IKT i förskolan

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE BARN–UNGA–SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämne VT-19

Barndom och lärande 15 högskolepoäng

IKT i förskolan

Förskollärarnas/pedagogernas användning av IKT

Alexander Karlsson

Examinator: Jonas Qvarsebo Datum 2019-01-10

1

Abstract

Jag har genomfört en kvalitativ forskningsstudie där syftet var att ta reda på hur förskollärarna/pedagogerna använder sig av IKT och digitala redskap i lärsituationer på förskolan. I studien medverkar tre förskollärare och en socionom, vilka jag har intevjuat. Det som framkom under intervjuerna var att alla vill kunna erbjuda barnen och använda sig av IKT mer i vardagen än vad de gör idag. Förutom dessa fyra intervjuerna så har jag analyserat två filmer som filmades under min observation. Denna forskningsstudie bygger på det sociokulturella perspektivet med nyckelord på artefakt, samspel och interaktion (Strandberg, 2006. Säljö, 2014).

Studien innehåller litteratur som handlar om det sociokulturella perspektivet samt litteratur om IKT. I studien visar det att de fyra personerna önskar sig mer kunskap kring ämnet IKT och även hur man kan arbeta med de olika digitala redskapen. De berättar att de arbetar med Osmo och Blue bot som digitala redskap. Intervjuerna och filmerna har kategoriserats i följande punkter: pedagogernas inställning, sampel och användningsområde. Respondenterna vill ha mer kunskap kring IKT så de kan använda sig mer utav detta i vardagen på förskolan. De vill kunna skapa bra lärandesituationer med lärplattan tillsammans med barnen. Den tidigare forskningen som används i studien pekar på att fördelen med IKT och lärplattan i förskolan är det lustfyllda lärandet och naturliga lärandet. Som det står i förskolans läroplan Lpfö 98/16 så är det viktigt att man väcker det lustfyllda lärandet och lusten hos barn att vilja lära.

Nyckelord: artefakt, IKT i förskola, pedagogernas inställning, samspel, sociokulturellt perspektiv,

2

Innehåll

1 Inledning ... 3

2 Syfte och frågeställning ... 5

2.1 Syfte ... 5

2.2 Frågeställningar ... 5

3 Informations- och kommunikationsteknik ... 6

3.1 Definition av informations- och kommunikationsteknik ... 6

3.2 Tidigare forskning ... 6

4 Metod ... 8

4.1 Sociokulturella perspektivet ... 8

4.2 Urval och undersökningsgrupp ... 9

4.3 Upplägg och genomförande ... 10

4.4 Bearbetning ... 10 5 Resultat ... 13 5.1 Respondenterna ... 13 5.2 Tekniska hjälpmedel ... 14 5.3 Filmobservation 1 ... 15 5.3.1 Film 1 ... 15 5.3.2 Film 2 ... 17

5.3.3 Jämförelse mellan de två olika barngrupperna ... 19

5.4 Pedagogernas inställning ... 20 5.5 Användningsområden ... 21 5.6 Samspel ... 22 6 Diskussion ... 23 6.1 Metoddiskussion ... 23 6.2 Resultatdiskussion ... 24 6.2.2 Förskollärarnas inställning ... 25 6.2.3 Lucköppning ... 25 7 Referenslista ... 27 7.1 Litteratur ... 27 7.2 Elektroniska källor ... 27 8 Bilagor ... 30 8.1 Samtyckesblanketter ... 30 8.3 Intervjufrågor ... 37

3

1 Inledning

I denna uppsats kommer jag undersöka hur pedagogerna använder informations- och kommunikationsteknik (IKT) tillsammans med barnen. Jag vill se hur digitala verktyg används i vardagen och om pedagogerna får in det naturligt i undervisningen på förskolan. Anledningen till att jag valt att undersöka detta är för att det är ett eget intresse men även för att skolverket har gett nya direktiv om att få in mer IKT i förskolans läroplan. Läroplanen för förskolan (LPFÖ) kommer revideras 2019 och mer IKT kommer införas i den. Det är därför viktigt att vi förskollärare men även pedagoger och barnskötare hänger med i utvecklingen. Jag jobbar själv i förskoleverksamheten och vet att kompetensen hos pedagogerna är väldigt varierande i ämnet IKT och digitala medier. Utvecklingen går framåt och användningen av teknik och digitala redskap går nedåt i åldrarna.

Förskolan har en viktig roll i den digitalisering som pågår just nu. Förskolan har ett viktigt uppdrag, att ge alla barn likvärdig kunskap inom de krav som kommer komma i den reviderade Läroplanen för förskolan LPFÖ 98/19. I Läroplanen för förskolan LPFÖ 98/16 står det att ”förskolans uppdrag är att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta inbegriper också att forma, konstruera och nyttja material och teknik. Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning” (s. 7). Förskolan ska kunna erbjuda detta till alla, även till de som inte får den stimulansen i hemmet. Många kanske tror att de bara spelar spel när de sitter med lärplattan, men förskolan kan erbjuda så mycket annat på lärplattan.

Är lärplattan en ”leksak” eller är det ett komplement till lärandet för barnen i förskolan? Många kanske tror att man har lärplatta som de jobbiga barnen får sitta med om dagarna så de blir lugna så de andra barnen kan jobba i lugn och ro, men är det verkligen så i förskolans värld?

2010 lanserade företaget Apple sin första surfplatta Ipad, därefter hade de släppt många nya surfplattor. Det som gör surfplattan användarvänlig är att man kan navigera med hjälp av att röra fingrarna på skärmen istället som för på en dator där man måste röra datormusen och styra pekaren på skärmen och därefter klicka för att komma vidare. Surfplattan har samma användningsfunktion som en smartphone och det går att ladda ner olika appar till den (Bjurulf, 2013).

4

Skolverket tar upp att digitala verktyg kan användas i det pedagogiska arbetet för att utveckla barnens lärmiljöer. Det kan vara t.ex. att förstärka miljön genom projiceringar, ljud och ljus, men också genom att barnen får använda digitala verktyg i sin vardag. Det ökar barnens förutsättningar att både få uppleva och lära sig genom digitala verktyg, en kompetens för fortsatt lärande (Skolverket, 2018).

Genom att följa förskollärare/pedagoger och titta på deras användning av IKT och se hur de använder IKT tillsammans med barnen så får man en kunskap om hur det används samt hur deras attityd till IKT är. Har alla den kunskap som krävs för att lärplattan ska vara en del av vardagen i förskolan?

5

2 Syfte och frågeställning

2.1 Syfte

Syftet med min undersökning är att se hur förskollärarna/pedagogerna använder sig av IKT och digitala redskap i lärsituationer i vardagen på förskolan samt en komparativ analys mellan två avdelningars användning av IKT och digitala redskap.

2.2 Frågeställningar

•

• På vilket sätt används lärplattan som ett komplement till övrig undervisning? • Hur skapar förskollärarna/pedagogerna en lärprocess med hjälp av lärplattan? • Hur kommunicerar förskollärarna/pedagogerna och barn tillsammans runt

lärplattan?

• Hur skiljer sig användningen av IKT och digitala redskap mellan två olika avdelningar?

6

3 Informations- och kommunikationsteknik

Det finns många olika studier inom ämnet IKT. IKT är ett väldigt brett ämne och behandlas på olika sätt. I detta kapitel kommer jag definiera begreppet IKT samt behandla vad den tidigare forskningen säger om IKT.

3.1 Definition av informations- och kommunikationsteknik

IKT är ett samlingsbegrepp för all form av informations- och kommunikationsteknik som finns i dagens samhälle. Det är väldigt svårt att hitta ett tydligt och konkret begrepp som definierar IKT. Tittar man i vetenskapliga rapporter och avhandlingar så förklarar dessa personerna vad det gamla begreppet IT står för och det står för informationsteknik. Enligt svenska akademins ordbok står IKT för informations- och kommunikationsteknik (Svenska akademins ordbok, 2018). IKT används istället för IT för att betona den kommunikation mellan människor som möjliggörs av IT, men skillnaden mellan begreppen är hårfin (Lärarnas tidning, 2018). Den skillnad som finns är att IKT syftar på alla digitala redskap och dess användningsfunktioner.

