Forskningsprogram 1985/86

90 

Full text

(1)

Forskningsprogram 1985/86

TräteknikCentrum, Rapport serie P nr 41

Trätekn i kCentr u m

(2)

I N S T I T U T E T FÖR TRÄTEKNISK F O R S K N I N G

Swedish Insiiiuie for Wood Technology Research

(3)

Programbudget 1983/86

TräteknikCentrums programbudget Sr en budget för den k o l l e k t i v a delen av ramprogrammet mellan S t y r e l s e n för Teknisk U t v e c k l i n g (5TU) och S t i f t e l s e n Svensk Träteknisk Forskning. Föreliggande programbudget avser Sr 1 inom d e t nya ramprogrammet för perioden 1985/86 - 1987/88. I denna sammanställning av forskningsprogrammet har även t a g i t s med e t t a n t a l p r o j e k t från skogs-mekanikområdet.

Eftersom ramprogramförhandlingarna med STU ännu i n t e f o r m e l l t slutförts rå-der en v i s s osäkerhet angående den t o t a l a omslutningen på programbudgeten för 1985/86. Budgeten är därför försiktigt hållen och uppgår t i l l ca

22,8 Mkr, en ökning med närmare 2 Mkr i förhållande t i l l 1984/85. Därutöver beräknas r i k t a d e k o l l e k t i v a och d e l k o l l e k t i v a s a t s n i n g a r i s t o r l e k s o r d n i n g -en 3,5 - 6 Mkr. Det är vår förhoppning a t t v i s s a kompletterande a k t i v i t e t e r och p r o j e k t s k a l l kunna läggas t i l l programbudgeten när ramprogramförhand-l i n g a r n a b ramprogramförhand-l i r k ramprogramförhand-l a r a .

Beträffande projektverksamheten med särskilda medel f r S n STU, Arbetar-skyddsfonden, Byggforskningsrådet, Statens I n d u s t r i v e r k m f l samt uppdrags-verksamheten från i n d u s t r i n hänvisas t i l l TräteknikCentrums kostnads- och intäktsbudget för 1985/86.

Programbudgeten presenteras per s t y r g r u p p . Samtliga p r o j e k t ar klassade i programområden för a t t belysa sambandet med det mer övergripande rampro-grammet .

Arets budget innebär ökade s a t s n i n g a r främst rörande p r o d u k t i o n s t e k n i k i sågverk, t o r k n i n g , trävaruklassificering, träförpackning, skivområdet och brand. Beträffande brandbudgeten gäller dock a t t f u l l f i n a n s i e r i n g ännu i n t e åstadkommits. R e l a t i v t oförändrade s a t s n i n g a r görs inom områdena träm a t e r i a l u t v e c k l i n g , träbyggnadsteknik och arbetsträmiljö. Inoträm p r o d u k t t e k n i k -området, främst trämanufaktur, minskar satsningarna något, d e l s beroende på f o r t s a t t s a t s n i n g på tvärprojekt, d e l s också beroende på stagnerande f o r s k -n i -n g s b i d r a g frå-n m a -n u f a k t u r i -n d u s t r i -n . E-n fråga som f o r d r a r e-n a l l t öka-nde uppmärksamhet.

Noteras kan e t t många s a t s n i n g a r av tvärprojektkaraktär ingår i programbudgeten. Av a r b e t s t e k n i s k a skäl är dock tvärprojekten i n s o r t e r a d e i s t y r -gruppsbudgetarna med "hemvisten" bestämd av v i l k e n s t y r g r u p p som mest be-rörs av en fråga. Under det gångna budgetåret har också TräteknikCentrum ökat s i n a i n s a t s e r på en samordning av a r b e t e t inom de o l i k a s t y r g r u p p e r n a . Grunden för p r i o r i t e r i n g mellan områden/styrgrupper är d e l s d i s k u s s i o n e r och b e s l u t i s t y r e l s e n , d e l s b e s l u t som f a t t a t s av sågverksindustrins r e s -p e k t i v e m a n u f a k t u r i n d u s t r i n s f o r s k n i n g s u t s k o t t . Möjligheterna a t t erhålla s p e c i e l l a anslag inom v i s s a särskilt angelägna områden i form av p r o j e k t stöd e l l e r s k kunskapsuppbyggande program har också b e a k t a t s . F n d i s k u t e -ras nya sådana program inom områdena trä och f u k t , p r o d u k t i o n s t e k n i k och t o r k n i n g .

Programbudgeten 1985/86 är basen för en v i d a r e uppbyggnad och u t v e c k l i n g av TräteknikCentrums kompetens och verksamhet, en u t v e c k l i n g som är önskvärd för a t t våra huvudmän s k a l l få en ökande återbäring på i n s a t t a medel.

Stockholm 1985-05-31

(4)

I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G

STYRGRUPP I - System, råvara, u t b y t e , ekonomi

STYRGRUPP 2 - Bearbetning, sönderdel-n i sönderdel-n g , h a sönderdel-n t e r i sönderdel-n g Gptimerande s t o c k i n l S g g a r e 1 K v a l i t e t s s i m u l e r i n g 2 Högutbytessågning 3 Systemanalys 4 Uppföljning av u b y t e t i sågverk 5 Förstudie produktionsuppföljning 5 T o r r v i r k e s b e a r b e t n i n g 6 T o r r v i r k e s e m b a l l e r i n g 7 U t v e c k l i n g av TräteknikCentrums 8 i n d u s t r i s e r v i c e Ny s t y r f u n k t i n v i d b l o c k s f i g n i n g 9 Sågtimmersortering 10 K o n t i n u e r l i g volymutbytesmätare 11 K o n t r a k t s r e g l e r v i d e m b a l l e r i n g 11 STYRGRUPP 3 - T o r k n i n g , l a g r i n g , e n e r g i Energibesparing v i d v i r k e s t o r k n i n g 13 Instrument för v i r k e s t o r k n i n g 13 Styrningsmetodik för v i r k e s t o r k a r 14 Färdigställande av Trämögel 15 Etapp I I

STYRGRUPP 4 - Miljö sågverk

Förprojekt och ansökningar 17 Torkkonsulentverksamhet inom trä- 17

torkningsområdet

STYRGRUPP 5 - Trämaterialteknik

E r f a r e n h e t e r av B-impregnerade 19 fönster

"C-impregnering" av gran. Prov- 20 n i n g av användningsmöjligheter

Analys av träets n a t u r l i g a för- 20 svar mot mikroorganismer

Jämförande provning av träoljor 21 Trämaterialets kemiska och b i o l o - 22 giska nedbrytning under en

mål-ningsfärg

Försegling av k v i s t a r , kådutflyt- 23 n i n g

I n t r o d u k t i o n av kemisk träföräd- 24 l i n g - i n d u s t r i k o n t a k t e r

Utvärdering av fuktdynamiken hos 25 för närvarande använda

ytbehand-l i n g s s y s t e m för trä utomhus med d a t o r t o m o g r a f i

Ändförsegling av f a s a d s n i c k e r i e r 26

STYRGRUPP 6 - Trävaruklassificering K o n s t r u k t i o n s v i r k e - normer,

standarder och allmän bevakning Nyanserad värdering av konstruk-t i o n s v i r k e s egenskaper Långtidsbelastning av konstruk-t i o n s v i r k e Export av k o n s t r u k t i o n s v i r k e t i l l Europa S n i c k e r i v i r k e s k v a l i t e t S n i c k e r i v i r k e - normer, standar-der och allmän bevakning

Ändamålsanpassad sågning av s n i c k e r i v i r k e

Regler för bedömning av våtlag-ringsskador på v i r k e

Vandring av näringsämnen n o t ytan v i d t o r k n i n g - betydelse för mög-lingsbenägenhet Individmärkning v i d v i r k e s f r a m -ställning F i n g e r s k a r v a t v i r k e för export STYRGRUPP 7 - F o r s k n i n g s u t s k o t t e t Inga p r o j e k t STYRGRUPP 8 - Byggkomponenter Träbyggande - bevakning, normer, standarder Träbyggande på exportmarknader K a r a k t e r i s t i s k bärförmåge av kon-struktionskomponenter i samverkan S t a b i l i s e r i n g av trähusstommar mot v i n d b e l a s t n i n g Förband S t a t i s k a modeller för träfackverk med mekaniska förband

Fältmätning av f u k t i byggnader, särskilt högisolerade konstruk-t i o n e r Fukt i byggnader STYRGRUPP 9 - Träförpackningsteknik I n f o r m a t i o n och i n t e r n a t i o n e l l t k o n t a k t a r b e t e P r o d u k t i o n s s t a t i s t i k och index Skadeinventering p a l l a r K v a l i t e t s n o r m e r och k o n t r o l l v e r k -samhet CAD/CAM-system för l a s t p a l l a r och lådor U t v e c k l i n g av emballage - p a l l a r , förbandsteknik 27 27 28 29 30 31 32 33 34 34 35 38 38 39 39 40 41 41 42 43 43 44 45 45 46

(5)

STYRGRUPP 10 - Plywood Plywoodteknik 48 STYRGRUPP 11 - Träfiberskivor RSvarufrågor f o r f i b e r s k i v e i n d u - 49 s t r i n Processteknik - f i b e r s k i v o r 49 P r o d u k t f r S g o r - f i b e r s k i v o r 50 STYRGRUPP 12 - Spfinskivor Mindre v e d f b r b r u k n i n g 51 E f f e k t i v a r e l i m u t n y t t j a n d e 52 STYRGRUPP 13 - Trämöbler Handbok i träytbehandling 54 Möbelstandardisering 55 A l l e r g i f r a m k a l l a n d e ämnen 55 Inställningshjälpmedel t i l l bord- 56 fräsmaskin STYRGRUPP 14 - Stoppmobler Stoppmöbelkonsulent 57 STYRGRUPP 15 - Dörrar

Stängningsmotstånd hos dörrar med 58 tätlister B30-dörr - u t v e c k l i n g och p r o v n i n g 58 Fuktrörelser hos s k i v m a t e r i a l 59 STYRGRUPP 16 - Fönster I n t r o d u k t i o n av k o n t r o l l s y s t e m e t 60 för fönster R e h a b i l i t e r i n g av träfönsters 60 r y k t e

