Vivi Edström: Livets stigar. Tiden, handlingen och livskänslan i Gösta Berlings saga. Akad. avh. (Göteborg). Sthlm 1960.

SAMLAREN

T idskriftför

svensk litteraturhistorisk

forskning

8l i 9 6 0

Svenska Litteratursällskapet

Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel.

B O K T R Y C K E R I A K T I E B O L A G

2 1 6

Recensioner

H a n h a r s ik k e rt g jo r t k lo k t i å sam le seg f0 rst og fre m st om B u r n t N o r to n . D r. B e rg ­ sten h a r p å v is t i h v ilk e n g ra d d ette d ik te t sk ille r seg u t, ik k e b are i tid , m e n også i in ­ spiras jo n o g k v a lite t, som en selv sten d ig e n h e t og d e n y p p e rste av k v a rte tte n e . H a n h a r p å en g lim re n d e m å te v ist h v o rd a n d e n se n tra le k js e rlig h etso p p lev elsen h a r b åd e jo rd isk e og h im m e lsk e p e rs p e k tiv e r fo r d ik te re n . D e t fo rtje n e r i d e n n e fö rb in d e ls e å frem h ev es h v o rd a n d r. B erg sten , u te n k an sk je e g e n tlig å ta sikte p å det, stad ig h a r d e m o n s tre rt h v o rd a n o p p le v e lse n av d et tid lp se fo r E lio t fa lle r sam m en m ed kjaerlig h etsly k k en . M o t- se tn in g e n til tid e n er k jserlig h eten , og d e n n e in n s ik te n g å r ig je n i k v a rte tte n e s h ele sy m b o lv erd en .

D r. B erg sten h a r også vist h v o rd a n k rig e n og d e n nye k u ltu rs itu a s jo n som o p p sto i 1 9 3 9 , fik k en a v g j0 re n d e b e ty d n in g ik k e b are fo r u tf o rm n in g e n , m e n fo r selve tillb liv e l­ sen av de tre siste k v a rte tte n e . O g ik k e m in s t k la rg jp r h a n d e n tan k em essig e u tv ik lin g fra B u r n t N o r to n til L ittle G i d d i n g p å en d y k tig og o v erb ev isen d e m åte. M ed sin solid e p resen tas jo n av b a k g ru n n s s to ff og sin e in te re ss a n te to lk n in g e r er d e n n e b o k e n et v erd i- f u llt b id ra g til E lio tfo rsk n in g e n . D e t b 0 r også n ev n es at d et er lite å sette fin g e re n p å r e n t sp rå k lig sett, og at B erg sten s p å sam m e tid sikre o g led ig e e n g elsk g j0 r b o k e n til en fo rn p y else å lese.

K r is tia n S m id t

Vivi E

:

V iv i E d strö m s a v h a n d lin g L ivets stig ar ä r p å h a lv ta n n a t år d e n tre d je a v h a n d lin g e n som h e lt e lle r h u v u d s a k lig e n ä g n a r sig åt s tu d ie t av G ö sta B erlin g s saga. D e n är av in tresse in te m in s t u r m e to d is k sy n p u n k t. F örf. fö lje r till en d el g am la v äg ar m e n v ill ge n å g o t p r in c ip ie llt nytt.

L ev ertin sökte i sin b e k a n ta essay skissera de lin je r som h a n ansåg a tt fo rs k n in g e n sk u lle följa. M ed sin a o rd gav h a n e tt slags a u k to ris a tio n å t d en fo rsk n in g s iv e r som in ­ rik ta t sig p å a tt söka v e rk lig h e tsm o d e lle r till sagans fig u re r. S elm a L agerlöfs eg en re d o ­ g ö relse fö r b o k en s tillk o m s t i E n saga o m en saga s trö k u n d e r tra d itio n ss to ffe ts betydelse. D e n n a p o p u lä r a fo rs k n in g fick sin k u lm in a tio n n ä r W a lte r B e re n d so h n lade b e tra k te ls e ­ sä tte t till g ru n d fö r h e la sin S elm a L a g e rlö f-k a ra k te ristik . H o n h ar, an ser B e re n d so h n , lä r t m e r av m u n tlig b e rä tta rk o n s t än av n å g o n fö rfa tta re elle r skald i v ä rld s litte ra tu re n . I d en m å n d e n n a fo rs k n in g är in rik ta d p å in n e h å lle t, själv a tra d itio n s s to ffe t, h a r d en in te p r im ä r t in tre ss e ra t V iv i E d strö m . P å en stak a p u n k te r ta r h o n u p p dess re s u lta t, v ik ­ tig a st k an sk e n ä r h o n b e h a n d la r G ö sta B e rlin g -g e sta lte n : o e n ig h e te n b la n d tra d itio n s - a u k to rite te rn a är e tt teck en p å a tt Selm a L ag erlö f in te h a r in d iv id u a lis e ra t sin h jä lte . N ä r tra d itio n s s to ffe t d ire k t tas u p p i kap. A v stå n d s p e rsp e k tiv e t (s. 4 0 ff.), a n läg g s h e lt nya sy n p u n k te r; frå g a n g ä lle r då: v ilk e n ro ll sp elar d et fö rh å lla n d e t, a tt sto ffe t är elle r u p p g e s v ara tra d itio n s s to ff, fö r b o k en s h e lh e tsv e rk a n ?

E n a n n a n h u v u d lin je i fo rs k n in g e n som också d e n skisserades i L ev ertin s essay, är d en k o m p a ra tiv a . D e n v ik tig aste in satsen p å d etta flitig t o d lad e fä lt är fo rtfa ra n d e B ööks p å v is a n d e av C a rly le -in fly ta n d e t. R e su lta te n av d e n k o m p a ra tiv a fo rs k n in g e n h a r V iv i E d strö m o m s o rg sfu llt och k lo k t av v äg an d e u tn y ttja t. H e n n e s a m b itio n h a r också g ä llt a tt fö ra d e n v id are. T ill d et in te m in s t v ä rd e fu lla i h e n n e s a v h a n d lin g h ö r de m å n g a nya s a m m a n s tä lln in g a r som h o n g e n e rö s t in fo g a t i n o ta p p a ra te n .

