Kvinnor och makt
En kritisk diskursanalys och semiotisk analys av genusrepresentationer i Veckans Affärer Av Rikke Karsten
Examensarbete i Visuell Kommunikation, 15hp VT-2018
K3, Malmö Universitetet
Abstrakt
Syftet med forskningsstudien har varit att undersöka hur kvinnor och män representeras i
branschtidningen Veckans Affärer och om det går att se några konkreta skillnader och i så fall vilka dessa är. Studiens fokus har tagit avstamp i hur representation av de båda könen skett över tid mellan 2011 till år 2017. Den frågeställning som varit målet att besvara är följande: Hur
porträtteras kvinnor och män i branschtidningen Veckans Affärer mellan åren 2011 och 2017? Finns det skillnader och/eller likheter i hur kvinnor och män porträtteras på omslag för Veckans Affärer över tid?. Representationsteori tillsammans med diskursanalys utgör grunden för den
visuella analys som studien baseras på tillsammans med genusrelaterad forskning inom media och semiotik. Det har varit de elementen som utgjort analysen av de 34 tidningsomslag som visar på att män och kvinnor över tid representeras olika. En del omslag ställer sig dock utan den diskurs som används och visar på att det över tid sker ett skifte i hur män och kvinnor representeras, där skillnaderna mellan hur könen porträtteras i media blir allt färre.
Sökord: Genus, Representation, Diskursanalys, Media, Sterotyper, Makt, Veckans Affärer
Abstract
The aim of the research has been to investigate how women and men are represented in the industry magazine Veckans Affärer, and if there are any differences in gender representation, which ones. The study's focus has in the representation of both sexes during the period 2011and 2017. The question to be answered is: How are women and men depicted in the trade magazine Veckans Affärer between 2011 and 2017? Are there any differences and / or similarities in how women and men are presented on the cover of Veckans Affärer over time? Representation theory together with discourse analysis forms the basis for the visual analysis on which the study is based, along with gender related research in media and semiotics. It has been those elements that included the analysis of the 34 newspaper coverings that show that men and women over time are represented differently. Some covers, however, are without the discourse used, indicating that over time there is a shift in how men and women are represented, where the differences between the gender portrayal in the media are becoming less obvious.
Innehållsförteckning
1. Inledning
4
2. Bakgrund
4
2.1 Bakgrund: representation, makt & kön 4
2.2 Reklam i det offentliga rummet 5
3. Problem, syfte & frågeställning
5
3.1 Problem 5
3.2 Syfte 6
3.3 Frågeställning 7
4. Material, urval & avgränsning
7
4.1 Sökprocess och definition av omslag 7
4.2 Kategorisering och urval 7
4.3 Ytterligare avgränsning 8
5. Teori
8
5.1 Representation 8
5.2 Diskurs 9
5.3 Genus: media och makt 9
5.4 Stereotyper i reklam 10
5.5 Relaterad forskning 10
6. Metod: Visuell Analys
11
6.1 Visuell analys 11
6.2 Semiotik 12
7. Analys
12
7.1 Bildanalys 13
7.2 Posering och placering 14
7.3 Blicken 14 7.4 Känslouttryck 14 7.5 Ljussättning 14 7.6 Perspektiv 15
8. Sammanfattning av resultat
15
9. Diskussion
16
9.1 Lärdomar av resultatet 169.2 Kritisk diskussion av resultatet 16
1. Inledning
Under de senaste åren har det skett ett skifte i hur makt fördelas och ses på mellan könen, där kvinnor inte nödvändigtvis är mödrar utan kan vara drivna entrepenörer och där män får vara trygga fäder och inte behöver vara den givna försörjaren i en familj. Den nya moderna och mer jämställda människan syns också i tydligare i media idag. Det har blivit en mjukare och mer realistisk ton i modern svensk kommunikation och reklam. På frågan om den svenska reklambranschen rör sig åt rätt håll, svarar genusreklam-forskaren Nina Åkestam i en intervju med Resumé vintern 2017:
”Verkligen. I Sverige är det mycket svårare att hitta dåliga exempel idag än för några år sedan. Det handlar heller inte bara om hud, kön och sexuell läggning. IKEA:s koncept ”Där livet händer” är ett jättebra exempel på vilka roller vi som människor får spela i reklam.”
Alltså påverkas även reklambyråernas kommunikation av de rådande förändringarna i samhället. Det är även en större medvetenhet i vad som kommuniceras och på vilket sätt, i dagstidningar och tidskrifter. Eftersom vi människor lättare tar till oss bilder än text, gör det att skapare av visuellt material har ett stort ansvar för att det materialet är väl genomarbetat. Det finns ett talesätt att en bild säger mer än tusen ord men Wærn mfl (2004, s. 59) menar på att en väl genomtänkt bild säger ännu mer, då det tydligt visar på att dess skapare bemödat sig att göra en bild så förståelig och överskådlig som möjligt. Huvudsyftet för kommunikatörer är att titta på visuellt material utifrån rådande samhällsstrukturer och kulturer, analysera materialet och skapa en rättvis bild av det som bilden, fotot, illustrationen ska förmedla. Exempelvis genom att titta på genus och representation.
2. Bakgrund
I snitt konsumerar vi svenskar runt 6 timmar medier dagligen och vi möts av skildringar och värderingar som tveklöst påverkar våra egna värderingar och uppfattningar av vår omvärld. Hur dessa skildringar skiljer sig mellan exempelvis män och kvinnor är en central fråga enligt Linda Fagerström (2008, s.25). Det har alltid funnits kvinnliga entrepenörer och företagare men den senaste tiden, kanske främst tack vare sociala medier och ett större intresse i media, har stora grupper av engagerade kvinnor börjat fokusera på entreprenörskap och de börjar även synas mer i ekonomiska kretsar och på maktpositioner som chefer och politiker.
2.1 Bakgrund: kön och makt
Tanken till uppsatsen väcktes ur det egna ökade intresset för, inte enbart jämställdhet i samhället och i företag, utan även kring kvinnligt entreprenörskap och kvinnliga förebilder inom ekonomi och företagsamhet. Ofta ses börsen, ekonomi och kapital som något som tillhör männen och trots
minskade glapp i löneskillnader så sitter svenska män på ungefär två miljoner mer i livslön än kvinnor enligt en undersökning genomförd av SACO år 2017 (Löwengrip et al 2017, s.14-15). I och med att fler kvinnor intar större maktpositioner faller det sig även naturligt att de syns mer i media. Därför växte nyfikenheten fram kring hur vi ser på makt och om det är någon skillnad i hur mäktiga kvinnor och män avbildas i intervjuer och på tidningsomslag för branschtidningen Veckans Affärer och i så fall på vilket sätt.