Beslag och infästningsmetoder 61

Limning av fönsterämnen 61 Ytbehandling 62 K v i s t l a g n i n g av träfönster 62 Doppimpregneringsmetod fönster 63 K v a l i t e t s k r a v på trä och s k i v o r 63 STYRGRUPP 17 - Trappor Dimensionering av t r a p p o r 65 STYRGRUPP 18 - I n r e d n i n g a r Möbelfakta - i n r e d n i n g a r 66 STYRGRUPP 19 - Trähus

Fukt i byggnader och s n i c k e r i e r 67 Byggnaders värmekapacitet - beräk- 67 ningsmetod Platsbyggda y t t e r t a k utan l u f t - 68 s p a l t Solrum - konstruktionslösningar 68 och e n e r g i b e s p a r i n g a r Export av trähus Bevakning av brandfrågor Polyuretan under mark STYRGRUPP 20 - Limträ A n s l u t n i n g s d e t a l j e r och förband i grova träkonstruktioner STYRGRUPP 21 - P r o d u k t i o n s t e k n i k trämanufaktur K v a l i t e t s t e k n i k Datorer inom m a n u f a k t u r i n d u s t r i n Minskade omställningstider Skärande b e a r b e t n i n g 69 70 70 71 72 72 73 73 STYRGRUPP 22 - Miljö trämanufaktur P l a n e r i n g och i n f o r m a t i o n v i d Trä- 75 teknikCentrum i Jönköping

STYRGRUPP 23 - Träbyggnadsteknik Styrgruppen är v i l a n d e

STYRGRUPP 24 - övriga trämanufak-t u r p r o d u k trämanufak-t e r Styrgruppen är v i l a n d e STYRGRUPP 25 - Brand Brandteknisk basverksamhet 78 Träpanelers b i d r a g t i l l brandmot- 78 ståndet Nya i n t e r n a t i o n e l l a brandprov- 79 ningsmetoder för byggnadsmaterial

Träkonstruktioner och brand 79 - s t o r p r o j e k t

Godkännandelista - underlag 80 Dörrar - jämförande provning 81

SKOGSMEKANISERING

Träbearbetnings- och maskinteknik 82 i skogen

Virkesvärde 82 Mät- och r e g l e r t e k n i s k a tillämp- 83

(6)

STYRGRUPP 2 BEARBETNING, SÖNDERDELNING, HANTERING

1:6 OPTIMERANDE STOCKINLÄGGARE

Förutsättningar

P r a k t i s k a e r f a r e n h e t e r , s t u d i e r och s i m u l e r i n g a r v i s a r a t t s f i g u t b y t e t på-verkas mycket k r a f t i g t av stockens p o s i t i o n e r i n g i r e l a t i o n t i l l sågsnit-ten. I n t r e s s e t för a t t u t v e c k l a en stockinläggare som bättre t a r t i l l v a r a stockens innehåll har ökat k r a f t i g t de senaste åren. För a t t göra d e t t a be-höver man en mycket god uppmätning av stocken, e t t b r a datorprogram som kan beräkna stockens o p t i m a l a inläggning samt en tillfredsställande mekanisk u t r u s t n i n g för i n r i k t n i n g och inmatning av stocken.

Mål

Framtagning av en ekonomisk p o t e n t i a l för optimerande stockinläggare. Fram-tagande av a l t e r n a t i v a t e k n i s k a grundkoncept, t ex vad gäller upplösning v i d stockmätning, beräkning av o p t i m a l t läge och p r e c i s i o n i mekanik samt ekonomisk värdering av dessa a l t e r n a t i v a t e k n i s k a koncept.

A r b e t s p l a n

Inmätning av e t t r e p r e s e n t a t i v t u r v a l s t o c k a r med hög upplösning. Framtagning av u t v e c k l i n g s s y s t e m inkluderande s i m u l e r i n g av sfigning och sökrutin för a t t h i t t a e t t o p t i m a l t inläggningsläge.

Kartläggning av dagens t e k n i k för inläggning i första såg.

Kravanalys vad gäller stockmätning, beräkningsrutiner och mekanik för en optimerande stockinläggare.

Ekonomisk p o t e n t i a l för en optimerande stockinläggare.

P r o j e k t e t har med anledning av i n t r e s s e t från i n d u s t r i n förlängts med e t t fjärde år, v i l k e t löper 1985/86.

Under de t r e första åren har e t t d a t o r b a s e r a t u t v e c k l i n g s s y s t e m , OPTSAW, k o n s t r u e r a t s och använts för a t t utreda ekonomisk p o t e n t i a l och t e k n i s k a grundkrav v i d optimerad stockinläggning. Detta kommer a t t slutföras och do-kumenteras e f t e r kalenderårsskiftet. I e t t fortsättningsprojekt kommer del-problem a t t s t u d e r a s , som exempelvis möjligheterna och ekonomin v i d en s t e g v i s u t v e c k l i n g där man först u t v e c k l a r en mekanik för s t y r d inlägg-n i inlägg-n g . I a r b e t e t är p l a inlägg-n e r a t a t t ekoinlägg-nomiinlägg-n v i d mer " i inlägg-n t e l l i g e inlägg-n t " c e inlägg-n t r e r a d inläggning, uppföljningsmetoder och p r e c i s i o n s p r e s t a n d a hos mekanikkompo-nenter ska s t u d e r a s .

P r o j e k t e t är d e l f i n a n s i e r a t av ramprogrammet. P r o j e k t e t s o m f a t t n i n g under 1985/86: ca 0,6 manår. P r o j e k t l e d a r e : Lars-Göte Johansson.

(7)

Förutsättningar

Den svenska sågverksindustrin ar för s i n lönsamhet s t a r k t beroende av e t t bra k v a l i t e t s u t f a l l på sågade trävaror. Den s l u t l i g a k v a l i t e t e n påverkas av planteringsförfarande, skogsvårdsinsatser, a p t e r l n g , sågning m m. För a t t stärka förståelsen av hur k v a l i t e t s b e g r e p p e t b i l d a s och hur k v a l i t e t e n påverkas av produktionsprocessen bör man gå t i l l b a k a t i l l de e n s k i l d a o r s a kerna t i l l kvalitetsnedsättning, alltså e n s k i l d a k v i s t a r och skador av o l i -ka s l a g . Idag f i n n s u t v e c k l a t d a t o r m o d e l l e r som b e s k r i v e r s t o c k a r s och stammars y t t r e k o n t u r , såsom längd, diameter, o v a l i t e t och k r o k i g h e t . En motsvarande b e s k r i v n i n g av kvalitetsbestämmande i n r e f a k t o r e r , som

exempel-vis k v i s t , s k u l l e ge möjlighet t i l l analyser av hur k v a l i t e t e n påverkas i o l i k a d e l a r av produktionsprocessen från s k o g s p l a n t e r i n g e n fram t i l l sön-derdelningen i sågverket (och i en förlängning också t i l l vidareförädling-en) .

Mål

P r o j e k t e t ska d e t a l j e r a t kartlägga e t t r e p r e s e n t a t i v t a n t a l stammar vad gäller y t t r e kontur och i n r e s t r u k t u r . En s i m u l e r i n g s m o d e l l ska u t v e c k l a s som b e s k r i v e r sönderdelning av stammen t i l l sågad vara och som i n k l u d e r a r värdeberäkning. S l u t l i g e n ska två tillämpningar genomföras, dels avseende a l t e r n a t i v a sönderdelningsmetoder från stam t i l l färdig vara, d e l s vad gäller p o s t n i n g s v a l samt inläggning i sågar.

A r b e t s p l a n

Datainsamling på typstammar ( c a 1 0 0 ) .

Framtagande av programvara för r e k o n s t r u k t i o n av stammars i n r e s t r u k -tur.

Framtagande av s i m u l e r i n g s v e r k t y g för sönderdelning av stammar ( i n k l u -s i v e a p t e r i n g och -sågning).

Klassning i handelsmått. "Tillämpningsprojekt".

P r o j e k t e t b e d r i v s i a k t i v t samarbete med Sveriges L a n t b r u k s u n i v e r s i t e t och är d e l f i n a n s i e r a t av ramprogrammet.

Under 1984/85 har u t r u s t n i n g och programvara byggts upp för d a t a i n s a m l i n g . Inmätning av stamdata är planerad a t t s t a r t a 851001. Detta arbete görs hos Sveriges L a n t b r u k s u n i v e r s i t e t (SLU) i Garpenberg. Från 860101 påbörjas a r -bete med s i m u l e r i n g s m o d e l l e n v i d TräteknikCentrum.

P r o j e k t e t s o m f a t t n i n g under 1985/86: ca 0,8 manår. P r o j e k t l e d a r e : Lars-Göte Johansson.

(8)

Förutsättningar

E t t produktionssystem där man d i r e k t producerar ämnen för vidareförädling utan a t t som m e l l a n l e d producera sågade trävaror som bulkvara ger mycket s t o r a fördelar i form av ökat värdeutbyte. E n l i g t h i t t i l l s g j o r d a provsfig-n i provsfig-n g a r ökar u t b y t e t s varde med över 30 % om o l i k a ämprovsfig-neprovsfig-n sågas fram fråprovsfig-n genomsågade okantade v i r k e s s t y c k e n jämfört med om de produceras ur sågade trävaror.

Kostnaderna för a t t manuellt producera ämnen ur okantat v i r k e b l i r emeller-t i d höga, s a m emeller-t i d i g emeller-t som man i n emeller-t e h e l l e r får en emeller-tillräckligemeller-t god o p emeller-t i m e r i n g av ämnesuttaget. Man måste därför söka automatisera ämnesuppdelningen. Inom p r o j e k t e t t a s i första hand endast denna mest väsentliga d e l upp. övriga aspekter kommer a t t medtagas senare, om ämnesuppdelningen kan lösas fram-gångsrikt.

Mål

Framtagande av underlag för u t v e c k l i n g av e t t system för ämnesproduktion ur genomsågade v i r k e s s t y c k e n .

A r b e t s p l a n

P r o j e k t e t delas av p r a k t i s k a skäl upp i följande fem d e l a r :

U t v e c k l i n g av e t t system för t e k n i s k s p e c i f i k a t i o n av ämnen.

S t u d i e r av hur ämnesmix och möjliga sÖnderdelningsmönster påverkar i n -täkten v i d högutbytessågning.

