detta för att läsaren skall få lite ökad kunskap om uttern och dess behov.

Tidplanen som gjorts vid uppstarten hölls relativt väl under hela arbetet, särskilt med tanke på att många förutsättningar förändrades under vägen. Den största avvikelsen gällde svaren på våra frågor, som vi förvisso räknat med viss försening på, men som ändå sträckte sig över en avsevärd tid. Tabellen med passager skulle enligt planeringen sammanställas först, och därefter skulle rapporten skrivas. Det verkliga resultatet blev det omvända, eftersom all fakta var svåråtkomlig och tog lång tid att få in.

4.2.2 Sammanställning

När det kom till sammanställningen av svaren från de olika regionerna fick vi tän-ka om en hel del. Vi hade inte förväntat oss att det skulle finnas 15- 20 passager för småvilt i varje region och i genomsnitt en till två passager för större djur per region. Vår idé hade från början varit att redovisa samtliga passager och besvara våra frågor för var och en av dem. Utifrån regionernas svar, antalet likadana passa-ger och den begränsade tiden vi hade beslöt vi oss för att ändra upplägget och en-dast redovisa vissa fakta för varje passage och göra en allmän sammanfattning av alla regionens passager.

4.2.3 Erfarenhetsåterföring

Utifrån denna erfarenhet konstaterade vi att det ursprungligen tänkta resultatet kanske hade kunnat uppnås om större avgränsningar hade gjorts och arbetet en-dast hade innefattat passager för klövvilt. Dessa var betydligt färre och i flera fall noggrannare uppföljda och dokumenterade. Risken fanns dock att det hade fun-nits alltför lite information om sådana passager för att få fram ett bra resultat. Även stängselöppningarna borde ha avgränsats bort, eftersom inga intressanta svar har erhållits gällande dessa, utan bara har gett bryderier och onödig arbetsbelast-ning för de ansvariga på regionerna.

5 Referenser

[1] Statens väg- och transportforskningsinstitut, Lennart Folkeson, Transport och Miljö, VTI www.vti.se/templates/Page____2881.aspx (2008-04-09)

[2] Vilda djur och infrastruktur – en handbok för åtgärder, Vägverket ISSN 1401-9612

[3] Carina Olsson, Karlstads Universitet, intervju med Mattias Olsson 2007 http://www.kau.se/forskning/nyheter/artikel.lasso?artikel_id=5209&show=forskni ng&search_word= (2008-04-09)

[4] Justina Öster, Transportarbetaren, intervju med Mattias Olsson 2007

www.transport.se/home/trp2/tidn/home.nsf/pages/6AB2ABF126FF2B3AC12573 4F003D1384 (2008-04-09)

[5] Seiler, A., Cederlund, G., Jernelid, H., Grängstedt, P. & Ringaby, E. (2003). ”Highway E4 and migratory moose in the High Coast Area”

http://www-grimso.slu.se/research/roadsandwildlife/download.htm (2008-04-09)

[6] Vägverkets publikation Uttrar och vägar, 88869

[7] J-O Helldin, Centrum för Biologisk Mångfald/SLU, ”Riktvärden för bullerpå-verkan på människor och djur”

[8] http://www.vv.se/templates/page3____12864.aspx (2008-05-28)

Intervju med:

Anders Sjölund Vägverket Åsa Karlberg VMv

Andreas Seiler SLU Grimsö

Johanna Arrendal/Elinor Caruth VMNsp Simon Lövgren VNt

Thomas Gerenstein VST

Mats Lindqvist/Åsa Röstell VVÄsp Kristina Rundcrantz VSKk

6 Sökord

B Barriäreffekten... 12 barriäreffekter ... 2, 8 D defragmenteringen... 6 E Ekodukt ... 4, 14 examensarbete ... 2, 1, 2, 3 Examensarbete... 4 F faunapassage... iv, 1, 2, 6, 9 Faunapassage... 1 fragmenterat... 8 J jakt... 6 K Kollisioner ... 7 L Landskapsbro... 4, 15, 22, 24 livsmiljöer... 11, 12 R region Mitt ... 24, 25, 26, 40 region Mälardalen... 34, 35, 40 region Norr ... 33, 40 region Stockholm... 27, 28, 40 Region Stockholm ... 26, 27 region Syd...29, 30, 31, 32, 33, 40 Region Syd... 30, 31 Region Sydöst ... 1, 21, 22 region Väst... 29, 40 Region Väst... 28, 29 revir... 11, 17 S spridningskorridorer... 12 sprängsten ... 17 Strandpassager ... 4, 18 stängselöppning ... 4, 19 T Trafikdöden... 7 trafikolyckor... 7, 13 Tunnel för små djur... 4, 17 U underlaget... iv, 14, 16, 21, 36 Underlaget i passagen ... 10 Uttrar... 10 V,W Viltbro... 4, 16, 29 viltbroar... iv, 6, 7, 14, 28 Viltport... 4, 16, 24, 29, 31, 32 Viltsluss ... 4, 19 viltstråk. ... 9, 26 vägportar ... 16 Vägverket...ii, iii, iv, 1, 2, 5, 6, 37, 38

