En nordisk marinoperation i Arktis – Möjligheter och problem : Marina samarbetsmöjligheter för Sverige, Norge och Danmark i Arktis

(1)

Loading global warming...

54%

Loading global war?

En nordisk marinoperation i Arktis – Möjligheter och problem.

Marina samarbetsmöjligheter för Sverige, Norge och Danmark i Arktis.

HAKKARAINEN

(2)

En nordisk marinoperation i Arktis – Möjligheter och problem.

Marina samarbetsmöjligheter för Sverige, Norge och Danmark i Arktis.

Självständigt arbete (15 HP) 1OP147

Författare

Flaggkadett Daniel Hakkarainen

Handledare

Jacob Westberg

Program/kurs

OP Naut 09/12, SA VT 2012, 1OP147

Antal ord

(3)

OP 09/12 Naut

Sammanfattning

Den senaste tidens klimatutveckling har påverkat situationen i Arktis. För 10 år sedan hade de arktiska länderna inga uttalade arktiska strategier men klimatutvecklingen har skapat ett behov av dessa strategier. Tidigare otillgängliga områden blir nu tillgängliga vilket enligt vissa bedömare skapar en kapplöpning om Arktis och dess resurser. I takt med en allt mer ansträngd ekonomi för de nordiska länderna ökar viljan att finna militära samarbeten för att få ner kostnader och hitta synergieffekter. Syftet med studien är att belysa vilka olika nationella överväganden och intressen som kan påverka Sverige, Norge och Danmarks syn på Arktis samt hur detta kan påverka ett marint samarbete i området.

Studien gör en kvalitativ textanalys av officiella dokument från Sverige, Norge och Danmark för att redogöra för likheter och skillnader i ländernas syn på Arktis.

Mål/intresse, säkerhetshot, medel och marinförmåga analyseras varefter tre scenarion åskådliggör marina samarbetsområden i Arktis.

Resultatet visar att det till stor del råder strategisk samsyn dock skiljer sig dansk syn på säkerhetshot i Arktis från svensk och norsk syn. Det finns flertalet potentiella marina

(4)

Begrepp och förkortningar

AIP Air Independent Propulsion, Luftoberoende maskineri som ökar

en konventionell ubåts uthållighet under ytan från dagar till veckor.

Arctic five De fem Arktiska länderna med kust mot Norra ishavet. Danmark,

Kanada, Norge, Ryssland och USA.

Arktis Det finns olika definitioner vad avser Arktis som område. Detta

beror på i vilket syfte definitionen görs. I denna studie avses med ”Arktis” allt norr om N66° 33' 39” det vill säga medellatituden för polcirkeln år 2000.1

BEAC Barents Euro-‐Arctic Council.

CLCS Commission on the Limits of the Continental Shelf.

Danmark Med ”Danmark” avses Konungariket Danmark inkluderande

riksgemenskapen Grönland och Färöarna.

EU European Union.

FOST Flag Officers Sea Training, brittiska experter på örlog som

validerar och utvärderar marina enheter.

IMO International Maritime Organization (FN organ)

ML01/02 Marinens insats i Libanon 01/02, genomfördes 2006-‐2007 för att

säkra sjövägarna till Libanon inom ramen för UNIFIL, United Nations Interim Force in Lebanon. Uppgifterna var att förhindra smuggling, säkra sjövägarna till Libanons hamnar samt övervaka libanesiskt sjöterritorium. Insatsen utgjordes av en stödenhet på Cypern och två korvetter av GÄVLE-‐klass som löste av varandra.

ME01/02 Marinens insats i EUNAVFOR 01/02, under två perioder har

svenska örlogsfartyg deltagit i EUs FN stödda Operation Atalanta. Operationen syftar till att skydda sjöfarten från piratverksamhet samt skydda mattransporter till Somalia. Under ME01 2009 deltog korvetterna HMS STOCKHOLM och HMS MALMÖ samt stödfartyget HMS TROSSÖ. Under ME02 deltog 2010 deltog HMS CARLSKRONA som dessutom tjänstgjorde som Force

Headquarters med en svensk amiral som chef för hela Operation Atalanta.

MPA Maritime Patrol Aircraft, flygplan anpassat för sjöövervakning.

1_{Lantmäteriet
om
polcirkeln,}

www.lantmateriet.se/upload/filer/kartor/geodesi_gps_och_detaljmatning/geodesi/vanliga_fragor/Polcirkeln.pdf, [Hämtad den 2012-‐05-‐15] s. 3.

(5)

OP 09/12 Naut

MPRA Maritime Patrol and Reconnaissance Aircraft, flygplan anpassat

för sjöövervakning.

NATO North Atlantic Treaty Organization.

NGU Nästa Generations Ubåt, svenska ubåtsprojekt A26. Två stycken

beställda ubåtar, beräknas levereras 2018-‐2019.

PFP (PFF) Partnership for Peace (Partnerskap För Fred), NATO program för

att skapa tillit, förtroende och samverkan mellan NATO och icke NATO-‐länder.

SAM Surface to Air Missile, luftvärnsrobot.

SAR Search And Rescue, Flyg-‐ och sjöräddning.

SSBN Submarine Ballistic Missle Nuclear, Strategisk kärnvapenbärande

atomubåt.

SSM Surface to Surface Missile, sjömålsrobot.

SUCBAS Sea Surveillance Cooperation Baltic Sea,

Sjöövervakningssamarbete rörande Östersjön och dess inlopp. Medlemsländer är Finland, Sverige, Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen och Polen.

Smyganpassning Även kallat ”Stealth”. Åtgärder för att minska ett fartygs optiska, elektromagnetiska, magnetiska, hydroakustiska och värme signatur. Med smyganpassning minskas upptäcks sannolikheten.