P r i n c i p för uppmätning och t o l k n i n g av geometri och k v a l i t e t på okan-tade v i r k e s s t y c k e n .

Framtagning av s t r a t e g i p r o g r a m för i n p l a c e r i n g av önskade ämnen i upp-mätta okantade v i r k e s s t y c k e n .

Studie av p r i n c i p e r för d a t o r s t y r d utskärning av ämnen ur okantade v i r k e s s t y c k e n .

A r b e t s p l a n e n e n l i g t ovan hade beräknats kunna slutföras under 1984/85 för a t t ge underlag för bedömning av systemets v i d a r e utvecklingsmöjligheter. P g a överflyttningar t i l l nya datorsystem och p e r s o n a l b r i s t hos våra sam-a r b e t s p sam-a r t e r KTH/Elmät och I TM, hsam-ar TräteknikCentrums sam-arbete med utvärder i n g av putvärderovköutvärderningautvärder i avsyningssystemet och s i m u l e utvärder i n g a utvärder i o p t i m e utvärder i n g s -programmet ännu i n t e kunnat genomföras. A r b e t e t slutförs under 1985/86. Därvid bör lämpliga i n d u s t r i i n t r e s s e n t e r kunna knytas t i l l p r o j e k t e t för f i n a n s i e r i n g av p r o j e k t e t s fortsättning.

P r o j e k t e t s o m f a t t n i n g under 1985/86: ca 0,5 manår. P r o j e k t l e d a r e : Rune R y d e l l .

(9)

Förutsättningar

Dagens i n d u s t r i s t r u k t u r har formats av behovet a t t dels förädla en v i s s rå-vara, dels framställa en v i s s p r o d u k t . Det är angeläget a t t förutsättnings-löst undersöka om man kan nå ökad e f f e k t i v i t e t och bättre lönsamhet genom a t t frångå nuvarande mönster i fråga om t ex b r a n s c h s t r u k t u r , branschgrän-s e r , d i branschgrän-s t r i b u t i o n branschgrän-s l e d och produktionbranschgrän-suppläggning.

Idéer t i l l nya produktionssystem kommer upp både bland p r a k t i k e r och f o r s -k a r e . Det är då värdefullt a t t s y s t e m a t i s -k t -kunna t e s t a i n t r e s s a n t a idéer, för a t t snabbt se v i l k a idéer som är värda a t t arbeta v i d a r e på.

Inför d a t o r i s e r i n g e n av de a d m i n i s t r a t i v a systemen har framförts önskemål om närmare k o p p l i n g t i l l produktionssystemet och hjälp med f o r m u l e r i n g av sågverkens k r a v s p e c i f i k a t i o n för a d m i n i s t r a t i v a system.

Mål

Stärka sågverkens k o n k u r r e n s k r a f t genom a t t utifrån en h e l h e t s b i l d av pro-d u k t i o n s k e pro-d j a n råvara-såg-marknapro-d prova nya propro-duktionssystem och förbättra dagens a d m i n i s t r a t i v a system.

A r b e t s p l a n

Insamla utförlig kunskap om kostnaderna i sågverk, u t v e c k l a en k a l k y l m a l l och n y c k e l t a l för o l i k a d e l a r i sågverken, insamla underlag för k a l k y l e r -na. Utarbeta en metod för systematisk analys av o l i k a produktionssystem och med tillämpning av denna metod göra ekonomiska utvärderingar av nya produk-t i o n s s y s produk-t e m .

Studera och analysera dagens a d m i n i s t r a t i v a system i sågverk.

Genom tillmötesgående från e t t sågverk har skapats möjlighet a t t följa e t t p r a k t i k f a l l a l l t från f o r m u l e r i n g av preliminär k r a v s p e c i f i k a t i o n t i l l fär-dig i n s t a l l a t i o n . Detta p r a k t i k f a l l medför en i c k e oväsentlig fördjupning och k o n k r e t i s e r i n g av a r b e t e t .

Uppläggningen av k o s t n a d s s t u d i e r n a har u t a r b e t a t s under 1982/83 och

1983/84. Den beräkningsmodell för m i n i d a t o r som u t a r b e t a t s och t e s t a t s på tre sågverk visade s i g kapacitetsmässig otillräcklig. På grund härav har under 1984/85 modellen överförts och r e v i d e r a t s på en större m i n i d a t o r . Er-f o r d e r l i g a u p p g i Er-f t e r har i n s a m l a t s Er-från e t t verk och b e a r b e t a t s e n l i g t de nya r u t i n e r n a . Under 1985/86 kommer y t t e r l i g a r e t r e sågverk a t t analyseras och s l u t r e d o v i s a s i form av e t t typsågverk.

Inom det a k t u e l l a p r a k t i k f a l l e t kommer under budgetåret o l i k a tillämpningar a t t införas i den gjorda i n s t a l l a t i o n e n .

P r o j e k t e t s o m f a t t n i n g under 1985/86: ca 0,4 manår. P r o j e k t l e d a r e ; L e i f K a r l s s o n .

(10)

Förutsättningar

U t b y t e t i sågverk u p p v i s a r s t o r a v a r i a t i o n e r . E n l i g t sågverksinventeringen 1979 v a r i e r a r m e d e l t a l e t för område/storleksklass från 47 t i l l 56 procent räknat per m-^f ub. V a r i a t i o n e r n a mellan e n s k i l d a sågverk är n a t u r l i g t v i s ännu större för a t t i n t e nämna u t b y t e t ur e n s k i l d a s t o c k a r , som v a r i e r a r än mer.

E t t problem i samband med utbytesberäkningar är a t t underlaget är behäftat med s t o r osäkerhet, d e t är svårt a t t mäta volymerna före och e f t e r sågning e x a k t .

Vid bedömningen av lönsamheten v i d o l i k a förbättringar i sågverken, s k u l l e man behöva veta hur u t b y t e t påverkas av o l i k a maskiner och v i l k e t u t b y t e man kan uppnå under o l i k a förutsättningar.

Mål

Ta fram en metod för uppföljning av u t b y t e t i sågverk. U t b y t e t bör kunna följas upp maskin för maskin.

A r b e t s p l a n

Etapp I : Ta fram en metod för utbytesuppföljning, d e f i n i e r a vad som ska mätas och h u r .

Etapp I I : Med hjälp av en beräkningsmodell beräkna u t b y t e t ur o l i k a s t o c k a r under o l i k a förutsättningar.

Etapp I I I : Med hjälp av provsågningar t e s t a metodens r e l e v a n s . E t t

problem här är a t t mäta exakta volymen av s t o c k , b l o c k , bakar m m.

Etapp I h a r genomförts under 1982/83. Etapp I I utförs med hjälp av den s i -muleringsmodell som u t v e c k l a t s inom p r o j e k t e t Optimerande stockinläggare under åren 1982/83 och 1983/84. Etapp I I och I I I som s k u l l e ha utförts un-der 1984/85 har p g a mellankommande uppdrag i n t e kunnat bearbetas. Det kommer a t t utföras under 1985/86.

P r o j e k t e t s o m f a t t n i n g under 1985/86: ca 0,2 manår. P r o j e k t l e d a r e : Thomas Asplund.

1:11 FÖRSTUDIE PRODUKTIONSUPPFÖLJNING

Förutsättningar

Inom p r o j e k t e t Systemanalys (114) har s t u d e r a t s möjligheterna t i l l d r i f t s -uppföljning v i d några sågverk. Eftersom d e t t a är e t t allmänt problem inom

(11)

i marknaden.

Mål

Målet med denna förstudie är a t t studera några b e f i n t l i g a driftsuppfölj-ningssystem, för a t t se i v i l k e n utsträckning dessa f y l l e r angivna behov och v i l k a möjligheter d e t f i n n s a t t komplettera dessa system. I d e t t a sam-manhang dokumenteras också e r f a r e n h e t e r av och synpunkter på b e f i n t l i g a system från användarna, t ex säkerheten i själva systemen.

A r b e t s p l a n

P-såg-systemet v i d Skutskär och Tunadal studeras liksom driftsuppföljning vid Hällnäs Såg AB. Därefter görs en enkel dokumentation av systemen i res-p e k t i v e företag, e r f a r e n h e t e r och förslag t i l l f o r t s a t t a r b e t e .

A r b e t e t som s k u l l e ha utförts under 1984/85 h a r p g a mellankommande upp-drag i n t e kunnat bearbetas. Det kommer a t t utföras under 1985/86.

P r o j e k t e t s o m f a t t n i n g under 1985/86: ca 0,1 manår. P r o j e k t l e d a r e : Roland Palm.

1:12 TORRVIRKESBEARBETNING

Förutsättningar

H y v l e r i e r n a s s i t u a t i o n idag kännetecknas d e l s av ökad vidareförädlingsgrad hos produkterna, d e l s av ökade krav på högre p r o d u k t i v i t e t . Under de se-naste åren har på e x p o r t s i d a n s k e t t en markant förskjutning från råspont-t i l l v e r k n i n g råspont-t i l l främsråspont-t paneler för invändigråspont-t bruk. Kraven på h a n råspont-t e r l i g a byggnadsvirkessortiment har ökat genom krav på exakta mått och "handvänli-ga" y t o r .

Ytbehandlingstekniken har undergått s t o r a förändringar. Från t i d i g a r e täck-målning, där h y v l i n g s f e l e n i v i s s mån kunde döljas genom s p e c k l i n g , har la-s e r i n g la-s t e k n i k e n fått en a l l t la-större u t b r e d n i n g . Denna t e k n i k innebär a t t b e a r b e t n i n g s f e l e n framträder f u l l t s y n l i g a .

T i l l följd av ökade m a t n i n g s h a s t i g h e t e r har e t t sämre h y v l i n g s r e s u l t a t kun-nat r e g i s t r e r a s , d v s b e a r b e t n i n g s f e l e n och därmed urläggskvantiteterna har ökat.

Mål

För a t t kunna anpassa produkterna t i l l kundkraven samt för a t t ävenledes kunna b e d r i v a en a k t i v och m a r k n a d s i n r i k t a d p r o d u k t u t v e c k l i n g e r f o r d r a s kunskaper vad avser moderna p r o d u k t i o n s t e k n o l o g i e r och deras tillämpnings-möjligheter på nya områden. Detta är e t t delmål.

