Institutionen för hälsovetenskap
Faktorer som påverkar patienters nattsömn på
sjukhus
- En litteraturöversikt
Rebecka Mårtensson Niclas Wallin
Examensarbete i omvårdnad på grundnivå Sjuksköterskeprogrammet
Institutionen för hälsovetenskap/Högskolan Väst Höstterminen 2019
___________________________________________________________________________ Faktorer som påverkar patienters nattsömn på sjukhus - En litteraturöversikt
Factors that affects patient’s night sleep in hospitals – A literature review
Författare Rebecka Mårtensson Niclas Wallin
Handledare Maria Rönnerhag
Examinator Susanne Andersson
Institution Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap
Arbetets art Examensarbete i omvårdnad, 15 hp
Program/kurs EXO502, Kandidat, 15 hp
Termin/år Höstterminen 2019
Antal sidor 18
Abstract
Background: Sleep is one of mankind’s basic needs and important for the experience of health, as well as essential for the patient’s ability to recover. Lack of sleep has a negative effect on the ability to recover from the consequences of illness. Patients states that they have a negative quality of sleep during hospital stay. Aim: The aim of this study was to describe factors that influencing the night sleep of patients during hospital stay. Method: An overview of the literature was performed. Six quantitative, three qualitative and two mixed-method studies were included. Results: Two main categories emerged, which were; Environmental factors and physical- and psychological factors. The result showed that patients experienced environmental factor such as noise and lights, comfort and routines. Physical- and psychological factors experienced by patients was symptoms, anxiety and thoughts and also nurse’s bedside manners. Conclusion: Nurses bedside manners have significant importance for patient’s ability to experience a quality sleep. The result shows that factors affecting patients sleep are possible to influence and alter in order to enable best possible sleep for patients during hospital stay.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Människan sover en tredjedel av sitt liv och sömnen är en betydande faktor för kroppens förmåga till återhämtning. Det är viktigt med god nattsömn då kroppen återhämtar sig under sömnen, nybyggnad av celler sker och hjärnan bearbetar dagens information. Sömnbrist och dålig sömn leder till försämrad hälsa och kroppens förmåga till återhämtning minskar. När människor drabbas av sjukdom och behöver vårdas på sjukhus rapporterar de att de sover mycket sämre under sjukhusvistelsen, jämfört med hemma. Litteraturöversikt valdes som metod och studiens syfte är att beskriva vad det är som påverkar människors sömn när de får vård på sjukhus.
Resultatet baseras på elva vetenskapliga artiklar framsökta i databaserna Chinal och Pubmed. Granskning, analys och sammanställning av artiklarna renderade slutligen i två huvudkategorier och sex underkategorier.
Resultatet visar att det finns flera faktorer som påverkar patienternas nattsömn när de vårdas på sjukhus. Patienter uppgav att miljörelaterade faktorer som ljud och ljus, bekvämlighet samt avdelnings- och omvårdnadsrutiner påverkade deras nattsömn. Bekvämlighet kan vara temperatur i rummen, obekväma sängar och tv på rummet. Något som också framkom är fysiska- och psykologiska faktorer som symtom och behandling, oro och tankar kring framtid samt sjuksköterskans bemötande och uppträdande. Smärta är ett fysiskt symtom som påverkar patienters sömn. Oro och tankar kring framtiden och hälsa kan påverka sömnkvaliteten. Sjuksköterskans bemötande och uppträdande kan skapa både negativa och positiva känslor som påverkar patienten och förmågan till sömn.
Många av de faktorer som påverkar patienters nattsömn är faktorer som går att påverka eller förändra. Det i sin tur innebär att sjuksköterskor har möjlighet att främja patienters sömn genom att tillsammans med patienter identifiera störande faktorer och åtgärda eller förändra dessa förutsättningar.
Innehållsförteckning
INLEDNING ... 1
BAKGRUND ... 1
SÖMN ... 1
TEORETISKT PERSPEKTIV ... 2
SJUKSKÖTERSKANS FUNKTION KOPPLAT TILL SÖMN ... 3
PROBLEMFORMULERING ... 4 SYFTE ... 4 METOD ... 4 LITTERATURSÖKNING ... 4 URVAL ... 5 ANALYS ... 5 RESULTAT ... 6 DISKUSSION ... 9 METODDISKUSSION ... 9 RESULTATDISKUSSION ... 10 SLUTSATSER ... 12 PRAKTISKA IMPLIKATIONER ... 13
FÖRSLAG TILL FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING INOM SJUKSKÖTERSKANS KOMPETENSOMRÅDE ... 13
REFERENSER ... 14
Bilagor
I – Översikt av systematisk sökning
II – Mall för kvalitetsgranskning av kvantitativa och kvalitativa studier III – Översikt av analyserad litteratur
Inledning
Sömn är ett av människans grundläggande behov och en absolut nödvändighet för människans hälsa och välbefinnande. Varje dag drabbas människor av sjukdom eller andra tillstånd som gör att de behöver vårdas på sjukhus. Att sova på sjukhus är en omställning och något som många patienter upplever svårt. Författarna till denna studie har upplevt att många patienter uppger att de sover dåligt när de är på sjukhus. Detta har erfarits dels genom den verksamhetsförlagda utbildningen, dels i samband med arbete på sjukhus. Sömnen är en viktig del för kroppens återhämtning och utebliven sömn påverkar kroppen negativt. Sjuksköterskan bär ansvaret för att främja patienters hälsa och förebygga sjukdom. En del i att främja hälsa är att tillgodose patienters behov av sömn. Att som sjuksköterska ombesörja för god sömn ligger inom sjuksköterskans kompetensområde omvårdnad. Sjuksköterskan ska därför främja behovet av sömn i samband med vistelse på en vårdavdelning och se det som en viktig och angelägen uppgift. Avsikten är att söka information och beskriva vad som kan påverka patienters nattsömn när de vårdas på sjukhus.
Bakgrund
Sömn
Sömnstadier och sömnbehov hos vuxna
Sömn kännetecknas av flera faser eller stadier som avlöser varandra i bestämda cykler under den sammanhängande sömnen. En sömncykel pågår cirka 90 till 120 minuter (Shrivastava, Jung, Saadat, Sirohi & Crewson, 2014). Särskiljning av de olika sömnstadierna genomförs genom att observera hjärnans elektriska aktivitet med hjälp av Electro Encefalo Gram (EEG) (Hodgson, 1991). Sömnen kan delas in i två olika typer av sömn, Rapid Eye Movement-sömn (REM) och Non-Rapid Eye Movement-sömn (NREM). När människan somnar faller hen först in i NREM-sömn. NREM delades tidigare in i fyra olika stadier men på grund av svårigheter i att skilja mellan stadie tre och fyra har dessa två stadier kombinerats i den senaste forskningen (Irwin, 2015). Stadium ett betraktas som övergången mellan vaket tillstånd och sovande tillstånd och är det kortaste stadiet där personen faller in i dvala. Under detta stadie är sömnen som ytligast. Därefter följer stadium två där den huvudsakliga sömnen pågår. I stadium tre sänks hjärnaktiviteten och sömnen går in i en djupare fas. Stadium tre kallas även Slow Wave Sleep (SWS) (Shrivastava at al., 2014). Efter Nsömnens tre stadium påbörjas REM-sömn, vilken kännetecknas av att ögonen rör sig snabbt och ryckigt (Hodgson, 1991). Under REM-sömnen pågår hjärnans informationsprocessering och det är detta stadie som är mest förknippat med drömmar (Bryant, Trinder & Curtis, 2004). Efter REM-sömnen påbörjas återigen NREM och starten på en ny sömncykel (Hodgson, 1991).
