Polstjärnans hemliga uppdrag på planeterna - en projektredogörelse om arbetet med att skriva en sagobok för undervisningsbruk

Malmö högskola

Lärarutbildningen

KSM (kultur, språk och

medier)

Examensarbete

Polstjärnans hemliga uppdrag på

planeterna –

en projektredogörelse om arbetet med att skriva en sagobok för

undervisningsbruk

Polaris´ secret mission on the planets -

an account of writing a fairy-tale book for teaching purposes

Sofie Karlsson

Therese Lindberg

Lärarexamen 140 poäng

Kultur, medier och estetiska uttrycksformer Höstterminen 2005

Examinator: Magnus Persson Handledare: Lars Nordstedt

Sammanfattning

Vår projektredogörelse är baserad på hur man gör en faktabaserad sagobok för barn. Syftet med att göra en barnbok är att sätta sig in de estetiska och kunskapsmässiga processerna. Boken är tänkt att fungera som både tyst- och högläsningsbok, men ska även kunna ligga som grund och vara en inspirationskälla för ett temaarbete om planeter. Inför projektet har vi läst litteratur om hur barnböcker/sagor är uppbyggda och fakta om planeterna. Sedan gjorde vi vår bok utifrån vad vi läst, egna erfarenheter och framförallt egen fantasi. Efter en intensiv arbetsprocess blev resultatet en bok som kan klassificeras som både barnbok och sagobok.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING ...7

LITTERATURGENOMGÅNG ...7

S

...8

B

... 10

S

... 10

SYFTE ...11

TILLÄMPNING ...12

BESKRIVNING AV PROJEKTET...13

S

... 13

L

... 14

ANALYS OCH TOLKNING ...15

A

... 15

Textens uppbyggnad...15

Språk ...15

Layout ...16

S

... 16

DISKUSSION...17

REFERENSER ...19

Källförteckning för projektredogörelse ...19

Elektroniska källor för projektredogörelsen ...19

Källförteckning för projektet (barnbok) ...20

Elektroniska källor för projektet (barnbok) ...20

Inledning

Vi har valt att göra en barnbok för att vi alltid har tyckt om att läsa barnböcker och anser att det är en bra metod för att få igång lärandet i olika lärandeprocesser. Det verkade även vara en rolig och intressant utmaning. Vi hade tänkt att barnboken skulle rikta sig till de barn som kommit en bit i sin läsning, i åldern åtta till nio år, därför är det viktigt för oss att det språkliga hamnar på rätt nivå. Boken är avsedd för att kunna ligga som grund till ett temaarbete om planeter, men den ska även fungera både som tyst- och högläsningsbok. Det ligger i vårt intresse som blivande lärare att kunna presentera en rolig läsebok/barnbok med ett vettigt innehåll. Vi hoppas kunna tillföra en bok, som vi tycker är bra, till vår kommande undervisning.

Problemställning:

Hur kan vi som blivande pedagoger göra en barnbok som både har sago- och faktainnehåll?

När vi skulle undersöka hur man gjorde en barnbok med sagoinnehåll ställde vi oss dessa frågor:

Hur konstruerar man en barnbok språk- och layoutmässigt?
Vad är en barnbok?

Vad är en saga?

Vad ska vi använda för fakta?

Litteraturgenomgång

Vi har läst barnböcker i hela vårt liv, men nu har vi läst barnböcker just för att se hur de är uppbyggda språk- och layoutmässigt. Detta gjorde vi på VFT: n

(verksamhetsförlagd tid i utbildningen) och böckerna var varierande i genre och uppbyggnad av språk och layout. För att få kunskap om planeterna på barns nivå sökte vi information på NASA: s hemsida för barn.

Vi har använt oss av skolverkets hemsida för att se vilka mål i Lpo 94 vi kan koppla till vår barnbok.

I inledningen stod denna mening som vi tog fasta på:1

”Gemensamt för alla ämnen i grundskolan är att de skall förmedla glädje att skapa och lust att fortsätta lära.”

Kursplan i svenska, mål att sträva mot:2

Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven:

utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse

utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika slag och att anpassa läsningen och arbetet med texten till dess syfte och karaktär

Kursplan i de naturorienterade ämnena. Eleven skall:3

ha kunskap om universums, jordens, livets och människans utveckling.

