Författare: Rebecka Angerbjörn Handledare: Joakim Kreutz
Politisk och social tolerans i skolans värld
- en undersökning av skolmiljöns påverkan på tolerans
Kandidatuppsats, VT 2020 Uppsala universitet
Statsvetenskapliga institutionen Antal ord: 13357
Innehållsförteckning
1. Inledning, syfte och frågeställning………..3
2. Tidigare forskning………....5
2.1 Politisk och social tolerans……….5
2.2. Mätning………. 5 3. Teori………...6 3.1. Utbildning………..6 3.2. Kontaktteorin……….7 3.2.1 Socialt kapital………8 3.2.2. Mekanismerna……….. 9
3.2.3. Skolan som kontext……….... 10
3.3. Andra teorier/faktorer och samverkan mellan faktorer………... 11
3.4. Hypoteser……….13
4. Forskningsdesign………....13
4.1. Datainsamling………..15
4.1.1. Urvalsprocess: generaliserbarhet………....15
4.1.2. Validitet: operationaliseringar………16
4.1.2.1. Politisk och social tolerans………17
4.1.4.2. Heterogent nätverk……….... 18
4.1.3. Reliabilitet: bortfall, mätfel och etiska överväganden………19
4.2. Analysmetod………21
4.2.1. Omkodningar………..21
4.2.2. Tillvägagångssätt vid analys………. 23
5. Resultat och analys……….24
5.1. Deskriptiv statistik………...24
5.2. Regressionsanalys och diskussion………...28
5.2.1 Hypotes 1……….29
5.2.2. Hypotes 2 och 3………..30
5.2.2.1. Politisk tolerans………. 31
5.2.2.2. Social tolerans………... 33
5.2.2.3. Politisk och social tolerans………36
6. Slutsatser………. 39
7. Referenslista………....41
7.1. Böcker och e-böcker………....41
7.2. Elektroniska tidskriftsartiklar………..41
7.4. Webbsidor………... 44
7.5. Övriga källor (statistik, rapporter, uppsatser)………..44
8. Bilagor………. 46
1. Inledning, syfte och frågeställning
Påverkar skolmiljön åsikter om tolerans? I den här studien testas ifall olika skolors olika kontexter påverkar hur pass toleranta eleverna är. Det finns många olika teorier om vad som påverkar tolerans men vad många är överens om är värdet av politisk och social tolerans. Stor konsensus råder kring bilden av tolerans som grundläggande för en fungerande demokrati. 1 Detta eftersom tolerans handlar om att tillåta åsikter som man inte håller med om och att acceptera människor som är olik en själv. Detta kan översättas till att respektera majoritetens beslut, men också till att respektera existensen av oppositioner och minoriteter. Marquart-Pyatt och Paxton beskriver tolerans som en nyckelvärdering i ett demokratiskt samhälle. De menar att det är synonymt med demokratiska principer, såsom civila friheter och minoriteters rättigheter, tillämpade på ogillade grupper, något som är ett grundläggande krav i en “frisk” demokrati. Lee beskriver också tolerans som ett kärnvärde i samhället, 2 något som Dima bygger vidare på genom att hävda att hela samhällsmekanismen bygger på detta värde. Tolerans leder till social sammanhållning, som gör att ett samhälle fungerar.3 Brist på tolerans kan enligt Marquart och Paxton leda till restriktioner och berövanden av vissas rättigheter och till med hota den interna freden i ett land. Sten Widmalm beskriver 4 intolerans som ett hot mot demokratin. Schwadel och Garneau skriver “The principal of5 political tolerance [...] is essential to the democratic system of government”. I en 6 globaliserad värld, där mångfald blir vanligare, blir toleransens roll också viktigare.
Det fria skolvalet och möjligheten till etablering av religiösa friskolor introducerades under 90-talet och har varit omdiskuterat sedan dess. Debatten om friskolor handlar många gånger7 om resultat och ekonomiska vinster men i debatten om religiösa friskolor berörs också ämnen som tangerar tolerans. Politiker som vill stänga ner konfessionella friskolor eller försvåra för dem att etablera sig menar att de bidrar till segregation och motverkar viktiga värden såsom
1 Widmalm, Oskarsson, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, et al. 'Political Tolerance in
India’, s. 539., Dima et al., 'Income Distribution and Social Tolerance', s. 440.
2 Marquart-Pyatt och Paxton, 'In Principle and in Practice’, s. 90f. 3 Dima et al., 'Income Distribution and Social Tolerance', s. 440. 4 Marquart-Pyatt och Paxton, 'In Principle and in Practice’, s. 105.
5 Widmalm, Oskarsson, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, et al. 'Political Tolerance in
India’, s. 538.
6Schwadel och Garneau, 'The Diffusion of Tolerance’, s. 749.
7 Holmlund, Helena et al, Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk
demokrati och jämställdhet. De menar också att segregationen leder till främlingsfientlighet8 och intolerans. Ytterligare debattörer i frågan lägger till att skolorna skapar ett tydligt ‘vi’9 och ‘dem’ som bidrar till polarisering och minskad förståelse mellan grupper. Något som10 enligt kontaktteorin är en huvudanledning till att intolerans uppstår. I Skolverkets läroplan för den svenska grundskolan står det att utbildningen ska förankra respekt för grundläggande demokratiska värden och att individen ska fostras till tolerans. “Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.”. Alla skolor11 har alltså det uttalade uppdraget att säkerställa tolerans. Att mäta huruvida dessa skillnader i tolerans finns mellan skolor är därför högst relevant för samhällsdebattens skull, men också för att säkerställa demokratiska principer generellt och för att se till att skolor inte brister i sitt uppdrag.
Det finns en forskningslucka gällande tolerans i Sverige. Även om en del studier har gjorts har forskning kring ämnet inte bedrivits i särskilt hög utsträckning, särskilt inte gällande politisk tolerans. I de länder där forskningen har bedrivits i högre utsträckning har många12 olika faktorer testats men på senare tid har intresset för att undersöka variablernas effekt i olika kontexter ökat. Detta i kombination med pågående skoldebatt talar för att skolan är ett13 intressant sammanhang att titta närmare på. Att undersöka toleransnivåerna i svenska skolan skulle med andra ord kunna bidra en hel del till forskningsområdet. Studien kan dessutom skapa underlag för framtida, mer kvalitativa, studier om belägg hittas. Denna studie ämnar alltså bidra till forskningen om tolerans genom att undersöka toleransnivåerna hos elever i olika svenska skolor. Studiens frågeställning är tudelad och handlar i första ledet om att undersöka ifall det finns någon signifikant skillnad mellan elever på religiösa friskolor och elever på andra friskolor och kommunala skolor, och i andra ledet om huruvida skillnaden i så fall kan förklaras med hjälp av kontaktteorin. Syftet är således både av beskrivande och teoriprövande karaktär.
8 Dousa, Dagens Nyheter, 2018-05-08., SVT Nyheter, 2018-08-13.,Wallström, Svenska Dagbladet, 2020-01-08. 9 Rasmusson, SVT Nyheter, 2018-07-17.
10 Jonsson, Svenska Dagbladet, 2019-08-10.
11 Skolverket, Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet. 12 Forskning.se, Svensk tolerans sätts på prov.
2. Tidigare forskning
2.1 Politisk och social tolerans
Francis L. Lee redogör för skillnaderna mellan politisk och social tolerans. Han menar att det finns olika grader av politisk tolerans där hög politisk tolerans kan beskrivas som en vilja och entusiasm i att stå upp för någons rättigheter, trots att man inte håller med om personens åsikter. Evelyn Beatrice Halls kända citat “I disapprove of what you say, but I will defend to the death your right to say it” kan med andra ord kategoriseras som en extremt hög nivå av politisk tolerans. En mindre krävande definition är att helt enkelt14 gå med på rättigheter även
för de som är olik en själv. Denna mindre krävande definition av politisk tolerans är den som oftast används i forskningen. Social tolerans skiljer sig från politisk tolerans eftersom den 15 sortens tolerans handlar om hur villiga människor är att acceptera ogillade grupper in i sina vardagliga liv. Exempelvis brukar frågor ställas om hur besvärade människor skulle känna sig av att bo granne med någon som de ogillar. De frågor som används i litteraturen för att mäta 16 politisk tolerans handlar om huruvida människor är beredda att stå bakom politiska och civila rättigheter som är grundläggande för en fungerande demokrati och handlar bland annat om yttrandefrihet och tryckfrihet. Tre frågor är återkommande i litteraturen. Dessa handlar om 17 huruvida man vill tillåta att vissa gruppers böcker finns på offentliga bibliotek, huruvida man vill tillåta dem att tala offentligt och huruvida man vill tillåta dem att vara lärare. Dessa tre 18 frågor användes först av Stouffer. 19
2.2. Mätning
Stouffer var en pionjär inom området och kartlade attityder gentemot vänstergrupper, ateister och kommunister i 1950-talets McCarthy-USA. Han mätte hur pass villiga människor var att
14Tallentyre, The Friends of Voltaire, e-bok. Lägesposition 199., Quote Investigator, I Disapprove of What You
Say, But I Will Defend to the Death Your Right to Say It.