UNCLOS United Nations Convention on the Law of the Sea, FNs

(6)

SAMMANFATTNING ... 3

BEGREPP OCH FÖRKORTNINGAR ... 4

1 INLEDNING ... 8

1.1

Bakgrund ... 8

1.2

Problemformulering ... 9

1.3

Syfte och frågeställning ... 9

1.4

Avgränsningar ... 9

1.5

Tidigare forskning ... 10

1.6

Metod ... 11

1.6.1

Metod och disposition ... 11

1.6.2

Källkritik och urval ... 12

2 TEORI ... 13

2.1

Mål/intressen, säkerhetshot och medel ... 13

2.2

Det vidgade säkerhetsbegreppet ... 13

2.2.1

Militära sektorn ... 14

2.2.2

Politiska sektorn ... 14

2.2.3

Samhällssektorn ... 14

2.2.4

Ekonomiska sektorn ... 15

2.2.5

Ekologiska sektorn ... 15

3 EMPIRI ... 16

3.1

Mål/intressen ... 16

3.1.1

Sverige ... 16

3.1.2

Norge ... 16

3.1.3

Danmark ... 17

3.2

Säkerhetshot ... 17

3.2.1

Övergripande syn på Arktis. ... 17

3.2.2

Sverige ... 18

3.2.3

Norge ... 19

3.2.4

Danmark ... 21

3.3

Medel ... 22

3.3.1

Sverige ... 22

3.3.2

Norge ... 23

3.3.3

Danmark ... 24

3.4

Marina förmågor ... 25

3.4.1

Sverige ... 25

3.4.2

Norge ... 29

3.4.3

Danmark ... 30

4 ANALYS OCH DISKUSSION ... 32

4.1

Likheter och skillnader ... 33

4.2

De marina förmågorna kopplade mot tre scenarier ... 34

(7)

OP 09/12 Naut

4.2.2

Incident/kris ... 36

4.2.3

Fredsframtvingande insats ... 37

5 AVSLUTANDE ORD. ... 39

5.1

Förslag till fortsatt forskning ... 40

REFERENSFÖRTECKNING ... 41

(8)

1 Inledning

1.1 Bakgrund

De stora klimatförändringarna i Arktis presenterar stora utmaningar för de åtta arktiska länderna.2_{Det
finns
redan
idag
tvister
rörande
gränsdragningar
och}

meningsskiljaktigheter om hur havsrättskonventionen bör tolkas.3_{I
takt
med
att}

naturresurser och farleder blir tillgängliga förändras situationen i det förr så otillgängliga Arktis.4

Naturresurserna i Arktis står enligt en del bedömningar för en dryg tredjedel av världens oupptäckta naturgasreserver och drygt tio procent av oljereserverna.5_Den

stora mängd naturresurser som blir tillgänglig för världen skapar ekonomiska och energiintressen för både strandstaterna samt världens gas-‐ och oljebolag.

De tre i framtiden eventuellt farbara farlederna i Arktis: Nordvästpassagen (NWP), Nordostpassagen (NEP) och Nordpolsleden (NPR) skapar helt nya möjligheter för sjötransporter mellan till exempel Europa och Asien. Transportsträckan för en vara mellan Rotterdam och Yokohama, via Suez kanalen och pirathärjade Adenviken, är ca 11 200 distansminuter. Om transporten istället går via Arktis blir sträckan ca 6500 distansminuter.6

Den nya sjöfarten och oljeindustrin i Arktis känsliga naturområden skulle öka risken för miljöpåverkan i form av oljeutsläpp från fartyg och petroleumindustrin.7

Efter andra världskrigets slut började de nordiska länderna närma varandra vad avsåg försvarssamarbete dock omöjliggjordes detta av de olika ländernas syn på allianserna.

Idag har det nordiska försvarssamarbetet tagit ny fart vilket mynnat ut ibland annat NORDEFCO och sjöövervakningssamarbetet SUCBAS. Detta nygamla samarbete har sin militära grund i att förstärka medlemsländernas nationella försvar och med gemensamma lösningar uppnå synergieffekter.8_{En
bidragande
orsak
till
att}

nordiskt försvarssamarbete kommit upp på agendan är den ekonomiska situation som råder i Europa. Det nordiska försvarssamarbetet eftersträvar att få ner kostnader och uppnå synergieffekter. Vilka möjligheter finns för ett ökat nordiskt marint samarbete?

2_{Till
de
Arktiska
länderna
räknas
Sverige,
Norge,
Finland,
Danmark,
Island,
Kanada,
USA
och
Ryssland.}

3_{Haldén,
Peter
&
Granholm,
Niklas,
Arktis:
strategiska
frågor
i
en
region
i
förändring,
Totalförsvarets
forskningsinstitut} (FOI), Stockholm, 2008 s.10

4_{Utrikesdepartementet,
Sveriges
strategi
för
den
arktiska
regionen,
Sekretariatet
för
Svenska
ordförandeskap
i
Arktiska} rådet, Enheten för Östeuropa och Centralasien, Stockholm, 2011

2011,
s.
5.}

6_{.
Arctic
Council,
Arctic
Marine
Shipping
Assessment
2009
Report,
April
2009,
second
printing,
s.
102.}

7_{Stoltenberg,
Thorvald,
Nordisk
samarbeid
om
utenriks-‐
og
sikkerhetspolitikk,
Norska
regeringen,
Oslo,
9
februari
2009,
s.} 12-‐13.

(9)

OP 09/12 Naut

1.2 Problemformulering

Sverige, Norge och Danmark har alla egna mål och intressen i Arktis. Nationella strategiska överväganden styr länderna i deras engagemang i frågor rörande det Arktiska området. Den marina miljön i Arktis förändras. Det skapar nya möjligheter och utmaningar som genom bland annat NORDEFCO leder till ett ökat samarbete mellan de nordiska länderna.

I det marina samarbetet kan nationella förutsättningar och krav skapa friktioner och/eller synergieffekter som påverkar samarbetet. Nationella likheter och skillnader kan både bidra positivt till samarbetet men också ge negativa effekter. Det finns en vilja till marint samarbete mellan de nordiska länderna men finns förmågan till ett marint samarbete i Arktis?

