Studietid, arbetstid eller fritid – Vad väljer
studenterna?
Författare: Ebba Brauer 961025 Evelina Frick 941001 Örebro Universitet Handelshögskolan Kandidatuppsats i Nationalekonomi, 15hp Handledare: Anders LunanderExaminator: Henrik Jordahl Vårterminen 2020
Sammanfattning
Syftet med denna uppsats är att modellera studenternas beteende när det kommer till
tidsallokering. För att göra detta gjordes en enkätundersökning, där studenterna delades upp i grupper efter hur många timmar i veckan de studerade. Grupperna blev senare analyserade givet deras arbetstimmar och incitament för arbete. Resultatet visar att två av grupperna har extra fritid varje vecka och vid en ökning i prisnivån kommer de grupper som har mest fritid välja ännu mer fritid. Grupperna med mindre fritid kommer troligen att arbeta mer. Uppsatsen diskuterar sedan policyförändringar för att få studenterna att välja mindre fritid.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 1
2. INSTITUTIONELL BAKGRUND ... 3
2.1CSN ... 3
2.2EXISTENSMINIMUM OCH INKOMSTKRAV PÅ HYRESRÄTTER... 3
2.3UNGAS ARBETSMARKNAD ... 4
3. TEORETISKT RAMVERK ... 5
3.1ARBETSUTBUDSMODELLEN ... 5
3.2MODELLEN FÖR STUDENTERNAS ARBETSUTBUD ... 6
4. TIDIGARE STUDIER ... 9 5. DATA ... 11 6. ANALYS AV DATA ... 13 6.1GRUPP 1... 14 6.2GRUPP 2... 15 6.3GRUPP 3... 17 7. DISKUSSION ... 19 8. SLUTSATSER ... 21 REFERENSLISTA ... 24 APPENDIX ... 26 APPENDIX 1.SFS STUDENTBUDGET 2017 ... 26 APPENDIX 2. ENKÄT ... 27
1. Inledning
Studietiden är för många människor en rolig och spännande del av livet. Förutom tentor och sena uppsatsnätter kantas vardagen av festliga aktiviteter och ett högt tempo. Något annat som kännetecknar denna tid är konsten att hushålla med små resurser, studietiden är sällan den mest likvida delen av en persons liv. År 2018 var 410 228 personer inskrivna på högskolor och universitet i Sverige (SCB, 2019). En heltidsstuderande individ förväntas ägna 40 timmar i veckan åt studier, men så ser inte vardagen ut för alla studenter.
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur heltidsstudenter allokerar sin tid och vad som händer med den allokeringen när priserna för studentens varukorg ökar men studiemedlen förblir desamma. För att förstå detta har vi skickat ut en enkät om studenters arbetsvanor och privatekonomi. Utifrån enkäten framkom det att studenter har mycket extra fritid och
uppsatsen kommer fördjupa sig i vad det är som får studenter att byta bort fritid mot studier eller arbete.
Detta område är viktigt att studera då den svenska staten lägger stora samhällsresurser på högre utbildning. Det finns också en aspekt i att studenter som inte arbetar extra tar en lång paus från arbetskraften under en tid i sitt liv där de skulle kunna etablera sig på
arbetsmarknaden och bidra med skatteintäkter. Därav är det av intresse att veta hur mycket tid som studenterna faktiskt ägnar åt studier för att bättre anpassa både utbildning och
studiemedel därefter. Om studenter har mycket fritid kan det tänkas vara mer ekonomiskt gynnsamt för samhället att integrera dem på arbetsmarknaden då en student ofta är en kompetent person med flexibla levnadsvanor. Vår studie blir relevant för detta område då vi skapar en modell som kan hjälpa till att förklara och kartlägga studenternas tidsallokering när det kommer till arbete, studietid och fritid vid en real prisökning av de varor som studenter konsumerar som mest.
Inom detta område har det gjorts få studier både internationellt och i Sverige men de studier vi har tagit del av har alla konstaterat att minst 30 procent av alla heltidsstuderande arbetar vid sidan av sina studier. Tidigare studier undersöker hur arbete vid sidan av studier påverkar studenters resultat och akademiska framgång. Vår uppsats predikterar hur studenternas
arbetsvanor beter sig vid en förändring i prisnivå och skiljer sig därmed från tidigare
studieområden. En annan avskiljning som gjorts gentemot tidigare studier är att vi har antagit att studietiden för en student är konstant. Tidigare studier betonar valet mellan studietid och arbetstid och analyserar deras förhållande. I denna uppsats har det antagits att studenterna har en viss studietid de måste lägga ner för att uppnå önskade resultat, därför är studietiden konstant och därefter väljs arbetstid och fritid.
Det datamaterial som använts samlades in via en enkätstudie och utifrån svaren på hur mycket tid som ägnades åt studier delades observationerna in i tre grupper. De tre grupperna är
indelade efter antal studietimmar i veckan, grupp 1 (10–19), grupp 2 (20–29) och grupp 3 (30–39). Total i dessa grupper angav 76 procent att de arbetar vid sidan av sina heltidsstudier. Det är en mycket högre siffra än vad som setts i tidigare studier, anledningen till detta lyfts under avsnittet diskussion. Utifrån dessa grupper observerar vi deras val av arbetstid och fritid. Detta val använder vi som underlag för att prediktera de olika gruppernas
indifferenskurvor och dess substituerbarhet. Därefter analyseras studenternas huvudsakliga anledning till att arbeta vilket var för att få en guldkant i vardagen och kunna konsumera extra. Det kommer att prägla studenternas inkomsteffekt.
Vår slutsats är att stora grupper av studenterna har mycket fritid jämfört med en 40 timmars studievecka och det finns flera olika sätt förändra det valet. Det finns två sätt att vinkla tillvägagångssättet för att förändra detta beteende. Det beror på om slutmålet är att studenten ska studera 40 timmar i veckan eller om det är viktigare att studenten har en sysselsättning av arbete och studier på totalt 40 timmar. Anledningen till vi använder 40 timmars sysselsättning som restriktion är för att det karaktäriserar en heltids arbetsvecka enligt den svenska
arbetstidslagen (1982:673). I slutsatsen ger vi förslag på olika policyförändringar som skulle kunna ske för att uppnå en förändring av fritid.
Uppsatsen börjar med ett avsnitt om institutionell bakgrund följt av teoretiskt ramverk.
Därefter fortsätter det med tidigare studier som följs upp med en beskrivning av det insamlade datamaterialet. Efter det följer en analys av det datamaterial som presenterats. När detta analyserats följer en diskussion och uppsatsen avslutas därefter med en slutsats.
