Kartläggning av spånproblem i GG8: avdelning 9460 Volvo Aero Corporation

Full text

(1)0. (;$0(16$5%(7(. .DUWOlJJQLQJDYVSnQSUREOHPL** $YGHOQLQJ9ROYR$HUR&RUSRUDWLRQ. 6XUYH\RIPHWDOFKLSSUREOHPVLQ** 'HSDUWPHQWDW9ROYR$HUR&RUSRUDWLRQ $QQLND$QGHUVVRQ . +|JVNRODQ7UROOKlWWDQ8GGHYDOOD ,QVWLWXWLRQHQI|U7HNQLN Box 957, 461 29 Trollhättan Tel: 0520-47 50 00 Fax: 0520-47 50 99 E-post: teknik@htu.se.

(2) (;$0(16$5%(7( .DUWOlJJQLQJDYVSnQSUREOHPL** $YGHOQLQJ9ROYR$HUR&RUSRUDWLRQ 6DPPDQIDWWQLQJ Avdelningen 9460 på Volvo Aero Corporation har problem med kvarvarande spånor i detaljen GG8 (Gas Generator), som sitter i en stationär motor. Detta innebär att spånorna kan fastna i guiderör och andra trånga utrymmen i detaljen. Första bearbetningen på avdelning 9460 är montering och svarvning. Spånskydden som ska monteras på i första operationen är på under hela bearbetningen. Dessa sitter bra på och är inte ivägen för bearbetning. Diskussioner har förts med operatörerna om deras åsikter gällande spånproblemen. Utifrån detta har det tittats närmare på, bland annat operation 600, 700 och 800 där detaljen bearbetas på ett sådant sätt att det är svårt att skydda den ifrån att få in spånor. Operationsunderlagen ska utformas så att alla förstår att om de hjälps åt hela vägen genom bearbetningskedjan minimerar man att spånor stannar kvar i detaljen. Det är viktigt att det finns en öppen dialog mellan alla som är involverade i bearbetningskedjan och att vi jobbar mot samma mål. Det går inte att bevisa att detaljen går trögare genom bearbetningskedjan på grund av spånproblemen men däremot har genomloppstiden ökat det senaste året dock utan att ramarna för måltiden överträds.. 8WJLYDUH:. )|UIDWWDUH: ([DPLQDWRU: +DQGOHGDUH: 3RlQJ +XYXGlPQH 6SUnN:. Högskolan Trollhättan/Uddevalla, Institutionen för Teknik Box 957, 461 29 Trollhättan Tel: 0520-47 50 00 Fax: 0520-47 50 99 E-post: teknik@htu.se Annika Andersson Oskar Jellbo Stig Andersson, Volvo Aero Corporation 10 1LYn C Maskinteknik ,QULNWQLQJ Produktion Svenska 1XPPHU: 2002:29M 'DWXP:. 2002-04-21.

(3) ',66(57$7,21 6XUYH\RIPHWDOFKLSSUREOHPLQ** 'HSDUWPHQWDW9ROYR$HUR&RUSRUDWLRQ 6XPPDU\ Department 9460 at Volvo Aero Corporation have a current problem with metal chips remaining in the assembly of GG8 (Gas Generator), used in the stationary engine PWA GG8. This means that when the engine is running metal chips can get caught between close running components such as seals and guides within the assembly and cause damage to the parts. The first processes used during manufacture of the gas generator are assembly and turning. Covers to prevent chips dropping into the generator are fitted at the beginning of the process. These covers remain on until the assembly is complete. There are no problems with keeping the covers in place during the process stages used in the manufacturing of the generator. Discussions have been made with the operators regarding their opinion on the current metal chip problems. From these discussions the operations, which are most likely to allow chips to get past the covers, are processes 600, 700 and 800. The operator reference documents need to be reworded in such a way that everyone understands that by helping each other during the component manufacturing process the number of metal chips found in the component can be minimised. It is important that there is an open dialog between everyone that is involved in the component process and that they all work to achieve the same goal. There is no way to prove that the component moves slower through the component process because of the metal chip problems, but the processing times have increased during the last few years, although without violating the time schedule. Here the student is supposed to write his summary. Hopefully, the student has arrived at some interesting conclusions, so that the upper half of this page will be stuffed with appropriate information.. 3XEOLVKHU:. $XWKRU: ([DPLQHU: $GYLVRU: 6XEMHFW /DQJXDJH:. University of Trollhättan/Uddevalla, Department of Technology Box 957, S-461 29 Trollhättan, SWEDEN Phone: + 46 520 47 50 00 Fax: + 46 520 47 50 99 E-mail: teknik@htu.se Annika Andersson Oskar Jellbo Stig Andersson, Volvo Aero Corporation Mechanical Engineering, Production Swedish 1XPEHU: 2002:29M 'DWH: April 1, 2002.