D e t i in s k rä n k t m e n in g g e n e tisk a stu d iet, frå g a n om h u r b o k e n steg fö r steg v u x it fram , h a r tag its u p p frä m st i H e lg e G u llb e rg s m a n u s k rip ts tu d ie r, m e r essayistiskt i G u n ­ n a r A h lströ m s b o k K r in g G ö sta B erlin g s saga. Ä v e n om h e la d e n n a frå g e s tä lln in g lig g e r u ta n f ö r V iv i E d strö m s syfte, u tn y ttja r h o n s p o ra d isk t re s u lta t frå n d e tta fo rs k n in g s o m ­ råd e, t. ex. n ä r h o n s. 241 u n d e rs try k e r p a ra lle llis e rin g e n av A n n a S tjä rn h ö k s b o r t­ fö ra n d e av U lrik a D illn e r frå n S in tram s h e m och G ö sta B erlin g s e n le v e rin g a r g e n o m a tt h ä n v is a till en m a n u s k rip tä n d rin g (i s tä lle t fö r fö ra h o r t h a d e Selm a L ag erlö f u r ­ s p r u n g lig e n sk riv it e n le v e r a).

D e n stilistisk a u n d e rs ö k n in g som fra m fö r a llt N ils S v an b erg och H e lg e G u llb e rg u n d e rk a s ta t s p rå k e t i ro m a n e n , h a r V iv i E d strö m sökt u tn y ttja . D e stilistisk a ia k tta g e l­ sern a in o rd n a s o fta sk ic k lig t i d e n litte rä ra an aly sen och få r ib la n d ny b ely sn in g .

N å g ra fo rsk are h a r v id stu d ie t av G ö sta B e rlin g s saga sökt fö lja en b io g ra fis k lin je i to lk n in g e n . S enast h a r Jaco b K u llin g v elat läsa in Selm a L a g e rlö f och h e n n e s p e rs o n lig a p ro b le m i E b b a D o h n a s g estalt; d e n stark a K ris tu s u p p le v e ls e n sk u lle v ara h e n n e s egen. O ckså G u n n a r A h ls trö m h a r le ta t e fte r sjä lv b io g ra fisk a in slag . E n d y lik b io g ra fis k lä s n in g h a r in te in g å tt i V iv i E d strö m s p ro g ra m . H o n h ä n v is a r i fö rb ig å e n d e till de fo rsk are som v e la t å te rfö ra M a ria n n e S in claires k lu v e n h e t (a n d e n m e d isö g o n en ) till S elm a L agerlöfs eg en s p littrin g (s. 2 7 3 ) och g ö r p å e tt ställe en u tv ik n in g o m d ö d sm o tiv e t fö r a tt visa a tt d et ö v eren sstäm m er m ed S elm a L agerlöfs eg en s e n s ib ilite t (s. 187 f.). D e t är allt.

S a m m a n fa ttn in g sv is k a n m a n säga, a tt V iv i E d strö m i fråg a o m dessa m e ra tr a d i­ tio n e lla fo rs k n in g s lin je r så till v id a är p o s itiv t in s tä lld som h o n u tn y ttja r och byg g er p å deras re s u lta t, m e n a tt h o n in te — u to m ifrå g a om d e n k o m p a ra tiv a — h a r n å g o n a m b itio n a tt g å sam m a väg. H u r står h e n n e s a v h a n d lin g i fö rh å lla n d e till d et en d a f ö r ­ söket a tt frå n n ya m e to d is k a u tg å n g s p u n k te r b e h a n d la G ö sta B erlin g s saga: E rla n d L ager- ro th s a v h a n d lin g L an d sk ap och n a tu r i G ö sta B e rlin g s saga och N ils H o lg e rs so n ? L ager- ro th h a r ta g it u t e tt m o m e n t i ro m a n e n , n a tu r och lan d sk ap , och k o n c e n tre ra t an alysen h ä rp å . H a n söker k o m m a u n d e rf u n d m e d vad h a n k a lla r » lan d sk ap ets ro ll i d e n ep isk a v ä rld e n och dess betydelse fö r k o m p o s itio n och b e rä tta rk o n st» , och h a n in tre ss e ra r sig sä rsk ilt fö r d e n k o n tra p u n k tis k a k o m p o s itio n sty p som h a n å te r fin n e r h o s S elm a L agerlöf. H e n n e s s k ild rin g rö r sig e n lig t h o n o m p å tv å p la n : m ä n n is k o r och h ä n d e ls e r å en a sid an , n a tu r och sk åd ep lats å d e n a n d ra , och dessa s k ild rin g s lin je r b e v a ra r » k o n tr a p u n k ­ tisk sjä lv stä n d ig h e t» och fö rstä rk e r och fö r d ju p a r d ä rig e n o m v a ra n d ra . Så lå n g t är V iv i E d strö m o ch L a g e rro th in n e p å sam m a lin je. F ö r b å d a g ä lle r d e t a tt k o m m a å t b e rä tta r­ te k n ik e n , verk ets s tru k tu r, vad E d strö m i fö ro rd e t k a lla r » den g estaltad e fo rm e n som sådan». M e n n ä r L a g e rro th sed an g å r v id a re och m e d h jä lp av n atu rv e te n s k a p lig t-p sy k o - lo g isk a, b io g rafisk a, tid sh isto risk a , id é m ä ssig t-filo so fisk a och litte ra tu rh is to ris k t-k o m p a ra - tiv a sy n p u n k te r söker k a u sa lt » fö rk lara» e g e n a rte n i S elm a L ag erlö fs n a tu rs k ild rin g , fö lje r V iv i E d strö m h o n o m in te lä n g re (u to m m ö jlig e n i frå g a om d et k o m p a ra tiv a ). D e t k u n d e v ara fre sta n d e a tt säga a tt L a g e rro th ta g it h a n d om » ru m m et» och E d strö m om »tid en » — så till v id a är d e tta rik tig t som fö rsta fjä rd e d e le n av E d strö m s a v h a n d lin g (k a p itle t m e d d en v ä lfu n n a r u b r ik e n D e n ep isk a d istan sen ) b e h a n d la r tid sfa k to rn . M e n d is tin k tio n e n g ö r k n a p p a s t rä ttv is a å t V iv i E d strö m s in te n tio n e r. M e d a n L ag erro th k o n ­ c e n tre ra r sig p å en d etalj in r ik ta r h o n sig m å lm e d v e te t p å h e lh e te n . H e n n e s b o k är d e n fö rsta svenska a v h a n d lin g d ä r d en k o n s tn ä rlig a u p p b y g g n a d e n av en ro m a n görs till fö re m å l fö r en g r u n d lig analys. T id ig a re h a r vi h a ft n å g ra k o rta re stu d ie r — frä m st k a n m a n tä n k a p å G u n n a r T id e strö m s och S taffan B jö rck s H ja lm a r B e rg m a n -u p p sa tse r i S am laren. A n d ra fö re g å n g a re är A x b erg er, Q v a rn s trö m och A h n lu n d m e n i deras u n d e r ­ s ö k n in g a r h a r d e t g ä llt fö rfa tta rs k a p , in te en stak a ro m a n e r. N ä r d e t g ä lle r L agerlö f- fo rs k n in g e n b ö r m a n h ä n v is a till Lars U lv e n sta m s k a p ite l om b e rä tta rte k n ik e n i a v ­ h a n d lin g e n om L öw en sk ö ld scy k eln , m e n d e tta k a p ite l ä r p å in te t sä tt h u v u d in tre s s e t i h an s bok.