1.3 Syfte och frågeställning

Syftet med denna studie är att åskådliggöra skillnader och likheter i Sveriges, Norges och Danmarks syn på Arktis som kan komma att påverka ett marint samarbete. Skiljer sig synen på Arktis eller råder det strategisk samsyn?

• Vilka nationella strategiska mål, intressen, säkerhetshot (enligt det vidgade säkerhetsbegreppet) och medel ser Sverige, Norge och Danmark i Arktis? • Vilka skillnader och likheter finns i ländernas strategiska analyser av Arktis? • Vilka statliga marina samarbetsförmågor finns inom områdena övervakning,

incident/kris och fredsframtvingande insats? 1.4 Avgränsningar

Arbetet avgränsas först till det nordiska försvarssamarbetet NORDEFCO på grund av deras uttalade vilja att samarbeta med varandra samt tillgänglig tid för studien. Island exkluderas på grund av deras låga marina förmåga. Islands militära förmåga är i hög grad annan nations/organisations.

Finland exkluderas på grund av tids-‐ och platsbrist. Dessutom är de likt Sverige EU-‐ medlem och varken har territoriella anspråk i Arktis eller är en kuststat gentemot Norra ishavet.

Sverige, Norge och Danmark skapar en intressant konstellation av länder med tillhörighet i olika organisationer och olika territoriella anspråk.

• Norge är fullvärdig NATO-‐medlem.

• Danmark är fullvärdig NATO-‐medlem samt EU-‐medlem dock inte fullvärdig EU-‐medlem då Danmark står utanför Europeiska Unionens försvarssamarbete.

• Sverige är EU-‐medlem samt Partnership For Peace-‐nation.

Med en stats marina resurser avses i denna uppsats statligt ägda fartyg och marina flygenheter. För att få en god jämförelse mellan ländernas olika marina förmågor inkluderas isbrytarförmåga, kustbevakning och försvarsmakt hos de tre länderna oavsett deras organisatoriska tillhörighet i hemlandet.

(10)

På grund av det arktiska områdets miljö och våghöjd tar denna studie inte hänsyn till fartygsenheter med en längd över allt (LÖA, kan likställas med maximal fartygslängd) under 30 meter. Författaren bedömer att de fartyg med en kortare LÖA än 30 inte kommer att verkar i en gemensam operation i Arktis utan

moderfartyg. De tre ländernas statliga fartyg som är under 30 meter idag opererar i huvudsak kustnära och skulle rimligen inte inbegripas i en gemensam marin operation i Arktis.

Amfibieförband kommer att nämnas dock kommer tonvikten i studien att ligga på sjögående enheter. Amfibieförband exkluderas då uppsatsen avser att bedöma förmågan till havs och inte i land eller i skärgårdsavsnitt.

1.5 Tidigare forskning

Delar av den tidigare forskningen tar upp situationen och utvecklingen i Arktis. Forskningen belyser vilka faktorer och problem som uppstår eller har uppstått i Arktis i takt med klimatförändringen och att den strategiska fokusen flyttas mot Arktis. Exempel på detta är Granholms och Haldéns studie, Arktis – strategiska

frågor i en region i förändring.9

Studien Nordisk säkerhetsutveckling och försvarspolitiska prioriteringar i

åtstramningens tidevarv 10 _{från
februari
2012
klargör
den
försvars-‐
och}

säkerhetspolitiska utvecklingen de senaste åren i närområdet med tonvikt på Norden. Studien visar på konsekvenser av ekonomiska åtstramningar som påverkar ländernas försvarsmakter. Det finns ett specifikt avsnitt om säkerhetsutvecklingen i Arktis. Erfarenheter från NORDEFCO samarbetet tas även upp.

Både Arktis – strategiska frågor i en region i förändring och Nordisk

säkerhetsutveckling och försvarspolitiska prioriteringar i åtstramningens tidevarv

belyser utvecklingen i Arktis till följd av klimatförändringarna. Båda studierna tar upp att en framtida utveckling kan få säkerhetspolitiska konsekvenser och att vi ser ett tydligt fokusskifte mot en militär upprustning i Arktis.

I underlagsrapporten Olja och gas i ett nytt och förändrat Arktis11_{av
bland
annat}

Niklas Granholm från 2010 återfinns en redogörelse för den strategiska dynamiken i Arktis. Studien tar upp flera intressanta aspekter som kan påverkas av klimatförändringarna till exempel sjöfart, utvinning och den stragegiska kärnvapenbalansen. Studien tar upp ett brett spektrum av intresseländer i Arktis såväl som organisationer till exempel NATO.

Överste löjtnant Reginald R. Smith, US Air Force har skrivit analys vid US Naval War College om förändringarna i Arktis och USAs beredskap som heter The Arctic: A new

9_{Haldén,
Peter,
m
fl,
2008.}

10_{Christiansson,
Magnus,
m
fl,
Nordisk
säkerhetsutveckling
och
försvarspolitiska
prioriteringar
i
åtstramningens
tidevarv,} Strategiavdelningen med folkrättscentrum, Försvarshögskolan (FHS), Stockholm 2012.

11_{Granholm,
Niklas
&
Kiesow,
Ingolf,
Olja
och
gas
i
ett
nytt
och
förändrat
Arktis.
Energifrågans
utveckling
mot
bakgrund
av}

(11)

OP 09/12 Naut

Partnership Paradigm or the Next ”Cold war”?12_{I
studien
analyseras
de
fem
arktiska}

kuststaternas agerande i Arktis. Danmarks fokus flyttas allt mer mot Arktis med bland annat inrättande av ett arktisktkommando dock ökar inte numerären enligt studien. Norge flyttar också de sitt fokus norröver, ökar i numerär samt har ett mer tydligt ställningstagande i Arktis för att försvara norska intressen enligt studien.13

Major Kenneth Modig skrev uppsatsen Vilken roll har Sverige och Svenska

Försvarsmakten att spela i det nya Arktis, med hänsyn till det vidgade säkerhetsbegreppet? Uppsatsen gör en bedömning av säkerhetsläget i Arktis och

redogör för vilken roll Försvarsmakten spela i Arktis. Modig kommer även fram till att det finns en otydlighet mellan regeringens hållning och myndigheternas uppgifter. Även om uppsatsen publicerades våren 2012 refererar Modig till perspektivstudien från 2009 trotts att det finns nyare dokument att tillgå. Det ger en något ofullständig bild.