2.1 Veckans Affärer
I min research kring ekonomitidskriften Veckans Affärer, som sedan 1965 rapporterat om ekonomi och företagsamhet, har de har de senaste tjugo åren listat Sveriges 125 mäktigaste kvinnor. Under 2018 lanserade de även en ny digital plattform som enbart handlar om kvinnligt entreprenörskap under namnet VA Kvinna Entreprenör. Då fokuset på min utbildning varit att tolka, analysera och jämföra visuellt material blev jag genast nyfiken på hur en branschtidning som Veckans Affärer, där de till trots för sitt delvis nyfunna fokus kring kvinnor och företagsamhet, har en väldigt
mansdominerad publik, presenterar och visar upp båda könen på sina tidningsomslag. Cirkeldiagrammet visar antalet manliga kontra kvinnliga läsare av Veckans Affärer. Där genomsnittsläsaren är en högutbildad man i 46-års åldern som är chef eller styrelseledamot (Veckans Affärer, 2018).
3. Problem, Syfte & Frågeställning
3.1 Problem: Representation mellan könen i maktpositioner
Enligt Fagerström (2008, s. 50-53) är det en skillnad i hur män och kvinnor representeras, där männen är tydligt överrepresenterad i miljöer som arbetslivet och politiken, något hon refererar till som ”hårda” miljöer medan kvinnor generellt är överrepresenterade inom massmedial reklam men främst i så kallade ”mjuka” miljöer som i hemmet, där hon är en omhändertagande förälder eller vacker hemmafru. Vidare skriver Fagerström (2008, s.51) att kvinnokroppen används som en
förmedlare för att påkalla uppmärksamhet hos betraktaren som ett passivt föremål eller objekt, som kan kopplas samman med i princip vilket föremål som helst.
Under 2016 samarbetade Gävle komun tillsammans med fotografen och genusvetaren Tomas ”Genusfotografen” Gunnarsson, som valt att inrikta sig mot genusfrågor inom bildkommunikation, att skapa en kampanj med riktlinjer för hur kommunens kommunikation skulle se ut framöver. Projektet resulterade i en genushandbok att använda för att ge en mer representativ bild av Gävle kommun och fick namnet Bilder som förändrar välden. Boken gjordes också tillgänglig för andra kommuner och skolor i övriga Sverige i syfte att belysa genusfrågor och representation i reklam och media.
Genusforskaren Nina Åkestam, som släppte sin forskningsstudie Understanding Advertising
Stereoptypes under 2017, menar på att svensk reklam blivit bättre och att det blivit svårare att hitta
dåliga exempel inom reklam men hon belyser också att det finns på tok för lite forskning om ämnet, i en intervju av Resume - Skandinaviens största branschtidning om reklam, kommunikation och nyheter inom media.
3.2 Syfte: Jämförelse mellan män och kvinnor representeras
Syftet med studien är att titta närmare vad som händer när kvinnan flyttas från en ”mjuk” miljö till en ”hård” och istället intar en maktposition som tidigare varit dominerad av män. Genom att göra en visuell semiotisk analys och kritisk diskursanalys av tidningsomslag för branschtidningen Veckans Affärer och därefter göra en jämförelse mellan könen för att se om det är några, och i så fall vilka, skillnader i hur kvinnor och män representeras mellan år 2011 och år 2017. Förhoppningen är det resultat som visar sig genom studien går att använda för vidare relaterad forskningen eller i sammanhang som rör visuell kommunikation och visuellt material.
34 %
66 %
3.3 Frågeställning
Hur porträtteras kvinnor och män i branschtidningen Veckans Affärer mellan åren 2011 till 2017? Finns det skillnader och/eller likheter i hur kvinnor och män porträtteras på omslag för Veckans Affärer över tid?
4. Material, urval & avgränsningar
Det här avsnittet beskriver sökprocessen och den kategorisering som ligger till grund för det urval av material som studien bygger på. Ytterligare avgränsningar av urvalet presenteras också.
4.1 Sökprocess och definition av omslag
Eftersom studien bygger på en jämförelse mellan tidningsomslagen från 2011 och 2017 började sökprocessen med att jag letade upp samtliga upplagor av tidningsomslagen från de årtalen studien bygger på. Jag valde att endast söka online efter tidningsomslagen, istället för att leta upp dem på exempelvis bibliotek, för att spara in tid på att leta och scanna in bilderna. Online på Veckans Affärers egna sida fanns alla nummer tillgängliga för att läsa digitalt från 2011 och fram till det senaste numret 2018. Alltså var samtliga tidningsomslag presenterade. En annan aspekt är att det gavs ut nästan tre gånger så många fler nummer av Veckans Affärer 2011 än år 2017 vilket gör att det finns färre nummer från modern tid att analysera, vilket troligen är en effekt av en mer
digitaliserad tidning där mer material finns att tillgå online, men som oavsett är en aspekt att ta hänsyn till. Sökprocessen för tidningsomslagen blev totalt över sextio stycken med båda årtalen inkluderade. Utifrån den informationen kommer jag sedan göra en jämförelse mellan årtalen. En visuell analys av posering, färger, hur texten placerats, ljussättning kommer vara till grund för studien och presenteras i analysavsnittet.
4.2 Kategorisering och urval
Framsidan av omslagen består utav flera element som ett fotografi av en person, text, layout och färger och uppsatsen kommer använda metoden visuell analys av tidningsomslagen. Då flera element än enbart fotografiet finns med på omslagen kommer även det nämnas kort, eftersom det kan vara relevant för tolkning av helheten av tidningsomslagets layout (Marner 2009:44).
Då studien bygger på en visuell analys av hur män och kvinnor representeras och porträtteras på tidningsomslagen för Veckans Affärer har jag valt bort de nummer som av olika anledningen inte är
relevanta för studien. Exempelvis illustrationer och miljöbilder. Ett relaterat projekt presenteras även samt dess likheter och skillnader från den egna uppsatsen.
4.3 Ytterligare avgränsningar
Utöver de bilder som valts bort på grund av att omslaget är en illustration eller miljöbild, har även omslag där personer syns för lite för att kunna analyseras även valts bort. Jag har heller inte läst några av tidningarna utan enbart utgått från det visuella material som presenteras på omslagen. Uppsatsen svara därför inte på huruvida omslagen representerar element som inte går att urskilja enbart
5.Teori
Uppsatsens utgångspunkt handlar om skillnader i hur kvinnor och män i maktpositioner framställs på tidningsomslag. Vilket grundar sig i att vi visuellt i reklamsammanhang brukar presentera könen i olika miljöer och ge dem olika uttryck. I följande avsnitt presenteras utgångspunkten för uppsatsen som främst utgörs av representation och genus samt diskurs. Då problemet är djupt rotat i
samhällsstrukturen kommer även stereotyper i reklam att presenteras. Avslutningsvis lyfts ett relaterat forskningsprojekt fram.