(4) )|URUG Projektet kom till som en del av utveckling och problemåtgärd på avdelning 9460 samt en naturlig avslutning på COOP. Jag vill tacka samtliga som kommit med värdefulla idéer och synpunkter. Ett särskilt tack till personalen på avdelningen och framförallt min handledare Stig Andersson.. Trollhättan 2002-04-02. Annika Andersson.

(5) Innehållsförteckning. 6DPPDQIDWWQLQJ 2 6XPPDU\ 3 )|URUG4 ,QOHGQLQJ 7 %DNJUXQG 3UHVHQWDWLRQDY9$& 0nO 0HWRG $YJUlQVQLQJDU 3URGXNW3URGXNWLRQVEHVNULYQLQJ8 %HDUEHWQLQJVNHGMDQI|U** 2.1.1 Montering Operation 100...........................................................................9 2.1.2 Svarvning Operation 200 .........................................................................10 2.1.3 SNC svarvning Operation 250.................................................................10 2.1.4 SNC svarvning Operation 300.................................................................10 2.1.5 Rengörning Operation 400 ......................................................................10 2.1.6 Gradning Operation 500 ..........................................................................10 2.1.7 Arborrning Operation 600 .......................................................................11 2.1.8 FNC fräsning Operation 700....................................................................12 2.1.9 FNC fräsning Operation 800....................................................................12 2.1.10 Gängning Operation 850..........................................................................12 2.1.11 Finborrning Operation 1170 ....................................................................12 2.1.12 Finborrning Operation 1190 ....................................................................12 2.1.13 Rengörning Operation 1300.....................................................................13 2.1.14 Borrning Gradning Gängning Operation 1400 ........................................13 2.1.15 Rengörning Operation 1420.....................................................................13 2.1.16 Penetrant Flouresent/FPI Operation 1450................................................13 2.1.17 Mätmaskin Operation 1480 .....................................................................13 2.1.18 Kontroll Operation 1500..........................................................................13 2.1.19 Justering Operation 1700.........................................................................13 2.1.20 Kontroll Operation 1800..........................................................................13 2.1.21 Montering Borrning Gradning Operation 1820 .......................................14 2.1.22 Svarvning Operation1840 ........................................................................14 2.1.23 Hålslipning Operation 1900.....................................................................14 2.1.24 Rengörning Operation 2000.....................................................................14 2.1.25 Penetrantprov/FPI Operation 2100 ..........................................................14 2.1.26 Mätmaskin Operation 2200 .....................................................................14 2.1.27 Spolning Operation 2650.........................................................................14 2.1.28 Kontroll Operation 2700..........................................................................15 2.1.29 Montering Operation 3100.......................................................................16 2.1.30 Mätmaskin Operation 3200 .....................................................................17 2.1.31 Fräsning Operation 3300 .........................................................................17 2.1.32 Finborrning Operation 3400 ....................................................................18 2.1.33 Gradning Operation 3500 ........................................................................18 2.1.34 Rengörning Operation 3600.....................................................................18.

(6) . . 2.1.35 Mätmaskin Operation 3700 .....................................................................18 2.1.36 Kontroll Operation 3800..........................................................................18 %HDUEHWQLQJVNHGMDQ** 18 7LOOYlJDJnQJVlWWDQDO\V19 5HVXOWDW 19 8QGHUODJ 6SnQVN\GG 7LGLJDUHOlJJDVSnQNRQWUROOHU ([WUDILEHURSWLN 6SHFLDOYHUNW\J 6OXWVDWV20 %LODJRU21.

