LIU-IEI-FIL-G--11/00778--SE
Momskrav för ideella idrottsföreningar
en studie om hur EU:s momsdirektiv kan komma att påverka Sveriges
ideella idrottsföreningar
VAT Requirements for Non-Profit Sports Associations
a study on how the EU’s VAT directive could affect Sweden’s non-profit sports associations
Stine Esters Andersson
Karin Sjöqvist
Vårterminen 2011
Handledare Simon Lundh
Företagsekonomi 3 mot redovisning - uppsats
Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling
Sammandrag
Titel: Momskrav för ideella idrottsföreningar -‐ en studie om hur EU:s momsdirektiv kan komma att påverka Sveriges ideella idrottsföreningar
Författare: Stine Esters Andersson & Karin Sjöqvist
Handledare: Simon Lundh
Institution: Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling
Lärosäte: Linköpings universitet
Kurs: Företagsekonomi 3 mot redovisning – uppsatsarbete
Syfte: Vi ämnar att i denna uppsats undersöka hur ideella idrottsföreningar påverkas av de nya bestämmelserna från EU om att även ideella föreningar ska betala och redovisa moms.
Metod: Undersökningen har genomförts genom en enkätundersökning som har skickats ut till vissa utvalda ideella idrottsföreningar. Utifrån föreningarnas svar har sedan slutsatser dragits för att besvara frågeställningarna.
Slutsatser: Undersökningen har visat att redovisningen för ideella föreningar kommer att alltmer likna vanliga företags redovisning. Hur ideella föreningars respektive ekonomi kommer att påverkas skiljer sig mellan de olika respondenterna. Majoriteten av föreningarna menar att något kommer att behöva ändras i deras administrativa arbete. Främst är det tal om att behöva öka kompetensen i föreningen för att kunna hantera momsredovisningen, men också en ökad svårighet att rekrytera kassör eller ekonomiansvarig belystes. I frågan om föreningens avgifter och priser kommer att påverkas var det 100 % av de stora föreningarna som menar att de kommer att höjas medan endast 33 % av de små föreningarna svarade samma. Det finns, enligt finansdepartementets utredning, möjlighet att införa EU:s momskrav i Sverige samtidigt som många ideella föreningar kan fortsätta vara momsfria. De föreningar som kommer att påverkas är de föreningar med inkomster nära relaterad till idrottsutövning samt övrig försäljning. Här finns det möjlighet att besvara de ökade kostnaderna med ökade bidrag från kommun och stat eller stöd från sponsorer. Ytterligare en möjlighet för att bibehålla ett idrottande hos allmänheten, som har tagits upp i denna studie, är att övergå till idrott i friare former.
Abstract
Title: VAT Requirements for Non-‐Profit Sports Associations – a study on how the EU’s VAT directive could affect Sweden’s non-‐profit sports associations
Authors: Stine Esters Andersson & Karin Sjöqvist
Advisor: Simon Lundh
Institution: Department of Management and Engineering University: Linköping University
Course: Buisness Economics 3 – Focus on Accounting
Purpose: In this essay we intend to examine how non-‐profit associations will be affected by the new regulations from the EU that even non-‐profit organizations must pay and account for VAT, in particular with regard to sports associations.
Method: The survey was conducted through a questionnaire sent out to selected non-‐ profit sports clubs. Based on the association’s responses, conclusions have been drawn in order to answer questions this study is based upon.
Results: The study has shown that accounting for non-‐profit associations will
increasingly resemble usual corporate reporting. How non-‐profit association’s economy will be affected differs between the various respondents. The majority of the associations believe that something will have to be amended in their administrative work. Foremost is the question of having to increase the competence of the association to deal with the VAT accounting, but also an increased difficulty in recruiting treasurers or financial managers have been highlighted. On the issue of association’s fees and rates will be affected, it was 100 % of the big clubs who believe that prices will rise, while only 33 % of the small associations said the same. According to the investigation done by the Ministry of Finance, there is a possibility to establish the EU's VAT requirements in Sweden while allowing many non-‐profit associations to remain tax free. The associations, however, that will be affected are the associations with profit in direct relation to sports activities as well as other sales. For these associations it is possible to respond to their increased costs with added grants from government and municipals or financial assistance from sponsors. Another opportunity to maintain means for the public to do sports, which has been identified in this study, is switching to sports in freer forms.