15 Lee, '”Tolerated One Way but Not the Other”', s. 712. 16 Ibid, s. 713.
17 Gibson och Bingham, 'On the Conceptualization and Measurement of Political Tolerance', s. 604. 18 Sullivan, Marcus, Feldman, et al., 'The Sources of Political Tolerance’, s. 94., Schwadel och Garneau,
'Sectarian Religion and Political Tolerance in the United States', s. 174., Eisenstein, Clark och Jelen, 'Political Tolerance and Religion', s. 399., Djupe och Calfano, 'Religious Value Priming, Threat, and Political Tolerance', s. 773., Bobo och Licari, 'Education and Political Tolerance', s. 292.
försvara dessa gruppers politiska rättigheter och argumenterade för att detta var ett sätt att mäta amerikaners tolerans överlag. Sullivan, Marcus, Feldman et al. introducerade sedan20 under sent 70-tal en banbrytande, ny metod för att mäta tolerans. De argumenterade i21 princip för att det är missvisande att mäta intoleransen mot specifika, av forskaren valda grupper, såsom Stouffer gjorde, eftersom alla människor inte har intoleranta tendenser mot
samma grupp. I stället lanserade de en metod där befolkningen fick svara på frågorna utifrån vilken grupp de tyckte minst om - den s.k. “least liked”-metoden eller “content controlled”-metoden. Metoden utgör numera en standard för hur mätning av tolerans sker.22 23 Freitag och Rapp beskriver hur ett föregående avvisande/underkännande av en specifik grupp gör att svaren ger ett mått på tolerans och utesluter att det bara skulle handla om t.ex. attityder eller indifferens: “[...]the opposite of tolerance is intolerance, and not indifference”. 24 Ytterligare så kan att fråga någon hur de känner inför en grupp som de inte uttryckt ogillande gentemot ju också handla om ett mått på bekräftelse, om det visar sig att personen står bakom gruppen eller till och med tillhör gruppen i fråga. Studier har också visat att när frågor om rättigheter ställs på ett generellt plan så svarar människor på ett mer positivt sätt. Gibson och Bingham menar att man då inte fångar intolerans utan i stället folks abstrakta inställning till demokrati. 25
3. Teori
3.1. Utbildning
Utbildning har pekats ut som en av de viktigaste förklaringsvariablerna bakom hög tolerans. 26 Många forskare har kommit fram till att skolan är en viktig plats för utvecklingen av tolerans men av olika anledningar. Vissa menar att skolan har en socialiserande effekt och lär ut värderingar som främjar demokratiska och toleranta värden. Andra menar att utbildning27
20 Stouffer, Communism, Conformity och Civil Liberties, s. 13-22.
21 Gouws och Gibson, 'The Study of Political Tolerance in the South African Context', s. 114. 22 Sullivan, Marcus, Feldman, et al., 'The Sources of Political Tolerance’, s. 93f.
23 Gouws och Gibson, 'The Study of Political Tolerance in the South African Context', s. 115. 24 Freitag och Rapp, 'Intolerance Toward Immigrants in Switzerland’, s. 428.
25 Gibson och Bingham, 'On the Conceptualization and Measurement of Political Tolerance', s. 605.
26 Powell Hall, 'Effects of Political Knowledge on Political Tolerance', s. 104., Nunn, Crockett och Williams,
Tolerance for Nonconformity, s. 169., Lipset, ‘Some social requisites of democracy’, s. 79.
främst är förknippad med en kognitiv utveckling som ökar förståelsen för och vikten av tolerans i ett demokratiskt samhälle. McClosky och Brill skriver i sin bok 28 Dimensions of Tolerance att “Tolerance (also) requires an ability [...] to understand the rules of the democratic game. It is no simple matter to learn the arguments for freedom and tolerance [...]” Dessa konkurrerande eller kanske kompletterande idéer ämnar förklara varför fler år i29 skolan leder till en ökning i tolerans. I denna undersökning handlar det i stället om att se på potentiella skillnader mellan olika skolor. Eftersom grupperna som undersöks är lika gamla (och antas ha gått i skolan lika länge) undersöks alltså inte effekten av utbildning utifrån huruvida analysobjekten haft en kort respektive lång skolgång. Det är skolan som kontext som undersöks som förklaringsvariabel. Den starka korrelationen mellan utbildning och hög tolerans är alltså främst intressant ur perspektivet att det indikerar att skolan är en viktig plats för att utveckla tolerans.
3.2. Kontaktteorin
Någon som studerat kontextens effekt är Gordon Allport som lade en grundsten för kontaktteorin i sin bok The Nature of Prejudice, 1954. I den föreslår han att mångfald i det 30 sociala kontaktnätet spelar roll för toleransen eftersom det bl.a. minskar fördomar mot människor som är olik en själv. 31 Kontaktteorin har sedan dess blivit en av de stora, dominerande teorierna på området och har undersökts på olika sätt av olika forskare under lång tid och fått stort stöd. Côté och Erickson undersöker i sin artikel32 Untangling the Roots
of Tolerance samverkan mellan kontaktteorin och de andra betydelsefulla teorierna på
området. I sin beskrivning av kontaktteorin menar Côté och Erickson att positiva kontakter med andra människor kan leda till en ökning i tolerans. Detta för att kontakten leder till interaktioner, samarbeten, gemensamma erfarenheter och att man lär sig positiva saker om varandra och med stor sannolikhet börjar gillar varandra. Det här beskriver de som den33 klassiska kontaktteorin och den har starka kopplingar till Robert Putnams teori om socialt kapital. 34
28 Bobo och Licari, 'Education and Political Tolerance', s. 1. 29 McClosky och Brill, Dimensions of Tolerance, s. 15f.
30Hazama, ‘Determinants of political tolerance: a literature review.’, s. 4, 9. 31 Allport, The Nature of Prejudice, s. 267, 477ff.
32Hazama, ‘Determinants of political tolerance: a literature review.’, s. 1, 4, 8. 33 Côté och Erickson. 'Untangling the Roots of Tolerance’, s. 1664f.
3.2.1 Socialt kapital
I sin bok “Bowling Alone” beskriver Robert Putnam hur ett samhälle bygger på kontakt mellan människor. Hans utgångspunkt är inte att undersöka tolerans specifikt men hans teori om socialt kapital är relevant. Hans argument är att mötet med andra människor är en grundbult i en fungerande demokrati eftersom det skapar socialt kapital - något som definieras som sociala nätverk präglade av ömsesidighet och gemensamma normer.35 Argumentet ligger i att människor som kommer samman skapar regler för gruppen som alla väljer att följa för att de har förtroende för varandra, eller för att grundläggande konsensus bildats. På en makronivå kan man säga att det är jämförbart med att vi i ett samhälle har normer och har kommit överens om lagar. Kontakten med andra människor får alltså en effekt på individen som tillhör gruppen, eftersom det påverkar hur den beter sig och vad den håller för sant. Socialt kapital kan vara både positivt och negativt, beroende på vilket slags umgänge det handlar om och vilka normer som finns där. I boken nämns t.ex. extremistnätverk som ett exempel på ett socialt nätverk med gemensamma normer som kan skapa negativa effekter. 36
Av alla slags sociala kapital är skillnaden mellan överbryggande (inkluderande) och inbundna (exkluderande) central. Den första sorten kännetecknas av utåtriktning och heterogenitet medan den andra av homogenitet och inåtriktning där identiteten i gruppen spelar en viktig roll. Båda kan skapa positiva effekter, medan det finns en förväntan att inbundet socialt37 kapital i större utsträckning kan skapa negativa effekter. Putnam beskriver de potentiella effekterna till följd av inbundet socialt kapital som utveckling av stark lojalitet som leder till smala identiteter. Det skapar en risk för ‘out-group antagonism’ som innebär att gruppens starka sammanhållning leder till en negativ syn på de som står utanför gruppen. Socialt kapital kan alltså skapa intolerans när mångfald saknas på grund av gruppkonformitetens negativa effekter. Överbryggande socialt kapital menar Putnam leder till en informationsspridning mellan olika slags människor som kan skapa bredare identiteter och