Den lucka i forskningen som denna studie fyller är främst det marina förmågeperspektivet. Tidigare forskning har inte tittat på Sverige, Norge och Danmarks marina resurser och deras samverkansförmåga. Denna studie använder även nyare offentliga handlingar än merparten av den tidigare forskningen.

1.6 Metod

1.6.1 Metod och disposition

Studien sker i form av en kvalitativ textanalys14_{av
Sverige,
Norge
och
Danmark}

nationella mål, intressen, säkerhetshot och medel rörande Arktis. Studien kommer kontinuerligt att utvecklas vad avser problemformulering, syfte och frågeställningar i takt med att ökad kunskap och förståelse hos författaren. Metoden kvalitativ textanalys ställer stora krav på ett bra urval av undersökningsmaterialet och ett systematiskt arbete. Metoden ger en god möjlighet till reliabilitet.

Några problem som kan uppstå med kvalitativ textanalys är att författaren ser trender i texten som inte existerar eller att författaren drar för felaktiga slutsatser eftersom undersökningsmaterialet kanske inte är fullständigt för att ge en komplett bild. Dessa problem har författaren med i tanken när analysen görs för att i möjligaste mån undgå problemen.

Analysramverket i studien består av huvudkategorierna Mål/intressen, säkerhetshot och medel som Sveriges, Norges och Danmarks strategier för Arktis kommer att analyseras efter. Mål/intressen används för att få en bild av vad landet vill uppnå eller förvalta. De är av intresse att identifiera vilka

12_{Smith,
Reginald
R,
Övlt
USAF,
The
Arctic:
A
new
Partnership
Paradigm
or
the
Next
”Cold
war”?,
US
Naval
War
College,} 2010.

13_{Smith,
Reginald
R,
2010,
s.
7-‐9.}

14_{Esaiasson,
Peter,
Metodpraktikan:
konsten
att
studera
samhälle,
individ
och
marknad,
3.,
[rev.]
uppl.,
Norstedts
juridik,} Stockholm, 2007, s.237ff.

(12)

säkerhetshot som respektive land ser i Arktis utifrån sitt perspektiv. Handlingsvägen och strategin för att nå det uttalade målet/intresset eller för att möta säkerhetshotet exemplifieras i kategorin medel.

Säkerhetshoten kommer att identifieras enligt Köpenhamnsskolans sektorteori. De fem sektorerna utgörs av den militära, politiska, ekonomiska, ekologiska samt samhällssektorn. Därefter redovisas vilka statliga marina förmågor som Sverige, Norge och Danmark har att samarbeta med. Vidare identifieras vilka likheter och skillnader som finns mellan de olika ländernas syn och förutsättningar i Arktis.

Slutligen analyseras ländernas möjliga marina samarbetsområden utifrån tre scenarion, övervakning, incident/kris samt fredsframtvingande insats. Scenarierna används för att åskådliggöra potentiella marina samarbetsområden och vilka marina enheter/förmågor som kan komma i fråga rörande övervakning, incident/kris samt en fredsframtvingande insats.

Nedan i figur 1 visas studiens disposition.

Figur 1: Disposition för studien.

1.6.2 Källkritik och urval

Studien behandlar ländernas officiella syn på Arktis. Därför är ländernas Arktisstrategier och senaste försvarspropositioner huvudkällorna i denna uppsats. Dessa dokument återfinns i alla tre länder, på samma nivå, vilket skapar en tydlig jämförelsegrund. Författaren har även valt dessa dokument på grund av att det är primärkällor. Dokumenten ger även god tillgänglighet och beständighet för andra att kunna kontrollera källorna.15

De arktiska strategierna speglar hur landet vill att det ska vara eller bli i Arktis. Därför är säkerhetshot svåra att urskilja ur de Arktiska strategierna. Försvarspropositionerna är mer tydliga med att förmedla vilka hot som landet ser eftersom det är efter försvarspropositionerna som försvaret dimensioneras.

Undersökningsmaterialet Arktis strategierna och försvarspropositionerna kompletteras med sekundärkällor i form av tidigare forskning men även med andra primärkällor som till exempel olika regeringsbeslut.

15_{Denscombe,
Martyn,
Forskningshandboken:
för
småskaliga
forskningsprojekt
inom
samhällsvetenskaperna,
2.
uppl.,} Studentlitteratur, Lund, 2009, s 316. Nationella mål/intressen Säkerhetshot Köpenhamnssk olan

Medel Statliga _marina förmågor

Analys:

Likheter/ skillnader Tre scenarion

(13)

OP 09/12 Naut

Den marina delen av studien bygger på material från såväl Sverige, Norge och Danmarks officiella marina hemsidor samt på information från Janes Fighting Ship 2001-‐2012. Janes Fighting Ships är en civil sammanställning av 165 länders örlogs-‐ och kustbevakningsresurser.16

2 Teori

2.1 Mål/intressen, säkerhetshot och medel

Kategorierna i denna punkt används för att få en tydlig struktur på arbetet samt skapa ett analysverktyg för att kunna sortera ut och jämföra uttalanden och dokument mot varandra.

Mål/intressen:

Landets uttalade mål och intressen i Arktisregionen. Det landet vill förverkliga, främja, åstadkomma eller förvärva.

Säkerhetshot:

Se punkt 2.2 Det vidgade säkerhetsbegreppet. Medel:

Handlingsstrategin för att nå målet/intresset. Tillvägagångsättet för att undvika och/eller neutralisera säkerhetshotet.