Rekommenderat antal timmar vuxna behöver sova per dygn är sju till nio timmar. Sömnbehovet hos vuxna är dock individuellt och varierar över tid, men sömnen hos vuxna bör inte understiga sex timmar eller överstiga tio timmar. Vid ökad ålder, över 65 år, minskar sömnbehovet något och äldre vuxna rekommenderas att sova mellan sju till åtta timmar och sömnen bör inte understiga fem timmar eller överstiga nio timmar (Hirschkowitch, Whiton, Albert, Alessi, Bruni, Don Carlos et al., 2015). För att vuxna ska tillgodogöra sig en god natts sömn räcker det inte att antalet sömntimmar är uppnådda, sömnen måste även vara av god kvalitet. Sömn av god kvalitet innebär att insomnande sker inom 30 minuter, att 85 procent av tiden som spenderas i sängen består av sömn, att det inte sker mer än ett uppvaknande under
sömnen och ifall uppvaknande sker bör ny insomning ske inom 20 minuter (Ohayon, Wickwire, Hiirschkowitch, Albert, Avidan, Daly et al., 2017).
Sömnens betydelse för hälsa och välbefinnande
När människan sover sänks medvetandegraden och aktiviteten på cellnivå ökar. Under sömn bygger kroppen upp energi, utsöndrar uppbyggande hormoner och minskar utsöndring av stresshormoner med avsikt att reparera skador på vävnad. Immunsystemet stärks under sömnen (Bryant et al., 2004; Åkerstedt & Nilsson, 2003). Sömn bidrar till hjärnans hantering av minnen och inlärning och hjärnan får tillfälle att återhämta sig samt hjärnan lagrar energi (Cook, 2008). Sömnförlust över kort och lång tid kan ge beteendemässiga och kognitiva konsekvenser (Bryant et al., 2004). Hälsoeffekter som kan påverkas av sömnbrist är försämring av immunförsvarets funktion, funktionell status och patientens välbefinnande. Sömnbrist bidrar även till försämring av den kognitiva förmågan som till exempel koncentration, tankeförmåga och minnesförmåga, samt ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar, stroke, infektioner och psykiska störningar (Irwin, 2015; Vincensi, Pearce, Redding, Brandonisio, Tzou & Meiusi, 2016). Radke, Obermann och Teymer (2014) beskriver att långvarig sömnbrist leder till, förutom trötthet, ökade nivåer av kortikosteroider, katekolaminer, irritabilitet och minskad smärttolerans samt försämrad läkningsförmåga.
Sömn på sjukhus
Det moderna sättet att leva med högt tempo, ökad arbetsbelastning och skiftarbete leder till minskade sömntimmar vilket påverkar befolkningen. Sjukdomar och olyckor ökar på grund av detta. Det medför både ekonomisk påverkan på samhället och personligt lidande. (Bryant et al., 2004). Cirka 870 000 patienter skrivs in och vårdas på sjukhus varje år. Totalt innebär det cirka 1447 000 vårdtillfällen, vilket innebär att många patienter vårdas vid flera tillfällen. Medelvårdtiden per vårdtillfälle är 4,1 dagar (Socialstyrelsen 2017; 2018). Vården på sjukhus sker dygnet runt och stor del (60 procent) av de som söker vård på sjukhus gör det mellan 17.00 och 08.00 på vardagar samt dygnet runt på helger (Myndigheten för vård och omsorgsanalys, 2018). Tidigare forskning beskriver att vårdmiljön på sjukhus är ofta en ny miljö för patienter med olika störningsmoment som bidrar till upplevelse av stress. Olika störningsmoment på sjukhus är stressad vårdpersonal, nya rutiner, starkt ljus, störande ljud i form av telefoner, larm och buller (Sandoval, 2017; Elliot, Rai & McKinley, 2014). Patienter som vårdas på sjukhus upplever försämrad sömnkvalitet och störd nattsömn, jämfört med hemmet, med återkommande uppvaknanden, dålig sömnrytm och ytlig sömn (Redeker, 2000; Bihari, McEvoy, Matheson, Kim, Woodman & Bergsten, 2012). Det är känt sen tidigare att detta orsakar trötthet, ökad fatigue, nedstämdhet och ökar risken för förvirring vilket leder till negativa effekter på patienters hälsa samt försämrad återhämtning från sjukdom (Dogan, Ertekin & Dogan, 2005). Att få sitt behov av sömn tillgodosett kan därför leda till minskad sjukdom och främja upplevelsen av hälsa.
Teoretiskt perspektiv
Lidande
Lidandet är en mänsklig erfarenhet, som alla någon gång i livet kommer att konfronteras med och lidandet är en del av livet. Lidande som fenomen är upplevelsen av något oundvikligt och oönskat som i varierande grad stör eller påverkar balansen i livet. Sjukhusvistelse kopplas ofta
ihop med lidande. Alla människor upplever och förhåller sig olika till lidandet. Vissa strävar efter att finna en mening i lidandet, andra strävar efter att avlägsna lidandet eller lindra lidandet. Det finns tre aspekter av lidande; sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande (Eriksson, 1994).
Sjukdomslidande uppkommer i samband med sjukdom och behandling. Smärta, såväl kroppslig som själslig, är en vanlig orsak till lidande och kan lindras genom handling. Själsligt och andligt lidande kan förorsakas av upplevelser av skuld, skam, eller förnedring som människan upplever i förhållande till sin sjukdom eller behandling (Eriksson, 1994).
Livslidande innefattar lidande som berör hela människan och dess livssituation. Livslidande kan handla om att ställas inför livsavgörande beslut, den sociala arenan förändras eller något annat som förändrar innebörden av att leva (Eriksson, 1994).
Vårdlidande är det lidande som uppstår av vården eller utebliven vård (Eriksson, 1994). Arman Rehnsfeldt, Lindholm och Hamrin, (2004) menar att vården i många fall ökar patientens lidande. Detta lidande orsakat av vården kan handla om försummelse och bristande omsorg. När vårdaren inte ställer frågor om lidandet leder det till ytterligare lidande. Det kan ske genom brist på respekt vid tilltal eller genom slarv när det gäller människans integritet vid undersökningar eller genom etiskt handlande och att inte bli sedd (Eriksson, 1994). Vårdlidande orsakat av sömnbrist påverkar patientens hälsa och välbefinnande (Radke et al., 2014). I Gellerstedt, Medin, Kumlin och Rydell Karlsson, (2015) beskriver sjuksköterskor hur de såg att sömnbrist gav ökad smärta, humörförändringar, försämrad förmåga att ta till sig information samt att mobiliseringen av patienterna påverkas vilket kan orsaka onödigt lidande.