(12)

också u t v e c k l a s i s y f t e a t t kunna möta den ökande konkurrensen på e x p o r t -marknaden.

A r b e t s p l a n

1. Bättre u t n y t t j a n d e av råvaran

- Spec.tekniska problem v i d granbearbetning.

- Minskning av bearbetningstillägget genom förfinad torrsönderdel-n i torrsönderdel-n g s t e k torrsönderdel-n i k och a l t e r torrsönderdel-n a t i v a bearbettorrsönderdel-nitorrsönderdel-ngsmetoder.

2. ökad p r o d u k t i v i t e t

- U t v e c k l i n g av nya b e a r b e t n i n g s t e k n o l o g i e r e l l e r maskinkoncept för 4 - s i d i g a b e a r b e t n i n g s o p e r a t i o n e r .

- U t v e c k l i n g av skärverktyg. Optimering av skärvinklar. U t v e c k l i n g av nya v e r k t y g för p r o f i l p u t s n i n g . Höghastighetsverktyg och s t i f t v e r k -t y g .

3. P r o d u k t u t v e c k l i n g

- U t v e c k l i n g av golvträprodukter.

- U t v e c k l i n g av f l y t a n d e massiva trägolv.

A r b e t e t utförs huvudsakligen under budgetåret 1985/86. Flerårigt p r o j e k t . P r o j e k t e t s o m f a t t n i n g under 1985/86: ca 0,8 manår.

P r o j e k t l e d a r e : Hartwig Blumer.

1:13 TORRVIRKESEMBALLERING

Förutsättningar

Marknaden för s p e c i a l t o r k a d e v a r o r , s n i c k e r i t o r r t v i r k e , ökar och kommer s a n n o l i k t a t t öka i f r a m t i d e n . K r i n g h a n t e r i n g e n för förbrukarindustrierna - a t t b r y t a paket, ströa, t o r k a , s o r t e r a , bunta om och f i n n a avsättning för urlägg - är i många f a l l väsentligt högre än för sågverken.

Man har kunnat k o n s t a t e r a a t t k v a l i t e t e n beträffande torkskador i n t e för-sämrats under åren. Man h a r också kunnat k o n s t a t e r a a t t kraven höjts av många o r s a k e r . De höjda kraven från förbrukarna gäller i ökande grad i n t e bara normala t o r k s k a d o r utan även t o r r l e k e n , man v i l l mer och mer få v i r k e t o r k a t för användning.

Mål

A t t f i n n a den ekonomiskt och t e k n i s k t bästa emballeringen. A t t p r e c i s e r a minimikraven för t r a n s p o r t e r och l a g r i n g av s p e c i a l t o r k a t v i r k e av o l i k a

(13)

än s k e p p n i n g s t o r r t .

A r b e t s p l a n

P r o j e k t e t delas av p r a k t i s k a skäl upp i sex d e l a r : 1. P r o b l e m i n v e n t e r i n g

Leverantörer, speditörer/transportföretag, mottagare. 2. R e g i s t r e r i n g

Mätningar, f o t o g r a f e r i n g , okulärbesiktning, övrigt. 3. Lösningsförslag

U t a r b e t a s med l e d n i n g av 1-2.

4. Försök

E m b a l l e r i n g , h a n t e r i n g , leverans och mottagning av p r o v l e v e r a n s e r , mätningar, dokumentation

5. Utvärdering

Ekonomisk, t e k n i s k , h a n t e r i n g . 6. Rekommendationer

På grundval av 1-5 u t a r b e t a s rekommendationer för företagen vad gäller emballage, h a n t e r i n g , l e v e r a n s e r e t c av s n i c k e r i t o r r t v i r k e .

Flerårigt p r o j e k t . Under 1983/84 har etapp 1 och 2 a v k l a r a t s . Under 1984/85 har etapp 3 och 4 a v s e t t s a t t genomföras men endast t i l l en mindre d e l kun-nat bearbetas p g a mellankommande a r b e t e n . Under 1985/86 kommer därför etapp 3-6 a t t genomföras.

P r o j e k t e t är d e l f i n a n s i e r a t av ramprogrammet. P r o j e k t e t s o m f a t t n i n g under 1985/86: ca 0,4 manår. P r o j e k t l e d a r e : Ingemar Sandqvist.

1:14 UTVECKLING AV TRÄTEKNIKCENTRUMS INDUSTRISERVICE

Förutsättningar

För a t t s t i m u l e r a företagen inom träindustrin a t t u t n y t t j a ny t e k n i k och f o r s k n i n g s r e s u l t a t har TräteknikCentrum s t a r t a t en verksamhet som k a l l a s I n d u s t r i s e r v i c e .

S y f t e t med verksamheten är a t t i p r a k t i s k t i l l a m p b a r form föra u t f o r s k -n i -n g s r e s u l t a t och -ny t e k -n i k t i l l företage-n i-nom träi-ndustri-n. Verksamhete-n o m f a t t a r idag b l a en servicetjänst k r i n g stockinläqgning i sågverk. Denna tjänst baseras huvudsakligen på f o r s k n i n g s r e s u l t a t som kommit fram genom arbeten avseende mätningar av block e f t e r det a t t de sågats i kantsfigen.

(14)

f o r s k n i n g s r e s u l t a t e l l e r i n f o r m a t i o n om ny t e k n i k t i l l d i r e k t p r a k t i s k t tillämpbara produkter och tjänster, exempelvis rådgivningsinsatser e l l e r u t b i l d n i n g s p a k e t i s y f t e a t t e l i m i n e r a en d e l av osäkerheten man känner i n -för ny t e k n i k . En v i k t i g d e l här kommer också a t t vara a t t u t v e c k l a e t t ak-t i v ak-t i n f o r m a ak-t i o n s u ak-t b y ak-t e mellan i n d u s ak-t r i och f o r s k n i n g .

A r b e t s p l a n

Inläggningsmätningen kan ses som e t t första s t e g för sågverken a t t u t n y t t j a f o r s k n i n g s r e s u l t a t . E f t e r j u s t e r i n g av såglinjen kan man bygga på med y t t e r l i g a r e servicetjänster såsom stockklassläggning och utbytesberäkning-ar. Det är med dessa tjänster de s t o r a u t b y t e s v i n s t e r n a kan göras genom op-t i m e r i n g av posop-tningarna i r e s p e k op-t i v e op-timmerklass. V i a r b e op-t a r i e op-t op-t a n op-t a l s t e g där v i börjar med inläggningsmätning som sedan kan följas av s t o c k -klassläggning där u t b y t e t i r e s p e k t i v e timmerklasser maximeras genom a t t p o s t n i n g a r e l l e r klassgränserna j u s t e r a s . På l i k n a n d e sätt kommer v i a t t u t v e c k l a kunskap inom andra områden a l l t eftersom kunskap u t v e c k l a s . Verksamheten avses d r i v a s k o n t i n u e r l i g t .

P r o j e k t e t s o m f a t t n i n g under 1985/86: ca 0,3 manår. P r o j e k t l e d a r e : Stefan Qviberg.

1:16 NY STYRFUNKTION VID BLOCKSÄGNING

Förutsättningar

Ramsågen är en b r a sönderdelningsmaskin. Dock kan p r e c i s i o n e n vad avser märgsågning förbättras genom a t t s i d o k r a f t e r n a på sågtanden minskas. Som e t t r e s u l t a t av d e t t a kan tunnare sågblad användas.

Mål

A t t bättre anpassa ramsågen för kurvsågning (märgsågning) så a t t c e n t r e -r i n g e n av b l o c k e t ske-r i tandgången ( b l o c k e t s v e -r t i k a l a v-ridningscent-rum) v a r v i d b l o c k e t och sågtänderna i n t e utsätts för några s i d o k r a f t e r .

Arbetsplan

Att tillsammans med andra berörda p a r t e r (värdsågverk och maskinleverantö-r e maskinleverantö-r ) söka f i n n a sådana lösningamaskinleverantö-r som u p p f y l l e maskinleverantö-r målet samt e f t e maskinleverantö-r konstmaskinleverantö-ruk- konstruk-t i o n och konstruk-t i l l v e r k n i n g dokumenkonstruk-tera den nya s konstruk-t y r u konstruk-t r u s konstruk-t n i n g e n s preskonstruk-tanda. A r b e t e t utförs under beaktande av:

a t t a r b e t e t begränsas t i l l delningsramar,

(15)

a t t s t y r n i n g av b l o c k e t sker dels framom, dels bakom lösramen, a t t s a m t l i g a v a l s a r i n t e g r e r a s i s t y r n i n g e n av b l o c k e t .

En förbättring av kurvsågningsprecisionen kan dokumenteras genom: e t t ökat u t b y t e ,

en kvalitetsmässigt bättre sågning (fiberföljsammare), en mindre kraftåtgång,

en bättre måttnoggrannhet.

A r b e t e t är avhängigt av när nyutvecklade s t y r f u n k t i o n e r kommer fram, varför p r o j e k t e t s a n n o l i k a s t kommer a t t omfatta två år.

P r o j e k t e t s o m f a t t n i n g under 1985/86: ca 0,4 manår. P r o j e k t l e d a r e : Thomas Asplund.

1:17 SÄGTIMMERSORTERING

Förutsättningar

Gjorda e r f a r e n h e t e r från inläggningsmätningar v i s a r a t t rådande sågtimmer-s o r t e r i n g i n t e kan läggasågtimmer-s t i l l grund för sågtimmer-stockklasågtimmer-ssågtimmer-släggning. En mätning av några sågtimmersorteringars p r e c i s i o n s k u l l e k v a n t i f i e r a vad som kan åstadkommas med dagens t e k n i k . En t e o r e t i s k bedömning av rådande s o r t e r i n g s e k o -nomi kan göras v a r v i d v i n s t e n av en förbättrad p r e c i s i o n kan fastläggas. Sönderdelningsprogram som OPTSAW o c h / e l l e r TT-programmet kan användas.

Mål

P r o j e k t e t s målsättning är a t t fastlägga precisionsnivåerna v i d sågtimmer-s o r t e r i n g sågtimmer-samt påvisågtimmer-sa p o t e n t i a l e n av en ökad p r e c i sågtimmer-s i o n . O l i k a mätkriterier prövas, som toppdiameter och formbestämning. Utvärdering sker med inlägg-ningsmätningar.