V ill m a n n ä rm a re p re c ise ra V iv i E d strö m s m e to d , lä m n a r h o n en i sticket. F ö ro rd e t g er p å en h a lv sid a en in tro d u k tio n , m e n m a n sak n ar en n å g o t u tfö rlig a re in le d a n d e m eto d re d o v isn in g . V ad h o n åsyftar ä r »en a n a ly tis k stu d ie av G ö sta B erlin g s saga», ty n g d p u n k te n sk all som re d a n a n fö rts lig g a »på s tu d ie t av d e n g estaltad e fo rm e n som sådan». O rd e t s tru k tu r a n a ly s u n d v ik e s (u to m i d e n en g elsk a su m m ary n s fo rm u le rin g av syftet: »to analyse th e c o m p o s itio n a l stru c tu re o f S elm a L a g e rlö fs n o v e l» ), tro ts a tt d et vore d et m est ad ek v ata u ttry ck et. K an sk e b e ro r d e n n a tv e k a n p å a tt fö rf. in te re n o d la t sin m eto d . D e stark a in s la g e n av k o m p a ra tiv t-h is to ris k a e le m e n t s lin g ra r sig k rin g de stru k tu ra n a ly tisk a ; ib la n d b lir d et k o m p a ra tiv a g re p p e t t. o. m . u tg å n g s p u n k te n för a n a ­ lysen — så sker fra m fö r a llt i s lu tk a p itle t, d ä r C a rly le -in fly ta n d e t d o m in e ra r fr a m s tä ll­ n in g e n . S jä lv k la rt fö ru ts ä tte r v a rje s tru k tu ra n a ly tis k u n d e rs ö k n in g en h is to ris k g e n o m ­ a rb e tn in g av m a te ria le t och d e n få r p å in g e n p u n k t k o m m a i k o n flik t m e d den h is to risk a fo rsk n in g e n s re s u lta t, m e n d e tta k a n o m ö jlig e n v a ra e tt fö rsv ar fö r e tt slags h ä lfte n b ru k . A tt V iv i E d strö m s a v h a n d lin g sk u lle h a v u n n it i k la r h e t o m h o n re n o d la t analysen, fra m g å r av d en u tm ä rk ta su m m a ry som a v slu ta r b o k e n och d ä r d e n s tru k tu ra n a ly tis k a lin je n i b o k e n h a r re n o d lats.

2 1 8

Recensioner

fra m g r u n d m ö n s tr e t i de e n sk ild a m o tiv som b y g g er u p p ro m a n e n . U p p s la g e t h a r h o n n ä rm a s t h ä m ta t frå n R. K o sk im ies, som i s itt a rb e te T h e o rie des R o m a n s fra m h å llit, att d et litte rä ra v erk ets fa b e l o fta är. en stereo ty p . V issa m ö n s te r å te rk o m m e r stä n d ig t; K o sk im ies n ä m n e r d e n u n g e m a n n e n s u ttå g i v ä rld e n fö r a tt p rö v a lyckan, fa d e r -s o n - fö rh å lla n d e t, älsk an d es b e m ö d a n d e n a tt tro ts a lla h in d e r ila i v a ra n d ra s a rm a r, en v ärld s- fö rb ä ttra re s iv er a tt realise ra sin a idéer. H ä rv id är d et e n m ä n s k lig g r u n d h å lln in g in fö r liv e t som g estaltas. T a n k e n står m å h ä n d a i sa m b a n d m e d de fö rsö k a tt an aly sera fo lk ­