Innehållsförteckning
SAMMANDRAG ... 2 ABSTRACT ... 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 4 FIGURFÖRTECKNING... 5 DISPOSITION ... 6 1 INLEDNING... 7 1.1 BAKGRUND... 7 1.2 PROBLEMDISKUSSION... 7 1.3 SYFTE... 8 1.4 FRÅGESTÄLLNING... 8 1.5 AVGRÄNSNINGAR... 8 1.6 TIDIGARE FORSKNING... 8 2 METOD... 102.1 FORSKNINGSANSATSER OCH METOD... 10
2.2 VALIDITET OCH RELIABILITET... 10
2.3 UNDERSÖKNINGSMETOD... 10 2.3.1 Enkäterna ... 11 2.3.2 Frågornas utformning ... 11 2.3.3 Bortfall... 12 2.3.4 Intervjun ... 12 2.3.5 Intervjuteknik ... 13
3 SVERIGES IDEELLA IDROTTSFÖRENINGAR ... 14
3.1 IDEELLA FÖRENINGAR... 14
3.2 IDROTT OCH FÖRENINGAR I SVERIGE... 15
3.3 STYRELSENS ANSVAR... 17
3.4 IDEELLA FÖRENINGARS REDOVISNING... 17
3.5 DE IDEELLA ORGANISATIONERNAS INTÄKTER... 18
4 MOMS... 20
4.1 MOMS FÖR FÖRENINGAR I SVERIGE... 21
4.2 SVERIGES SYN PÅ MOMS FÖR IDEELLA FÖRENINGAR... 21
5 SVERIGE & EU... 23
5.1 RELATIONEN SVERIGE -‐ EU... 23
5.2 EU:S MOMS FÖR IDEELLA FÖRENINGAR... 25
5.2.1 Moms för idrottsföreningar... 26
6 GENOMFÖRD UNDERSÖKNING ... 28
6.2 SVARSRESULTAT... 28
6.2.1 Vetskap om momsförändringen... 28
6.2.2 Anställd respektive ideellt arbetande kassör/ekonomiansvarig ... 29
6.2.3 Förändring av det ekonomiska och administrativa arbetet ... 29
6.2.4 Kompetens i föreningarna... 31
6.2.5 Påverkan på priser och avgifter ... 32
6.2.6 Påverkan på ekonomin i föreningarna ... 34
6.2.7 Övriga kommentarer... 34
6.3 INTERVJU MED AGNETA... 35
7 ANALYS ... 36
7.1 VETSKAP OM MOMSFÖRÄNDRINGEN... 36
7.2 FÖRENINGARS FÖRMÅGA ATT KUNNA HANTERA MOMSKRAVEN... 36
7.3 PÅVERKAN PÅ PRISER/AVGIFTER, EKONOMI OCH REDOVISNING... 37
7.4 STYRELSEN I FÖRENINGEN... 38
7.5 RELATIONEN TILL EU ... 38
7.6 FRAMTIDA EFFEKTER... 39
8 SLUTSATS ... 41
8.1 SAMMANFATTNING... 41
8.2 HINDER OCH PROBLEM... 42
8.3 VIDARE STUDIER... 42 KÄLLFÖRTECKNING... 43 LITTERATUR... 43 ELEKTRONISKA KÄLLOR... 44 MUNTLIGA KÄLLOR... 45 BILAGOR... 46 BILAGA I ... 46 Enkätens frågor ... 46 BILAGA II ... 48
Intervjuguide med Agneta Gustafson... 48
BILAGA III ... 49
Föreningar som deltog i undersökningen... 49
Figurförteckning
FIGUR 1 -‐ VET NI OM ATT EU HAR BESLUTAT ATT ALLA FÖRENINGAR I SVERIGE SNART MÅSTE REDOVISA MOMS?... 29
FIGUR 2 -‐ ÄR ER EKONOMIANSVARIGE/KASSÖR IDEELLT ARBETANDE ELLER ANSTÄLLD I ER FÖRENING?... 29
FIGUR 3 -‐ KOMMER ER FÖRENING BEHÖVA GÖRA NÅGON FÖRÄNDRING INOM DET EKONOMISKA OCH ADMINISTRATIVA ARBETET I OCH MED DET NYA KRAVET PÅ MOMSREDOVISNING?... 30
FIGUR 4 -‐ KOMMER ER FÖRENING BEHÖVA GÖRA NÅGON FÖRÄNDRING INOM DET EKONOMISKA OCH ADMINISTRATIVA ARBETET I OCH MED DET NYA KRAVET PÅ MOMSREDOVISNING?... 30
FIGUR 5 -‐ KOMMER KRAVET PÅ MOMSREDOVISNING PÅVERKA ERA PRISER/AVGIFTER?... 32
Disposition
Inledning:
Uppsatsen kommer att börja med en inledning där uppsatsens ämne, frågeställning och syfte presenteras. Här kommer även avgränsningar för uppsatsen och tidigare forskning i ämnet att presenteras.
Metod:
Här följer ett kapitel om den metod som uppsatsen har genomförts genom. Här behandlas speciellt enkätundersökningens formgivning och genomförande.
Sveriges ideella idrottsföreningar:
Detta kapitel handlar om Sveriges ideella idrottsföreningar. Här tas ideella föreningars roll i det svenska samhället upp samt hur dessa föreningar redovisar i dagens läge.
Moms:
Här följer ett kapitel om moms och speciellt moms för ideella föreningar. Här sammanställs även kort varför Sverige har de regler de har angående moms för ideella föreningar samt varför Sverige inte vill gå över till EU:s momsregler.
Sverige & EU:
Kapitlet Sverige och EU behandlar Sveriges relation till EU samt hur EU moms för ideella föreningar ser ut. Här presenteras även Finansdepartementets utredning av EU:s momsdirektiv och dess applicering på Sverige.
Genomförd undersökning:
Kapitlet presenterar resultatet av den genomförda undersökningen. Inledningsvis kommer en genomgång av hur många föreningar som deltagit i undersökningen och hur dessa delas in i storlekskategorier. Både de kvantitativa och de kvalitativa resultaten presenteras ihop.
Analys:
Här analyseras de resultat som undersökningen har framfört. Analysen grundar sig på de frågeställningar uppsatsen ämnar besvara men belyser även övriga intressanta resultat som uppkommit genom undersökningen.
Uppsatsen avslutas med en sammanfattning, vari det även ingår en genomgång av hinder och problem som har uppkommit under arbetet samt förslag till vidare studier.