35 Putnam, Bowling Alone, s. 21, 338. 36 Ibid, s. 21-22.
ömsidigheter. Detta är ett sätt att göra sig av med fördomar på. Ju mer heterogen gruppen är desto högre kapacitet att kultivera en miljö där deliberation är möjlig. 38
3.2.2. Mekanismerna
Carin Robinson och Diana Mutz är eniga om att effekten av kontaktnätets heterogenitet på tolerans är uppdelad i en kognitiv och en affektiv del. Å ena sidan påverkas människor på 39 ett logiskt och intellektuellt plan, och å andra sidan på ett känslomässigt. Ett heterogent 40 socialt kapital breddar vår medvetenhet kring andra människor, något som många forskare beskriver som ’perspective-taking’ vilket är en process som sker på det intellektuella planet. 41 Principen går ut på att människor i sociala interaktioner får lära sig om skilda perspektiv, idéer och livsstilar eftersom dessa presenteras för dem. I mötet med människor sker ett utbyte av information och normer där människor lär sig att förstå att det finns andra perspektiv. Människors annorlunda beteenden och idéer förklaras genom kontakt med dem, eftersom det skapas en intellektuell förståelse för varför människor kan vara och tänka olika. Kort sagt görs insikten att människor har olika perspektiv på livet. 42
En annan effekt som sker på det intellektuella planet presenteras av Harell som menar att människor som ‘exponeras’ för mångfald har större chans att utveckla mer generella kognitiva förmågor. Med det menas att betydelsen av demokratiska principer får en praktisk betydelse, utöver den principiella och abstrakta. Man lär sig att det finns olika åsikter och inser därför att demokrati är något bra - både för en själv och för samhället. Vilket i det här fallet skulle översättas till att man är mer öppen för att tillåta politiska rättigheter till grupper man uppgett att man ogillar, jämfört med att bara vara allmänt positiv till demokratiska värderingar. Det skulle också kunna översättas till att man blir mer positivt inställd inför att ha oliktänkande människor i närheten av sig eftersom man förstår värdet av deras existens. Mötet med andra kan också få en person att överväga sina redan existerande övertygelser. Vilket gör att de förstår vikten av att ge rättigheter även till dem som man inte håller med - eftersom man inser att man kanske inte alltid kommer tycka samma sak. Man förstår
38 Putnam, Bowling Alone, s. 23.
39 Mutz, 'Cross-Cutting Social Networks', s. 112.
40 Robinson, 'Cross-Cutting Messages and Political Tolerance’, s. 496.
41 Freitag och Rapp, 'Intolerance Toward Immigrants in Switzerland’, s. 430., Harell, Allison. 'Political
Tolerance, Racist Speech, and the Influence of Social Networks', s. 726.
konceptet av tolerans och demokrati - inte bara för gruppen man umgås med - utan på en högre nivå. Kontakten med olika människor ökar alltså toleransen mot alla, inte bara mot43 dem man umgås med. 44
Den känslomässiga effekten handlar enligt Robinson om att det i en positiv social relation mellan två oliktänkande individer skapas ömsesidig förståelse för att politiska och andra ‘motståndare’ inte är onda. Den känslomässiga effekten hänger dessutom ihop med den 45 intellektuella då informationsutbytet som sker kognitivt leder till mindre cynism, mer empati och att människor framstår som mindre irrationella och orimliga. Information och kunskap46 om andra minskar dessutom risken för att andra ska upplevas som ett hot för en. Mutz47 skriver ”Once formed [personal relationships], these cross-cutting relationships make it less likely that people will support restrictions of the civil liberties of those with differing views.” Ett förbehåll mot kontaktteorins idé om att heterogena nätverk leder till ökad tolerans presenteras strax innan det här citatet. Mutz menar nämligen att heterogena nätverk kan präglas av starka skiljelinjer som kan leda till konflikt och på så vis minska toleransen. 48 Putnam lägger också in en brasklapp om risken med starka motgrupper inom ett nätverk. 49 Det som går att säga om detta är dock att risken för starka konfliktlinjer förmodligen är större i länder där särskilda grupper är mer tydligt kopplade till olika maktpositioner i samhället i stort. Den svenska kontexten kan ses som mindre trolig att tillhandahålla dessa, för kontaktteorin, problematiska förutsättningar.
3.2.3. Skolan som kontext
Många av de studier som har gjorts baserar sig på att undersöka mångfalden i människors kontaktnät genom att se på vilka föreningar, frivilligorganisationer och liknande som de har valt att vara med i. Även Putnams idé bygger på att människor går med i föreningar50 och/eller andra offentliga grupper och att det är där socialt kapital finns. Men han beskriver 51
43 Harell, Allison. 'Political Tolerance, Racist Speech, and the Influence of Social Networks', s. 725f. 44 Mutz, 'Cross-Cutting Social Networks', s. 112.
45 Robinson, 'Cross-Cutting Messages and Political Tolerance’, s. 496. 46 Rapp och Freitag, 'Teaching Tolerance?’, s. 1035.
47 Putnam, Bowling Alone, s. 289.
48 Mutz, 'Cross-Cutting Social Networks', s. 112. 49 Putnam, Bowling Alone, s. 352.
50 Cigler, och Joslyn, 'The Extensiveness of Group Membership and Social Capital', s. 7., Côté och Erickson.
'Untangling the Roots of Tolerance’, s. 1664., Rapp och Freitag, 'Teaching Tolerance?’, s. 1031.
också att socialt kapital “comes in many shapes and sizes with many different uses”. 52 Undersökningen av skolan som bas för analysobjektens kontaktnät är med andra ord lite ovanlig, men samtidigt fullt rimlig. Pettigrew menar t.ex. att institutioner är en plats där socialt kapital kan tänkas frodas mer än i grupper man söker sig till självmant. Elementet av tvång bidrar med bättre förutsättningar eftersom det blir mer akut att försöka komma överens, än om det är lätt att lämna gruppen. Allport lade dessutom själv fram idén redan år 1954 om 53 att “The effect [of contact] is greatly enhanced if this contact is sanctioned by institutional supports [...]”. Rapp och Freitag kommer också fram till att det är viktigt att kontakten är54 regelbunden och varaktig, något som också talar för att skolan är en lämplig kontext att undersöka. Skolan brukar generellt också vara kopplad fritidsumgänget. Dels för att det är55 där ungdomar träffar vänner som de också kan umgås med utanför skolan, men dels för att skolor kan vara kopplade till föreningar och idrottsklubbar. Vilken skola man går i borde alltså påverka ens kontaktnät i hög grad. Tanken är att olika skolor erbjuder olika möjligheter för eleverna att skapa heterogena kontaktnät. Det finns skäl att tro att religiösa skolor attraherar vissa grupper mer än andra, varför en överrepresentation av dessa grupper borde kunna uppstå. Det handlar dels om att det skulle kunna uppstå en religiös överrepresentation, men också en etnisk och ideologisk. Det finns också risker att ungdomar som står utanför normen gällande sexualitet och könsidentifikation underrepresenteras. Antingen faktiskt, för att de inte dras till en religiös skola, eller för att de elever som går där helt enkelt inte vågar komma ut på grund av rädsla för stigmatisering.
3.3. Andra teorier/faktorer och samverkan mellan faktorer
En annan förklaringsfaktor som fått stor uppmärksamhet och stort stöd är upplevelsen av hot. Känner man sig hotad av en viss grupp tenderar man att begränsa i hur hög grad man är 56
villig att låta dem ta del av rättigheter och hur villig man är att ha dem i sin närhet. Hot-faktorn verkar oftast gå in under teorin om konkurrens och har undersökts i sammanhang där det finns grupper som ‘hotas’ ekonomiskt av att det finns en konkurrens på
52 Putnam, Bowling Alone, s. 21.
53 Freitag och Rapp, 'Intolerance Toward Immigrants in Switzerland’, s. 430., Pettigrew, ‘Intergroup contact
theory’, s. 76.