2.2 Det vidgade säkerhetsbegreppet

Det vidgade säkerhetsbegreppet skapar ett ramverk för en analys av säkerhetshoten som Sverige, Norge och Danmark har identifierat i Arktis. Det traditionella sättet att se på säkerhet ur ett statligt perspektiv, antingen rent militärt eller militärt och politiskt ger inte hela bilden av de säkerhetshot som existerar17

och kan behöva mötas med marina maktmedel.

Ett begrepp som används är securitization eller säkerhetspolitisering på svenska. När ett problem upplevs som ett hot mot överlevnaden kan det hotet säkehetspolitiseras för att berättiga extraordinära/akuta åtgärder utanför gällande normer och regler.18_{Exempel
på
detta
är
USAs
agerande
efter
terrorattacken
den
11}

september 2001 med bland annat införandet av Patriot Act. En säkerhetslagstiftning som begränsade den personliga integriteten.19

För att en fråga ska säkerhetspolitiseras fordras någon form av säkerhetspolitiskt uttalande (speech act) eller agerande (securitization move) från en eller flera

16_Janes,_{http://www.janes.com/products/janes/defence/naval/fighting-‐ships.aspx}_{,
[Hämtad
den
2012-‐05-‐06].} 17_{Christiansson,
Magnus,
Säkerhetspolitisk
teori,
1.
uppl.,
Militärhögskolan
Karlberg,
Stockholm,
2004,
s.
72ff.}

18_{Buzan,
Barry,
Wæver,
Ole
&
Wilde,
Jaap
de,
Security:
a
new
framework
for
analysis,
Lynne
Rienner,
Boulder,
Colo.,
1998,} s. 23-‐26.

(14)

aktörer.20_{Exempel
på
uttalande
kan
vara
ett
TV-‐tal
till
nationen
eller
ett
officiellt}

strategi dokument.

I det vidgade säkerhetsbegreppet finns tre begrepp som är bra att känna till:

”1. Referens objekt: Ting vars överlevnad hotas och har en legitim rätt till överlevnad.

2. Säkerhetpolitiserande aktör: En aktör som förklarar en fråga (referensobjekt) ett hot mot överlevnaden.

3. Funktionsaktör: En aktör som påverkar en sektor utan att vara referens objekt eller säkerhetpolitiserande för referensobjektets vägnar. Aktören påverkar sektorn i fråga på ett avgörande sätt. Ett förorenande företag, till exempel, kan vara en central aktör i miljösektorn. Företaget är inte referens objekt eller säkerhetspolitiserande (tvärt om faktiskt).”21_{(Författarens
översättning.)}

Exempel på en säkerhetspolitiserande aktör kan vara regering eller lobbyister.22

Det vidgade säkerhetsbegreppet och Köpenhamnsskolan delas in i fem sektorer:23

2.2.1 Militära sektorn

I den militära sektorn syns oftast rent militära jämförelser till exempel; Vad är en stats offensiva och defensiva kapacitet24_{eller
hur
många
ubåtsjaktfartyg
en}

aktör har. Den militära sektorn består hoten i huvudsak av rent traditionellt militära hot. Den väpnade striden är, i stort sätt, priviligierad till stater därför är referensobjektet nästan alltid staten.25

2.2.2 Politiska sektorn

Den politiska sektorn består i huvudsak av icke militära hot. Sektorn är styrd av ideologier och politiska idéer. Organisationer (till exempel EU och ASEA) och staten är ofta referensobjektet. Hot mot staten delas in i två kategorier, interna och externa. Interna hot omfattar till exempel upprorsmakare och rebeller. Externa hot mot politiska institutioner och ideologier utgörs av till exempel kampen mellan USA och Sovjet under det kalla kriget.26

2.2.3 Samhällssektorn

Samhällssektorn kännetecknas av identitet. Överlevnadshot mot lokalbefolkning, minoritetsgrupper, religiösa grupperingar och andra människosammansättningar. Stamkrig i Afrika är ett exempel på hot i samhällssektorn. Där stammens överlevnad och kultur står på spel. Hoten har gått från att vara regionala till att bli mer globala i samband med migration och

20_{Christiansson,
Magnus,
2004,
s.
75.} 21_{Buzan,
Barry,
m
fl,
1998,
s.
36.} 22_{Christiansson,
Magnus,
2004,
s.
Magnus,
2004,
s.
Magnus,
2004,
s.76ff.} 25_{Buzan,
Barry,
m
fl,
1998,
s.
49,
52-‐55.} 26_{Christiansson,
Magnus,
2004,
s.
80.}

(15)

OP 09/12 Naut

flyktingströmningar.27_{Hotet
synliggörs
ofta
av
att
”vi”
känner
oss
hotade
av}

”dem”. En förändring i den nationella identiteten kan ses som ett hot.28

2.2.4 Ekonomiska sektorn

Den ekonomiska sektorn är svårdefinierad eftersom alla andra sektorer har till viss del en ekonomisk del. En handelsfråga är nödvändigtvis inte automatiskt en ekonomisk fråga, till exempel är handel med droger en socialpolitiskfråga och handel med massförstörelsevapen tillhör den militära sektorn.29

Vad som är referensobjekt i denna sektor är olika beroende på nivå men de vanligaste är staten, LIEO (Liberal International Economic Order), WTO (World Trade Organization) eller finansmarknaden. 30 _{Företag
räknas
inte
som}

referensobjekt då det är naturligt att dessa går i konkurs, enligt den fria marknadens lagar.31_{Exempel
på
hot
i
den
ekonomiska
sektorn
är
hot
mot}

tillgångar, finansiering och finansmarknadssystemet.32

2.2.5 Ekologiska sektorn

Miljöfrågor är huvudinriktningen i den ekologiska sektorn.33_{Referensobjektet
i}

den ekologiska sektorn är miljön.34_{Hot
i
denna
sektor
är
till
exempel;}

globaluppvärmning, översvämningar, torka och smältande glaciärer. Bevarandet av biosfären är viktigt för att mänskligheten inte kan överleva ifall förfallet går för långt. I Arktis utgör främst den smältande isen ett hot.