Vi vill att vår bok ska väcka nyfikenhet inför rymden och solsystemet, men även väcka lusten att lära och läsa på egen hand, därför är dessa mål mycket relevanta.

Orden saga och barnbok är centrala begrepp i vårt arbete. Vi redogör här för några förklaringar vi hittat i litteraturen:

Saga

Vi anser att nedanstående citat kompletterar varandra i vad definitionen av saga är. 1 http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0506&infotyp=15&skolform=11&id=2087&extraId 2 http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0506&infotyp=23&skolform=11&id=3890&extraId=2 087 3 http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0506&infotyp=23&skolform=11&id=3878&extraId=20 87

Karl Lindqvist (lektor och fil.dr i litteraturvetenskap) skriver i Sagor och symboler (1992 s. 8) ”Sagan är inte sann, den är fylld av fantasi, den utspelas inte i den vanliga verkligheten. Ändå handlar den på ett annat sätt om oss och vår plats i livet, i

världen”.

Ingrid Pramling (förskollärare och docent i pedagogik), Maj Asplund Carlsson (fil lic och doktorand i litteraturvetenskap) och Anna Klerfelt (fritispedagog och doktorand i pedagogik) skriver i Lära av sagan (1993 s. 21) att en saga har en tydlig början och ett tydligt slut. Inledningen innehåller oftast en presentation av huvudpersonen och eventuellt miljön och tiden.

Lena Kåreland (fil dr i barnlitteratur och informationssekreterare vid Svenska barnboksinstitutet) skriver i Möte med barnlitteraturen (1980 s. 40) ”Nästan vilken berättelse som helst skriven för barn och med något inslag av fantasi och overklighet kallas för saga”.

Ovanstående beskrivningar kan tyckas stämma in på fler genrer än bara saga. Trots att beskrivningarna stämmer in på fler genrer så är det på det sättet som dessa författare beskriver saga. Vi anser också att de ger en liten inblick i vad en saga kan vara och därför valde vi att ha med dem i alla fall. Vi finner också att ovanstående citat kompletterar nedanstående citat av Kieran Egan som ger en mer ingående syn på vad saga är.

Kieran Egan är forskare, lärarutbildare och författare av fackböcker i pedagogik och Egan definierar saga på detta sätt i boken Berätta som en saga:

Sagor är berättande helheter. Att de är helheter är viktigt. De skiljer sig från andra berättelser genom att de har en särskild och tydlig början och avslutning. De vanligaste sagorna inleds med: ”Det var en gång” och slutar kanske så här: ”och så levde de lyckliga i alla sina dagar”. ”Det var en gång” påbörjar något och ”i alla sina dagar” innebär egentligen inget annat än att det som började nu har avslutats. ”Det var en gång” väcker en speciell sorts förväntan. Någon berättar att något speciellt hände någonstans, någon gång. Detta något innefattar en konflikt eller ett problem av

något slag, som resten av sagan ägnas åt att lösa. Sagan handlar sedan inte om något annat än problemet som presenterades i inledningen. Allting i sagan fokuseras på denna centrala uppgift. (1995 s. 28 f)

Egans citat tycker vi ger en bra definition på vad saga är. Egan går mer detaljerat in på vad en saga egentligen är och kompletterar bl a Pramling m fl, som skriver att en saga har en tydlig början och ett tydligt slut, med att berätta hur en saga kan börja och sluta. Egans definition av saga överensstämmer också med våra egna erfarenheter av vad en saga är.

Barnbok

Maria Nikolajeva (professor i litteraturvetenskap och docent i barnlitteraturforskning) skriver i Barnbokens byggklossar (1998, 2004 s. 15) att begreppet barnbok är en arbetsdefinition d v s barnböcker är litteratur skriven, publicerad, marknadsförd och behandlad av experter med barn som dess huvudsakliga publik.

Vivi Edström definierar saga i Barnbokens form på detta vis:

Begreppen barnbok och barnlitteratur innefattar mestadels också ungdomsbok respektive ungdomslitteratur. Med barnböcker menar man vanligen litteratur producerad för barn upp till 12 års ålder, med någon skarp gräns mot ungdomsboken existerar inte (1980 s. 7).