54 Allport, The Nature of Prejudice, s. 267.
55 Rapp och Freitag, 'Teaching Tolerance?’, s. 1046.
arbetsmarknaden. Dock finns det kopplingar mellan hot och kontakt i litteraturen. Tanken57 58 är då att man känner sig mer hotad av en okänd grupp eftersom okunskap om något kan öka rädslan inför det, det handlar då mer om känslomässig rädsla än om den klassiska ekonomiska konkurrens-känslan. Côté och Erickson beskriver förklaringsvariablerna hot59 och kontakt som varandras “flipside”-teorier. De menar helt enkelt att bristen på kontakt med en grupp kan leda till en ökning i upplevd hotbild. Därför är det intressant att mäta om 60 upplevelsen av hot från andra grupper är starkare för de med mindre heterogent nätverk. Om hotet anses vara stort även vid heterogent nätverk så är ju hot-faktorn potentiellt en bättre förklaringsvaribel än kontaktvariabeln. Förväntan är dock att det ska handla om en indirekt effekt. Detta eftersom det är mer troligt att hotet bygger på okunskap än på ekonomisk konkurrens.
Andra faktorer som fått stöd i forskningen är hur pass religiös någon är. Religiositeten är 61 dock inte kopplad till någon specifik tillhörighet eller aktivitet utan som en konsekvens av en dogmatisk mental inställning som ibland kommer med religionen.62 Ideologi har också framförts som en förklarande variabel. McClosky menar att ju mer konservativ någon är desto mer sannolikt är det att de har en personlighet som är mindre öppen för social förändring. Han menar också att de är mindre benägna att applicera universella normer på främlingar och mer troliga att ha en diskriminerande och stereotyp inställning, baserat på att de håller fast vid gamla normer. Politisk aktivitet är ytterligare en faktor som undersökts av63 flera forskare, där tanken är att den sortens aktivitet leder till en förståelse för värdet av demokratiska normer. 64
57 Côté och Erickson. 'Untangling the Roots of Tolerance’, s. 1667., Hazama, ‘Determinants of political
tolerance: a literature review.’, s. 4f.
58Hazama, ‘Determinants of political tolerance: a literature review.’, s. 8. 59 Powell Hall, 'Effects of Political Knowledge on Political Tolerance', s. 106. 60 Côté och Erickson. 'Untangling the Roots of Tolerance’, s. 1667.
61 Nunn, Crockett och Williams, Tolerance for Nonconformity, s. 140.
62 Nunn, Crockett och Williams, Tolerance for Nonconformity, s. 123, 140., Froese, Bader och Smith, 'Political
Tolerance and God's Wrath in the United States’, s. 29.
63 Sullivan, Marcus, Feldman, et al., 'The Sources of Political Tolerance’, s. 97. 64 Lee, '”Tolerated One Way but Not the Other”', s. 715.
3.4. Hypoteser
Sammanfattningsvis finns det ett brett stöd i litteraturen, teoretiskt och praktiskt, för idén om att mötet mellan olika människor kan ha en deliberativ effekt och skapa tolerans. Samtidigt verkar den teoretiska utgångspunkten för de flesta studierna ha varit att mäta människors samhällsengagemang och fritidsaktiviteter för att få en bild av vilket sorts socialt kapital de har och hur heterogena deras nätverk är. I denna undersökning utgår hypoteserna ifrån antagandet att skolan i stället kan fungera som en undersökningskontext (både under och efter skoltid). En hypotes som testas i denna uppsats är att religiösa friskolor skapar mer homogena kontexter där det sociala kapitalet är mer inbundet än överbryggande. Hypotesen grundar sig i antagandet att vissa typer av människor (mer än andra) antagligen söker sig till skolor med konfessionell inriktning och att det skapar en överrepresentation av t.ex. religiösa och en underrepresentation av t.ex. öppet homosexuella och ateister.
H1: Nätverken på religiösa skolor är mindre heterogena.
Efterföljande hypotes formuleras utifrån vad tidigare forskning kommit fram till kring sambandet mellan kontakt och tolerans.
H2: Elever med heterogena nätverk har högre politisk och social tolerans.
Om det visar sig att miljön på religiösa skolor är mer homogen och att kontaktnät med brist på mångfald leder till intolerans blir följaktligen hypotes nummer tre, baserat på logiken bakom kontaktteorin, att eleverna på dessa skolor är mindre toleranta än de på icke-konfessionella skolor.
H3: Eleverna på religiösa skolor är mindre toleranta än andra elever.
4. Forskningsdesign
Valet av metod och analysteknik spelar roll eftersom det måste passa i förhållande till frågeställningen så att den kan besvaras. Frågeställningen i denna studie är som tidigare 65 nämnts tudelad i en beskrivande del och en teoriprövande där målet är att ta reda på om det
finns ett kausalt samband mellan skoltyp och toleransnivå. För att fastställa ett kausalt samband finns fyra kriterier: att kunna ge belägg för samvariation, isolering, mekanism och tidsordning. Av dessa är extensiva studier (med många fall) bättre på att belägga de två första och intensiva studier (få fall) normalt bättre på de andra två. I valet mellan en fåfallsstudie 66 och flerfallsstudie har det senare valts eftersom den första delfrågan handlar om att hitta ett samband (belägga samvariation), något som är lättare att göra med flera fall. För att besvara den andra delen av frågan, huruvida kontaktteorin kan förklara ett eventuellt samband, behöver en kontroll för andra tänkbara förklaringsvariabler göras (isolering). Även här är en flerfallsstudie med så många analysobjekt som möjligt att föredra. För att fullt ut kunna belägga för ett kausalt samband vore det givande att kombinera extensiva och intensiva studier, men av praktiska skäl och av tidsbegränsning finns det inte möjlighet för det i denna studie. 67
Eftersom material i den kontext som undersöks i princip saknas behöver nytt skapas. Att 68 genomföra en totalundersökning av alla elever i rätt ålder på alla svenska skolor hade varit det bästa sättet att skapa underlag för att kunna besvara frågeställningen, men det är inte möjligt rent praktiskt eller tidsmässigt. Ett stort urval är också viktigt i förhållande till det69 deduktiva i studiens natur, där syftet är att pröva en uppställd teori. 70 I brist på en totalundersökning önskas ett så stort n/urval som möjligt. En frågeundersökning med standardiserade frågor och fasta svarsalternativ har därför valts eftersom det då är lättare att se hur vanligt förekommande olika svar är i populationen (och lättare att ukristallisera samband). Enkäter som metod, jämfört med t.ex. intervjuer, minimerar dessutom kostnader71 och maximerar antalet svarspersoner som kan nås. Hur materialet samlas in, vilka frågor72 som ställs, vilka svarsalternativ som ges och hur datan analyseras är också viktigt och beskrivs mer noggrant nedan.
66 Teorell och Svensson, Att fråga och att svara, s. 270f. 67 Ibid, s. 273.
68 Forskning.se, Svensk tolerans sätts på prov. 69 Esaiasson et al., Metodpraktikan, s. 171.
70 Teorell och Svensson, Att fråga och att svara, s. 10. 71 Esaiasson et al., Metodpraktikan, s. 237.
4.1. Datainsamling
4.1.1. Urvalsprocess: generaliserbarhet
Populationen skolungdomar var från början tänkt att referera till gymnasieelever, men eftersom antalet religiösa gymnasieskolor är litet skiftades fokus till åttonde- och niondeklassare för att få till en större urvalsram. Populationen som undersöks är därför elever på svenska skolor i årskurs åtta och nio. Enligt Skolverkets statistik (baserad på aktuell termin) finns 1930 stycken skolor med dessa årskurser och 276 952 elever.73 En totalundersökning av alla analysenheter, d.v.s. alla elever, är som sagt praktiskt ogenomförbar och därför har ett slumpmässigt urval gjorts. Eftersom en särskild sorts skola är av extra intresse görs ett stratifierat, disproportionellt slumpmässigt urval där de religiösa friskolorna översamplas. Detta eftersom den här gruppen vid ett obundet slumpmässigt urval hade blivit för liten för att vara underlag för en givande analys. Av de 1930 svenska skolor som har 74 årskurs åtta och nio är 47 officiellt konfessionella, och har totalt 2112 elever i de två årskurserna. Till en början valdes 25 av dessa skolor ut med hjälp av en slumpgenerator. En75 systematiskt slumpmässig metod användes sedan för att välja de icke-konfessionella skolorna. Systematiken har gått ut på att välja de kommuner där de konfessionella friskolorna finns och sedan ta den första kommunala och den första fristående, icke-konfessionella skolan i alfabetisk ordning. Totalt har en förfrågan om att besvara enkäten skickats ut till 25+25+25 skolor (första urvalet) plus 20+20+20 skolor (andra urvalet). På grund av låg svarsfrekvens utökades nämligen urvalsgruppen, enligt samma princip som vid första urvalet.