5.1 Representation
Stuart Halls Representation - Cultural Representations and Signifying Practices från 1997 är efter mer än två decennier i princip lika aktuell vad gäller representation där Hall (1997:2-4) menar i korthet att representation bygger på att skapa mening och sammanhang genom språket. Språket blir ett sätt att förmedla tankar, idéer och känslor som representeras i en kultur genom symboler och tecken som bokstäver, bilder och ljud. Hall (1997:2) menar att representation genom språket är den centrala process som skapar mening och sammanhang. Men representation inte är en fullständig återspegling av något, utan är enbart en konstruerad version av det som framställs vilket gör att en objektiv återspegling av kvinnor och män i media blir omöjlig. (Fagerström & Nilson, 2011:30) Vidare tar Hall (1997:18) upp hur språk kan förmedlas genom visuellt material som bilder, foton och illustrationer, som ett medium för att uttrycka mening. Där exempelvis ansiktsuttryck och posering i ett fotografi kan symbolisera och förmedla ett budskap, men att dessa budskap kan skilja sig kulturer emellan där symboler och tecken tolkas på ett annat sätt och kan ha en helt annan mening och innebörd (Hall 1997: 19). I Mediebilden av kvinnliga chefer i svenskt näringsliv
(2002:25) tar Maria Edström aspekter och skillnader i hur män och kvinnor representeras på bland annat tidningsomslag och nyhetsartiklar, med kvinnor i ledande chefsroller eller som sitter i riksdagen. Efter ha studerat flera branschtidningar och nyhetsinslag framgår där att män återkommande intervjuas underifrån och kvinnor ovanifrån, vilket gör män stora och hotfulla, medan kvinnor upplevs som förminskande och ger betraktaren ett övertag. Att man genom bildval och vinklar både kan förstora och förminska skillnader i hur kvinnor och män i maktpositioner framställs. Vidare tas posering, ljussättning och miljöer upp, där kvinnor oftare än män ler på bild samt att ljussättningen och bakgrunden till kvinnorna präglas av mildhet och mindre maktbetonade positioner. (Edström 2002:23-24)
5.2 Diskurs
Enligt Stuart Hall (1997:6) handlar diskurs om sätt att hänvisa till, bygga upp eller skapa kunskap inom ett visst ämnesområde. Rose (2001:135) menar på att diskurs refererar till hur en samling påståenden styr hur vi tänker kring ett visst ämne och hur vi sedan agerar utefter den kunskapen. Hon tar upp diskurs som ett centralt ämne i Michael Foucaults teoretiska argument samt i hans metodik. Foucault (enligt Rose 2001: 136) beskriver diskurs som ett sätt där samlade åsikter av ett ämne skapar en basis för hur vi tänker kring det specifika ämnet. Vidare menar Foucault att diskurs är starkt knutet till makt. Där den med makt styr vad något har för betydelse, vilket då även styr hur omvärlden ser på det specifika ämnet. Han menar (enligt Rose 2001:138) också att makt inte är något som kommer påtvingat från samhällets topp och nedåt utan att makt finns överallt, precis som att diskurs finns överallt i samhällets skikt. Där en rad olika diskurser konstant tävlar om sin effekt. (Rose 2001:138).
5.3 Genus: makt och media
Det som tidigare kallades könsroll har utvecklats och är en benämning för de så väl sociala
processer som symboliska förhållanden som tillskriver människors könsegenskaper. Där en könsroll tillskriver en persons fysiska attribut såväl som dennes egenskaper handlar genus snarare om den egna identifikationen av könet och könsrollen som man, kvinna eller icke-binär. (Connell 2003:23) Connell (2003:106) tar vidare upp makt som en dimension av genus, som växt fram ur
kvinnorörelsens syn på att patriarkatet som en slags ’härskande könsklass’ och var kritiska mot att kvinnor i media representerades som passiva & betydelselösa. Även det faktum att män sitter på höga positioner i företag och organisation skapar ojämlikhet (Connell 2003).
Hur genus sätt ut inom media tar Gunilla Jarlbro upp i Medier, genus och makt och trots att boken är några år gammal visar den på att problematiken lever vidare (Jarlbro, 2012:122). Jarlbro (2012:120) menar på att det är en myt att reklam skulle spegla samhället och att
reklamverksamheten aktivt stävar mot en positiv samhällsförändring och belyser bland annat problematiken kring representation av bland annat kvinnliga och manligt (kodade) personer i reklam.
5.4 Stereotyper i reklam
Hösten 2017 släppte Nina Åkestam sin studie Understanding Advertising Stereotypes som belyser problematiken kring reklambranschens hanterar, skapar och motarbetar stereotyper inom reklam. Åksestam (2017:7) menar på att mycket har hänt kring stereotyper inom media det sista decenniet men att vi fortfarande möter stereotyper i media i vårt dagliga flöde.
Edström (2001:30) menar på att journalister använder sig av stereotyper och när de porträtterar kvinnor från näringslivet, som hon menar på att förenklade bilder av verkligheten och att
könsstereotyper många gånger förhärligar det manliga och förminskar det kvinnliga. Att detta även sitter i betraktarens ögon tydliggör Edström (2001:32) men att det trots detta redan finns
förutbestämda stereotyper som de styrande inom media väljer att fortsätta använda sig av när de porträtterar både kvinnor och män i ledande positioner.
5.5 Relaterad forskning
Malva Holmberg och Carolina Hägglund skrev år 2012 en kandidatuppsats om det fanns skillnader i hur män och kvinnor porträtteras i branschtidningen Veckans Affärer, med en tidsram från 1980-taltet till år 2010. De gjorde en analys av både text och bild, där de dels analyserade
tidningsomslagen och även analyserade textmaterialet i intervjuer ur tidningen. Studien och dess resultat är relevant för min egna studie men kommer inte påverka mitt resultat då de båda
uppsatserna fokuserar på olika årtal.
Den forskning som ligger till grund för den här uppsatsen tar vid där de slutade, med start från 2011 och för att sedan jämföra med år 2017. Samt med ett fokus enbart på det visuella i omslagen. Jag kommer heller inte ta avstamp i några artiklar ur Veckans Affärer utan utgå enbart från en visuell analys av tidningsomslagen samt min tolkning av resultatet i diskussionsdelen.
6 Metod: visuell analys
För att se om det är några skillnader i hur kvinnor och män porträtteras på tidningsomslagen för Veckans Affärer används en visuell analys. Analysen tar avstamp i två metoder, en semiotisk analys och diskursanalys. Där diskursanalysen skapar möjligheter att identifiera vissa diskursaspekter och den semiotiska analysen används som ett verktyg för att studera det visuella materialet som
presenteras samt dess representation. Genom att kombinera diskursanalysen med delar ur den semiotiska analysen får de frågor som ligger till grund för studien ett större sammanhang i den visuella analysen. Då metoden utgörs baserad på litteratur som är självvald samt att delar av den teori som ligger till grund för studien är delvis daterad, kommer jag ta med den aspekten att studien präglas av mina egna val. Detta kommer jag återkoppla till i både resultatet-delen samt diskussions-delen.