När jag skriver ordet lärplatta så syftar jag på alla sorters surfplattor. En förskola i Sollentunas kommun beskriver lärplatta såhär ”Lärplatta - Sollentunas kommuns begrepp för surfplatta och iPad” (Lärplatta i förskolan, Sollentunas kommun, 2017).

3.2 Tidigare forskning

Ljung-Djärf (2004) skriver i sin avhandling att förskollärarna/pedagogerna ständigt har krav på sig att följa utvecklingen inom IKT området och att kunna erbjuda barnen på förskolan undervisning i IKT. I avhandlingen beskriver Ljung-Djärf hur hon sett att förskollärarna/pedagogerna begränsar barnens användning av datorn. De vill inte att datorn ska ta tid från det ”pedagogiska arbetet”.

Skolverket (2016) har tagit fram en rapport som visar att det har blivit fler surfplattor och datorer i skolan och förskolan. Skolverket har som uppdrag av regeringen att följa upp IT användningen var tredje år. Resultatet av rapporten visar att användningen av datorer och surfplattor har ökat och IT utrustningen har blivit bättre, men det saknas kompetens och mer kunskap inom digitaliseringen. (Skolverket, 2016)

Appelberg och Eriksson (1999) tar upp att det är vi vuxna som är bromsklossar för utvecklingen av IT. De skriver att datorn är väldigt ny för många vuxna. Appelberg och Eriksson beskriver

7

att i deras studie har de mött många pedagoger som befinner sig i olika faser i förändringsarbetet. En del har tagit till sig tekniken på en gång, medan andra är mer avvaktande med den. De som är avvaktande vill se forskning som stödjer förändringensarbetet. Pedagogernas motstånd grundar sig i att de inte har tillräckligt med kunskap och rädsla. Appelberg & Eriksson menar på att i ett försök med att införa dator i förskoleverksamheten kunde man se att en del pedagoger var skeptiska till en början och sedan ändrat uppfattning och blivit mer positiva då de själva fått möjlighet att pröva på.

Gällhagen och Wahlström (2011) delar med sig av sina erfarenheter av att arbeta med förskolebarn och surfplatta. De ger exempel på hur barn genom surfplattan och via olika appar kan träna på lägesbegrepp, språk, matematik, färger och deras finmotorik. När barnen arbetar med surfplattan så menar Gällhagen och Wahlström att de även tränar samspelet och även turtagning. Genom surfplattan kan man således uppfylla många av läroplanens mål.

Walldén Hillström (2014) undersöker i sin studie om hur barn samspelar och använder sig av lärplattan i förskolan. Hon studerar pedagoger och barn som är 3–5 år gamla. Hennes syfte med studien är att öka kunskapen kring användningen av lärplattan för barn och pedagoger. Hon lyfter fram att det är skillnad på de olika generationerna som arbetar på förskolan och att det avspeglar verksamheten. Hon menar att förskolan generellt behöver bli bättre på att använda sig av IKT men även att tillgången behöver bli bättre för alla.

Forskningen ovan visar på att det är vi vuxna som är bromsklossarna till utvecklingen av IKT. Den påvisar även att förskolan måste bli bättre på att använda sig av lärplattor samt andra digitala redskap om det finns. Med hjälp av min studie kommer man få reda på vilken kunskap förskollärarna/pedagogerna saknar men även kunna se vilka olika användningsområden som en del av de digitala redskapen har. Studien kommer även att visa hur samspelat fungerar kring lärplattan när barnen använder den.

8

4 Metod

I detta avsnitt kommer jag redogöra för metoden bakom studien, hur den bearbetades, hur den genomfördes samt vilket perspektiv jag utgår från. Jag kommer även att beskriva de fyra olika etniska forskningsprinciperna.

4.1 Sociokulturella perspektivet

Lev Vygotskij är en förgrundsfigur för det sociokulturella perspektivet. Inom det sociokulturella finns det några begrepp som jag vill titta närmare på, det är samspel och artefakter. Med hjälp av dessa begrepp vill jag kunna få syn på hur man kan lyfta fram lärplattan och vilken betydelse lärplattan kan ha i förskolan.

Leif Strandberg (2006) skriver att Vygotskij menar att samspel mellan människor leder till kreativt tänkande. Därför är det viktigt att vi uppmuntrar och stödjer de människor så att de kan ta sig an de utmaningarna, även om de utmaningarna är på gränsen till för svåra. Strandberg menar att människors samspel inte bara är en metod som kan stödja lärande och utveckling, han menar att samspel är lärande och utveckling.

Vygotskij pratar mycket om den proximala utvecklingszonen hos människor. Strandberg (2006) beskriver detta så här ”Barnet kan i praktisk handling och väldigt påtagligt prova vad det kan göra tillsammans med andra genom att göra som det andra barnet, barnet upptäcker i den praktiska handlingen vad det kan tillsammans med andra barn eller med andra ord vad barnet är på väg att lära sig” (s 94),

När man talar om det sociokulturella perspektivet så talas det ofta om artefakt. Artefakt innebär med vilka verktyg eller redskap barnen har tillgång till i rummet för att skapa ett lärande. Strandberg (2006) menar att människan använder artefakter när människan både tänker och agerar. Det kan både vara intellektuella och även fysiska redskap som får fungera som artefakt under lärandet. Skapandet av intellektuella och fysiska artefakter är ett bevis på människors förmåga att utveckla hjälpmedel för att kunna nå den kunskap som de inte har. Strandberg menar att IKT är en artefakt som människan har skapat och den artefakten innehåller många olika hjälpmedel. ”Den digitala informations- och kommunikationsteknologin (IKT) är naturligtvis också ett lärverktyg. IKT är samtidigt en sådan stor företeelse att den knappt får plats i en verktygslåda. Det är mer än en enskild artefakt, den är en hel verktygslåda i sig, den är ett rum och en hel värld” (s. 93).

9

Strandberg (2006) menar att datorn är ett utmärkt verktyg att använda i undervisningen tillsammans med barnen. Barnen ser då datorn som ett naturligt verktyg i deras kunskapsinhämtning. Ska man se datorn som artefakt så utmanar det barnen hela tiden inom ramen av deras utvecklingszon. Strandberg pekar på att datorns styrka som en artefakt i undervisningen är att barnen sällan sitter ensamma vid den, utan de sitter oftast tillsammans runt datorn. Samspelet och interaktionen som skapas runt datorn mellan barn-barn, barn-datorn men även mellan barn-vuxen är ett bevis på hur lyckad den artefakten är i lärandesituationer.

4.2 Urval och undersökningsgrupp

Valet av studie föll på en kvalitativ studie som genomförs på min arbetsplats i en kommun i Skåne. Kvalitativ studie innebär att man som forskare tolkar det man ser. Poängen med kvalitativ forskning är inte att jag som forskare ska förstå utan att man som forskare ska bidra med förståelse för ett fenomen. Kvalitativ forskning är att utveckla vårt sätt att betrakta omvärlden och bidra med en mer nyanserad förståelse av den (Alvehus, 2013). Genom att använda sig av en kvalitativ intervjuform får intervjupersonen själv beskriva och svara, man får således mer exakta svar genom att använda sig av en sådan intervjuform (Kvale & Brinkmann, 2014). Den kvalitativa metod som jag använde mig av var att göra filmobservationer samt att intervjua tre förskollärare och en socionom. Alvehus (2013) menar att genom att använda sig av en kvalitativ forskningsmetod så lär man sig att analysera olika typer av sociala sammanhang. Hade jag använt mig av en kvantitativ metod så hade jag fått fram något helt annat, då hade man t.ex. kunnat tittat på om samma beteende hade återkommit i observationerna eller om intervjupersonerna använt sig av samma uttryck.

Undersökningen sker i två olika barngrupper med ålder på tre till fem år. Jag presenterar min studie för pedagoger och föräldrar genom att jag skickade ut samtyckesblanketter till alla så att de kunde välja om de ville att deras barn skulle vara med i min studie. Detta gällde även de pedagoger som jobbar på förskolan. Jag gjorde ett urval av pedagogerna och istället för att intervjua elva pedagoger så gjorde jag fyra intervjuer varav tre är förskollärare och en är socionom. Detta urvalet gjorde jag för att jag ville se vilken kunskap förskollärarna hade inom området IKT.