2. Institutionell Bakgrund
2.1 CSN
Centrala studiestödsnämnden (CSN) är en statlig myndighet i Sverige som behandlar
studiestöd, hemutrustningslån och körkortslån för svenska medborgare1. Det vanligaste lånet
de hanterar är studielånet. Syftet med studiemedlen är att studenter ska kunna fokusera helt på sin utbildning samt att alla individer i Sverige ska ha en möjlighet till studier oavsett social eller ekonomisk bakgrund. I Sverige under vårterminen 2020 fick studenter 3292 kr per månad i bidrag vid heltidsstudier. Därtill kunde studenten välja att ta ett lån på maxbeloppet 7568 kr vilket ger totalt ett studiemedel på 10 860 kr per månad. För att erhålla studiemedel från CSN måste studenten först uppvisa att hen har ansökt till ett visst antal högskolepoäng och i slutändan fått godkända resultat varje termin. Om detta inte uppfylls riskerar både bidrag och lån att inte betalas ut. Om en person har barn kan hen få ett tilläggsbidrag från CSN på 156 kr i veckan för ett barn, med ökat bidrag för varje barn. Det finns även ett
merkostnadslån att söka, det riktar sig mot studenter som till exempel har utgifter för pendling vid studier på distans. Tilläggslån kan även sökas av de personer som är över 25 och som tidigare har varit ute i arbetslivet och tjänat en viss summa under året innan studier är tänkta att påbörjas. Varje år publicerar CSN ett fribelopp, vilket är en maxgräns för vad en student får ha som inkomst per termin och samtidigt vara berättigad till studiemedel. Som inkomst räknas den inkomst som beskattas till exempel lön, inkomst från bostadsförsäljning och aktieutdelning. Fribeloppet är större ju lägre studietakt studenten har. Skulle en student överstiga fribeloppet och rapporterar detta till CSN kommer studiemedlet att sänkas men om det inte rapporteras kommer studenten bli återbetalningsskyldig. CSN kontrollerar i efterhand att dina inkomster genom att jämföra med respektive students inkomstdeklaration från
skatteverket. Under år 2020 har fribeloppet tagits bort på grund av Coronakrisen.
2.2 Existensminimum och inkomstkrav på hyresrätter
Kronofogden bestämmer varje år ett existensminimum som de benämner som
förbehållsbeloppet. Förbehållsbeloppet är ett underlag för vad en person som är under utredning av Kronofogden ska ha kvar varje månad efter att skuld betalas av.
Förbehållsbeloppet består av boendekostnader samt ett normalbelopp som baseras på KPI som Statistiska Centralbyrån (SCB) framställer. År 2020 var normalbeloppet för en vuxen
ensamstående 5002 kr. I normalbeloppet ingår mat, kläder, hygien, hushållsel, telefon, försäkringar samt andra mindre tillfälliga kostnader (Kronofogden, 2020).
2018 användes ca 40 procent av svenska hyresgästers disponibla inkomst till konsumtion av mat samt hyra (Arvidsson, 2019). De största utgifterna för många studerande är hyra och mat som står för nästan 54 procent av utgifterna om man utgår från de studentvarukorgar som Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) har konstruerat. Detta är 14 procentenheter högre än vad genomsnittet för svenska hyresgäster var år 2018. I SFS budget från 2017 var varmhyran för en studentetta på 3629 kr och matkostnaderna, förutsatt att allt är hemlagat, på 2240 kr. Varukorgen återfinns i appendix 1. SFS har med hjälp av data från CSN och
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) beräknat att 41 procent av alla studerande i Sverige har en hyra på över 4000 kr per månad, samt att 43 procent av alla heltidsstuderande arbetar vid sidan av sina studier (SFS, 2017). Genom att ställa detta mot existensminimum kan det utläsas att studenter rör sig med väldigt små marginaler.
Idag finns inget nationellt inkomstkrav för de som hyr bostäder, verken för studenter eller icke studenter. Däremot finns det flera bostadsföretag som själva upprättat inkomstkrav som gäller alla hyresgäster och är inte specifika för just studenter. Eftersom det är ett pressat bostadsläge för studenter är det rimligt att anta att en del av studenterna kommer att behöva välja en lägenhet vars hyra inte är subventionerad för deras inkomst. I en rapport angående studenters bostadssituation från SFS (2019) var det endast nio av 33 studentstäder som kunde erbjuda boende vid studiestart. I en rapport från boverket (2017) hade 28 procent av de allmännyttiga bostadsbolagen inkomstkrav där den som hyrde bostad skulle ha en årsinkomst om minst tre gånger årshyran. Samtidigt hade 17 procent av de allmännyttiga bostadsbolagen ett krav om att visst belopp ska finnas kvar varje månad efter att hyran är betald.
2.3 Ungas arbetsmarknad
År 2006 gjordes en utredning av Statens offentliga utredningar (SOU) där de fastslog att den vanligaste åldern att träda in på arbetsmarknaden var vid 20-års åldern. Utredningen visade att en vanlig komplikation som unga möter på arbetsmarknaden är att deras kvalifikationer inte matchas med de vakanser som finns tillgängliga. Detta leder till anställningsformer såsom
timvikarier och visstidsanställning som kan bidra med ekonomisk instabilitet, vilket gör dem extra känsliga för konjunkturen och nedskärningar på arbetsplatsen. Sysselsättningen för åldersgruppen 15–24 beräknas år 2020 till 43,8 procent. Detta innebär alltså att 43,8 procent av gruppen har arbetat minst 1 timme under en given referensvecka. 20 procent av denna grupp räknas som arbetslösa vilket innebär att personen inte har arbetat en timme under referensveckan och för tillfället sökt arbete (SCB, 2020). Resterande räknas som ej i
arbetskraften. En heltidsstudent räknas in i statistiken som ej i arbetskraften, men däremot så ändras deras gruppering när de börjar arbeta eller söker arbete för då tar de del i arbetskraften (SCB, 2016). 2018 rapporterade SCB att det fanns 410 228 studerande i Sverige varv av 250 643 var kvinnor och 159 585 män (SCB, 2019). Utifrån den statistiken som är tillgänglig så finns det ingen exakt siffra på hur många studenter som arbetar men enligt studien Ungas
sysselsättning och levnadsvillkor från Framtidsinstitutet (2018) så studerar 51 procent av
testgruppen på universitetet. Av de som studerar var 87 procent heltidsstuderande och av dessa så arbetar 33 procent vid sidan av studierna, vilket är lägre än vad som framkom av UKÄ. Enligt Framtidsinstitutet sökte 36 procent av studenterna arbete.
3. Teoretiskt ramverk
3.1 Arbetsutbudsmodellen
För att modellera studenternas beteende, används modellen för arbetsutbud. Modellen visar en individs val mellan fritid och avlönat arbete. Arbetsutbudskurvan visar med hjälp av inkomst- och substitutionseffekt hur individer med olika preferenser agerar när det sker en real
förändring i lön eller i prisnivå (Axelsson et al, 1998). Modellen är användbar för att förstå studenternas beteende vid relativa prisförändringar i varor som påverkar studenter i stor utsträckning. Enligt en students konsumtionskorg från SFS är de största varorna hyra och mat som står i genomsnitt för 54 procent av studentens kostnader. Andra konsumtionsvaror i korgen är nödvändigheter så som transport, abonnemang och kläder. CSN motsvarar i vår modell den arbetsfria inkomsten. Det är en inkomst som erhålls oavsett hur mycket studenten ägnar åt studier givet godkända resultat. Därefter kan en förvärvsinkomst adderas för de studenter som arbetar för att tillgå en högre konsumtion.
Vid en ökning i den reala prisnivå för studenternas varukorg kommer budgetlinjen anta en flackare lutning och individen kommer enligt substitutionseffekten välja att spendera mer tid åt extra fritid än i ursprungsläget. Substitutionseffektens storlek avgörs av kurvaturen på indifferenskurvan och lutningen på den nya budgetlinjen. Inkomsteffekten kommer därefter bidra med att individen kommer ägna mer tid åt arbete för att nå en högre konsumtion på den nya budgetlinjen när fritid anses vara en normal vara. Substitutions och inkomsteffekten kommer gå i motsatt riktning och den totala effekten kommer bero på vilken av dessa effekter som i slutändan är störst. Vid en prishöjning där inkomsteffekten är större än
substitutionseffekten, kommer lutningen på arbetsutbudskurvan vara positiv och individen kommer vilja arbeta mer. Om fritid ses som en inferiös vara så verkar både substitutions- och inkomsteffekterna åt samma håll och individen kommer att arbeta mindre (Bergh &
Jakobsson, 2017).