6.1 Diskursanalys
I teoriavsnittet beskrevs termen diskurs delvis som ligger till grund för diskursanalys. Enligt Denscombe (2014) handlar diskursanalys om närma sig det som studeras genom att inte se det som fakta utan analysera ämnet för att avslöja de dolda meddelanden som finns gömda. Han menar vidare att diskursanalys bygger på en befintlig kunskap om samhället och att motivera alla slutsatser i data. Den data som används till grund för den här uppsatsen presenteras under avsnittet Bakgrund. Då Denscombe (2014) menar på att det är viktigt att tydliggöra vilka aspekter det är som studeras har jag genom den litteratur som beskrivs i Bakgrund och Teori sammanstället de aspekter som är utgångspunkt för den visuella bildanalysen av tidningsomslagen:
• Posering/placering av kropp • Blicken • Ljussättning • Perspektiv • Känslouttryck • Färg/svartvit
Syftet med bildanalysen blir således att jämföra dessa aspekter som nämnts ovan mellan könen för att se om det går att hitta skillnader i hur män och kvinnor porträtteras på tidningsomslag för Veckans Affärer över tid. Aspekterna kring perspektiv, posering och blicken tydliggjordes under teoriavsnittet, där omslagspersonens posering och blick i förhållande till den som avbildat personen skiljer sig mellan män och kvinnor och där bilden av att bli fotograferad ovanifrån ses som
förminskande medan att bli avbildad underifrån ses som hotfullt. Även blicken, huruvida den möter betraktaren eller inte, tas upp i teoriavsnittet. Även känslouttrycket nämns under teorin, vilket skiljer sig mellan kvinnor och män, där kvinnor avväpnas genom sitt leende och männen har hårda
ansiktsuttryck. (Edström 2002)
6.2 Semiotik
Semiotik handlar om att studera bilders betydelser och innebörd (Rose, 2016:106). Hon menar vidare att visuellt material är en central del av den västerländska kulturen och som genom tv-program, sociala medier, tavlor och tidningar kan ge oss förståelse för vår omvärld.
Men Rose (2016:2) tydliggör även att dessa bilder aldrig kan ses som en direkt avbild av vår omvärld, som oskyldig och transparent, utan alltid är tolkningar och framställs på ett specifikt sätt för att representera det skaparen av mediet vill förmedla. Därför blir en semiotisk analys, där bilder skapar mening, en användbar metod för vidare analys.
Rose (2016:2) menar på att semiotik är ett analytiskt verktyg för dela upp en bild och analysera dem genom att titta på hur de kan skapa mening i en bredare kontext. Ett av semiotikens fundament är det som refereras till som tecknet. Det första steget för en semiotisk analys är enligt Rose (2016) att identifiera tecken i en bild och sedan undersöka dessa på ett djupare plan.
”Human culture is made up of signs, each of which stands for something other than it self, and the people inhabiting culture busy themselves making sense of those things” Konsthistorikerna Mieke
Bal & Norman Bryson (enligt Rose 2016:107). Det finns olika element att ta hänsyn till i en semiotisk analys av visuellt material, där denotation och konotation är de primära, men även positionering, uttryck hos personerna, färgval, samt aktivitet i bilden är relevanta för analysen. Marner (2009:25) menar att när en bild presenteras tillsammans med andra medier, är det viktigt att ta med dessa i bildanalysen, då de är sammankopplade med den bild som analyseras. Han menar vidare på att det är viktigt att för att få en helhetsförståelse för en bild att även analysera
intilliggande medier som text, titel på ett verk etc.
7 Analys
Inledningsvis kommer två exempel från den visuella bildanalysen presenteras. Dessa ligger till grund för den analysdel som sedan följer. För att tydligt kunna följa analysen kommer jag koppla an till delar som presenterades under Teori och Metod, därefter kommer några utvalda tidningsomslag
som varit intressanta av olika anledningar att presenteras samt varför de är relevanta. Jag kommer även koppla samman delar som presenterats i avsnitten Bakrund och Teori. Analysen utgår från de aspekter som togs upp under avsnitt 6.1 Diskursanalys och koppla samman med de visuella element och tolkningar som presenterats i Bakgrund, Teori samt Relaterat projekt. Resultaten kommer presenteras löpande efter varje aspekt-del och ett slutliga resultatet av analysen tas upp under avsnitt 8 Sammanfattning av resultat. Viktigt är även att ställa sig kritiskt mot att det som presenteras i både den visuella analysen samt resultatet är att det färgas av mig som person.
7.1 Bildanalyser
Nedan presenteras två exempel ur den bildanalys som ligger till grund för studien och den jämförande analysdel som presenteras nedan. Även vilket nummer ur Veckans Affärer det är och årtalet, samt personen på omslaget presenteras. Samtliga bildanalyser finns under avsnittet Bilaga.
Omslag 8
Halvkroppsbild av sittande kvinna med ena handen placerad framför sig och den andra mot ansiktet, som är lutat något snett nedåt och åt höger. Blicken möter betraktaren. Rött nagellack, läppstift och väska i förgrunden som accentuerar både rubrikens första bokstav och hennes namn i texten till vänster. Kvinnan är klädd helt i vitt med stort halsband och örhängen med pärlor. Ljussättningen är mjuk och bakgrunden är skiftande i vitt och beige. Rubriken ligger bakom hennes huvud och texten till vänster följer hennes kropp. (VA 2011 10, Malin Frenning)
Omslag 47
Porträtt av man i profil. Ansikte och blick är riktade i samma riktning som kroppen. Ansiktsuttrycket är glatt och leende. Mannen bär mörk kavaj och ljus skjorta. Rubriken är placerad ovanför mannen och texten runt hans ansikte. Bakgrunden är mörk med ljusa element på ena sidan. Bilden är svartvit. (VA 2017 07, Jens von Bahr)
7.2 Posering och placering
Av de analyserade omslagen poserar männen oftare än kvinnorna rakt framifrån eller i en en rörelse. Kvinnorna däremot sitter eller står något i sidled. Fyra av männen och fyra av kvinnorna på
omslagen visas helt eller delvis i helkropps-format, men kvinnorna är stiliserade på sätt som förskönar deras kroppsform medan männen antingen är i en rörelse eller poserar på ett eller annat sätt. Exempelvis Omslag 11 och Omslag 12 där kvinnan i fåtöljen sträcker ut sitt ena korslagda ben och försiktigt lutar ansiktet mot handen medan mannen på omslag två sitter ihop hukad i en
posering som möjligen refererar till Auguste Rodin’s skulptur Tänkaren (1880).
7.3 Blicken
Av samtliga omslag möter tre kvinnorna inte betraktarens blick medan det är sex stycken av männen som heller inte möter betraktaren. Dock möter männen oftast inte blicken då de själva, i bilden är mitt en rörelse eller poserar genom att blicka ut utanför bilden. Kvinnorna är istället
poserade som ett porträtt, ofta med ansiktet mot betraktaren men blicken till sidan eller utanför bild. Att männen inte möter betraktarens bild blir därför mer naturligt, eftersom de ser ut att bli
dokumenterade utan sin vetskap medan kvinnorna är poserade framför kameran men aktivt väljer att titta bort.
7.4 Känslouttryck
Känslouttrycken skiljer sig markant mellan kvinnor och män på tidningsomslagen, där män ler på fyra tidningsomslag och kvinnorna på elva stycken. Enligt Edström (2002) avdramatiseras kvinnor med makt i media genom att de nästan uteslutande ler på bilder. Sju stycken av kvinnorna på omslagen för Veckans Affärer ler inte, där det är fjorton stycken av männen som inte ler. Tre av dessa männen som inte ler har ett närmast ilsket ansiktsuttryck.