Nikolajevas och Edströms teorier ger en bra bild av vad en barnbok är. Innan visste vi inte riktigt hur vi skulle beskriva begreppet barnbok eller vilka böcker som tillhörde den kategorin. Detta blev dock klarare för oss efter att ha läst dessa definitioner.

Sagoböcker i undervisningen

Enligt vad Birgitta Alleklev (lärare) och Lisbeth Lindvall (bibliotekarie) förespråkar i

Listiga räven – Läsinlärning genom skönlitteratur (2000 s. 14 ff) så kan man väcka

och stegra barnens intresse för läsning genom att man som pedagog läser för dem, med dem och låter dem läsa själva. När pedagogen läser för barnen kan intresse

väckas för bokens innehåll som i sin tur kan väcka barnets önskan om att lära sig nya saker och att läsa. Om pedagogen i stället läser med barnen sker en annan bearbetning av texten. Man diskuterar innehållet och har som pedagog möjlighet att göra barnet uppmärksam på nya ord, skrivregler m m. Det är också viktigt att barnen läser själva, därför är det viktigt att man som pedagog ger barnen en möjlighet att etablera en vana att läsa självständigt. Det är också viktigt att pedagogen är engagerad i vad barnen läser för böcker så att de tycker att det är roligt att läsa.

Rigmor Lindö menar i Sagoskolan (1986 s. 52 f) att sagan kan vara ett bra medel för att stimulera barnen till att teckna, berätta, skriva och dramatisera. Vidare skriver Lindö att man genom att låta barnen lyssna, läsa, läsa om, skriva, skriva om och berätta så kan de utöka sitt språk, associationer och fantasi.

Precis som ovanstående författare skriver så anser vi att det är viktigt att man använder sagan på flera sätt i undervisningen. För att barnen ska kunna utveckla sitt språk, associationer och fantasi krävs det mer än bara tystläsning. Eftersom alla barn inte tycker om att läsa får de också en chans att utvecklas med hjälp av sagan om man använder den som både tyst- och högläsningsbok och som något man kan samtala om och lära av.

Syfte

Syftet med att göra en barnbok är att sätta sig in i de estetiska och kunskapsmässiga processer som aktualiseras när man skriver en faktabaserad barnbok med

sagoinnehåll. Vi ville prova på att göra ett eget material eftersom det ibland kan vara svårt att finna färdigt material som är bra och som kan användas på flera sätt i undervisningen. Av egna erfarenheter från lärarutbildningen vet vi att sagor är ett bra sätt att väcka nyfikenhet på. Vi vill att vår bok ska kunna täcka in flera områden i skolan. Den ska fungera bra som högläsningsbok men också som tystläsningsbok om man är i åldern åtta till nio år. Ur lärarens synvinkel ska den dels kunna ligga som underlag för läsutveckling, dels som grund i ett temaarbete om planeter. Så som Birgitta Wallström i Möte med Fröbel (1992) förklarar Fröbels metodik vill vi att vår barnbok ska kunna fungera när det gäller läsutveckling och temaarbete.

Wallström (1992 s. 47) skriver att enligt Fröbles metodik så får pedagogen när denna ska hålla i samling eller lektion, uppmuntra barnen mot ett visst mål. Barnen ska i sin inlärning vara aktiva och söka egna kunskaper och erfarenheter. Det ska vara en dialog mellan pedagogen och barnen.

Tillämpning

I vår utbildning på lärarhögskolan i Malmö har vi fått lära oss om olika estetiska uttrycksformer och hur vi kan använda dem som pedagogiska redskap. Vi har fått prova på olika former som att göra film, spela teater, arbeta med bilder och musik, men vi har aldrig fått göra en barnbok eller fått erfarenhet av arbetet som ligger bakom.

Från allra första början läste vi mycket barnböcker för att få inspiration och kunskap om hur andra lagt upp sina barnböcker språk- och layoutmässigt. Eftersom böckerna vi läste har varit olika i text och layout har vi kunnat finna den stil som passar oss bäst. Barnböckerna har därför varit till stor hjälp när vi skulle ta beslut om format, textstorlek, typsnitt, radavstånd och layout.