3.2 Modellen för studenternas arbetsutbud
Logiken för arbetsutbudskurvan används för att bygga upp en beteendemodell för studenters allokering av tid. I grundmodellen för arbetsutbud, som blev presenterad i tidigare stycke, så används en 24 timmars restriktion per dag där all tid som inte ägnas åt arbete läggs på fritid. I denna uppsats antas det att en person inte vill vara sysselsatt mer än 40 timmar i veckan då det är definitionen av en heltidssysselsättning enligt arbetstidslagen (1982:673). Däremot kommer uppsatsen diskutera möjligheten att överstiga denna begränsning. En student som studerar på universitetet anses inte vara sysselsatt utan är utanför arbetskraften, däremot kommer
sysselsättning hädanefter i denna uppsats definieras som summan studentens nedlagda
studietid och arbetstid. Under avsnittet diskussion förs en fördjupande argumentation för detta antagandet. När modelleringen använder en 40 timmarsvecka finns det tre fritids-begrepp att ta hänsyn till, ursprunglig fritid, extra fritid och fritid. Den ursprungliga fritiden ses som en nödvändig fritid för att få tid för aktiviteter såsom sova, äta och träna. Den extra fritiden kan också ses som nödvändig men i denna uppsatsen antas det att studenterna inte har ett
nödvändigt behov av den. Därav en student som studerar och arbetar mindre än 40 timmar kommer ha extra fritid adderat till sin ursprungliga fritid. En student som studerar och arbetar mer än 40 timmar kommer inte ha någon extra fritid med kan däremot köpa sig extra arbetstid med sin ursprungliga fritid. När ordet fritid används enskilt syftar det till den totala summan av extra fritid och ursprunglig fritid.
Studenterna gör ett första val om studietid som sedan förväntas vara konstant vid en
prisförändring och därefter gör de ett val av arbetstid vilket kommer att direkt påverka valet av studentens fritid. För att kunna avläsa detta i modellen har det adderats ytterligare en x-axel för att kunna modellera de två tidsvalen av studietid och arbetstid för de olika
studenterna Alfa och Beta. Båda linjerna representerar 40-timmar sysselsättning per vecka. Den heldragna lodräta linjen som ansluter till den nedre x-axeln studietid, visar hur många timmar studenten ägnar åt studier varje vecka. Den lodräta streckade linjen visar studentens val av arbetstimmar. Om den heldragna linjen ligger till vänster om den streckade linjen innebär det att studenten inte fyller en sysselsättning på 40 timmar, därav representerar
differensen studentens extra fritid. Om den heldragna linjen ligger till höger om den streckade linjen representerar differensen de timmar som studenten bytt bort av sin ursprungliga fritid för att köpa sig mer arbetstid.
Figur 1. Tidsallokering för student Alfa och Beta.
Vid en förändring i budgetlinjen så antas det att studenterna kommer att förändra sina tidsval. Då studier är studenternas huvudsyssla har antagandet gjorts om att tiden som ägnas åt studier är konstant för varje enskild student vid en prisförändring. Studenten kommer att välja den studietid som krävs för att den ska uppnå dess önskade resultat eller som minst godkänt. Arbetstiden antas vara mer flexibel eftersom den är valbar och det finns inget obligatoriskt krav på studenter att arbeta. Antagandet blir därav desto mer extra fritid en student har, ju flackare kommer indifferenskurvan att vara och substitutionseffekten därmed större.
att arbeta. En student som har nödvändiga kostnader att tillgodose kommer att ha en högre preferens för arbete än studenten som endast vill öka sin inkomst för extra konsumtion.
I figur 2 ägnar student Alfa 40 timmar i veckan åt studier samt 8 timmar på arbete därav har studenten köpt fler timmars sysselsättning med sin ursprungliga fritid. Student Beta ägnar 20 timmar åt studier och 8 timmar på arbete vilket också ger studenten 12 timmars extra fritid. Figuren visar deras möjliga val av arbetstid samt fritid vid en prisförändring. Ursprungsläget betecknas som L1 och vid en ökning i prisnivå representeras den nya budgetlinjen av L2.
Figur 2. Tidsallokering för student Alfa och Beta vid en ökning i prisnivån.
Not: Tiderna som är presenterade är studentens ursprungsläge innan en ökning i prisnivån.
Om studenterna ser på fritid, oavsett extra eller ursprunglig, som en inferiös vara hade de vid en ökning i prisnivån valt att minska sin arbetstid och öka sin fritid då både inkomst- och substitutionseffekten drar åt samma håll. Både student Alfa och Beta hade då förflyttats sig till punkt C på respektive budgetlinje L2. Om fritiden hade ansetts vara en normal vara hade effekten sett annorlunda ut. Student Alfas nya allokering kommer då bero på vilken av inkomst- och substitutionseffekten som dominerar. Det är troligt att studenten inte skulle förflytta sig längre åt vänster än punkt B då student Alfa redan har en sysselsättning över 40 timmar och därmed måste byta ut sin ursprungliga fritid. Student Beta har däremot i
ursprungsläget extra fritid vilket ger studenten mer utrymme för att göra nya val. Student Beta kommer troligen att öka tiden som ägnas åt arbete mer än student Alfa men inte mer än att sysselsättningen uppnår 40 timmar per vecka.
4. Tidigare Studier
I Sverige har det skrivits få uppsatser som avhandlar studenternas preferenser och ekonomiska situation. Den tidigare nämnda studien från Framtidsinstitutet visar att en tredjedel av deras testgrupp av studenter såg sitt extraarbete som något meningsfullt. Däremot upplevde närmare 42 procent av studenterna att de någon gång under det senaste halvåret hade haft svårt att få ihop sin ekonomi.
Vidare kommer det att presenteras tre internationella studier från Storbritannien, Frankrike och USA. Studierna är intressanta för att de undersöker konsekvenserna för studenter som arbetar och inte enbart deras ekonomiska situation. Internationella studenter står ofta för en annan ekonomisk verklighet då många internationella universitet tar betalt för sina
utbildningar. Detta kommer med stor sannolikhet att påverka studentens ekonomiska stress. Däremot antar vi att det finns en medvetenhet om studiekostnaderna vilket förutsätter att många internationella studenter måste spara till sina utbildningar eller ansöka om stipendium.
Enligt Curtis och Shani (2002) är studenters främsta anledning till arbete möjligheten till att förbättra sin finansiella situation. Myndigheten Trades Union Congress i Storbritannien gjorde år 2000 en undersökning på över 300 studenter där majoriteten av studenterna ansåg att deras arbete påverkade deras akademiska studier. Studenterna hävdade även att deras
arbetsvillkor ofta bidrog till en ofrivillig ökad arbetsbelastning. Curtis och Shanis
undersökning innefattade 359 heltidsstuderande vid Manchester Metropolitan University, Manchester Storbritannien. Undersökningen visade att 55 procent av studenterna arbetade. Året innan ställdes samma fråga och då var det endast 43 procent av studenterna som arbetade, dock har författarna inte kommenterat anledningen till ökningen. 80 procent av de arbetande studenterna i studien arbetade mer än 10 timmar i veckan. Curtis och Shani
hänvisar till National Union of Students (UK) Student at Work Survey från 1999 som visar att studenter som arbetar med än 20 timmar i veckan i större utsträckning upplever negativa konsekvenser på sina studier. 38 procent uppgav att de hade missat lektioner, 21 procent hade missat att lämna in skolarbeten, och 48 procent hävdade att de troligen hade haft bättre betyg om de inte hade arbetat. Tendensen från undersökningen Student at Work Survey återfinns även i Curtis och Shanis studie som också visar att gruppen som arbetar mest har de tydligaste negativa effekterna av arbete. Dessa negativa effekter innebär bland annat att denna grupp har
svårare att studera, de är mer stressade och har koncentrationssvårigheter på lektionerna. Studenterna i denna grupp anger även att behovet av ökad inkomst är större än motivationen till att få höga studieresultat.