sagornas b e stå n d sd e la r som g jo rts av fin sk a fo lk lo ris te r (A. A a rn e a n d S. T h o m p s o n , T y p es o f th e F o lk -T ale, H e ls in k i, 1 9 2 8 ). V iv i E d strö m a n v ä n d e r i d e tta sa m m a n h a n g p å e tt ställe M a u d B o d k in s te rm » arch ety p al p a tte rn s» (s. 1 0 4 ), dock u ta n a tt a n k n y ta till h e n n e s p sy k o lo g isk a teo ri. N å g ra ex em p e l p å te k n ik e n h os V iv i E d strö m m å an föras. S jälva fa b e ln i G ö sta B erlin g s saga är en d y lik stereo ty p : d e n h a r ty d lig a n k n y tn in g till fö re s tä lln in g e n om e tt ly ck o rik e, e tt p a ra d is u ta n f ö r v e rk lig h e te n s g rä n s e r, och d e n n a n ju tn in g s tillv a r o är v id a re » lik ty d ig m e d få n g e n s k a p och fö rd ö m else» . » D et h ö r också o fta till b ild e n a tt en h ä x a h å lle r h jä lta r n a b ed ö v ad e i säll o m e d v e te n h e t, m e d a n h o n i själv a v e rk e t p la n e r a r d eras u n d e rg å n g . H a n d lin g s s c h e m a t b ru k a r u tv eck las så, a tt det d o ld a h o te t s lu tlig e n u p p d a g a s, v a rv id h jä lte n e lle r h jä lta r n a v ä n d e r sig i v red e och h a t m o t d e n som o rsak ar d eras fö rd ärv .» (S. 9 1 , 1 0 2 .) D e tta g ru n d m ö n s te r i ro m a n e n h a r m o ts v a rig h e te r t. ex. i O dysséens K aly p so ep iso d , i T a n n h ä u s e rs a g a n , i T assos D e t b e fria d e Je ru sa le m och i A tte rb o m s L ycksalig h eten s ö. P å lik n a n d e sä tt å te r fin n e r V iv i E d strö m k ä n d a g ru n d m ö n s te r ö v e ra llt i ro m a n e n : i k a v a lje rs å re t å te rk o m m e r k o n u n g - fö r-e n -d a g -id é e n (s. 1 0 5 ); G östas so rg i k a p itle t F ru M u sica v a rie ra r m o tiv e t p rin se ss a n som in te k u n d e s k ra tta (s. 1 4 8 ); ask u n g esag an s m o tiv g å r ig en i fö rh å lla n d e t E lis a b e t- M ä rta D o h n a i k a p itle t B o tg ö rin g (s. 2 9 9 ); fö rh å lla n d e t m e lla n g re v in n a n M ä rta och m a m se ll M a rie »är en v a ria n t p å d e t g a m la te m a t fö rn ä m a f r u n - p ig a n » (s. 3 1 6 ); v an äre- m o tiv e t och u ts tö tth e ts ta n k e n gestaltas i s k ild rin g e n av G ö stas öde (s. 1 9 4 f.). P e rs o n ­ g a lle rie t i b o k e n k a n p å m o tsv a ra n d e sä tt å te rfö ra s till k ä n d a ty p er: M ä rta D o h n a är en fö re n in g av tv å ty p er, in trig a n te n och k o k e tte n (s. 3 1 1 ); m a m se ll M a rie är » ä n n u en av litte ra tu re n s k ä n d a ty p er, n ä m lig e n d e n g a m la u n g m ö n och fjo lla n » (s. 3 1 3 ); b ro b y ­ p rä s te n v a rie ra r d e n g irig e och S in tra m d e n led e som i litte ra tu re n g estaltats i Loke, M efisto fele s, fo lk tro n s d jä v u l, d e n svarte m a n n e n etc. (s. 3 1 8 , 3 2 0 ). O ckså in trig m ö n s te r g år tillb a k a p å stereo ty p e r: E b b a D o h n a -tra g e d ie n v isar sig till s lu t v a ra b y g g d p å »en e n k e l m issfö rstå n d sin trig » (s. 2 0 8 ). — K an sk e h a r de ta lrik a fo lk sag o in slag en i ro m a n e n in b ju d it till d e tta g re p p . D e t u tg ö r e tt sjä lv s tä n d ig t u p p s la g av in tresse i sig; d e t h a r också le tt till fria re k o m p a ra tiv a sa m m a n s tä lln in g a r än vad en s trik t k o m p a ra tis t k a n tillå ta sig. D e n p rim itiv a k ra fte n i M e lc h io r S in claires v re d e s u tb ro tt i A u k tio n e n p å B jö rn e får en sen are v a ria n t i M a rk u re lls sto ra u tb r o tt av sårad slä k tk ä n sla (s. 2 6 1 ; n ä r d et ib id . h äv d as a tt en lik n a n d e p r im itiv k ra f t » k n a p p a st tid ig a re g estaltats i svensk litte ra tu r» g lö m s S trin d b e rg b o rt: Å n B ogsveigs saga, P ål och P er, F a d re n ). R e n t m issv isan d e är d e t n ä r G ö stas » fro m m a b e d rä g e ri» i E b b a D o h n a -e p is o d e n i fråg a o m g r u n d m ö n s tr e t säges e rin ra o m M o liéres T a rtu ffe . D e n å n g e rk ö p te G ö sta B e rlin g , ty n g d av s itt fö rflu tn a , h a r in g a b e rö rin g s p u n k te r m ed d e n cyniske h y ck laren i M o lié re s stycke.

M e n b åd e k o m p a ra tis m e n och s te re o ty p -le ta n d e t h ö r till u ta n v e rk e n i a v h a n d lin g e n . N ä r d e t g ä lle r b e h a n d lin g e n av ro m a n e n s k o n s tn ä rlig a s tru k tu r k an m a n v ä n ta sig — in te m in s t av en S taffan B jö rck -elev — e tt sta rk t b e ro e n d e av R o m a n e n s fo rm v ä rld . G iv e tv is h a r B jörcks b o k d ire k t eller in d ire k t fö rm e d la t m y ck et av d e n ro m a n te k n is k a b e g re p p s a p p a ra te n i V iv i E d strö m s a v h a n d lin g . M e n h o n h a r in te g jo rt d e t så e n k e lt fö r sig a tt h o n — som m a n sett m in d re lyckade ex em p e l p å h o s a n d ra — h e lt e n k e lt fö ljt r u b r ik e rn a i R o m a n e n s fo rm v ä rld och i tu r och o rd n in g ta g it u p p » b e rä tta re n s n ä rv a ro i v erk et» , » b e rä tta re n s a u k to rite t» , » sy n v in k eln » , » in re m o n o lo g » etc. E n såd an m e k a n isk tillä m p n in g av e tt schem a p å e tt e n s k ilt d ik tv e rk , k a ra k te ris tis k också fö r de flesta ä ld re u n d e rs ö k n in g a r av stil och b e rä tta rte k n ik , le d e r till en an a ly tis k sö n d e rsty c k n in g av d e t litte rä ra v erk et, d ä r v ä g e n till h e lh e ts u p p fa ttn in g e n , syntesen, ä r lång. V iv i E d strö m sö­ k er u n d v ik a d e n n a s p littrin g g e n o m a tt v id v a rje steg i an aly sen a n lä g g a en fu n k tio n e ll asp ek t: h o n frå g a r s tä n d ig t e fte r v ilk e n ro ll d e ta lje n sp elar fö r h e lh e te n . H e n n e s p o le m ik m o t fö re g å n g a re g ä lle r ib la n d a tt de in te b e a k ta t d e n fu n k tio n e lla asp ek ten : J. R a v n h a r n o te ra t a tt o rd e t v a n s in n ig o fta fö re k o m m e r hos S elm a L a g e rlö f m e n h a n b e a k ta r in te