Esaiasson et al. betonar att det är viktigt att undvika periodicitet, det vill säga att de utvalda analysenheterna har en återkommande egenskap, vid systematiskt slumpmässiga urval.76 Urvalssystematiken borde dock inte påverka svaren på något uppenbart sätt, särskilt då de religiösa friskolorna har en stor geografisk spridning och inte på något sätt är koncentrerade i
73Sveriges officiella statistik. Skolenhetstorlek läsåret 2019/20, samtliga skolenheter, Tabell 3 A., Sveriges
officiella statistik. Flickor och pojkar i årskurs 1 till 9 läsåret 2019/20, Tabell 5.
74 Esaiasson et al., Metodpraktikan, s. 177.
75 Skolvärlden, 2017-05-31., Sveriges officiella statistik. Flickor och pojkar i årskurs 1 till 9 läsåret 2019/20,
Tabell 5.
en viss del av landet. Det finns inte heller någon anledning att tro att elevernas politiska och 77 sociala tolerans kan påverkas av vilken bokstav deras skolas namn börjar på. De friskolor som inte är religiösa är också i minoritet jämfört med de kommunala och har också översamplats. Detta för att undvika att jämförelsen mellan skolor helt enkelt skulle komma78 att handla om kommunala skolor kontra friskolor generellt, eftersom den tänkta huvudsakliga skillnaden är inslaget av religiositet.
Rent teoretiskt kan vilken elev som helst i population komma att genomföra undersökningen och generaliserbarheten borde därför kunna ses som relativt hög. Genom statistisk inferens kan slumpens effekt på hur väl urvalet speglar resten av populationen dessutom kontrolleras. Det finns emellertid andra saker som kan påverka utfallet. Generaliserbarheten påverkas inte bara av urvalet utan också av validiteten och reliabilitet.79
4.1.2. Validitet: operationaliseringar
För att en undersökning ska ha hög intern validitet krävs en låg nivå av systematiska fel. Det uppnås delvis genom att göra de teoretiska resonemangen praktiskt mätbara på ett korrekt sätt. Det vill säga att operationaliseringen av viktiga begrepp och definitioner blir träffsäker. 80 Ett vanligt sätt är att använda samma eller liknande frågor som används i tidigare forskning. Då kan resultaten dessutom jämföras, vilket bygger på det vetenskapliga kriteriet för kumulativitet. Frågorna i den här undersökningen är inspirerade av tidigare forskning. Dels81 från kända forskare inom området men formuleringar har också lånats av kandidatstudenter från Uppsala universitet. För frågor och svarsalternativ som i litteraturen har formulerats på engelska finns översättningar som har gjorts av tidigare C-uppsatsstudenter, vilka också används. 82
77 Skolvärlden, 2017-05-31.
78Sveriges officiella statistik. Skolenhetstorlek läsåret 2019/20, samtliga skolenheter, Tabell 3 A. 79 Esaiasson et al., Metodpraktikan, s. 58.
80 Ibid, s. 59. 81 Ibid, s. 61.
4.1.2.1. Politisk och social tolerans
Politisk tolerans definieras som att gå med på rättigheter även för dem som man ogillar. För
att mäta politisk tolerans används tre frågor; huruvida man är villig att tillåta att någons bok finns på ett offentligt bibliotek, huruvida man är villig att tillåta att någon demonstrerar eller talar offentligt och huruvida man är villig att tillåta någon att vara skollärare. Människor är 83 ofta mer beredda att “inte tillåta” än vad de är beredda att “förbjuda”, vilket gör att dessa frågor lättare kan fånga upp intolerans, även på lägre nivåer. Social tolerans definieras som 84 att acceptera ogillade grupper som en del av ens vardagliga liv. För att mäta social tolerans används den klassiska frågan om man skulle besväras av att någon ur den ogillade gruppen flyttade in som granne. 85
Som nämnts under teori ställs dessa toleransrelaterade frågor om en grupp som man först fått chansen att uttrycka en ovilja eller ett ogillande mot. Det som kan spela roll är vilka grupper som finns med som alternativ eftersom man måste lyckas täcka in alla tänkbara perspektiv. Sullivan, Marcus, Feldman et al. betonar att det är viktigt att få med fler dimensioner än den ideologiska.86 Om man misslyckas med att få till ett brett utbud blir risken större att människor ogillar den grupp de väljer olika mycket, och detta kan påverka huruvida det verkligen är tolerans som mäts eller inte. En annan aspekt vid valet av grupper är att människor tenderar att välja terroristgrupper och våldsbejakande grupper i första hand när de finns med. Att låta dem svara på huruvida dessa t.ex. ska få uttrycka sina politiska åsikter offentligt kan bli ett missvisande mått på tolerans eftersom det då kan handla om att vilja stoppa hets mot folkgrupp, våldsuppmaningar eller någon annan form av kriminalitet. Att neka någon vissa rättigheter, om man antar att de kommer nyttjas i brottsligt syfte, borde rimligtvis inte indikera att man är politiskt intolerant. 87 Dessa grupper har därför inte inkluderats. Trettioåtta grupper har tagits med som potentiella svarsalternativ och dimensionerna är bland annat socioekonomiska, ideologiska och etiska. Ordningen de
83 Sullivan, Marcus, Feldman, et al., 'The Sources of Political Tolerance’, s. 94., Schwadel och Garneau,
'Sectarian Religion and Political Tolerance in the United States', s. 174., Burge, 'Using Matching to Investigate', s. 270f., Gibson och Bingham, 'On the Conceptualization and Measurement of Political Tolerance', s. 604.
84 Esaiasson et al., Metodpraktikan, s. 251.
85 Lee, '”Tolerated One Way but Not the Other”', s. 713.
86 Sullivan, Marcus, Feldman, et al., 'The Sources of Political Tolerance’, s. 93.
87Hazama, ‘Determinants of political tolerance: a literature review.’, s. 1., Widmalm, Oskarsson,
kommer i kan spela roll. Med så många kategorier kan den som ska svara tycka att avvägningen tar för lång tid om alla grupper ska jämföras, och kan helt enkelt bara ta något slumpartat. Kanske kan den sista kategorin väljas i högre utsträckning än vad den skulle om det funnits färre val, vilket kan vara bra att ha i åtanke. Det är dock en risk som tas för att prioritera att uppfylla kravet på breda perspektiv.
4.1.4.2. Heterogent nätverk
För denna studie är dessutom operationaliseringen av ett “heterogent nätverk” viktig. Att någon har ett “heterogent nätverk” definieras här utifrån att någon har ett nätverk av kontakter som är olik en själv på olika sätt. Normalt mäts nätverket genom att fråga om respondenterna känner personer ur olika yrkeskategorier. Detta är ett sätt att mäta vilken 88 krets en person rör sig i, om det är till största del är människor som tillhör medelklass eller arbetarklass. Eftersom undersökningen riktar sig mot ungdomar så är kontaktnätet som är av intresse inte bestående av arbetande människor som tillhör olika yrkeskategorier på ett sådant sätt som den operationaliseringen passar för. Säkert har flera personer sommarjobb eller extrajobb utöver studierna men det är rimligt att tänka att andra frågor måste ställas för att förstå hur pass heterogena kontaktnät ungdomarna har. Att fråga ungdomar om de känner personer inom olika yrkeskategorier blir missvisande då många troligen skulle uppge att de känner personer inom serviceyrken eller inom slumpartade yrken som någon familjevän har, med resultatet att variationen inte skulle bli särskilt intressant.
Variabeln mäts i stället genom att respondenterna får svara på frågor om huruvida de “känner” personer som tillhör andra ’kategorier’ än vad de själva gör. Dessa kategorier har valts utifrån saker som normalt varierar mellan människor i ett heterogent samhälle; sexualitet, religion, etnicitet och ideologi. Eleverna får alltså svara på huruvida de känner någon som har en annan sexualitet, religion, etnicitet eller ideologi än vad de själva har. Detta för att ’olikhetens genomslagskraft’ sedan ska kunna testas. Det problematiska med att fråga huruvida ungdomarna känner någon på det här sättet är att de kanske inte alltid är medvetna om det, av olika anledningar. Dels för att de eventuellt inte själva identifierar sig på ett tydligt sätt utifrån dessa aspekter och därmed inte kan avgöra vad “annan” innebär och dels för att de kanske inte är så medvetna om hur andra är. Dock bygger kontaktteorin på att
man känner till olikheten om personen, för att interaktionen ska få den kognitiva och affektiva effekt som beskrivits leda till tolerans, varför detta inte behöver vara ett stort problem. Ett annat bekymmer ligger i att ordet “känner” kan tolkas på olika sätt. Alternativen som har övervägts är att “känna till” någon och att “vara vän” med någon. Kontaktteorin grundar sig i att kontakterna har ett vardagligt, varaktigt utbyte vilket exkluderar “känna till” eftersom det kan handla om personer man endast har vetskap om finns, eller andra som man inte interagerar med. Genom att använda begreppet “känna” inkluderas dessutom nära kontakter, såsom vänner, utan att exkludera bekanta och andra som man kanske inte definierar som vänner men har ett utbyte med. Dessutom har forskare som mätt nätverk tidigare använt sig av ordets engelska motsvarighet “know”.89
En sista brasklapp är att varje individs nivå av nätverksheterogenitet mäts ur dessa fyra specifika aspekter, medan andra ’olikheter’ inte tas med. Detta mått borde dock kunna fånga in stora delar av nätverksdiversifieringen och omfattningen är tillräckligt stor i förhållande till denna uppsats storlek. Övriga variabler är också definierade och operationaliserade utifrån tidigare forskning.90 Därför kommer inte uppmärksamhet riktas mot att granska operationaliseringarna av dessa. Alla frågor finns att läsa i sin helhet i bilaga 1.