7.5 Ljussättning
Kvinnorna presenteras uteslutande i en mjuk ljussättning ofta framifrån eller snett framifrån, vilket skapar få skuggor i och runt personens ansikte. Vilket på många sätt förskönar kvinnornas ansikte. I fem av omslagen presenteras männen i en hård och skarp ljussättning och hög kontrast som
framhäver rynkor och ansiktsdrag. Vilket Edström (2002) menar ger intrycket av att män framstås som kraftfulla medan kvinnorna placeras i miljöer som är mindre maktbetonade.
7.6 Perspektiv
Att män och kvinnor ofta porträtteras i olika perspektiv kan ha olika anledningar menar Edström (2002) men att kvinnor ofta dokumenteras underifrån är enligt henne förminskade medan att dokumenteras ovanifrån visar på makt. Av de analyserade tidningsomslag som ligger till grund för analysen är det endast en man som porträtteras ovanifrån och tre kvinnor. Även miljön som
personerna visas i påverkar där kvinnor enligt Fagerström & Nilsson (2008) porträtteras i ”mjuka” miljöer och män i ”hårda”. I flertalet av omslagen går bakgrunden inte att definiera alternativt att det enbart är en enfärgad bakgrund så är dominerande stor del av kvinnornas bakgrunder ljusa och männens mörka.
7.7 Färg/svartvit
Av de svartvita bilderna är sex av dem på män och tre av dem på kvinnor. Anledningen till att jag väljer att även analysera det faktum att bilderna är just svartvita är för att det är ett aktivt val, då våra moderna kameror idag dokumenterar i färg till skillnad från när kameran uppfanns. Således är det ett stilistiskt val. Genomgående för de svartvita bilderna på männen är att kontrasten är hög, och i likhet med ljussättningen som nämnt ovan, skapar det mer rynkor och tydligare ansiktsdrag. De svartvita fotografierna på kvinnorna är kontrasten istället väldigt låg, vilket ger ett mjukare intryck. Skuggor och små ansiktsdrag jämnas ut och personerna får en mjuk framtoning.
8 Sammanfattning av resultat
Slutligen sammanfattas resultatet av min studie att av de omslag som analyserats kvarstår delar av problematiken kring hur män och kvinnor porträtteras i tidningsomslag för Veckans Affärer. Totalt analyserades alltså lika många kvinnor som män på omslagen men att då ta i beaktning att endast tio nummer av Veckans Affärer publicerades år 2017 mot de fyrtio nummer som släpptes år 2011. Men att det går att se skillnad mellan åren 2011 och 2017, där det senare dels har fler kvinnor än män på omslagen med tre män och åtta kvinnor totalt, till skillnad från år 2011 där femton män och tio kvinnor porträtterades. Även skillnaderna i hur män och kvinnor porträtteras i media, som
tidigare tagits upp under Teori och Metod, går det att urskilja ett mönster i att kvinnorna dels tar mer plats vad gäller antal men också att männen inte representeras lika ”hårt” i 2017 års omslag. Det hårda och sammanbitna uttrycken hos männen både i ansiktsuttryck och bildredigering har fått en mildare och mer normaliserad framtoning i 2017 tidningsomslag. Således upplevs omslagen av
Veckans Affärer från 2017 som en medelväg mot att könen presenteras på ett respekterat sätt som får både kvinnor och män att upplevas som människor med makt men på ett mänskligare sätt.
9. Diskussion
I studiens avslutande del kommer jag diskutera både vilka lärdomar jag kunnat utläsa ur analysen och det resultat som presenterats. Jag kommer även föra en kritisk diskussion kring hur studien och resultatet färgats av mig genom valet av litteratur och metod. Avslutningsvis presenterar jag förslag till vidare forskning.
9.1 Lärdomar av resultatet
Att det varit och delvis fortfarande är distinkta skillnader i hur män och kvinnor porträtterar i media kvarstår men att branschtidningen Veckans Affärer verkar, med tiden ha lärt sig vad som är rätt ur ett genusperspektiv. Till trots för det skiljer det sig mellan hur män och kvinnor porträtteras är frågan om en mellanväg mellan dem båda hade varit idealiskt. Där kvinnor inte nödvändigtvis behöver ta över hur män porträtteras genom tiderna för att visa på makt utan att de skapar sitt egna uttryck med stolt hållning och vänlig blick. Där kvinnorna inte förminskas men männen heller inte sätts i de hårda miljöerna.
9.2 Kritisk diskussion av resultatet
Då jag själv menar på att det finns tydliga skillnader i hur vi representerar kön i media, tror jag även att mitt synsätt påverkar hur jag läst in och tolkat det material jag studerat. Jag har utgått från att det är skillnad i hur män och kvinnor med makt porträtteras och har genom vald teori försökt bevisa den frågeställning som ligger till grund för studien. Jag utgår ur ett feministiskt perspektiv att det är skillnader i representation av genus men att uppsatsen möjligen sett annorlunda ut om bortsett från att det finns en obalans i hur könen representeras i media.
Aspekter som jag på olika sätt bortsett i den visuella analys kan även gjort att resultatet sett annorlunda ut. Att utgå rent från det visuella och studera element som presenteras på omslagen för Veckans Affärer har gjort mig ännu mer medveten kring vikten att som visuell kommunikatör ta ansvar och belysa den problematik som trots allt lever vidare i media men att också belysa de positiva aspekter som faktiskt kan leda till en skillnad i hur genus ser ut framöver.
9.3 Förslag till vidare forskning
Eftersom en visuell analys har legat till grund för studien som helt och delvis färgats av mina egna åsikter hade det för vidare forskning hade det dels varit intressant att analysera även omslagen mellan årtalen för att studera och skapa en slags överblick över tid. Att även undersöka hur andra personer tolkar omslagen, då vår situerade kunskap troligtvis påverkar hur vi tolkar och analyser omslagen för Veckans Affärer. Det hade även varit intressant att göra en jämförande studie kring könsnormer och hur kvinnor i västervälden förväntas se ut, då det varit tydligt i min analys, även om jag valde att bortse från det som en aspekt att analysera, hur kläder och smink används för att visa på makt eller i maktsammanhang på eller med kvinnor.
Referenslista
Tryckta källor:
Connell, Raewyn (2009). Om genus. 2., utvidgade och omarb. uppl. Göteborg: Daidalos
Denscombe, Martyn (2014). The good research guide: for small-scale social research projects. 5th ed. Maidenhead, England: McGraw-Hill/Open University Press
Fagerström, Linda & Nilson, Maria (2008). Genus, medier och masskultur. Malmö: Gleerup
Hall, Stuart, Evans, Jessica & Nixon, Sean (red.) (2013). Representation. 2. ed. London: SAGE
Jarlbro, Gunilla (2006) Medier, genus och makt upplaga 1:5 Studentlitteratur AB
Löwengrip Spångberg, Isabella, Hadenius, Pingis & Newnham, Linda (2017). #Aktiedrottning: den
enkla vägen till att få pengarna att växa (medan du sover). Stockholm: Bokförlaget Forum
Marner, Anders (2009). Tema: Bildanalys. Umeå: Institutionen för estetiska ämnen, Umeå universitet
Rose, Gillian (2001). Visual methodologies [Elektronisk resurs] : an introduction to the interpretation of visual materials. London: Sage Publications Ltd.