» att de p sy k o lo g isk a e g e n h e te rn a h os k a v a lje re rn a fö rst och frä m s t tjä n a r b o k en s ep isk a syfte»; B ra n d e ll h a r in te b lic k fö r d en » tem atisk a betydelse» som e p is o d e n i k a p itle t L e rh e lg o n e n äg er — d en illu s tre ra r b o k en s v ita la tem a, » h u r liv e t ä r n ä ra a tt strypas och till sist triu m fe ra r» (s. 1 2 2 , 1 2 8 ). D e t stark a b e to n a n d e t av h e lh e tsa sp e k te n är i ö v eren sstäm m else m ed en g ru n d lä g g a n d e ta n k e g å n g i W e lle k s och W a rr e n s h a n d b o k T h e o ry o f L iteratu re.

A v h a n d lin g e n h a r få tt en u p p lä g g n in g som äv en d e n är ä g n a d a tt stry k a u n d e r r o ­ m a n e n s h e lh e t. E fterso m d e t g ä lle r en h is to ris k ro m a n e rb ju d e r en g ra n s k n in g av tid s ­ fa k to rn en n a tu r lig u tg å n g s p u n k t. D e t a n d ra k a p itle t u n d e rs ö k e r de fa k to re r som frä m st b e tin g a r h e lh e ts k o m p o s itio n e n : m a jo rsk a n s ro ll och k av aljersrev o lten s. T re d je k a p itle t ta r u p p de s p littra n d e in s la g e n , de m e ra fristå e n d e ep iso d e r d ä r o lik a k a v a lje re r sp elar h u v u d ro lle r. D e t fjä rd e och lä n g s ta k a p itle t fö lje r i tu r o ch o rd n in g d e in trig lin je r som de e n sk ild a g estaltern as liv s k o n flik te r u tg ö r och som s lin g ra r sig g e n o m h e la eller stö rre d e le n av ro m a n e n och d ä rig e n o m b lir e tt slags h e lh e ts b e to n a n d e in s la g i väven. D e t av slu ta n d e k a p itle t h e te r » F ö rlo p p e t: s p r ä n g n in g -å te rs tä lle ls e » ; d ä r d ras h e la b y g d en in, d ä r an alyseras s to rm ta n k e n som i sig k o m p rim e ra r så m y ck et av ro m a n e n s b u d sk a p , d är ges d en sista slu tn a h e lh e te n . P å d e tta sä tt får a v h a n d lin g e n en k o m p o s ito ris k slu te n h e t som lik so m fö lje r ro m a n e n : e n h e ts fa k to re rn a d o m in e ra r i b ö rja n och i slu te t av ro m a n e n lik so m de g ö r i a v h a n d lin g e n . M e n u p p lä g g n in g e n h a r g iv e tv is också n ack d elar. N ä r i d e t fjä rd e k a p itle t de o lik a in tr ig lin je r n a slits u t u r sa m m a n h a n g e t fö r a tt gran sk as fö rst u r G östas, sedan u r de u n g a k v in n o rn a s asp ek ter, m åste d e tta led a till att v a rje k ä rle k sä v e n ty r m åste tas u p p tv å g ån g er. D e o lik a k a v a lje rs ä v e n ty re n g ru p p e ra s i tre d je k a p itle t d elv is e fte r m ö n s te r och tem ata: » u p p b ro tt—å terk o m st» , » liv sk än slan s g en o m slag » och » s p ä n n in g e n v ild n a tu r - o r d n in g » . R o m a n e n s e n sk ild a k a p ite l k a n d ä rig e n o m k o m m a a tt b li b e h a n d la d e p å o lik a s tä lle n — o m de (som n ä s ta n alla) h a r a n k n y tn in g till o lik a m ö n s te r och tem an . I k a p itle t K e v e n h iille r å te rk o m m e r t. ex. b åd e te m a t liv sk än slan s g e n o m s la g och s p ä n n in g e n v ild n a tu r - o r d n i n g och d essu to m d e n v ä rd e la d d a d e s p ä n ­ n in g e n d å—n u , v ilk e t n ö d v ä n d ig g jo rt b e h a n d lin g också i in le d n in g s k a p itle t o m d en ep isk a d istan sen (s. 1 4 2 , 166 och 6 3 ). F ör te m aan aly sen m e d fö r d is p o s itio n e n också v a n s k lig ­ h e te r: in g e t te m a får n å g o n s in en sam lad b e h a n d lin g . T e m a t liv sk än slan s g e n o m b ro tt tas t. ex. u p p i k a p itle t o m k a v a lje rs e p iso d e rn a m e n d e t h a r g iltig h e t fö r p ra k tis k t ta g e t alla b o k en s g estalter.

A v h a n d lin g e n s v ärd e m åste b ero p å om d en b y g g er p å rik tig a iak ttag elser elle r ej. R is ­ k e n fö r s tru k tu ra n a ly tik e rn a är o fta a tt de läser in m ö n s te r och te m a n i v e rk e t som in te fin n s d ä r e lle r h a r o tillrä c k lig tä c k n in g . G å n g e n i V iv i E d strö m s fr a m s tä lln in g k a n in ­ b ju d a till a tt p ressa m a te ria le t i ro m a n e n så a tt d et p assar a n a ly tik e rn s te o ri: v a rje a v sn itt in led s m e d en sa m m a n fa ttn in g av re s u lta te t — d et h a d e v a rit n a tu r lig t, m era m a rk e ra n d e d e n in d u k tiv t-e m p iris k a u p p lä g g n in g e n a tt lå ta an aly sen och m a te ria lg e n o m g å n g e n k o m m a fö rst och a tt av slu ta m e d re s u lta te n . M e n i d et sto ra h e la m åste m a n k o n sta te ra a tt v ö rd n a d e n fö r te x te n i ro m a n e n a v h å llit fö rf. frå n m issv isan d e tillrä tta lä g g a n d e n .