Vår barnbok handlar om Polstjärnans resa bland planeterna. Anledningen till att innehållet i vår barnbok handlar om planeter är för att intresset för planeter och rymden väcktes under sidoämneskursen ”NO från början”. Vi vet också av egen erfarenhet att barn fascineras av rymden, och att det är något som man arbetar med i skolan i den åldern (8-9 år). När vi letade efter barnböcker om rymden och planeterna kunde vi inte hitta någon bok som var i sagoform, utan det vi kunde hitta var

faktaböcker gjorda för barn t ex Karin Danielssons bok Planerna (1998).

Vi hittade användbar litteratur (Nikolajeva 1998, 2004) som bl a beskriv hur man bygger upp ett händelseförlopp. Nikolajevas teori om ett typiskt handlingsförlopp i en barnbok lyder: ”[…] hem – uppbrott hemifrån – äventyr – hemkomst” (s. 57).

Anledningen till att vi valde att följa detta händelseförlopp var för att det passade bra in på vår saga eftersom Polstjärnan skulle ut på en resa.

I Maria Nikolajevas bok Bilderbokens pusselbitar (2000) och (Edström 1980) hittade vi även tips på vad man skulle tänka på när man skrev en barnbok och gjorde

layouten. När vi gjorde layouten använde vi 3-4 olika tips som Nikolajeva gav i sin bok (Nikolajeva 2000 s. 76 ff). Hon ger tips i form av små bilder där hon visar hur man kan kombinera bild och text. Utöver dessa tips använde vi oss också av inspirationen som vi fick när vi läste barnböckerna.

För att vi skulle få ihop fakta om planeterna till vår bok vände vi oss till NASA: s hemsida. Anledningen till att vi vände oss till den källan var för att det är en källa vi kände till och som vi ansåg vara tillförlitlig. Där hittade vi fakta på barns nivå, skriven på engelska, som gav oss den information vi ville ha. De fakta som vi letade specifikt efter var planeternas klimat, storlek, färg, antal månar och fakta om vad som fanns på planeten i form av sten, is, gas, stormar m m. Vi valde att använda olika slags fakta om planeterna för att sagan skulle få lite variation och för att väcka barnens

nyfikenhet och vilja att ta reda på mer. Vi anser dessutom att barnen lär sig fakta utan att veta om det, när det presenteras i sagoform.

Beskrivning av projektet

Så kom barnboken till

För att få idéer om hur vi skulle utforma vår barnbok, läste vi barnböcker. Vi har också läst facklitteratur om hur barnböcker och sagor är uppbyggda. Detta för att vi så lätt som möjligt skulle kunna producera en barnbok med flytande text. Efter en del funderingar kring huvudämnet (planeterna) i barnboken kom vi fram till att den skulle handla om en rundresa till de olika planeterna. En lämplig huvudperson blev då Polstjärnan, eftersom vi vet att den benämns som en ensam stjärna trots att den ingår i stjärnbilden Lilla Karlavagnen/Lilla Björn. Med ensam stjärna menar vi att det inte är en stjärnbild. Resan omvandlades sedan till ett hemligt uppdrag som Polstjärnan skulle utföra på uppdrag av Ballongmannen. Till det behövde vi något hemligt som Polstjärnan skulle leta efter på planeterna. Det blev en stor diamant som stals på jorden och i samma stund blev Ballongmannen en skurk. Resten av sagan kom till med hjälp av fantasi och fakta.

När vi skrev sagan tänkte vi i genustermer. Ungefär hälften av figurerna i boken är pojkar och den andra hälften är flickor, det finns dock några som man inte kan säga om de är en pojke eller flicka. Figurerna i boken tillkom inte av en ren slump utan de har en samhörighet med vad som finns på de riktiga planeterna.

Layout

Vi valde att göra boken i formatet 21x21 cm för att vi tyckte att en kvadratisk bok var estetiskt tilltalande. Typsnittet valde vi efter att ha läst många barnböcker som hade just Times New Roman som typsnitt, vi valde också den för att den har seriffer. Seriffer är markeringar på bokstäverna som gör att det bildas osynliga linjer vilket gör att texten blir lättare att följa. Efter att ha provat lite olika textstorlekar valde vi 18 punkter eftersom det var lätt att läsa. För att göra det ännu mer läsvänligt använde vi även 1,5 radavstånd.