Wærn, Yvonne, Pettersson, Rune & Svensson, Gary (2004). Bild och föreställning: om visuell
retorik. Lund: Studentlitteratur
Åkestam, Nina (2017) Understanding advertising stereotypes: social and brand-related effects of
stereotyped versus non-stereotyped portrayals in advertising. Diss. Stockholm : Handelshögskolan i
Otryckta källor:
Holmberg, Malva och Hägglund, Carolina. En kristisk diskursanalys av genusrepresentation i
Veckans Affärer
http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:601745/FULLTEXT01.pdf (hämtad 2018-05-07)
Nina Åkestam i Resumé
https://www.resume.se/nyheter/artiklar/2017/12/06/reklamdoktorn-nina-akestam-sa-lyckas-du-med-mangfald-i-reklam/ hämtad 2018-02-22 Genusfotografen http://www.genusfotografen.se hämtad 2018-02-22 Genusfotografen i Metro https://www.metro.se/artikel/guide-så-tar-du-bilder-som-är-normbrytande-xr hämtad 2018-02-22 Genus, NE https://www-ne-se.proxy.mau.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/genus hämtad 2018-03-11 Övrigt
Veckans Affärer annonssida
http://annons.va.se hämtad 2018-04-11
Veckans Affärer webbtidningar
https://www.paperton.com/shelf/index/open_shelf/open_shelf/whitelabel/veckans-affarer-2 hämtad 2018-05-02
Bilaga: bortvalda omslag
De omslag som är bortvalda är dem som av olika anledningar inte fyller kriterierna för att kunna utföra en visuell analys. Anledningar som en miljöbild, illustration eller att för lite av en person är synligt för att omslaget ska vara relevant för syftet med uppsatsen.
Omslag 5, 2011 07 Omslag 6, 2011 08 Omslag 21, 2011 24 Omslag 23, 2011 33
Omslag 27, 2011 37 Omslag 30, 2011 40
Omslag 28, 2011 38
Omslag 10, 2011 12 Omslag 17, 2011 20 Omslag 25, 2011 35 Omslag 22, 2011 25-32
Bilaga: Bildanalyser
Nedan presenteras kortfattade och individuella bildanalyser över det visuella material som ligger till grund för analysen. Omslagen nedan fyllde kriterierna med att minst en person är portärtterad på bild där hela eller tillräckligt mycket av personen är synligt för att kunna utföra en visuell analys.
Omslag 1
Mannen på omslaget tittar rakt på betraktaren. Ett porträtt rakt framifrån men hård ljussättning som får ansiktsdrag, som rynkor och kindben, att sticka ut. Ansiktsuttrycket är seriöst på gränsen till arg. Mycket skugga. Han bär mörka kläder och bakgrunden är suddig men går i färgerna gult, grått och svart. Rubriken ligger framför personen och texten nedanför är placerad runt hans ansikte. Texten ”GRYMMAST” är färgad rött, vilket drar blicken dit. Ett hårt och mörkt helhetsintryck. (VA 2011 01-03, Ray Martinsson)
Omslag 2
Helkroppsbild på en kvinna, poseringen är i sidled med huvudet riktat mot betraktaren. Armarna hänger längs med kroppen. Hon är klädd i mörk, relativt kort, kjol och kavaj med ljus blus. Mörka strumpbyxor som tillsammans med klackskorna gör att hennes ben definieras väl. Bakgrunden är blå-grå och ser ut att vara ett slags tak. Rubriken ligger bakom kvinnans överkropp och resterande text ramar in hennes ben. En bild på en man (Ingmar Kamprad) är även med till vänster om omslaget och så även dennes namn i text. Intressant val då Ingmar Kamprad är en av Sveriges mest kända nutida personer. (VA 2011 04, Odile Fallenius)
Omslag 3
Porträtt på en kvinna, något i sidled och ovanifrån. Blicken på
betraktaren. Avslappnat och seriöst ansiktsuttryck. Kvinnan är klädd i mörk med röd halsduk, fångar upp det röda i rubriken. Hon har någon form av huvudbonad samt glasögon. Rubriken ligger framför hennes panna och texten ramar in hennes ansikte underifrån. (VA 2011 05, Catharina Lagerstam)
Omslag 4
Porträtt på en man, rakt framifrån. Blicken möter betraktaren och ansiktsuttrycket är samlat och allvarligt. Ljussättningen är mjuk och lyser upp ansiktet samt framhäver de blå ögonen. Mannen har på sig en pälsmössa och bagrunden är ljust gråblå. Rubtiken ligger framför mannens panna. Texten är centrerad under ansiktet. (VA 2011 06, Mats Årjes)
Omslag 7
Helkroppsbild på en man i mörk kostym, invirad i röd lina/sladd. Lätt knutna händer, armarna längs med sidan. Poseringen är rakt framifrån något vinklad på vänster, mannen möter mottagarens blick.
Ansiktsuttrycket är allvarligt men avslappnat. Bakgrunden är mörkt grå och platt, inget specifikt går att urskilja. Ljussättningen är från sidan och skapar skuggor både på ansikte, kropp och marken. Rubriken ligger bakom mannens överkropp och texten är centrerad över hans ben. (VA 2011 09, Öystein Löseth)
Omslag 8
Halvkroppsbild av sittande kvinna med ena handen placerad framför sig och den andra mot ansiktet, som är lutat något snett nedåt och åt höger. Blicken möter betraktaren. Rött nagellack, läppstift och väska i förgrunden som accentuerar både rubrikens första bokstav och hennes namn i texten till vänster. Kvinnan är klädd helt i vitt med stort halsband och örhängen med pärlor. Ljussättningen är mjuk och bakgrunden är skiftande i vitt och beige. Rubriken ligger bakom hennes huvud och texten till vänster följer hennes kropp. (VA 2011 10, Malin Frenning)
Omslag 9
Porträtt på en man där ansikte och delar av axlarna skymtar.
Allvarligt ansiktsuttryck, blicken möter betraktaren. Ljussättningen är mörk med ljusreflektioner från gul/rött ljus i bakgrunden. Hög
kontrast som gör rynkor mer framträdande. Personen har på sig hatt samt vit skjorta, slips och en mörkare jacka. (VA 2011 11, Ljubo Mrnajavac)
Omslag 11
Kvinna sittandes på en röd stol placerad på en pirra. Den röda färgen accentuerar med rubriken och hennes namn i texten. Hon sitter med benen i kors, lutad till sidan med ena handen i knät och den andra stödjer hon huvudet med, blicken möter betraktaren. Kvinnan bär mörka kläder. Bakgrunden utgörs främst av en beige gardin mot ett fönster och en mörkgrå heltäckningsmatta. Rubriken ligger bakom kvinnan huvud och texten längs med hennes sittande kropp. (VA 2011 13, Ann Carlsson)
Omslag 12
Man sittandes på gula telefonkataloger. Poseringen av kroppen är i sidled medan ansiktet, lutat mot den vänstra handen, är riktat mot betraktaren. Även blicken möter betraktaren. Perspektivet är taget något underifrån. Mannens är klädd i mörk kostym och mörka skor. Ljussättningen är ljus, bakgrunden är helt vit med undantag för reflektioner på golvet. Rubriken är placerad bakom mannens huvud och delar av texten följer lodrätt utmed mannens kropp medan den röda delen av texten täcker delar av mannen och telefonkatalogerna. (VA 2011 14, Johan Lindgren)
Omslag 16
Man fotograferad i grodperspektiv med kroppen poserandes något till vänster. Blicken är svår att definera då mannen har solglasögon på sig men huvudet har riktningen rakt fram, alltså inte mot betraktaren. Bakgrunden är en av en bro med vajrar och murbruk. Mannen är klädd i mörka kläder med händerna i fickorna. Bilden är i svartvitt. Rubriken är en bra bit ovanför mannens huvud och texten placerad framför honom. (VA 2011 19, Mikael Schiller)
Omslag18
Halvkroppsbild av kvinna poserandes något i sidled med ansikte och blick mot betraktaren. Armarna är korslagda framför bröstet. Ansiktet är vänligt men seriöst, något leende. Kvinnan har vit skjorta och mörk kavaj samt ett halsband. Bakgrunden är ljust grå med motljus samt moln skymtandes till höger. Ljussättningen är mjuk och något riktad framifrån, vilket ger skuggor som framhäver hennes kindben.