1 Inledning
Här presenteras uppsatsens ämne, frågeställning och syfte. Här kommer även avgränsningar för uppsatsen och tidigare forskning i ämnet att behandlas.
1.1 Bakgrund
Allmännyttiga ideella föreningar behöver idag inte redovisa och betala moms.1 Detta har
dock EU-‐kommissionen motsatt sig eftersom det strider mot EU:s momsdirektiv. Sverige har försökt att få till en kompromiss på detta område, vilken skulle innebära att mindre
föreningar fortsatt inte ska behöva redovisa och betala moms. Denna kompromiss skulle ha inneburit ett undantag för Sverige i förhållande till övriga EU-‐länder, men nu har denna ansökan från Sverige också avslagits.2
1.2 Problemdiskussion
Bestämmelserna om momskrav för föreningar har nyss fastslagits och efter en lång tid av momsfria föreningar i Sverige är det många som är oroliga för hur det kommer att påverka det svenska föreningslivet.3 4 Föreningar är en stor del av svenskars fritidsliv och finns utspridda över hela landet inom många olika verksamhetsområden.5 Många svenskar kommer någon gång i livet i kontakt med en förening, kanske framförallt under barn-‐ och ungdomstiden. Många oroas över att momsplikten kan komma att skapa högre priser hos föreningarna och därmed även stänga ute vissa barn och ungdomar.6
Vår uppsats ämnar belysa de frågor som många är oroliga över i samband med denna förändring främst ur ett ekonomiskt perspektiv. Vi önskar ta reda på vad föreningarna tycker om detta och hur de tror att det kommer att påverka deras egen verksamhet. Om det existerar ett problem här ämnar uppsatsen att förklara vilket problem detta gäller. Om det inte föreligger ett problem för föreningarna är även detta viktigt att belysa och föra in i debatten som råder idag.
1 Skatteverket, Ideella föreningar
2 EU-‐upplysningen Sveriges Riksdag, 2011 3 Moein, 2011
4 Björkman, 2011
5 Statistiska centralbyrån, 2003, ss. 9-‐21 6 Björkman, 2011
1.3 Syfte
Vi ämnar att i denna uppsats undersöka hur ideella idrottsföreningar kommer påverkas av de nya bestämmelserna från EU om att även ideella föreningar ska betala och redovisa moms. 1.4 Frågeställning
• Hur kommer de nya reglerna att påverka Sveriges föreningars redovisning och ekonomi?
• Kommer föreningarna behöva göra några förändringar för att kunna hantera den nya redovisningen?
• Kommer föreningar påverkas olika beroende på deras storlek? • Hur ser framtiden ut för föreningarna och deras finansiering? 1.5 Avgränsningar
Vi kommer att rikta in vår undersökning på idrottsföreningar, eftersom det ofta är de som figurerar som orosmomentet i debatter kring momskravets negativa påverkan.7 8 9 Inom idrotten har vi sedan riktat in oss på tio olika idrottsområden, som kommer att presenteras utförligare längre fram. Dessa idrottsområden har valts ut med intentionen att få ett så nyanserat urval som möjligt, både vad gäller idrotternas storlek och popularitet och de faktiska fysiska företaganden som respektive idrott innebär. Föreningarna är olika stora sett till medlemsantal och ligger utspridda över hela Sverige, både i större och mindre städer. Vi har valt detta tillvägagångssätt för att, om möjligt, kunna se på skillnader i svar mellan olika idrotter samt om det skiljer i svar beroende av föreningens storlek. Då undersökningen ska genomföras och arbetet vara klart inom en tioveckorsperiod gör detta att möjligheten till en djupare och större studie inte är möjlig.
1.6 Tidigare forskning
Eftersom detta är ett relativt nytt ämne finns det inte mycket forskning om det. Då EU hittills inte har verkställt någon av de förmaningar som delats ut till medlemsländer angående föreningars momsredovisning, har en undersökning inte kunnat genomföras ännu över hur en sådan implementering av EU:s direktiv har påverkat ett land. Vi finner det därför ytterst intressant att undersöka detta ämne närmare med anledning av den positiva effekt idrott visat sig ha på såväl ungdomar som vuxna, samt för samhället i stort.10 Dock har en
undersökning gjorts för cirka ett år sedan vid Linköpings universitet vid namn Momslagens
eventuella anpassning efter momsdirektivet av Linnéa Johansson och Marina Johansson. Den
här uppsatsen ämnar komplettera den nämnda uppsatsen genom att vara mer kvantitativ samt genom att momskravet är mer påtagligt för föreningarna i och med att Sveriges
7 Moein, 2011 8 Björkman, 2011 9 Hernadi, 2011
2 Metod
Här följer en presentation av den metod som har använts under arbetet med uppsatsen, med speciellt fokus på hur undersökningen har formgetts och genomförts.
2.1 Forskningsansatser och metod
Vi har framförallt arbetat med induktiva ansatser. Eftersom induktion innebär att vi, som författare av arbetet, “drar allmänna, generella slutsatser utifrån empirisk fakta”11 stämmer
det bra in på vårt tillvägagångssätt i denna uppsats. Vi har samlat in empiri från enkäterna för att sedan dra generella slutsatser om föreningarnas framtida situation. Dock bör det poängteras att vår undersökning endast gäller vad föreningarna tror om framtiden och hur de förbereder sig inför den, ej hur det faktiskt kommer att bli.