M est o rig in e llt är k an sk e d et fö rsta k a p itle t. D ess in le d n in g s a v s n itt ägnas å t a tt fix e ra lo k a lfä rg e n i ro m a n e n , » tid sa tm o sfä re n » . D e t sker g e n o m e tt slags k o m p a ra tiv stilan aly s som o m s o rg sfu llt u tn y ttja r v ad tid ig a re p å v e rk n in g s fo r s k n in g k o m m it fra m till. I en ro m a n vars h a n d lin g u tsp elas p å 1 8 2 0 -ta le t m åste de ro m a n tis k a d ra g e n v a ra starka. K v a rd rö ja n d e g u sta v ia n sk a in s la g b ö r också fin n as. M e n V iv i E d strö m g år v id are, fö l­ ja n d e e tt u p p s la g av E lin W ä g n e r, och fin n e r » m ån g a tid s å ld ra r lag rad e» : ren ässans, m e d e ltid , fo lk sag an s fa n ta siv ä rld , d et h e ro isk a eposets och b ib e ln s v ä rld a r, d e n islän d sk a sagans och e d d a d ik tn in g e n s och s lu tlig e n d en h e d n is k a m y ten s och fo lk tro n s. F ram an aly - seran d et av dessa o lik a s tile ffe k te r k a n te sig m e k a n isk t. F örf. g a rd e ra r sig också frå n b ö rja n : d e t fin n s in g a sk arp a g rä n s e r m e lla n s tä m n in g s e le m e n te n och tid s e ffe k te rn a u tg ö r » o u tlö sb ara in s la g i b o k en s h e lh et» . I de s a m m a n fa tta n d e a v s lu tn in g s ra d e rn a v arieras ta n k e n : Selm a L ag erlö f h a r » fu n n it en h e lh e ts to n som i re g e l u p p h ä v e r ris k e n fö r att b o k e n sk all v erk a d isp arat. Y tte rs t fr a m trä d e r en ro m a n tis k id e a ltid i v ilk e n de arkaise- ra n d e och tid s illu d e ra n d e e ffe k te rn a p å e tt ly c k lig t s ä tt fö rlo ra r sig. F ik tio n e n b erik as i själv a v e rk e t g e n o m tid sa tm o sfä re n s m å n g s id ig h e t och s p ä n n v id d .» (S. 35.) O m d e n n a analys är fö rst a tt säga, a tt de o lik a tid s in s la g e n o v e d e rs ä g lig e n fin n s i ro m a n e n ; svagast u n d e rb y g g d är te o rie n o m s a m b a n d e t m e d is lä n d sk saga (V iv i E d strö m s eg et b id ra g );

220

Recensioner

av de p a ra lle lle r som an fö rs s. 31 är en d a st e x e m p le n p å o rd s p rå k sm ä ssig la k o n ism ö v erty g an d e, jä m fö re lse n m e lla n de sov an d e k a v a lje re rn a i D e g a m la å k d o n e n och d en sovan d e U tg å rd a lo k e är g ro te sk t m issv isan d e. V id a re är s a m m a n fa ttn in g e n och h e lh e ts ­ synen p å tid s a tm o s fä re n fö rm o d lig e n rik tig a , m e n fö r en g ån g s sk u ll h a r V iv i E d strö m g jo r t d e t fö r lä tt fö r sig. D e nyss citerad e s a m m a n fa tta n d e satsern a fö lje r o m e d e lb a rt e f­ te r a tt an aly sen b lo ttla g t de o lik a tid sin sla g e n — som e tt p å stå e n d e u ta n n å g o t fö rsö k till bevis. N å g o t fö rsö k till k v a n tita tiv a v v ä g n in g g ö rs k n a p p a st: fin n s d e t n å g o t stile le m e n t som d o m in e ra r över de övrig a? In te h e lle r få r m a n v eta h u r » h elh e tsto n e n » å sta d k o m ­ m es. H e la g re p p e t i d e tta a v sn itt h a r u tsatts fö r sta rk k r itik — C a rl F e h rm a n fin n e r a tt u p p s la g e t fu lJfö ljes till a b s u rd ite t (Sv. D . 2 9 .7 .6 0 ) . H a n g o d ta r p å v is n in g e n av s tilin ­ slag en m e n frå g a r om dessa in s la g b ety d er a tt » själv a tid su p p le v e lse n , tid s s k ik tn in g e n i G ö sta B erlin g s saga är lik a in v eck lad som i n å g o n av T h o m a s M a n n s sena ro m a n e r» . A tt d e n n a — så v itt jag fö rstå r — g ro v a m is s u p p f a ttn in g k u n n a t u p p s tå to rd e b ero p å a tt V iv i E d strö m in te fu llfö ljt sin u n d e rs ö k n in g p å d e n n a p u n k t. Selm a L agerlö fs tid s u p p le v e lse v ar g iv etv is in te m e d v e te t in trik a t som T h o m a s M a n n s elle r E y v in d J o h n ­ sons, m e n d e n v ar sp ecifik , i viss m å n e g e n a rta d — p å v ilk e t sä tt u tre d e s i fö lja n d e av ­ s n itt av a v h a n d lin g e n . V ad d e n in le d a n d e an aly sen av tid s a tm o s fä re n tro ts a llt ö v e r­ ty g an d e stry k er u n d e r är, a tt o m Selm a L ag erlö f n å g o n g å n g u n d e r a rb e te t m e d sin bok h a ft fö r a v sik t a tt skapa e tt slags v ä rm lä n d s k k u ltu rh is to r ia frå n seklets b ö rja n , så h a r h o n i d e n fä rd ig a ro m a n e n s lä p p t d e n n a ta n k e och i s tä lle t å t sig b y g g t u p p en e g e n ­ a rta d h is to ris k sag o tid , »en ro m a n tis k id ealtid » , som h a r en k la r t v ärd e la d d a d fu n k tio n i ro m a n e n .