I den totala urvalsgruppen så visar Curtis och Shanis studie en väldigt jämn fördelning när det kommer till frågan huruvida arbete har en positiv eller negativ effekt på studierna. 30 procent anser att de hjälper, 34 procent anser att arbete har en negativ effekt på ens studier och resterande 36 procent anser att det inte finns någon påverkan. De mest påtagliga positiva effekterna av att ha ett arbete visade sig vara att studenterna ansåg sig bli bättre på att hantera människor, förbättra sina kommunikationsförmågor och att de fick en ökad förståelse för hur företag fungerar. I studien framkom det även att många studenter tycker att en viktig aspekt av att arbeta är att man får ett ökat självförtroende och erfarenhet. Sammanfattningsvis så visar denna studie att det finns påtagliga upplevda negativa effekter men att det däremot även finns stora personliga vinningar för studenters kompetensutveckling. En problematik som lyfts i studien är att arbetsgivarna inte nödvändigtvis tar hänsyn till att deras deltidsarbetare studerar. Problematiken bygger på att verken universitet eller arbetsgivaren har några skyldighet gentemot studentens val av att arbeta. Författarna hänvisar till Kember (1999, s 136) som gjorde en studie där det framkommer att en students akademiska framgång i kombination med jobb kräver ett bra stöd från arbetsgivare, kollegor och familj.
Nonis och Hudson (2010) testade olika hypoteser om akademisk framgång och underliggande faktorer. Studien testade hypoteser om hur studenters ägnade sin tid på studier respektive arbete påverkade deras resultat på deras standardiserade test American College Testing (ACT). Testen utfördes på en urvalsgrupp med 276 499 studenter i USA. Studien undersökte bland annat om det fanns en relation mellan tid spenderad på arbete och akademisk framgång. Resultatet visade att korrelationen inte var signifikant. Nonis och Hudson diskuterar med hänvisning till tidigare forskning att detta kan bero på att studenter som klarar av att studera och arbeta samtidigt applicerar samma arbetsmoral när det kommer till arbete såväl som till studier (Strauss & Volkwein 2002 se Nonis & Hudson 2010 s 152). Man skulle kunna anta att akademiskt starka studenter är bättre på att balansera sin tid och därav reducera de negativa effekterna som arbete skulle ha på individens studietimmar.
Bonnal et al (2018) gjorde en studie på franska högskolestuderande förstaårs-studenter om hur deras anställning påverkade deras beslut att fortsätta studera. Deras resultat visar att studenter med en anställning är mer troliga att hoppa av sin utbildning eller att bli underkända. Av de 849 studenter som deltog i studien arbetade 38,6 procent. Av de studenter som arbetade var det 21,3 procent, respektive 12,5 procent av studenter som inte arbetar, som valde att avsluta sin utbildning i förtid. Undersökningen studerade även om det fanns andra viktiga faktorer för att en förstaårsstudent ska fortsätta med sina studier. I den ekonomiska analysen framkom det att faktorer som föräldrars utbildningsgrad och före detta akademisk framgång har en stor påverkan på studentens fortsatta skolgång. Effekterna av både arbete och andra faktorer blir däremot mindre för studenter på avancerad nivå som verkar kunna hantera både högre studier och samtidigt ha en kontinuerlig anställning. Detta beror antagligen på samma faktor som Nonis och Hudson presenterade när de säger att akademiskt starka studenter klarar sig bättre med ett extrajobb.
5. Data
För att samla in data kring studenternas arbetsvanor och privatekonomi så genomfördes en enkätundersökning med programvaran Surveymonkey. Syftet var att förstå hur och varför studenter väljer att allokera sin tid på ett visst sätt. Frågorna i enkäten täcker information om heltidsstudenternas utgifter, inkomster och upplevelser av att arbeta under studietiden. Enkäten delades i Facebookgruppen “Dom kallar oss studenter” som är en grupp som vänder sig till de som är studenter vid Örebro universitet men som är öppen för alla att gå med i. Undersökningen öppnades 16 april kl. 10:10 och stängdes 20 april kl. 11:30. När enkäten stängdes hade 172 observationer samlats in. Enkäten återfinns i appendix 2.
Observationerna delades upp i fem olika grupper beroende på hur mycket tid per vecka studenten uppgav sig lägga på sina studier i genomsnitt. Den nedlagda tid som är ägnad åt studier definierades som den tiden studenten har spenderat på samtliga studieaktiviteter, både egen läsning samt alla schemalagda studieformer. 153 av de 172 observationerna befann sig i intervallen 10–19, 20–29 och 30–39 studietimmar, därför valdes dessa grupper att analysera mer noggrant. I de övriga två grupperna var det endast 19 observationer totalt. Vid så få
observationer kan det inte dras några säkerställda slutsatser och därför har de inte inkluderats i tabell 1. I respektive grupp är inkomsten och arbetstiden baserad på medianen av de svar som studenterna uppgav i enkäten. I de tre grupperna fanns det tio observationer som ej var konsekventa genom sina svar, de observationerna exkluderades från analysen. 16 observationer har även redigerats då det rörde sig om uppenbara missuppfattningar.
Missuppfattningen som redigerades var att svarande blandat ihop de två sista frågorna, där en berör oavlönat arbete och den andra avlönat arbete men att de endast har lagt tid på en
arbetsform. För samtliga presenterade grupper i tabell 1 så har 76 procent av studenterna uppgivit att de arbetar.
Tabell 1. Studietid, arbetstid, inkomst samt kostnad för hyra och mat för respektive grupp.
Grupp Studietid (h/vecka) Arbetstid (h/vecka) Inkomst (kr/månad, exklusive CSN)
Kostnad för hyra samt mat (kr/månad) Antal observationer 1 10–19 9–12 2000–4000 6753 30 2 20–29 1–8 2000–4000 7136 63 3 30–39 1–8 1000–2000 6582 50
Not: Grupperna är indelade efter antal timmar som i genomsnitt läggs på studier. Antalet timmar för arbetstid och inkomst är uträknat genom medianen för respektive grupp. Kostnad för hyra samt mat är den genomsnittliga kostnaden för respektive grupp. Antal observationer är när de tio observationer som ej var konsekventa exkluderats.
Tabell 2 visar studenternas tre huvudsakliga skäl till att de valde att arbeta. Denna frågan exkluderar alla studenter som inte förvärvsarbetar och studenten ombads att högst välja tre alternativ. Eftersom varje individ kunde välja tre olika alternativ kommer totalen av respektive grupps huvudsakliga skäl till att arbeta att överstiga 100 procent. Svaren som är återgivna i tabellen är de alternativen som var överlägset dominerande och därav är det endast dem som presenteras. Resterande alternativ återfinns i appendix 2, fråga 10. För samtliga grupper så rankas möjligheten att öka sin inkomst för en guldkant i vardagen högst. Detta alternativet särskiljer sig från alternativ täcka utgifter då alternativet guldkant i vardagen visar hur mycket studenten arbetar för enbart syfte av att konsumera det som inte är nödvändigt. Av de tre alternativ som valts ut är den lägsta rankningen i samtliga grupper alternativet täcka
utgifter och i mitten erfarenhet. Grupp 2 och 3 är relativt lika i sina svar, men grupp 1 sticker
Tabell 2. Fråga: Vilka är huvudsakliga skälen till att du arbetar avlönat?