10

4.3 Upplägg och genomförande

De fyra förskollärarna/pedagogerna som jag intervjuade är väl medvetna om min studie eftersom att vi arbetar på samma arbetsplats och de vet att jag ska genomföra min studie här. De fick alla information i samtyckesblanketterna som de kunde läsa och sedan skriva under och lämna till mig. Syfte och frågeställningarna kring denna studie formulerades efter att jag lämnat ut samtyckesblanketterna till både barn och förskollärare/pedagoger. Efter att jag hade formulerat detta så började jag forma frågor till intervjuerna. Dessa frågor är knutna till studiens frågeställningar.

Jag valde att göra filmobservationer för att hinna snappa upp så mycket som möjligt. Genom att använda mig av filmobservationer kan jag gå tillbaka och titta på filmen många gånger och anteckna det som spelas upp i filmen. Sporrong & Westin Tikkanen (2016) menar att genom att använda sig av en observation kan man ge en förklaring på hur saker och ting hänger samman. Observationer ger svar på vad något är, när något inträffade, vem som utförde handlingen. För att kunna testa teorierna så behöver man en observation för att se om de stämmer eller inte.

Jag har valt att genomföra en kvalitativ studie, eftersom jag ansåg det vara mest lämpligt. Alvehus (2013) menar att genom att man använder sig av en kvalitativ forskningsmetod så lär man sig att ”packa upp”, läsa av och analysera olika typer av sociala sammanhang. Eftersom intervjuerna spelades in så kunde jag rikta all koncentration på de jag intervjuade så jag kunde ställa relevanta följdfrågor till dem. Kvale & Brinkmann (2014) skriver att under en intervju är det viktigt att vara positiv och enveten. Genom att vara nyfiken och ställa följdfrågor så uppmuntrades de som blev intervjuade att utveckla sina svar.

4.4 Bearbetning

Filmerna som jag spelade in på förskolan stannade på förskolan. Jag transkriberade filmerna så snabbt som möjligt så att jag hade ett färdigt material att arbeta med. Detsamma gällde intervjuerna. Jag spelade in samtalen på lärplattan och samtidigt så gjorde jag anteckningar så att det skulle bli lättare för mig i transkriberingen av intervjuerna. Genom att transkribera filmerna kan jag göra en analys av det materialet och jag kan även se om filmerna och analysera de flera gånger.

11

Denk (2012) menar att om man ska göra en komparativ analys så måste man minst ha gjort två empiriska studier. Genom att göra empiriska studier menar Denk (2012) att man kan studera likheter och skillnader i de empiriska materialen. Eftersom jag gjorde två nästan snarlika observationer så tänkte jag att det skulle vara bra att jämföra dessa och titta på om de arbetade likadant med IKT eller om det skiljer sig från de olika avdelningarna.

Forskningsetiska principer

Under studien har de forskningsetiska principerna från Vetenskapsrådet (2010) följts och jag har haft principerna i beaktning under studiens gång. Dessa principerna ska följas vid denna studie och de fyra principerna är:

Informationskravet- innebär att under studien har uppgiftslämnarna och deltagarna fått

information om syftet med denna studie. Samtliga deltagare har fått information om att det är frivilligt att delta och att de har rätt till att avbryta sin medverkan när de vill.

Samtyckeskravet - innebär att deltagarna i studien själva har fått bestämma om de vill delta eller

inte i studien. Eftersom filminspelning har skett så har både vårdnadshavarna till barnen på förskolan och förskollärare/pedagoger fått skriva under samtyckesblanketter.

Konfidentialitetskravet- innebär att de uppgifter som finns kring deltagarna i studien ska vara

sekretessbelagda och förvaras så de involverade personerna kan ges full konfidentialitet. Detta sker genom att byta namn på de deltagarna i min studie.

Nyttjandekravet- innebär att alla material och de uppgifter som samlats in enbart kommer att

användas i denna studiens forskningsändamål.

Dataskyddsförordningen (General Data Protection Regulation, GDPR): Syftet med GDPR är att skydda den enskildas grundläggande rättigheter och friheter, speciellt deras rätt till skydd av personuppgifter. Det som är typiska personuppgifter är personnummer, namn, adress samt bilder och ljudupptagningar av personen.

12

När studien är klar och har publicerats så kommer allt material som är insamlat och kan kopplas till deltagarna att förstöras, detta så att deltagarna ska skyddas och göra dem anonyma (Vetenskapsrådet, 2002).

13

5 Resultat

De personer som jag valt att intervjua är verksamma på samma arbetsplats i Skåne och arbetar med barn i åldrarna tre-fem år. De jag har valt att intervjua är tre förskollärare och en socionom och alla har arbetat många år i förskolan. En av de som jag har intervjuat har till största del jobbat förskoleklass. Jag valde just dessa personerna för att få ut så mycket fakta från dem, hur de arbetar med lärplattan och hur de får in lärplattan i den övriga verksamheten. Under mina intervjuer så framkom det att alla som blev intervjuade tyckte att de saknar kunskap om lärplattan men även kunskap om hur de digitala verktygen som t.ex. Blue boten och Osmo fungerar. De berättade att de själva har fått lära sig att använda dessa digitala redskap.

Syftet med detta kapitel är att kunna presentera och redogöra för det som framkom i studien genom att kategorisera resultatet under följande rubriker: Pedagogernas inställning, användningsområden och samspel. Efter varje kategoriserat resultat kommer en analys där det teoretiska perspektivet synliggörs i relation till resultatet.

5.1 Respondenterna

Här kommer jag göra en kort beskrivning av de som deltagit i intervjuerna.

Förskollärare Stina

Stina arbetar som förskollärare och har arbetat som det i 12 år. Hon menar på att det är svårt att hitta bra appar men man får försöka hitta lärande situationer i de appar som man laddar ner. När väl lärplattan är framme och något barn har den så samlas alla kring den. Samspelet blir då väldigt svårt. Stina skulle vilja skapa en plats inne på avdelningen där de kan ha dels lärplattan men även annat IKT relaterat material.

Förskollärare Sara

Sara arbetar som förskollärare och har arbetat som det i 20 år. Hon känner att hon saknar kunskap om IKT och skulle gärna vilja gå en utbildning så att hon lär sig. Sara påpekar att de använder sig av lärplattan ett par gånger i veckan, men hon vill kunna använda den mer som ett material som kan ligga framme och är lätt för barnen att komma åt. Sara tar även upp att förskolan har en läroplan och att i den står det att ”barnen ska utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar”.

14

Förskollärare Elsa

Elsa arbetar som förskollärare och har arbetat i 15 år. Elsa använder lärplattan till att leta fakta, projekterar sånger och har avslappning. Tyvärr så tycker även Elsa att de inte använder lärplattan så mycket som hon skulle vilja, dels så är de oftast urladdade eller inlåsta i skåpet. När pedagogerna väl plockar fram lärplattan så samlas många barn kring den för att alla vill vara med, samspelet mellan barnen blir då väldigt svårt. Hon påpekar att de måste bli bättre på att ha dessa framme.

Pedagogen Mia

Mia arbetar som pedagog och har arbetat som det i 4 år. Hon känner som de andra förskollärarna att hon saknar kunskap om IKT. Hon säger att hon fick all kunskap kring lärplattan när hon arbetade på skola. Mia och hennes kollegor på hennes avdelning använder lärplattan dagligen.

5.2 Tekniska hjälpmedel

Ett tekniskt hjälpmedel är Osmo genus kit och det går att koppla till lärplattan och är ett fysiskt spel för barnen. Där placeras en lärplatta i stativet och medföljande reflektor monteras på lärplattan, sedan laddar personen ner avsedda spel i appar. Det man gör i Osmo är att man placerar olika föremål framför lärplattan som sedan speglar sig i reflektorn och kommer upp på lärplattan. Till exempel kan barnen arbeta med ord. På lärplattan kommer det upp en bild som barnet sedan ska försöka skriva med ord. Barnet skriver ordet genom att lägga bokstavsbrickor på bordet framför lärplattan. Reflektorn speglar brickorna och bokstäverna kommer upp på lärplattan. Osmo fungerar på samma sätt när de arbetar med matte. Skillnaden är att barnet använder siffror istället för bokstäver. Lärplattan visar olika tal på skärmen och barnet räknar ut dessa genom att lägga svaret framför lärplattan och reflektorn speglar det. Ett annat sätt man kan använda Osmo på är att arbeta med tangram, då ska man lägga pussel och skapa olika figurer med hjälp av tangramen. Det kommer upp beskrivningar (bilder) på hur man ska lägga och sedan får barnen försöka göra likadant (Osmo, 2018).