2.2 Validitet och reliabilitet
För att undersöka reliabiliteten hos ett mått på ett begrepp studeras dess följdriktighet, pålitlighet och överensstämmelse.12 För att nå hög reliabilitet och säkerställa att
informationen vi har fått från föreningarna överensstämmer med verkligheten och inga missförstånd har skett har vi genomfört en testomgång på enkätfrågorna; ett test där vi frågade tre personer hur de uppfattar och skulle besvara enkätfrågorna. Reliabiliteten i en kvantitativ, induktiv undersökning kan dock vara ett problem13; det gäller att personer som
har kunskap och insikt i föreningarna svarar på frågorna och att de tolkar frågorna på samma sätt som det är tänkt när de skapades.
Enligt Björklund och Paulsson är validitet ”i vilken utsträckning man verkligen mäter det man avser att mäta”. För att öka validiteten i vår studie har vi noga formulerat frågorna i vår enkätundersökning och intervjuguide så att de är tydliga och inte vinklade.14
2.3 Undersökningsmetod
Undersökningen har genomförts genom en enkätundersökning som har skickats ut till ideella idrottsföreningar. Val av respondenter har skett genom ett klusterurval i flera steg15. Första klustret bestod av alla ideella idrottsföreningar i Sverige, vilket därmed motsvarar hela populationen. Därefter delade vi upp alla ideella idrottsföreningar i olika kluster där varje
11 Thurén, 2003, s. 19
12 Bryman, Bell, & Nilsson, 2005, s. 94 13 Thurén, 2003, s. 20
14 Björklund & Paulsson, 2003, s. 59f 15 Bryman, Bell, & Nilsson, 2005, s. 117
kluster bestod utav en idrottsgren. För att i slutändan få en mer rättvisande bild delade vi upp de olika idrottsgrenarna i kluster beroende på hur stora föreningarna är utifrån deras genomsnittliga medlemsantal. Vilka föreningar i de slutliga klustren som blev vårt urval skedde genom ett systematiskt urval.16 En sådan teoretisk generalisering innebär att vi
studerar ett antal utvalda enheter med intentionen att utveckla en helhetsförståelse av den totala populationen eller förståelse för den kontext som de utvalda enheterna gör tillsammans. Det är därmed inte ett slumpat urval utan ett strategiskt urval av enheter som utifrån teoretiska och analytiska syften är mest relevanta och mest intressanta.17 Dock bör
det påpekas att de enskilda föreningarna som har erbjudits att svara på vår enkät är slumpmässigt utvalda med undantag att de behövde ha en e-‐postadress till allmänhetens förfogande för att kunna ta emot vår undersökning. Undersökningsenkäterna skickades ut till totalt 140 föreningar, 14 föreningar inom varje idrottsgren. Efter en vecka skickades en påminnelse ut till samtliga föreningar som inte hade svarat ännu. Av de 140 föreningarna som erbjöds att delta i undersökning svarade totalt 29 stycken föreningar.
2.3.1 Enkäterna
Datainsamlingen har skett i form av en enkätundersökning. Enkäter karaktäriseras av att vara ett billigare och snabbare alternativ än exempelvis intervjuer. 18 Detta passade oss då vi hade en begränsad tid att genomföra arbetet på.
Enligt Bryman & Bell är det viktigt att frågeställningen som frågorna utformas efter är intressant och aktuellt för respondenterna.19 Vi finner att vårt ämne bör vara ytterst intressant och aktuellt för våra respondenter med tanke på den debatt som sker och hur föreningarna motsatt sig förändringen. Momskravet påverkar föreningarna, det vill säga våra respondenter, i första hand och övriga subjekt endast indirekt genom föreningarna.
2.3.2 Frågornas utformning
Frågorna är dels utformade med fasta svarsalternativ och dels med öppna, djupare frågor. På så vis önskar vi att få fram både ren kvantitativ data, som kan redovisas i procent och diagram och skapa jämförelser med, men också mer kvalitativa data.
En nackdel vi är medvetna om vid en enkätundersökning är att det inte finns någon möjlighet att ställa följdfrågor eller få de olika respondenterna att fördjupa sina svar. Det finns heller ingen direkt möjlighet för respondenten att få sina frågor och funderingar kring enkäten besvarade.20
Förförståelse är både något positivt och negativt inom hermeneutiken. På ett negativt sätt kan till exempel en forskare färgas genom sin förförståelse och tolka data på ett sätt som
16 Bryman, Bell, & Nilsson, 2005, s. 116 17 Grønmo, 2006, s. 94
18 Bryman, Bell, & Nilsson, 2005, s. 162 19 Ibid, s. 163
passar in i hans/hennes förförståelse.21 När det gäller förförståelsen i samband med detta
arbete finns det stor risk att både vi, som författare och upprättare av undersökningsenkäterna, och respondenterna har en förförståelse färgad av den uppmärksamhet som detta ämne har fått i media. Samtidigt är förförståelse en nödvändighet för att vi alls ska kunna förstå något.22 För att vi ska kunna genomföra denna undersökning behöver vi därmed en förförståelse om en mängd olika saker. Dock kan denna förförståelse ändras om vi genom erfarenheter får kunskaper som motstrider den.23 Vi har i vår undersökning försökt att skapa så öppna och icke ledande frågor som möjligt, just för att lämna möjlighet för kunskap som motstrider vår förförståelse att komma fram.