Arbetsplan

Barkens påverkan på precisionsnivån bestäms med mätningar hos f o r -s l a g -s v i -s Rockhammar-s Bruk AB där mätningar kan göra-s både på och under bark.

Stockformens påverkan bestäms med mätningar hos förslagsvis Limmareds Skogar AB där SATTs formmätare f i n n s i n s t a l l e r a d och lämpliga konstan-t e r kan faskonstan-tläggas.

Form- och diametermätning under bark kan t e s t a s v i d A l a sågverk med TINA.

Ettårs p r o j e k t , som kan leda t i l l e r f a r e n h e t e r k r i n g s t o c k s o r t e r i n g och som kan v i d a r e u t v e c k l a s inom i n d u s t r i s e r v i c e v e r k s a m h e t e n .

P r o j e k t e t s o m f a t t n i n g under 1985/86: ca 0,3 manår. P r o j e k t l e d a r e : Johan Sederholm.

(16)

1:18 KONTINUERLIG VOLYMUTBYTESMÄTARE

Förutsättningar

Gjorda manuella inläggningsmätningar v i s a r på behovet av k o n t i n u e r l i g a mät-n i mät-n g a r vad gäller stockdimemät-nsiomät-n, s t o c k f o r m och tmät-nläggmät-nimät-ngsdata samt demät-n sågade varans dimensioner. Dessa s t o r h e t e r är väsentliga v i d beräkning av v o l y m s u t b y t e t . T i l l exempel kan s l i t a g e t i m a t n i n g s u t r u s t n i n g a r n a överva-kas. Likaså kan en k o n t i n u e r l i g diameterövervakning b l i möjlig. Som bekant s j u n k e r v o l y m s u t b y t e t med 1 ^ om inläggningsfelet ökar med 1 mm i kant- och delningssåg (se STFI-meddelande s e r i e A n r 6 0 2 ) .

Mål

P r o j e k t e t s målsättning är a t t skapa möjligheter för k o n t i n u e r l i g mätning och 'övervakning av för v o l y m s u t b y t e t väsentliga f a k t o r e r . Dessa f a k t o r e r är stockens s t o r l e k och form, den sågade varans s t o r l e k och form samt de r e l a -t i v a p o s i -t i o n e r som föreligger mellan såg-tand och a r b e -t s s -t y c k e ( s -t o c k och b l o c k ) . En p r o t o t y p för mätning och utvärdering avses t a s fram.

A r b e t s p l a n

Då b l o c k e t s plana y t o r mäts fås underlag för beräkning av stockens form och dimension samt inläggningsprecision i kantsågen. V i d uppmätning av de plana y t o r n a s r e l a t i v a läge i förhållande t i l l sågspåren fås underlag för beräk-n i beräk-n g av delberäk-niberäk-ngssågeberäk-ns iberäk-nläggberäk-niberäk-ngsprecisioberäk-n. De iberäk-nbördes avståberäk-ndeberäk-n mellaberäk-n delningssågens sågspår anger t j o c k l e k e n på v i r k e s s t y c k e n a från d e l n i n g s -sågen. Framtagning av en p r o t o t y p för mätning och utvärdering av nämnda mätstorheter bör göras i samarbete med någon i n s t r u m e n t t i l l v e r k a r e . Pro-j e k t a r b e t e t avser a t t utreda tänkbara mätprinciper samt e f t e r b e s l u t i sam-a r b e t e med någon i n s t r u m e n t t i l l v e r k sam-a r e t i l l v e r k sam-a en p r o t o t y p .

Flerårsprojekt.

P r o j e k t e t s o m f a t t n i n g under 1985/86: ca 0,3 manår. P r o j e k t l e d a r e : Johan Sederholm.

1:19 KONTRAKTSREGLER VID EMBALLERING

Förutsättningar

Vid e m b a l l e r i n g av hyvlade trävaror med h e l t omslutande f o l i e har f u k t s k a -dor (blånad/mögel) emellanåt uppstått e f t e r en v i s s t i d s l a g r i n g , v i l k e t förorsakat r e k l a m a t i o n e r . De bakomvarande orsakerna härtill kan sägas vara kända.

Då emballeringen av de hyvlade trävarorna i n t e b l o t t utgör e t t t r a n s p o r t -och l a g e r s k y d d mellan sågverk/hyvleri -och d e t a l j i s t utan även en a t t r a k t i v

(17)

f u n n i t s anledning för d e t a l j i s t e n a t t avl'agsna den skyddande k r y m p f o l i e n under r e k l a m a t i o n s t i d e n , som kan sträcka s i g från 15 dagar t i l l 3 månader. När k o n d i t i o n s f e l e t upptäcks långt e f t e r r e k l a m a t i o n s t i d e n har därför sak-l i g grund för anmärkningar i n t e föresak-legat.

Mål

A t t t a fram e t t r e l e v a n t t e k n i s k t underlag för nya k o n t r a k t s r e g l e r vad gäl-l e r e m b a gäl-l gäl-l e r i n g av hyvgäl-lade trävaror e n gäl-l i g t ovan. S a n n o gäl-l i k t kommer dessa k o n t r a k t s r e g l e r a t t s k i l j a s i g från nu allmänt gällande r e g l e r , för såväl sågat som h y v l a t v i r k e .

A r b e t s p l a n

A t t genom i n t e r v j u e r och fältstudier söka d e t ovan angivna behövliga t e k -n i s k a u -n d e r l a g e t .

A r b e t e t har högsta p r i o r i t e t och s k a l l utföras under augusti-september un-der 1985/86.

P r o j e k t e t s o m f a t t n i n g under 1985/86: ca 0,1 manår. P r o j e k t l e d a r e ! Ingemar Sandqvist.

(18)

STYRGRUPP 3 TORKNING, LAGRING, ENERGI

3:3 ENERGIBESPARING VID VIRKESTORKNING

Förutsättningar

En v i r k e s t o r k förbrukar den mesta e n e r g i n som produceras v i d e t t sågverk. En energibesparande i n s a t s på v i r k e s t o r k a r n a ger därför s t o r a energibespar i n g a energibespar . Den v a n l i g a s t e u t energibespar u s t n i n g e n föenergibespar väenergibesparmeåteenergibesparvinning föenergibespar v a n d energibespar i n g s t o energibespar -kar är plåtvärmeväxlare ( c a 20 % e n e r g i b e s p a r i n g ) .

Torkgruppen v i d TräteknikCentrum har undersökt både en v a n d r i n g s t o r k (STU-f i n a n s i e r a t ) och en kammartork (TräteknikCentrums ramprogram) med värme-pump. Båda anläggningarna är av s k i n d i r e k t verkande system.

Undersökningarna är genomförda och a v r a p p o r t e r i n g e n har påbörjats.

Mål

Slutföra utvärderingarna för vandrings- r e s p e k t i v e kammartork med värmepump av s k " i n d i r e k t verkande system". För jämförelse även införskaffa u p p g i f -t e r från e -t -t d i r e k -t v e r k a n d e sys-tem.

A r b e t s p l a n

Utvärdering och färdigställande av två r a p p o r t e r .

Utvärdera och sammanställa d r i f t s d a t a för värmpump med d i r e k t v e r k a n d e sys-tem. A v s l u t a s under budgetåret 1985/86. P r o j e k t e t s o m f a t t n i n g under 1985/86: ca 0,2 manår. P r o j e k t l e d a r e : B o r i s Häjek. 3:4 INSTRUMENT FÖR VIRKESTORKNING Förutsättningar

En s t o r d e l av torkningsskadorna beror på svårigheterna a t t mäta/bearbeta t o r k n i n g s k l i m a t e t och t o r k n i n g s r e s u l t a t e t . A r b e t e t med en ny t y p av f u k t -kvotsmätare och en klimatuppföljare har i samarbete med e l e k t r o n i k f i r m o r nu pågått under två år. E f t e r en g r u n d l i g provning av fuktkvotsmätaren har denna ändrats på e t t f l e r t a l p u n k t e r .

I p r o j e k t e t ingår även framtagning av r e s i s t a n s - f u k t k v o t s k u r v o r för svensk gran och f u r u .

(19)

Även provning och utvärdering av en ny f u k t i g h e t s g i v a r e pågår sedan förra året.

Mål

Framtagning av färdigutvecklad p r o t o t y p av ny fuktkvotsmätare och k l i m a t -uppföl j a r e .

Utvärdering av nya l u f t f u k t i g h e t s g i v a r e , slungpsykrometrar, l u f t f u k t i g h e t s -mätare.

Framtagning av sambandet f u k t k v o t - r e s i s t a n s (och k o n d u k t i v i t e t ) för svenskt f u r u - och granträ.

A r b e t s p l a n

F o r t s a t t p r a k t i s k u t p r o v n i n g av den nya fuktkvotsmätaren, klimatuppföljaren och l u f t f u k t i g h e t s g i v a r e n .

Utvärdering av mätinstrument för torkskötare.

Arbetet utförs i samverkan med torkkonsulentverksamheten v i d Träteknik-Centrum. Fortlöpande p r o j e k t . P r o j e k t e t s o m f a t t n i n g under 1985/86: ca 0,5 manår. P r o j e k t l e d a r e ; Ove Söderström. 3;5 STYRNINGSMETODIK FÖR VIRKESTORKAR Förutsättningar

En d e t a l j e r a d och f y s i k a l i s k t k o r r e k t analys av torkningsförloppet i trä med dess k o p p l i n g t i l l träets r e o l o g i s k a förändringar under torkningen är t r o l i g e n i n t e p r a k t i s k t genomförbar. En r a t i o n e l l s t y r n i n g av torkningen måste därför baseras på i d e a l i s e r a d e modeller av d e t torkande träet, som får prövas e m p i r i s k t .

Den e n k l a s t e modell man kan tänka s i g b e s k r i v e r torkningen som en endimen-s i o n e l l d i f f u endimen-s i o n endimen-s p r o c e endimen-s endimen-s med under t o r k n i n g e n oförändrad d i f f u endimen-s i v i t e t . En sådan modell har ingående t e s t a t s i TräteknikCentrums mobila v i r k e s t o r k och v i d p r a k t i s k d r i f t v i d e t t större sågverk. Modellen har därvid v i s a t s i g lämpad a t t läggas t i l l grund för s t y r n i n g av en kammartork för t o r k n i n g av f u r u och gran ned t i l l ca 12 % f u k t k v o t . V i d t o r k n i n g t i l l lägre f u k t k v o t e r b l i r t o r k n i n g s t i d e n längre än vad modellen ger, möjligen därför a t t den spänningsomvändning som inträder v i d 11 & 12 ^ f u k t k v o t g e r en förändrad d i f f u s i v i t e t som följd.