(7) ,QOHGQLQJ Denna rapport utgör resultatet av ett examensarbete vid Högskolan i TrollhättanUddevalla utfört i samarbete med Volvo Aero Coperation i Trollhättan. Arbetet har utförts på avdelning 9460 i X-verkstaden, vilket tillhör området civilt flyg. Examensarbetet är det avslutande momentet i utbildningen till Maskiningenjör med inriktning mot produktion. Arbetet går ut på att titta i bearbetningskedjan för detalj GG8 och kartlägga var i kedjan som det kan tänkas troligt att spånor tar sig in i och stannar kvar i detaljen. Utbildningen omfattar 120 poäng och av dessa utgör examensarbetet 10 poäng.. %DNJUXQG Avdelningen 9460 på Volvo Aero Corporation har problem med kvarvarande spånor i detaljen GG8 (Gas Generator), som sitter i en stationär motor. Detta innebär att spånorna kan fastna i guiderör och andra trånga utrymmen i detaljen. Det förekommer dock inte att en detalj levereras med en kvarvarande spåna. Rent hypotetiskt kan man tänka sig vilka konsekvenser som kan inträffa. Förödande är om spånan inte stannar i filtret utan följer med och skadar lager, kugghjul eller täpper igen oljemunstycken. Det kan även bli dryga böter om det visar sig att en spåna orsakat motorhaveri. Eftersom det är liknande bearbetning på GG8-1 och GG8-2 görs ingen skillnad mellan dem ur spånsynpunkt. Bearbetningskedjan för GG8-2 är något längre än för GG8-1 på grund av att den beläggs med nickel. GG8-1 används när man kör med flytande bränsle och GG8-2 när man använder gas som drivkraft.. 3UHVHQWDWLRQDY9$& Volvo Aero Corporation är ett helägt dotterbolag till AB Volvo. Volvo Aero har cirka 4000 anställda, varav 3100 i Sverige. Huvudkontoret ligger i Trollhättan. Företaget har även verksamhet i Stockholm, Malmö, Norge, England och USA. Företagets fem affärsområden är; militära och civila flygmotorer, civilt motorunderhåll, aviation support, service, rymd, landbaserade och marina gasturbiner. Civila flygmotorer utvecklar och tillverkar motorkomponenter till ett tiotal olika motorprogram, vilket betyder att Volvo Aero medverkar i 80 % av alla större motorprogram. På rymdsidan är Volvo Aero världens största kommersiella leverantör av raketbrännkammare och utloppsmunstycken. Avdelningen 9460, där detta projekt har genomförts, har cirka 40 anställda. De tillverkar detaljen GG8 samt Case Compressor ITM ASSY. Case Compressor IMT ASSY JT8 är en detalj som tillverkas för flygplan..

(8) På avdelningen görs också även en viss bearbetning av Case Fan och Case LPT som sitter i JASmotorn.. 0nO Målet med projektet är att se om det finns spånor i detaljerna GG8-1 och GG8-2 och även kartlägga var i bearbetningskedjan det kan verka troligt att spånor kommer in. Målet är att föreslå åtgärder och eventuellt beräkna kostnader för åtgärdsförslagen.. 0HWRG Arbetsmetoden har utformats genom diskussioner i arbetsgruppen och tillsammans med handledaren på Volvo Aero. Även kontakter med sakkunniga i varje operation har tagits. Operationsunderlagen och bearbetningskedjan för detaljen har studerats för att få en egen bild av detaljen GG8. Det har varit flera saker som varit avgörande för hur arbetet skulle läggas upp, dels se om personalen använder de spånskydd som finns och om de har bra passform eller om det ska tas fram nya skydd.. $YJUlQVQLQJDU Examensarbetet gäller endast bearbetningen av GG8-1 och GG8-2.. 3URGXNW3URGXNWLRQVEHVNULYQLQJ GG8-1 och GG8-2 är två likartade detaljer som ingår i en stationär motor vilken genererar el och värme. GG8-1 drivs med flytande bränsle och GG8-2 drivs med hjälp av gas. Eftersom det är likartad bearbetning på detaljerna görs ingen skillnad på dem om inget annat redovisas. Spånproblem gäller generellt för båda detaljerna. Se GG8-1 bilaga 1.. %HDUEHWQLQJVNHGMDQI|U** I kontrollen, innan sista hopsvetsning, ska rör blåsas ur för att minimera riskerna för att spånor ska bli kvar i detaljen. Detaljen svetsas ihop till en hel detalj i svetskompletten och det ska inte finnas några kvarvarande spånor i detaljen från tidigare bearbetningar. Första bearbetningen på avdelning 9460 är montering och svarvning. Spånskydden som ska monteras i första operationen är på under hela bearbetningen. Dessa sitter bra på och är inte ivägen för bearbetning. Den gula maskeringstejpen som sätts över hålen sitter inte alltid kvar eftersom den inte tål kylvattnet. Se bilaga 1.