Enkäten inleds med kontrollfrågor, såsom ”vad heter er förening?”, ”vilken typ av förening är ni?” och ”redovisar er förening moms idag?”, för att så långt som möjligt undvika felaktigheter, exempelvis svar från icke ideella föreningar.
2.3.3 Bortfall
Vid strukturerade intervjuer är det vanligt att det förekommer bortfall, det vill säga att vi inte får svar från samtliga enheter som har inbjudits att svara på undersökningen. Ett typiskt problem som leder till bortfall är att respondenter inte vill svara. Detta kan också leda till att respondenter svarar på ett oseriöst sätt eller ger medvetet felaktiga svar.24 Dock tror vi att det sistnämnda inte kommer att påverka vår undersökning eftersom vi i sådana fall tror att föreningarna inte svarar på grund av tidsbrist och/eller ointresse snarare än tar sig tiden att förstöra. Det är trots allt till personer som innehar en ansvarsfull position i föreningarna som undersökningarna skickas ut.
Ytterligare faktorer som kan leda till bortfall är att respondenten inte har förmåga att svara.25 Vi har försökt att undvika detta genom att uppmana den som mottar
undersökningen att om denne inte är ekonomen eller kassören i föreningen får den vänligen vidarebefordra undersökningen till denne. Vi har även försökt att hålla frågorna på ett relativt okomplicerat plan samt att det finns utrymme för föreningarna att svara ”vet ej” på de flesta frågor.
2.3.4 Intervjun
Vi har även genomfört en ostrukturerad intervju med Agneta Gustafson, universitetslektor vid Örebro Universitet med nyckelkompetens inom ideella organisationer. En ostrukturerad intervju innebär att intervjuaren utgår från en i förväg fastställd intervjuguide. Intervjuguiden innehåller mer allmänna frågeställningar, vars ordningsföljd och formuleringar intervjuaren kan avvika ifrån samt ställa följdfrågor till.26 Innan intervjun genomfördes skickade vi ut en intervjuguide till respondenten. Genom att respondenten fått
21 Thurén, 2003, ss. 53-‐60 22 Thurén, 2003, ss. 53-‐60 23 Ibid, ss. 53-‐60 24 Grønmo, 2006, s. 184 25 Ibid, s. 184)
ta del av frågorna innan intervjun kan detta bidra till att denne kan förbereda sig mer och ge oss utförligare svar.
Intervjun har skett genom en telefonintervju. Då parterna befinner sig på olika orter har vi valt detta sätt att intervjua. Telefonintervjuer karaktäriseras av att vara ett snabbare och mindre kostsamt alternativ, dels med anledning av minskad resväg. Vi är också medvetna om de nackdelar som finns med telefonintervjuer: att vi inte ser respondentens ansiktsuttryck och kan reagera på uttryck som osäkerhet eller undran när denne besvarar en fråga. 27 Vi
planerade att intervjun skulle ta max en timme. 2.3.5 Intervjuteknik
Vi planerade att under intervjun kommer en av oss sköta frågeställningarna samtidigt som den andra antecknar. Dock fick Agneta förhinder på utsatt tid och lämnade återbud med kort varsel. På grund av detta kunde endast en av oss genomföra intervjun och därmed blev denne ansvarig både för att ställa frågor och anteckna.
Vi använde oss utav en datorstödd intervju, vilket innebär att vi har haft frågeschemat framför oss och antecknat svaren i samma dokument. Enligt Bryman and Bell underlättar datorstödda intervjuer informationshanteringen då dokumentet efter avslutad intervju lätt kan skickas över till andra parter eller sparas ned.28
I bilaga I och bilaga II ligger frågorna som enkäterna innehöll samt frågorna som intervjun
byggde på.
27 Bryman, Bell, & Nilsson, 2005, s. 138 28 Ibid, s. 141
3 Sveriges ideella idrottsföreningar
Här ämnar vi ge en övergripande bild av Sveriges ideella idrottsföreningar, deras roll i det svenska samhället och hur dessa föreningar redovisar i dagens läge.