Miljö
Miljön har stor betydelse för patienters möjlighet till tillfrisknande och välbefinnande vilket Nightingale beskrev i sina teorier redan år 1859. Begreppet miljö handlar om både fysiska, psykiska och sociala aspekter. Särskild vikt läggs vid yttre fysiska miljöfaktorer som går att förändra med avsikt att optimera patientens förutsättningar för en god nattsömn, som frisk luft, rent vatten, ljus, uppvärmning och kontroll på buller (Nightingale, 1989). Neuman (1989) beskriver att miljö är något som omger och påverkar människan, när det handlar om både inre och yttre faktorer. Människan strävar efter att anpassa sig efter omgivningen, både från kända och okända påverkansfaktorer, dessa kan vara negativa eller positiva. Edvardsson (2005) beskriver även miljö som en stämning eller atmosfär som råder i ett rum eller på en plats. En negativ atmosfär i vårdmiljöer bidrar till en negativ upplevelse av vården, och en god atmosfär bidrar till en positiv upplevelse, vilket innebär att miljön är nära sammankopplad till upplevelsen av vård och omvårdnad. Nightingale (1989) menar att anpassning av miljön är en viktig del för att bidra till god sömn, exempelvis stilla hunger, minimera störande ljud, anpassa ljuset efter dygnsrytm och förse sovrummet med frisk luft genom vädring.
Sjuksköterskans funktion kopplat till sömn
Sjuksköterskans funktion är att hjälpa personer att utföra aktiviteter som bidrar till hälsa och återhämtning (Henderson, 1997). Svensk sjuksköterskeförening, (2014) beskriver att sjuksköterskans grundläggande ansvarsområden innefattar att främja hälsa, återställa hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. För att god vård skall kunna uppfyllas krävs bland annat god kvalitet med hygienisk standard samt att behovet av trygghet, säkerhet och kontinuitet tillgodoses. Vården skall baseras på respekt för patientens integritet och självbestämmande
samt understödja goda kontakter mellan patient och sjukvårdspersonal (Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), SFS 2017:30). Svensk sjuksköterskeförening (2016) beskriver personcentrerad vård och sjuksköterskans profession. Vid personcentrerad vård sätts personen som är i behov av vård i fokus före sjukdomen och i vårdsammanhang ser sjuksköterskan på personen som en värdefull och jämbördig partner. För att uppnå detta krävs det att sjuksköterskan är öppen och har viljan att lyssna på personens berättelse och beskrivning av behov. Detta tas sedan med i planeringen och genomförandet vid vårdandet i samma utsträckning som professionella bedömningar samt identifierade behov.
Honkavou (2018) beskriver att sjuksköterskors erfarenhet av patienters sömn och sömnkvalitet ofta upplevs som otillfredsställande under sjukhusvistelse. Detta är något som sjuksköterskan alltid bör ha i åtanke. Vincensi et al. (2016) påvisar sjuksköterskors medvetenhet om att patienters nattsömn och obruten nattsömn är viktig samtidigt som behovet av att kontrollera patienternas hälsostatus skall tillgodoses. Sjuksköterskor uppger att sömn är ett grundläggande behov för patienter och något som bör prioriteras högt inom patienters omvårdnad (Gellerstedt et al., 2015). Omvårdnadsforskning visar att sjuksköterskor kan minska sömnstörningar för patienter på vårdavdelningar och att sjuksköterskan befinner sig i en unik position att kunna främja patienters hälsa och välbefinnande genom att tillgodose god sömn (Radtke et al., 2014).
Problemformulering
Sömn är ett grundläggande behov och viktig för kroppen och hjärnans återhämtning. Vid sjukdom ökar behovet av sömn och vila. Brist på sömn påverkar hälsan negativt. Bristande sömn bidrar till försämrat immunförsvar, sämre läkning och minskat välbefinnande. Dessa faktorer kan leda till ett ökat lidande för patienten. Tidigare forskning visar att patienter upplever försämrad och störd sömn när de befinner sig i en vårdmiljö. I sjuksköterskans ansvarsområde omvårdnad ingår det att tillgodose och främja patienters sömn, vilket innebär att sjuksköterskor behöver ha kännedom om vilka faktorer patienter upplever som sömnstörande.
Syfte
Syftet var att beskriva faktorer som påverkar patienters nattsömn i samband med vård på sjukhus.
Metod
Metoden som valdes var en litteraturöversikt. Litteraturöversikt baseras på systematiskt utvalda texter inom ett specifikt område relevanta för sjuksköterskor och deras ansvarsområde (Friberg, 2017). I denna litteraturöversikt ingår både kvantitativa och kvalitativa artiklar då dessa kan ses som komplement till varandra (Polit & Beck, 2017). Friberg (2017) beskriver att litteraturöversikt kan användas för att skapa översikt av kunskapsläget om ett problem inom sjuksköterskans ansvarsområde.
Litteratursökning
För att få en överblick av ämnet och för att undersöka om det fanns tillräckligt med artiklar som svarade mot examensarbetets syfte genomfördes först en inledande sökning i databaserna
Cinahl, PubMed och Google Scholar. Vid den inledande sökning listades keywords som kunde vara användbara vid den systematiska sökningen. Därefter genomfördes systematisk sökning i databaserna Cinahl, Pubmed, SveMed+, PsycInfo och Researchgate. Först söktes relevanta sökord, som svarade mot syftet, fram med databasernas ämnesordslista. Sökorden eller ämnesorden söktes var för sig för att sedan kombineras med operatorn AND med avsikt att bilda en söksträng och skapa en boolesk sökning (Östlundh, 2017). Med hjälp av framsökta artiklar som svarade mot syftet hittades ytterligare sökord som var relevanta för sökning. Inkluderade sökord var Sleep, Hospital units, hospitalization, inpatients, patient experiences, perceptions, attitudes, sleep disorders, sleep quality, nursing, factors, factors affecting sleep. Vid genomgång av referenslistor i artiklar som handlade om sömn, men inte hade ett patientperspektiv, hittades en artikel som söktes fram med osystematisk sökning. Östlundh (2017) menar att sekundärsökningar bör genomföras vid all informationssökning för att säkerställa att värdefull information inte går förlorad. Den systematiska sökningen redovisas i Bilaga I.
Urval
Inklusionskriterier var att artiklarna hade genomgått peer review samt var skrivna på engelska eller svenska. Vid den systematiska sökningen framkom ingen artikel skriven på svenska. Deltagarna i studierna är vuxna över 18 år, utförda på sjukhus och hade ett patientperspektiv. Utefter de träffar som erhölls genom artiklar som ansågs passade till syftet hittades nya och andra sökord som användes i ytterligare sökningar. Under varje sökning lästes titlar, verkade de passa in lästes abstrakt. Om abstrakt svarade mot syftet lästes hela artikeln. De artiklar som därefter valdes ut granskades utifrån granskningsmallen framtagen av Brink och Larsson (2019) vid institutionen för hälsovetenskap, Högskolan Väst (Bilaga II). Artiklar av god och medelkvalitet lästes ytterligare en gång. Till resultatet valdes sedan tre kvalitativa, två med kvalitativ och kvantitativ metod och sex kvantitativa artiklar med medel eller hög kvalitet. Två artiklar från Asien exkluderades eftersom författarna till de aktuella artiklarna inte ansåg att resultatet kunde generaliseras i västvärlden på grund av kulturell skillnad i omvårdnad.