Rubriken är placerad bakom hennes huvud och texten centrerad under henne. (VA 2011 21, Petra Axdorff)
Omslag 19
Porträtt av en man där främst ansiktet och delar av axlarna syns. Ansiktet är riktat rakt fram, något vinklat och ansiktsuttrycket är vänligt och nyfiket. Mannen ler något. Ljussättningen är mjuk men kontrasten framhäver rynkorna i pannan och runt ögonen, samt skuggar vissa partier av ansiktet. Bilden är svartvit. Mannen är klädd i rutig skjorta oh kavaj. Rubriken täcker mannens hår och panna och texten till vänster ramar in hans ansikte. Barkgrunden är diffus och svår att definiera. (VA 2011 22, Darko Perván)
Omslag 20
Halvkroppsbild på kvinna lutad framåt med handen stödjande huvudet. Ansiktet och blicken är riktat mot betraktaren. Ansiktsuttrycket är samlat. Kvinnan bär mörka kläder, ett armbandsur och pärlörhängen. Rubriken är placerad framför hennes panna och texten till vänster ovanför hennes ena axel och torso. Bilden är svartvit. (VA 2011 23, Elisabeth Thand Ringqvist)
Omslag 26
Halvkroppsbild på kvinna, poserandes rakt framifrån med händerna på höfterna. Ansiktet är riktat rakt fram, något lutat till sidan, ansiktsuttrycket seriöst och allvarligt. Kvinnan bär ljus skjorta med mörk kofta. Håret är utsläppt och hon bär endast en ring som är synlig. Rubriken ligger bakom hennes huvud och texten under är centrerad framför hennes byst och mage. Bilden är svartvit. (VA 2011 36, Helena Helmersson)
Omslag 29
Profil av en man, poserandes rakt framifrån men med ansiktet något vinklat nedåt och blicken framåt mot betraktaren. Poseringen gör att pannan rynkas något, ansiktsuttrycket är allvarsamt. Ljussättningen är mjuk. Mannen bär ljus, randig skjorta och mörk kavaj. Bakgrunden är färgglad med svår att definiera. Rubriken är placerad bakom mannens huvud och texten placerad till vänster längs med nedre delen av hans ansikte. (VA 2011 39, Robert Eek)
Omslag 31
Halvkroppsbild av en man som upplevs gå alternativt stå i blåst. Ena handen i är placerad i fickan och den andra placerad på bakhuvudet, ansiktet vänt snett nedåt. Mannen har ljus skjorta och mörk kostym. Bakgrunden är ljus. Rubriken är placerad bakom mannens huvud och texten täcker större delen av hans mage och midja. Bilden är svartvit. (VA 2011 41, Bert Norberg)
Omslag 32
Man poserandes framifrån och håller tag i dörrkarmarna, vilket ger intycket att han faller alternativt att omgivningen rör sig. Ansiktet är riktat rakt fram och hans blick möter betraktaren. Ansiktsuttrycket är allvarligt och blicken väldigt fixerad. Ljussättningen är dramatisk och skapar skuggor både mannens ansikte runt ögonen och över delar av kroppen. Mannen bär mörk kostym och ljus skjorta. Rubriken är placerad bakom mannens huvud och texten framför hans ben. (VA 2011 42, Jon Karlung)
Omslag 33
Man sittandes i en kontorsstol i ett kontor med höga
skyskrapor utanför fönstret. Kroppen är positionerad i sidled, ansiktet likaså. Mannen bär en ljus skjorta och mörka byxor. Naturligt motljus från fönstret, som skuggar den sidan av mannen som betraktaren ser. Ansiktet är allvarsamt. Rubriken är placerad ovanför mannen, texten nedanför och centrerad täcker delar av mannens ben. (VA 2011 43, Lukas Lundin)
Omslag 34
Halvkroppsbild av kvinna. Ansiktet riktat rakt fram, blicken till sidan. Hårt sminkad med markerade ögon och kindben. Mjuk ljussättning framifrån, nästintill inga skuggor i ansiktet.