Grupp Erfarenhet (%) Täcka utgifter (%) Guldkant i vardagen (%) Antal observationer
1 62 28 95 21
2 55 40 78 52
3 54 39 82 35
Not: Observationerna i denna tabell är endast de som uppgett att det arbetar.
6. Analys av data
I detta avsnitt kommer det presenteras en analys angående inkomst- och substitutionseffekten för de tre olika grupper som beskrivs i föregående sektion. Analysen kommer vara baserad på gruppernas tidsallokeringsval och incitament för arbete. Eftersom det insamlade
datamaterialet är från en tvärsnittsstudie kommer kurvaturen för studenternas indifferenskurvor inte kunna predikteras. Däremot kan det ges en indikation om hur inkomsteffekten skulle bete sig från svaren som är sammanställda i tabell 2.
Substitutionseffekten kan resoneras kring med hjälp av antaganden kring studenternas val av tidsallokering, däremot kan inget definitivt sägas kring den då den varierar på grund av
studenternas enskilda preferenser. I ett första skede kommer studenten röra sig längs sin första indifferenskurva på grund av substitutionseffekten. Därefter kommer inkomsteffekten
bestämma på den nya budgetlinjen studenten kommer välja.
I tabell 2 så kan kategorierna guldkant i vardagen och täcka utgifter kopplas till
inkomsteffekten. Därav kommer grupper med höga kvoter i dessa kategorier mer sannolikt påverkas i högre grad av inkomsteffekten. Dessa två kategorier ger upphov till ett större behov eller intresse för en högre inkomst vilket påverkar inkomsteffekten. Kategorierna kommer i fortsättningen kallas för guldkant och täckning. Studenterna som har täckning som huvudsakligt skäl till att arbeta, kommer ha en större inkomsteffekt jämfört med de som endast arbetar för en guldkant. Detta beror på att studenten inte har ett val av att betala sina utgifter, det är snarare nödvändigt. Därav är studentens inkomst inte lika flexibel. Förutom substitutionseffekten och inkomsteffekten kommer studenterna även bli påverkade av en residualeffekt. Residualeffekten är kopplad till fråga 8 där svarsfrekvensen återfinns i appendix 3. Frågan återger hur studenterna upplever sig bli påverkade av sitt arbete inom
olika områden sitt liv och svaren kan indikera på ytterligare incitament till att arbeta eller inte arbeta. Nedan följer en beskrivning av de grupper som har studerats. I figurerna återges medianen för intervallen av studietid och arbetstid för samtliga grupper.
6.1 Grupp 1
Grupp 1 är de heltidsstudenter som varje vecka ägnar 10–19 timmar på studier, 9–12 timmar åt arbete samt har en snittinkomst 2000–4000 kr varje månad. I denna grupp finns individer som studerar väldigt lite i förhållande till den tilltänkta 40 timmars studieveckan. Denna grupp har en relativt stor andel extra fritid gentemot grupp 2 och 3. Detta kommer ha en påverkan på gruppens val när det sker prisförändringar.
Vid en ökning av reala priser för studenternas varukorg kommer budgetlinjen skifta från L1 till L2 och individerna i grupp 1 förflyttar sig längs budgetlinje L2. Givet studentens val av studietid, arbetstid samt fritid kan det utläsas att de skulle ha en relativ flack indifferenskurva eftersom de i grundläget redan har valt att lägga mycket tid på fritid och arbetstid relativt sin konstanta studietid. När det sker prisförändringar kommer initialt substitutionseffekten därav bidra till att studenterna rör sig till höger om punkt A på samma indifferenskurva.
Inkomsteffekten kommer bero på incitamenten för att ha en högre inkomst. 95 procent av de som arbetar i grupp 1 har angivit att det arbetar för en guldkant och endast 28 procent arbetar för täckning. Detta indikerar att inkomsteffekten för denna grupp blir svagare än om fler hade arbetat för täckning.
Figur 3.1. Tidsallokering för grupp 1 vid en ökning i prisnivån.
Not: Tiderna som är presenterade är studentens ursprungsläge innan en ökning i prisnivån.
Sammanfattningsvis så kan slutsatsen dras att gruppen kommer bli påverkad av en stark substitutionseffekt och en svagare inkomsteffekt, givet att fritid ses som en normal vara. Studenten kommer därmed välja punk D eller E. Hade däremot inkomsteffekten varit starkare än substitutionseffekten hade studenten valt punkt C. Dock är det inte rimligt att studenten skulle välja punkt B då hen i ursprungsläget har mycket extra fritid men inte valt att ha en högre arbetstid. Däremot kan det läsas av i datamaterialet att en stor del av gruppen arbetar för att få erfarenhet. Detta blir en residualeffekt som med stor sannolikhet kommer att motverka substitutionseffekten i någon utsträckning då det adderar ytterligare ett incitament att arbeta förutom inkomstökningen. Studenterna i denna grupp kommer därav vid en prisökning arbeta mindre, då arbetstiderna blir relativt dyrare gentemot fritiden, men det kommer att motverkas något av residualeffekten.
6.2 Grupp 2
I denna grupp finns individer som varje vecka lägger 25 timmar på sina studier och arbetar 5 timmar. Deras extra inkomst varje månad ligger mellan 2000–4000 kr. Eftersom grupp 2 också har en stor del extra fritid kommer även deras indifferenskurva vara relativt flack. Dock kommer den ha en snävare kurvatur än grupp 1 då de har en mindre del extra fritid. Därav bör substitutionseffekten i denna grupp inte vara lika stark som i första gruppen på grund utav att
de har mindre extra fritid att röra sig med. Vid en höjning av de reala priserna skulle
individerna i grupp 2 kunna förflytta sig till samtliga punkter längs budgetlinje L2. 78 procent av de som arbetar i grupp 2 har angivit att det arbetar för en guldkant och 40 procent arbetar för täckning. Likt om grupp 1 har även grupp 2 höga preferenser för en guldkant däremot i något mindre utsträckning mot tidigare grupp. Denna gruppen bör ha en starkare
inkomsteffekt än tidigare grupp då studenterna har tydligare incitament för att behålla sina inkomster på grund av sina utgifter. Därför är det inte rimligt att studenten väljer att prioritera bort alla sina extra utgifter och välja punkt E.
Figur 3.2. Tidsallokering för grupp 2 vid en ökning i prisnivån.
Not: Tiderna som är presenterade är studentens ursprungsläge innan en ökning i prisnivån.
Sammanfattningsvis så präglas denna grupp av en starkare inkomsteffekt än grupp 1 men en svagare substitutionseffekt. I grupp 2 anger 55 procent av gruppen att de arbetar för
erfarenhet, vilket också talar för att substitutionseffekten kommer att motverkas av en residualeffekt. Gruppen bör därav placera sig i punkt D eller punkt C beroende på hur stark inkomsteffekten är. Däremot antas det att studenten inte överskrider sin 40 timmars
sysselsättning per vecka på grund av tidigare val av fritid. Studenten bör därav inte placera sig i punkt B.