Exklusionskriterier var att artiklarna inte skulle handla om specifika diagnoser kopplat till sömnforskning.
Analys
Analysprocessen för en litteraturöversikt utfördes enligt Friberg (2017) i fyra steg.
Först lästes artiklarna individuellt, upprepade gånger, med avsikt att förstå innehåll och sammanhang samt skapa en helhetsförståelse. Varje artikel sammanfattades, var för sig, för att säkerställa att väsentliga data uppfattats och dokumenterats. Sedan sammanställdes en gemensam översiktstabell (Bilaga III) med rubrikerna; Syfte, Design, metod och analys, antal deltagare, resultat och kvalitet. Tabellen sammanställdes med avsikt att få översikt och struktur över datamaterialet. Därefter jämfördes resultatet från artiklarna med varandra för att urskilja likheter och skillnader. Faktorer som påverkade patienters nattsömn identifierades och färgkodades för att få en översikt och samtliga identifierade faktorer dokumenterades. Sedan sorterades faktorer som hade likheter med varandra. Faktorer som hade liknande innehåll sorterades under olika kategorier som slutligen resulterade i två huvudkategorier och nio underkategorier (Bilaga IIII). Resultaten och sorteringen diskuterades fortlöpande tills samförstånd var uppnått.
Resultat
Resultatet presenteras i två huvudkategorier och sex underkategorier. Den första huvudkategorin är miljörelaterade faktorers påverkan på sömn med underkategorier ljud och ljus, bekvämlighet och omvårdnadsrutiner. Den andra huvudkategorin är fysiska- och psykologiska faktorers påverkan på sömn med underkategorier symtom och behandling, oro och rädsla samt sjuksköterskans bemötande och uppträdande.
Tabell 1. Huvudkategorier och underkategorier
Huvudkategorier Underkategorier
Miljörelaterade faktorers påverkan på sömn Ljud och ljus Bekvämlighet
Avdelnings- och omvårdnadsrutiner Fysiska och psykologiska faktorers påverkan på sömn Symtom och behandling
Oro och tankar
Sjuksköterskans bemötande och uppträdande
Miljörelaterade faktorers påverkan på sömn
Ljud och ljus
Samtliga studier visade att för patienter som vårdades på sjukhus var ljud en faktor som hade betydande påverkan på sömnen. Patienter uppgav att ljud från vårdpersonalen påverkade sömnen i stor utsträckning. Särskilt var det ljud från personalens fotsteg som störde sömnen (Cilingir, Hintistan och Ergene, 2016; Gellerstedt, Medin & Rydell Karlsson, 2014; Yilmaz, Sayin & Gurler, 2012). Vidare uppfattades samtal mellan vårdpersonalen som sömnstörande, där flertalet patienter uppgav att samtal och ljud från sjuksköterskornas arbetsstationer påverkade deras möjlighet till sömn (Costa & Ceolim, 2013; Delaney, Currie, Huang, Lopez och Van Haren, 2018; Dobing, Frolova, McAlister och Ringrose, 2016; Grossman, Andersson, Worku, Marsack, Desai, Tuvilleja et al., 2017). Att sova i flerbäddsrum störde patienters sömn då både ljud från andra patienter och ljud som uppkom när vårdpersonal genomförde omvårdnad av andra patienter angavs som sömnstörande (Bano, Chiarommani, Corrias, Turco, De Rui, Amodio et al., 2014; Costa & Ceolim., 2013; Delaney et al., 2018; Terp, Bergholt, Harboe, Herning, Noiesen, Szots et al., 2018; Wesselius et al., 2018). Yilmaz et al. (2012) studie påvisar att ljud i överbelagda patientrum var en faktor som påverkade patienters sömn, vilket en stor del av patienterna upplevde. Ljud från medicinsk utrustning ansågs påverka sömnen (Gellerstedt et al., 2014; Grossman et al., 2017; Wesselius et al., 2018; Terp et al., 2018), likaså ljud från telefoner (Cilingir, Hintistan & Ergene, 2016; Yilmas et al., 2012) samt ljud som härstammade från rinnande kranar, dörrar och fönster kunde upplevas som störande (Cilingir et al., 2016). En faktor som påverkade patienters nattsömn var ljus i rummet eller på avdelningen (Dobing et al., 2016; Gellerstedt et al., 2014; Costa & Ceolim, 2013; Wesselius et al., 2018). Gellerstedt et al. (2014) studie, visar att vissa patienter stördes av dåligt placerad belysning medan Yilmas et al. (2012) studie visar att patienter ansåg att belysning som var tänd på natten påverkade nattsömnen. När personal gick in i rummet på natten och tände belysning i taket eller annan hjälpbelysning, påverkade det patienters nattsömn (Costa & Ceolim, 2013).
Bekvämlighet
Obekväm temperatur i patientrummen var en faktor som påverkade nattsömnen (Delaney et al., 2018; Grossman et al., 2017; Terp et al., 2018; Costa & Ceolim., 2013). Delaney et al. (2018) studie visade att för kall temperatur på rummet påverkade nattsömnen. Dåligt ventilerade rum med försämrad luftkvalitet angavs av en stor andel patienter som sömnstörande (Cilingir et al., 2016) I Yilmaz et al. (2012) studie påverkades en stor del av patienterna av luftkvaliteten. En liten del patienter uppgav att sömnen stördes av lukter (Dobing et al., 2016). En faktor som påverkade sömnen negativt var obekväma sängar (Hultman, Bulette Coakley, Donahue Annese och Bouvier, 2018). Detta bekräftade även patienter i ytterligare tre studier då de angav att en obekant och obekväm säng störde sömnen (Costa & Ceolim, 2013; Dobing et al., 2016; Grossman et al., 2017). I Yilmaz et al., (2012) studie angav hälften av patienterna att nattsömnen påverkades av obekväma lakan. Om sängen var ren och nybäddad påverkades sömnen positivt (Gellerstedt et al., 2014). Majoriteten av patienterna i studien av Gellerstedt et al., (2014) uppskattade att ha tv på rummet och de ansåg att den bidrog positivt till sömnen då de kunde distansera sig från tankar samt att den gjorde dem trötta.
Avdelnings- och omvårdnadsrutiner
Patienter angav att befinna sig i en obekant miljö, påverkade deras förmåga att sova (Dobing et al., 2016; Hultman et al., 2012). I Costa och Ceolim, (2013) studie påvisades även att avdelningsrutiner påverkade sömnen negativt. Vidare påvisade Costa och Ceolim, (2013) studie att avsaknaden av hemmalika rutiner vid sänggående hade en försämrande effekt på sömnen, vilket uppgavs av var tredje patient i studien. Patienterna i Gellerstedt et al., (2014) studie angav att en mer individanpassad vård för att skapa en mer hemmalik sov rutin kunde påverka sömnen positivt. Patienter uttryckte också en önskan om mer individanpassad vård när det gällde avdelningens rutiner kring att titta till patienterna under natten, vilket kunde påverka sömnen positivt (Gellerstedt et al., 2014). I Wesselius et al., (2018) studie framkom det att en mindre del av patienterna blev väckta under natten av sjukvårdspersonalen men att desto fler av patienterna blev väckta på morgonen av personalen. Omvårdnadsrutiner störde patienters sömn på sjukhus. Den mest betydande omvårdnadsrutinen som störde sömnen för patienter på sjukhus var när omvårdnad, till patienterna utfördes under natten. Detta uppgavs av flertalet patienter i fyra av studierna (Costa och Ceolim., 2013; Delaney et al., 2018; Hultman et al., 2012; Yilmaz et al., 2012).