Av denna och andra orsaker är e t t u t v i d g a t studium av denna modell önsk-värd, v i l k e t lämpligen kan ske genom d a t o r s i m u l e r i n g a r med därtill knutna p r a k t i s k a p r o v n i n g a r .

(20)

Andra a k t u e l l a problem är:

Studium av d e t spektrum av torkningsscheman som uppträder i kammartor-kar v i d s t o r a blåsdjup och dess konsekvenser för torkningsskador och t o r k n i n g s t i d .

Studium av d e t instationära torkningsförlopp som inträder i en längd-c i r k u l a t i o n s t o r k v i d o l i k a störningar i en jämn olängd-ch e n h e t l i g s a t s n i n g i a v s i k t a t t möjliggöra en d a t o r s t y r n i n g av t o r k a r n a , som baseras på i n -f o r m a t i o n e r -från sågningen.

E v e n t u e l l t e r f o r d e r l i g a k o m p l e t t e r i n g a r av modellen v i d t o r k n i n g av andra träslag än f u r u och gran.

Mål

A t t möjliggöra en ekonomiskt optimerad v i r k e s t o r k n i n g v i d sågverk och s n i c k e r i i n d u s t r i e r i o l i k a t y p e r av torkanläggningar genom införande av lämplig s y s t e m a t i k i s t y r n i n g s m e t o d i k e n på bas av en s l u t g i l t i g t utprovad d i f f u s i o n s m o d e l l för t o r k n i n g e n .

A r b e t s p l a n

Det ar i n t e möjligt a t t i förväg ange en t i d s p l a n för p r o j e k t e t s genomfö-rande, d e l s emedan d e t a n t a l torkningsförsök som e r f o r d r a s b l i r beroende av v i l k a r e s u l t a t man uppnår på bas av o l i k a d a t o r s i m u l e r i n g a r , dels på a t t

sepa.i

f o r d e r l i g . En successiv a v r a p p o r t e r i n g kommer a t t ske. Fortlöpande p r o j e k t .

P r o j e k t e t s o m f a t t n i n g under 1985/86: ca 1,5 manår. P r o j e k t l e d a r e : Ove Söderström.

3:6 FÄRDIGSTÄLLANDE AV TRÄMÖGEL ETAPP I I

Förutsättningar

Under 1983 har Arbetarskyddsfonden (ASF) a v s a t t medel för grundforskning inom trämögelområdet. Denna f o r s k n i n g har sedan l e g a t t i l l grund för en allmän handledning mot trämögeltillväxt v i d sågverken. Under hösten 1985 kommer en handledning a t t t a s fram för åtgärder v i d v i r k e s t o r k n i n g (ASF-f i n a n s i e r a t ) .

Medlen a t t färdigställa en dokumentation av g r u n d f o r s k n i n g s r e s u l t a t e n har e j v a r i t tillräckliga.

(21)

Mål

Dokumentation av g r u n d f o r s k n i n g s r e s u l t a t e n för Trämögel Etapp I I

A r b e t s p l a n

Slutföra sammanställningen av mätdata för Trämögel Etapp I I . A r b e t e t a v s l u t a s 1985.

P r o j e k t e t s o m f a t t n i n g under 1985/86: ca 0,1 manår. P r o j e k t l e d a r e : Björn Esping.

(22)

STYRGRUPP 4 MILJÖ SÅGVERK

4:3 FÖRPROJEKT OCH ANSÖKNINGAR

Förutsättningar

Ramprogrammedel används för förstudier/förberedelser för några p r o j e k t , som sedan genomförs med externa medel. Det är 2 av nedanstående 5 p r o j e k t man s k a l l satsa på. Beslut f a t t a s senare om v i l k a .

1. I n t r o d u k t i o n av konsulentverksamhet inom v e n t i l a t i o n och miljö. 2. Åtgärder mot arbetsskador - p r a k t i s k tillämpning - förstudie.

3. Förslitningsskador inom sågverksindustrin - uppföljning av enkät t i l l FHV-centraler - förstudie.

4. Kemiska p r o d u k t e r inom sågverksindustrin - r e v i d e r i n g av s k r i f t e n "Kemiska p r o d u k t e r " samt framtagning av underlag för " H a n t e r i n g s a n v i s -n i -n g a r " .

5. B r a n d s k a d e s t a t i s t i k - genomgång av m a t e r i a l beträffande brand i såg-verk - för utarbetande av åtgärdsinriktat p r o j e k t - förstudie. P r o j e k t e t s o m f a t t n i n g under 1985/86: ca 0,2 manår.

4:4 TORKKONSULENTVERKSAMHET INOM TRÄTORKNINGSOMRÄDET

Förutsättningar

Vid sågverken börjar man a l l t m e r a t t få i n s i k t i d e t nödvändiga med konk r e t a och p r a konk t i s konk a åtgärder mot trämögel i samband med v i r konk e s t o r konk n i n g . I n -t r e s s e -t k r i n g å-tgärdsarbe-te-t har markan-t öka-t och ef-terfrågan på konsulen-t- konsulent-verksamheten är mycket s t o r . Detta är lättförståeligt eftersom de a k t u e l l a åtgärderna även innebär en kvalitetshöjning av t o r k n i n g s r e s u l t a t e t som hel-h e t .

Mål

A t t genom uppsökande verksamhet v i d o l i k a sågverk med trämögelproblem v i d v i r k e s t o r k n i n g utforma lämpliga åtgärder för a t t problemen ska e l i m i n e r a s och t o r k n i n g s k v a l i t e t e n förbättras.

A r b e t s p l a n

1. T e l e f o n k o n s u l t a t i o n

Många företag med problem får första kontakten med konsulentverksamhe-ten genom t e l e f o n s a m t a l t i l l torkgruppen. Smärre problem e l l e r frågor kan lösas redan här.

(23)

2. Temadagar

Genom medverkan av torkgruppen i de temadagar som planeras k r i n g trämögel kan problemen v i d v i r k e s t o r k n i n g d i s k u t e r a s med o l i k a p e r s o n a l -k a t e g o r i e r inom branschen. En temadag för tor-kleverantörer planeras under verksamhetsåret.

3. U t b i l d n i n g av t o r k k o n s u l e n t

Den u t b i l d n i n g som s t a r t a d e under förra verksamhetsåret fortsätter d e l v i s under p e r i o d e n .

4. Uppsökande verksamhet

En ökad efterfrågan har n o t e r a t s och denna verksamhet ska om möjligt i n t e n s i f i e r a s under p e r i o d e n .

5. Agärder mot trämögel i v i r k e s t o r k a r

Under perioden kommer e t t u t k a s t t i l l en p r a k t i s k handledning för und-vikande av trämögel i v i r k e s t o r k a r a t t u t a r b e t a s .

P r o j e k t e t d e l f i n a n s i e r a s av Arbetarskyddsfonden och s t y r g r u p p 4.

P r o j e k t e t s t a r t a d e under våren 1983 och beräknas vara a v s l u t a t t i l l hösten 1986.

P r o j e k t e t s o m f a t t n i n g under 1985/86: ca 0,3 manår. P r o j e k t l e d a r e : Anders Söderqvist.

(24)

STYRGRUPP 5 TRÄMATERIALTEKNIK

5:5 ERFARENHETER AV B-IMPREGNERADE FÖNSTER

Förutsättningar

Under innevarande år har y t t e r l i g a r e prov t a g i t s u r vakuumimpregnerade fönster för analys av n e d b r y t n i n g av t r i b u t y l t e n n o x i d , TBTO (den a k t i v a f u n g i c i d e n i vakuumimpregneringsmedel), som en uppföljning av t i d i g a r e g j o r d a a n a l y s e r . Dessutom har impregnerade och oimpregnerade fönster ur samma f a s t i g h e t i n s p e k t e r a t s med hänsyn t i l l f u k t k v o t och rötskador.

Adresser t i l l e t t a n t a l f a s t i g h e t e r med ca 10 år gamla vakuumimpregnerade fönster har t a g i t s fram. Dessa fönster s k a l l i n s p e k t e r a s .

Mål

En bedömning av vakuumimpregneringens inverkan på fönstrens livslängd.

A r b e t s p l a n

Det f o r t s a t t a a r b e t e t s k u l l e i n n e f a t t a kompletterande i n s p e k t i o n e r samt sammanställning av försöksresultat och r a p p o r t s k r i v n i n g .

A r b e t e t planeras slutföras under 1985/86.

P r o j e k t e t s o m f a t t n i n g under 1985/86: ca 0,1 manår. P r o j e k t l e d a r e : Marie-Louise Edlund.

(25)

5:6 "C-IMPREGNERING• AV GRAN. PROVNING AV ANVÄNDNINGSMÖJLIGHETER

Förutsättningar

Man v e t e j i v i l k e n grad en y t l i g impregnering förlänger livslängden hos g r a n v i r k e i o l i k a användningssituationer. Osäkerheten är också s t o r beträf-fande deformationsbenägenhet hos gran v i d t o r k n i n g e n e f t e r impregnering och v i d själva användningen i o l i k a k o n s t r u k t i o n e r .

Mål

A t t bestämma livslängd och f u n k t i o n s d u g l i g h e t hos g r a n v i r k e v i d o l i k a an-vändningar där v i s s a rötrisker föreligger, men där förhoppningsvis e t t be-gränsat rötskydd är tillräckligt. A v s i k t e n är a t t a r b e t e t i f r a m t i d e n s k a l l

leda t i l l en impregneringsstandard som är anpassad för gran.