(9) 0RQWHULQJ2SHUDWLRQ )DNWD Skyddspluggar och maskeringstejp monteras på detaljen som ett skydd för att metallspånor inte ska komma in i detaljen under bearbetning. $QDO\V Operatören upplever inte att det är besvärligt att använda skydden. De är lätta att montera på och sitter inte ivägen för att bearbeta detaljen.. )LJXU*ULV|UDRFK$NKnOHWSnGHWDOM**.

(10) 6YDUYQLQJ2SHUDWLRQ )DNWD Operatören monterar på ett skyddslock innan manuell svarvning. I slutet av bearbetningen demonteras ett av spånskydden, sedan går detaljen vidare med spånskydd på till nästa operation. $QDO\V Spånskydden ska sitta på hela bearbetningskedjan igenom. För att kunna bearbeta detaljen i en del operationer måste en del skydd tas bort. Det är viktigt att skydden inte tappas bort utan att de följer med detaljen. 61&VYDUYQLQJ2SHUDWLRQ Bearbetar detaljen enligt ett Nc-program och monterar på ett gängskydd. 61&VYDUYQLQJ2SHUDWLRQ Bearbetar detaljen enligt ett Nc-program.. 5HQJ|UQLQJ2SHUDWLRQ )DNWD I operationen måste spånskydden plockas bort för att de sitter ivägen när detaljen ska rengöras och spolas med olika vätskor. De demonterade skydden ska sättas tillbaka igen efter tvättning. $QDO\V Här är underlaget ändrat för att se till att spånskydden verkligen sätts på igen. I den här operationen tittar de inte efter spånor men det syns i silarna som är anslutna till rengöringsmaskinen om det varit mycket spånor i detaljen.. I vissa fall kan det vara redan här en del av skydden glöms bort. *UDGQLQJ2SHUDWLRQ )DNWD Detaljen gradas enligt underlaget. $QDO\V Risken att det blir några spånor av gradningen är minimal..

(11) $UERUUQLQJ2SHUDWLRQ )DNWD Arborrning är en form av borrning men man använder ställbara svarvverktyg. Detaljen sitter still och verktyget roterar Operatören ska demontera en del av spånskydden, och montera skyddslocket i AK-hålet. Se figur nedan. Operatören ska montera maskeringskuddar och efter bearbetning demontera skyddslocket ur AK-hålet. Därefter ska operatören dammsuga och torka bort spånor för att sedan montera på spånskydden igen. $QDO\V Det är viktigt att operatören dammsuger och inte blåser bort spånor. Om högtryck används är det risk för att spånor fastnar i trånga utrymmen.. )LJXU$.KnOLGHWDOM**.

