Örebro Universitet HumUS-institutionen Kulturgeografi
Stora visioner för ett litet centrum
- En diskursiv analys av centrumutveckling i Karlsborg
Författare: Maja Eriksson & Ida Karlsson
Kandidatuppsats i kulturgeografi Vårterminen 2020 Handledare: Christopher Olsson
Förord
Denna uppsats har författats av Maja Eriksson och Ida Karlsson under vårterminen 2020. Uppsatsen har präglats av ett genomgående gott samarbete, där båda författare tillsammans
bidragit genom hela arbetets gång.
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Christopher Olsson för det stöd du tålmodigt gett oss under uppsatsskrivandets gång. Vi tackar för de tips, råd och din kunskap i ämnet som
bidragit till att vi kunnat genomföra vår studie på bästa tänkbara sätt!
Vi vill rikta ytterligare ett tack till Johan Almgren, näringslivsutvecklare i Karlsborgs kommun! Tack vare intervjun med dig fick vi en djupare förståelse för Karlsborgs
centrumutveckling, och det nuvarande arbetet som pågår i kommunen.
Maja Eriksson & Ida Karlsson Örebro, Juni 2020
Sammanfattning
Det offentliga rummet är under konstant förändring och i Sverige pågår det stora satsningar för att bevara levande stadskärnor, framförallt genom bevarande av kommersiell handel. Oavsett storlek på städer tenderar centrumutveckling i Sverige att grundas på liknande mål och visioner, att det är nationella och internationella ideal och trender som styr. Utifrån den bakgrunden är syftet med vår uppsats att studera hur en av Sveriges mindre städer, Karlsborg, planlägger för att utveckla sitt centrum. För att besvara uppsatsens syfte genom studiens gång har följande frågeställningar utformats:
● Hur presenteras problem som centrumutvecklingen ska lösa i kommunens styrdokument?
● Vilka är de underliggande faktorerna för centrumutveckling i Karlsborg?
● Hur är Karlsborgs framtidsplaner för sin centrumutveckling anpassade efter tätortens kontext?
Till vår hjälp att analysera Karlsborgs uttalade planer och visioner för deras
centrumutveckling har vi använt den diskursanalytiska metoden What's the problem
represented to be? framtagen av Carol Lee Bacchi. Analysmetoden är uppbyggd av sex
analysfrågor som gett oss möjlighet till att förstå vad som är det egentliga problemet som ligger bakom Karlsborgs centrumutveckling. Resultatet av vår undersökning visade på att den dominerande problempresentationen för Karlsborgs centrumutveckling var att de vill arbeta bort den splittrade centrumbild som finns idag. Den splittrade bilden av centrum ses som ett hot mot Karlsborgs tillväxt och attraktivitet, vilket är två av de underliggande faktorerna till att kommunen centrumutvecklar. Det går också att se kopplingar till den splittrade
centrumbilden i Karlsborgs geografiska utformning och historiska framväxt. I kommunens beskrivningar för att arbeta för en enad bild är vår tolkning att de influerats av rådande normer och andra centrumutvecklingsprojekt, samtidigt som de i viss mån tar tillvara på sina egna förutsättningar och vill planlägga efter vad som kan anses bäst utifrån dem.
Sökord: WPR-analys, Bacchi, Entreprenörsurbanism, Small town development, attractiveness, centrumutveckling
Innehåll
1. Inledning ... 1
Syfte och frågeställningar ... 2
Avgränsningar ... 2
Disposition ... 2
2. Kunskapsläge ... 3
Entreprenörsurbanism ... 3
Town centre management ... 6
Tillväxt och en fråga om anpassningspolitik ... 7
3. Teori ... 9
4. Metodologi, material och metod ... 12
Metodologi ... 12
Karlsborg kommuns kontext ... 13
Karlsborgs Vision 2020 och Översiktsplan ... 15
Metod ... 15
Intervju ... 16
WPR som analysram ... 20
5. Resultat och Analys ... 23
F1. Vad är problemet? Hur representeras problemet? ... 23
F2 – Vilka förgivettaganden eller antaganden ligger till grund för problemet? ... 25
F3- Hur har det här problemet uppkommit? ... 29
F4 - Vad lämnas oproblematiskt i den här framställningen? Kan det tänkas annorlunda angående det här problemet? ... 32
F5 - Vad skapar denna problemframställning för konsekvenser/effekter? ... 33
F6 - Hur och var har denna problemframställning skapats, använts och stöttats? ... 37
6. Slutsatser och diskussion ... 40
7. Egna reflektioner ... 44
1
1. Inledning
Samhället har näst intill alltid tillskrivit det offentliga rummet vissa värden, exempelvis ett demokratiskt värde där människor har rätt att befinna sig och möjlighet till att få sin röst hörd. Det offentliga rummet används på olika sätt beroende på vilka erfarenheter människor har kopplat till det (Franzén, Hertting & Thörn 2016, s.15). Ett stadscentrum är del av det offentliga rummet och anses bland annat ha en stor betydelse för lokalsamhället eftersom ett centrum i rörelse tyder på ett livskraftigt och fungerande samhälle (Wahlberg 2016). Idag är offentliga miljöer i samhället under förändring (Franzén, Hertting & Thörn 2016, s.15). Denna förändring beskrivs bland annat av Wahlberg (2016) som menar på att det syns en tydlig trend där centrumhandeln dör ut till följd av förändrade konsumtionsmönster. Konsumtion av varor genomgår en förflyttning till externa köpcentrum och e-handel. När centrumhandeln försvinner innebär det ett hot mot ett levande och fungerande samhälle. I förlängningen kan det leda till att stadskärnor runt om i Sverige ses som mindre attraktiva och i sin tur leder till ett minskat intresse bland nya invånare och besökare (Franzén, Hertting & Thörn 2016, s.35).
För att städer skall lyckas behålla en levande centrumhandel och därmed ett livskraftigt centrum pågår stora satsningar, kallat centrumutveckling. Satsningar för centrumutveckling ligger högt upp på den svenska agendan (Lindberg 2019). Visioner och framtidsplaner för den attraktiva stadskärnan går därmed ofta att läsa i många svenska regioners och kommuners visioner, översiktsplaner och styrdokument.
Karlsborgs kommun är en av Sveriges kommuner som likt många andra planlägger för centrumutveckling. I Karlsborgs kommun beskrivs arbetet med centrumutveckling
framförallt vara kopplat till kommunens centralort vilken är Karlsborg. Kommunen beskriver att de driver ett konstant arbete för att det ska bli bättre för både invånare och besökare (Karlsborgs kommun 2020c). Vad som är bäst lämpat för att centrumutveckla i mindre städer är dock ett ämne som till stor del uteblivit i forskningen. Det är därför vanligt förekommande att städer oavsett storlek utvecklar sina stadskärnor på likadant sätt och efter samma typ av ideal och visioner (Syssner 2018). Med andra ord är det vanligt att städer inte anpassar sin planering utefter vad som är bäst lämpad till dess kontext, det vill säga att städers geografi, demografi eller grad av besöksnäring inte alltid beaktas i val av framtidsplaner.
2
Syfte och frågeställningar
Insikten att forskning om centrumutveckling i mindre städer är ett ämne som till stor del uteblivit i forskningen, gör att vi finner det intressant att undersöka hur Karlsborg, som är en liten tätort beskriver sina planer och visioner. Vi finner det dessutom extra intressant att undersöka just Karlsborgs centrumutveckling eftersom vi utifrån våra personliga
anknytningar till tätorten har delade meningar om vart centrum är beläget.
Utifrån inledande bakgrund är syftet med vår uppsats att undersöka vilka faktorer som ligger bakom planer om att utveckla Karlsborgs centrum. För att besvara uppsatsens syfte genom studiens gång har följande frågeställningar utformats:
● Hur presenteras problem som centrumutvecklingen ska lösa i kommunens styrdokument? ● Vilka är de underliggande faktorerna för centrumutveckling i Karlsborg?
● Hur är Karlsborgs centrumutveckling anpassad efter tätortens kontext?
Avgränsningar
Studien är avgränsad till att enbart fokusera på tätorten Karlsborg, och deras
centrumutveckling. Utvecklingsstrategier för andra tillhörande tätorter i Karlsborgs kommun kommer inte behandlas i uppsatsen. Tidsrummet för studien behandlar de styrdokument som är gällande för det nuvarande utvecklingsarbetet i kommunen.
Disposition
I nästkommande kapitel presenteras uppsatsen kunskapsläge, där ges en förklaring till politiska och samhälleliga fenomen som påverkar det svenska utvecklingsarbetet. Det tredje kapitlet i uppsatsen presenterar studiens teoretiska utgångspunkt, What’s the problem
represented to be (WPR) som också är en del av vår metod. Vår metodologi och metod
beskrivs ingående i uppsatsens fjärde kapitel där vi presenterar hur vi genomfört vår fallstudie med hjälp av WPR och intervju. I det fjärde kapitlet ges också en
bakgrundbeskrivning om Karlsborgs kommun, och vårt empiriska material Karlsborgs översiktsplan och Vision 2020. I det femte kapitlet analyseras det insamlade materialet, vi presenterar och diskuterar även vår slutsats kopplat till studiens forskningsfrågor. Uppsatsen avslutas med en avslutande reflektion där våra egna tankar kring studien lyfts.