Arbetsplan

1. A t t följa upp beständighet, rörelser, s p r i c k b i l d n i n g e t c av g r a n v i r k e i o l i k a användningssituationer. For närvarande t e s t a s användning av gran t i l l fönster och t r a l l a r . Försöken med gran t i l l fönster har dock h i t -t i l l s v a r i -t begränsade -t i l l -t e s -t e r där föns-terhörn har v a r i -t u -t s a -t -t a för upprepade b e f u k t n i n g s - och t o r k n i n g s c y k l e r i e t t växthus. Under 1985/86 t e s t a s g r a n v i r k e även i fönster i n s i t u , d v s v i d v a n l i g a driftsförhållanden. Även användning av gran i trädgårdsmöbler t e s t a s . 2. Lämpligheten av " i n c i s i n g " som metod a t t förbättra inträngning t e s t a s . 3. Temadag om granimpregnering.

4. Följa upp e f f e k t i v i t e t e n av b e f i n t l i g a granimpregneringar. P r o j e k t e t är flerårigt.

P r o j e k t e t s o m f a t t n i n g under 1985/86: ca 0,2 manår. P r o j e k t l e d a r e : J u l i u s B o u t e l j e .

5:7 ANALYS AV TRÄETS NATURLIGA FÖRSVAR MOT MIKROORGANISMER

Förutsättningar

Det f i n n s e t t betydande a n t a l mögelhämmande medel tillgängliga för t i l l s a t s t i l l träoljor, l a s y r e r , målningsfärger m m. E f f e k t e n hos dessa, framför a l l t långtidseffekten, är otillfredsställande och d e t föreligger e t t k l a r t behov av bättre och u r miljösynpunkt acceptabla p r e p a r a t .

Vissa trämaterial, t ex furans kärnved, har en betydande r e s i s t e n s mot mikroorganismer. Detta b e r o r på n a t u r l i g a f u n g i c i d e r . Resistensen hos t ex f u rans kärnved anses bero på förekomsten av f e n o l i s k a ämnen, främst p i n o s y l

(26)

v i n och dess monometyleter. En h e l d e l arbete har redan l a g t s ned på i d e n -t i f i e r i n g och provning av dessa subs-tanser, men samspele-t mellan -träe-ts na-t u r l i g a försvarssubsna-tanser förefaller i n na-t e kända.

Mål

Genom en ökad förståelse för träs n a t u r l i g a försvarsmekanismer b i d r a t i l l u t v e c k l i n g e n av e f f e k t i v a r e och ur miljösynpunkt acceptabla p r e p a r a t .

A r b e t s p l a n

1. Genom l i t t e r a t u r s t u d i e r i samarbete med I n s t i t u t i o n e n för v i r k e s l a r a , SLU, utvärdera d e t arbete som h i t t i l l s n e d l a g t s i n t e r n a t i o n e l l t på a t t förstå träets n a t u r l i g a försvarssystem. S k r i v n i n g av r a p p o r t .

2. Orienterande e x t r a k t i o n s - och fraktioneringsförsök för a t t få en upp-f a t t n i n g om möjligheterna a t t y t t e r l i g a r e kartlägga r e s i s t e n t a trä-slags f u n g i c i d s y s t e m , t ex hos furukärnved.

3. Vid skador på levande träd avsöndras kåda, som skyddar mot b i o l o g i s k a angrepp. Orienterande fraktioneringsförsök s k a l l utföras. Bedömning av möjligheterna a t t kartlägga verksamma k e m i k a l i e r .

4. Om l i t t e r a t u r s t u d i e n samt o r i e n t e r a n d e e x t r a k t i o n s och f r a k t i o n e -ringsförsök g e r p o s i t i v t r e s u l t a t u t a r b e t a s i samarbete med SLU en plan för f o r t s a t t a r b e t e .

Föreslagen l i t t e r a t u r s t u d i e med o r i e n t e r a n d e försök planeras a v s l u t a s under 85/86. E v e n t u e l l t f o r t s a t t arbete uppskattas omfatta två budgetår. Finan-s i e l l t Finan-stöd för d e t t a kommer a t t Finan-sökaFinan-s e x t e r n t ( t ex BFR, STU).

P r o j e k t e t s o m f a t t n i n g under 1985/86: ca 0,2 manår. P r o j e k t l e d a r e : G u n i l l a Svensson.

5:8 JÄMFÖRANDE PROVNING AV TRÄ0L30R

Förutsättningar

Under 83/84 har p r o j e k t e t p l a n e r a t s och påbörjats. De u r s p r u n g l i g a planerna har fått r e v i d e r a s för a t t provningarna och p r o v n i n g s r e s u l t a t e n s k a l l

accepteras av såväl färgindustrin som träindustrin.

Mål

(27)

A r b e t s p l a n

A r b e t e t , som o m f a t t a r uppsågning av p r o v m a t e r i a l , impregnering, behandling med o l j o r , åldring e n l i g t o l i k a metoder samt utvärdering av vattenavvisande e f f e k t , g l a n s , kulör och s p r i c k b i l d n i n g , utförs såväl på v i d Träteknik-Centrum i Stockholm som i Skellefteå, som på Nordiska I n s t i t u t e t för Färg-f o r s k n i n g ( N I F ) , H?$rsholm, och Statens P r o v n i n g s a n s t a l t , Borås.

A l l p r o j e k t p l a n e r i n g och samordning sker från TräteknikCentrum, Stockholm. P r o j e k t e t s k a l l vara slutfört 1987-06-30.

P r o j e k t e t s o m f a t t n i n g under 1985/86: ca 0,1 manår. P r o j e k t l e d a r e : Göran Hagglund.

5:9 TRÄMATERIALETS KEMISKA OCH BIOLOGISKA NEDBRYTNING UNDER EN MÄL-NINGSFÄRG

Förutsättningar

Mycket a r b e t e har l a g t s ned på s t u d i e r av omålade träytors n e d b r y t n i n g , framför a l l t t i l l följd av s o l l j u s e t . Under senare Sr har Roy M i l l e r , Princes Risborough L a b o r a t o r y , England, s t u d e r a t d e t t a fenomen ingående. Det förefaller nu h e l t k l a r l a g t a t t l j u s n e d b r y t n i n g av träytan är huvudor-sak t i l l k l a r l a c k e r s mycket dåliga beständighet på trä utomhus.

Mycket t y d e r på a t t även träytan under en pigmenterad målningsfärg b r y t s ned och a t t d e t t a är en av orsakerna t i l l a t t målningsfärger förlorar s i n vidhäftning v i d u n d e r l a g e t . Här kan d e t dock i n t e vara fråga om l j u s n e d -b r y t n i n g eftersom s o l e n e r g i n i n t e förmår tränga igenom färgskiktet. Sanno-l i k t är d e t fråga om b i o Sanno-l o g i s k e Sanno-l Sanno-l e r kemisk n e d b r y t n i n g e Sanno-l Sanno-l e r en kombina-t i o n av dessa. En hypokombina-tes är a kombina-t kombina-t sura n e d b r y kombina-t n i n g s p r o d u k kombina-t e r (orsakade av s o l l j u s e t ) från målningsfärgen a l t e r n a t i v t sura substanser ( s v a v e l d i o x i d , kväveoxider m m) i miljön m i g r e r a r i n i träunderlaget och där k a t a l y s e r a r en h y d r o l y t i s k n e d b r y t n i n g av träsubstansen.

Under 1984/85 har o l i k a metoder för p r o v n i n g av hållfastheten i träytan un-der en mfilningsfärg s t u d e r a t s .

Mål

Målningssystem för trä utomhus med bättre beständighet

A r b e t s p l a n

1. Undersöka hållfastheten hos träytor under några v a n l i g a t y p e r av mål-ningsfärger e f t e r åldring.

2. I d e n t i f i e r i n g av sura n e d b r y t n i n g s p r o d u k t e r i färgskiktet och träytan genom pHbestämning e l l e r g a s k r o m o t o g r a f i på e x t r a k t från åldrade y t -s k i k t .

(28)

3. Om det v i s a r s i g s a n n o l i k t a t t sura n e d b r y t n i n g s p r o d u k t e r från mål-n i mål-n g s f i l m e mål-n m m b i d r a r t i l l träytamål-ns mål-n e d b r y t mål-n i mål-n g umål-ndersöks o l i k a möj-l i g h e t e r a t t b u f f r a träet, t ex med a möj-l k a möj-l i s k a s a möj-l t e r som timöj-lmöj-lsätts grundfärgen.

P r o j e k t e t förutses pågå under y t t e r l i g a r e 2-3 år. A r b e t e t är en d e l av en planerad g r u n d l i g s t u d i e av trämaterialets n e d b r y t n i n g under målnings-färger. Anslag för d e t t a kommer a t t sökas från s t y r g r u p p e n .

P r o j e k t e t s o m f a t t n i n g under 1985/86: ca 0,2 manår. P r o j e k t l e d a r e : Ingvar Johansson.

5:10 FÖRSEGLING AV KVISTAR, KÄDUTFLYTNING

Förutsättningar

Gula genomslag och kådflytning v i d k v i s t a r på ytbehandlade f a s a d s n i c k e r i e r är missprydande. Dessa f e l har t i d i g a r e a c c e p t e r a t s v i d en s l u t b e s i k t n i n g , men ändrade r e g l e r kommer a t t medföra a t t de måste åtgärdas. Gula genomslag beror på a t t h a r t s a r p e n e t r e r a r målningsfilmen. Problemet med genomslag v i d k v i s t a r har accentuerats på senare Sr d e l s genom ökad användning av l j u s a kulörer ( v i t t och g u l t ) , d e l s därför a t t a l l t f l e r fönster impregneras i lösningsmedelsbaserade B-impregneringsmedel. Lösningsmedlet ökar utlösning-en av h a r t s . Tutlösning-endutlösning-ensutlösning-en t i l l gutlösning-enomslag är l i k a s t o r på a l k y d - som på akry-latfärg.

T i d i g a r e tillämpades t e k n i k e n a t t måla v a r j e k v i s t med s c h e l l a c k , men d e t t a förfarande är tidskrävande och kostsamt.

Under senare år har även problem med kådflytning på k v i s t r e n a y t o r e f t e r B-impregnering b l i v i t besvärande för f l e r a snickeriföretag.

Mål

Finna medel för a t t förhindra gula genomslag och kådflytning v i d k v i s t a r r e s p e k t i v e kådflytning e f t e r B-impregnering samt metoder a t t tillföra dessa medel.

A r b e t s p l a n

A r b e t e t har påbörjats under 1984/85.

