• No results found

Marint skräp Motion 2020/21:2931 av Fredrik Christensson och Rickard Nordin (båda C) - Riksdagen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Marint skräp Motion 2020/21:2931 av Fredrik Christensson och Rickard Nordin (båda C) - Riksdagen"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Enskild motion C

Motion till riksdagen

2020/21:2931

av Fredrik Christensson och Rickard Nordin (båda C)

Marint skräp

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krav på en översyn av ansvaret och kostnaderna för städning av stränder på grund av marint skräp och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Sverige har en mycket lång kust med öppna stränder rakt mot öppet västerhav. Det stormar ofta på Västerhavet och resultatet av dessa häftiga vågors färd mot land möter vi varje höst och vår i form av uppspolat marint skräp på stränderna.

Eftersom skräpet oftast är identifierbart med tydliga avsändare så är det lätt att förstå att det inte är skräp som slängts på stränderna av turister eller kommuninvånare. En rapport från Kusträddarna 2014 visar på att västkusten i Sverige drabbas hårt av maritim

nedskräpning från andra länder. Av det marina skräpet längs västkusten beräknas ca 80 procent komma från andra länder. Denna situation kan i mångt och mycket liknas vid den olja som med strömmar och vågor under hösten 2011 och vid andra tillfällen flutit in mot västkusten och upp på klipporna. Här har staten tagit ett tydligt kostnadsansvar, vilket också borde vara det mest logiska när det gäller all nedskräpning som flyter i land från havet.

Kustkommunerna saknar idag resurser för att hantera de stora mängder marint skräp från internationellt vatten som sköljer upp på kustlinjerna. Viss del av strandstädningen sköts med hjälp av tillfälliga projektmedel, som är svåra att planera långsiktigt utifrån,

(2)

2

samtidigt som mängden skräp ökar stadigt och kostnaderna för att hålla rent blir allt svårare att bära. Följden blir att många stränder är ostädade.

Skräp tolkas enligt gammal lag som kommunalt ansvar utifrån aspekten att det handlar om vanlig renhållning och vardaglig nedskräpning, vilket mycket riktigt är kommunens ansvar. Men det kan knappast gälla när vi idag måste leva med den stora mängd marint skräp som från de stora vida haven flyter iland på västkusten år ut och år in. Därför behövs en översyn av ansvar och kostnader för städning av nedskräpade kuststränder likaväl som det krävs ett nationellt initiativ för att föra upp samma problematik med ansvar för marint skräp på den internationella agendan.

Det är inte bara stora turistvärden som går förlorade; den stora andelen skräp som kommer från havet förstör också mycket strandnära bete. Det är ett problem för djur-hållningen men också för den biologiska mångfalden. Utan betande djur växer marker igen och mycket av det vi uppskattar går förlorat.

Det gäller att finna en långsiktig lösning vad avser finansiering av städning av stränder men också internationella insatser och initiativ från statens sida så att vi får en

lagstiftning som stödjer natur- och miljövårdens mål att det är förbjudet att skräpa ned och att förorenaren betalar. Detta bör ges regeringen tillkänna.

References

Related documents

För att ta till vara barnets rätt i sådana fall föreslår utredningen att det införs en bestämmelse i lagen (1985:367) om internationella faderskapsfrågor (IFL), om att

rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap, enligt vilken ett äktenskap som ingåtts enligt utländsk lag inte erkänns om någon av parterna vid tidpunkten

Mot denna bakgrund är det viktigt att en lagändring av detta slag fortsatt kompletteras med insatser som syftar till att uppmärksamma och vid behov ge stöd till de personer (oftast

Ett förslag om skärpt lagstiftning kring erkännande av utländska månggiften bör även åtföljas av en beskrivning av exempelvis vad det kan innebära för barn om fler

En förändring av dagens regelverk är önskvärd då nuvarande lagstiftning kan medföra otydlighet angående bland annat försörjningsplikt vid bedömning av rätt till bistånd, samt

TRIS anser heller inte att undantag ska kunna göras från erkännandeförbudet gällande barn- eller tvångsäktenskap, även om synnerliga skäl föreligger.. En rättsstat som

Enligt hälsoministeriets siffror (2016) utsätts 42 procent av kvinnor i Tanzania för könsbaserat våld under sin livstid, och 30 procent rapporteras ha utsatts under det senaste

FN:s råd för mänskliga rättigheter har gett mandat till en särskild rapportör med uppgift att särskilt bevaka situationen vad gäller de mänskliga rättigheterna i landet,