(12) )1&IUlVQLQJ2SHUDWLRQ )DNWD Bearbetar detaljen enligt programmet. $QDO\V I operationsunderlaget står det inget om att spånskydd ska användas utan det tas för givet att alla gör det, vilket inte alltid är fallet. Eftersom detaljen även körs under natten i den här operationen är det viktigt att det finns reservskydd liggande. )1&IUlVQLQJ2SHUDWLRQ )DNWD Demonterar spånskydd, plastlock och plugg enligt operationsunderlag. Monterar på spånskyddet igen och kontrollerar att det sitter skydd i ”grisöronen”. *lQJQLQJ2SHUDWLRQ )DNWD I den här operationen är det utvändig bearbetning som gäller så det är ingen risk att spånor kommer in i detaljen. $QDO\V Spånskydden sitter inte i vägen. )LQERUUQLQJ2SHUDWLRQ )DNWD Finborrning innebär att operatören färdigbearbetar ett redan borrat hål till noggrannare krav på dimension, lägesriktighet och ytfinhet. Vid finborrning används vanligtvis en speciell skärolja för att uppnå bättre bearbetningsresultat. $QDO\V Det är viktigt att ett speciellt munstycke används när dammsugning av spånor sker, efter bearbetning. Skäroljan gör att spånor inte åker ut så lätt. Ytterligare en åtgärd är att ta ner detaljen på ett speciellt sätt för att undvika att det finns spånor kvar i detaljen efter bearbetning. )LQERUUQLQJ2SHUDWLRQ Se tidigare operation kapitel 2.1.11.

(13) 5HQJ|UQLQJ2SHUDWLRQ Se tidigare rengöring, kapitel 2.1.5 %RUUQLQJ*UDGQLQJ*lQJQLQJ2SHUDWLRQ )DNWD Vissa spånskydd plockas bort på grund av att de sitter i vägen för bearbetning. Efter bearbetning ska spånor dammsugas bort och även den stora gängan vid hålen rensas från spånor. $QDO\V I operation 1400 kan det skrivas in i underlaget att alla spånskydd ska transporteras tillbaka till operation 100. I resten av bearbetningskedjan är det ingen eller väldigt liten risk att spånor kan komma in i detaljen. 5HQJ|UQLQJ2SHUDWLRQ )DNWD Här är enda skillnaden mot tidigare rengöring att även torkning av detaljen är med, för att den ska vidare till nästa operation (penetrant). 3HQHWUDQW)ORXUHVHQW)3,2SHUDWLRQ )DNWD I denna operation ses ytan över på detaljen. 0lWPDVNLQ2SHUDWLRQ )DNWD Här sitter skydden i vägen och de behöver inte vara på, för det är ingen bearbetning i den här operationen. .RQWUROO2SHUDWLRQ I denna operationen kontrolleras föregående operation. -XVWHULQJ2SHUDWLRQ Om det är något avvikande i operation 1500 justeras det i denna operation. .RQWUROO2SHUDWLRQ Kontroll efter justering..

(14) 0RQWHULQJ%RUUQLQJ*UDGQLQJ2SHUDWLRQ )DNWD I den här operationen monteras en stålring utvändigt. $QDO\V Det finns ingen risk för spånbildning i denna operation. 6YDUYQLQJ2SHUDWLRQ )DNWD Svarvar enligt program, sätter på ett spånskydd på hubben för att inte få in spånor. +nOVOLSQLQJ2SHUDWLRQ )DNWD Här tejpas de utsatta hålen, så skydden sitter inte ivägen. 5HQJ|UQLQJ2SHUDWLRQ Se tidigare kapitel 2.1.5 3HQHWUDQWSURY)3,2SHUDWLRQ Detaljen genomgår en penetrantoperation. 0lWPDVNLQ2SHUDWLRQ Detaljen genomgår en mätoperation. 6SROQLQJ2SHUDWLRQ )DNWD Detaljen läggs i ett stort kar. Därefter ansluts flera slangar för att spola igenom vatten under tryck. Vattnet spolar växelvis åt olika håll igenom detaljen. Detaljen spolas så länge det kommer ut spånor som fastnar i filtret. $QDO\V Det är olika sorts spånor som fastnar i filtret; frässpånor, svarvspånor och borrspånor. Tyvärr kan man inte se från vilken operation spånorna kommer ifrån. Hur många spånor som sköljs ut finns ingen statistik på men det har ökat markant sedan ett år tillbaka. Detaljen har inte fått mer måltid men under ett år har tiden i denna operation ökat. Måltid eller ledtid är den tid som har tilldelats för att färdigställa detaljen i just den operationen..

(15) .RQWUROO2SHUDWLRQ )DNWD I den här operationen har en extra spånkontroll. lagts in. Kontrollen har ökats med två timmar för att undersöka om spånor eventuellt finns kvar i detaljen. Operation 2650 ska få en likvärdig fiberoptik som operation 2700 har och får då lättare att upptäcka spånor. $QDO\V När fiberoptiken anländer ska det inte behövas så mycket tid som går åt idag för att undersöka detaljen, eftersom det inte sker någon bearbetning emellan operationerna..