Ä

7 Bilagor

Bilaga 1 Tabell passager i region Sydöst Bilaga 2 Tabell passager i region Mitt Bilaga 3 Tabell passager i region Stockholm Bilaga 4 Tabell passager i region Väst Bilaga 5 Tabell passager i region Skåne Bilaga 6 Tabell passager i region Norr Bilaga 7 Tabell passager i region Mälardalen

Län Väg/Ort/vattendrag Djur Passagetyp Byggnadsår

1 K E22, Trpl Sörby, Sörbybäcken

Utter m

fl. Torrtrumma före 2001 2 E4, Kryens, Lagan Utter Spång före 2001

3 F 896,Holsby. Emån Utter Faunakulvert före 2001 4 H E22, Bruatorpsån Utter Faunakulvert före 2001 5 H E22, Halltorpsån Utter Faunakulvert före 2001 6 H E22, Hagbyåns norra gren Utter Faunakulvert före 2001 7 H E22, Ljungbyån Utter Faunakulvert före 2001

8 F 31, Bäckseda, Emån Utter

Strandremsa, konstgjord under ny

bro före 2001

9 F 32, Ryningsfors, Allmänningsån Utter Torrtrumma 2000 10 F 33, Skedhult, Allmänningsån Utter Bro/trumma? Bef. anpassad? 2000 11 F 32, Ryningsfors, Solgenån Utter Bro/trumma? 2001 12 F 31, Skärsboda, Solgenån Utter Bro/trumma? 2001 13 E E4, Disevidån Utter Bro 2002 14 E E4, Svistaån Utter Bro 2002 15 E 32, Bredestad, Svartån Utter Spänger på båda sidor av bron 2002

16 E E22, Ringarum

Vilt upp

tom älg Bro, breddad tunnelöppning 2002

17 F

33, Vixensjöarna,

Allmänningsån Utter Bef. trumma 2002 18 H E22 v 33, Västervik Utter Trumma 2002

19 H 35, Gamleby

Vilt upp

tom älg Landbro, fem öppningar, 200 m 2002 20 F 894, Torsjö, Emån Utter Bro och ny trumma 2003 21 F 127, Svartåsen, Emån Utter Bro 2003 22 F 127, Nävelsjö kyrka, Emån Utter Bro 2003 23 F 127, Dala Mosse, Lagan Utter Torrtrumma 2003 24 G 705, Grävlingeryd, Mörrumsån Utter Bro 2003 25 G 884, Lammhult, Lagan Utter Bro och torrtrumma 400 mm 2003 26 F 32, Sundhult, Valltorpsbäcken Utter Bef. trumma 2003 27 F 132, Hillerstorp, Kliarydsån Utter Bef. trumma 2003 28 F 32, Siggarp, Vrangsebäcken Utter Träspång i bef. trumma 2003 29 F 998, Floadalen, Lillån Utter Bef. trumma 2003 30 F 978, Nobynäs, Noån Utter Bef. trumma 2003 31 F 986, Hullaryd, Lillån Utter Bro 2003

32 H E22, Em, Emån Utter

Bro med gångtunnel mellan

rastplatser 2004 33 F E4, Härån Utter Bro 2004 34 F 32, Lammarp Utter Bef. trumma 2004 35 F 128, Sandsjö, Emån Utter Bro 2005 36 F 134, Häradssjön Utter Bro 2005 37 G 25, Lagan Utter Bro 2005 38 G 25, Skaddeån Utter Bro 2005 39 E 796, Gistad, Kumla å Utter Bro 2007 40 H 33. Vimmerby, Stångån Utter Bro + ny torrtrumma 2007 41 F 125, Vetlanda, Emån Utter Bro 2007 42 G 25, Bolmaryd, Bolmån Utter Bro + torrtrumma 2007 43 F 860, Norra Sonarp, Gissebäck Utter Bef. trumma 2007

1 - - - - 2 - - - - 3 - - - - 4 - - - - 5 - - - - 6 - - - - 7 - - - - 8 - - - -

9 - Drift och underhåll, Region Sydost - -

10 - riktad åtgärd Nät: Gunnebo original 28 000 11 - riktad åtgärd Nät: Gunnebo original 42 500 12 - riktad åtgärd Nät: Gunnebo original 46 500 13 - Drift och underhåll, Region Sydost Nät: Gunnebo original 22 626 14 - riktad åtgärd Nät: Gunnebo original 25 000 15 - inom objekt v32 Boxholm Bleckenstad - ej spårbart 16 - inom 2+1 Valdemarsvik Söderköping - ej spårbart

17 - inom Vattenskyddsobjekt norra Vixen Nät: Gunnebo original ej spårbart 18 - Drift och underhåll, Region Sydost - -19 - inom objekt v35 Gamleby - ej spårbart 20 - riktad åtgärd - 117 000 21 - riktad åtgärd - 35 000 22 - riktad åtgärd - 35 000 23 - Drift och underhåll, Region Sydost - -

24 - riktad åtgärd - 60 000 25 - riktad åtgärd - 65 000 26 - Aneby kommun - - 27 - Aneby kommun - - 28 - Aneby kommun - - 29 - Aneby kommun - - 30 - Aneby kommun - - 31 - Aneby kommun - - 32 - - - - 33 - - - - 34 - - - - 35 - - - - 36 - - - - 37 - - - - 38 - - - - 39 - - - 40 - - - 41 - - - 42 - - - medelkostnad per projekt 2007: 75 000 43 - Markägaren utförde - ej VV- finansierat