För att inte göra det krångligt för oss med copyrightfrågan valde vi att rita egna bilder, förutom de planeter som finns på sista uppslaget i boken. De bilderna hittade vi på Internet på en sida där det stod att man fick använda deras bilder i sitt egna projekt4

.

Våra egna bilder ritade vi för hand med en figur på varje papper. Figurerna skannades sedan in i datorn och vi använde Photoshop för färgläggning och för att kunna sätta ihop figurerna till bilder. Photoshop visade sig även vara ett lämpligt program att använda för att vi skulle kunna få den layout som vi ville ha.

Vi ville ha en bra kvalité på vår barnbok och valde därför att använda ett papper av högre kvalité till den slutliga boken. Vi hade många funderingar på hur vi skulle sätta ihop boken så att det skulle likna en barnbok. Vår första tanke var att använda spiraler och laminera fram och baksida men det visade sig vara svårt pga brist på utrustning. Istället blev det så att vi skrev ut boken med en cm marginal som vi sedan häftade i. Över häftningen satte vi svart tejp för att få en fin bokrygg och avslutade arbetet med

4 _{http://www.oup.co.uk/oxed/children/oise/pictures/ På denna adress står det att man får använda deras}

bilder i sitt eget projekt. Sen får man klicka sig vidare in på space som har denna adress: http://www.oup.co.uk/oxed/children/oise/pictures/space/planets/

att plasta in fram- och baksida. Vi anser att resultatet blev tilltalande, och att den faktiskt ser ut som en barnbok man kan köpa ute i bokhandeln.

Analys och tolkning

Analys av barnboken

Boken har en spännande inledning som lockar läsaren till att fortsätta läsa för att få veta mer. Längden på meningarna i inledningen kan göra att det blir lite svårare att läsa beroende på hur långt man kommit i sin läsutveckling. I resten av boken är meningslängden acceptabel, det förekommer bara långa meningar på ett fåtal andra ställen. Textstorleken i boken är läsvänlig. Radavståndet mellan textraderna är 1,5, vilket gör texten lättare att följa med ett bokmärke eller med ett finger. Texten känns luftig och inte för kompakt, däremot finns det ett fåtal sidor som kan vara lite jobbigare att läsa pga att textkanterna är väldigt jämna. Det finns också några sidor där det är vit text på svart bakgrund och det kan vara lite svårare att läsa, men

eftersom texten är ganska stor och luftig menar vi att man inte påverkas så mycket av det. Det i barnboken som är svårast att läsa är det sista uppslaget. Dessa sidor trycktes med lite mer färg vilket gjorde att den svarta färgen gick lite över på den vita texten.

Språk

Boken är skriven med talspråk för att man som läsare lättare ska känna igen sig i det språk som används till vardags. Ord som är lite svårare att läsa men förkommer på flera ställen i boken är Ballongmannen (påhittat), Polstjärnan, genomskinlig,

ballongväska (påhittat) och affisch. Dessa ord är svårlästa de första gångerna, men när barnen lärt sig ordbilderna blir de lättare att läsa. Även planeternas namn kan vara en utmaning för de barn som själva läser boken eftersom det inte är ord som man använder i sitt vardagsspråk. Däremot så finns det andra svårare ord som bara förekommer en gång som rutschkana, orange, häromdagen, chockad, stjärnhimlen, stjärnofon (påhittat) och förkortningen Mr. Vi anser inte att det finns många svåra ord

kunna användas till läsutveckling är det inte bra om boken är för lätt. Som läsebok ska den kunna erbjuda en utmaning som barnen ändå kan klara av.

Layout

För att kunna tilltala de som läser tyst men även de som läser högt, valde vi att ha en blandad layout. På två ställen i boken ligger det en bild i texten som tydligare förklarar vad som egentligen händer. Detta kan dock uppfattas som lite jobbiga att läsa för vissa men eftersom det förstärker textens innehåll valde vi att ha med det ändå.