3
2. Kunskapsläge
Syftet med kapitlet är att beskriva historiska fenomen som påverkat den svenska
samhällsplaneringen. Fenomen som präglar planeringen idag men också samhällsstyrningen i stort. Syftet är också att presentera en översikt kring hur centrum och centrumutveckling benämns i tidigare forskning.
Entreprenörsurbanism
Entreprenörsurbanism är ett begrepp som myntades av geografen David Harvey 1989. Begreppet avser att förklara den ekonomiska process där offentliga och privata aktörer går samman för att stimulera ekonomisk tillväxt på lokal urban nivå.Entreprenörsurbanism handlar om att vidga sina vyer och tänka i nya banor kring att få en företagsam stad. Mer bestämt handlar entreprenörsurbanism om politik för att uppnå den företagsamma staden, skapa ekonomisk tillväxt och stärka stadens konkurrenskraft (Franzén, Hertting & Thörn 2016, s.22).
Efter andra världskrigets slut växte sig den svenska ekonomin stark men under 1990-talet når ekonomin sin kulmen i och med den industriella kris som uppstod i Sverige. Den finansiella krisen uppstod till följd av att tillverkningsindustrins massproduktion allt mer förflyttades till andra länder utanför Sveriges gränser (Franzén, Hertting & Thörn 2016, ss.8, 18). Sverige genomgår i och med detta en strukturomvandling och den svenska ekonomin inriktas mot att bli tjänst- och servicebaserad (Jansson 2005, s.253). Den industriella krisen innebar inte enbart ett stopp för den tillväxtfas som var kopplad till efterkrigstiden utan också för det rådande stadsplaneringsidealet. Entreprenörsurbanism som stadspolitik och
utvecklingsstrategi växte fram under 1990-talet i Sverige och de svenska städernas
utformning fick då en allt större roll i stadsplaneringen. Ett stort fokus hamnade framförallt på städers stadskärnor och deras utveckling (Franzén, Hertting & Thörn 2016).
För att förstå hur entreprenörsurbanismens premisser påverkade svensk samhällsplanering är det av vikt att förstå entreprenörsurbanismens historiskt givna grunder som dess ideal
utvecklades ifrån. Entreprenörsurbanismens koncept ses som ett svar på fordismens kris (Harvey 1989). Fordismen och dess samhällsorganiserings- och tillväxtmodell är kombinerad av kapitalism och välfärdsstat och är en del av det som i Sverige kallats för “den svenska modellen”. Fordismen tog sin fart i början av 1900-talet, och standardisering inom
4 tillverkningsindustrin med dess bidrag till massproduktion och masskonsumtion är det som speglar denna tid. Detta återspeglas även i Sveriges stadsbyggande från samma tid (Franzén, Hertting & Thörn 2016, ss.16–18). Massproduktionen av både bostäder och bostadsrelaterade varor var en del av fordismen och det var under denna tid inte helt ovanligt att
hushållsapparater ingick i bostädernas standardutrustning. Samtidigt etablerades nya ideal inom samhällsplaneringen då bostäder och arbeten separerades från varandra och bilismen med tillhörande parkeringsplatser fick allt större utrymme. Bostadsbyggandet i Sverige hade en god ekonomi och präglades därför starkt av modernitet och bekvämlighet. När fordismens kris slog till i Sverige under 1990-talet blev det därav påtaglig i stadsbyggandet. Det moderna sättet som hade präglat det svenska stadsbyggandet stagnerade till följd av den försämrade ekonomin (Franzén, Hertting & Thörn 2016, ss.16–17).
Entreprenörsurbanism är ett av de politiska angreppssätt som togs till i Sverige, för att bromsa den ekonomiska nedgång som inträffat. Fokus hamnade på att få fart på städers utveckling som i ett led att nå en ekonomisk tillväxt. 1990-talets finansiella kris tog hårt på många av Sveriges kommuners ekonomi och utvecklingsarbetet för kommuners städer mitt i den ekonomiska nedgången var därför inte av största prioritet. Utvecklingsarbetet och
stadsbyggandet i flera av Sveriges kommuner fick begränsat med ekonomiska resurser till sitt förfogande. För att kommunerna fortsatt skulle kunna arbeta med stadsplanering och
framförallt stadskärneutveckling började offentliga verksamheter och förvaltningar att samverka med privata aktörer - Entreprenörsurbanism (Franzén, Hertting & Thörn 2016).
Entreprenörsurbanism har ett starkt fokus på att öka stadskärnors attraktivitet genom samverkan mellan privata aktörer (framförallt handel), fastighetsägare och kommunala aktörer. Samverkan sker framförallt via partnerskap som arrangeras inför specifika
utvecklingsprojekt. Hela den politiska idén med entreprenörsurbanism är att i det långa loppet få en ökad skatteinkomst. Ökningen av inkommande skatter ska i sin tur leda till att vidare utveckling kan finansieras. Skatteinkomsternas positiva utveckling skall uppnås genom att marknadsföra och sälja in sin stad. Idén är att attrahera entreprenörer och företagare till att vilja etablera sig. För städerna blir det viktigt att skapa sig en image eller ett varumärke. Önskvärt för städerna är också att locka till sig turister vilket även det bidrar till en förbättrad ekonomi. Spår av entreprenörsurbanismen går att tyda på flera nivåer i det svenska samhället. Dels i enskilda byggprojekt dels i åtgärder för att göra staden mer attraktiv, exempelvis genom blomsterarrangemang. Ett annat spår av entreprenörsurbanism är att det för kommuner
5 har blivit populärt att anordna festivaler eller konserter för att öka sin attraktivitet. För
kommuner är det mycket mindre kostsamt att anordna denna typ av evenemang istället för att exempelvis driva en ambitiös socialpolitik. Dessutom ger ett evenemang mycket mer reklam för kommunen än saker som är viktiga för det vardagliga livet för kommunens invånare. (Franzén, Hertting & Thörn 2016)
Demokratin och det offentliga rummet hotas av entreprenörsurbanism
Det offentliga rummet beskrivs av Franzén, Hertting & Thörn (2016, s.38) som ett begrepp som ofta används i litteraturen, men trots det ofta har en otydlig
begreppsinnebörd. Eller egen mening. Vidare ger författarna ett förslag på
grunddefinition av vad det offentliga rummet är, en definition som de anser ger fokus till det viktiga i begreppet:
“Det offentliga rummet som en för allmänheten öppen plats.” - (Franzén, Hertting & Thörn 2016, s.40.)
Det offentliga rummet ses som en öppen plats som är tillgänglig för alla. Att det är öppet gör att det i sig själv ses som demokratiskt. I det offentliga rummet kan politiskt deltagande uppstå. En enskild person kan till exempel få möjlighet att påverka i en medborgardialog som kan ge inflytande till ett politiskt beslut. Det offentliga rummet ger framförallt en röst och ett politiskt inflytande till de personer som ofta saknar det via andra kanaler. Det kan också ses som en politisk scen för partier att sprida sitt budskap samt ett rum för deras publik. Det offentliga rummet har också en demokratisk betydelse i mer vardagliga situationer för samhället, exempelvis en plats där människor kan träffas och där de kan uttrycka sig för varandra. I det offentliga rummet möts olika människor med olika livsstilar. (Franzén, Hertting & Thörn 2016, ss.44–46)
Det offentliga rummet ses ofta som ägt av det offentliga, att det ligger i kommunens händer och därav demokratiskt går att påverka. Det kan vara en park, ett torg eller en gata. Det offentliga rummet delar dock staden med flera privata rum som ofta ligger i direkt anslutning. Det privata rummet kan exempelvis vara en fastighet. I de privata rummen har ägarna makt över sitt rum och vilka som har tillgång till det, trots detta kan offentliga verksamheter befinna sig i dessa rum. Det uppstår en komplex situation när de privata rummen ligger i direkt anslutning till det offentliga rummet, detta eftersom det privata rummen till viss del blir offentliga fast de inte är det. Kollektivtrafikens rum är ett bra exempel på detta, det är
6 ofta ett privat rum som bidrar till tillgängligheten mellan olika offentliga platser. Privata rum likt kollektivtrafikens finns ofta i anslutning till det offentliga rummet och bidrar till att det fungerar (Franzén, Hertting & Thörn 2016, s.55). Ett annat exempel handlar om
uteserveringar som ofta ligger i anslutning till, om än inte i det offentliga rummet men kräver att du köper exempelvis en kaffe för att få slå dig ner.
Att det offentliga rummet har en öppenhet gör att det kan upprätthålla de demokratiska funktionerna som tidigare nämnts. Entreprenörsurbanism tenderar dock att ändra på det genom att de offentliga platserna blir mer slutna. Av den anledningen kan
entreprenörsurbanism ses som ett hot mot det offentliga rummet. Kommuner tenderar att förlita sig på att privata krafterna är de som driver stadsutvecklingen framåt, medan den offentliga öppenheten glöms av (Franzén, Hertting & Thörn 2016, ss.41, 47).