Ett annat tekniskt hjälpmedel är Blue bot. Blue bot är en robot som barnen kan programmera genom att trycka på knappar som sitter på ryggen av roboten. Blue boten går att ställa in så att den kan styras från en lärplatta eller en dator med Bluetooth. Det är ett enkelt och roligt sätt för barn att träna logiskt tänkande eller enkel programmering på ett roligt sätt. Barnen får även träna Algoritm genom att följa instruktioner steg för steg och på så sätt lösa ett problem. Med

15

hjälp av denna lilla robot så får barnen även träna på att samarbeta och även turtagning något som är viktigt på förskolan (Hands on science, 2018).

5.3 Filmobservation 1

Det jag har valt att observera är när Sara och hennes kollegor ska öppna en lucka i deras julkalender. Julkalendern som förskolan har valt att använda sig utav i år är Blue bots julkalender ”Hands on science”. Detta är en julkalender som innebär att man ska programmera Blue boten så många steg som den ska gå till dagens lucka som man ska öppna. När man har kommit fram till dagens lucka så läser pedagogen vad dagens uppdrag är. Denna dagen var det att man skulle räkna till fem på så många olika språk som barngruppen kunde. Pedagogen bestämde vilket barn som skulle få programmera och vilken färg barnet skulle starta ifrån. Barnen är så inne i denna julkalender så de har skapat renhorn till Blue boten och även skaffat en mule åt den. Barnen har döpt den till Frasse för han är en av tomtens renar.

5.3.1 Film 1

Filmobservationen är tagen ifrån när de ska öppna en lucka i julkalendern.

Pedagogen, frågar barnen - vilken lucka öppna vi igår? Alla barn räcker upp handen

Melker får svarar - lucka nummer fyra.

Melker och pedagogen flyttar Blue boten till lucka nummer fyra. Alla barn - han heter faktiskt Frasse.

Pedagogen - Förlåt jag menar Frasse så klart.

Pedagogen - Melker kan du hitta lucka nummer fem på kalendern? Melker kryper fram och pekar på lucka nummer fem.

Pedagogen - Vilken väg vill du att Frasse ska ta? Melker pekar på hur Frasse ska gå.

Pedagogen - Frasse ska gå baklänges till lucka nummer fem. Melker - JA!!

Pedagogen - Vill du programmera Frasse så han kommer till lucka nummer fem? Pedagogen - Vill du att vi ska hjälpa dig?

Melker nickar med huvudet.

Pedagogen - Om Frasse ska backa vilken pil ska du trycka på då? Melker pekar på bakåt knappen.

16

Pedagogen - Hur många steg ska du programmera Frasse med? Melker räknar antalet rutor - fyra steg.

Frasse backar och stannar på rutan högst upp i vänstra hörnet. Pedagogen frågar Melker - hur ska du få Frasse att svänga runt? Melker pekar på en knapp och pedagogen tittar på Melker - testa.

Melker trycker på knappen och den svänger åt fel håll, han löser det snabbt genom att trycka på den två gånger till så Frasse står med rumpan mot lucka nummer fem.

Melker trycker på bakåt knappen och Frasse åker till lucka nummer fem.

Lucka nummer fem var att barnen skulle räkna till fem på så många olika språk som de kunde. Barnen klarade att räkna på åtta olika språk. Dessa språk var: svenska, tyska, spanska, bosniska, kroatiska, polska, engelska och teckenkommunikation. Med hjälp av pedagogerna så kunde barnen räkna till fem på åtta olika språk.

Analys film 1

I filmen framgår det att samspelet mellan barn-vuxen fungerar bra. De andra barnen sitter snällt bredvid och tittar på och de vet att de själva ska få öppna en lucka en annan dag. Melker nickar när pedagogen frågar om han vill ha hjälp för att han vet inte riktigt hur han ska programmera Blue boten.

Inom det sociokulturella perspektivet så lyfter de fram samspelet och interaktionen som det centrala i lärandesituationer. I detta fallet samspela barnet med pedagogen. Pedagogen var ett stöd för barnet som inte var helt säker på hur han skulle programmera Blue boten. Vygotskij menar att människors samspel inte bara är en metod som kan stödja barns lärande, utan han menar att samspel är lärande och utveckling (Strandberg, 2006). Det kan man se i filmen när barnet och pedagogen samspelar för att kunna förflytta Blue boten från lucka nummer fyra till lucka nummer fem. Pedagogen har använt lärplattan som en artefakt, på så sätt har pedagogen ökat lärandet när barnet kan bearbeta sin kunskap och sätta in det i relevant sammanhang och utmanas då i sin närmaste utvecklingszon. Denna artefakt är Blue boten.

I denna filmobservation kan man höra att pedagogen använder rätt begrepp till barnen. Hon säger programmera istället för ordet trycka. Genom att pedagogen använder sig av rätt begrepp så lär sig barnen det. I läroplanen för förskolan Lpfö 98/16 står det att ”förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att

17

leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra”(s. 10). Barnen får kunskap om rätt begrepp när pedagogen säger programmera. Sedan får barnen nyanserat talspråk när de räknar på olika språk.

De är några barn som har annat hemspråk än de andra barnen och även pedagogerna har annat hemspråk. Det är andra pedagoger som har studerat andra språk när de själva gick i skolan som de fick användning av. De lyckas räkna på åtta olika språk med hjälp av varandras kunskap, vilket är ytterligare ett samspel mellan barn-barn och barn-vuxen. I filminspelningen kan man se att det finns många samspel mellan barn-barn och även barn-vuxen då de räknar till fem på olika språk. Det är många interaktioner som sker i denna filmobservation. Det blir även en språklig utveckling för barnen i denna interaktion när de använder flera olika språk att räkna på.

5.3.2 Film 2

Stina och hennes kollegor har lucköppning i deras Blue bot julkalender på deras avdelning. En morgon efter frukosten samlas barnen för att få öppna lucka nummer fem. Denna barngruppen består av lite fler barn än den andra i filmobservation 1. Stina och hennes kollegor har bara jobbat ihop i cirka ett halvår. Barnen är mer oroliga och en del har svårt att sitta stilla på samlingen.

Pedagogen - Vilken lucka ska vi öppna idag? Ingen av barnen svarar.

Pedagogen – Ellen, Vilket datum är det idag? Barnet som ska styra Blue boten vet inte. Pedagogen - Ska vi fråga en kompis? Ellen - Jag vet inte vem jag ska fråga

Pedagogen - Titta på de som räcker upp handen?

Ellen - Jag vill fråga Astrid och sedan tittar hon på pedagogen. Astrid - Det är lucka nummer fem idag.

Pedagogen - Var har vi lucka nummer fem på julkalendern? Några barn kryper fram och försöker peka.

Ellen pekar var lucka nummer fem är.

Pedagogen - Hur ska vi göra för att komma till lucka nummer fem? Ellen visar på julkalender hur hon vill att den ska köra.

18 Pedagogen - Vilken knapp ska du trycka på?

Pedagogen förklarar för Ellen hur de olika knapparna på Blue boten fungerar. Alla barn flyttar sig närmare kalender.

Pedagogen säger till de andra barnen att backa lite.

Ellen trycker på knapparna på Blue boten så att den kör till lucka nummer fem, de andra barnen blir ivriga när Blue boten närmar sig lucka nummer fem och kryper närmare.

Pedagogen måste säga till barnen igen att de måste backa.

Denna barngruppen har svårt att sitta stilla och låta kompisen som ska trycka på Blue boten att få vara ifred.

Ett av barnen som sitter nära henne vill gärna trycka på hennes rygg.

Pedagogen förklarar inte för Ellen hur hon ska nollställa Blue boten innan hon ska trycka igen, utan pedagogen nollställer Blue boten själv efter varje steg.

Ellen vet inte riktigt hur hon ska trycka på knapparna och pedagogen visar henne på vilka knappar hon ska trycka på.

Pedagogen - Idag ska vi räkna till fem på så många olika språk som vi kan. Pedagogen - Ska vi börja räkna på svenska tillsammans?

Alla räknar på svenska

Pedagogen - Kan vi räkna till fem på något annat språk? Några barn utan att räcka upp handen - Jag kan på engelska. Pedagogen - Ska vi räkna på engelska tillsammans?

Barnen - JA

De räknar på engelska.

De fortsätter att prata på vilka språk som de kan räkna till fem på. Barnen pratar i mun på varandra och några av dem har svårt att sitta stilla. Barnen lägger sig på mattan och är inte alls intresserade, de vill bara gå och leka. Många av barnen sitter och pratar rätt ut i samlingen, pedagogen säger till barnen att de ska räcka upp handen om de vill säga något. Barnen kommer fram till att det kan räkna på svenska, engelska, tyska, spanska, bosniska, och polska. De kunde räkna på bosniska och polska med hjälp av två andra pedagoger som jobbar där.

Analys film 2

I filmobservationen framgår det att alla barn gärna vill vara delaktiga. De har svårt att vänta på sin tur och pedagogerna måste be dem att sitta stilla och räcka upp handen om de vill säga något. Jag upplever denna barngruppen som mer rörig än den andra barngruppen. Detta kan bero på

19

att pedagogerna inte var tillräckligt närvarande eller att de var för få pedagoger i samlingen när aktiviteten genomfördes.

I denna filmobservationen vill alla barn vara med och hjälpa det barnet som öppnade julkalendern. Som jag nämner i förra filmobservation så tar Strandberg (2006) upp att Vygotskij menar att människors samspel inte bara är en metod som kan stödja barns lärande, utan han menar att samspel är lärande och utveckling. I denna filmobservation känns det som att alla barnen är med och samspelar på ett sätt, men att det är lite rörigt i barngruppen.

Bjurulf (2013) tar upp att för att pedagogerna ska kunna stimulera barnen i deras digitala användning så behöver pedagogerna skapa kunskap om barnens egna erfarenheter av den digitala användningen. Men det är även pedagogerna som måste ha den kunskapen. Här känns det som att pedagogen inte hade så mycket erfarenhet av Blue boten. Hon frågar mig när jag filmar hur man kan trycka på knapparna. Här måste pedagogerna ha en vilja att våga testa med barnen. Det finns ingen väg som är rätt eller fel när man ska programmera Blue boten att gå till en viss lucka. Man måste våga testa tillsammans med barnen, våga att göra fel. Bjurulf (2013) tar upp att viljan att gå på upptäcktsfärd med barnen i den digitala mediernas värld är viktig för att utveckla ett intresse för hur saker och ting fungerar i olika tekniska sammanhang.

5.3.3 Jämförelse mellan de två olika barngrupperna

När jag gör en jämförelse mellan dessa två filmobservationer så ser jag en del skillnader. I den första gruppen var det mycket lugnare och det kändes som att pedagogerna var mer förberedda på aktiviteterna och att det använder sig av rätt begrepp. De sa att de skulle programmera Blue boten och i den andre gruppen sa pedagogen att de skulle trycka. Genom att pedagogerna använder sig av rätt begrepp så får barnen rätt kunskap om begreppen.

Samspelet i den första observationen var framför allt i lucköppningen mellan barn-vuxen. Sedan när de skulle räkna så blev det barn-barn och barn-vuxen. Barnen lärde sig av varandra i denna lärprocess. I den andra filmobservation var samspelet mest mellan barn-vuxen men det fanns även ett samspel mellan barn-barn. Barnen som inte skulle programmera Blue boten försökte visa hur barnet skulle programmera den genom att säga hur hon skulle göra. När de skulle börja räkna på de olika språken fanns det ett samspel mellan både barn-vuxen och barn-barn. Interaktionen blir att hela gruppen är med och är delaktiga i båda filmobservationerna.

20

Strandberg (2006) menar att den kraftfullaste källan till lärande och utveckling är den interaktionella miljön och med det menar han ansikte mot ansikte

5.4 Pedagogernas inställning

Pedagogernas inställning till att arbeta med lärplattan på förskolan är positiv, men de känner att de har för lite kunskap om just lärplattan. Två av de fyra pedagogerna som jag intervjuat har arbetat med lärplattan i cirka 8 år och har tidigare jobbat i den kommunala sektorn. De berättade att de fick mycket kunskap kring IKT där och att de hade fler lärplattor till barnen i jämförelse med vad de har till barnen på deras nuvarande arbetsplats. Nu har de en lärplatta per avdelning som barnen kan använda sig av. Pedagogerna känner att de skulle behöva ha fler lärplattor för att kunna utveckla arbetet med IKT och digital media. De fyra pedagogerna känner att de måste bli bättre på att ladda lärplattorna och att skapa en plats inne på avdelningarna som lärplattan och de digitala redskapen kan ligga framme på så barnen kan arbeta med det. Sara berättade att de har laddat ner appar till lärplattan som handlar om deras temaarbete som de har. Dessa appar handlar om kroppen och barnen är väldigt intresserad av dessa. Sara berättar även att de använder sig utav Osmo till lärplattorna, genom Osmo kan barnen lära sig att räkna matte och skriva på ett roligare sätt.

Sara och Elsa påpekar att i läroplanen står det att förskolan ska hänga med i den tekniska utvecklingen och att kunna erbjuda teknik i den vardagliga undervisningen på förskolan. Mia berättar att första åren hon var i kontakt med lärplattorna var det mer att barnen skulle spela på dem, men nu idag så ser hon att barnen kan utvecklas och lära sig med lärplattan. Hon menar att det ska vara mer lärande appar på lärplattan. Hon ser Osmo som ett positivt digitalt redskap på lärplattan.

Analys pedagogernas inställning

De förskollärarna jag intervjuade ser lärplattan som ett positiv inslag och som ett positivt komplement till den övriga undervisningen. De hänvisar till att Osmo och Blue boten är ett positivt sätt för barnen att samspela kring och på så sätt få mer interaktion i förskolan. Förskollärarna ser dessa redskap som något positivt och inte som ett hinder. De tycker dock att arbetet med dessa digitala redskap är lite negativt eftersom de anser sig sakna kunskap om dem. De vill ha mer kunskap om dessa två sakerna. Sara och Elsa lyfter fram att läroplanen säger att de har skyldigheter att hänga med i den digitala utvecklingen och inom den sociokulturella teorin pratar man mycket om vilket bra hjälpmedel IKT är. Strandberg (2006) pratar om

21

artefakt, han menar på att det innefattar många olika slags hjälpmedel och att barnen idag ser datorn som ett naturligt verktyg som de kan testa och använda sin kunskapserövring med. Pedagogerna känner att de behöver ha mer kunskap om Osmo och Blue bot samt tid till att få testa och utmana sig själva i det samt att få någon utbildning eller kollegialt samspel mellan kollegorna så de kan lära sig mer av varandra.

5.5 Användningsområden

Jag frågade mina respondenter hur de använder lärplattan på förskolan. De svarade att de använder sig av lärplattan när de arbetar med sitt temaarbete som handlar om kroppen. De berättade att de hade laddat ner appar till lärplattan som handlar om just kroppen som barnen kan sitta och arbeta med under dagarna på förskolan. Mia berättade att de använder sig av lärplattan för att barnen ska kunna använda sig utav Osmo och Blue boten. Sara berättade även att de använder sig av lärplattan genom att koppla in projektor till den så de kan titta på olika filmer när de arbetar med sitt tema. De använder sig även utav lärplattan och projektorn när de har avslappning, då startar de lugn och skön musik innan barnen ska äta mat så att barngruppen blir lugn. Sara påpekade att de använder sig utav lärplattan när de ska ha föräldramöte, då ger de barnen i uppdrag att ta foto/filma hur en dag ser ut. Tillsammans med pedagogen så sätter de ihop det till en Power Point som sedan vissas för föräldrarna på föräldramötet. Mia berättade att de arbetar med qr koder på lärplattan. Det kan vara allt från qr koder från bästa bokstaven som de har skapat för att det ska bli lättare att hitta bästa bokstaven som är ett program om bokstäver på ur.se. Alla pedagoger nämnde att de letar fakta tillsammans med barnen om det är något som barnen vill veta mer om.

Analys användningsområden

Ur ett sociokulturellt perspektiv så är detta en jättebra artefakt att använda sig utav. Strandberg (2006) menar att IKT är en hel verktygslåda, den är ett rum och den är även en hel värld. Han menar även att IKT är något som har ändrat människornas liv på ett grundläggande sätt. Lärandet är inte bara kommunikation, lärandet är även teckenanvändning. Lärplattan och datorn är ett fantastiskt sätt för barnen att kunna utvecklas och lära sig nya saker på ett roligt sätt. Genom att använda Osmo så kan barnen få lära sig matematik på ett ännu roligare sätt än att sitta och räkna med t.ex. kapsyler. Strandberg (2006) beskriver att interaktion med datorn är ett med ” a more cleaver peer”, datorn är helt enkelt en fiffigare kompis som tålmodigt lånar ut sin kompetens till den som vill vara med. ”The zon of proximal development/… / in collaboration with more capable peers” (Vygotskij, s. 86, 1978).

22

5.6 Samspel

Interaktion och samspelet mellan barn-barn men även barn-vuxen är väldigt viktigt enligt förskolläraren Sara. Elsa håller med Sara på den frågan och tycker att lärplattan kan bli väldigt viktig eftersom den uppmuntrar interaktion och samspel. Har man bara bra appar och spel som t.ex. Osmo så kan barn-barn men även barn-vuxen sitta och samspela runt den. Det kan vara allt från matematik eller att skriva ord på Osmo. Stina tar upp om att hon tycker att de använder lärplattorna alldeles för lite och det är något som hon vill ändra på genom att skapa en plats för lärplattan inne på avdelningen. Hon menar om de skapar den platsen så kan man få igång ett större samspel mellan barnen så att de kan hjälpas åt med de olika apparna och på så sett blir det en lärprocess.

Analys samspel

Strandberg (2006) beskriver att förskolor och skolor som integrerar IKT i sin kultur och inte som ett ämne tycker han kunna se ett mer kollegialt lärande mellan barn-vuxen eller som elev-lärare som han beskriver det. Han menar även att det har blivit lättare att uttrycka att det är svårt. Det har blivit lättare att fråga, hur gör jag nu? Förskollärarna pratar om att de skapas mycket samspel mellan barn-barn och barn-vuxen men att de använder lärplattan för lite. Genom att skapa en plats inne på avdelningarna som de vuxna vill så skapar man en vardag med lärplattan. Jag får intrycket att nu när pedagogerna plockar fram lärplattan så blir barnen superglada och alla samlas kring den. Genom att pedagogerna skapar en plats åt lärplattan inne på avdelningarna så blir barnen vana med den och det kommer inte bli samma uppståndelse kring den när den kommer fram. Barnen kommer då att få ut mer av lärandesituationen vid lärplattan. Alexandersson, Linderoth & Lindö (2001) menar på att samspelet mellan barnen vid datorn fungerar bäst när det är två barn eller om det är ett barn och en pedagog. De tar även upp att barnen lär sig av varandra när de sitter två eller flera vid datorn.

Säljö (2014) beskriver att utvecklingen av materiella redskap går hand i hand med utvecklingen av idéer och intellektuella kunskaper. Såväl som de intellektuella som de fysiska artefakterna är tecken på människans förmåga att samla erfarenheter och att använda dem för sina syften. Genom att använda lärplattan som en artefakt så skapar barnen kunskap genom att använda lärplattan.

23

6 Diskussion

6.1 Metoddiskussion

Syftet med denna undersökning var att få reda på hur pedagogerna använder sig av IKT på förskolan samt hur de använder det i vardagen tillsammans med barnen. I den reviderade läroplanen som släpps 2019 kommer IKT ha en större roll och därför är det viktigt att redan nu få igång arbetet med IKT. Genom att jag valt en kvalitativ metod har jag fått ett mer omfattande svar på mina frågeställningar än om jag hade valt en kvantitativ studie (Kvale & Brinkmann, 2014). Den kvalitativa studien har inneburit att jag fått fram vilken kunskap som finns bland förskollärarna/pedagogen inom ämnet IKT.

Eftersom lärplattan har funnits i några år nu så finns det forskning som man hittar lätt. Det är fler och fler som forskar inom detta ämne. Men alla förskollärare har kanske inte IKT som sitt stora intresse och vill inte lära sig heller. Det måste eventuellt skapas ett kollegialt lärande, så alla blir delaktiga i arbetet med IKT så att det inte bara är vissa personer som håller i det. Ibland känns det som att IKT ena dagen glöms bort och nästa dag så är det superviktigt med IKT. Detta leder till att pedagogerna i förskolan inte lägger ner tid och ork att lära sig de digitala redskap som finns och kunskapen om IKT blir därmed lidande.

Om denna studie skulle gjorts igen om några år så kunde man använt sig av en kvantitativ studie och på så sätt kunnat få ett bredare och djupare resultat att kunna analysera. Dels så hade säkert användningen av lärplattan varit mycket större på avdelningarna än den var idag och även kunskapen hos pedagogerna.

Genom att jag har valt att göra en selektiv transkribering av intervjuerna så har jag kunnat fokusera på de mer innehållsrika delarna i intervjuerna. Kvale & Brinkmann (2014) menar att genom att fokusera på valda delar av intervjuerna och analysera de mer på djupet så ges en mer djupgående analys av intervjuerna.

Jag har gjort två filminspelningar sedan transkriberat dessa och på så sätt kunnat analysera dessa på ett djupare sätt. Filmerna är något som jag har valt vad jag vill filma och när jag har filmat detta. Jag har haft fri tillgång till materialet så jag har kunnat analyserat det mycket noga, men så här i efter hand skulle man haft något slags observationsschema så det hade varit lättare att följa det hela.

24

6.2 Resultatdiskussion

Resultatdiskussionen kommer att inledas med två kapitel som handlar om IKT. Det ena kapitlet kommer att handla om förskolans IKT användning och det andra kapitlet kommer att handla om förskollärarnas inställning till IKT. Mitt resultat kommer att ställas mot och jämföras med tidigare forskning.

6.2.1 Lärplattan i förskolan

Under de senaste åren har IKT blivit en allt större del av vårt samhälle och även på förskolan. Mia berättar att de använder lärplattan dagligen på hennes förskoleavdelning och då arbetar barnen med olika appar som handlar om deras temaarbete. Mia hade gärna velat använda lärplattan även i annan undervisning, men anser att kunskapen om IKT gör att lärplattan används för lite. Även de andra förskollärarna och pedagogen som jag har intervjuat vill kunna använda lärplattan mer i den dagliga undervisningen på förskolan. De vill kunna ha lärplattan som ett komplement till den övriga undervisningen. Om man tittar i den nya läroplanen som kommer för förskolan så står det att förskolan ska erbjuda IKT. Den svenska regeringen skriver att de har som övergripande mål att se till så att det svenska skolväsendet ska vara ledande i att ta tillvara på möjligheter som digitaliseringen av samhället medför. Barn och elever ska uppnå en hög digital kompetens, och kunskapsutvecklingen och likvärdigheten ska stärkas (Regeringskansliet, 2017).

Alexandersson, Linderoth & Lindö (2001) skriver att idag finns det en helt annan teknik att använda än vad det fanns för några år sedan och detta kan innebära att man kan erbjuda barnen en större variation i undervisningen. Aglassinger (2012) menar att det är svårt att hitta bra appar till lärplattorna eftersom utbudet är väldigt stort. Mina respondenter menar precis som Aglassingers respondenter att det är svårt att hitta bra appar, men att man efter ett tag försöker hitta bra lärande situationer i de appar som man hittar. 2012 genomförde Carly Schuler en undersökning som handlar om " Learn II: An Addendum An Analysis of the Games Category of Apple’s App Store”. Där visar han att det sker en explosionsartad tillverkning av applikationer (appar) som påstår sig vara pedagogiska. I denna undersökning visar det att i detta stora och föränderliga utbudet av lärande appar är det svårt att hitta de ”rätta” apparna till lärplattan. Apparna måste passa in och ha de förväntningar som förskollärarna har på de appar de laddar ner.

25

6.2.2 Förskollärarnas inställning

Ljung-Djärf (2004) menar att förskollärarnas inställning och förskolans miljö skapar goda förutsättningar till att använda lärplattan som ett hjälpmedel. Som hjälpmedel menar hon det barn kan arbeta med under deras vistelse på förskolan. Alexandersson, Linderoth & Lindö (2001) menar att det är förskollärarnas uppgift att vägleda och även stötta barnen i deras utforskande av den moderna tekniken. Om inte barnen får utforska tekniken så kan de inte heller använda den som ett pedagogiskt hjälpmedel. Aglassinger (2012) tar upp i sin undersökning att en skicklig förskollärare kan skapa bra lärandesituationer även av ”dåliga” appar som inte är pedagogiska. Medan en annan förskollärare kanske inte kan skapa lärandesituationer av bra pedagogiska appar, utan allt handlar om hur förskolläraren gör för att skapa detta lärandetillfälle. Det handlar om vilken kompetens förskollärarna har med sig. Det är därför viktigt att förskollärarna skaffar sig kunskap om appar och även kring IKT och de digitala verktyg som används på förskolan. Det är viktigt att se lärplattan som ett hjälpmedel och inte som en spelmaskin. Man måste kunna se vad och hur barnen lär sig med en specifik app.

Ljung-Djärf (2004) och Aglassinger (2012) menar på att lärare/förskollärare ser lärplattan som en spelmaskin och att det är något som inte ska ta tid från den pedagogiska verksamheten. De jag intervjuade håller inte alls med. De vill ha in lärplattan mer i verksamheten och i den dagliga miljön på förskolan. De vill gärna skapa en plats för lärplattan så den kan vara framme hela dagarna på förskolan, men de vill gärna ha mer kunskap om hur de ska använda den på olika sätt. Jag såg under mina observationer att de använde den dagligen eftersom de hade skapat en julkalender med Blue boten och de har även Osmo som de arbetar med. Tyvärr så tar inte alla pedagoger fram Blue boten och Osmo, för det är inte alla som vågar. Man måste våga att testa, testar man inte så lyckas man inte och pedagogerna kan lära sig tillsammans med barnen.

6.2.3 Lucköppning

Där jag har gjort mina observationer har det pratats länge om att de måste bli bättre på att få in mer IKT och digitala redskap i verksamheten. När de hitta denna Blue bot julkalendern så tänkte de att det skulle vara ett roligt sätt för barnen att komma i kontakt med programmering, qr koder och digitala medier. Förskollärarnas syfte med denna julkalender var precis som jag beskrev innan att låta barnen komma i kontakt med att programmera, qr koder och även digitala medier som kunde vara olika filmer som handlar om julen. Appelberg & Eriksson (1999) beskriver att barn inte avskräcks av att de inte förstår vad de gör när de trycker på datorn, utan de trycker

26

glatt vidare på datorn. Genom att datorn finns tills hands för barn redan i förskoleåldern lär sig barnen att se den som ett hjälpmedel på ett lika naturligt sätt som t.ex. pennor och sax.

Användningen av Blue bot kalendern blev en väldigt stor interaktion mellan barn-barn men även mellan barn-vuxen. Säljö (2010) menar att samspelet och interaktionen är en av de viktigaste förutsättningar barn har för att uppnå ett bra och livslångt lärande. Jag anser att detta är ett bra sätt för barnen att få träna samspel och interaktion. Barnen får även träna på något annat som är viktigt, de får träna på turtagning. Turtagning är något som kan vara svårt för barnen, alla vill vara först. Men genom att förskollärarna hade gjort upp en lista på vems tur det var så fick alla öppna vars en lucka.

Ska man titta på helhetsbilden på hur de använder sig av lärplattan så säger en att de använder sig av lärplattan dagligen medan de andra tre säger att de använder lärplattan någon gång i veckan. Då använder de sig av appar som har med deras temaarbete eller genom att koppla upp lärplattan till en projektor och ser en film som handlar om temaarbetet. De jag intervjuat menar på att samspelet och interaktionen mellan barn-barn blir väldigt svårt eftersom lärplattan inte är framme varje dag. När de plockar fram lärplattan så samlas många barn omkring den och alla vill vara delaktiga. Det är inte en som har lärplattan utan det kan vara fem andra barn som samlats kring lärplattan och vill vara med.

27

7 Referenslista

7.1 Litteratur

Alexanderson, Kristina, Sporrong, Elin & Westin Tikkanen, Karin (2016). Kritiskt tänkande: i

teori och praktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Alexandersson, Mikael, Linderoth, Jonas & Lindö, Rigmor (2001). Bland barn och datorer:

lärandets villkor i mötet med nya medier. Lund: Studentlitteratur

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Appelberg, Lisbeth & Eriksson, Märta-Lisa (1999). Barn erövrar datorn: en utmaning för

vuxna. Lund: Studentlitteratur

Bjurulf, Veronica (2013). Teknikdidaktik i förskolan. Stockholm: Norstedt

Denk, Thomas (2012). Komparativa analysmetoder. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Gällhagen, Lena & Wahlström, Elisabet (2011). Lär och lek med surfplatta i förskolan. 1. uppl. Stockholm: Natur & kultur

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Läroplan för förskolan Lpfö 98. (2016). Stockholm: Skolverket

Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken bland plugghästar och fusklappar. Enskede: TPB Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 3. uppl. Lund:

Studentlitteratur

7.2 Elektroniska källor

Hur kan iPads stödja lärandet i förskolan? Om hur surfplattor kan möjliggöra arbetet med förskolans läroplan (2012)

https://www.skolporten.se/app/uploads/2012/04/UL_artikel_3_2012_aglassinger_mfl.pdf (Hämtad 26/12-2018)

28

Hands on science (2018) https://hos.se/produkt/blue-bot-uppladdningsbar/2041 (Hämtad 10/12 2018)

iLearn II: An Addendum An Analysis of the Games Category of Apple’s App Store (2012)

http://joanganzcooneycenter.org/wp-content/uploads/2012/11/jgcc_ilearn_games_addendum.pdf (Hämtad 26/12-2018)

Lärarnas tidning https://lararnastidning.se/ikt-begrepp-fran-a-till-w/ (Hämtad 13/11-2018) Ljung-Djärf, Agneta (2004). Spelet runt datorn: datoranvändande som meningsskapande

praktik i förskolan. Diss. Lund : Univ., 2004 Tillgänglig på Internet:

http://www.lub.lu.se/luft/diss/soc_486/soc_486.pdf

Osmo play https://www.playosmo.com/en/landing-genius-kit-rc/ (Hämtad 20/11–2018) Regeringskansliet (2017) https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/10/regeringen-beslutar-om-nationell-digitaliseringsstrategi-for-skolvasendet/ (Hämtad 26/12–2018)

Svenska akademiska ordböcker (2018) https://svenska.se/saol/?id=1230801&pz=7 (Hämtad 20/11 2018)

Skolverket https://www.skolverket.se/temasidor/digitalisering/forskolan (Hämtad 11/11– 2018)

Sollentunas kommun https://sites.google.com/a/edu.sollentuna.se/ipad-i-foerskolan/beskrivning-6/verktyg-fr-lrande (Hämtad 18/11–2018)

Uppdrag om IT-användning och IT-kompetens i skolan [Elektronisk resurs]. (2016).

Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3667 Vetenskapsrådet (2002)

http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf (Hämtad 8/12 2018)

Walldén Hillström, Kristina (2014). I samspel med surfplattor [Elektronisk resurs] Om barns

29 Uppsala universitet, 2014 Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-24656 GDPR (Dataskyddsförordningen, 2018)

https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/

30

8 Bilagor

8.1 Samtyckesblanketter

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE BARN-UNGA-SAMHÄLLE

Datum 2018-10-31

Samtycke till barns medverkan i studentprojekt

Jag heter Alexander Karlsson och jag läser näst sista terminen (termin 6) på

förskollärarprogrammet på Malmöuniversitet. Jag kommer ta min examen i juni 2019.

Jag ska just påbörja mitt examensarbete som kommer att handla om hur pedagogerna arbetar med lärplattorna i förskolan, hur de inkluderar barnen och lärandet till information och kommunikationsteknik. Jag kommer att observera pedagogerna i deras arbete med IKT och för att på bästa sätt se hur pedagogerna arbetar kommer jag att filma olika lärandesituationer. Jag kommer att fokusera på pedagogerna på förskolan när jag gör mina observationer. Jag vill fokusera på hela lärandeprocessen så därför väljer jag att filma. Det är lättare att förstå hela lärandet om jag filmar en hel grupp än att bara filma pedagogen. Jag kommer att filma och göra fältanteckningar när jag ser att pedagogerna tar fram lärplattan. Jag kommer även att göra intervjuer med pedagoger.

Jag kommer att dokumentera genom surfplattan och fältanteckningar. Jag kommer att ladda upp materialet jag får på Malmös universitets server, där den är väldigt säker så inget material kan komma ut. Även dessa samtyckesblanketter kommer att förvaras på Malmöuniversitet. De som kommer att ha tillgång till materialet är jag, min handledare samt kursansvarig lärare för denna kursen.

Medverkan i mitt examensarbete grundar sig på det grundläggande individskyddskravet som vetenskapsrådet tagit fram. Dessa huvudkrav kallas informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att forskaren ska informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte. Samtyckeskravet innebär att deltagare i en undersökning själva har rätt att bestämma över sin medverkan. Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett

På förskollärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på sjätte terminen. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid förskolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas MUEP (http://dspace.mah.se/handle/2043/599).

31

sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Nyttjandekravet innebär att uppgifter insamlade om enskilda personer endast får användas för forskningsändamål. Om ni vill kan ni läsa mer om den goda forskningsseden på vetenskapsrådets hemsida. https://www.vr.se/analys-och- uppdrag/vi-analyserar-och-utvarderar/alla-publikationer/publikationer/2017-08-29-god-forskningssed.html

Alexander Karlsson

……… Studentens underskrift och namnförtydligande

Kontaktuppgifter till student (tfn nr, e-mail): alexandercarlsson@hotmail.com Ansvarig handledare på Malmö Universitet: Jakob Löfgren

Kursansvarig på Malmö Universitet: Robin Ekelund Kontaktuppgifter Malmö Universitet:

www.mah.se

32

Information om Malmö universitets behandling av personuppgifter

Personuppgiftsansvarig Malmö universitet

Dataskyddsombud dataskyddsombud@mau.se

Typ av personuppgifter Namn, anteckning av lärandesituation, bild och/eller filmklipp samt ditt samtycke till att Malmö universitet behandlar dessa personuppgifter.

Ändamål med behandlingen För att möjliggöra undervisnings- och examinationssituationer i förskolemiljö för studenter vid Malmö universitets förskollärar-utbildning.

Rättslig grund för behandling Ditt samtycke.

Mottagare Personuppgifterna kommer endast användas i utbildningssyfte inom ramen för Förskolärarprogrammet vid Malmö universitet och kommer inte att spridas vidare till någon annan mottagare. Lagringstid Malmö universitet kommer spara dina personuppgifter så länge

de behövs för ovan angivet ändamål eller till dess att du återkallar ditt samtycke. Efter genomförd kurs/program kommer person-uppgifterna att raderas. Malmö universitet kan dock i vissa fall bli skyldiga att arkivera och spara personuppgifter enligt Arkivlagen och Riksarkivets föreskrifter.

Dina rättigheter Du har rätt att kontakta Malmö universitet för att 1) få information om vilka uppgifter Malmö universitet har om dig och 2) begära rättelse av dina uppgifter. Vidare, och under de förutsättningar som närmare anges i dataskyddslagstiftningen, har du rätt att 3) begära radering av dina uppgifter, 4) begära en överföring av dina uppgifter (dataportabilitet), eller 5) begära att Malmö universitet begränsar behandlingen av dina uppgifter. När Malmö universitet behandlar personuppgifter med stöd av ditt samtycke, har du rätt att när som helst återkalla ditt samtycke genom skriftligt meddelande till Malmö universitet. Du har rätt att inge klagomål om Malmö universitets behandling av dina personuppgifter genom att kontakta Datainspektionen, Box 8114, 104 20 Stockholm.

33

Samtycke

Härmed samtyckes till att nedanstående barn får medverka i ovan beskrivna studentprojekt, samt att vi som vårdnadshavare har tagit del av informationen om Malmö universitets behandling av personuppgifter.

Barnets namn: ……….

Förskola: ……….

Dagens datum: ………

………. ……….

Namn, vårdnadshavare 1 Namn, vårdnadshavare 2

34

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE BARN-UNGA-SAMHÄLLE Datum 2018-10-31

Samtycke till pedagogernas medverkan i studentprojekt

Jag heter Alexander Karlsson och jag läser näst sista terminen (termin 6) på

förskollärarprogrammet på Malmöuniversitet. Jag kommer ta min examen i juni 2019. Jag ska just påbörja mitt examensarbete som kommer att handla om hur pedagogerna arbetar med lärplattorna i förskolan, hur de inkluderar barnen och lärandet till IKT. Jag kommer att observera pedagogerna i deras arbete med IKT och för att på bästa sätt se hur pedagogerna arbetar kommer jag att filma olika lärandesituationer. Jag kommer att fokusera på

pedagogerna på förskolan när jag gör mina observationer. Jag vill fokusera på hela

lärandeprocessen så därför väljer jag att filma. Det är lättare att förstå hela lärandet om jag filmar en hel grupp än att bara filma pedagogen. Jag kommer att filma och göra

fältanteckningar när jag ser att pedagogerna tar fram lärplattan. Jag kommer även att göra intervjuer med pedagoger.

Jag kommer att dokumentera genom surfplattan och fältanteckningar. Jag kommer att ladda upp materialet jag får på Malmös universitets server, där den är väldigt säker så inget material kan komma ut. Även dessa samtyckesblanketter kommer att förvaras på Malmöuniversitet. De som kommer att ha tillgång till materialet är jag, min handledare samt kursansvarig lärare för denna kursen.

Medverkan i mitt examensarbete grundar sig på det grundläggande individskyddskravet som vetenskapsrådet tagit fram. Dessa huvudkrav kallas informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att forskaren ska informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte. Samtyckeskravet innebär att deltagare i en undersökning själva har rätt att bestämma över sin medverkan. Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Nyttjandekravet innebär att uppgifter insamlade om enskilda personer endast får användas för forskningsändamål. Om ni vill kan ni läsa mer om den goda forskningsseden på vetenskapsrådets hemsida.

https://www.vr.se/analys-och-På förskollärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på sjätte terminen. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid förskolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas MUEP (http://dspace.mah.se/handle/2043/599).

35

uppdrag/vi-analyserar-och-utvarderar/alla-publikationer/publikationer/2017-08-29-god-forskningssed.html

Alexander Karlsson

……… Studentens underskrift och namnförtydligand

Kontaktuppgifter till student (tfn nr, e-mail): alexandercarlsson@hotmail.com Ansvarig handledare på Malmö Universitet: Jakob Löfgren

Kursansvarig på Malmö Universitet: Robin Ekelund Kontaktuppgifter Malmö Universitet:

www.mah.se

Information om Malmö Universitets behandling av personuppgifter

Personuppgiftsansvarig Malmö Universitet

Dataskyddsombud dataskyddsombud@mau.se

Typ av personuppgifter Namn, anteckning av lärandesituation, bild och/eller filmklipp samt ditt samtycke till att Malmö universitet behandlar dessa

personuppgifter.

Ändamål med behandlingen För att möjliggöra undervisnings- och examinationssituationer i förskolemiljö för studenter vid Malmö universitets förskollärar-utbildning.

Rättslig grund för behandling Ditt samtycke.

Mottagare Personuppgifterna kommer endast användas i utbildningssyfte inom ramen för Förskolärarprogrammet vid Malmö universitet och kommer inte att spridas vidare till någon annan mottagare.

Lagringstid Malmö universitet kommer spara dina personuppgifter så länge de behövs för ovan angivet ändamål eller till dess att du återkallar ditt samtycke. Efter genomförd kurs/program kommer personuppgifterna att raderas. Malmö universitet kan dock i vissa fall bli skyldiga att arkivera och spara personuppgifter enligt Arkivlagen och

Riksarkivets föreskrifter.

Dina rättigheter Du har rätt att kontakta Malmö universitet för att 1) få information om vilka uppgifter Malmö universitet har om dig och 2) begära rättelse av dina uppgifter. Vidare, och under de förutsättningar som närmare anges i dataskyddslagstiftningen, har du rätt att 3) begära radering av dina uppgifter, 4) begära en överföring av dina uppgifter (dataportabilitet), eller 5) begära att Malmö universitet begränsar behandlingen av dina uppgifter. När Malmö universitet behandlar personuppgifter med stöd av ditt samtycke, har du rätt att när som helst återkalla ditt samtycke genom skriftligt meddelande till Malmö universitet. Du har rätt att inge klagomål om Malmö universitets behandling av dina personuppgifter genom att kontakta