Ansiktsuttrycket är samlat och seriöst. Kvinnan bär mörk kavaj och ljus blus samt tunt halsband. Bakgrunden är grå. Rubriken är placerad bakom kvinnans huvud och texten är placerad under hennes ansikte och framför hennes byst. (VA 2011 44, Annie Lööf)
Omslag 35
Halvkroppsbild på kvinna, placerad rakt fram i fram ifrån, ansiktet och blicken mot betraktaren. Ansiktsuttrycket är vänligt och kvinnan ler. I den högra handen håller hon en damsko med klack. Hon bär mörka kläder. Ljussättningen är mjuk men kommer från sidan och skapar skuggor i ansiktet och på halsen. Bakgrunden är ljus och hela bilden är svartvit. Rubriken ligger bakom kvinnans huvud och texten nedan täcker hennes torso. (VA 2011 45, Susanne Börjesson)
Omslag 36
Helkroppsbild på kvinna med armarna hängande längs sidan och den högra handen är placerad på låret. Ansiktsuttrycket är vänligt och kvinnan ler med tänderna. Blicken möter
betraktaren. Kvinnan bär mörk kostym och ljus skjorta, mörka läderskor. Bakgrunden utgörs av en stad och kvinnan upplevs stå vid ett stort fönster. Rubriken ligger bakom kvinnans huvud och texten är placerad till vänster och täcker delar av kvinnans ben. (VA 2011 46, Katrine Hirn)
Omslag 37
Halvkroppsbild av en man, poserandes i sidled med ansiktet och blicken riktat mot betraktaren. Mannen bär kostym och ljus skjorta. Ansiktsuttrycket är vänligt med seriöst. I handen håller han en basketboll. Bakgrunden är mörk och ser ut som en parkeringsplats av asfalt samt växter i form av buskar, samt motljus från ljuskälla bakom mannens ansikte/axel. Rubriken ligger bakom mannens huvud och texten täcker nedre delen av hans överkropp. (VA 2011 47, Gustaf Öhrn)
Omslag 38
Porträtt av en man med ansiktet något riktat till höger. En pinne/stolpe i metall täcker delar av ansiktet. Ansiktsuttrycket är allvarligt men med ett litet leende. Ljussättningen är mörk men mjuk, den skapar dock mycket skuggor och gör att mannens ansiktsdrag blir framträdande. Rubriken ligger framför mannens panna och texten över hans axelparti och ramar in hans ansikte. Bilden är i svartvitt och de har frångått den annars röda färgen på loggan och är nu istället grön. Färgen ska troligtvis associera till texten ”klimat”. Fotografiet är svartvitt. (VA 2011 48, Martin Lindqvist)
Omslag 39
Man sittandes i stor läderfåtölj tillsammans med en stor jakthund. Mannen har korslagda ben, ena armen runt hunden och i den andra håller han i ett glas med gul dryck, antagligen en öl. Mannens ansikte och blick är riktat mot betraktaren och han ler stort med tänderna. Mannen har ett vänligt och glatt ansiktsuttryck. Han bär mörk kostym med ljus skjorta samt näsduk och mörka skor. Rubriken är placerad bakom mannen och hundens huvud och texten placerad centrerat framför mannens ben och täcker delar av benen samt fåtöljen. (VA 2011 49, Fredrik Spendrup)
Omslag 40
Helkroppsbild på en man poserande något i sidled med en tavelram i guld som täcker större delen av mannens ben. Ansiktet är också i sidled medan blicken är riktad mot betraktaren. Ljussättningen är mörk och riktad från ena sidan, vilket skapar skuggor i mannens ansikte och runt hans kropp, som till synes enbart är i skugga. Mannen bär mörk kostym, ljus skjorta och blå slips. Händerna är placerade på tavelramen. Bakgrunden är mörkt röd och ser ut som en sammetsgardin. Rubriken är placerad bakom mannens överkropp och texten
täcker delar av tavelramen samt mannens ben. (VA 2011 50-52, Erik Penser)
Omslag 41
Helkroppsbild på kvinna poserandes framifrån med ansiktet något vinklat till sidan och uppåt. Ansiktsuttrycket är seriöst men
vänligt. Blicken möter betraktaren. Händerna är placerade i fickorna på den mörka pälsjacka hon bär. Övrig klädsel är också mörk och kvinnan upplevs vara gravid. Bakgrunden är randig i grått och beige. Rubriken är placerad bakom kvinnans huvud och texten täcker större delan av hennes kropp utom ansikte och axlar. (VA 2017 01, Michelle Kadir)
Omslag 42
Porträtt av kvinna som visar ansikte och axelparti. Kvinnans kropp är vinklad åt ett håll och ansiktet åt ett annat, blicken möter
betraktaren. Ansiktsuttrycket är vänligt, öppet och leende. Kvinnan är sminkad och bär stora glittriga örhängen samt mörk knytblus. Bakgrunden är mörkt grå. Rubriken ligger bakom kvinnans huvud och texten ligger runt kvinnans ansikte, där liten del av texten täcker hennes kind. (VA 2017 02, Helena
Stjernholm)
Omslag 43
Porträttbild av en man med ansiktet vänt till sidan och blicken likaså. Mannens ansiktsuttryck är avslappnat och samlat. Mannen bär glasögon och en mörk huva och klädsel. Bakgrunden är mörk. Rubriken ligger bakom mannens huvud och texten täcker delar av mannens ansiktet. Ljussättningen är riktad från ena sidan vilket skapar skuggor och kontraster i mannens ansikte. Bilden är svartvit. (VA 2017 03, Kjell A Nordström)
Omslag 44
Porträtt av kvinna, kroppens posering är något vinklad till sidan medan ansiktet och blicken är riktad mot betraktaren. Kvinnan är sminkad och bär en turkos topp. Bakgrunden är ljust blågrå. Rubriken är placerad bakom kvinnans huvud och texten täcker delar av hennes axel och arm. Ljussättningen är mjuk men något riktad och skapar svaga skuggor i ansiktet. (VA 2017 04, Lena Apler)
Omslag 45
En man och en kvinna i profil. Mannen bär skjorta och slips och hans ansiktsuttryck, med rynkad panna, öppna ögon och formade läppar, ger intrycket att han är mitt i ett samtal. Han upplevs samlad och engagerad. Kvinnan bär röd tröja, svart kavaj,
pärlhalsband samt solglasögon på huvudet. Hennes ansiktsuttryck, med smalnade ögon och öppen mun, ger också intrycket att hon är mitt i ett samtal. Bakgrunden är vid. Rubriken är placerad ovanför bådas huvud och texten centrerad mellan dem. Ljussättningen skiljer sig mellan mannen och kvinnan vilket tydliggör bilden är ett montage. (VA 2017 05, Karl-Johan Persson & Christina Stenbeck)
Omslag 46
Helkroppsbild på kvinna, beskuren vid låren. Kvinnan poserar rakt framifrån och möter betraktarens blick. Händerna är placerade i byxfickorna. Ansiktsuttrycket är samlat och seriöst. Bilden är tagen något underifrån. Kvinnan bär en vit blus och mörka byxor samt ett armbandsur. Rubriken är placerad bakom kvinnan huvud och texten är placerad till höger och täcker delar av hennes arm och ben. Bakgrunden är mörk med ljusa element i beige och blått i ena hörnet. Ljussättningen är mjuk och direkt, kommer rakt framifrån och skapar få skuggor i kvinnans ansikte och hals. (VA 2017 06, Isabella Löwengrip)
Omslag 47
Porträtt av man i profil. Ansikte och blick är riktade i samma riktning som kroppen. Ansiktsuttrycket är glatt och leende. Mannen bär mörk kavaj och ljus skjorta. Rubriken är placerad ovanför mannen och texten runt hans ansikte. Bakgrunden är mörk med ljusa element på ena sidan. Bilden är svartvit. (VA 2017 07, Jens von Bahr)
Omslag 48
Halvkroppsbild av kvinna med kroppen placerad i sidled. Ansikte och blick har samma riktning som kroppen. Armarna är korslagda framför bröstet. Kvinnan bär mörk skjorta och vega-hatt.
Ansiktsuttrycket är vänligt och hon ler. Ljussättningen kommer bakifrån och det naturliga ljuset faller på delar av kvinnans kropp och ansikte, vilket också skapar skuggor. Rubriken är placerad bakom kvinnans huvud och texten är placerad över hennes överkropp och torso. (VA 2017 08, Stina Ehrensvärd)
Omslag 49
Halvkroppsbild på två sittande kvinnor i olika nivå. Den ena
kvinnas kropp är riktad rakt fram medan hennes ansikte är riktat till sidan och hennes blick, medan den andra kvinnans kropp är riktad till sidan medan hennes ansikte är riktat mot betraktaren, så även hennes blick. Båda bär mörka kläder och den ena kvinnan bär glasögon och ett armband medan den andra kvinnan bär ett armbandsur. Båda är sminkade. Rubriken är placerad bakom den ena kvinnans huvud och ovanför den andras. Texten är placerad över kvinnan till höger som samtidigt ramar in kvinnan till vänster. (VA 2017, Helena Hallgarn och Ann Björk)