6.3 Grupp 3
Denna grupp lägger nästintill fulltid på studier och kompletterar med 5 timmars arbete och når upp till en sysselsättning på 40 timmar i veckan. Deras extra inkomst per månad är 1000– 2000 kr. Då arbetstiden fyller upp avsaknaden av tid för att nå en heltidssysselsättning antas studenten se dessa som komplement vilket skulle leda till en snävare indifferenskurva än både grupp 1 och 2. Vid en höjning av den reala prisnivån så har studenten färre val då den inte har någon fritid att byta ut, utan måste byta ut studietid mot arbetstid om det är eftersträvansvärt för studenten att inte vara sysselsatt mer än 40 timmar i veckan. Tidigare i denna studien antagits att studenter lägger ner den tiden på sina studier som krävs för att uppnå önskade resultat. Därav behövs det i denna grupp tas i beaktning till att studenterna har ett val att övergå 40 timmarsveckan och överstiga sin sysselsättningsnivå på 100 procent.
Tidigare har det diskuterats kring inkomsteffektens olika styrkor i förhållanden till incitament för att arbeta mer. Samma princip applicerar vi på substitutionseffekten för denna grupp när det kommer till att byta bort extra fritid och ursprunglig fritid om vi förutsätter att den ursprungliga fritiden är nödvändig. För inkomsteffekten är den nödvändiga täckningen en förstärkning av effekten. Eftersom den ursprungliga fritiden är nödvändig kommer det finnas ett mindre incitament att byta bort den och därför blir substitutionseffekten mindre än vid extra fritid. När studenten inte är fullt sysselsatt blir det alltså enklare att byta bort sin extra fritid mot arbetstid. Därav bör detta vara gruppen med minst substitutionseffekt eftersom de inte har någon extra fritid att byta ut.
Figur 3.3. Tidsallokering för grupp 3 vid en ökning i prisnivån.
Not: Tiderna som är presenterade är studentens ursprungsläge innan en ökning i prisnivån.
Denna grupp liknar grupp 2 i svarsfrekvensen av vad som är huvudskälen till att arbeta och i förlängningen borde bådas inkomsteffekter ta sig i uttryck på ungefär liknande sätt. Däremot har grupp 3 en lägre månadsinkomst än grupp 2 trotts samma tidsintervall för arbetstid. Det kan tyda på att de antingen arbetar mindre eller har sämre lön. Detta kan ge upphov till att arbetstimmarna blir relativt dyrare för grupp 3 än för grupp 2 vid en real prisökning och inkomsteffekten påverkas mindre.
Sammanfattningsvis kan det antas att gruppen har en något svagare inkomsteffekt än grupp 2 och en svagare substitutionseffekt än båda tidigare grupper. Residualeffekten bör även här verka mot substitutionseffekten. Studenterna bör därav möjligen placera sig någonstans mellan punkt B och punkt C. Likt grupp 2 är det inte rimligt att studenten väljer att prioritera bort alla sina nödvändiga extra utgifter och välja punkt D.
7. Diskussion
Efter att ha analyserat vår data har vi kommit fram till några förbättringsområden som kommer att diskuteras nedan.
Uppsatsen är genomförd via en tvärsnittsstudie vilketger oss möjligheten att utläsa preferenser från studenterna vid en viss tidpunkt men inte över tid vid en förändring i prisnivån. För att kunna utläsa studenternas preferenser hade tidsserieanalys varit en bättre metod. Vid tidsserieanalys hade förändringar i de reala priserna kunnat uppfattas och
prediktionen för de olika studenternas preferenser hade varit mer precist och vi hade kunnat se i vilken utsträckning priset hade behövts förändras för att studenterna ska behålla eller byta bort mer av sin fritid.
När enkäten skickades ut fick vi tillbaka respons kring alternativen på fråga 8 där de svarande skulle ange hur arbete påverkade vissa delar av dennes liv. Alternativen var positivt, negativt och påverkar ej. Den respons vi fick var att alternativen positiv och negativ skulle kunna misstolkas. Vid till exempel hur studentens stressnivå påverkas av att arbeta menas positivt att vid arbete så underlättar eller minskar stressnivån och vid negativt att stressnivån försämras eller ökar. Detta kan leda till att svaren på denna fråga kan vara något missvisande.
En annan osäkerhet som finns i datamaterialet är antalet studenter som arbetar extra. Siffran varierar från Framtidsinstitutets 33 procent, till UKÄ 43 procent och vårt urval där 76 procent arbetade. Detta har ingen större påverkan på vår studie men det indikerar på en stor osäkerhet när det kommer till att skatta studenternas verkliga deltagande på arbetsmarknaden.
Anledningen till att siffrorna ser olika ut beror med största sannolikhet på urvalet och vilken typ av utbildning som studenterna rör sig inom samt geografiska faktorer. Vår enkät delades på Facebook vilket kan vara en faktor till att vår siffra blev så hög då vi inte kunde påverka urvalet. Det finns även en möjlighet att titeln på undersökningen, studenters arbetsvanor och
ekonomier, lockar i högre grad studenter som arbetar och därav får vi en potentiellt
snedvriden siffra. Den faktiska siffran är intressant för att den kan säga något om både studenternas engagemang i sin utbildning samt om studenternas intresse för arbetslivet och konsumtion. Det kan också ge en indikation på studenternas upplevda ekonomiska situation.
När vi skulle modellera våra figurer med hjälp av det insamlade datamaterialet använde vi oss av medianen för studietid och arbetstid då enkätsvaren var indelade i intervall. Eftersom vi endast hade svaren i intervall kunde vi inte genomföra en genomsnittlig prediktion. För att skapa våra figurer användes endast ett värde och vi valde medianen på det intervallet. Arbetstiden för grupp 2 var 1–8 timmar men vi kan se att medianen ligger närmre intervallet 9–12 timmar än 0 timmar. Samma sak gäller angående inkomsten för grupp 1 som har en inkomst på 2000–4000 kr men vars median ligger närmare 4000–6000 kr än 1000–2000 kr. Vi hade troligen fått en bättre återspegling av verkligheten om vi hade frågat om de faktiska värdena av studietid, arbetstid samt inkomst istället för att ha intervall som svarsalternativ.
När vi resonerar kring studenternas beteenden så fanns det några händelser som inte stämde överens med vår intuition. I grundmodellen antog vi att en student som la lite tid på studier skulle ägna sig åt mer arbete när det skedde en ökning i prisnivån. Vi antog att de skulle påverkas av en stark substitutionseffekt, men en ännu starkare inkomsteffekt. Efter att vi analyserat datamaterialet så framkom det att av studenterna i grupp 1 var det relativt få som arbetade för att täcka utgifter, vilket skulle medföra sig den största effekten på
inkomsteffekten. Istället hade grupp 2 och 3 en starkare inkomsteffekt. I tabell 2 kunde vi se att grupp 3 hade lika stark inkomsteffekt som grupp 2. Detta var oväntat då vår prediktion var att de skulle ha en svagare inkomsteffekt eftersom vi förväntas oss att grupp 3 skulle anse studietid och arbetstid som komplement. Dock kan vi inte säga med säkerhet att de inte har det, då vi inte vet studenternas faktiska preferenser.