Fysiska och psykologiska faktorers påverkan på sömn
Symtom och behandling
Samtliga jämförda studier visar på att smärta störde nattsömnen för patienterna (Bano et al., 2014; Cilingir et al., 2016; Costa & Ceolim, 2013; Delaney et al., 2018; Dobing et al., 2016; Gellerstedt et al., 2014; Grossman et al., 2017; Hultman et al., 2012; Terp et al., 2018; Wesselius et al., 2018; Yilmaz et al., 2012). Mer än varannan patient i tre olika studier, rapporterade sömnstörningar orsakad av smärta. Hultman et al., (2012) studie visade att andra faktorer kopplade till symptom påverkade sömnen. I Costa och Ceolim, (2013) studie uppgav mer än hälften av patienterna att symtom, förutom smärta, påverkade sömnen. Det kunde vara symtom som andfåddhet, bröstsmärta, kräkningar och hosta (Bano et al., 2014; Costa & Ceolim, 2013; Dobing et al., 2016). En liten del av patienterna uppgav att sömnen stördes när de behövde gå på toaletten nattetid (Dobing et al., 2016; Wesselius et al., 2018). I studien av Yilmaz et al., (2012) störde hunger nattsömnen för en större andel av patienterna.
Enligt Grossman et al., (2017) var kontroller av vitala parametrar, provtagning och medicinering under nattens timmar faktorer som påverkade sömnen. Dobing et al., (2016) studie visar att patienter stördes under natten av kontroller och läkemedelsadministrering. Patienter upplevde att det var försvårande att ha medicinsk utrustning som perifer venkateter, dränage och intravenös infusion i den bemärkelsen att det var svårt att röra sig under natten, vilket hade en påverkan på sömnen (Gellerstedt et al., 2014). I Dobing et al., (2016) studie angav patienter medicinsk utrustning som en sömnstörande faktor. Likaså biverkningar av medicinering påverkade sömnen (Gellerstedt et al., 2014).
Oro och tankar
En faktor som påverkade sömnen var oro (Dobing et al., 2016; Gellerstedt et al., 2014; Grossman et al., 2017; Terp et al., 2018). I Costa och Ceolim, (2013) studie uppgav hälften av patienterna att sömnen påverkades av oro men även av rädsla. Yilmaz et al., (2012) studie visar att en stor del patienter upplevde oro, grundat i känslor av otrygghet. Kännedom om diagnosen skapade även det en oro, men upplevdes inte av en lika stor del av patienterna. Oron kunde också vara grundad på tankar inför framtiden, över att återfå hälsa och hur de skulle förebygga sjukdom. Tankar och funderingar kring deras hälsostatus och oro över att störa andra i samma rum uppgavs även som sömnstörande (Gellerstedt et al., 2014). När deras tankar tog över och de inte längre kunde kontrollera dem störde detta sömnen (Terp et al., 2018). Att vara borta från familjen och hemmets sysslor gav upphov till oro och tankar som hade en påverkan på sömnen (Costa & Ceolim, 2013). Gellerstedt et al., (2014) studie påvisar integritet som en påverkande faktor i både positiv och negativ bemärkelse. Integriteten påverkades negativt när information till andra patienter hördes av alla, vilket skapade olustkänslor och orostankar nattetid som i sin tur försämrade möjligheten att sova. För de som sov i enkelrum upprätthölls integriteten, möjligheten att kunna ha dörren stängd stärkte integriteten ytterligare, vilket ledde till att sömnen påverkades positivt.
Sjuksköterskans bemötande och uppträdande
Något som skapade en känsla av osäkerhet och bidrog till sämre sömn var brist på information, eller otydlighet kring när sjuksköterskan skulle komma tillbaka. Det skapade en känsla av osäkerhet och övergivenhet, vilket påverkade sömnen negativt. Likaså brist på kontroll och ovetskap om vad som händer utanför rummet påverkade sömnen. Dåligt bemötande som gjorde att patienterna inte kände sig betrodda hade negativ påverkan på sömnen. God information skapade en känsla av säkerhet och när patienterna kände sig säkra och väl omhändertagna kunde de slappna av. När patienterna väl kunde slappna av förbättrades sömnen. Likaså när patienterna kände sig delaktiga påverkades sömnen positivt. Beröringen vid omvårdnaden samt hur den utfördes påverkade sömnen. Orden som sades, tonläget, ansiktsuttryck och kroppsspråket samt ett mjukt handlag och vänliga ögon vid omvårdnaden spelade stor roll och påverkade sömnen positivt (Gellerstedt et al., 2014).
Diskussion
Metoddiskussion
Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar patienters nattsömn i samband med vård på sjukhus. Metoden litteraturöversikt valdes med avsikt att sammanställa forskning inom området och för att skapa djupare förståelse och kunskap om ämnet. Genom att använda litteraturöversikt möjliggav det analys av både kvalitativa och kvantitativa artiklar (Friberg, 2017). Polit och Beck (2017) menar att användandet av kvalitativa och kvantitativa artiklar kan användas för att komplettera varandra samt att det bidrar till att ge litteraturöversikten en ökad bredd då syftet studeras utifrån olika perspektiv. Syftet hade kunnat besvaras genom en litteraturbaserad studie, med grund i analys av kvalitativ forskning. Det hade kunnat bidra till ytterligare förståelse för patienters erfarenheter och upplevelser. Det fanns dock inte tillräckligt med dataunderlag för analys, i form av relevanta artiklar, varpå metoden valdes bort. Litteratursökningen gjordes inledningsvis med systematisk sökning i databaserna Cinahl och Pubmed och utvidgades till databaserna PsychInfo, SweMed+ och Researchgate för att säkerställa att ingen relevant information missades. De övriga databaserna tillförde inte någon ny information, varpå sökningen avslutades i dessa och koncentrerades till Cinahl och Pubmed. En begränsning kan vara att resultatartiklarna endast kom från två databaser. Den systematiska sökningen kompletterades med en osystematisk sökning i google scholar utifrån referenslistor i framsökta artiklar (Östlundh, 2017), vilket resulterade i en artikel till resultatet. Ett inkluderingskriterium var att artiklarna skulle genomgått peer review. Pubmed saknar filter för peer review, därför kontrollerades artiklarnas tidsskrifter angående peer review via Ulrichsweb och respektive tidskrifts hemsida. De systematiskt sökta artiklarna genomgick kvalitetsgranskning med hjälp av Brink och Larssons (2019) granskningsmall, där granskningen resulterar i låg, medel eller hög nivå. Enligt Polit och Beck, (2017) ökar arbetets trovärdighet vid noggrann granskning av artiklar. Elva artiklar inkluderades i resultatet, sex kvantitativa, tre kvalitativa och två med mixad metod. Nio av artiklarna hade hög kvalitetsnivå och två hade medelnivå. Dessa två artiklar valdes att inkluderas då de innehöll en kvalitativ metod och kvalitativa artiklar som svarade mot syftet var svåra att finna, samt att de tillförde betydelsefull information som svarade på syftet och bidrog till resultatet. Den ena av artiklarna med medelnivå kunde ha haft en mer utförlig beskrivning av metoden samt att deltagare i studien ej var beskrivet relaterat till kön och ålder. Den andra artikeln med medelnivå innehöll diskussion men saknade resultatdiskussion kopplat till bakgrunden. Två artiklar från Asien exkluderades då de aktuella studiernas författare ansåg att studierna inte var generaliserbara utanför Asien på grund av kulturella skillnader inom vården, vilket ansågs relevant. Artiklar som handlade om specifika sjukdomstillstånd kopplat till sömn exkluderades då det kunde föreligga faktorer från sjukdomen i sig som påverkar sömnen. Denna litteraturöversikt riktades mot övergripande faktorer överförbara för en större patientgrupp. Exkludering av artiklar kopplat till specifika sjukdomstillstånd kan vara en begränsning då risk finns att relevant information missats.