Town centre management
Town Centre Management (TCM) är en metod för att öka attraktiviteten och livskraften i centrum och kallas mer vanligt i Sverige för centrumutveckling. Metoden innebär proaktivt och strategiskt utvecklingsarbete för att få fler människor att röra sig i centrum. Detta förutsatt att bilden av centrum är ett ”paket av servicefunktioner” där människor ses som konsumenter (Wahlberg 2016). Centrumutveckling är ett arbetssätt som skapats efter
entreprenörsurbanismen ideal, en metod där partnerskap och samarbeten mellan intressenter, både privata och offentliga uppmuntras för att förbättra attraktions- och konkurrenskraft i städer (Franzén, Hertting & Thörn 2016). Wahlberg genomförde 2016 en fallstudie om en av Sveriges mindre städer, Härnösand. Studien syftar till att studera vad som bör vägas in i en stads centrumutveckling när den är av mindre storlek. För att finna svar i sin forskning undersökte Wahlberg (2016) vad befolkningen ansåg vara de viktigaste servicekvaliteterna. Resultaten av studien visade att den servicekvalitet som var mest värdefull för befolkningen var ett varierat utbud av handel. Andra kvaliteter som rankades högt i resultatet var
tillgängligheten till centrum, bra parkering och en fin och tilltalande stadsmiljö.
Att centrum ses som ett paket av service, och att detaljhandel beskrivs som en stor del av lösningen för att öka attraktiviteten i centrum är en återkommande syn i samhällsplaneringen. Koch (2018) menar att dagens samhälle har alldeles för stort fokus på konsumtion av varor trots att vi strävar efter en ekologisk hållbar utveckling. Dagens konsumtion står i direkt kontrast mot att uppnå de globala målen för en minskad konsumtion. Koch (2018) beskriver
7 likt Wahlberg (2016) att den levande staden anses präglas av livfulla gator där det finns människor i konstant rörelse. Stadsplaneringens visioner präglas därför ofta av att förse människor med aktiviteter och service, vilket ofta översätts till fysisk planering för att öka tillgänglighet till konsumtion av varor och tjänster. Konsumtionsmöjligheter presenteras dessutom ofta som lösningen på diverse sociala eller ekonomiska problem (Koch 2018). Att konsumtion beskrivs som problemlösning lyfts även av Syssner (2018), fastän mer utifrån den rådande normen kring tillväxt.
Tillväxt och en fråga om anpassningspolitik
Tillväxt är idag en av de rådande normer som finns i vårt samhälle, både globalt och lokalt. Inom samhällsplanering är tillväxt vanligt förekommande som det drivande “spåret” i de allra flesta utvecklingsstrategier. Detta eftersom tillväxt anses vara det som skall lösa många av de samhällsproblem som finns. Det behöver inte alltid handla om en ekonomisk tillväxt utan det förekommer i olika typer av dimensioner, till exempel sysselsättnings-, befolknings- eller produktionstillväxt. I början av 1990-talet ändrades karaktären på arbetsfördelningen mellan stat, region och kommun. Arbetsfördelningen gick från hur staten på bästa sätt skulle stödja regionerna för att uppnå ekonomisk utveckling till hur kommuner på bästa sätt skapar tillväxt och konkurrenskraft på kommunal nivå. (Syssner 2018, ss.48–50)
I och med denna samhälleliga tillväxtnorm finns det en strategi som kallas countering för att främja tillväxt av olika slag. Countering innebär att främja tillväxt och stärka det lokala näringslivet genom politiska beslut och insatser. Dessa insatser kan till exempel vara:
platsmarknadsföring eller flaggskeppsprojekt, men också nätverksarbete mellan offentlig och privat sektor. Det är speciellt vanligt att mindre och krympande kommuner arbetar med countering i hopp om att det ska leda till att minska utflyttningar. På samma gång är det också ett sätt för kommuner att locka inflyttare, gärna kreativa människor eller entreprenörer i hopp om att de ska bidra till ökat företagande i kommunen. Strategierna kan också anpassas för att locka en viss typ av arbetskraft som behövs i kommunen. Är det brist på vårdpersonal anpassas till exempel en kommuns platsmarknadsföring för att locka människor med rätt utbildning för vårdyrket, exempelvis genom att erbjuda extra förmåner eller bättre löner än andra konkurrerande kommuner. (Syssner 2018, ss.50–51)
Önskan om befolkningstillväxt och framtidstro har blivit starkt förknippade med varandra och är idag ett tydligt mål att uppnå. Att befolkningstillväxt blivit norm återspeglas i de flesta
8 kommuner i Sverige, men det är framförallt förekommande i glesa, krympande och små kommuner (Syssner 2018, ss.138–141). Sedan 1970-talet har 43% av Sveriges kommuner minskat i befolkning. Minskningen har för många små kommuner inneburit att den lokala utvecklingens fokus handlat om tillväxt och främst befolkningstillväxt för att bemöta den rådande situationen (Syssner 2018, s. 21). En anledning till ett stort fokus på att bemöta problemen med tillväxtargument är för att det är riskfyllt för politiker att adressera problem som går emot normen om tillväxt. Det förväntas av politiker att säga att de strävar efter tillväxt och gör det därför svårt för politiker att säga något annat än att kommunen ska växa. Om en politiker skulle uttrycka sig öppet om att kommunen kommer präglas av en fortsatt befolkningsminskning i framtiden bryter det mot en stark samhällelig norm, därför finns det en stor risk att medborgarnas förtroende för politikern skulle minska och att det skulle markera avstånd till uttalandet (Syssner 2018, ss.52–53).
En minskning av befolkning innebär i förlängningen en minskning av entreprenörer och privata investerare till kommunen. För kommuner innebär de att de på egen hand får ett ökat ansvar att hålla samhället levande. I mindre kommuner kan samhällsutvecklingen påverkas när de kommunala resurserna begränsas, både i form av färre tjänstemän och minskade skatteintäkter. När resurser begränsas kan det i förlängningen vara svårt för kommuner att planera på ett långsiktigt och strategiskt sätt. (Syssner 2018, ss.35–38)
Den rådande tillväxtnormen bemöts av Syssner (2018) som istället förespråkar att en anpassad politik borde vara att föredra för svenska kommuner. Anpassningspolitik handlar övergripande om en anpassad fördelning av resurser. Anpassningspolitik ur en lokal kontext handlar om vilka visioner och idéer som finns om det goda samhället, och om vilken typ av samhälle som ska formas för att människor skall vilja leva sina liv där. Vidare beskriver hon att det inte är några fel i att sträva efter tillväxt, men att kommuner idag ofta saknar en så kallad plan B. Det kan vara gynnsamt för kommuner att ha visioner för ett bevarande istället för tillväxt. (Syssner 2018, s.138)
Den anpassningspolitik som Syssner (2018) förespråkar kan ses som en motsats till hur politik drivs i samhället idag, och hur våra samhällen utvecklas. Istället för att kommuner anpassar sin politik efter vad som passar bäst för sin kontext är det vanligt förekommande att idéer och modeller tas från en kontext och sätts in i en annan. I och med detta har olika koncept inom offentlig förvaltning vuxit fram, och fått ett ökat utrymme. Två av dessa koncept är best practice (Syssner 2018, ss.138–141) och policy mobilitet (Andersson 2018).
9 Koncepten innebär att beslutsfattare runt om i världen inspireras av varandra i framtagande och beslutstagande av planer och visioner (Syssner 2018; Borén & Young 2018, s.25). Framgångsrika koncept i form av en modell eller en vision som har fungerat bra på ett ställe influeras till att appliceras av andra på nya platser i sina egna politiska beslut. Detta oavsett om det finns liknande förutsättningar för att det skall fungera eller inte (Andersson 2018, s.7– 9; Borén & Young 2018, s.25).
Andersson (2018) beskriver att den finansiella krisen 2007–2008 ledde till ett ökat behov av att finna snabba lösningar till beslutsunderlag för samhällsproblem. Denna ökning har skett trots att det är komplexa frågor som kräver eftertanke. Ett resultat av det är att beslutsfattare effektiviserar sitt arbete genom att genomföra omvärldsbevakningar. Genom att titta på vad andra har gjort kan lyckade projekt som har implementerats någon annanstans kopieras till sitt eget beslutsunderlag. Ytterligare anledningar till att visioner sprids beskrivs vara kopplat till det ökade inflytandet av flerskalig nätverksstyrning inom politiken, samt privata aktörers närvaro inom offentlig förvaltning (Andersson 2018, ss.7, 9). Syssner (2018, s.142) beskriver att sektoröverskridande samarbete och nätverksstyrning är en organisatoriskt ideal sedan 1990-talet och förekommer idag i varje kommun.