3.1 Ideella föreningar
För att en förening ska få klassas som en ideell förening finns det fem nyckelkriterier som ska vara uppfyllda. Dels ska de vara formellt organiserade och privata, separerade, i förhållande till staten, vilket innebär att föreningen inte kontrolleras utav staten utan drivs av sin verksamhetsidé. Utöver det ska föreningarna vara självstyrande, icke vinstdrivande och frivilliga att delta i.29 Det finns idag 20 till 30 miljoner medlemskap i ideella föreningar i Sverige, varje individ är med andra ord i genomsnitt medlem i 2,8 föreningar.30 Liknande
situation återfinns i resten av Skandinavien, här är två av tre medlemmar i åtminstone en förening. I USA, Holland, England och Tyskland är knappt varannan medborgare medlem i någon förening och i Frankrike och Italien är det endast var fjärde. Dock är en stor del av Skandinaviens invånare medlemmar i fackföreningar, genom att bortse från dessa skulle gapet mellan Skandinavien och övriga länder minskas.31
Föreningslivet i Norden har en lång tradition som delvis skiljer sig mot övriga länder genom att vara mycket demokratiska organisationer med en hög anslutningsgrad. Genom att vara en så stor del av svenskarnas vardag bidrar föreningar även till vår välfärd. Föreningar har även en viktig roll som mötesplats där medborgare kan träffas och utveckla sociala relationer. Föreningarna är därmed ett ställe där människor utvecklar sin sociala kompetens och får vana att samarbeta. Under senare år har dock den demokratiska ådran i föreningarna avtagit och likaså har medlemsantalet och aktiviteten i föreningar avtagit kontinuerligt. Orsaker som har pekats på är ett ökat medieutbud, den offentliga sektorns expansion och ansvarsövertagande samt en allmän individualisering. Inom föreningarna har det skett en professionalisering där verksamheten allt oftare sköts av anställda och där medlemmarna alltmer känner sig som konsumenter. Trots att väldigt många i Sverige är medlemmar i någon sorts förening är det väldigt få som är aktiva medlemmar.32
29 Gustafson, Redovisning och kontroll av ideell verksamhet, 2008, s. 24 30 Ibid, 2008, s. 25
31 Statistiska centralbyrån, 2003, s. 19 32 Ibid, ss. 9, 19
3.2 Idrott och föreningar i Sverige
Larsson påpekar att under senare delen av 1900-‐talet har idrott bland ungdomar gått från att vara en spontan aktivitet till att bli alltmer institutionaliserad och organiserad.33 Dock menar Larsson att under den senaste tiden har trenden även rört sig i motsatt håll, mot idrott i mer friare former.34 Larsson delar in idrott i friare former i två kategorier; idrott
utanför en förening som ändå är organiserad och leds av en vuxen person respektive idrott utanför en förening som bedrivs helt på egen hand och utövas ensam eller ihop med kompisar eller föräldrar.35 Inom denna sorts idrott styr utövarna mer själv över den tid de
ägnar åt idrotten och över innehållet. Exempel på sådan friare idrott är gym och fotbollsspelande på egen hand som är populärt inom vissa områden av Sverige.36
Idag är en tredjedel av alla vuxna i Sverige anslutna till någon idrottsförening, varav hälften är aktiva medlemmar.37 Bland barn mellan 10 och 18 år i Sverige är det två tredjedelar som
tränar idrott i en klubb eller förening minst en dag i veckan. Dock är det skillnader i idrottandet mellan olika demografiska grupper; barn i utsatta hushåll, barn till ensamstående föräldrar, barn med utlandsfödda föräldrar och barn i arbetarhushåll har en mindre aktiv fritid och ett lägre deltagande i organiserade fritidsaktiviteter än övriga barn. Bland de barn som är aktiva i en förening av något slag är det två tredjedelar som är aktiva i idrottsföreningar. Ingen annan typ av förening har lika många deltagare som idrottsföreningarna.38 Larsson understryker att idrott som fritidssysselsättning har en mycket
viktig betydelse för ungdomar, både vad gäller flickor och pojkar: ”Idrott är en aktivitet som, förutom att den utövas av många, också är en högt prioriterad syssla i många ungdomars liv och därtill förknippad med högt anseende.”39
Eftersom det är så många barn och ungdomar som deltar i idrott och föreningar fungerar dessa även som uppfostrings-‐ och utvecklingsmiljöer. Idrotten har även en hälsofrämjande funktion. Fetma har blivit ett stort hälsoproblem i samhället, både bland unga och vuxna och fysisk aktivitet är en viktig faktor i dess bekämpning.40 Idrott i unga år innebär en positiv
utveckling som håller i sig till vuxenlivet, både på ett fysiskt och psykiskt plan. Larsson förklarar:
De ungdomar som har tillgång till idrotten ges andra möjligheter och chanser i livet än de som står utanför. Exempel på detta kan vara att utveckla en god kroppsuppfattning eller ett positivt förhållningssätt till idrott och motion. Den motoriska och fysiska träningen och inlärningen som idrotten erbjuder är av stor
33 Larsson, 2008, s. 86 34 Larsson, 2008, s. 160 35 Ibid, s. 90 36 Ibid, s. 160 37 Statistiska centralbyrån, 2003, s. 359 38 Statistiska centralbyrån, 2009, ss. 7-‐20 39 Larsson, 2008, s. 16 40 Ibid, ss. 17-‐18
vikt för barns och ungdomars totala utveckling. I ett hälsoperspektiv är fysisk aktivitet betydelsefull för individen men också för samhället i stort.41
Larsson menar vidare att de som är medlemmar i en idrottsförening ägnar sig åt fysisk aktivitet i mycket högre grad än de som inte är med i en idrottsförening. Bland medlemmar i föreningar är det mer än tre fjärdedelar som är aktiva på en hög nivå, medan det bara är knappt en tredjedel bland de som inte är med i en förening som är aktiva på samma nivå. Idrottsföreningar utgör därför en viktig del i ungdomars liv och hälsa.42 Utöver att vara en arena för ett hälsosammare liv utgör idrotten även många gånger ett sätt för ungdomar att koppla av och ett sätt att höja livskvaliteten. Det är också ett sätt för många att uttrycka sin personlighet och skapa en livsstil.43