Vid urval och analys av artiklarna fanns en risk för att författarnas subjektiva förförståelse påverkade tolkningen och förståelsen av innehållet i artiklarna. Därför söktes konstant ett öppet och objektivt synsätt och ett neutralt förhållningssätt till innehållet med avsikt att undvika feltolkningar. Det genomfördes genom upprepade diskussioner kring förförståelsen och innehållet mellan författarna till denna studie tills konsensus uppnåddes. Graneheim, Lindgren och Lundman (2017) menar att medvetenhet om förförståelsen och konsensus under analysförfarandet är en styrka och ökar arbetets trovärdighet. Samtliga artiklar var skrivna på
engelska och ingen av författarna har engelska som modersmål. Detta kan vara en begränsning då risk för feltolkningar av de inkluderade artiklarna finns. Vid tveksamheter om vilken specifik betydelse ett ord hade i en viss kontext, användes ett engelskt lexikon samt diskussion för att nå samförstånd.
Denna litteraturöversikt har inkluderat artiklar med vuxna patienter som vårdats på olika sjukhus, olika avdelningar med varierade diagnoser samt olika världsdelar. Det kan ses som en styrka då resultaten i flertalet av artiklarna liknar varandra, vilket i sin tur kan öka möjligheten till överförbarhet till andra grupper och sammanhang (Polit & Beck, 2017). Artiklarna ansågs relevanta för syftet och har bidragit till att resultatet svarar mot syftet.
Ibland kan forskningsområdet hamna i konflikt med de mänskliga rättigheterna och som ett resultat av tidigare tvivelaktiga forskningar har etiska riktlinjer framtagits (Polit & Beck, 2017). Alla artiklar i studien har granskats och kontrollerats att de presenterat etiskt godkännande eller ett etiskt resonemang. Detta är viktigt då forskning på människor inte får medföra skada eller obehag hos deltagarna och forskarna måste säkerställa att deltagarna är skyddade och deras rättigheter bevarade. En möjlig begränsning med litteraturöversikt är risken för ett selektivt urval, där författarna väljer artiklar som stödjer deras egna åsikter (Friberg, 2017). Det skulle innebära ett oetiskt förhållningssätt och därför har ett kritiskt och icke värderande förhållningssätt eftersträvats vid urval av artiklar. I denna studie finns både negativa och positiva faktorer beskrivna vilket ger ett mer trovärdigt resultat.
Resultatdiskussion
Litteraturöversiktens resultat visade på att miljörelaterade faktorer samt fysiska- och psykologiska faktorer påverkade patienters nattsömn när de vårdades på sjukhus.
I underkategorin ljud och ljus framkom det att ljud var en faktor som störde patienters nattsömn mest frekvent. För att optimera miljön för sömn bör inte ljud i sömnmiljö överstiga 30 dB och ljudnivåer över 40 dB kan ha en negativ effekt på hälsan, (World Health Organization (WHO), 2009). En ljudfaktor som påverkade patienters nattsömn var samtal mellan vårdpersonal och vårdpersonalens fotsteg. Resultatet är baserat på patienters perspektiv men i en av studierna var hälften av deltagarna sjuksköterskor. I studien beskriver sjuksköterskorna hur de försöker hålla ljudet nere och de uppger att den huvudsakliga ljudfaktorn härstammade från andra patienter. Samma studie mätte dock omgivande ljud kontinuerligt över tid och mätningen visade att sjuksköterskestationer och korridorer uppbringade de högsta ljudnivåerna. Detta synliggör hur olika uppfattningen kan vara mellan patienter och sjuksköterskor om vad som är störande för sömnen. Det påvisar behovet av att sjuksköterskor och patienter kommunicerar och arbetar i partnerskap för att identifiera sömnstörande faktorer. En annan källa till störande ljud var den som kom från omvårdnad av andra patienter i samma rum, telefoner som ringde, personallarm eller alarm från utrustning. Resultatet visar på svårigheten för personal med att anpassa ljudet efter patienters behov av sömn samtidigt som de skall tillgodose god vård och omvårdnad av andra. En ytterligare faktor som visar på komplexiteten med att anpassa ljudet efter individers behov är att kvinnor och män kan ha olika uppfattning om ljudets betydelse. I en studie från USA visade resultatet att kvinnor föredrog mörker och tystnad för att kunna sova bättre medan män föredrog ett svagt konstant bakgrundsljud, det som kallas vitt brus (Clark, (2017). Detta är ytterligare en faktor som visar på vikten av att arbeta personcentrerat vid optimering av sömn. Ytterligare källor till sömnstörande ljud som resultatet visade på var delade patientrum och när patientrummen var överbelagda I resultatet framgick det att ljus påverkade patienters sömn på olika sätt. Vissa patienter stördes av dåligt placerat ljus medan vissa stördes av att belysning
var tänd på natten. Kroppens dygnsrytm styrs av endogena signaler, det vi kallar den inre biologiska klockan. Ljuset är det som har störst påverkan på den inre klockan och ljus ser till att vi sover och återhämtar oss på natten och är aktiva på dagen. Det är därför viktigt att uppleva en tydlig skillnad mellan natt och dag (Folkhälsomyndigheten, 2017). För att främja sömnen för patienterna kan det därför vara av vikt att se till att belysningen är dämpad nattetid och vid tillsyn eller omvårdnadsåtgärder skulle ficklampa eller motsvarande kunna användas, istället för att tända i taket, med avsikt att minska störande ljus.
Rummets bekvämlighet visade sig påverka patienters sömn och en av dessa bekvämlighetsfaktorer var temperaturen. Resultatet visade på att patienter stördes av för varm eller för kall temperatur. När patienter delar rum kan det bli det svårare att anpassa temperaturen efter individuella behov, då resultatet visade på att vissa patienter föredrog varmare temperaturer medan andra frös. Enskilda patienters sjukdom och symtom kan även ha en påverkan på upplevelsen av temperaturen, exempelvis feber. Sängens bekvämlighet hade en påverkan på sömnen. Förutom att sängen var okänd och obekväm, påverkade även plast på kuddar och hala lakan. Att anpassa befintliga sängar efter patienters önskemål kan vara svårt att uppnå. Det visar på vikten av att komfort tas i beaktande vid inköp och utveckling av sängar. Resultatet visar på att patienters sömn påverkades av faktorer som ljud, ljus och bekvämlighet och kan relateras till Nightingales (1989) teorier om miljöns betydelse för patienters hälsa. En miljö som inte är optimerad utefter patienten bidrar inte maximalt till främjande av hälsa (Nightingale, 1989).