3. Teori
“What’s the problem represented to be?” (WPR) är både en teori och ett analysverktyg. WPR används för att öka förståelse för innebörden av en problemformulering och hur beslutsfattare har kommit fram till att ett problem är just ett ”problem” i styrdokument. Bacchi (2009) menar att forskare och makthavare behöver ändra attityd från att enbart ”lösa problem” till att också ifrågasätta själva problemformuleringen. Bacchi (2009) utmanar begreppet
”problemlösning”, som hon menar är en konservativ metod. Problemlösningsperspektivet belyses vidare som ineffektivt eftersom grundproblemen inte ifrågasätts. Konsekvensen av att inte ifrågasätta problem beskrivs leda till att det i förläggningen innebär att få problem tas itu med eller att andra problem som egentligen är allvarligare blir bortprioriterade eller
bortglömda. Vidare menar Bacchi (2009) att samhället generellt uppmålas som ett fungerande maskineri med några få saker som behöver tas itu med och ordna till trots att fallet i många situationer är det motsatta. Att samhället inte fungerar så pass bra som det framställs, utan att det finns fler problem än de som lyfts. WPR är därför delvis skapat för att möta det enligt
10 Bacchi (2009) rådande problemlösnings perspektivet och WPR ska istället ses som ett
”problem-ifrågasättning” perspektiv. (Bacchi 2009, ss. xvi-xvii)
Bacchis (2009) metod att analysera styrdokument är uppbyggt på tre utgångspunkter. Den första utgångspunkten beskrivs som att det är genom problematisering som vi människor styrs. Exempelvis kan det beskrivas av de lagar vi människor måste förhålla oss till. Lagen är en problematisering av beteenden och fenomen som av beslutsfattare inte anses vara okej. För det andra menar Bacchi (2009) att de krävs undersökning av problemformuleringar och inte bara de utskrivna problem som vanligtvis presenteras i styrdokument. Det är alltså viktigt att också undersöka hur och varför beslutsfattare kommit fram till att problemet är ett
problem. Slutligen innebär den tredje och sista punkten att också problematisera
problemformuleringar (Bacchi 2009, s.25). Med andra ord handlar den sista punkten om att undersöka vilka effekter som problemformuleringar kan skapa samt om det går att tänka annorlunda kring problemet.
WPR som analysmetod är som nämnt ett sätt att granska styrdokument på. Analysmetoden innehåller 6 frågor som enligt Bacchi (2009) kan användas allesammans, alternativt att ett urval av frågor kan anpassas efter vad som lämpar sig bäst för sin egen analys. I uppsatsen har vi valt att namnge Bacchis frågor för F1-F6, vilka presenteras följande: (F1) Vad är problemet? Hur representeras det? (F2) Vilka förgivettaganden eller antaganden ligger till grund för problemet? (F3) Hur har det här problemet uppkommit? (F4) Vad lämnas oproblematiskt i den här framställningen? Kan det tänkas annorlunda angående det här
problemet? (F5) Vad skapar denna problemframställning för konsekvenser/effekter? (F6) Hur och var har denna problemframställning skapats, använts och stöttats? (Bacchi 2009, s.2) Analyseringsfrågorna presenteras mer ingående under metoddelen.
WPR som teori och metod innebär kritisk reflektion av offentliga styrdokument. Kritik behöver inte betyda att någonting är dåligt eller att analysen görs med negativ inställning, det går istället att se det som en reflektion över varför vissa ting ses som problem och vad det grundar sig på. Vilka effekter en problemformulering skapar brukar inom analysramen studeras genom att utgå ifrån: De diskursiva effekterna, de subjektifierande effekterna och de
levda effekterna.
De diskursiva effekterna innebär vilka begränsningar som finns gällande det som går att tänka och säga i den rådande diskursen. Denna aspekt grundar sig i att WPR är en form av
11 socialkonstruktivistisk diskursanalys (Bacchi 2009, ss.15–16). Socialkonstruktivismen
karaktäriseras av ett kritiskt förhållningssätt till självklar kunskap och att verkligheten är subjektiv utifrån vår egen historia och kultur. Det vill säga att det inte enbart finns en objektiv sanning eller en objektiv verklighet, utan att den kan se olika ut för olika människor. Detta eftersom subjektiva tankar om världen samt den kunskap och historia människor har påverkar den bild som de har av världen och “verkligheten” (Winther Jørgensen & Phillips 2000, s.11). Det som är intressant med den valda teoretiska utgångspunkten är djupdykningen i en
problemformulering som på grund av rådande diskurser, eller med andra ord rådande ideal, kunskap och världsbilder, verkar vara en självklarhet i dagens planering.
Det är diskurser som förändrar den sociala världen, påverkar synsättet på regler och bevisar att bilden av att verkligheten är konstruerad av ord. Vi kan inte förklara världen med fler ord än de orden som vi kan, vilket i sin tur gör att vår kunskap om världen blir begränsad till det vi kan uttrycka oss om med ord (Winther Jørgensen & Phillips 2000, ss.11–15). I en WPR-analys bör frågan ställas om problemformuleringen har utgått från en viss rådande dimension av kunskap, ideal eller tänkande, alternativt om flera olika perspektiv och åsikter har vägts in i formuleringen (Bacchi 2009, s.16)
De subjektifierande effekterna handlar om att det sker en subjektifiering av människor i styrdokument, med andra ord vilken position människor beskrivs ha i samhället och hur de antas leva. Människor kan till exempel benämnas som självständiga individer eller sättas i fack beroende på sysselsättning, religion eller intresse (Bacchi 2009, s.41). Bacchi (2009, s.42) menar att det kan vara väldigt svårt att studera de subjektifierande effekterna och det kräver noggrann undersökning av hur människor benämns i olika styrdokument samt vilken roll de spelar i problemformuleringen. Inom den diskursanalytiska teorin är
subjektsuppfattning kopplat till makt. Viktigt att belysa är att makt inte bara ses som något negativt och begränsande utan också som ett organ som producerar kunskap och förser samhället med den kunskapen. Givet i denna situation är att om de med makt kan förmedla sin kunskap måste det också finnas mottagare. Beroende på vad till exempel en text, röstmeddelande eller reklam vill förmedla antas mottagaren ha en viss roll beroende hur de blir tilltalade av sändaren. Denna process kallas interpellation och betyder att språket kan konstruera sociala positioner. Exempelvis kan en reklam förmedla att läsaren är en konsument som är i behov av en ny tjänst eller produkt. Om läsaren köper produkten har
12 personen accepterat den sociala positionen - att vara en konsument som är i behov av
produkten (Winther Jørgensen & Phillips 2000, ss.20–22).
Den levda effekten handlar om de konkreta konsekvenser som människor påverkas av i deras vardag och livsstil. Detta kopplas till hur den tidigare nämnda sociala positionen påverkar hur människan nyttjar eller påverkas av de konsekvenser som en förändring skapar (Bacchi 2009, ss.17 & 43). För att exemplifiera detta kan det handla om hur unga eller äldre invånare i en kommun kommer att påverkas olika på grund av en viss förändring som en
problemformulering skapar. Om ett problem formuleras som att äldrevården i en kommun har för lite resurser till sitt förfogande, kan den levda effekten bli att det tas pengar från
barnomsorgen för att täcka upp för äldrevården. Det är därför viktigt att veta att en
problemrepresentation och ett beslut kommer påverka människor på olika vis, vissa kommer gynnas medan andra missgynnas. Det är också viktigt att reflektera över att det finns flera lösningar på ett uttalat problem, inte bara en sanning (Bacchi 2009, ss.17 & 43).
4. Metodologi, material och metod
Syftet med följande kapitel är att presentera det material vi använt oss av i studien samt beskriva hur det samlats in och analyserats. Metodologidelen motiverar vårt val av att göra en fallstudie och presenterar information om Karlsborgs kommun. Vidare beskrivs det material vi samlat empiri från, Karlsborgs Vision 2020 och kommunens översiktsplan. Under metod presenterar och motiverar vi de metoder som använts för att samla in och analysera vår empiri: Intervju och WPR.
Metodologi
Vår studie är som tidigare nämnts avgränsad till att enbart studera Karlsborgs kommuns utvecklingsplaner för centralorten Karlsborg och dess centrum. I och med vår avgränsning passar det väl in på Flyvbjergs (2006) förklaring på vad som anses vara en fallstudie. Han definierar fallstudie som en detaljerad undersökning av ett specifikt fall, som i vårt fall är Karlsborg. Fallstudier passar inte alla sorters studier, och vi som författare behöver göra avvägningar mellan vilken metod som passar till vår tänkta studie (Flyvbjerg 2006). I vårt fall finner vi det båda intressant att analysera stadsutveckling på mindre orter, och eftersom vi båda har tidigare anknytning till Karlsborg blev det därmed naturligt att vår studie skulle vara en fallstudie om Karlsborg.