USAs försvarshögkvarter Pentagon var tidigt ute med att se klimatproblem som en potentiell faktor som kan skapa internationella kriser och konflikter.35

27_{Buzan,
Barry,
m
fl,
1998,
s.
137ff.} 28_{Buzan,
Barry,
m
fl,
1998,
s.
124-‐127.} 29_{Buzan,
Barry,
m
fl,
1998,
s.
116.} 30_{Buzan,
Barry,
m
fl,
1998,
s.
106} 31_{Christiansson,
Magnus,
2004,
s.
Magnus,
2004,
s
Magnus,
2004,
s.
77.} 34_{Buzan,
Barry,
m
fl,
1998,
s.
75ff.}

(16)

3 Empiri

3.1 Mål/intressen

3.1.1 Sverige

Sverige har som mål att Arktis ska förbli ett lågspänningsområde.36_En

grundförutsättning för detta är att territoriella och energitvister löses genom att kontinental socklarnas utbredning fastställs enligt med havsrättskonventionens regler.37_{I
Arktis
ska
frihandel
råda
för
att
svenska
ekonomiska
intressen
ska}

kunna tillgodoses.

En välutbyggd och säker sjöfart som både tar hänsyn till miljö och lokalbefolkningen ligger i Sveriges intresse.38_{Som
icke
kuststat
i
Arktis
har}

Sverige inga territoriella anspråk vilket gör att svenska intressen är inriktade på att främja svensk industri, konsult och expertkompetens till exempel inom isbrytning, sjötransport, gruvindustri samt miljöteknik.39

En förväntad utvinning av stora naturresurser i Arktis ska göras med miljö och klimatmedvetenhet. Sverige ska verka för en hållbar utveckling i hela Arktisregionen. En hållbar utveckling ska prägla skyddandet och användandet av den biologiska mångfalden.40

3.1.2 Norge

För Norge är Arktis det uttalat viktigaste området rent strategiskt.41_{Norge
har}

en betydande del av sitt territorium i Arktis. Det ska utnyttjas för att skapa ekonomisk tillväxt och värdeökning.42

En av de viktigaste delarna i Norges Arktisstrategi är att på ett miljövänligt sätt exploatera resurserna i Arktis.43_{En
hållbar
utveckling
i
Arktis
ligger
i
Norges}

intresse för att bevara naturen och säkra framtida generationers välfärd och leverne.44_{Att
skydda,
gynna
och
tillvarata
lokal-‐
och
ursprungsbefolkningens}

kunskap och kultur ligger i Norges intresse.45

Offshore petroleumindustrin ska präglas av en hållbar utveckling och likaså skall marina förnybara resurser gynnas.46_{Likaså
ska
onshore
industrin
präglas
av}

lokal förankring och utveckling.47

2011,
s.
2.} 37_{Utrikesdepartementet,
2011,
s.
2011,
s.
25-‐27.} 39_{Utrikesdepartementet,
2011,
s.
2011,
s.
3,
6.}

41_{Norwegian
Ministry
of
Foreign
Affairs,
New
Building
Blocks
in
the
North
–
The
next
Step
in
the
Goverment’s
High
North}

Strategy, Oslo, 2009, s. 3.

42_{Norwegian
Ministry
of
Foreign
Affairs,
2009,
s.
6ff.} 43_{Norwegian
Ministry
of
Foreign
Affairs,
2009,
s.
67ff.} 44_{Norwegian
Ministry
of
Foreign
Affairs,
2009,
s.
67.} 45_{Norwegian
Ministry
of
Foreign
Affairs,
2009,
s.
42.} 46_{Norwegian
Ministry
of
Foreign
Affairs,
2009,
s.
18-‐19.} 47_{Norwegian
Ministry
of
Foreign
Affairs,
2009,
s.
25ff.}

(17)

OP 09/12 Naut

Den förväntade ökningen av fartygstrafik ställer krav på en hög säkerhet både vad avser sjöfart och miljö.48_{Norge
kommer
att
främja
ett
regionalt
samarbete}

rörande flyg och sjöräddning.

3.1.3 Danmark

Fred och samarbete ska karakterisera Arktis.49_{Danmark
gör
territoriella}

anspråk på till exempel Hans ö, som också Kanada gör anspråk på.50_Danmark

avser att utöka sina rättigheter till allt levande och icke levande på havsbotten bortom 200 distansminuter. 200 distansminuter är maxgränsen för hur långt ut ett land får hävda en exklusiv ekonomisk zon.

Danmark har skickat in anspråkskrav till Commission on the Limits of the Continental Shelf (CLCS) på bland annat två områden kring Färöarna. Tre områden nära Grönland inklusive nordpolen planerar Danmark att göra anspråk på.

Stora ekonomiska möjligheter blir tillgängliga i takt med att klimatförändringarna gör tidigare otillgängliga områden tillgängliga. Dessa ska utnyttjas med livslängd och varaktighet i åtanke. 51 _{Lokal-‐
och}

ursprungsbefolkningens rättigheter ska skyddas och bevaras.52

En utökad sjöfart i Arktis kräver utökade åtgärder för att säkerställa en säker sjöfart för både miljö och sjöfarare. Sjöräddning och sjöövervakning är två områden där Danmark vill se och arbetar för ett utökat samarbete mellan grannländerna.53

3.2 Säkerhetshot

3.2.1 Övergripande syn på Arktis.