En förbättring av modellen hade varit att göra studietiden till en endogen variabel som i tidigare studier och addera variabeln resultat. Då hade förhållet mellan studietid och arbetstid kunna analyserats samtidigt hade det kunnat läsas ut vilken effekt de har på varandra, detta förutsätter dock tidsseriedata. Detta hade skapat en möjlighet för att jämföra de svenska studenterna med de internationella studierna på ett mer konkret sätt. Som resonerats kring i tidigare studier så kommer både Nonis och Hudson samt Bonnal et al fram till att akademiska starka studenter även kommer kunna hantera ett arbete utan att det påverkar dem negativt i samma utsträckning som mindre akademiskt starka studenter. Däremot framkommer det inte i någon av studierna hur mycket som de studenterna arbetar. För att kunna jämföra med de
tidigare studierna hade det även varit intressant att inkludera hur studenterna presterar i skolan och om förändrat förhållande mellan studietid och arbetstid hade påverkat resultaten.
En annan möjlig förändring av modellen är att göra om 40 timmarsveckan till 168 timmar för att göra modellen mer teoretisk korrekt. Vår modell håller för en student som är sysselsatt maximalt 80 timmar i veckan där 40 timmar ägnas åt studier och 40 timmar ägnas åt arbete. Rent teoretiskt kan studenten ägna mer tid åt båda sysselsättningarna men vi begränsade oss till 40 timmar på grund av arbetstidslagen. Efter datainsamlingen så konstaterade vi att det antagandet stämde överens med studenternas angivna studietid. Därav ansåg vi inte att det var nödvändigt att få med den fördjupningen då det fanns få observationer som angav att de studerade mer än 40 timmar i veckan. Med en större urvalsgrupp hade detta antagande möjligen förändrats och då hade modellen behövts korrigeras med en tidsrestriktion på 168 timmar och andra värden på x-axlarna.
8. Slutsatser
Totalt i grupp 1, 2 och 3 uppgav 80 procent av studenterna som erhåller både studielån och bidrag från CSN att studiemedlet faktiskt täcker deras nödvändiga kostnader. 76 procent i dessa tre grupper angav att de arbetar vilket kan tolkas som att det finns fler incitament av att arbeta än att endast få till en nödvändig extra inkomst. I appendix 3 återfinns en tabell över svarsfrekvensen på fråga 8. En majoritet i samtliga grupper ansåg att deras arbete inte hade någon påverkan på deras studieresultat. När vi frågade huruvida motivationen påverkade dem så var det en jämn fördelning mellan alla svarsalternativen för alla grupper.
Ursprungsidén med denna undersökning var att försöka se om CSN var tillräckligt för att kunna klara sig utan att arbeta. Därefter riktades intresset om för att istället se vilken effekt prisförändringar hade på studenters allokering av tid då vi insåg att de flesta studenter faktiskt täcker sina utgifter med CSN men ändå väljer att arbeta. Vi anser att det är viktigt att ha en grundläggande förståelse för studenternas största utgifter när man analyserar deras
initiala tidsallokering. Ett exempel på detta är att jämföra kronofogdens existensminimum samt SFS statistik kring att 41 procent av studenterna lever med en hyra på över 4000 kr med
studentens arbetsfria inkomst. Detta visar tydligt att studenter rör sig med ytterst små marginaler och blir en väldigt ekonomiskt utsatt grupp och därför kommer att förändra sitt beteende dynamiskt efter prisförändringar. Trots detta såg vi i vår data att majoriteten av studenterna i vår undersökning har extra fritid varje vecka. Fritiden är nödvändigtvis inte lagd på tidsfördrivande aktiviteter utan kan mycket väl fylla viktiga funktioner i studentens liv, till exempel volontärarbete eller träning. Eftersom vi förutsätter att studenten ska vara sysselsatt 40 timmar i veckan kommer vi diskutera olika policyförändringar som skulle kunna minska studenternas extra fritid.
Om målet är att studenterna ska vara sysselsatta 40 timmar i veckan så finns det flera olika lösningar som skulle kunna ge studenter möjlighet att öka sin sysselsättning. Förändringar inom följande områden ser vi som rimliga att utveckla, det gäller arbetsmarknaden för studenter, fler praktikplatser, en väl utformad studentkår och förändring av fribeloppet.
För studenter är det viktigt att arbetsmarknaden kan ta hänsyn till studenternas tidssituation på universitet. Många konsultfirmor arbetar redan med att få ut studentkonsulter på företag där tjänsten ska vara anpassad efter studenternas studier. Dock är det många arbetsgivare som anställer studenter på deltid och på samma premisser som en person utan ytterligare
sysselsättning. I urvalsgruppen som Curtis och Shanis studerade hävdade studenterna att extra arbete kommer med en exponentiellt ökad arbetsbörda. Det kan då vara svårt för studenten att upprätthålla ett hälsosamt livstempo vid ökad arbetstid. Vi ser i appendix 3 att 49 procent av studenterna i grupp 3 anser att deras tidsmanagement påverkas negativt av deras arbete. 63 procent av samma grupp uppger även att deras stressnivå ökar när de arbetar vid sidan av studier.
Ett annat sätt att sysselsätta studenter är att involvera mer praktik, något som inte är
obligatoriskt för alla utbildningar. Under praktik ökar studenternas förståelse av arbetslivet vilket kan leda till att det blir lättare att ta sig an ett arbete vid sidan av studierna. Genom praktik kommer även studenterna vara bättre förberedda för arbetslivet vid examen. En annan typ av förberedelser för arbetslivet sker via till exempel studentföreningar vid universitet. Att engagera sig och vara med och genomföra olika projekt är en bra erfarenhet då det är
En anledning till att studenter inte lägger ner mer tid på arbete kan ha att göra med det fribelopp som CSN har. Skulle studenterna tjäna mer än fribeloppet är de inte längre berättigat studiemedel och blir återbetalningsskyldiga för hela studiebidraget. Detta skulle kunna förklara varför studenter har en stor del fritid och inte substituerar det mot mer arbete.
Om målet är att alla studenter ska lägga närmare 40 timmar i veckan på sina studier så är ett sätt att verka för detta att ge studenten mer skyldigheter gentemot universitetet. Detta innebär fler obligatoriska lärotillfällen och en större arbetsbörda. Dock finns det en möjlighet att de positiva effekterna av att öka studenternas studietid skulle ha negativa effekter på studenter som redan behöver lägga mycket tid för att klara sina studier. Detta behöver inte
nödvändigtvis bero på att studenten har svårigheter med sin inlärning, det kan även förklaras av att studenten läser inom ett studietungt program som juridik- eller läkarprogrammet. Därav kan detta inte genomföras på alla utbildningar, utan bör begränsas till utbildningar där
studiebördan är mer flexibel. Detta kan medföra ytterligare komplikationer för studenter som inte studerar heltid eller som studerar på distans, till exempel om kraven för obligatorisk närvaro hade ökat.
Referenslista
Arvidsson, J. (2019). Rekordbilligt att köra- men detta är allt dyrare. Svenska Dagbladet, 14 maj. https://www.svd.se/mat-och-boende--detta-sparar-vi-mest-pengar-pa
Axelsson, R., Holmlund, B., Jacobsson, R., Löfgren, K-G. & Puu, T. (1998). Mikroekonomi. Lund: Studentlitteratur.
Bergh, A. & Jakobsson, N. (2017). Modern mikroekonomi: Marknad, politik och välfärd. Lund: Studentlitteratur.
Boverket, 2017. Hyresvärdars krav på blivande hyresgäster.
