• No results found

Om tidningsdöden

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Om tidningsdöden"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

tidningsdöden

Tidningsdöden som grasserade våldsamt under 1950-talet har de senaste åren varit relativt måttlig. En del av landets drygt 100 dagstidningar går dock med förlust, och i november i fjol erinrade Aftonbladet (s) i en artikelserie om att flera s-märkta tidningar hotas av nedläggning. Därefter har bl a offentliggjorts att Smålands Folk-blad i Jönköping framdeles skall tryckas hos Västgöta-Demokraten i Borås. Per-sonalen vid den förstnämnda tidningen in-formerades härom via TT - ett exempel på hur socialdemokratin utövar företags-demokratins förnämliga principer i prak-tiken.

Det är alltid tragiskt när en tidning dör. Den politiska debatten blir fattigare. Läsarna inom spridningsområdet har be-hov av valfrihet ifråga om redigering, reportagekvalitet, nyhetsurval o s v. Även mellan dagstidningar är givetvis konkur-rens nyttig.

I Aftonbladsartiklarna fälldes några bitt-ra tåbitt-rar över utvecklingen. Och från re-geringshåll har klagats över att de s-märkta tidningarna är lika bra som sina borgerliga konkurrenter - ingen plats för självkritik här inte - men att de avsevärt mindre annonsintäkterna reducerar möj-ligheterna att göra sig gällande. Den s k upplagespiralen spökar.

Något ligger det i detta. Ändå torde man åtminstone delvis förväxla orsak och ver-kan. Skälet till att s-tidningarna ofta dis-tanserats av borgerliga organ är sanno-likt att kunderna-läsarna funnit de se-nare bättre. Då - men först då - reagerar också annonsörerna, vilka självfallet har

(2)

det förstahandsönskemålet att nå så många människor som möjligt till lägsta tänk-bara kostnader. Och upplagespiralen kom-mer igång.

Det finns naturligtvis ingen orsak till att s-tidningar a priori skulle vara sämre än andra publikationer. Men från början drev de en policy som de nu antagligen djupt beklagar. De politiserade nyhetsma-terialet oerhört hårt. Medan den borger-liga tidningen strävade efter objektiva re-portage, blev s-tidningen en valbroschyr fylld av upphetsade politiska appeller och attacker. Troligen var det mot detta som många läsare, även socialdemokratiska,

reagerade. De kunde lita på innehållet i den borgerliga tidningen - och föredrog denna. De ville inte dag ut och dag in ha partipolitisk propaganda på nyhetsplats till morgonkaffet.

Förvisso finns fortfarande välskötta so-cialdemokratiska tidningar, stora som Ar-betet och Norrländska Socialdemokraten eller små som Piteå-Tidningen och Häl-singe-Kuriren. De klarar sig också hyfsat ekonomiskt. Andra går det däremot säm-re för. Till det senare slaget hörde den största nedlagda tidningen under 1960-ta-let, Stockholms-Tidningen. Vid dess hä-danfärd för cirka sex år sedan producera-des ansenliga antal litanior över annonsö-rernas förmenta betydelse för det fria ordets spridning. Jämret var i detta fall

13

nonsens. Den aldrig så sorgliga nedlägg-ningen kan ej skymma det faktum att tid-ningen var uppseendeväckande illa skött.

I andra delen av sina memoarer »Och regeringen satt kvar» skriver förra stats-rådet Ulla Lindström följande: »27 febr. Sista utgivningsdagen för Stockholms-Tid-ningen. Äkta saknad blandas med såar av krokodiltårar. Själv är jag indifferent. Tidningen har förefallit mig så dåligt skött. Nu vet vi dessutom att den har varit det. Som 'en skandal' betecknades det av Sven Andersson, vars statssekreterare gjort en genomgång av tidningens ekono-mi. Fast med 1/3 mindre textvolym har 'Stocken' haft 185 anställda på tionen mot tidningen Arbetets 50 redak-tionsmedlemmar och mera text. Även om de 185 kunnat och velat skriva, har de inte fått plats med sina skriverier i det tunna bladet - många har aldrig 'kommit fram' till spalterna. Typografkåren har också va-rit överdimensionerad. Redan för två år sedan framhöll typografförbundet för LO att 20 st typografer gick sysslolösa på 'Stocken' och borde överföras till annan arbetsplats. De fick gå kvar!»

Tror någon att en borgerlig tidning, nedläggningshotad eller inte, kunnat dri-vas år efter år med ett sådant överskott på arbetskraft och samtidigt nersölad med understödsmil joner? Aldrig!

References

Related documents

Syftet är att ta reda på hur det har gått för sex elever som inte uppnådde målen i ämnet svenska i år fem när de kommit upp i år nio samt att ta reda på vilka faktorer elever

Det skulle också vara av intresse att utveckla det ultimata utbildningssystemet för Särskolan, där eleverna inte skulle behöva gå på bidrag efter sin utbildning och att

Att välja ett skolbibliotek med heltidstjänst var viktigt för att skolbiblioteket skulle vara öppet hela dagen och ungdomarna skulle ha möjlighet att använda det även på raster och

[r]

Ekonomin växer inte med de 6-7% som behövs för att absorbera de nya människor som kommer ut på arbetsmarknaden.. Investeringarna har uteblivit, eftersom investerarna menar

Vi har inte haft något i våra kon- stitutionella lagar eller i vår grundlag som vi skulle kunna kalla en princip för referens till folkets vilja och som skulle utgöra

FN-styrkan MINURSO:s ansvarige för Tifariti- anläggningen, uruguayaren och marinof- ficeren Maximiliano Pereira tar emot.. I femton månader har han lett arbetet för de 16

Att alltid vara synlig för sina kollegor eller ha möjligheten till att stänga in sig i sitt kontor kan vara faktorer som bidrar till hur uppmärksamhet från kollegor kan tolkas