U n d e rs ö k n in g e n av tid sa tm o sfä re n följs av m e ra b e rä tta rte k n is k a stu d ie r över »av- stån d sp ersp ek tiv e t» och över » tid s s p ä n n in g e n p å h a n d lin g s p la n e t» . I d is k u ssio n e n k rin g d e n su b je k tiv a b e rä tta rm e to d e n n ä m n s i en n o t a tt H e id e n s ta m h ä v d a t » jag -fo rm en s» b e rä ttig a n d e g e n te m o t F lau b erts o b je k tiv a te k n ik (s. 3 6 ), m e n m a n sak n ar en h ä n v is ­ n in g till E n d y m io n , d ä r H e id e n s ta m i p ra k tik e n b e tr ä tt v ä g a r som S elm a L ag erlö f fö lje r i sin bok. G e n o m an aly sen fra m p re p a re ra s en ra d » sp ä n n in g a r» m e lla n d å och n u , b e rä tte lse n s tid och b e rä tta re n s tid , m e lla n »distans» och » n ä rh e t» , m e lla n fö r flu te t och n ä rv a ra n d e i G ö stas och de a n d ra a g e ra n d e p e rs o n e rn a s liv, m e lla n g a m m a lt och u n g t, och d e t visas h u r alla dessa m o ts ä ttn in g a r b lir v ä rd e la d d a d e och k o m m e r a tt in g å i b o ­ kens te m a tisk a u p p b y g g n a d ; p å e tt r ik t v a rie ra t sä tt k o m b in e ra s de m e d id eella fa k to re r, m e d m o ts ä ttn in g a r som liv sg lä d je och fö rste ln in g , o sk u ld och b ro ttslig h e t. D e t talas i a v h a n d lin g e n o fta o m » g ru n d te m a » , »nyck eltem a» , » g e n o m fö rt tem a» , » g ru n d m o tiv » och » k ä rn m o tiv » (in te a lltid m e d sam m a k o n k re ta in n e h å ll), och d et som o fta st avses är b ry tn in g e n m e lla n en fra m v ä lla n d e liv sk än sla och h ä m m a n d e fa k to re r, v ilk a y ttra r sig i k ra v och n o rm e r e lle r i fö rste ln a n d e och död. Ib la n d te r sig d et fra m an aly serad e tem atisk a m ö n s tre t a lltfö r in trik a t: m a jo rsk a n re p re s e n te ra r a rb e te och g lä d je , d e n n a a n tite s k o m ­ m e r ig e n i h e n n e s d rä k t (än arb e tsd rä k t, än fe s td rä k t), d e n m o tsv a ra r de a k tiv ite te r som fö re k o m m e r i tra k te n , d en k o rre s p o n d e ra r m ed lan d sk ap ets g ru n d ty p e r (s lä tte n som » älsk ar arb etet» och b e rg e n som lig g e r i »sorglös ro » ), d en m ö te r i k o n tra s te n m e lla n h e n n e s m a k t och in fly ta n d e över jä r n b ru k e n och deras a rb e tsliv och m e lla n h e n n e s in ­ tresse fö r k a v a lje re rn a som fra m fö r a n d ra re p re s e n te ra r g lä d je n i h e n n e s v ä rld . Ä n n u m e ra in v e c k la t b lir m ö n s tre t n ä r a n tite s e rn a d ir e k t vävs sam m an : b ru k e n är en g åva av ä lsk aren som h o n en tid le v t ly ck lig m ed , g lä d je n ä r så lu n d a en fö r u ts ä ttn in g fö r h e n n e s s tä lln in g som a rb etets och o rd n in g e n s u p p rä tth å lla re . S jä lv fa lle t h a r S elm a L a­ g e rlö f in te a lltid m e d v e te t a rra n g e ra t dessa k o rre s p o n d e n s e r och m ö n s te r; frå g a n d is k u ­ teras in te i a v h a n d lin g e n m e n i d en en g elsk a su m m a ry n sägs k la rt ifrå n : » It is n o t m a in ta in e d th a t S elm a L ag erlö f h e rs e lf w as fu lly aw are o f th e w ay in w h ic h sim ila r s tru c tu ra l p a tte rn s can be traced a t d if fe re n t levels in th e n arrativ e.» D e n n a in s tä lln in g är g iv etv is d e n e n d a v e te n s k a p lig t fö rsv a rb a ra ; äv en o m d et i viss u ts trä c k n in g fin n s b re v u tta la n d e n o. lik n . a tt lä g g a till g ru n d fö r en d isk u ssio n av en d ik tares m e d v e tn a in te n tio n e r, k a n d e tta m a te ria l in te u to m i u n d a n ta g s fa ll läggas till g ru n d fö r slu tsatser o m vad som är m e d v e te t, o m ed v etet elle r slu m p m ä ssig t a rra n g e ra t i e tt d ik tv e rk . E n d a m ö jlig h e te n ä r a tt h å lla sig till d ik tv e rk e t så d a n t d e t fö re lig g e r och låta rim lig h e te n b li a v g ö ra n d e fö r vad som ä r accep tab elt i analysen. O m V iv i E d strö m i d e t a n fö rd a e x e m p ­ le t s n u d d a r v id ö v eranalys, så är d e t e tt u n d a n ta g i h e n n e s av h a n d lin g . —

V iv i E d strö m s a v h a n d lin g h a r sin stö rsta fö rtjä n s t i d et sjä lv stä n d ig a g e n o m fö ra n d e t av e tt s tru k tu ra n a ly tis k t g re p p p å e tt c e n tra lt sv en sk t p ro sav erk . E fterso m a v h a n d lin g e n s su m m a ry en d a st s. a. s. g er stru k tu ra n a ly se n i sa m m a n d ra g k a n d et vara a n g e lä g e t a tt h ä r s a m m a n fa tta a v h a n d lin g e n s betydelse som litte ra tu rh is to ris k t d e b a ttin lä g g .

D e n g a m la tv iste n om sagans k o m p o s itio n h a r fö rts n ä rm a re en lö sn in g . G u n n a r A h l- strö m ta la r i sin b o k frå n 1 9 5 9 ä n n u o m » n o v ellern a» i G ö sta B erlin g s saga; efter V iv i E d strö m s analys av h e lh e ts k o m p o s itio n e n k a n m a n k n a p p a s t b o rtse frå n a tt de a v ru n d a d e k a p itle n i sag an är fast in o rd n a d e i en en h et. K o m p o s itio n s p ro b le m e t k u n d e d o ck h a få tt en k la ra re h is to ris k b ely sn in g : d e n lö slig a k o m p o s itio n s fo rm e n v ar e tt p ro b le m för S elm a L ag erlö f m e n också fö r h e n n e s sa m tid a -— S m e d m a rk och L ev an d er h a r visat h u r S trin d b e rg och O la H a n sso n b ro tta d e s m e d lik n a n d e s v å rig h e te r; d en n a tu ra listisk a ro m a n e n s s a m tid sre p o rta g e h o ta d e a tt flytg. u t i fristå e n d e skisser och n ä r Selm a L a g e r­ lö f p å e tt v isst s ta d iu m v ille ge k u ltu rh is to r is k t re p o rta g e i sin bok, rå k a d e h o n u t för sam m a sak.