13 Fallstudie som metodologi har konventionellt ansetts vara icke bidragande till vetenskapen just för att studien riktas till ett specifikt fall och därför inte kan generera någon generell vetenskap. Metodologin har däremot ansett bidra till hypoteser som kan användas till vidare forskning. Fallstudier beskrivs också som missuppfattad och att det egentligen är väldigt gynnsamt att studera specifika platser. Det konventionella sättet att se på fallstudier har ifrågasatts och utmanats. Små detaljer och kunskap från tusentals olika fall inom samma forskningsområde kan istället ses som ett sätt att uppnå expertkunskap (Flyvbjerg 2006). Kunskapsläget om centrumutveckling är i dagsläget begränsat när det gäller mindre städer och orter, både internationellt och nationellt. Vår fallstudie om Karlsborg blir därmed en del i att bredda kunskapsläget. Om fler fallstudier genomförs av mindre orter runt om i världen kan den expertkunskap som Flyvbjerg (2006) förespråkar möjligen uppnås.
Karlsborg kommuns kontext
Karlsborgs kommun är placerad längs med Vätterns västra strand (se Bild 1.) och tillhör Västra Götalands län (Karlsborgs kommun 2020b). Karlsborgs kommun som det ser ut idag bildades 1971 genom en sammanslagning med de närliggande kommunerna Mölltorp och Undenäs (Karlsborgs kommun 2020a). Karlsborg som är kommunens centralort kan
geografiskt beskrivas som uppdelad i två större områden med en smal remsa som håller dem samman (se Bild 2.). Karlsborg är omringat av vatten på båda sidor, Bottensjön i väst och Vättern i öst.
14
Bild 2. In zoomad bild över Karlsborgs tätort
Historiskt har Karlsborgs kommun präglats av en stark strategisk placering. Karlsborgs kommun och tätorten Karlsborg har dels varit strategiskt viktigt för det svenska försvaret (Karlsborgs kommun 2014a, s.23). Under början av 1800-talet startades bygget av Karlsborgs fästning och den stod sedan färdigställd år 1909. Fästningen byggdes för att stärka Sveriges försvar men också till viss del för att den skulle fungera som kunglig bostad under krig, och där Sveriges guldreserv också skulle förvaras. Karlsborg har i och med fästningen och sin strategiska placering under många år agerat som Sveriges reservhuvudstad. Området runt omkring fästningen byggdes upp till ett samhälle med handel, bostäder och en kyrka. Fästningen och dess kringliggande bebyggda område är fortsatt bevarade och idag är Karlsborgs fästning en av kommunens största turistattraktioner. Fästningsområdet används fortsatt också av den svenska Försvarsmakten (Statens Fastighetsverk u.å.). Utöver fästningen har Karlsborgs strategiska placering också präglats av dess goda kommunikationsvägar längs med Göta kanal som sträcker sig genom kommunen. Göta Kanal byggdes upp under 1800-talet och med sina två kanalområden inom Karlsborgs kommun är även Göta kanal en av kommunens största turistattraktioner. Göta kanal och den västra sträckan som går via
15 I Karlsborgs kommun bodde det år 2018 strax under 7000 invånare, ett invånarantal som de senaste tio åren varit relativt konstant (SCB 2019). Dock har kommunen haft en negativ befolkningsutveckling sedan mitten på 1990-talet, vilket framförallt beror på kommunens åldersstruktur (Karlsborgs kommun 2014a, s.25). I Karlsborg består befolkningen av en stor del äldre, år 2018 var mer än 30% av befolkningen 65 år eller äldre. Detta är en stor andel jämfört med riksgenomsnittet. Utöver att Karlsborg har en stor andel äldre i kommunen är det också en relativt liten andel av befolkningen som räknas till att vara i fertil ålder. En negativ följd av Karlsborgs befolkningsstruktur visas bland annat att det 2018 var fler personer i kommunen som dog än som föddes. Befolkningsantalet håller sig trots detta i dagsläget relativt konstant genom att kommunens inflyttningsnetto är positivt (SCB 2019).
Kommunen beskrivs av dem själva som en företagsam kommun med ett stort antal
egenföretagare (Karlsborgs kommun 2014). Sett till arbetslöshet har Karlsborg en lägre andel arbetslösa än vad riksgenomsnittet har (SCB 2019).
Karlsborgs Vision 2020 och Översiktsplan
Uppsatsens primära material utgörs av Karlsborgs kommuns översiktsplan och vision 2020. Visionen är både ett stödjande och styrande dokument som beskriver hur Karlsborgs
kommuns bolag och nämnder ska genomföra det föreslagna utvecklings- och
planeringsarbetet för kommunens framtid (Karlsborgs kommun u.å. s.13). Vision 2020 är antagen 2010och sträcker sig fram till år 2020. Översiktsplanen kan ses som en fördjupning av kommunens vision och den utgår ifrån att beskriva hur kommunen ska uppnå de mål som beskrivs i visionen. Översiktsplanen likt visionen är ett dokument som styr och vägleder Karlsborgs kommunala arbete. Översiktsplanen har som syfte att skapa utveckling i
kommunen efter de förutsättningar kommunen besitter. Karlsborgs översiktsplan vann laga kraft 2014 och sträcker sig även den fram till 2020 (Karlsborgs kommun 2014a, s.10).
Metod
För att genomföra studiens syfte och få svar på våra forskningsfrågor har vi valt att använda oss av kvalitativ metod. Holme & Solvang (1997, s.91) beskriver att diskursen länge talat om att kvalitativ metod enbart nyttjar en specifik teknik för insamling av information, men att synen nu ändrats mot att kvalitativ metod ses som ett samlingsbegrepp som tillåter att flera tekniker kombineras. I vår studie har vi använt oss av en kombination av de två kvalitativa teknikerna intervju och WPR-analys.
16
Intervju
För att bredda vår empiri och få en djupare förståelse för vårt studerade problem har vi valt att genomföra en intervju. Den har genomförts i syfte av att stärka och fördjupa de resultat vi fått via vår WPR-analys som är studiens primära metod. Intervjun har inte analyserats med hjälp av WPR eftersom det enligt Bacchi (u.å.) inte är förenligt med analysmetoden. WPR bygger på att analysera dokument och finna det som sägs mellan raderna, vad ett dokument säger implicit. Vidare menar Bacchi (u.å.) att vid intervjuer presenteras inte förslag implicit, utan att det sagda ordet är mer rakt. Vi har därmed valt att göra en analys av innehållet med hjälp av kodning och tematisering av den genomförda intervjun för att finna vilka
intervjusvar som vart relevanta för studiens resultat. I efterföljande kapitel kommer vi presentera år analys av intervjun tillsammans med vår WPR-analys. Intervjun är ett komplement till vår WPR-analys.
Holme och Solvang (1997, s.99) menar att det finns stor likhet mellan intervju och ett vanligt samtal. Likheten beskrivs som en styrka för att respondenten kan formulera sina svar mer utförligt och nyanserat än vid till exempel enkätfrågor. Vår genomförda intervju var därför ett bra komplement till insamlingen av vår empiri, den gav oss den djupare förståelsen för
centrumutvecklingen i Karlsborg som vi ville nå. WPR-analys utgår från skrivna styrande dokument. Vi såg därav ett stort intresse av att genomföra en intervju och få en mer aktuell bild över kommunens planer och visioner, samt hur det kommunala arbetet går till i praktiken enligt respondenten som arbetar där nu.
Vi som författare hade begränsad erfarenhet av att hålla intervjuer, därav valde vi att följa några praktiska råd i skapandet av vår intervjuguide som vi använde (se bilaga 1). Valentine (2005) föreslår att en intervjuare som inte är helt säker bör strukturera upp sin intervju, att den ska utgå från några huvudfrågor. Rådet med huvudfrågor följde vi, samt att vi också tog till oss rådet att förbereda eventuella följdfrågor som stöd, beroende på hur respondenten svarade. Huvud- och följdfrågorna fungerade som stöd i vår intervju för att inte tappa tråden eller glömma viktiga perspektiv och vinklar som vi ville få med. Under intervjun följde vi inte vår intervjuguide till hundra procent utan frågorna anpassades för att bättre passa in i samtalet som fördes. Beroende på hur respondenten svarade ställdes även frågorna i en annan ordning än planerat för att dialogen skulle hållas dynamisk. Denna typ av upplägg vid
17 intervju som vi använt oss av benämns som semi-strukturerad eftersom dialogen vi hade var både strukturerad och samtidigt öppen (Valentine 2005, s.119).
Till skillnad från att exempelvis genomföra en enkät är intervjuer mer ostrukturerad och flytande vilket ger utrymme för den som blir intervjuad att styra dialogen. Det var därför viktigt att ta hänsyn till att det som blev sagt under intervjun speglade det respondenten ansåg vara intressant baserat på hens egen erfarenhet och kunskap. Detta gäller också oss som författare, våra känslor och tidigare kunskap om Karlsborg påverkar till viss del vilka frågor som ställt under intervjun. Vårt insamlade material kan därför inte vara helt objektivt vilket en positivistisk forskare skulle kunna vara kritisk till. Intervju som metod är inte populär inom positivismen på grund av den bristande objektiviteten. Andra forskare exempelvis inom den humanistiska geografin anser att inga sociala och samhälleliga studier är objektiva eftersom det till stor del handlar om människor och deras liv (Valentine 2005, ss.111–112). Vi har dock under vår intervju förhållit oss på ett så objektivt sätt som möjligt, det vill säga, att vi inte försökt att påverka respondentens svar eller formulerat våra frågor efter vad vi tycker gällande ämnet. Att reflektera och agera objektivt har för oss varit viktigt för att få fram ett för läsaren trovärdigt resultat.
