Slitagemätning, Linköping : lägesrapport 1996

(1)

notat Nr: 51-1996 Titel: Författare: Programområde: Projektnummer: Projektnamn: Uppdragsgivare: Distribution: Utgivningsår: 1996 Slitagemätning, Linköping Lägesrapport 1996 Torbjörn Jacobson Vägteknik (Asfaltbeläggning) 60104 Slitagemätning, Linköping Linköpings kommun Fri din Väg- och transport-forskningsinstitutet #

(2)

Förord

Undersökningen har gjorts på uppdrag av Linköpings kommun, Gatukontoret och kontaktman har varit Per-Olof Ohlsson. Ansvarig på VTI har varit Torbjörn Jacobson medan Fredrik Nilsson gjort slitagemätningarna.

Tidigare lägesrapporter är VTI Notat V23] och 64-1994 samt VTI Utlåtande nr

511 och 601.

Linköping i september 1996, Torbjörn Jacobson

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING ... .. 3 GATOR ... 3 MÄTMETOD ... 3 DUBBAVNÖTNING ... .. 3 RST-DATA ... 5 KOMMENTARER... .. 6 VTI Notat 51-1996

(4)

inledning

På uppdrag av gatukontoret i Linköping har dubbavnötningen följts upp på fyra objekt inom Linköpings Kommun. Beläggningarna lades 1991. Mätningarna omfattar de senaste fem vintrama, 1991-1996. Hösten 1995 gjordes också enRST-mätning.

Gator

Följande fyra gator ingår i undersökningen:

1. Landerydsvägen - 90 kg/m2 VIACOTOP16 - justering + slitlager - 100%

Skärlundagranit. ÅDTkpemnbüar: ca 2350 (1991). Hastighet: 70 km/tim.

2. Vistvägen - 40 kg/m2 VIACOTOP8 - m-justering - 50% Skärlundagranit + 50%

Adelövsporfyr. ÅDTkpemonbüar: ca 2650 (1991). Hastighet: 50 km/tim.

3. Norrköpingsvägen - VIACOTOP12 - heating - 20% Skärlundagranit + 80% Dalbokvartsit. ÅDTkpeI-sonbüar: ca 2425 (1991). Hastighet: 70 km/tim.

4. Industrigatan - 90 kg/m2 VIACOTOP12 - fräsn. + topp - 20% Skärlundagranit

+ 80% Dalbokvartsit. ÅDTkpemonbüg: ca 4633 (1991). Hastighet: 70 km/tim.

Mätmetod

Mätningarna har gjorts med VTI:s laserproñlometer som är ett mycket precist mätinstrument framtaget för noggranna proñlmätningar. Vid mätningen placeras instrumentets ben i fixar som gjutits in i beläggningen. Mättekniken bygger på kontaktlös avståndsmätning mellan proñlometern och vägytan. Slitaget (dubbavnötningen) beräknas ur skillnaden mellan nollmätningen och slutmätningen som görs på hösten resp våren strax före och efter dubbsäsongen. RST-mätningen har gjorts med VTIs forskningsbil och bland annat mått på vägens spårdjup, längsojämnhet (IRI) och makrotextur (ytskrovlighet, RMS) erhålls. Mätsträckoma omfattar ca 400 m per objekt.

Dubbavnötning

I följande tabell och figurer redovisas dubbslitaget i form av medelslitaget över hela körfältsbredden och den spårbildningen, uttryckt i maximalt spårdjup, som orsakats av dubbtrañken. Avnötningen redovisas dels för vintern 1995/ 1996, dels för de senaste fem vintrama, 1991-1996, sammantaget. SPS-talet redovisas inte på grund av att relevant trañkdata om de aktuella objekten saknas.

Tabell 1 Avnötning vintern 1995/96.

Objekt

Medelslitage

Maximalt spårdjup

mm mm Landerydsvägen 0,1 0,2 Vistvägen 0,3 0,7 Norrköpingsvägen 0, 1 0,2 Industrigatan 0, 1 0,4 VTI Notat 51-1996

(5)

2 ESS/96 1:3 94/95 193/94 sassasassssssssasa 91/92 E 1,4 ?Eêêäåêêêêêêäêêäêl E :5 1.2 E ... "ä C

W-ummuum

3 °'8

₀ _{___.___}

Ill IIIIlIIIII-

_E 5 0,6 _ sese:2512:1::éêgêgágâésêéggsês: ___.___ 0,4 _ 0,2 0 _ Norrköpingsv. Industrlg.