4.1.3. Reliabilitet: bortfall, mätfel och etiska överväganden
Reliabilitet handlar om att undvika slumpmässiga, osystematiska fel. Av de 135 utvalda91 skolorna har till en början en förfrågan skickats ut till rektorer eller administratörer för att se vilka som skulle kunna tänka sig att svara på enkäten. Mottagarnas inställning och eventuellt dagsform kan ha påverkat vilka som i slutändan deltagit. Många rektorer har tackat nej med hänvisningen att samhället just nu genomgår en kris och att elevernas fokus på skolarbetet inte får störas mer än det redan har. Andra har tackat nej för att eleverna är trötta på att fylla i diverse enkäter och utvärderingar och ett stort antal har inte svarat på mejlet alls. Svarsfrekvensen på enkäter är allmänt ganska låg, något som med andra ord även gäller för
89 Côté och Erickson. 'Untangling the Roots of Tolerance’, s. 7., Lin och Dumin, 'Access to Occupations
through Social Ties', s. 372-377.
90 Djupe och Calfano, 'Religious Value Priming, Threat, and Political Tolerance', s. 773., Peterson, 'Religiosity
and Political Tolerance’, s. 112f, 123., Johnsson E., 2019, Nätverkstypers påverkan på socialt kapital och
politisk tolerans bland ungdomar, s. 42f.
denna undersökning. Med ett stort bortfall har nio skolor tackat ja till att medverka och 12692 elever har svarat på undersökningen. Det är troligen svårt att hitta några samband med extremt hög statistisk signifikans med tanke på hur få observationer som finns. Dock är Sverige ett land som fått höga poäng i demokratimätningar och borde ha relativt lite intolerans generellt så ett samband, även ett litet, skulle vara av värde. 93
Även bland de som har svarat ja till att deltaga och därmed fått länken till enkäten kan relibilaitetsbekymmer uppstå i och med att tröttheten på enkäter kan leda till att elever inte fyller i undersökningen på ett ärligt och riktigt sätt. De kan också råka missförstå frågor och svarsalternativ. Stress och slarv från min sida kan också ha orsakat osystematiska fel som94 påverkar generaliserbarheten. Något som kan ses som problematiskt är att det inte finns ett95 krav på att uppge konfessionell inriktning som skola. Detta innebär att de skolor som96 tillfrågats inom kategorin som icke-konfessionella faktiskt också kan vara konfessionella. Det behöver dock inte vara ett stort problem eftersom urvalet från början varit disproportionellt. Däremot kan det göra att eleverna inte vet om att de går i en konfessionell skola och därför svarar fel. Förhoppningsvis är risken för detta väldigt liten, och den potentiella effekten likaså, men det är värt att nämna.
I frågeundersökningen har majoriteten av frågorna utrustats med ett “vet inte/vill inte svara”-svarsalternativ. Detta kan också utgöra en begränsning. Esaiasson et al. menar att människor som faktiskt har en uppfattning i sakfrågan kan välja alternativet för att slippa besvara frågan.97 I det här fallet kanske det kan utgöra en särskilt stor risk med tanke på att vissa av frågorna är av känslig natur. Å andra sidan finns risker med att utesluta alternativet då det kan leda till att människor tvingas ge ett substantiellt svar trots att de inte har en uppfattning. Med tanke på att det dessutom är skolklasser som undersökningen riktar sig mot finns det etiska aspekter av “vet inte/vill inte svara”-alternativet. Om ungdomarna svarar på testet i en grupp eller känner sig utsatta i svarssituationen kan “vet inte”-svaret vara en väg ut
92 Esaiasson et al., Metodpraktikan, s. 242.
93 Puddington, Arch. Freedom in the World 2015, s. 26. 94 Esaiasson et al., Metodpraktikan, s. 243f.
95 Ibid, s. 64.
96 Thurfjell, Svenska Dagbladet, 2017-04-05. 97 Esaiasson et al., Metodpraktikan, s. 255.
socialt. Esaiasson et al. klargör vidare att fördelningen mellan svaren inte tycks påverkas av huruvida ett sådant svarsalternativ finns med eller inte. 98
Andra etiska överväganden som gjorts är hur hänsyn ska tas till informationskravet och konfidentialitetskravet. Eftersom information om vad som undersöks måste redogöras för99 har rektorn eller administratörer fått förståelse för att det är tolerans som ska mätas. Hur dessa personer förmedlar den vetskapen till eleverna kan få en effekt på hur de svarar. Konfidentialitetskravet är svårt att uppfylla till 100 % eftersom det bara finns ett begränsat antal religiösa friskolor. Dock har undersökningen genomförts på ett sådant sätt att det är omöjligt att spåra individuella svar till specifika personer.
4.2. Analysmetod
Frågeundersökningen ger hårda, kvantifierbara data där frågor och svar har omvandlats till variabler med mätbara variabelvärden. Dessa variabler undersöks med hjälp av linjär regressionsanalys, något som Esaiasson et al. menar att många är överens om som den mest flexibla och mest kraftfulla analystekniken.100 Majoriteten av svarsalternativen i frågeundersökningen befinner sig på nominalskala och behöver kodas om för att regressionsanalys ska vara möjlig. Dessa behöver kodas om till dikotoma variabler för att kunna användas vid linjär regression. Även de svarsalternativ som befinner sig på ordinalskala behöver kodas om till siffror så att de kan användas vid de matematiska uträkningarna.101 Det här betyder också att det kommer att krävas försiktighet och noggrannhet vid analysen av resultaten eftersom siffrorna kommer att vara representativa för skalsteg som inte är ekvidistanta.
4.2.1. Omkodningar
Den beroende variabeln politisk tolerans kommer dessutom kodas om till ett index, för att linjär (framför logistisk) regressionsanalys ska vara möjlig. Variabeln har mätts genom att låta respondenterna svara på tre frågor om huruvida de är villiga att tillåta meningsmotståndare vissa rättigheter eller inte, utifrån definitionen av politisk tolerans som
98 Esaiasson et al., Metodpraktikan, s. 256.
99 Teorell och Svensson, Att fråga och att svara, s. 21. 100 Esaiasson et al., Metodpraktikan, s. 391.
att gå med på rättigheter. För varje fråga som man svarar tillåtande på går man upp ett steg i tolerans-indexet som sträcker sig mellan 0 och 3, där 3 representerar total politisk tolerans. Dessa två variabelvärden, 0 och 3, representeras av att en person svarar tillåtande respektive icke-tillåtande på samtliga tre frågor. (I praktiken skulle det bli nej/ja/nej och ja/nej/ja eftersom den andra frågan är inverterad, d.v.s. ett nej är det som indikerar tolerans där.) Dessa tre frågor utgör gemensamt underlag för vilket värde variabeln politisk tolerans får. Därför är det viktigt att klargöra hur “vet inte”-alternativet behandlas. Om svaret “vet inte” skulle leda till att den specifika frågan inte räknas med får det konsekvenser för indexets jämförbarhet mellan respondenterna. Detta för att indexets logik fallerar om man bara bortser från frågan som personen svarat “vet inte” på eftersom den då kan få högst 2 i toleransnivå. Varje svar som lämnats är värdefullt för analysen, varför ett borträknande av en fråga i förlängningen skulle vara onödig (eftersom den då leder till ett direkt bortfall av en hel enkät). “Vet inte”-alternativet kommer därför att användas som ’inte ja’ med motiveringen med att de faktiskt inte gett ett tydligt positivt svar på att gå med på att tillåta rättigheten. Med andra ord kodas tillåtande svar om till 1 och alla andra till 0 i regressionsanalysen. Om det visar sig att endast ett fåtal personer har svarat “vet inte” på någon av dessa frågor kan ett alternativt mått, där dessa enkäter bortses från, användas.