Hantering av empiri
Eftersom vår studie är en kvalitativ studie består vårt insamlade material av ord. Efter att vi genomfört vår intervju valde vi att transkribera samtalet. Valentine (2005, s.126) beskriver att det är en bra metod som underlättar vid analysering en genomförd intervju, för att inte missa några detaljer och för att inte glömma det som sagts. Hjerm, Lindgren & Nilsson (2014, ss.31–32) beskriver att det samtidigt finns en risk med att transkribera, att vissa toner, ljud eller andra miljömässiga faktorer försvinner och intervjun blir en rad av ord som är
känslomässigt oladdade. När transkribering genomförs är det lätt hänt att hänga upp sig på specifika ord som under intervjutillfället inte var av stor betydelse. Vid transkriberingen kan dessa ord få en viss tyngd och därmed bli missvisande (Hjerm, Lindgren & Nilsson 2014, ss.31–32). När vi genomförde vår transkribering valde vi därför att skriva med när
respondenten använde sig av olika typer av tonlägen samt understryka ord som vi upplevde som viktiga för hen att förmedla. Likaså hade vi möjlighet att spela in vår intervju och därmed kunna lyssna på tonfall i efterhand. Vi kunde därför vid osäkerhet försäkra oss om i vilken känsla respondentens ord var förmedlat.
18 Hjerm, Lindgren & Nilsson (2014, ss.34,37) förklarar att det finns olika sätt att analysera kvalitativa data. Den mest återkommande strukturen har 3 steg för att genomföra analysen. Dessa steg kallas kodning, tematisering och summering. Kodning innebär hitta mönster i materialet för att reducera mängden text som ska analyseras. Det går ut på att hitta de mest viktiga och relevanta delarna av materialet för sin undersökning. När vi analyserade vårt empiriska material som vi fått via intervjun utgick vi från studiens syfte och kodade det i materialet som handlade om centrumutveckling, samverkan, tillväxt och attraktivitet. I det andra steget med tematisering handlar det om att förstå hur koderna hänger ihop för att förstå hur olika iakttagelser av empirin kan grupperas (Hjerm, Lindgren & Nilsson 2014, s.40). Här tematiserade vi med inspiration av vårt resultat som vi fått från vår WPR analys, detta för att slutligen kunna summera och presentera vår analys av intervjun invävt med genomförd WPR-analys.
Urval
Hjerm, Lindgren & Nilsson (2014 s.152) beskriver att det är viktigt att göra ett bra urval när intervjuer ska genomföras. Till vår intervju gjordes ett strategiskt urval när vi valde att intervjua Karlsborgs kommuns näringslivsutvecklare Johan Almgren. Ett strategiskt urval innebär att vi utgått från framtagna kriterier som respondenten ska uppfylla (Holme & Solvang 1997, s.101). I vårt fall skulle respondenten vara insatt i visions- och
översiktplaneringsarbetet samt utvecklingen av centrum. Ett annat kriterium av också att personen skulle vara tjänsteman från kommunen.
Vår urvalsprocess började med att ta reda på vilka som arbetar på Karlsborgs kommun och som skulle kunna var insatta i centrumutvecklingen. Vi skrev sedan ett mejl som skickades till 3 tjänstemän som arbetar i kommunen, varav Almgren var en av dem. Mejlet innehöll en presentation av oss själva, en beskrivning av vårt syfte av att studera centrumutveckling i Karlsborg samt en förfrågan om intervju. Almgren tackade ja till intervju, en tjänsteman återkopplade inte och den tredje ansåg inte sig själv vara tillräckligt insatt i ämnet. Hade intervjuer genomförts med alla tillfrågade tjänstemän hade vårt arbete kunnat fördjupas ytterligare, vi anser dock att vår intervju med Almgren var tillräcklig och mycket givande för arbetet.
Almgren i hans tjänst som näringslivsutvecklare har starkt koppling till utvecklingen av Karlsborgs centrum. Vi anser därför att vi valt en relevant person att intervjua för att kunna
19 ge oss en djupare förståelse för hur Karlsborg centrumutvecklar. Vid vårt urval har vi
reflekterat över att Almgren är offentligt anställd på kommunen, och vad det kan innebära för intervjuns resultat. Vi är medvetna om att möjligheten finns att Almgren ger det som Hjerm, Lindgren & Nilsson (2014 s.152) kallar för en snedvriden information. Att han exempelvis förskönar eller enbart lyfter positiva aspekter av Karlsborgs centrumutveckling. Vi har också kollat källkritiskt på vårt material och haft en tanke på att informationen kan påverkas av att Almgren arbetar för ett förbättrat näringsliv, att det exempelvis skulle kunna finnas ett visst vinstintresse i att undvika lyfta negativa aspekter som skulle kunna måla upp en dålig bild av Karlsborgs näringsliv.
Etiska överväganden vid intervju
Vid genomförandet av intervjun med Almgren utgick vi från vetenskapsrådets beskrivning gällande individskyddskravet när vi informerade Almgren om de rättigheter han har som respondent. Lika som att vi informerade om de skyldigheter som vi har gentemot honom. Vetenskapsrådet (1990) beskrivning av de fyra grundläggande kraven:
1. Informationskravet: Att berörda parter, i detta fall Almgren, ska vara informerad om studiens syfte. Vi informerade Almgren om studiens syfte en första gång vid vår intervjuförfrågan, samt att vi återberättade och förklarade mer ingående vid intervjutillfällets start.
2. Samtyckeskravet: Att Almgren har rätten att få bestämma över sin medverkan, att vi behöver få samtycke till att genomföra intervjun. Detta fick vi skriftligt via mejl. Vi informerade även vid intervjutillfället att Almgren hade rätten att när som helst avbryta intervjun eller hoppa över frågor som han inte kände samtycke till att besvara.
3. Konfidentialitetskravet: vilket innebär att Almgren skall ges största möjliga
Konfidentialitet, samt att de personuppgifter som han delger skall från vår sida bevaras på sådant vis att obehöriga inte kommer åt dessa. I vårt fall fick vi muntligt
godkännande av Almgren att benämna honom via hans titel eller namn. Vi har i vår studie valt att benämna honom vid hans efternamn eftersom vi anser att det ger mer personlighet till hans uttalanden. Personuppgifter har inte insamlats från Almgren utöver hans namn. Hans mejl skulle kunna tolkas som en personuppgift, vi har dock enbart haft
20 kontakt med honom via hans arbetsmejl som finns offentligt publicerad via kommunens hemsida.
4. Nyttjandekravet: att de uppgifter och den empiri som vi samlar in via intervjun inte tilldelas andra utan enbart insamlas för vår tänka studie. Vår inspelade fil, samt vår transkriberade intervju har vi lovat Almgren skall raderas när uppsatsen är färdigskriven och blivit examinerad.
Utöver att de fyra kraven har behandlats vid intervjutillfället informerade vi också Almgren om hur vi som författare förhöll oss till GDPR, samt att vi frågade och fick samtycke till att spela in intervjun.
WPR som analysram
Vi har använt oss av analysverktyget WPR där kommunens dokument analyseras utifrån 6 huvudfrågor (Bacchi 2009, s.2). Dessa 6 frågor presenterades under teoridelen, och kommer senare i detta avsnitt få en djupare förklaring. Vi har valt att använda oss av WPR som analysram eftersom den är skapad för analys av specifikt styrande dokument. Analysramen passar vår studie bra eftersom studiens primära empiriska material som analysen bygger på är Karlsborgs kommuns styrdokument. Vid analysering med hjälp av WPR går det enligt Bacchi (2009) att använda hennes verktyg på olika sätt. I vårt fall har vi valt att använda oss av alla sex frågor för att analysera Karlsborgs kommuns Vision 2020 och översiktsplan. Analysen har i vårt fall utgått från kommunens målformulering kring centrum och de delprojekt som berör centrumutvecklingen i Karlsborg. Vårt arbete har systematiskt följt metodens sex analyseringsfrågor, från att identifiera F1 till att arbeta bakåt vidare med F2, F3 och så vidare.
F1 - Vad är problemet? Hur representeras det?
F1 är den frågan som analysen startar med. Frågan är till för att identifiera och få en tydligare bild av det antydda ”problemet” och problemformuleringen, det vill säga att komma åt det underförstådda. Hur ett problem presenteras och hur lösningen förklaras visar också hur känslan och tankarna kring problemet ser ut. Istället för att se makthavare som problemlösare som skapar styrdokument på grund av problem, används WPR bakifrån och granskar hur makthavare kommit fram till att ”problemet” är ett problem. I F1 är tanken att definiera och
21 förtydliga vad som presenteras som problemet för att sedan gå vidare med de andra frågorna “bakåt”. (Bacchi 2009, ss.3–4)
F2 – Vilka förgivettaganden eller antaganden ligger till grund för problemet?