F rå g a n o m S elm a L a g e rlö f v ar » e n b a rt b e rä tta re » som L e v e rtin v ille se h e n n e eller n å g o t av en id é d ik ta re , får g e n o m a v h a n d lin g e n ny b ely sn in g : d et m e r elle r m in d re m e d v e tn a a rtis te rie t fra m stå r som d e t m e s t a n m ä rk n in g s v ä rd a i S elm a L agerlöfs k o n st och de m o ra lisk a och id ém ässig a in slag en är u n d e ro rd n a d e d e n k o n s tn ä rlig a g e sta ltn in g s- v iljan . O rd e t »livsk än sla» å te rk o m m e r o fta i a v h a n d lin g e n s d isk u ssio n av sagans id éer och d etta m a rk e ra r m å h ä n d a a tt Selm a L ag erlö f u p p le v d e p ro b le m e n m e ra k ä n slo m ä ss ig t ä n in te lle k tu e llt. E n d etalj som är v ä se n tlig b åd e fö r h e lh e ts k o m p o s itio n och id é d e b a tt är e m e lle rtid fö r lite u p p m ä rk s a m m a d i a v h a n d lin g e n . P å fle ra p u n k te r b eto n as m yck et f ö r tjä n s tfu llt sa m b a n d e t m e lla n d e b u tv e rk e t och d en fö lja n d e p r o d u k tio n e n , m e n det u p p m ä rk sa m m a s in te tillrä c k lig t a tt d e n fö rk ä rle k fö r a lle g o ri, p a ra b e l och sed eläran d e fab el, som är så k a ra k te ristisk fö r d en sen are fö r fa tta rin n a n , u p p tr ä d e r re d a n i G ö sta B erlin g s saga. (J fr le g e n d e rn a och A n tik ris ts m ira k le r, d ä r h e la id é d isk u ssio n e n knyts till m o tiv e t m e d d en falsk a och d e n ä k ta k ris tu s b ild e n .) E n lig t m in m e n in g ry m m e r a lle g o rie n i k a p itle t K e v e n h iille r och d isk u ssio n e n om a rb e te och k ä rle k i A m o r v in c it o m n ia u n d e rf u n d ig d ia le k tik som fö rb e re d e r id é u p p g ö re ls e n i b o k en s s lu tk a p ite l och som in te u tre tts tillrä c k lig t; dessa k a p ite l är in te fristå e n d e » k av aljersep iso d er» u ta n v ä ­ sen tlig a led i h e lh e tsk o m p o sitio n e n .

T ill sist: d e n k o m p a ra tiv a b e ly s n in g e n h a r b liv it rik a re och rik tig a re — fra m fö r a llt g ä lle r d e tta o m de lin je r till F re d rik a B rem er, d e n ryska och d e n n o rs k a ro m a n k o n s te n som a v h a n d lin g e n d ra r u p p . (J a g sak n ar do ck en u tr e d n in g av s a m b a n d e t m e lla n h e lg o n ­ m o tiv e t m e d k a p te n L e n n a rt och lik n a n d e m o tiv hos D o sto jev sk ij.) F ra m fö r a llt h ar d e n n a sida av V iv i E d strö m s a v h a n d lin g n å tt v ä se n tlig a re s u lta t p å en p u n k t: d e n litte r a ­ tu rh is to ris k a in p la c e rin g e n av sagan. S tellan A rv id s o n o ch fra m fö r a llt G u n n a r A h lströ m h a r v elat rä d d a S elm a L ag erlö f u n d a n sa m b a n d e t m e d d e t ro m a n tis k a n ittita le t och s ta rk t b e to n a t h en n es sa m h ö rig h e t m ed å ttita le t och realism en . V iv i E d strö m p åv isar fö rb in d e ls e lin je r både till ä ld re ro m a n tik e r och till y n g re n a tu ra lis te r, m e n d et ä r p å ­ fa lla n d e h u r o fta h o n m åste p åp e k a , a tt m o tiv e n frå n å ttita le t i G ö sta B erlin g s saga ges en a llt a n n a t ä n å ttita lis tis k b ely sn in g . S elm a L agerlö fs sy n sätt v ar fra m fö r a llt b esläk tat m ed ro m a n tik e rn a s och n ittita lis te rn a s . F astän V iv i E d strö m in te m e r än p å n å g o n e n ­ staka p u n k t in g å tt i p o le m ik m ed A h lströ m , vars b o k u tk o m n ä r h e n n e s a v h a n d lin g fö relåg try c k fä rd ig , är h e n n e s fra m s tä lln in g p å v ä s e n tlig a p u n k te r e tt in lä g g m o t d en n es teser.

N i l s Å k e S jö s te d t

TORSTEN H

:

Akad. avh.

T o rs te n H e g e rfo rs ’ a v h a n d lin g v ill e n lig t fö ro rd e t visa » h u r k ro k ig d en v ä g var som R y d b e rg h a d e a tt v a n d ra fra m till B ib eln s lä ra o m K ristu s» . D e t h a r ty d lig e n v a rit fö r ­ fattaren s av sik t a tt fö lja R y d b e rg frå n b a rn d o m e n och u n d e rs ö k a v ilk a im p u ls e r h a n m ö tt, som k an tä n k a s h a v e rk a t re lig iö st b estä m m a n d e . D e n fö rsta av b o k en s tv å h u v u d a v d e l­ n in g a r, B a rn d o m och v a n d rin g s å r, b e rä tta r i fyra k a p ite l om D e n re lig iö sa b a rn d o m s- och u n g d o m s m iljö n , S k o lu tb ild n in g , D e n id é p o litis k a b a rn d o m s- o ch u n g d o m s m iljö n