Klimatförändringarna i Arktis skapar nya möjligheter och intressen. Förändringarna i klimatet skapar också en grogrund för dispyter rörande de tidigare otillgängliga naturresurserna. Olika tolkningar av gränsdragningar och tvister rörande dessa kan skapa en ökad spänning i Arktis till följd av oenighet. Dessa processer tar tid vilket kan leda till ökad spänning.54_{Miljöförändringarna}

ger upphov till en rad nya ekonomiska intressen och aktiviteter som leder till bland annat en ökad fartygstrafik i Arktis.55_{En
ökad
fartygstrafik
leder
till
en}

ökad risk för olyckor som kan få både mänskliga-‐ och miljökonsekvenser.56

48_{Norwegian
Ministry
of
Foreign
Affairs,
2009,
s.
13ff.}

49_{Danish
Ministry
of
Foreign
Affairs,
Kingdom
of
Denmark
-‐
Strategy
for
the
Arctic
2011–2020,
Köpenhamn,
2011,
s.
20.} 50_{Danish
Ministry
of
Foreign
Affairs,
2011,
s.
15.}

51_{Danish
Ministry
of
Foreign
Affairs,
2011,
s.
7-‐11.} 52_{Danish
Ministry
of
Foreign
Affairs,
2011,
s.
49ff.} 53_{Danish
Ministry
of
Foreign
Affairs,
2011,
s.
16-‐22.} 54_{Haldén,
Peter,
m
fl,
2008,
s.
9-‐10.}

55_{Nilsson,
Annika
E.,
Varmare
klimat
skärper
kampen
om
Arktis
framtid,
Utrikespolitiska
institutet,
Stockholm,
2011,
s.} 24-‐26.

(18)

Utvecklingen riskerar även att utgöra ett hot mot ursprungsbefolkningens livsstil och kultur.57_{Förändringar
i
miljön,
klimatet
och
den
biologiska}

mångfalden är genomgående kopplat till eller en utgångspunkt för flera av hoten i Arktis.

3.2.2 Sverige

3.2.2.1 Militära sektorn

Natur och energiresurser påverkar den säkerhetspolitiska och militära utvecklingen.58_{I
Sveriges
strategi
för
den
arktiska
regionen
framgår
det
att:}

”De säkerhetspolitiska utmaningarna i Arktis är i dag inte av militär karaktär.”59

I den svenska Arktis strategin behandlar ett stycke Rysslands arktiska strategi. Ett land som ser sig själv som en stormakt med ekonomiska och sociala intressen i Arktis.60

I försvarspropositionen, Ett användbart försvar, står det att:

“Ett enskilt militärt väpnat angrepp direkt mot Sverige är fortsatt osannolikt under överskådlig tid. Kriser eller incidenter som även inbegriper militära maktmedel kan dock uppstå i vår region och på längre sikt kan militära angreppshot likväl aldrig uteslutas.”61

Samtidigt tar försvarspropositionen vid fler tillfällen upp att en militär styrkeuppbyggnad sker i vårt närområde samt att det är ett Ryssland med stormaktsambitioner som Sverige ska förhålla sig till. Rysslands stormaktsambitioner och politiska förändring mot en mer auktoritär stat framkallar oro. 62 _{Spänningar
gentemot
NATO
påverkar
svenska}

säkerhetsintressen.63_{Ryssland
visade
dessutom
genom
Georgienkriget
att}

landets sänkta krav för att genomföra militära våldshandlingar i sitt närområde.64

3.2.2.2 Politiska sektorn

Författaren har inte kunnat finna något uttalat politiskt hot rörande Arktis i de undersökta offentliga svenska handlingarna.

57_{Nilsson,
Annika
E,
2011
s.
2-‐3.}

58_{Proposition
2008/09:140,
Ett
användbart
försvar,
Stockholm,
Regeringen,
s.
2011,
s.11.}

2011,
s.
7.} 61_{Proposition
2008/09:140,
s.
28.} 62_{Proposition
2008/09:140,
s.
28.}

63_{Högkvarteret,
Rapport
från
perspektivstudien
2009
–
Det
militärstrategiska
utfallsrummet,
Stockholm,
2010,
s.
50.} 64_{Carl
Bildt,
tal,
Regeringen
informerar
Riksdagen
om
konflikten
mellan
Georgien
och
Ryssland,
2
september
2008,} regeringen.

(19)

OP 09/12 Naut

3.2.2.3 Samhällssektorn

Klimatförändringar och det ökade ekonomiska intresset för Arktis sätter press på ursprungsbefolkningens traditionella livsstil och kultur.65_Med

ursprungsbefolkning i Sverige avses främst det samiska folket. Ursprungsbefolkningen är i stor grad beroende av en rik biologisk mångfald för dess fortlevnad och varaktighet, i ett försörjnings-‐ och kulturellt perspektiv.66_{Näringslivsintressen
kan
komma
att
störa
till
exempel
den}

samiska renindustrin.

3.2.2.4 Ekonomiska sektorn

Uttalade hot mot svenska ekonomiska intressen återfinns inte i den svenska strategin för Arktis. I och med Sveriges frånvaro av kust mot Norra Ishavet och således inga territoriella anspråk i regionen har Sverige inte heller några energirättigheter i området som hotas annat än genom andra aktörer och länder. De tre länder som Sverige importerar olja ifrån är Ryssland, Norge och Danmark.67_{Alla
tre
länder
är
stora
aktörer
i
Arktis
med
egna
nationella}

intressen.

3.2.2.5 Ekologiska sektorn

I den svenska strategin för Arktis är hotet från klimatförändringar det tydligast framträdande hotet. Klimatförändringar utgör ett hot mot miljön i Arktis som kan få globala konsekvenser.68_{Att
medeltemperaturen
i
Arktis}

ökar snabbt förväntas ge omvälvande effekter på miljön i Arktis.69_Flera

miljöpåverkande faktorer tas upp som till exempel långlivade klimatgaser, havsuppvärmningen, sot och miljöförstöring.70

3.2.3 Norge

Rysslands stormaktsambitioner kan komma att utgöra ett hot mot norska intressen och kommer även fortsatt att vara en viktig säkerhetspolitisk faktor.71_{Rysslands
stora
inkomster
från
olja
och
gas
har
understött
de
ryska}

ambitionerna.72_{Rysslands
stora
modernisering
av
sin
försvarsmakt
ger}

Ryssland en större kapacitet i Rysslands angränsande regioner. 73

Förhållandet mellan NATO och Ryssland har förbättrats sedan 2009 men

2011,
s.
2011,
s.
34.}

67_{Svenska
Petroleum
&
Biodrivmedel
Iinstitutet,
SPBI
Branschfakta
2011,
Stockholm,
2011,
s.
11.} 68_{Högkvarteret,
2010,
s.
50.}