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2017/hyresvardars-krav-pa-blivande-hyresgaster.pdf [hämtad 05-05-2020]
CSN, 2020. Fribelopp. https://www.csn.se/fragor-och-svar/hur-stor-inkomst-far-jag-ha/inkomst-och-fribelopp.html#expand:none [hämtad 07-05-2020]
CSN, 2020. Merkostnadslån för extra kostnader.
https://www.csn.se/bidrag-och-lan/studiestod/tillagg-till-studiestodet/for-studier-med-studiemedel/merkostnadslan.html
[hämtad 11-05-2020]
CSN, 2020. Studiemedel. https://www.csn.se/bidrag-och-lan/studiestod/studiemedel.html
[hämtad 21-04-2020]
CSN, 2020. Tilläggsbidrag för dig som har barn. https://www.csn.se/bidrag-och-lan/studiestod/tillagg-till-studiestodet/for-studier-med-studiemedel/tillaggsbidrag.html [hämtad 11-05-2020] CSN, 2020. Tilläggslån. https://www.csn.se/bidrag-och-lan/studiestod/tillagg-till- studiestodet/for-studier-med-studiemedel/tillaggslan.htmlhttps://www.csn.se/bidrag-och-lan/studiestod/tillagg-till-studiestodet/for-studier-med-studiemedel/tillaggslan.html [hämtad 11-05-2020]
CSN, 2020. Vår verksamhet och uppdrag. https://www.csn.se/om-csn/vart-uppdrag/var-verksamhet-och-uppdrag.html [hämtad 11-05-2020]
Kronofogden, 2020. Hur mycket får du behålla?.
Liliane Bonnal, Pascal Favard & Kady M-D. Sorho-Body. 2018. Does working to pay for a
higher education really harm French academic results?. International Journal of Manpower.
Vol 40 No. 4, 2019. 591-615. DOI 10.1108/IJM-10-2017-0276
Plenty, S. Andersson, A B. Hjalmarsson, S. Mood, C. Rudolphi, F. Treuter. G. 2018. Hur går
det för våra unga vuxna? Institutet för framtidsstudier. Elanders, Göteborg.
Sarath A. Nonis & Gail I. Hudson. 2006. Academic Performance of College Students:
Influence of time spent Studying and Working. Journal of Education for Business, 81:3.
151-159. DOI:10.3200/JOEB.81.3.151-159
SCB 2020. Befolkningen 15–74 år (AKU), andel i procent efter kön, ålder,
arbetskraftstillhörighet och år.
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__AM__AM0401__AM0401L/NAK UBefolkning2Ar/table/tableViewLayout1/ [hämtad 16-04-2020]
SCB (2019). Registrerade studenter i grundutbildning efter läsår och kön 1977/78-2018/19.
www.scb.se/UF0205. [hämtad 07-05-2020]
Sebastian Lagunas & Frida Sundqvist. 2019. SFS Bostadsrapport 2019. Sveriges förenade Studentkårer, Stockholm.
SFS 1982:673. Arbetstidslag. Stockholm. Justitiedepartementet SFS, 2017. SFS Studentbudget 2017
https://www.sfs.se/sites/default/files/sfs_studentbudget_2017_1.pdf [hämtad 21-04-2020] SOU 2006:102. Unga till arbete. Samverkan för ungas etablering på arbetsmarknaden:
slutbetänkande.
Susan Curtis & Najah Shani (2002) The Effect of Taking Paid Employment During Term-time on Students' Academic Studies, Journal of Further and Higher Education, 26:2, 129-138. DOI: 10.1080/03098770220129406
Appendix
Appendix 1. SFS studentbudget 2017
Appendix 2. Enkät
Studenters arbetsvanor och ekonomier
Tack för att du vill göra din röst hörd och hjälper oss att samla in data till vår C-uppsats! Vi är två studenter på Örebro Universitet som skriver vår uppsats inom nationalekonomi. Detta är en studie för att undersöka hur studenters arbetsvanor tar sig i uttryck i deras
studieliv. Enkäten ämnar till att försöka förstå studenters val, givet CSN, att öka sin inkomst och varför. Denna enkäten riktar sig till dig som är för närvarande inskriven på ett universitet i Sverige och studerar på heltid.
En vanlig vecka/månad avser en vecka/månad innan covid-19. Alla svar är anonyma
Har du frågor om undersökningen eller vår uppsats vänligen kontakta Ebba Brauer (mail) eller Evelina Frick (mail)
Fråga 1. Tar du studiemedel från CSN?
• Jag tar lån+bidrag
• Jag tar endast bidraget
• Annat (tex tjänar för mycket eller överskrider åldersgränsen)
Fråga 2. Täcker CSN dina totala nödvändiga utgifter varje månad (mat, hyra, el, transport, hygien)?
• Ja
• Nej
• Nej, jag tar endast bidraget
Fråga 3. Hur mycket ungefär lägger du på hyra+mat varje månad?
Fråga 4. Hur många timmar lägger du i genomsnitt på studier en vanlig vecka? inkl all schemalagd undervisning som du går på
• 0–9 h
• 10–19 h
• 20–29 h
• 30–39 h
• 40 h eller mer
Fråga 5. Vad ungefär är din snitt månadsinkomst? (utöver CSN)
• 0 kr
• 1000–2000 kr
• 2000–4000 kr
• 4000–6000 kr
• Över 6000 kr
Fråga 6. Hur mycket arbetar du under en vanlig vecka på ett avlönat arbete?
• 0 h • 1–8 h • 9–12 h • 13–16 h • 17–24 h • 24 h eller mer
Fråga 7. Hur mycket arbetar du en vanlig vecka på ett oavlönat arbete? (tex ideellt via kåren eller volontärarbete)
Fråga 8. Om du arbetar extra under studietiden (både avlönat och icke-avlönat), på vilka områden har det gett en positiv/negativ inverkan?
Positivt Negativt Påverkar ej
Studieresultat Studiemotivation Socialt umgänge Familjeliv Ekonomi
Oro över ekonomi Stress
Tidsmanagement Mental hälsa Fysisk hälsa
Fråga 9. Vilka är huvudanledningarna till att du arbetar ICKE-AVLÖNAT? Välj max 3 alternativ
• Erfarenhet
• Det är socialt
• Jag har tid över
• Det motiverar mig mer till mina studier
• Det förväntas av mig vid examen
• Medmänsklighet
• Jag arbetar inte icke-avlönat/arbetar inte alls
Fråga 10. Vilka är huvudanledningarna till att du arbetar AVLÖNAT? Välj max 3 alternativ
• Erfarenhet
• Täcka mina utgifter
• Ökad inkomst (för en guldkant i vardagen)
• Det är socialt
• Jag har tid över
• Det motiverar mig mer till mina studier
• Det förväntas av mig vid examen
Appendix 3. Svarsfrekvens fråga 8
Tabell 3. Fråga: Vilka områden av ditt liv blir positivt/negativt/ej påverkat av ditt arbete?
Grupp Studieresultat (%) Studie- motivation (%) Socialt umgänge (%) Familjeliv (%) Ekonomi (%) Oro över Ekonomin (%) Stress (%) Tids- management (%) Mental hälsa (%) Fysisk hälsa (%) Positivt 1 7 35 39 30 87 48 39 30 44 26 2 14 33 42 17 83 44 15 37 50 39 3 26 43 46 14 80 57 23 29 51 43 Negativt 1 35 35 39 30 9 13 22 44 30 30 2 15 21 35 29 4 12 46 23 29 19 3 17 29 34 49 3 9 63 49 37 31 Påverkar ej 1 57 30 22 39 4 39 39 26 26 44 2 71 46 23 54 14 44 39 40 21 42 3 57 29 20 37 17 34 14 23 11 26