I boken finns det också bilder på varje uppslag förutom på ett ställe där det bara är vit bakgrund och svart text. Det kan uppfattas på olika sätt t ex kan det kännas skönt för ögonen eftersom det kommer efter ett uppslag med svart bakgrund med vit text, men det kan också bli en besvikelse om man förväntade sig en ny bild.

Så tolkar vi barnboken med hjälp av teorierna

Efter de definitioner som finns under rubriken ”saga” anser vi att vår berättelse faktiskt är en saga. Den är som Lindqvist (1992) säger full av fantasi, inte sann och utspelar sig i en annan värld. Vår saga har en tydlig början och ett tydligt slut precis som Pramling m fl (1993) skriver. Vår inledning stämmer dock inte överens med hennes definition utan med Egans (1995), eftersom vår sagas inledning börjar med ett problem som resten av sagan ägnas åt att lösa. Egan (1995) skriver också att en saga inleds med ”Det var en gång…” och avslutas med ” … och så levde de lyckliga i alla sina dagar”. Vi har inte precis dessa fraser utan vår saga börjar med ”För många, många år sedan…” och avslutas med ”… minnas sitt äventyr med glädje” vilket vi anser har en liknande innebörd. Enligt Kåreland (1980) är saga detsamma som berättelser skrivna för barn. Handlingens innehåll ska dessutom innehålla fantasi och overklighet.

Nu vet vi att vår berättelse är en saga, men är det en barnbok? Om man tittar på definitionen som Nikolajeva (1998, 2004) har på begreppet barnbok så är det en barnbok vi har gjort. Eftersom vi ska bli lärare så är barnen en självklarhet i vårt

kommande yrke, vilket gör att vi skulle kunna klassificeras som den sortens experter som Nikolajeva nämner. Vår bok är inte marknadsförd, men den är skriven,

publicerad och den riktar sig till barn. På ett annat ställe i sin bok beskriver hon hur man kan bygga upp ett händelseförlopp i en barnbok, vilket överensstämmer med vår bok. Edström (1980) säger att barnböcker vanligtvis är litteratur som är skriven för barn upp till 12 års ålder. Vår bok är skriven för barn i åtta till nio år och enligt ovanstående definitioner anser vi att vår bok faktiskt är en barnbok.

Enligt Alleklev & Lindvall (2000) och Lindå (1986) är sagor ett bra medel i

undervisningen. Vi håller med om att sagor är att bra att använda i sin undervisning, men vi anser också att man ska variera sig och kanske inte alltid undervisa utifrån sagorna. Detta för att alla elever är olika. Om man alltid undervisar utifrån sagorna kanske de tappar lite av sin dragningskraft och dessutom kan det bli lite enformigt för eleverna. Vi tror mer på en blandad undervisning, där sagorna kan vara ett exempel på vad man kan utgå ifrån.

Diskussion

Vi har nu gjort en barnbok med sagoinnehåll som vi anser uppfyller de teoretiska krav som vi hoppades kunna uppnå. Vi kan inte svara för om boken fungerar i de olika undervisningssituationer som vi angett eftersom vi inte har provat att använda den, men vi har en förhoppning om att den faktiskt kommer att fungera.

För att kunna göra en bok liknande vår måste man ha mycket tid för att göra den, vi räknar med ca 4 veckors intensivt arbete. Det skulle dock kunna vara möjligt att göra boken över längre tid eller att göra den tillsammans med eleverna. Det största

problemet med att göra en barnbok är just tidsbrist. Vi vet hur det ser ut i dagens skola och tiden är något som man inte har för mycket av. Ska man göra boken med sin klass är ett annat problem den tekniska begränsning som i regel råder på skolorna. Vi skannade in våra bilder i datorn för färgläggning och för att kunna sätta ihop flera av figurerna i samma bild. Har man inte den datorutrustning som krävs kan ett alternativ vara att låta eleverna måla bilderna för hand.