2011,
s.
20-‐21} 70_{Utrikesdepartementet,
2011,
s.
20ff.}

71_{Prop.73
S,
Et
forsvar
for
vår
tid
(2011-‐2012),
NO
Det
konglige
forsvarsdepartementet,
2012,
s.
29-‐31.} 72_{Prop.73
S,
s.
29-‐31.}

(20)

kommer att svänga fram och tillbaka även i fortsättningen.74_Ryssland

uttalade ambition att försvara ryska strategiska resurser med militära medel kan Norge inte bortse ifrån i en framtida intressekonflikt i Arktis.75

Rysslands maktcentralisering kan ses som ett externt politiskt hot mot Norges och Rysslands samarbete. Norsk säkerhetspolitik påverkas i hög grad av Rysslands förehavanden.76

Attackerna den 22 juli i Oslo och på Utøya får ses som en attack mot norsk politiskideologi och dess värderingar. Attentaten riktade sig främst mot regeringsbyggnader och politiska inrättningar. Anders Behring Breiviks avsikt med attentaten ska ha varit att marknadsföra sitt manifest.77

Attentaten rör i sig inte Arktis utan den politiska sektorn som helhet.

I övrigt finns det inga direkta uttalade hot i den politiska sektorn rörande Arktis.

3.2.3.3 Samhällssektorn

Norge ser att lokal och ursprungsfolk kan komma att påverkas av det ökade intresset för miljön där de lever och verkar.78_{Ursprungsfolken
är
sårbara.}

Det samiska ursprungsbefolkningen bor och verkar i stora delar av Nordkalotten. Ursprungsfolkets kultur, traditioner, seder och levnadssätt kan hotas om ingen hänsyn tas till detta i exploateringen och utvecklingen i Arktis.79

3.2.3.4 Ekonomiska sektorn

Norge har identifierat tjuvfiske som ett potentiellt hot mot norska intressen.80_{Hot
mot
den
egna
ekonomiska
tillväxten
och
resurstillgången}

återfinns i den ekonomiska sektorn.

Norges ökade betydelse som stor energileverantör till Europa genom bland annat den nya energiprovinsen i södra Barents hav kan i framtiden ge upphov till ökade spänningar och tvister.

74_{Prop.73
S,
s.
29-‐31.}

75_{Prop.73
S,
s.
31.} 76_{Prop.73
S,
s.
29.}

77_{Bloomberg,
Norway
killing
suspect
may
explain
motives,}_{http://www.bloomberg.com/news/2011-‐07-‐24/norway-‐}

killing-‐suspect-‐may-‐explain-‐motives.html, [Hämtad den 2012-‐05-‐15]. 78_{Norwegian
Ministry
of
Foreign
Affairs,
2009,
s.
42-‐44.}

79_{Norwegian
Ministry
of
Foreign
Affairs,
2009,
s.
42-‐44.} 80_{Norwegian
Ministry
of
Foreign
Affairs,
2009,
s.
38,
21-‐22.}

(21)

OP 09/12 Naut

3.2.3.5 Ekologiska sektorn

Förändringar i Arktis känsliga natur är grunden för detta ökade intresse för Arktis. Det medför dock att miljön kan ta skada om inte tillräcklig hänsyn tas till miljön.81_{Hotet
som
Norge
ser
i
den
ekologiska
sektorn
är
framförallt
hot}

mot miljön självt.82

Ökade sjötransporter, exploatering av petroleumresurser och en stigande vattentemperatur ses som ett hot mot miljön.83_{Ökade
sjötransporter
leder}

till en ökad risk för stora miljöföroreningar ifall en grundstötning äger rum i Arktis känsliga naturområden. Fiskbeståndet och fiskerinäringen kan komma att drabbas ifall stigande vattentemperaturer leder till att fisken flyttar eller dör ut.84

3.2.4 Danmark

”Danmark förväntas inte stå inför ett direkt konventionellt militärt hot under överskådlig framtid.”85_{(Författarens
översättning)}

Danmark ser säkerhetshoten enligt det vidgade säkerhetsbegreppet och som en global hotbild.86_{Hoten
som
Danmark
ser
hemmahörande
i
den
militära}

sektorn är till exempel internationell terrorism, spridning av massförstörelsevapen, angrepp i cyberspace och hot i samband med svaga stater.87_{Dessa
hot
möter
Danmark
långt
från
egna
gränser
och
alltid
i
nära}

samarbete med andra.

Ryssland och Rysslands upprustning nämns inte i varken Danmarks Arktiska strategi eller Kurs mod 2020 utan Ryssland nämns snarare i samarbetssammanhang till exempel rörande sjöröveri, terrorism och robotförsvar.88_{Den
totala
frånvaron
av
Ryssland
kan
enligt
en
del
bedömare}

skapa samarbetsproblem med närliggande länder.89

I de två huvuddokumenten för säkerhetshot analysen, kurs mod 2020 och Danmarks arktiska strategi återfinns inga direkta politiska hot rörande Arktis.

81_{Norwegian
Ministry
of
Foreign
Affairs,
2009,
s.
67ff.}

82_{Norwegian
Ministry
of
Foreign
Affairs,
THE
NORWEGIAN
GOVERNMENT’S
HIGH
NORTH
STRATEGY,
Oslo,
2006,
s.
45ff.} 83_{Norwegian
Ministry
of
Foreign
Affairs,
2006,
s.
45-‐46.}

84_{Norwegian
Ministry
of
Foreign
Affairs,
2006,
s.
46.}

85_{Udenrigsministeriet,
Kurs
mod
2020
–
Dansk
udenrigspolitik
i
nyt
farvand,
Köpenhamn,
2010,
s.
Magnus,
m
fl,
2012,
s.
14.}

87_{Udenrigsministeriet,
2010,
s.
7.} 88_{Udenrigsministeriet,
2010,
s.
7.}