I underkategorin avdelnings- och omvårdnadsrutiner framkom det att patienter upplevde olika typer av omvårdnadsåtgärder som störande för sömnen. Vissa omvårdnadsåtgärder är nödvändiga och oundvikliga då omvårdnadshandlingar genomförs med avsikt att förebygga sjukdom och hindra onödigt lidande. Dock genomförs många omvårdnadsåtgärder på tider som bäst passar personalen även fast patienter angav att de önskade en mer individpassad vård och omvårdnad under natten. Tidigare forskning visar att kroppen och kroppens återhämtningsförmåga påverkas negativt av sömnstörningar (Irwin, 2015), vilket motiverar implementering av sömnfrämjande åtgärder och prioritering av sömn. I resultatet framkommer det att många patienter inte förväntade sig att sova bra på sjukhus med anledning av att sjukhusmiljön och avdelningsrutinerna var okända. Att vara på sjukhus, få information om sjukdom och diagnos, gå igenom undersökningar och behandling när de samtidigt befann sig i en okänd miljö, påverkade hela patienten och även sömnen. Patienter angav att de inte sovit alls under flera nätter och av dessa angav hälften ingen orsak till den uteblivna sömnen. Vissa accepterade situationen med dålig nattsömn och sov på dagen istället.
I underkategorin symtom och behandling framkom det att symtom från diagnosen påverkade sömnkvaliteten och att dessa många gånger kan höra ihop med den medicinska behandling och omvårdnad som ges till patienterna under natten. Smärta var det fysiska symtom som störde patienterna allra mest och rapporterades i alla studier. Patienter på opererande enheter upplevde mer sömnstörning än de på icke opererande avdelningar men det var ingen skillnad i deras sovkvalité när de var hemma. Om detta berodde på smärta eller andra avdelnings relaterade faktorer framgick inte men kan antas att opererade patienter upplever mer smärta och att det försämrar sömnen. Schrimpf, Liegl, Boeckle, Leitner, Geisler, och Pieh, (2015) beskriver att patienter med försämrad sömn har en ökad självskattad smärta. Därför är god sömn viktigt för sjuksköterskan att tillgodose hos patienten. Det är också viktigt att lyssna på patienten, görs inte detta kan patienten få bristande smärtlindring vilket orsakar eller ökar smärta, skapar vårdlidande och detta påverkar sömnen (Kasén, Nordman, Lindholm & Eriksson, 2008). I Gellerstedt, Medin, Kumlin och Rydell Karlsson, (2019) framkom att sjuksköterskor upplevde
patienter med otillfredsställande sömn fick humörförändringar, blev irriterade och ledsna. Patienters kognitiva status kan försämras och i värsta fall utvecklas till en psykos. Orkar patienterna inte med mobilisering kan det leda till komplikationer och vårdlidande. Kroppen som påverkas negativt av dålig sömn (Cook, 2008; Irwin, 2015) och ett av sjuksköterskans ansvarsområden är att se till patientens bästa. Välbefinnande på sjukhus börjar med god sömn och möjlighet till återhämtning, vilket gör detta till en viktig uppgift som inte alltid prioriteras. Likaså stördes sömnen av kontroller, provtagningar och administrering av läkemedel nattetid. Även medicinskteknisk utrustning, vilket patienter angav som sömnstörande kan vara svårt att undvika. Kontroller, provtagningar och administrering nattetid har i resultatet visat sig vara faktorer som är påverkningsbara. Genom att exempelvis anpassa den medicinska behandlingen för att optimera sammanhängande sömn skapades en bättre nattsömn. Ett annat exempel var att planera tiden för administreringen av diuretiska läkemedel med avsikt att minska nattliga toalettbesök (Bartick, Thai, Schmidt, Altaye, & Solet, 2010). Antalet kontroller som genomförs baseras ofta utefter patientens tillstånd vid inläggning, genom att se över behovet av dessa vid början på varje arbetspass går det att minska antalet sömnstörande moment (Salzmann, Lagerqvist & Pousette, 2016). Hope, Recio-Saucedo, Fogg, Griffiths, Smith, Westwood et al., (2018) menar dock att det finns en risk att allvarliga försämringar av patienters tillstånd missas när kontroller av vitala parametrar bortprioriteras till förmån för patienters sömn. En faktor vilken självklart måste tas i beaktande och tydliggör vikten av att bedöma den enskilde individens helhetssituation.
I resultatet framkommer det att patienter stördes även av tankar och oro under natten. När de vaknade upp tog tankarna över och de började oroa sig över framtiden, hur de skulle bli friska, hur de kunde förhindra sjukdom eller hur de där hemma hade det. Resultatet visar att sjuksköterskans bemötande kunde påverka patienters välbefinnande och sömn i både negativ och positiv bemärkelse. När patienterna inte kände sig betrodda, blev dåligt bemötta eller inte visste vad som pågick både med dem och runtomkring på avdelningen påverkades sömnen negativt. Denna aspekt kan relateras till Eriksson (2015) och teorin om vårdlidande där hon beskriver att kränkning av patientens värdighet är det lidande som i dagens vård är mest förekommande. Hur vi bemöter patienterna är viktigt att reflektera över för sjuksköterskan då arbetsbelastning och stress ibland kan vara hög. Resultatet visar på när patienter var väl informerade och förberedda på vad som skulle hända kände de sig trygga och de kunde slappna av, vilket ledde till att sömnkvaliteten förbättrades. Vidare beskrevs att patienter som kände sig delaktiga i sin vård sov bättre. Sjuksköterskan har ett ansvar att ge patienterna tillräcklig information och arbeta för att främja patienters självbestämmande och delaktighet (Patientlagen, SFS 2014:821). Det påvisar även hur viktigt det är att arbeta personcentrerat. Sjuksköterskan har ett ansvar att hindra vårdlidande genom sitt personcentrerade arbete och se patienten som en individ med egna behov (Kasén et al., 2008).
Slutsatser
Syftet med litteraturöversikten var att beskriva faktorer som påverkar patienters nattsömn när de vårdas på sjukhus. Resultatet visar att miljön samt fysiska- och psykologiska faktorer påverkar sömnen hos patienter som vårdas på sjukhus. Faktorer som har en betydande påverkan är ljud och ljus, smärta, oro, bemötande och minskad delaktighet. Ljud från samtal mellan personal, fotsteg i korridorer samt ljud vid omvårdnad till andra patienter. Patienter uppger att smärta stör sömnen, oavsett avdelning. Oron är orsakad av tankar om framtiden, hälsan, diagnos och förebyggande av sjukdom. Oron orsakas även av rädslan att störa andra. Sjuksköterskans bemötande påverkar sömnen, både negativt och positivt. När patienter upplever ett dåligt bemötande, där patienten inte känner sig betrodd försämras sömnen. När patienter känner sig
väl bemötta, välinformerade och omhändertagna känner de sig säkra och sömnen förbättras. Patienter uppger att brist på information skapar känslor av osäkerhet och känslor av att inte ha kontroll. Likaså leder brist på information till sämre inflytande och minskad delaktighet, vilket påverkar patienters möjlighet till att tillgodose sina behov för en god nattsömn. Patienter uttrycker en önskan om mer individualiserad vård i förhållande till sömn. Avslutningsvis går det att dra slutsatsen att många av de faktorer som påverkar patienters nattsömn är faktorer som går att påverka eller förändra. Det i sin tur innebär att sjuksköterskor har möjlighet att främja patienters sömn genom att tillsammans med patienter identifiera störande faktorer och åtgärda eller förändra dessa.