F2 innebär analys av antaganden som är underliggande i problemformuleringen. Om exempelvis en kommun skriver i ett styrdokument att det ska införas ett mer lättillgängligt motionsspår antyder det att problemet är att motionsspåret i dagsläget är svårt att ta sig till. Det underliggande problemet kanske egentligen är bristen på motion eller användandet av motionsspåret i kommunen vilket påverkar folkhälsan. Därför bör vi enligt Bacchi (2009) i F2 ställa oss frågor likt: Vad är bakgrunden till antagandet? Är det något som tas för givet? Här är det viktigt att tänka på att vi inte kan läsa dokumentskaparnas tankar utan utgå från andra värden som kan påverka beslutsfattandet. Här är vi intresserade av det intellektuella och den kunskap som gjort det möjligt att fatta ett beslut om att någonting behöver förändras. Det kan till exempel vara kulturella värden, världsuppfattningar eller också passande för vårt fall – olika planeringsideal. (Bacchi 2009, ss.4–5)
Inom ramen för att analysera F2 finns det enligt Bacchi (2009, s.7–10) tre hjälpmedel: binärer, kategorier och nyckelkoncept. Begreppen har hjälpt oss att tolka och få en djupare analys av empirin. Bacchi (2019, s.7) beskriver att styrdokument och policys är framtagna i diskurs, att det finns mer bakom det skrivna ordet. Dessa tre hjälpmedlen har därmed bidragit till att vi fått en förståelse för de diskurser som påverkar Karlsborgs centrumutveckling. De tre hjälpmedlen presenteras nedan.
Binärer, även kallat motsatsord är vanligt förekommande inom den offentliga debatten. Binärer har en relation av att ha eller inte ha, det vill säga att det som det ena ordet har, finns inte hos motsatsen. Utöver det anses binärer enligt Bacchi (2009, s.7) ha en form av inbyggd hierarki sinsemellan, att ett ord ofta belyses som viktigare än det andra. Vilket ord som är det starka i en policy kan vara det svagare i en annan, det beror på formuleringen. Vanligt
förekommande binärer i den offentliga debatten är exempelvis privat/offentlig,
manligt/kvinnligt eller lagligt/olagligt. Binärer bidrar ofta till att förenkla komplexa frågor och förhållanden. WPR-analysen har hjälp av binärer eftersom de bidrar till en förståelse för hur begrepp kan förenkla alternativt försämra vår förståelse för ett problem.
Kategorier handlar framförallt om kategorisering av människor i offentliga dokument. Enligt Bacchi (2009, s.9) är begrepp kopplade till kategorisering centralt och en viktig aspekt i
22 offentlig styrning. Kategoriseringen kan exempelvis handlar om att benämna människor som invånare, besökare, förvärvsarbetare, ensamstående eller ungdomar. Kategorierna som människor delas in i behöver inte accepteras av oss som analyserar ett dokument, men det finns nytta av att identifieras. Kategoriseringen i WPR-analysen bidrar till vår vetskap och bidrar till att öka förståelsen för hur kategoriseringen ger en viss mening till en
problemrepresentation.
Det tredje hjälpmedlet som kan nyttjas vid dokumentanalyser är nyckelkoncept. De används enligt Bacchi (2009, s.8) till att identifiera olika koncept som politik vanligtvis är fyllt med. Koncept är begrepp som har en relativt öppen mening, och som vi människor fyller med våra egna meningar. Ett bra exempel på koncept som kan fyllas med en bredd av innebörd är att ha en god hälsa. Vetskapen om att nyckelkoncept tillskrivs olika mening och innebörd hjälper oss vid en analys att inte bara köpa ett koncept rakt av, utan att sätta oss in i och förstå vad politikerna menar med det. Många begrepp är djup rotade då de exempelvis har varit med i politiken under en lång tid och vi kan lätt tro att de har en specifik innebörd. Bacchi (2009) menar dock att så är inte fallet vid en närmare djupdykning, utan att skribenten vanligtvis tillskrivit konceptet sin tolkning.
F3- Hur har det här problemet uppkommit?
F3 handlar om att ta reda på hur problemformuleringen uppkommit, under vilka premisser har problemet blivit ett problem? Tanken är att undersöka varför problemet har nått sin formulering utifrån hur det historiskt sett ut innan. Hur har vi kommit hit från dit? Under denna analysfråga kan tidigare beslut och utvecklingar reflekteras över som ett icke diskursivt moment i analysen, för att sedan hitta de motstridigheter som funnits kring problemet över tid och rum. Enkelt förklarat är att det som ska undersökas är historien som finns bakom
problemformuleringen. (Bacchi 2009, ss.10–11)
F4 - Vad lämnas oproblematiskt i den här framställningen? Kan det tänkas annorlunda angående det här problemet?
F4 har som grund att problematisera problematiseringen och studera vad som inte tas upp i problemformuleringen. Här undersöks vilka konkurrerande problem eller faktorer som inte problematiserats för att ge plats till den valda problemframställningen. Frågor vi kan ställa oss under denna del av analysen är: Finns det några motsägelser kring detta problem? Finns det några kända brister i formuleringen? Här föreslås det att i analysen också väga in
23 perspektiv av hur problemet blir belyst och framställs i andra olika typer av kulturer eller länder för att få en bredare bild av ”problemet”. (Bacchi 2009, ss.12–14)
F5 - Vad skapar denna problemframställning för konsekvenser/effekter?
F5 handlar om att se vilka som gynnas av problemformuleringen och vilka som missgynnas av den. WPR perspektivet utgår från att styrdokumenten och problematisering skapar direkta konsekvenser och effekter vilket under denna fråga skall undersökas. Vilka konsekvenser ger den valda problematiseringen? Här är de 3 utgångspunkterna som presenterades under
teoridelen centrala, det vill säga de diskursiva effekterna, de subjektifierande effekterna och de levda effekterna. (Bacchi 2009, s.15)
F6 - Hur och var har denna problemframställning skapats, använts och stöttats?
F6 avser att bygga vidare på F3s frågeställning om hur problemet har uppkommit. I analysering av F6 handlar det om att studera vilka framställningar av problem som blir dominanta och varför de blir det. Under den sista analysdelen frågar vi oss varför vissa problemformuleringar blir legitimerade, och vilka aktörer som har påverkat det? Aktörer som anses vara avgörande och som kan ha en stor roll i vad som påverkat problemframställningen är exempelvis enskilda individer, organisationer, företag och media. (Bacchi 2009, s.19)
5. Resultat och Analys
I detta avsnitt kommer Karlsborgs kommuns Vision 2020 och Översiktsplan 2020 att
analyseras systematiskt efter Bacchis (2009) analysmodell WPR. Det innehåll i dokumenten som vi anser relevant för respektive fråga (F1-F6) kommer vi att redogöra för. Redogörelsen kommer ske under respektive fråga samtidigt som analysering av empirin görs. I detta avsnitt kommer även vårt resultat från vår intervju att vävas in. Innehållet från intervjun presenteras invävt för att förstärka det WPR-analysen visar.
F1. Vad är problemet? Hur representeras problemet?
I Karlsborgs kommuns vision beskrivs fyra prioriterade insatsområden, varpå ett av dessa är inriktat mot Karlsborgs centrum (Karlsborgs kommun u.å. s.7). I visionen beskrivs
insatsområdet och dess potentiella utveckling som:
”Karlsborgs tätort har ett vackert läge utmed Bottensjöns och Vätterns stränder. Tätorten saknar dock ett tydligt centrum, vilket innebär att handels- och serviceutbudet är utspritt
24 och oöverskådligt […] Förutsättningarna är goda att utveckla ett samlat och inbjudande
centrum med skyddade och ombonade platser där sjöutsikten tas tillvara på ett bättre sätt.” – (Karlsborgs kommun u.å. s.7)
I ovanstående stycke framställs problematiken att centrum inte har en tydlig plats i Karlsborg och att sjöutsikten inte tas till vara på. Det framgår också från ovanstående citat att
centrumets otydlighet i förlängningen bidrar till att det är svårt att få en tydlig bild av vart serviceutbudet finns, samtidigt som det också lyfts som problematiskt att servicen inte är etablerade på ett ställe. Att Karlsborgs centrum och serviceutbud är utspritt samt uppdelat på flera platser i tätorten beskrivs även i Karlsborgs översiktsplan, där de uttrycker att:
“Många upplever Karlsborgs tätort som splittrat mellan olika centrumpunkter.”- (Karlsborgs kommun 2014b, s.144)
Almgren beskriver även han i frågan om hans egna visioner för Karlsborgs centrumutveckling att han önskar väva samman tätorten.