För att mäta social tolerans, den andra beroende variabeln, har fyra svarsalternativ på ordinalskala använts. Frågan är: ”Tänk dig att någon ur den grupp som du valde flyttade in bredvid dig. Skulle du besväras av att de flyttade in?”. Svarsalternativen är “Ja, mycket”, “Ja, lite”, ”Vet inte” och “Nej, inte alls”. Dessa svar kodas om till siffervärden 0-3 där högre värden indikerar högre tolerans. “Ja, mycket” kodas alltså om till 0, “Ja, lite” kodas om till 1” och “Nej, inte alls” kodas om till 3. ”Vet inte” kodas om till 2 eftersom det tolkas som ’varken ja eller nej’. Detta eftersom det inte är ett accepterande, i enlighet med definitionen av social tolerans, men inte heller ett definitivt ja till att situationen är besvärande och därför kan ses ligga mittemellan dem. Vid den gemensamma analysen av båda tolerans-värdena kommer social tolerans att kodas om till en dikotom variabel där ett jakande svar blir 0 och ett nekande 1. Så att de kan inkluderas i tolerans-indexet som då kan sträcka sig från 0 till 4 i stället för till 3. ”Vet inte”-alternativet tolkas där som ’inte nej’, d.v.s. 0, eftersom det inte är ett tydligt accepterande.
Den oberoende variabeln skoltyp görs dikotom där religiösa skolor kodas om till 1 och alla andra till 0. Nätverksvariabeln kodas likt variabeln för politisk tolerans om till ett index. Variabeln bygger på de fyra frågor som mäter huruvida respondenterna känner någon av annan sexualitet, religion, ideologi och etnicitet. Ett heterogent nätverk präglas av närvaro av olikheter så för varje jakande svar (som kodats om till 1) hoppar respondentens variabelvärde upp ett steg i heterogenitet. Detta ger möjliga variabelvärden på 0-4 där 4 är total heterogenitet. Även här finns en problematik kring “vet inte”-svarsalternativets existens. För att utnyttja så många analysobjekt som möjligt och för att alla ska kunna ha jämförbara index sinsemellan kommer “vet inte” även här att behandlas som ’inte ja’ och tillsammans med “nej”-svar omkodas till 0. Här kan beslutet ses som mindre självklart eftersom “vet inte” inte nödvändigtvis behöver indikera att personen inte har en person i sin närhet av specifik olikhet. Dock är kännedomen om olikheten en del av mekanismen, varför samma teknik och tolkning av svarsalternativet “vet inte” görs som vid variabeln för politisk tolerans. Likväl kan ett alternativt mått komma att användas, där dessa enkäter bortses från, om det visar sig att endast ett fåtal personer har svarat “vet inte” på någon av dessa frågor.
Övriga variabler och kontrollvariabler kodas om beroende på vilken skala de är på, så att de får siffervärden (om de är på ordinalskala) eller dikotoma värden (om de är på nominalskala). Exempelvis kodas föräldrars utbildningsnivå, ideologi, dogmatism, upplevt hot och förtroende för politiskt system om till siffervärden. Kön och politisk aktivitet kodas om till dikotoma värden. “Vet inte”-svar kommer för dessa variabler att innebära definitivt bortfall. Eftersom dessa är kontrollvariabler och inte ingår i något index blir bortfallet inte lika avgörande. I en undersökning med redan få observationer är detta beklagligt, men det rimligaste förhållningssättet.
4.2.2. Tillvägagångssätt vid analys
Utifrån de hypoteser som ställts upp görs först bivariata analyser som sedan åtföljs av multivariata analyser med en beroende variabel i fokus åt gången. Politisk tolerans och social tolerans kommer alltså att analyseras separat, men sedan också tillsammans. Den första hypotesen (“Nätverken på religiösa skolor är mindre heterogena.”) testas genom att mäta variabeln “nätverk” utifrån “skoltyp”. Dessa två variabler är de som enligt teorin ska påverka toleransnivån, d.v.s. vara de oberoende variabler som påverkar den beroende variabeln, men
genom att utföra en bivariat analys mellan dessa två besvaras den beskrivande delen av frågeställningen. För att testa hypotes nummer två (“Elever med heterogena nätverk har högre politisk och social tolerans.”) och hypotes nummer tre (“Eleverna på religiösa skolor är mindre toleranta än andra elever.”) mäts nätverksvariabeln och skoltypen mot variabeln för politisk tolerans i separata bivariata analyser och sedan gemensamt i en multivariat analys. Sedan inkluderas andra faktorer i den multivariata analysen för att se på möjligheter till isolering. Hypotes två och tre testas sedan igen på samma sätt för social tolerans, som den görs för politisk tolerans. Och sedan för båda samtidigt.
5. Resultat och analys
5.1. Deskriptiv statistik
Tabell 5.1. Deskriptiv statistik över hela urvalet (n=126)
Variabel Min Max Medelvärde Standardavvikelse
Föräldrars utbildning 0 4 3.25 1.12
Ideologi 0 4 2.87 1.17
Dogmatism 0 3 1.53 0.98
Förtroende för politiskt system 0 4 1.72 1.14
Medlem i förening 0 1 0.06 0.24
Känner någon av annan etnicitet 0 1 0.84
Känner någon av annan religion 0 1 0.84
Känner någon av annan sexualitet 0 1 0.62
Känner någon av annan politisk åskådning 0 1 0.70
Nätverk 0 4 3 1.18
Tillåtande av lärare 0 1 0.55
Tillåtande av tal 0 1 0.63
Tillåtande av bok 0 1 0.48
Social tolerans 0 3 1.74 1.05
Social tolerans, alt. mått 0 1 0.34
Politisk och social tolerans 0 4 2 1.30
Upplevt hot 0 2 0.93 0.78
Av de 126 personer som svarat på enkäten är könsfördelningen jämn och en rimlig spegling av populationen. Sextio personer har angivit att de är män och 64 personer att de är kvinnor. Två personer svarade “annat/vill inte inte svara”. Fördelningen mellan elever från religiösa och övriga skolor är 45 % (56 elever) kontra 55 % (68 elever) och i jämförelse med hur populationen ser ut är de kommunala skolorna, som ingår i kategorin övriga skolor, underrepresenterade. Med andra ord blev det en kraftig effekt av översamplingen av fristående konfessionella och icke-konfessionella skolor. Av de 1930 skolor som finns med åttor och nior är 1194 kommunala skolor, d.v.s. ca 62 % av populationen. 102De representeras av 36 elever i studien, ca 29 % av urvalet. När eleverna skulle välja minst omtyckt grupp svarade 19 personer “Sverigedemokrater”, 15 “kommunister”, 14 “missbrukare”, 12 “abortmotståndare”, 11 “feminister” och resterande 55 svarade lite mer utspritt. Nämnvärt är att ingen svarade att de tyckte mest illa om någon av de religiösa grupper som fanns som alternativ. Vänsterideologiska grupper och lågutbildade/arbetslösa valdes i större utsträckning än motsatta grupper. En absolut majoritet (ca 56 %) av eleverna svarade att de har föräldrar med högskole- eller universitetsutbildning. Jämfört med Sverige i stort (43 %) är det en relativt hög siffra.103 I tabell 5.1. syns att medelvärdet för ideologi ligger nära 3 (vilket står för “lite till höger”). Procentuellt har 27 % av de som tagit ställning ideologiskt svarat vänster och 73 % höger vilket är skevt med tanke på att fördelningen i riksdagen mellan vänster- och höger-block är 40/60 (om Sverigedemokraterna räknas med i högerblocket). 104 Skolungdomarna har dock inte röstat men om man utgår ifrån att deras sanna fördelning är relativt lik resten av Sveriges befolkning är avspeglingen i urvalet något bristfällig men lutar åt ‘rätt’ håll. De som svarade ja på att de har ett medlemskap i en politisk förening utgjorde
102Sveriges officiella statistik. Skolenhetstorlek läsåret 2019/20, samtliga skolenheter, Tabell 3 B. 103 Statistiska centralbyrån. Utbildningsnivån i Sverige.