Det som är bra med att göra sitt eget material är att man får precis vad man vill ha och kan guida barnen i den riktning som man vill (Wallström 1992). Undervisningen blir mer flexibel och man kan lättare anpassa undervisningen till det behov som finns i klassen. Ska man köpa in färdigt material kostar det oftast en hel del och uppfyller kanske inte alltid de förhoppningar och krav man har på materialet. Gör man det själv kommer man undan med en billig peng och man får ett användbart material. Det viktigaste som krävs för att göra en barnbok liknande vår är fantasi och faktakunskap. Börjar man göra eget material i skolorna/förskolorna är det en knuff framåt för deras verksamhet. Även om barnen inte är involverade i arbetet att göra en bok, får de ändå fakta presenterat på ett fantasifullt sätt. Detta kräver förstås en del från lärarna som gör böcker, men sedan kan de dra nytta av varandras insatser. Gör man böcker med sin klass blir alla elever engagerade på ett helt annat sätt. Vi anser att det är ett stort arbete att genomföra, men eleverna lär sig otroligt mycket på det och arbetet kan involvera många ämnen bl a svenska (Pramling m fl 1993 s 14 ff), (Egan 1995).

Referenser

Källförteckning för projektredogörelse

Allerklav, Birgitta & Lindvall, Lisbeth (2000) Listiga räven – Läsinlärning genom

skönlitteratur. Falun: En bok för alla AB.

Danielsson, Karin (1998) Planeterna. Malmö: Gleerups förlag.

Edström, Vivi (1980) Barnbokens form. Svenska barnboksinstitutet. Vivi Edström och Leif Stegeland Förlag AB.

Egan, Kieran (1995) Berätta som en saga. Stockholm: Runa förlag.

Kåreland, Lena (1980) Möte med barnlitteraturen. Lund: Svenska barnboksinstitutet, Lena Kåreland och Liber läromedel.

Lindqvist, Karl (1992) ”Följ med till sagans land” i Lindqvisk Karl (red). Sagor och

symboler. Stockholm: Sveriges utbildningsradio AB.

Lindö, Rigmor (1986) Sagoskolan. Lund: Rigmor Lindö och Liber Förlag.

Nikolajeva, Maria (1998, 2004) Barnbokens byggklossar. Lund: Studentlitteratur. Nikolajeva, Maria (2000) Bilderbokens pusselbitar. Lund: Studentlitteratur.

Pramling, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj & Klerfelt, Anna (1993) Lära av sagan. Lund: Studentlitteratur.

Wallström, Birgitta (1992) Möte med Fröbel. Lund: Studentlitteratur.

Elektroniska källor för projektredogörelsen Lpo 94 hittade vi på denna adress:

http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0506&infotyp=15&skolfor m=11&id=2087&extraId 2005-12-06 http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0506&infotyp=23&skolfor m=11&id=3878&extraId=2087 2006-01-03 http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0506&infotyp=23&skolfor m=11&id=3890&extraId=2087 2006-01-03

Källförteckning för projektet (barnbok)

Danielsson, Karin (1998) Planeterna. Malmö: Gleerups förlag.

Nikolajeva, Maria (1998, 2004) Barnbokens byggklossar. Lund: Studentlitteratur

Elektroniska källor för projektet (barnbok)

http://hemsidor.torget.se/users/s/sb84/merk.htm 2005-10-18 http://hemsidor.torget.se/users/s/sb84/pluto.htm 2005-10-18

Från NASA:s hemsida www.nasa.gov kan man leta sig vidare till dessa adresser: http://spacekids.hq.nasa.gov/osskids/animate/earth.html 2005-10-18 http://spacekids.hq.nasa.gov/osskids/animate/jupiter.html 2005-10-18 http://spacekids.hq.nasa.gov/osskids/animate/mars.html 2005-10-18 http://spacekids.hq.nasa.gov/osskids/animate/neptune.html 2005-10-15 http://spacekids.hq.nasa.gov/osskids/animate/pluto.html 2005-10-15 http://spacekids.hq.nasa.gov/osskids/animate/saturn.html 2005-10-15 http://spacekids.hq.nasa.gov/osskids/animate/uranus.html 2005-10-15 http://spacekids.hq.nasa.gov/osskids/animate/venus.html 2005-10-18 http://www.oup.co.uk/oxed/children/oise/pictures/ 2005-11-30 http://www.oup.co.uk/oxed/children/oise/pictures/space/planets/ 2005-11-30

Bilaga