“Jag skulle nog säga att ett av mina önskemål och vad som kanske driver mig, det är väl att jobba ihop Karlsborg mer [...] att knyta ihop kanalområdet, Rödesund och hela vägen bort mot fästningen på något sätt. Att ha lite tydliga stråk där man kan röra sig och hitta och att det blir naturligt, det är en av mina visioner.” - (Almgren)
Till de problem som formulerats av kommunen presenteras även i översiktsplanen flertalet lösningar kopplat till problematiken med ett centrum som upplevs som splittrat. En av kommunens mål är att de i framtiden vill:
“Utveckla Karlsborgs centrum till en plats där människor möter god arkitektur och andra kulturuttryck. Här ska finnas serviceställen, ett rikt handels- och tjänsteutbud i en attraktiv miljö med god tillgänglighet. En trygg mötesplats.” - (Karlsborgs kommun 2014b, s.150)
Målformuleringen antyder att Karlsborgs centrum har en bristande stadsmiljö, för lite kulturuttryck och att det inte finns tillräckligt stort serviceutbud. Det går också att tolka ur texten att den befintliga servicen befinner sig i en oattraktiv miljö där tillgängligheten inte är tillräckligt god.
25 “Karlsborg karaktäriseras av ett konkurrenskraftigt och differentierat näringsliv. Den
förtroendefulla och kreativa miljön stimulerar till ett högt nyföretagande och goda tillväxtförutsättningar i befintliga företag [...] Samarbetet mellan företag, föreningar och kommunen är väl utbyggt och fungerar som dörröppnare till arbetsmarknaden.” - (Karlsborgs kommun u.å. s.9)
Samt att:
“Karlsborgs tätort är en attraktiv mötesplats. Vattnet utgör ett tydligt inslag i
centrumbilden. Byggnader, torg och planteringar är i harmoni och skapar en trygg och god atmosfär.” - (Karlsborgs kommun u.å. s.9)
Utdragen från den narrativa visionen för Karlsborg tyder på att problemet antas handla om att näringslivet behöver bli mer konkurrenskraftigt, få en ökad variation och bättre tillväxtförutsättningar. Vidare beskrivs det att Karlsborgs tätort behöver blir mer attraktiv och att vattnet bör få mer utrymme i centrumbilden.
Sammanfattningsvis visar analysen av F1 att problemrepresentationen för Karlsborgs centrumutveckling är att de har för låg attraktivitet, splittrat och har ett oöverskådligt centrum med för litet serviceutbud. Det kan också tolkas att de ser problem i att ha en oattraktiv och bristande stadsmiljö där det är dåliga förutsättningar för tillväxt i näringslivet.
F2 – Vilka förgivettaganden eller antaganden ligger till grund för problemet?
Utifrån F1:s sammanfattning av problemrepresentationen kan vi se binärer till dessa som lösningar till centrumutvecklingen. Det som Karlsborgs kommun vill uppnå är en enad centrumbild, ökad attraktivitet och tillväxt. Under F2 frågar vi oss vad som kan tänkas ligga bakom kommunens problemrepresentation, och varför de vill uppnå dessa lösningar som de presenterar? Här belyser vi de binärer, kategorier och nyckelkoncept som vi funnit i
problemformuleringar kring centrum, för att hitta antaganden och förgivettaganden.
Almgren uttrycker som nämndes tidigare under analysen att hans personliga vision är att knyta ihop Karlsborg med tydliga stråk där människor ska kunna röra sig mellan olika centrala punkter. Hans vision kan vi tolka som en lösning på att problemrepresentationen för
26 centrumutvecklingen idag är kopplad till en splittrad bild av centrum. Visionen om ett stråk kan ses som den länken som skall ena centrumbilden. Att få människor i rörelse vilket dessa stråk kommer underlätta, beskrivs av Wahlberg (2016) vara önskvärt och attraktivt för en kommuns centrumbild. Den önskade visionen av ett knyta samman Karlsborg kan därmed antas beror på att Karlsborg i grunden vill öka sin attraktivitet.
Att ena centrum är inte enbart beskrivet av Almgren utan kan även tolkas i kommunens översiktsplan. Det finns en stark vilja beskrivet från kommunen att få bort en splittrad centrumbild. Ordet splittrat blir en svaghet för kommunen, och därmed blir en tydligare och enad bild dess binär och det som kommunen vill uppnå med sin centrumutveckling. Detta blir också extra tydligt i kommunens översiktsplan i den del där kommunens framtidsvisioner finns beskrivet. I ett av Karlsborgs centrala delar finns ett enligt kommunen outnyttjat nedlagt bangårdsområde, vilket presenteras som en tillgänglig resurs för att till exempel etablera verksamheter och bostäder. Bangårdsområdet beskrivs inneha en utvecklingspotential som på lång sikt skall gynna stadsutvecklingen genom att tvärkopplingar skapas (Karlsborgs
kommun 2014b, s.136). Dessa tvärkopplingar kan likt ovan nämnda stråk tolkas som bidragande till att koppla samman Karlsborgs centrala delar, till en mer lättorienterad och attraktiv centrumbild. Vidare i översiktsplanens beskrivning av bangårdsområdet önskas det:
“[...] att inledningsvis ge området en ny identitet och synliggöra dess
utvecklingspotential behöver dock temporära projekt utvecklas. Detta kan vara
omgestaltning med inspiration från parker i forna industriområden såsom Emscher Park i Ruhrområdet i Tyskland eller The High Line i New York.” - (Karlsborgs kommun 2014a, s.136)
Fenomenen best practice och policymobilitet beskrivs både av Syssner (2018, s.141) och Andersson (2018) som vanligt förekommande i framtagandet av offentliga styrdokument.Att Karlsborgs framtidsvision för bangårdsområdet är inspirerad av bland annat The High Line anser vi som ett bra exempel på detta. Vår tolkning är att kommunen vill ta ett lyckat koncept att applicera på sin egen kontext för att nå attraktivitet. The High Line i New York är idag både en välbesökt turistattraktion och promenadstråk som kopplar samman olika stadsdelar med varandra. Det är ett lyckat projekt med en nedlagd järnväg som omvandlats och blivit attraktiv, vilket är ett önskvärt utfall för Karlsborgs bangårdsområde och centrumutveckling.
27 I Karlsborgs problemrepresentation för att utveckla sitt centrum visar det genom vår analys att attraktivitet är en viktig underliggande faktor, och starkt sammankopplat med den enade centrumbilden. Enligt Karlsborgs kommun benämns omkringliggande sjöar vara kopplat till att kommunen ska kunna skapa attraktivitet och att det ska bidra positivt till centrumbilden. Vattnet antas vara en förutsättning för att göra Karlsborg attraktivt för både boende och omvärlden (Karlsborgs kommun u.å., ss.7–8). De antaganden som ligger till grund till att det finns ett problem med att vattnet inte tas till anspråk i centrumbilden kan kopplas till att platsmarknadsföring ingår i ett nyckelkoncept om tillväxt. Karlsborg har goda förutsättningar att marknadsföra sig som en sjöstad och har redan idag en växande besöksnäring (Karlsborgs kommun u.å. s. 5). Platsmarknadsföring är enligt både Syssner (2018) och Franzén, Hertting & Thörn (2016) ett vanligt fenomen inom centrumutveckling. Syssner (2018, ss.50–51) beskriver också att platsmarknadsföring är ett typiskt countering argument för att strategiskt marknadsföra de kvaliteter som kan generera tillväxt, både ekonomiskt och i befolkning. Att kommunen vill se vattnet som en del i centrumbilden kan därför tolkas som en strategi att locka besökare, fritidsboende och inflyttare. I och med den rådande normen av tillväxt är det för mindre kommuner stort fokus på att bli attraktiva, detta för att kunna locka till sig
entreprenörer och inflyttare samt för få den befintliga befolkningen att bo kvar (Syssner 2018, ss.50–51).
Platsmarknadsföring blir en viktig del i att öka attraktivitet och tillväxt. Om Karlsborg i detta fall lägger fokus på god platsmarknadsföring och ökar sin attraktivitet skulle det därför kunna leda till ökad tillväxt. Detta kan förstås utifrån att tillväxt är ett nyckelkoncept som är djupt rotad i politiken och som också kan tydas är rotat i Karlsborgs styrdokument. Begrepp som platsmarknadsföring och attraktivitet är delar av tillväxtkonceptet som Franzén, Hertting & Thörn (2016) och Syssner (2018) beskriver är verktyg för att uppnå tillväxt. Vad som anses attraktiv och värt att marknadsföra värderas olika beroende på vad som kan generera tillväxt. I Karlsborgs fall är närheten som finns till vatten en stark attraktion och värt för kommunen att marknadsföra. En kommun som inte är belägen vid vatten kommer med stor sannolikhet inte lägga lika stort fokus vid vatten. En annan förutsättning som kan generera tillväxt och som kommuner kan nyttja till sin platsmarknadsföring kan vara berg- och skidlandskap.
Att Karlborg arbetar för att motverka ekonomisk nedgång och uppnå en stabil tillväxt blir tydligt i nedanstående citat. Likaså tolkar vi det som att de lägger stor vikt vid att