Scambler menar dock att idrott både kan ha positiva egenskaper såväl som negativa egenskaper. Han delar upp idrott i två kategorier som kan benämnas motion och sport. Motion representerar sådan idrott som är en lagom utövning av rytmisk och regelbunden träning, exempelvis promenering, joggning, dans och simning. Denna sorts idrott har ett positivt inflytande på vår hälsa, både mentalt och fysiskt, i form av allmänt lägre mortalitet, lägre risk för kranskärlssjukdomar, stroke och hypertoni, bättre kontroll av fetma, möjligtvis skydd mot vissa cancerformer, lägre nivåer av lättare depressioner och ångest, bättre skelett och skydd mot benskörhet. Människor som redan är sjuka kan även erhålla en dämpande effekt av vissa sjukdomar genom motion. Motionen kan både utföras av en ensam person eller i grupp så länge fokus ligger på självutveckling och att kunna behärska en uppgift, vilket ökar deltagarnas psykiska välbefinnande. Scambler menar att denna fokus på behärskning av en uppgift inom motionen är att föredra framför den mer egocentriska fokuseringen inom sportkategorin. Inom sport ligger fokus på konkurrens och att vara bättre än andra. Inom de flesta sporter måste den enskilde deltagaren foga sig till de rörelser, den intensitet och det tempo som tillhör den aktuella sporten och därmed inte kunna anpassa dessa till vad som passar den enskilde personen bäst. Atleter måste träna längre, mer och tidigare i livet för att kunna mäta sig med konkurrensen. Denna sorts träning påverkar ofta hälsan på ett negativt sätt, i motsatts till motionen, menar Scambler. Många idrotter hamnar dock i mittenpartiet mellan de två polerna av helt hälsobefrämjande idrott och idrott som kan orsaka fysiska och psykiska besvär, beroende på hur tävlingsinriktad sporten är och hur mycket närkontakt mellan sportutövarna som den innebär.44
Denna problematik finns även inom den organiserade idrotten som idrottsföreningar representerar. Många idrottsföreningar har tävling och rangordning som grundpelare. På ett positivt plan, menar Larsson, får ungdomar lära sig konkurrens som något positivt, att inte ge upp utan istället kämpa, att bedömas efter sina resultat och att kroppen kan tränas för att bli bättre. Men det finns också inslag av konkurrens inom organisationen i form av att de
41 Ibid, s. 159
42 Larsson, 2008, s. 159 43 Ibid, s. 159
duktiga får uppmärksamhet och de som är mindre duktiga kanske inte duger och inte heller får vara med. Vidare skiljer många idrotter mellan flickor/kvinnor och pojkar/män i form av att de tränar och tävlar uppdelade efter kön. Därmed lär sig ungdomar att det är stor skillnad att vara det ena eller andra könet, ”det innebär något annat att vara pojke och idrotta än att vara flicka och idrotta och tvärtom”45 På så vis medverkar idrotten till att skapa och bibehålla en genusdiskurs med tillhörande maktordning.46
3.3 Styrelsens ansvar
Att sitta i en styrelse är något som många någon gång prövar på under sin livstid. Det kan vara såväl i ett företag som i den förening du själv utövar ett intresse eller i din sons fotbollsklubb. Många som väljer att ta på sig ett styrelseuppdrag är idag inte insatta i vilka krav de har på sig och vilket ansvar de förväntas ta med efterföljande konsekvenser. 47 Skulle någon av styrelsens ledamöter, även vid otillräcklig kompetens, bryta mot någon av organisationens stadgar eller någon lag kan alla ledamöter eller en enstaka ledamot bli personligt ansvarig för skadan. Det ansvar ledamöterna, eller andra föreningsföreträdare, kan ställas till svars för är: skadeståndsansvar, straffrättsligt ansvar samt personligt betalningsansvar. Det första uppstår genom att någon förorsakar föreningen skada uppsåtligen eller av vårdslöshet. När ett brott begås i organisationens verksamhet är det dess företrädare som blir ansvariga och får stå till svars för händelsen, ett straffrättsligt ansvar. Slutligen kan företrädarna i organisationen bli personligt betalningsansvariga om verksamheten inte sköts på ett korrekt sätt. Detta avser främst inbetalningar av skatter och avgifter. Har organisationen själv inte tillräckligt med tillgångar för att möta skulden kan en styrelseledamot bli personligt ansvarig att betala skulden.48
3.4 Ideella föreningars redovisning
Sedan 2001 är även ideella föreningar bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen (1999:1087) och sedan 2006 är de ideella föreningarna vars tillgångar överstiger ett värde av en och en halv miljon kronor skyldiga att upprätta ett årsbokslut. Detta innebär att de ideella föreningarna idag följer en lag som är utformad och avsedd för att användas av vinst-‐ och affärsdrivande företag, istället för ett regelverk som ger vägledning för dem. Istället hänvisas de ideella föreningarna till praxis och ”god redovisningssed”.49 Dock finns det stora
skillnader mellan ideella organisationer och vinstdrivande företag vad gäller de grundläggande transaktionerna, en större del av ideella organisationers transaktioner med omvärlden är av icke-‐monetär typ. Ideella organisationers resurser kan bestå av både pengar, frivilligt arbete och materiella gåvor. På så vis innebär det inte alltid att det uppstår utgifter när organisationen får in resurser och på liknande sätt innebär det inte alltid att
45 Larsson, 2008, s. 160 46 Ibid, ss. 159-‐160 47 Petersen, 2003