Figur 1 Sammantaget slitage (medelslitaget) vintrama 1991/92, 1992/93, 1993/94, 1994/95 och 1995/96.

3 :3:: \\§

Ma xi ma lt sp år dj up , m m '0

_ L | 0,5 0 _

Figur 2 Sammantagen spårbildning orsakat av dubbslitaget (maximalt spårdjup) vintrama 1991/92, 1992/93, 1993/94, 1994/95 och 1 995/96.

(6)

|\I\§\\i

' ' ao. <0. v. 1 v-00. <0. *t N o 1- v-0 0

mm

'18

8nñuu

dnl

pçl

ds

'å

wl

ww

'18

815 !III

IHl

\

/

(7)

Mellan hiulspår _ Hiulspår

W

.O NI 9 ao 9 g. Ma kr ot ext ur en li t RS T, m m .O tu I .o-5

Landerydsv. Vlstv. Norrköpingsv. Industrig.

Figur 5 Makrotextur (ytskrovlighet) enligt Laser-RST. Hösten 1995.

Kommentarer

Dubbavnötningen är för samtliga objekt förhållandevis liten, delvis beroende på

måttlig trafik och/eller låga hastigheter. Dubbslitaget har också minskat relativt

sett under senare år, vilket framgår av mätningarna från 1994/95 och 1995/96 (se

Notat 17-1996). Orsaken är en Övergång till de skonsammare lättviktsdubben. Vintern 1995/96 var annars lång med en markant ökning av dubbanvändningen i södra Sverige.

Skelettasfalt i kombination med högkvalitativa stenmaterial (kvartsit, porfyr) är också en mycket slitstark beläggningstyp. Även Skärlundagranit som ingår som ortens sten i flera av beläggningarna har förhållandevis bra slitstyrka. VTIs undersökningar har visat att de mest högtrafikerade vägarna i södra Sverige numera årligen erhåller en spårbildning på 1-2 m från dubbtrañken (Notat 17-1996).

Första årets slitage (1991/92), som är betydligt större än de följande årens, kan till större delen förklaras av att initialslitaget haft en stor inverkan på resultatet. En beläggning slits alltid relativt mer den första tiden innan bruket hunnit slitits bort och stenarna rundats av (handlar om någon millimeter).

RST-mätningen bekräftar att den totala spårbildningen (avnötning + deformationer) i de flesta fall varit måttlig. Efter fyra års trafik uppvisar flera av gatorna ett spårdjup på 3-4 mm. Viacotop8 vid Vistvägen har dock erhållit en spårbildning på 6 mm. Slitstyrkan försämras normalt med minskad stenstorlek. Direkta jämförelser mellan de olika objekten är också svåra att göra eftersom

(8)

hastighet och trafikvolym varierar. Merparten av spårbildningen kan härledas till dubbavnötningen (ca två tredjedelar). IRI-värdena varierar mellan 1,1-l,7 mm/m med det högsta värdet för Norrköpingsvägen. Makrotexturen ligger på ca 0,9 mm för Viacotop16, på ca 0,7 mm för Viacotopll och på ca 0,4 mm för Viacotop8. Viacotop16 uppvisar som väntat den skrovligaste ytan, men skillnaden är ända förvånansvärt markant mellan de olika beläggningstypema och visar vilken påtaglig effekt valet av största stenstorlek har på vägytans karaktär. Tät asfaltbetong brukar ligga på omkring 0,3-O,4 mm.

Uppföljningen visar hittills att beläggningarna klarat de första fem åren mycket bra. Enligt besiktning förekommer ej några skador och ytorna ser homogena ut. Om hållbarheten hos slitlagren är bra (som det hittills verkar) och underlaget korrekt kommer beläggningarna att få en lång levnad innan de behöver åtgärdas. Undersökningen börjar bli unik eftersom det handlar om fem års kontinuerliga slitagemätningar av kommungator och sannolikt den enda i sitt slag i Sverige som behandlar den här typen av vägar/gator.

(9)