(16) 0RQWHULQJ2SHUDWLRQ )DNWD I den här operationen monteras bussningar som sitter i motorfästen. Gummiring, guiderör (Se figur 2.4) och gängspiraler monteras även på detaljen i den här operationen. $QDO\V Det är viktigt att montera gängspiralen på rätt sätt och att få med sig medbringartapparna ut. (Se figur 2.5) Om de åker in i detaljen kan de ställa till lika mycket problem som en spåna kan göra. Delen av medbringartappen är 6-8 mm stora.. )LJXU*XLGHU|U. )LJXU0HGEULQJDUWDSS.

(17) 0lWPDVNLQ2SHUDWLRQ Detaljen genomgår en mätoperation i en mätmaskin )UlVQLQJ2SHUDWLRQ Detaljen bearbetas manuellt. När guiderören bearbetas kan operatören skydda dem från spånor genom att stoppa in något slags skydd i de två gänghålen exempelvis papper. (Se figur nedan). )LJXU*lQJKnOSnGHWDOMHQ**.

(18) )LQERUUQLQJ2SHUDWLRQ )DNWD I den här operationen färdigbearbetar operatören hålen i bussningarna som sitter i motorfästena. Det är utvändig bearbetning. $QDO\V Ingen risk för spånor. *UDGQLQJ2SHUDWLRQ )DNWD I operation gradning, bryts kanter på detaljen efter finborrning och fräsning. $QDO\V Det är ingen risk att få in spånor i detaljen vid det här tillfället. 5HQJ|UQLQJ2SHUDWLRQ Se tidigare kapitel 2.1.5 0lWPDVNLQ2SHUDWLRQ Mäter detaljen enligt underlag .RQWUROO2SHUDWLRQ )DNWD Det är en slutkontroll för detaljen innan leverans till kund. $QDO\V Den här operationen har inte fått mera måltid, men om man tittar tillbaka har genomsnittstiden ökat under det senaste året. Dock hålls ramarna för måltiden. Problemet om kvarvarande spånor finns i detaljen så här långt fram i bearbetningskedjan är att det blir besväligt att få ut spånorna ur detaljen eftersom den är komplett.. %HDUEHWQLQJVNHGMDQ** Bearbetningskedjan är i stort sett samma som GG8-1 men det tillkommer en invändig nickelbeläggning i detaljen, vilket medför att detaljen genomgår en rengöring och mäts ytterligare en gång..

(19) 7LOOYlJDJnQJVlWWDQDO\V Alla operationsunderlag lästes igenom och detaljen följdes genom hela bearbetningskedjan, vilket var svårt eftersom operatörerna arbetar olika skift på avdelningen. Därefter studerades om operatören använde de spånskydd som stod i underlagen. Med operatörens hjälp undersöktes om spånskydden sitter bra på och att de inte är ivägen under själva bearbetningen. Efter att ha skaffat en egen bild av bearbetningskedjan funderade jag på vilka orsaker som ställer till spånproblem. Diskussioner fördes med operatörerna om deras åsikter gällande spånproblemen. Utifrån detta tittade jag närmare på, bland annat operation 600, 700 och 800 där detaljen bearbetas på ett sådant sätt att det är svårt att skydda den ifrån att få in spånor.. 5HVXOWDW Målet med uppgiften var att ta reda på varför det finns kvar spånor i detaljen. Under arbetets gång har även funderingar dykt upp som varit av stor vikt att reda ut innan arbetet har kunnat fortsätta. Frågor som ställts har varit varför det inte blir några spånor i detaljen när man är runt och tittar på bearbetningskedjan och pratar med operatörerna. Är det så att när problemen diskuteras och att bearbetningskedjan för detalj GG8 granskas skärps kontrollen och operatörerna använder de skydd som står till förfogande. De flesta operatörer som bearbetar detaljen sätter på skydd som ska stoppa spånor från att komma in i detaljen och de dammsuger även efter bearbetning för att reducera spånor. Det går inte att bevisa att detaljen går trögare genom bearbetningskedjan på grund av spånproblemen men däremot har genomloppstiden ökat det senaste året. Se bilaga 2, 3 och 4.. 8QGHUODJ En av funderingarna som fanns var om underlagen är tillräckligt bra utformade. I de flesta operationsunderlagen står det klart och tydligt vad som ska göras i varje operation men flera av underlagen skulle behövas uppdateras. Förutom en uppdatering skulle det vara bra om det skrivs mer tydligt vad det är man ska göra i operationen. En annan viktig del är, läser operatörerna igenom varje operationsunderlag innan detaljen bearbetas eller har de gjort operationen så många gånger att man ignorerar det?.