I USA marknadsförs s k " s t a i n - b l o c k i n g p r i m e r s " som förhindrar genomslag, första hand kommer dessa primers e f f e k t a t t studeras.

Andra metoder som s k u l l e kunna tillämpas om de amerikanska grundfärgerna i n t e s k u l l e v i s a s i g e f f e k t i v a på f u r u och gran är:

a) T i l l s a t s t i l l B-impregneringsmedlen av s i c k a t i v / a c c e l e r a t o r e r som nor-malt används för bindemedel och l a c k e r för tvärbindning av kådans omättade föreningar och därmed höja dess v i s k o s i t e t .

(29)

b) T i l l s a t s av basiska bariumföreningar t i l l grundfärgen för utfällning av h a r t s s y r o r .

c) Komplexbildare ( t ex EDTA). d) O x i d a t i o n med väteperoxid.

A r b e t e t beräknas pågå under y t t e r l i g a r e e t t budgetår. P r o j e k t e t f i n a n s i e r a s även av s t y r g r u p p 16 Fönster.

P r o j e k t e t s o m f a t t n i n g under 1985/86: ca 0,1 manår. P r o j e k t l e d a r e : Göran Hägglund.

5:11 INTRODUKTION AV KEMISK TRÄFÖRÄDLING - INDUSTRIKONTAKTER

Förutsättningar

E t t f l e r t a l metoder för kemisk förädling, i första hand hårdgörning och d i -m e n s i o n s s t a b i l i s e r i n g , av trä har utvärderats i e t t t i d i g a r e arbete i sa-m- sam-arbete med K e m i i n f o r m a t i o n AB. Några av dessa metoder tillämpas utomlands. I första hand har v i försökt f i n n a en tillämpning i Sverige för dimensions-s t a b i l i dimensions-s e r i n g och hårdgörning med f u r f u r y l a l k o h o l m e t o d e n . Y t t e r l i g a r e an-strängningar a t t föra u t i n f o r m a t i o n om möjligheterna med kemisk träföräd-l i n g pträföräd-laneras under 1985/86.

A r b e t e t har försvårats av de begränsade möjligheter f o r s k a r n a h i t t i l l s h a f t a t t d i r e k t v i d företagen studera materialproblem med tänkbar kemisk lös-n i lös-n g .

Mål

ökad tillämpning av kemisk träförädling inom den svenska träindustrin.

Arbetsplan

1. F o r t s a t t i n f o r m a t i o n om möjligheterna a t t med hårdgörning/stabilise-r i n g höja k v a l i t e t e n hos svenska thårdgörning/stabilise-räslag.

2. Genom i n d u s t r i k o n t a k t e r i d e n t i f i e r a m a t e r i a l p r o b l e m , som kan lösas med lämplig kemisk b e h a n d l i n g .

3. Orienterande försök i samverkan med lämpliga träindustriföretag. P r o j e k t e t planeras pågå under en 5-årsperiod.

P r o j e k t e t s o m f a t t n i n g under 1985/86: ca 0,2 manår. P r o j e k t l e d a r e : Ingvar Johansson.

(30)

5:12 UTVÄRDERING AV FUKTDYNAMIKEN HOS FÖR NÄRVARANDE ANVÄNDA YTBEHAND-LINGSSYSTEM FÖR TRÄ UTOMHUS MED DATORTOMOGRAFI

Förutsättningar

Mycket tyder på a t t de ytbehandlingssystem som för närvarande används för trä i utomhusanvändning (framför a l l t f a s a d s n i c k e r i e r ) e j är likvärdiga när det gäller förmågan a t t förhindra långvarig u p p f u k t n i n g av trämaterialet. Röta, som e f t e r r e l a t i v t k o r t t i d uppstått i y t t e r p a n e l e r , fönster m m h a r b l a s k y l l t s på olämpliga färger och l a s y r e r . En avsevärd osäkerhet råder även i f a c k k r e t s a r om h u r u v i d a en målningsfärg s k a l l ha låg e l l e r hög p e r -m e a b i l i t e t för v a t t e n (ånga r e s p e k t i v e vätskefor-m).

Vid TräteknikCentrum har n y l i g e n v i s a t s a t t d a t o r t o m o g r a f i s k a l l kunna u t -vecklas t i l l e t t e f f e k t i v t instrument för a t t på e t t i c k e förstörande sätt följa u p p f u k t n i n g / u t t o r k n i n g av trä. E t t rätlinjigt samband mellan f u k t k v o t och röntgendämpning har påvisats både över och under fibermättnadspunkten. Det förefaller möjligt a t t över tvärsnittet av e t t p r o v s t y c k e mäta f u k t k v o -ten inom små ytelement ( 2 x 2 mm) med en noggrannhet av en f u k t k v o t s e n h e t . Metodutvecklingen f i n a n s i e r a s av Statens Råd för Byggnadsforskning (BFR) och STU.

Mål

Klarlägga hur o l i k a för närvarande använda ytbehandlingssystem påverkar^^ u p p f u k t n i n g / u t t o r k n i n g av u t o m h u s s n i c k e r i e r och därefter anvisa vägar för u t v e c k l i n g av u r fuktsynpunkt förbättrade ytbehandlingssystem.

Arbetsplan

1. E t t e n h e t l i g t trämaterial av f u r u r e s p e k t i v e gran ytbehandlas med e t t t i o t a l r e p r e s e n t a t i v a ytbehandlingssystem.

2. Uppfuktnings-/uttorkningsförloppet följs med d a t o r t o m o g r a f i hos nybehandlat m a t e r i a l r e s p e k t i v e hos samma m a t e r i a l e f t e r n a t u r l i g r e s p e k t i -ve accelererad åldring.

3. Fuktdynamiken hos trä med o l i k a ytbehandlingssystem analyseras. P r o j e k t e t beräknas pågå under en treårsperiod och f i n a n s i e r a s av Sg 5 och Sg 16, Fönster.

P r o j e k t e t s o m f a t t n i n g under 1985/86: ca 0,2 manår. P r o j e k t l e d a r e : Jan E k s t e d t .

(31)

5:13 ÄNDTRÄFÖRSEGLING AV FASADSNICKERIER Förutsättningar

Betydelsen av ändträförsegling av u t o m h u s s n i c k e r i e r , framför a l l t av f u r u där s p l i n t v e d s a n d e l e n är hög, framstår a l l t k l a r a r e e f t e r senare års arbete v i d PRL i England samt v i d TräteknikCentrum och Nordiska Färgforsknings-i n s t Färgforsknings-i t u t e t . 12 system för ändträförseglFärgforsknings-ing har utvärderats v Färgforsknings-i d TräteknFärgforsknings-ik- Träteknik-Centrum i n n e f a t t a n d e både penetrerande o l j o r och f i l m b i l d a n d e medel. Resul-t a Resul-t e Resul-t Resul-tyder på a Resul-t Resul-t peneResul-trerande sysResul-tem bör efResul-tersResul-trävas för a Resul-t Resul-t säkersResul-tälla en god långtidseffekt.

Mål

U t a r b e t a p r a k t i s k t användbara ändträförseglingssystem för fönstersnickerier r e s p e k t i v e y t t e r p a n e l e r samt i f u l l skala utvärdera några av dessa " i n s i t u " .

A r b e t s p l a n

1. F o r t s a t t arbete med penetrerande ändträförseglingssystem, både l a c k n a f t a och vattenbaserade. Utvärdering av v a t t e n a b s o r p t i o n e n i l a b o r a -torieförsök.

2. Utarbeta lämpliga produktanpassade appliceringsmetoder för dessa sys-tem.

3. Utvärdering av de t r e i n t r e s s a n t a s t e systemen " i n s i t u " . Fönster r e s -p e k t i v e y t t e r -p a n e l e r .

P r o j e k t e t beräknas pågå under t r e år.

P r o j e k t e t s o m f a t t n i n g under 1985/86: ca 0,2 manår. P r o j e k t l e d a r e : Jan Ekstedt.

(32)

STYRGRUPP 6 TRÄVARUKLASSIFICERING

6:3 KONSTRUKTIONSVIRKE - NORMER, STANDARDER OCH ALLMÄN BEVAKNING

Förutsättningar

På många håll i Europa är nya s o r t e r i n g s r e g l e r för k o n s t r u k t i o n s v i r k e under d i s k u s s i o n . Dessutom r e v i d e r a s byggnormerna, v i l k e t kan medföra konsekven-ser för träanvändningen t o t a l t e l l e r för v a l e t mellan o l i k a träslags- och hållfasthetsklasskombinationer. S a m t i d i g t är konkurrensen på exportmarkna-den hård mellan n o r d i s k t och nordamerikanskt v i r k e där såväl

sorteringsme-toder som virkesegenskaper s k i l j e r s i g åt.

Mål

A t t bevaka och i möjligaste mån påverka a t t nya s o r t e r i n g s r e g l e r och normer utformas så a t t svenskt v i r k e i n t e missgynnas.

A r b e t s p l a n

Exempel på a k t u e l l a områden

Pågående holländskt a r b e t e med k l a s s i f i c e r i n g av sågat v i r k e . Franska s o r t e r i n g s r e g l e r .

Nordamerikanska s o r t e r i n g s r e g l e r och bedömning av virkesegenskaper. Löpande översyn och f a k t a i n s a m l i n g för s o r t e r i n g s r e g l e r .

S l u t r a p p o r t e r i n g av B - v i r k e s p r o j e k t e t . Fortlöpande p r o j e k t .

P r o j e k t e t s o m f a t t n i n g under 1985/86: ca 0,4 manår. P r o j e k t l e d a r e : Jan B r u n d i n .

6:4 NYANSERAD VÄRDERING AV KONSTRUKTIONSVIRKES EGENSKAPER

Förutsättningar

Vid t r a d i t i o n e l l d i m e n s i o n e r i n g av böjbelastat k o n s t r u k t i o n s v i r k e förut-sätter man a t t plankans bärförmåga är k o n s t a n t utmed plankans längd och li-ka med bärförmågan i dess svagaste d e l . En nyanserad dimensionering e n l i g t s a n n o l i k h e t s t e o r e t i s k metod kräver kunskap om h u r plankans bärförmåga va-r i e va-r a va-r i längdva-riktningen. Se v i d a va-r e STFIs tva-rätekniska fova-rskningspva-rogva-ram 1983/84, p r o j e k t 6:4.

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :