1
LÄRARUTBILDNINGEN Självständigt arbete, 15 hp
Lärplattan i förskolan?
Politikers och pedagogers värderingar av ett nytt pedagogiskt
verktyg.
Ansvarig institution
Institutionen för Pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap
Handledare Författare
Kajsa Higgins Martha Wallman
Kurs
GO2963 AUO kurs 6 Examensarbete År och termin
2
Författare
Martha Wallman Titel
Lärplatta i förskolan?
Politiker och pedagogers värderingar av ett nytt pedagogiskt verktyg Engelsk titel
Digital tablets in preschool?
How politicians and preschool teachers value a new educational tool.
Antal sidor 22
Abstrakt
Arbetet behandlar lärplattan som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Intervjuer har genomförts med såväl politiker och pedagoger i några kommuner om varför eller varför inte lärplatta införts som pedagogiskt instrument i förskolan.
Resultatet av intervjuerna visar att lärplattans möjligheter som ett pedagogiskt verktyg är outforskat; därför väljer vissa kommuner att avvakta med att införa lärplatta i förskolan. De kommuner som har valt att satsa, menar att de tillsammans med pedagogerna vill utveckla ett kompletterande verktyg till den traditionella verksamheten i förskolan. Syftet är att förstå de olika ställningstagande som politiker och pedagoger har valt att arbeta efter.
3
Innehåll
Innehållsförteckning Inledning ... 5 Bakgrund ... 6 Syfte ... 6 Frågeställningar ... 6Litteratur och forskning ... 7
Styrdokument ... 10
Ett sociokulturellt perspektiv ... 10
Metodval ... 11
Urval ... 11
Genomförande ... 12
Etik ... 12
Tillförlitlighet och giltighet ... 13
Metodkritik ... 13
Resultat och analys ... 14
Resultat 1 ... 14
Kommuner som avvaktar med satsning på lärplatta ... 14
Analys ... 14
Resultat 2 ... 15
Pedagoger som inte använder sig av lärplatta ... 15
Analys ... 15
Resultat 3 ... 16
Kommuner som valt att satsa på Lärplattan ... 16
Resultat 4 ... 17
Pedagoger som använder sig av lärplattan. ... 17
Analys ... 17
Diskussion ... 18
Resultatdiskussion ... 18
Metoddiskussion ... 19
Vidare forskning om lärplattan ... 19
Referenser ... 20
4
5
Inledning
EU kommissionen med ansvar för utbildning, kultur och ungdom, har listat åtta
nyckelkompetenser för livslångt lärande där digital kompetens är en av dessa åtta punkter. Det är en realitet att de digitala verktygen har en central roll i det pedagogiska arbetet på förskolan i dag. Hur ser kommunalpolitiker, förskollärare och barnskötare på lärplattan som ett pedagogiskt verktyg?
Lärplattan har fler användningsområden, som svarar mot Lpfö 98 reviderad 2010. Lärplattan är ett komplement till den traditionella verksamheten och Kjällander1beskriver resultatet som barnens lärande i en digital lärmiljö. Hon ser i resultatet att ”olika teckensystem hjälper
eleverna att förstå och förklara information som inte kan nås enbart med talat språk”. Vidare
ser Kjällander att relationer mellan elever och lärare, vid användandet av digitala verktyg ger en mer jämställd relation.
Alla medborgare behöver i våra dagar livslångt lärande. Vi behöver utveckla våra färdigheter och kompetenser hela livet igenom, inte bara för att kunna utnyttja vår personliga potential och aktivt delta i det samhälle vi lever i, utan också för att ha chans att lyckas på en arbetsmarknad i ständig förändring. Ján Figel´2
Det gäller framförallt vid pedagogisk dokumentation och reflektion. Datorer finns på de flesta förskolor, och används framförallt för sammanställning av barns arbete till portfolie. Vid dokumentation på datorn måste flera moment utföras, bilderna ska föras över från kameran till datorn. Först därefter kan bilderna behandlas i ett dokument för att sammanställas med bild och text. Detta måste utföras av en pedagog till skillnad mot lärplattan, där kan barnen vara delaktiga från början av dokumentationsprocessen. Barn lär sig snabbt hur detta går till och kan tidigt göra egna dokumentationer av händelser som de upplever under dagen på förskolan.
1 Kjällander, Sussane ”Designed for Learning in an extended digital environment” doktorsavhandling Stockholm 2011.
6
Bakgrund
Under våren 2013 har jag tillsammans med två kollegor utarbetat ett förslag på hur lärplattan kan användas i förskolansverksamhet. Förslaget är tänkt som ett stöd för pedagogerna i företaget som driver 24 förskolor. Tillsammans har vi sett utbildningsrelaterade möjligheter för pedagoger och barn som använder lärplattan. Detta skapade en nyfikenhet hos mig relaterat till hur beslutsfattare i kommunerna tänker och resonerar kring lärplattan som ett pedagogiskt verktyg. Därför ville jag utröna motiven för och emot att introducera lärplattan som ett pedagogiskt verktyg.
Syfte
Genom kvalitativ intervjuteknik med representanter från flera kommuner, vill jag försöka skapa en bild av de pedagogiska tankar som finns kring lärplattans användning och betydelse i förskolan. Det är också av intresse att intervjua pedagoger i förskolan då de har ett visst inflytande över vilka IKT verktyg som används på förskolorna.
Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka vilket pedagogiskt värde som tillskrivs lärplattan på såväl huvudmannanivå som förskollärarnivå, ta reda på vilka faktorer som ligger bakom inköp av lärplattor samt mer specifikt undersöka hur representanter på dessa nivåer ser på lärplattans betydelse för barns lärande.
Frågeställningar
Vilka svar ger de intervjuade nämndemännen på respektive kommun kring lärplattans pedagogiska värde och hur motiverar de inskaffandet/ inte inskaffandet av lärplattor.
7
Litteratur och forskning
I detta avsnitt har jag sökt aktuell forskning som bedrivs inom området IKT i förskola/skola. Lärplattan har fler alternativa möjligheter än en dator,menarSkog3 i citatet ”Läsplattan, eller hellre lärplattan, är den första apparat som är anpassad för mobilt lärande”. Han menar att
den digitala tekniken utvecklas snabbt, och den har stor betydelse för hur individer tar del av det nya informationssamhället. Det är nödvändigt att förstå och skaffa kunskap om hur den nya tekniken kan skapa möjligheter att förbättra den pedagogiska verksamheten i förskolan. EU4 skriver:
Nyckelkompetenser för livslångt lärande: Digital kompetens innefattar säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik samt grundläggande färdigheter i
informations- och kommunikationsteknik(IKT).
Alexandersson, Linderoth och Lindö5 anser att det är av stor betydelse att i framtiden kunna hantera informationsteknologin i utbildningssammanhang. De menar vidare att teknikens roll i förskolan/skolan inte är utredd. Klerfelt6 beskriver hur pedagoger och barn har olika
erfarenhet av mediakultur på grund av att uppväxten. Hon menar att olika erfarenheter av
multimodala uttryck och datoranvändning, kan skapa problem då flera pedagoger utrycker att
de har bristande kunskap i ämnet, och hur modern teknik kan användas som pedagogiskt verktyg.
Klerfelt ser också att andvändnigen av modern teknik kan leda till utveckling och förändring. Hon har i sin avhandling beskrivit hur pedagogerna söker kundskap om hur de kan använda teknikens möjligheter. Klerfelt7 uttrycker i pedagogiska magasinet (2012) att Sverige har halkat efter när det gäller att utveckla IKT för små barns lärande. Hon menar att det saknas en
pedagogisk vision och det gäller både pedagoger och politiker. Klerfelt beskriver det
europeiska forskningsprogrammet steps (Study of the impact of technology in primary school) som Sverige har deltagit i. Studien visar att IKT har ett stort värde när det gäller individuella lärandet för barn. Vidare menar Klerfelt att Steps-studien rekommenderar utbildning inom IKT, så att pedagogerna ska kunna utveckla olika användningsområden och förstå hur
teknologin kan utnyttjas för att pedagogiskt förbättra verksamheten. Alexandersson, Linderoth och Lindö menar att när barn i förskolan får kunskap om IKT, så kan den erfarenheten bidra till att de utvecklar en förståelse som de har nytta av när de kommer till skolan.
Dr. Ruben R. Puentedura8 är en amerikansk skolforskare, som studerat ” en – till en satsning
i Maine” (USA). Vilket innebär att varje elev får en egen dator. Puentedura menar att man
måste ha rätt syfte för att utrusta varje elev med en egen dator; de ska lära djupare inte
snabbare”. Puentedura anser att tekniken skapar fler möjligheter för en djupare inlärning.
3 Skog, Anders Lärarstudenten Nr 1 Duellen IT-pedagog, Mediacenter, region Västerbotten 2013 4
Europaparlamentet och rådets rekommendation 2006/962/EG
5 Alexandersson Mikael, Linderoth Jonas och Lindö Rigmor Bland barn och datorer 2001
6 Klerfelt, Anna Barns multimediala berättande, en länk mellan mediakultur och pedagogisk praktik 2007 7
8
Larsson9 beskriver lärplattan som användarvänlig, vilket innebär att barnen kan utnyttja de olika funktioner som lärplattan erbjuder. Vidare pekar Larsson på vikten av att det finns ett syfte som är i linje med Lpfö98 reviderad 2010.
Östling10 (UR kunskapsbanken) uttrycker att det är viktigt att inte stå still, med det menar han att vi inte kan invänta forskningen utan att man aktivt skall söka kunskap inom IKT. Han anser vidare att som pedagog är det av betydelse att våga ta till sig den nya tekniken för att utvecklas. Östling anser att ökat lärandet sker genom användandet av IKT.Lärplattans betydelse för lärandet är relativt outforskat, då det finns få forskningsrapporter i ämnet. Skolverket11skriver:
Forskning kring påverkan av resultat är än så länge begränsad och mycket handlar om surfplattornas applikationer, men det finns resultat som pekar på ökat sammarbete mellan eleverna.
Det har stor betydelse att barnen på ett lustfyllt sätt lär sig samarbeta.Vygotsky12anser att människan föds in i en social människovärld där hon utvecklas genom sociala kontakter med andra människor vilket är grunden för att tillägna sig språk och bli en del i ett socialt
sammanhang. Detta får också stöd i Lpfö 98 reviderad 2010 där står det:
Förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna sammarbeta är nödvändigt i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt (s 6).
Paulsson13beskriver hur beslut i en demokrati kan baseras på tre faktorer som vetenskaplig osäkerhet,
risk och dolda värderingar. Hon ser att dessa tre problem går att lösa med
medborgardeltagande, vilket i detta sammanhang skulle vara förskollärare/ lärare. Paulsson behandlar politikers syn på vetenskap. Hon menar att politiker har en idealiserad bild av vetenskap, det kan skapa ”osäkra slutsatser” som ”får ligga till grund för politiska
beslut”.(s.6)Gunnarson14 skriver att, lärarna och skola påverkas ständigt av politiska beslut
och reformer. Hon menar att det har stor betydelse att lärare ges ett handlingsutrymme, där
läraren får möjlighet att utveckla den pedagogiska verksamheten ut ifrån mänsklig kontakt och
individ anpassning.
En av de viktigaste delarna när det gäller användandet av lärplatta i förskolan är den pedagogiska dokumentationen. Åberg och Lenz Taguchi 15 beskriver vikten av att
pedagogerna tillsammans med barn reflekterar över dokumentationen, för att synliggöra deras lärande.Lärplattan kan på ett enkelt sätt användas till att dokumentera, då den är ett verktyg som har fler funktioner i ett. Lärplattan har bland annat både kamera och skrivfunktion. Detta bidrar till ett enklare förfarande vid dokumentation enligt Larsson. Forsling 16 skriver om sin
9 Larsson, Anette Hur jobbar du med lärplattor i förskolan? Pedagogiska magasinet Nummer 3 september 2012 10 Östling, Mats IT strateg på utbildningsförvaltningen Stockholm stad ur.se Röster om IKT och lärande 11 www.skolverket.se/
12
Utvecklings psykologiska teorier 1999
13 Paulsson, Emma Demokrati och vetenskap ett problemfyllt förhållande Lundsuniversitet 2006 14 Gunnarson, Mari Lärarnas handlingsutrymme Lindköpingsuniversitet 2012
15
9
oro när det gäller avsaknad av digital kompetens i förskolan. Hon anser att förskolan har ansvar för att alla barn ska få ”likvärdig utbildning […] även på den digitala arenan”. Hon menar att förskolan bör ge barnen möjlighet att själva använda sig av tekniken för att dokumentera och förmedla vad som händer i vardagen. Forsling har förståelse för att pedagogerna har olika digitala kunskap, vilket bidrar till att pedagogerna drar sig för att använda sig av IKT i förskolan. Hon anser att pedagogerna bör få tillfälle att se möjligheten av att använda sig av IKT i förskoleverksamheten.
Det finns olika teorier om barn och IKT. Samhället har i dag ett stort informationsflöde, som påverkar barnen i vardagen. Ellneby17 skriver att samhället har förändrats dramatiskt tack vare den nya teknologin. Hon menar att detta påverkar hjärnan negativt och hänvisar till
hjärnforskningen där den visar att hjärnan inte hänger med, då hjärnan inte ”har förändrats på
flera tusen år”. Johansson18 har en skeptisk syn på användandet av digitalteknik bland de yngsta barnen. Det som Johansson har forskat kring, är elektromagnetisk strålning och vilka hälsoeffekter den kan ha. Att utsätta barn i åldern 1 – 2 år för elektromagnetisk strålning bör undvikas enligt honom. I en intervju av Skaftensmo19 med Johansson om hans forskning om mobilstrålning och eventuella hälsoeffekter, säger Johannson att det är nödvändigt att sänka strålningen femtio – sextiotusen gånger och att barn inte bör utsättas för mobilstrålning och wifi överhuvudtaget. Det finns en risk att barn utveckla cancer och neurologiska skador av strålningen. Johannson utrycker en förvåning över hur sakta forskningen fortskrider trots att det har visats att strålningen påverkar celler bland växter och djur. Vidare menar Johannson att det är dags att använda sig av Europarådets ”försiktighetsprincipen”, vilket innebär att vid minsta misstanke om skadeverkan bör en undersökning av konsekvenserna kring
elektromagnetisk strålning initieras.
17 Ellneby, Ylva Cyber ungar eller vad barn verkligen behöver 2005 18
10
Styrdokument
Förskolan har ett ansvar att ge alla barn möjlighet till att få använda nya tekniken, oavsett vilka socioekonomiska förhållanden barnen kommer i från. I Lpfö 98 reviderad 2010 står det att ”Förskolan ska ta hänsyn till att barn lever i olika livsmiljöer”(s.6). Detta ställer krav på de kommuner som har en stor del av låginkomst- och bidrags beroende i kommunen.
Gripsrud20 skildrar svårigheten med att förstå hur sociala förhållanden påverkar individen. Han pekar på betydelsen av att få erfarenhet från olika sociala miljöer för att kunna utveckla våra tankar och handlingar. I ett historiskt perspektiv skriver Ahrne & Roman & Franzén21 att Socialdemokraterna gick i framkant för utbyggnaden av daghem, då de ansåg att det var ett sätt att skapa en social utjämning där alla barn oberoende från vilken samhällsklass de tillhörde skulle få samma förutsättningar. Detta bekräftas i Lpfö 98 Reviderad 2010:
Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska verksamheten utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar(s.4).
Samhället utvecklas till att alla medborgare ska använda sig av digital teknik. Utvecklingen inom den digitala tekniken går fort fram, vilket ställer krav på att individen själv söker kunskap inom området. Lpfö 98 reviderad 2010:
Förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägnar sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver (s.6).
Ett sociokulturellt perspektiv
Säljö menar att inom det sociokulturella perspektivet så används ”termerna redskap och
verktyg” (s.20) detta innefattar språkliga och fysiska resurser som har betydelse för att förstå
och agera i vår omvärld. Människan har utvecklat de sociokulturella redskapen för att hantera vardagen enligt Säljö. Han beskriver detta med exempel på hur människan löser problem genom att använda sig av redskap, där hävstången blev en revolution för att flytta tunga stenar. Detta har utvecklats genom att människan har skapat nya redskap för att
”arbetsförmåga, tidsanvändning och kunskapsbasen förändrats” (a.a). Säljö beskriver hur all kunskap kommer från ”insikter och handlingsmönster som byggts upp historiskt i ett samhälle
som vi blir delaktiga igenom interaktion med andra människor”(s.21).
Säljö22skriver om konsekvenserna när det gäller införandet av IKT. Han menar att tekniken skapar ”diskussioner och mytbildning” (s.247). Vidare skriver Säljö att IKT anses av vissa skapa nya pedagogiska möjligheter, medan andra menar att det är ett hot mot de
konventionella metoderna som bygger på ”tyst kunskap, intuition och känsla” (s.248). Han menar att detta är en historisk upprepning, att vid varje nytt seg i utvecklingen kring
kommunikativa former bli kritisk till det nya och starta diskussioner kring hur vida det är till nytta eller en ”kulturell undergång” (s.248). Säljö skriver att tekniken påverkar
20 Gripsrud, Jostein Medie kultur medie samhälle 2002, 2011 21
Ahrne, Göran & Roman, Christine & Franzén Det sociala landskapet 2008
11
”arbetsfördelningen mellan individ, kollektiv och artefakter” (s.248). Han anser att lärandet sker i samspel mellan människor, och att det sker ett lärande när vi kan hantera artefakter ”i
form av symboliska system och fysiska redskap”. Ut ifrån ett sociokulturellt perspektiv
uppstår frågan om hur samhället organiseras i kommunikativt bemärkelse enligt Säljö (a.a.). I ljuset av detta perspektiv vill jag försöka förstå mitt resultat och med dessa teoretiska
glasögon tolka hur huvudmän, förskollärare och banskötare ser på ett nytt verktyg i förskolan.
Metod
Metodval
I detta arbete har kvalitativ forskning använts då jag ser den som en trovärdig metod att få allmängiltiga svar.
Bryman23 skriver att metoden måste anpassas till vilka frågeställningar och
problemformuleringar som arbetet utgår ifrån. Samma författare uttrycker att kvalitativ forskning är en metod med flera variationer när det gäller insamling av data. Jag har valt en semistruktuerad intervju och har använt mig av en intervjuguide. Bryman anser att
användandet av semistrukturerad intervjumetod ger flexibiliteten då möjligheten att utveckla frågorna kring hur tidigare intervjupersoner svarar. Han menar att olika tanketrådar kan tas till vara och byggas vidare på vid nästa intervju. Den intervjuade har chans att förklara fritt utifrån sin erfarenhet och har större möjlighet att formulera svaren på sitt eget sätt, vilket även gör det möjligt för intervjuaren att använda följdfrågor skapade ur intervjupersonens svar.
Urval
Jag sökte kommuner, vars förskolor hade pedagoger som var användare av lärplattor och ville också få kontakt med de kommuner som avvaktar med att ta in lärplattor i
förskoleverksamheten. Detta för att få en uppfattning om hur de olika kommunerna har formulerat sina ställningstagande kring inköp/icke inköp av lärplattor.
Den första kontakten med valda kommuner skedde genom deras hemsidor. Där står att läsa vilka som ansvarar för barn och ungdomsnämnden. Jag kontaktade dessa personer via telefonsamtal och fick svar från de personer som var villiga att delta. Sammanlagt fyra personer på huvudmannanivå intervjuades. Jag valde att intervjua två personer som var positiva till att inskaffa lärplatta till förskolans verksamhet. De andra två deltagare var avvaktande med att införa lärplatta i förskola.
Jag kontaktade även pedagoger vid två olika förskolor, den ena där lärplattor användes och den andre där lärplattor inte förekom. Även här ville jag få inblick i de olika förskolornas ställningstagande. Pedagogerna var intresserade av att delta i underökningen då
12
lärplatteanvändande är ett ämne som är aktuellt och ofta diskuteras. På varje förskola deltog två förskollärare och två barnskötare i intervjuerna.
Genomförande
Intervjuerna med de fyra nämndemännen skedde både per telefon och genom ett personligt möte på respektive kommunhus. På grund av tidsbrist hos nämndemännen valde några att genomföra intervjun endast per telefon. Bryman24 menar att det finns fördelar med telefonintervju då intervjuarens personliga karaktärsdrag minskar risken att påverka respondentens svar. Samtalstiden varierade mellan 20 – 40 minuter. Vid intervjun på
kommunhuset använde jag diktafon, vilket underlättade vid intervjusituationen då jag kunde vara koncentrerad på ämnet och inte behövde anteckna det som sades.
Två förskolor deltog och det var sammanlagt åtta pedagoger som var engagerade. Intervjuerna med pedagogerna skedde på respektive förskola och tog ca 30 minuter. Den första förskolan hade tre ålderbaserade avdelningar, 1-2 år, 3-4 år och 4-5 år. Den andra förskolan hade två avdelningarna med åldrarna 1-5 år. Intervjuerna genomfördes på avdelningen då barnen var ute på gården och övrig personal kunde hjälpa till med dess omsorg. Vid intervjun använde jag diktafon då samtliga pedagoger godkände detta. Intresset för ämnet var stort och
engagerade samtliga som deltog. Intervjuerna utformade sig till samtal om huruvida lärplattan var ett bra pedagogiskt verktyg eller inte.
Etik
De fyra huvudkraven är informationskravet, samtyckeskravet, Konfidentialliteskravet och nyttjandekravet, dessa krav har ett antal regler som specificerar innehållet i huvudkravet.
Informationskravet innebär att tydligt informera om innehållet av undersökningen. Detta
gjordes vid den första kontakten med både pedagoger och nämndemän.
Samtyckeskravet betyder att medverkan i undersökningen är frivillig och kan avslutas när som
helst. Konfidentialliteskravet medför att tydligt informera om att alla i undersökningen är helt anonyma. Nyttjandekravet går ut på att information som samlats till undersökningen inte lämnas vidare. ”Forskningsetiska principer25”Dessa tre huvudkrav togs upp innan intervjuerna började. Konfidentialliteskravet i denna undersökning innebär att inga namn nämns på nämndemännen eller kommuner. Intervjuade förskollärare och barnskötare nämns som pedagoger och förskolornas namn nämns inte i rapporten.
24
Bryman, Allan Samhällsvetenskapliga metoder (s.128)
13
Tillförlitlighet och giltighet
Det finns få studier kring lärplattan som ett pedagogiskt verktyg, däremot finns det forskning om IKT i förskolan. Extern reliabilitet som går att replikera är en omöjlighet i detta ämne, eller som Bryman26 uttrycker det att en social miljö är ständigt föränderlig. Den snabba utvecklingen av IKT innebär att resultatet är förändrat vid en upprepning av frågeställningen. Att använda sig av en alternativ bedömning är nödvändigt och Bryman hänvisar till Guba & Lincoln27 som anser att man bör använda sig av två kriterier som bör gälla vid kvalitativ forskning, tillförlitlighet och äkthet. Bryman menar ändå att det finns en trovärdighet i resultatet som kan vara acceptabel i den andres ögon. Intern reabilitet av intervjuaren är en tolknings fråga. Validiteten av en kvalitativ forskning är av mindre betydelse då mätning inte är det främsta intresset vid en kvalitativ forskning (a.a.).
Metodkritik
Bryman28 anser att det finns en risk för att kvalitativ forskning blir för subjektiv. Han menar vidare att det kan vara ett värde i att även använda sig av kvantitativ metod som enkäter för att undvika risken att rapporten blir för subjektiv. Rienecker, Jörgensen29 skriver att syftet med undersökningen inte alltid är att lösa problematiken i frågeställningen utan att tolka, diskutera och utvärdera frågan. Genom den semistruktuerade intervjun utformades ett samtal som öppnade till nya frågor kring ämnet och därmed en möjlighet att se på lärplattan från flera olika perspektiv. Att förhålla sig med perspektivmedvetenhet är nödvändigt i
intervjusituationen för att kunna ”tolka, diskutera och utvärdera problemet”.
26 Bryman, Allan Samhällsvetenskapliga metoder 2002 (s.257)
27 Guba & Lincoln 1994 Samhällsvetenskapliga metoder Bryman Allan 2008 28
Bryman, Allan Samhällsvetenskapliga metoder 2002 (s.269)
14
Resultat och analys
Här kommer jag redovisa resultatet från intervjuer med nämndemännen och pedagoger. Efter varje resultat kommer en analys. Vid redovisningen kommer samlingsnamnet pedagoger användas för förskollärare och barnskötare. Resultat 1-2 behandlar kommuner och pedagoger som avvaktar att införskaffa lärplatta i det dagliga arbetet i förskolan. Resultat 3-4 behandlar kommuner och pedagoger som valt att införa lärplatta i verksamheten.
Resultat 1
Kommuner som avvaktar med satsning på lärplatta
De två kommuner som valt att vänta med satsning på lärplattan, utrycker huvudman 1”en
tveksamhet om den samma bidrar till lärande hos barn”. Huvudman 2 uttrycker att ”de vill invänta forskningen kring lärplattan och en till en dator, i skolan”. Gemensamt för båda
kommunerna är att det är en generation och utbildningsfråga, men att de till vis del är positiva till lärplattan som ett komplement till den traditionella verksamheten. Huvudman 1 ” När det
gäller förskolan så finns en viss satsning på IKT när förskolan är knuten till en skola som använder sig av digital teknik”. Nämndemännen menar att de inte ska direkt styra den
pedagogiska verksamheten utan sätta visionerna. Vidare anser huvudman1 att ”förskolechefen
och rektor har ansvar för vilken teknik som ska finnas i verksamheten”. På lång sikt ser de
inte att besluten kan ge konsekvenser för barn i förskolan, men menar att på kortare sikt kan det ge konsekvens för de barn som inte har haft möjlighet att arbeta med digital teknik när de kommer till skolan. Huvudman 2 anser att” flertalet barn har tillgång till tekniken i hemmet,
men att de är medvetna om att det inte gäller alla barn. Vidare uttalar huvudman 2 att ”detta inte kan bidra till segregering, för barnen kommer att få tillgång till IKT i skolan, framför allt i de högre årskurserna”. Gemensamt för båda huvudmännen är att de arbetar för att barn och
ungdomar ska få ett jämställt och demokratiskt lärande i förskolan och skolan och därför följer de med i debatten kring hur IKT kan tillföra nya möjligheter till lärandet, både i förskolan och i skolan. Huvudman 2 anser ”att det har betydelse av att det finns forskning
kring barnens lärande när det gäller lärplattan, då det är stora investeringar att utrusta alla förskolor och skolor med lärplattor och datorer”.
Analys
Det är tydligt att kommunerna är intresserade av lärplatta i förskolan, och att de flesta i nämnden är positiva. Huvudmännen är tydliga med att de inte ska styra den pedagogiska
verksamheten, här vilar ansvaret på rektorer och förskolechefer. Det är också klart att
15
enligt Paulsson30 ett av de tre problemen ”dolda värderingar” när ”vetenskapliga fakta alltid är kopplad till sociala bedömningar och antagande” (s.8).
Resultat 2
Pedagoger som inte använder sig av lärplatta
Här redovisar jag intervjuer med förskollärare och barnskötare. Intervjun skiljer sig från intervjun med huvudmännen på det sättet att här deltar alla samtidigt och det skapar ett reflekterande mellan förskollärare och barnskötare. Jag kommer att använda pedagoger som samlingsnamn i resultatet.
Vid intervju med pedagogerna vid förskolan där lärplatta inte används men väl två bärbara datorer finns tillgängliga, utrycker de att lärplattan har flera bra funktioner, då ”den är mobil
och ett bra allternativ vid dokumentation”. Framför allt är lärplattan lättillgänglig för barnen i
en helt annan utsträckning än datorn. Pedagogerna uttrycker att” det sociala samspelet är
viktigt och bör prioriteras”. Pedagogerna menar att vissa föräldrar ser datorer och lärplattan
som ett redskap för inlärning. Pedagogerna säger att ”vi måste bli bättre på att förmedla syftet
som är förenligt med vårt uppdrag, det gäller också mellan pedagoger och förskolechefer”.
Pedagogerna anser att ”det är viktigt att alla får möjlighet att lära sig hantera lärplattan
innan den används i verksamheten”. De påpekar också att det är en generations och
utbildningsfråga och flera av pedagogerna känner sig osäkra på den nya tekniken och känner att det blir ytterligare moment som de ska hinna med i den dagliga verksamheten.
Analys
Tolkningen är att pedagogerna är överens om att lärplattan på sikt kan bli en tillgång i den pedagogiska verksamheten. De pedagoger som inte har tillgång till lärplattan formulerar att de inte har önskat få inköpa lärplattor, utan vill först få mer kunskap om vilka funktioner som tillför verksamheten pedagogiska vinster. Tolkningen blir att pedagogerna uttrycker en önskan om utbildning av att hantera lärplattans olika funktioner. Pedagogerna är tydliga med att förmedla att tidsbristen är ett hinder för att de själva ska kunna utforska lärplattans möjligheter i verksamheten. Här syns tydligt det Klerfelt beskriver ” att det saknas pedagogiska visioner och det gäller både pedagoger och politiker”. Även Säljö menar att Vissa ser pedagogiska möjligheter med IKT medan andra väljer de konventionella. Han menar att detta är en bekräftelse på hur det ser ut i ett historiskt perspektiv.
16
Resultat 3
Kommuner som valt att satsa på Lärplattan
I detta resultat redovisar jag hur de två kommunerna ser på lärplattan som ett komplement i förskolan/förskoleklass.
De två kommunerna som valt att satsa på lärplatta till sina förskolor, har tillsammans med intresserade pedagoger utvecklat ett syfte som är grunden till hur lärplattan används i verksamhet. Huvudman 3 utrycker att ”våga pröva, som ett sätt att närma sig tekniken”. Dessutom påpekas att i ett som samhälle av idag är det viktigt att barn tidigt får möta nya tekniken i form av en lärplatta. De har också satsat på att alla barn i förskoleklass får en egen lärplatta. Huvudman 4 hänvisar till ”EUs åtta nyckelkompetenser som en anledning till att
förbättra IKT i förskolan”. Huvudman 3 anser att” lärplattan är ett lättillgängligt alternativ vid dokumentation i verksamheten, barnen lär sig lätt att använda sig av ”Pic collage” (en applikation) där de kan dokumentera vad de har gjort under dagen”. En av kommunerna
använder sig även av en blogg där föräldrar kan följa den dagliga verksamheten. Där kan de också följa kalendariet och se bilder på barnen som pedagogerna lägger upp. Huvudman 4 beskriver att” de ser stora vinster i utvecklandet av den pedagogiska verksamheten då
lärplattan har fler funktioner i ett och samma verktyg och att den är mobil”. Utbildning i
lärplattans möjligheter skildrar huvudman 3 genom att” de pedagoger som kan, delger och
stöttar de pedagoger som har mindre erfarenhet av lärplattan”. Huvudman 4 beskriver att
”de under hösten 2013 kommer att utforma en utbildning om lärplattans möjligheter i den
pedagogiska verksamheten”.
Analys
17
Resultat 4
Pedagoger som använder sig av lärplattan.
Även i denna intervju deltar både förskollärare och barnskötare. Intervjun skiljer sig från intervjun med huvudmännen på det sättet att här deltar alla samtidigt och det skapar ett reflekterande mellan förskollärare och barnskötare. Jag kommer att använda pedagoger som samlingsnamn i resultatet.
Pedagogerna använder sig av kalendern i lärplattan, som en del vid samlingen med de äldsta barnen. I kalendern planerar pedagoger och barn vad dagen kommer att innehålla.
Pedagogerna uttalar att” barnens inflytande blir tydligt på ett nytt sätt tack vare att lärplattan
är mobil och har blivit en naturlig del i verksamheten”. Barnen kan själva använda lärplattan
för att dokumentera de olika aktiviteterna under dagen. Med stöd av pedagogen prövar sig barnen fram i olika applikationer, som rör natur, matematik, språk, teknik och skapande. De pedagoger som använder sig av lärplattan har tillsammans utbytt erfarenheter och de har också jämfört skillnaden mellan olika märken av lärplattor. Pedagogerna tycker” att de kan se
att olika sorters lärplattor ger olika möjligheter till användande”. Pedagogerna formulerar en
nackdel med lärplattan, vilken är att ”den är lite otymplig att bära med sig skogen”.
Pedagogerna ger uttryck att ”förskolechefens intresse för lärplattan har haft en stor betydelse
för att det har investerats i lärplattor”. Under hösten 2013 så kommer alla pedagoger att få en
grundutbildning i hur lärplattan kan användas. Detta sker efter önskemål av pedagogerna och har hörsammats av ledningen.
Analys
Det står klart för mig att pedagogerna tycker att de har inspirerats till att använda lärplattan och att de tillsammans med barnen har sökt kunskap om att utforskat möjligheterna i användandet. Pedagogerna uttrycker tydligt att barnens kunskap i att använda lärplattan har skapat ett mer jämlikt arbete mellan barn och vuxna. Detta bekräftas också av Kjällander som i sin avhandling skildrar detta i ett av resultaten.
Det blir också synligt att samarbetet mellan pedagogerna har skapat fler områden där
18
Diskussion
Resultatdiskussion
Rapportens resultat visar att pedagogerna tycker lärplattan har ett pedagogiskt värde i
förskolan och att det pågår en utveckling av lärplattan i användandet som ett kompletterande verktyg. Framförallt ser pedagogerna att barnen blir mer delaktiga i dokumentationen vilket ger en tydligare bild av barnens utveckling och lärande. Även barns inflytande har blivit mer synligt genom användandet av lärplatta. Det finns även en tveksamhet hos vissa pedagoger, där de utrycker att de vill få kunskap om hur lärplattan används pedagogiskt i
förskoleverksamheten.
De kommuner som valt att satsa på lärplattan i förskolan, hänvisar till Europaparlamentets rekommendationer med de åtta nyckelkompetenserna för ett livslångt lärande.
Det som är intressant är de olika ställningstaganden kommunerna väljer, det visade sig att det politiska styrandet inte har betydelse för val av IKT satsningar i kommunerna. Det största ansvaret vilar på rektorer och förskolechefer när det gäller beslut att införskaffa lärplattor och utveckla IKT. Det finns ett stort behov av utbildning när det gäller användandet av lärplattan, vilket också efterfrågas av både nämndemän och pedagoger. Även ett utarbetat ändamål av hur lärplattan blir till ett pedagogiskt verktyg, har betydelse för att kommunerna ska investera i tekniken. Det är tydligt att syftet med lärplattan som pedagogiskt verktyg skall vara
genomtänkt enligt pedagogerna. I avsnittet ”Ett sociokulturellt perspektiv” så beskriver Säljö, att ”vid varje nytt steg i utvecklingen kring kommunikativa former så blir det diskussioner hur vida det är till nytta eller kulturell undergång”. Han menar att detta är återkommande när man ser ur ett historiskt perspektiv. Detta bekräftas även i denna rapport att det finns en
tveksamhet, innan lärplattan ses som ett självklart redskap och ett komplement till redan existerande metoder i förskolan. Lärplattan ska inte ersätta, utan tillföra nya möjligheter i att utveckla verksamheten. Detta är också synpunkter som Dr Ruben R Puentedura påpekar i sin studie av att använda sig av den digitala tekniken. Pedagogerna nämner att användandet av lärplatta avlastar dem i arbetet med den dagliga dokumentationen, då tekniken är enkel och ger möjlighet att skapa dokument med bild och text. Denna avlastning ger pedagogerna mer tid till barnen.
Ett problem som Johansson lyfter fram är lärplattans eventuella hälsoeffekter av
elektromagnetisk strålning. Det krävs långtids studier på många år, sannolikt decennier och med en stor population, för att påvisa sådana effekter. Detta måste ställas mot de gynnsamma effekter användandet av lärplattan anses ha av en majoritet. Skall försiktighetsprincipen tillämpas och man därför skall avstå från introduktionen av lärplatta? Mitt svar är nej. Min för hoppning är att forskning initieras som kan ge ett svar på denna fråga inom rimlig tid.
19
Metoddiskussion
Jag valde en kvalitativ metod då jag såg möjligheter med att använda mig av intervjuer för att kunna söka kunskap om de olika ställningstagande om lärplattan som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Jag upplever att intervjuerna som utformade sig till samtal gav mig en insyn i hur kommuner och pedagoger tänkte kring användandet av lärplattan. Att intervjua var inte helt enkelt då det är en kunskap som fodrar övning, men tack vare att nämndemän och
pedagogerna var intresserade av ämnet så gav det ett bra material att arbeta med. Det är möjligt att en kvantitativ undersökning kunde ha innefattat ett större antal kommuner och pedagoger, men jag ser inte att det skulle påverka resultatet med tanke på urvalet. Min uppfattning är att det finns ett flertal kommuner som är avvaktande och användare av lärplatta.
Vidare forskning om lärplattan
Det finns ett stort behov av forskning kring möjligheterna att utveckla det pedagogiska arbetet när det gäller lärplattan. Jag ser flera användningsområden med lärplattan, men det finns för mycket som baseras på applikationer där kvalitén är mycket ojämn. Teknikutvecklingen går fort, därför bör användare och utförare ges möjlighet till att presentera och diskutera
pedagogiska nyheter. Under arbetet har jag funnit att Malin Nilsen på institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet påbörjat forskning i ämnet och Fil. Dr. Sussane Kjällander vid Stockholms universitet har påbörjat en studie i Uppsala, om hur digital teknik kan användas i den pedagogiska verksamheten i förskolan.
20
Referenser
Ahrne, Göran & Roman, Christine & Franzén (2008) Det sociala landskapet en sociologisk
beskrivning av Sverige från 1950-talet till början av2000-talet Göteborg: Korpen
Alexandersson, Mikael, Linderoth, Jonas och Lindö, Rigmor (2001) Bland barn och
datorerlärande villkor i mötet med nya medier Lund: Studentlitteratur
Bryman, Allan (2008) samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber Bryman, Allan (2002) samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber
Egeberg, Sonja Halse, John Jerlang, Espen Jonassen, Ann Joy Ringsted, Suzanne Wedel-Brandt, Brite (1999) Utvecklings psykologiska teorier. Stockholm: Liber
Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/962/EG av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande Europeiska unionens officiella tidning L394 2006-12-30
Ellneby, Ylva (2005) Cyber ungar eller vad barn verkligen behöver. Stockholm: Natur och kultur
Figel´, Ján (2006) Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för utbildning, kultur och ungdom. Nyckelkompetenser för livslångt lärande. En Europeisk Referensram
Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer.
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning
ISBN:91-7370-008-4 Stockholm: Vetenskapsrådet
Forsling, Karin(2012) Doktorand och lärarutbildare med IKT-inriktning ”Alla ska ha samma
möjlighet”. Förskolan (7) ss 26-27
Gripsrud, Jostein (2002, 2011) Medie kultur medie samhälle. Göteborg: Daidalos
Gunnarsson, Maria (2012) Lärares handlingsutrymme Linköping: Lindköpings Universitet Johansson, Olle (2012-12-13) Docent forskare på Karolinska institutet Neurovetenskap
Paradigmskifte www.paradigmskifte.se
Kjällander, Sussane (2011) doktorsavhandling, Designes for learning in an extended digital
environment. Stockholm: Stockholms universitet.
Klerfelt, Anna (2007) Barns multimediala berättande, en länk mellan mediakultur och
pedagogiskpraktik. Göteborg: Göteborgs universitet.
Klerfelt, Anna (2012) fil dr i pedagogik och universitetslektor vid Göteborg: Göteborgs universitet Pedagogiska Magasinet (3) ss54-58
21
Paulsson, Emma (2006) Demokrati och vetenskap ett problemfyllt förhållande. Lund: Lunds Universitet
Puentedura, R Ruben Dr.(2011) http://webapps2.malmo.se/pedagogmalmo/artklar/
Rienecker, Lotte Jörgensen Peter Stray med bidrag av Hedelund, Lis Hegelund, Signe och Kock Christian (2008) Att skriva en bra uppsatts. Stockholm: Liber
Skaftensmo, Trond (2012-12-13) Paradigmskifte www.paradigmskifte.se
Skog, Andreas (2013) Lärarstudenten nr 1 Duellen IT-pedagog mediacenter, region Västerbotten
Skolverket www.skolverket.se/
Säljö, Roger (2000) Lärande i praktiken ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Nordstedts (Bokförlag Prisma)
Åberg, Ann & Lenz Taugochi, Hillevi (2005) Lyssnandets pedagogik – etik och demokrati i
22
Bilaga
Intervjuguide till kommunerna
Kan olika beslut kring lärplattan få konsekvenser vid övergång till skolan?
Vilket ansvar vilar på kommunen?
Vad kan det bli för konsekvens av beslutet?
Kan det bidra till segregering kring barns möjligheter när det gäller lärandet i framtidens samhälle?
Vilket inflytande har pedagogerna på beslutet?
Intervjuguide pedagoger
Vad kan lärplattan tillföra verksamheten på förskolan?
Vilka fördelar respektive nackdelar ser du/ni på lärplattan?