(20) 6SnQVN\GG Det måste till bättre och tätare skydd som är lätta att sätta på utan att det finns risk för att de viker sig. Operatörerna bör verkligen förstå att det är viktigt att de dammsuger och inte blåser bort spånor för att det kan bli motsatt effekt att spånor kilas fast av det höga trycket.. 7LGLJDUHOlJJDVSnQNRQWUROOHU Om spånkontroller läggs in tidigare i bearbetningskedjan kommer man inte åt alla spånor. Detta på grund av att det kommer in nya spånor efter de senaste bearbetningar och att detaljen snurras vid transport vilket gör att kvarvarande spånor lossnar.. ([WUDILEHURSWLN Det har lagts in en extra spånkontroll med fiberoptik i operation 2700. Anledningen till detta är att operation 2650 har en äldre fiberoptik som inte alltid hittar spånorna. Avdelningen har köpt in en mer avancerad fiberoptik till operation 2650, vilket medför att den extra kontrollen kommer att försvinna.. 6SHFLDOYHUNW\J Det behövs finare redskap så att man upptäcker spånorna tidigare och bättre gripklor för att ta ur spånor. Det finns få specialverktyg för att plocka ut upphittade spånor men, uppfinningsförmågan är stor bland medarbetarna. De har tillverkat egna verktyg som fungerar bra men är klumpiga. Det behövs koncentration och uthållighet för att få loss en del spånor som kilat sig fast i den smala delen av guiderören.. 6OXWVDWV En av de största åtgärderna för att reducera kvarvarande spånor i detaljen är att uppdatera underlagen, eftersom om man påpekar och ifrågasätter om spånskydd finns på under hela bearbetningskedjan blir det en tillfällig förbättring av spånproblemen. Underlagen ska utformas så att alla förstår att om de hjälps åt genom bearbetningskedjan minimerar man att spånor finns kvar i detaljen. Det är viktigt att det finns en öppen dialog mellan de som är involverade. Och att de jobbar mot samma mål. Detta kräver ett engagemang från ledningens sida att försöka få alla att förstå om vi samarbetar kan spånorna elimineras. De flesta operatörer har små knep till exempel egentillverkade skydd. Att samla ihop fakta och sedan utvärdera dem kan göra att alla arbetar på likadant sätt, vilket ger en jämnare kvalité. Om spånor mot förmodan finns kvar i detaljen behövs det bättre och smidigare verktyg för att avlägsna spånorna på ett enkelt sätt..

(21) %LODJRU.

(22) %LODJD. 'HWDOM**.

(23) Bilaga 2 Bilaga 3. 2S** Genomsnittligredovisadtid. Måltid. 7LPPDU. 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 0103 0104 0105 0106 0107 0108 0109 0110 0111 0112 0201 0202 0nQDG.

(24) 2S** Genomsnittlig redovisad tid. Måltid. 6,00. 4,00 3,00 2,00 1,00. 0nQDG. 02 02. 02 01. 01 12. 01 11. 01 10. 01 09. 01 08. 01 07. 01 06. 01 05. 01 04. 0,00 01 03. 7LPPDU. 5,00.

(25) 2S** Måltid. 0nQDG. 2 02 0. 1 02 0. 2 01 1. 1 01 1. 01 1. 0. 9 01 0. 8 01 0. 7 01 0. 6 01 0. 5 01 0. 4 01 0. 3. 10,00 9,00 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 01 0. 7LPPDU. Genomsnittlig redovisad tid.

(26)

No results found