48 IDEA -‐ Arbetsgivarförbundet för ideella organisationer, 2008
utflöden av varor och tjänster framkallar inkomster. Inkomsterna kan komma från helt andra håll än själva kärnverksamhetens produktion, exempelvis i form av gåvor och bidrag. Vad som orsakar in-‐ och utflöden av resurser i en ideell organisation är olika beroende på vilken form av ideell organisation det rör sig om.50 Av den anledningen finns det en stor variation i
hur de ideella föreningarna redovisar och utformar sina finansiella rapporter.51 I och med att antalet ideella organisationer har ökat, har också intressenternas informationsbehov ökat. Även om ideella föreningar inte har samma typ av intressenter och finansiärer som företag har och som kräver information för beslutsfattande, behövs det fortfarande information om föreningarna att fatta beslut utifrån, såväl finansiell som icke-‐finansiell.52
Idag är allmännyttiga ideella föreningar inte skyldiga att redovisa moms. För att vara befriad från att redovisa moms måste den verksamhet föreningen bedriver uteslutande eller så gott som uteslutande tillgodose nedanstående punkter. Vilka är att; främja vård och uppfostran, lämna bidrag för undervisning eller utbildning, bedriva hjälpverksamhet bland behövande, främja vetenskaplig forskning, främja nordiskt samarbete eller stärka Sveriges försvar under samverkan med militär eller annan myndighet. Samt främja någon av nedanstående ändamål; religiösa, välgörande, sociala, politiska, idrottsliga, konstnärliga eller andra liknande kulturella ändamål. Föreningen får heller inte, med några undantag, neka en person medlemskap.53
3.5 De ideella organisationernas intäkter
Hur den ideella sektorn är beroende av andra aktörer är något som har debatterats. För att studera sektorns beroende eller oberoende av andra aktörer har Wijkström valt att studera varifrån de får sina intäkter. Han har delat upp intäkterna i 3 grupper; offentliga källor, privata gåvor och donationer samt de intäkter som de ideella organisationerna själva genererar. Med offentliga källor menas kommunala, landstingskommunala och statliga medel. Intäkter som de själva genererar är sådant som medlemsavgifter och olika typer av försäljning av varor och tjänster exempelvis inträden till tävlingar, lottförsäljning och lektionsavgifter. Fördelningen för idrotten ser ut som följande; offentliga källor 24 %, egengenererade 62 % och gåvor 14 %. Medlemsavgifterna står för ungefär 50 % av de egengenererade intäkterna. 54
De ideella organisationerna erhåller även andra stöd och resurser än rena pengar. Dels från kommunerna, men även från medlemmar och andra möjliga. Sådant som inte anses användbart av någon kan ses som fullt användbart av andra. Det vita schabraket med en oönskad fläck kan vara fullt användbart för ridskolan men inte den privata tävlingsryttaren. Ett annat indirekt stöd är kommunernas utlåning av olika lokaler och anläggningar.
50 Gustafson, Normer och praxis -‐ tre ideella föreningar och deras redovisning, 2006, ss. 3-‐4 51 Gustafson, Redovisning och kontroll av ideell verksamhet, 2008, s. 68
52 Ibid, s. 66ff
53 Dimitrievski, 2010, s. 33
Kommunerna äger och driver idag en del olika idrottsanläggningar i Sverige, även om majoriteten numera ägs av respektive förening. Även skattelättnader är ett indirekt stöd till de ideella organisationerna. Till idrottsföreningar har gjorts en beräkning på att de tillsammans får ett indirekt stöd uppskattat till ett värde av 3,3 miljarder kronor per år, exklusive skattelättnader.55
4 Moms
Här redogörs för hur moms är beskaffat och speciellt moms för ideella föreningar. Här sammanställs även kort varför Sverige har de regler vi har angående moms för ideella föreningar samt varför Sverige inte vill gå över till EU:s momsregler.
Moms, även kallat mervärdesskatt, är något som betalas när företag och konsumenter köper varor och tjänster. Det finns olika momssatser; 25 %, 12 % samt 6 % av priset på varan eller tjänsten. Vilken procent som används beror på vilken typ av vara eller tjänst som är aktuell.56
För de allra flesta varor och tjänster gäller 25 % i moms.57 12 % gäller för de flesta livsmedel,
rumsuthyrning för hotell, campingverksamhet och försäljning av konstverk.58 6 % gäller för böcker, tidningar och liknande, persontransporter inom Sverige, vissa entréavgifter, viss museiverksamhet, viss biblioteksverksamhet, försäljning av vissa rättigheter och viss idrottsverksamhet.59 Det finns även flera varor och tjänster idag som är helt momsfria, bland annat sjukvård, utbildning, lotteri, hyra av fastigheter och försäkringstjänster.60
Företag är skyldiga att betala moms om samtliga av följande kriterier är uppfyllda: • Du omsätter (säljer eller tar ut) varor eller tjänster
• Omsättningen av varorna eller tjänsterna är momspliktig • Omsättningen görs i en yrkesmässig verksamhet
• Omsättningen görs i Sverige 61
Till yrkesmässig verksamhet räknas sådana som definieras som näringsverksamhet enligt inkomstskattelagen.62 Näringsverksamhet är en förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Dessa verksamheter kännetecknas därmed av självständighet, varaktighet och vinstsyfte.63 Om omsättningen överstiger 30 000 kr anses
det även vara en yrkesmässig verksamhet. För den som ska ta ut moms av sina kunder är momsen ingen kostnad eftersom organisationen som regel har rätt att göra avdrag för den moms som den betalar för sina inköp.64
56 Skatteverket, Vad är moms? 57 Skatteverket, 25 procents moms 58 Skatteverket, 12 procents moms 59 Skatteverket, 6 procents moms 60 Skatteverket, Vad är moms? 61 Ibid
62 Ibid
63 Hamberg & Grufberg, 2009, s. 60 64 Skatteverket, Vad är moms?