1.6 % av urvalet vilket är en låg siffra jämfört med att siffran är ca 5 % i populationen i stort. 105
Ytterligare visar tabell 5.1. att 84 % av eleverna gav jakande svar på frågorna om huruvida de känner någon av annan trostillhörighet och etnicitet. För annan politisk åskådning sjönk siffran till 70 % och för annan sexualitet till 62 %. Variabeln för nätverksindexet landar på ett medelvärde på 3 av 4 och en standardavvikelse på 1.18 vilket indikerar att alla i genomsnitt känner mer än en person som är olik de själva. Indexet för politisk tolerans landar ganska nära mitten mellan min och max, i genomsnitt gav ca 55 % tillåtande svar på varje delfråga som indexet bygger på. Måttet för politisk och social tolerans visar liknande resultat. När social tolerans och politisk tolerans mäts mot varandra ser det ut som att den sociala toleransen är högre (1.74 i medelvärde jämfört med 1.66). Svarsalternativen vid mätningen av social tolerans var “Ja, mycket”, “Ja, lite”, “Vet inte” och “Nej, inte alls” på frågan huruvida man skulle besväras av att en ur den ogillade gruppen skulle flytta in som granne. När “vet inte” kodades som ett värde mellan “Ja, lite” och “Nej, inte alls” blev medelvärdet högre än när variabeln kodades dikotomt (där “vet inte” innebar ‘inte obesvärad’). Eftersom den politiska toleransen bygger på tre frågor som kodats på det dikotoma sättet (där “vet inte” inneburit ‘inte tillåtande’) så är dessa tre frågor tillsammans med det alternativa måttet för social tolerans mer användbara vid en jämförelse mellan de olika sorternas nivå. I den jämförelsen ser det snarare ut som att den politiska toleransen är högre, med ett genomsnittligt medelvärde på 0.55, än den sociala toleransen med ett medelvärde på 0.34. Om sambandet är signifikant kan det kanske ha att göra med att den intellektuella toleransen är större än den affektiva. D.v.s. att man kan stå upp för rättigheter “på håll” och principiellt utan att känna sig bekväm med att ha vissa människor i sin närhet.
Tabell 5.2. Deskriptiv statistik över skillnader mellan religiösa och icke-religiösa skolor
Religiösa skolor (n=56) Icke-religiösa skolor (n=68) Variabel Medelvärde Standardavvikelse Medelvärde Standardavvikelse
Föräldrars utbildning 3.50 0.94 3.03 1.21
Ideologi 2.89 1.25 2.85 1.09
Dogmatism 1.40 1.09 1.59 0.89
Förtroende för politiskt
system 1.70 1.15 1.72 1.14
Medlem i förening 0.08 0.27 0.05 0.21
Känner någon av:
Annan etnicitet 0.88 0.82
Annan religion 0.82 0.87
Annan sexualitet 0.70 0.57
Annan politisk åskådning 0.80 0.66
Nätverk 3.20 1.10 2.92 1.19 Tillåtande av lärare 0.64 0.46 Tillåtande av tal 0.61 0.63 Tillåtande av bok 0.48 0.49 Politisk tolerans 1.73 1.12 1.57 1.10 Social tolerans 1.96 1.06 1.54 1.01
Social tolerans, alt mått 0.45 0.25
Politisk och social tolerans 2.18 1.42 1.82 1.23
Upplevt hot 0.78 0.74 1.08 0.79
Könsfördelningen i dessa två grupper är nästan precis likadan i båda, 47-48 % har svarat att de är män och 50-53 % kvinnor. Fördelningen mellan vilka grupper som valts är också ganska jämn. Elever på religiösa skolor har valt kommunister i högre grad (16.10 % jämfört med 13.20 %) och övriga elever har valt Sverigedemokrater i högre grad (19.10 % jämfört med 10.7 %). Ca 27 % av eleverna på religiösa skolor och 32 % av de övriga eleverna har valt ett av dessa partier som sin mest ogillade grupp. Det finns i övrigt inga tydliga tecken på
stora skillnader vid jämförelser mellan vilka grupper som de olika urvalen tenderat att välja. Utifrån siffrorna som visas i tabell 5.2. ser skillnaderna mellan religiösa och icke-religiösa skolor i resterande variabler också ut att vara små. Religiösa skolor visar högre värden på elevernas föräldrars utbildningsnivå, föreningsmedlemskap och ideologi (högre värden innebär att eleverna är mer höger). Eleverna på övriga skolor ser ut att vara mer dogmatiska, ha större förtroende för Sveriges politiska system och känna sig mer hotade av de grupper som de valt. Skillnaderna är dock inte särskilt stora mellan urvalen vars medelvärden ligger nära det generella medelvärdet för hela urvalet. I motsats till vad hypoteserna förutspår indikerar siffrorna att nätverk på religiösa skolor är mer heterogena och att eleverna är mer toleranta överlag. De eleverna ser ut att i högre grad känna någon av annan etnicitet, sexualitet och politisk åskådning medan icke-religiösa ser ut att känna någon av annan religion i högre grad. Religiösa elever ser ut att vara mer toleranta i frågorna som rör lärare och social tolerans medan icke-religiösa elever ser ut att vara mer toleranta i frågorna som rör offentligt tal och att tillåta att en bok finns på allmänna bibliotek. Om man jämför medelvärdena för politisk och social tolerans (2.18 och 1.82) och medelvärdena för nätverksheterogenitet (3.20 och 2.92) ser det ut som att elever på icke-religiösa har högre värden. I förhållande till frågeställningen ges här preliminära stöd för att det finns skillnader mellan skolorna gällande toleransnivå (dock i motsats till förväntningar) och att dessa skulle kunna förklaras av kontaktteorin.
Det som visas här är emellertid olika bivariata samband. Skillnaderna som syns har med andra ord inte genomgått en kontroll för isolering som krävs för att kunna utesluta att samvariationerna (mellan skoltyp, nätverk och tolerans) skulle kunna bero på bakomliggande variabler, indirekta samband eller slumpen. För att testa dessa samband används bivariata och multipla regressionsanalyser.
5.2. Regressionsanalys och diskussion
Innan hypoteserna testas mer utförligt kommer en förklaring av regressionsanalysens logik. Vid regressionsanalys testas styrkan på samband baserat på principen om normalfördelningskurvan (i det här fallet används t- och z-fördelningar eftersom urvalet är så pass litet). Enligt den principen borde värdena som observeras i urvalet fördelas på ett
specifikt sätt runt populationens sanna värde. Nittio procent borde hamna inom en standardavvikelse från det sanna värdet, 95 % inom två och 99 % inom tre standardavvikelser. Detta motsvaras av kritiska t-värden på 1.65, 1.96 och 2.58 (dessa värden skiljer sig något vid z-fördelning). Det sanna värdet brukar kallas beta och det värde som urvalet ger för b-koefficient, vilket är skattningen av beta. Sambandet mellan oberoende och beroende variabler kan läsas av i b-koefficienten som anger skillnad i y när x ökar med ett. Vid analysen utgår man ifrån nollhypotesen, d.v.s. att beta är noll. Får man då en b-koefficient som skiljer sig från noll betyder det negativ eller positiv samvariation i urvalet och indikerar att det finns en samvariation i populationen. För att testa hur säker den siffran är utgår man ifrån hur stor sannolikheten skulle vara att få det värdet om det sanna värdet vore noll. Hamnar man bortom en standardavvikelse från noll är man på en nittioprocentig signifikansnivå säker på att skillnaden finns i populationen och inte bara i urvalet. Ju större urvalet är och ju mindre standardfel regressionskoefficienten har desto bättre t/z-värde (d.v.s. antal standardavvikelser från beta=0) får man. Säkerheten påverkas alltså i hög grad av dessa två faktorer. Vid multipel regressionanalys kan b-koefficienter kvarstå, minska eller öka. Värdet på b-koefficienten kan alltså förändras vid kontroll för andra variabler. Det kan då handla om indirekta, spuriösa eller undantryckta samband. Värt att nämna är också att regressionsanalysen inte kan belägga tidsordning eller mekanism.
Vid genomförandet av regressionsanalyserna visade det sig till en början att nätverksvariabeln inte gav någon effekt på toleransen alls. När nätverksvariabelns index delades upp i de olika frågorna som det bygger på (huruvida eleverna känner någon av annan etnicitet, religion, sexualitet, politisk åskådning) visade det sig att variablernas effekter skiftade vilket gjort att den totala effekten haft ett b-värde nära noll hela tiden. Därför kommer indexet inte att användas när nätverk ska användas som förklaringsvariabel, till förmån för användningen av de olika frågorna som separata parametrar. Något annat som är viktigt att komma ihåg är att b-koefficienterna måste analyseras utifrån variablernas skalor. 5.2.1 Hypotes 1 - “Nätverken på religiösa skolor är mindre heterogena.”
Tabell 5.3. Regressionsanalys, skolans effekt på nätverket