Praktiska implikationer
Resultatet från litteraturöversikten kan bidra till en medvetenhet om vad som påverkar sömnen hos patienter som vårdas på sjukhus samt öka kunskapen och förståelsen om patienters sömn. Genom ökad kunskap kan sjuksköterskan verka för att främja patienters sömn genom att planera, förebygga och förbättra patienters sömnkvalitet, samt i möjligaste mån sträva efter att anpassa vård och omvårdnad utefter patientens behov. Sömn främjas genom omvårdnadsåtgärder, vilka faller inom sjuksköterskans ansvarsområde. Genom att sjuksköterskan tar del av kunskapen i litteraturöversikten kan sjuksköterskan verka för förbättringsåtgärder och rutiner med avsikt att främja sömn. Om patienters sömn får ta större plats och återhämtning främjas genom sömn skulle tiden patienter vårdas på sjukhus eventuellt kunna minskas, vilket skulle kunna leda till minskade kostnader för samhället.
Förslag till fortsatt kunskapsutveckling inom sjuksköterskans
kompetensområde
Litteraturöversikten visar på att det inte bara är fysiska faktorer som påverkar patienters sömn på sjukhus utan även att sjuksköterskors bemötande och agerande har en avgörande betydelse. Därför behöver sjuksköterskan, för den egna kunskapsutvecklingen, öka sin kunskap om betydelsen av sitt handlande samt öka förståelsen för att deras bemötande har en inverkan på patienters välbefinnande. Sömnen har stor betydelse för hälsan och sömn ingår i sjuksköterskans ansvarsområde. Ett sätt att öka kunskapen inom professionen om sömnens betydelse skulle kunna vara att ämnet får ta mer plats under utbildningen av sjuksköterskor. Vidare visade litteratursökningen på att det är begränsat med kvalitativa studier om patienters sömn på sjukhus. Forskning tyder på att kunskapsutvecklingen inom området sömn och dess betydelse för patienter på sjukhus ökar, men i den forskning som genomförts är kvantitativa studier dominerande. Därför föreslås fler kvalitativa studier inom ämnet med avsikt att öka förståelsen och fördjupa kunskapen om vad patienter upplever hindrande eller främjande i relation till nattsömn på sjukhus, detta med avsikt att ge patienter bästa möjliga vård och förutsättningar till hälsa och välbefinnande.
Referenser
*= Artiklar som ingår i resultatet
Arman, M., Rehnsfeldt, A., Lindholm, L., & Hamrin E. (2002). The face of suffering among women with breast cancer – being in a field of forces. Cancer Nursing, 25(2), 96-103.
Arman M., Rehnsfeldt A., Lindholm L, Hamrin E., & Eriksson K. (2004). Suffering related to health care: a study of breast cancer patients’ experiences. International Journal of Nursing
Practice (Wiley-Blackwell), 10(6), 248–256.
*Bano, M., Chiaromanni, F., Corrias, M., Turco, M., De Rui, M., Amodio, P., ... & Montagnese, S. (2014). The influence of environmental factors on sleep quality in hospitalized medical patients. Frontiers in neurology, 5, 267.
Bartick, M. C., Thai, X., Schmidt, T., Altaye, A., & Solet, J. M. (2010). Decrease in as-needed sedative use by limiting nighttime sleep disruptions from hospital staff. Journal of Hospital
Medicine: An Official Publication of the Society of Hospital Medicine, 5(3), E20-E24.
Bihari, S., Doug McEvoy, R., Matheson, E., Kim, S., Woodman, R.J., & Bersten, A. D. (2012). Factors affecting sleep quality of patients in Intensive Care Unit. Journal Of Clinical Sleep
Medicine, 8(3), 301-307. Doi:10.5664/jcsm.1923
Bryant, P., Trinder, J., & Curtis, N. (2004). Sick and tired: does sleep have a vital role in the immune system?. Nat Rev Immunol 4, 457–467 (2004) doi:10.1038/nri1369
*Cilingir, D., Hintistan, S., & Ergene, O. (2016). Factors affecting the sleep status of surgical and medical patients at a University Hospital of Turkey. JPMA. The Journal of the Pakistan
Medical Association, 66(12), 1535-1540.
Clark, A. (2017). Can a sleep menu enhance the quality of sleep for the hospitalized patient?.
MedSurg Nursing, 26(4).
Cook, N. F. (2008). A fine balance: The physiology of sleep. Practice Nursing, 19(2), 73-76
*Costa, S. V. da., & Ceolim, M. F. (2013). Factors that affect inpatients’ quality of sleep.
Revista Da Escola de Enfermagem Da USP, 47(1), 46–52.
*Delaney, L. J., Currie, M. J., Huang, H.-C. C., Lopez, V., & Van Haren, F. (2018). “They can rest at home”: an observational study of patients’ quality of sleep in an Australian hospital.
BMC Health Services Research, 18(1), N.PAG
*Dobing, S., Frolova, N., McAlister, F., & Ringrose, J. (2016). Sleep Quality and Factors Influencing Self-Reported Sleep Duration and Quality in the General Internal Medicine Inpatient Population. PLoS ONE, 11(6): e0156735
Dogan, O., Ertekin, S., & Dogan, S. (2005). Sleep quality in hospitalized patients. Journal of
Edvardsson, D. (2005). Atmosphere in care settings: Towards a broader understanding of the phenomenon (Doctoral dissertation, Omvårdnad). No 941 – ISSN 0346-6612
Elliott, R., Rai, T., & McKinley, S. (2014). Factors affecting sleep in the critically ill: an observational study. Journal of critical care, 29(5), 859-863.
Eriksson, K. (2015). Den lidande människan. (2.uppl.). Stockholm: Liber
Folkhälsomyndighet. (2017). Ljus och hälsa. En kunskapssammanställning med fokus på
dagsljusets betydelse i inomhusmiljö. Artikelnummer: 03573-2017. Östersund
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s.141-152). (3:e uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
*Gellerstedt, L., Medin, J., & Karlsson, M. R. (2014). Patients’ experiences of sleep in hospital: a qualitative interview study. Journal of Research in Nursing, 19(3), 176–188.
Gellerstedt, L., Medin, J., Kumlin, M., & Rydell Karlsson, M. (2015). Nurses’ experiences of hospitalised patients’ sleep in Sweden: a qualitative study. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 24(23–24), 3664–3673.
Graneheim, U. H., Lindgren, B. M., & Lundman, B. (2017). Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse education today, 56, 29-34.
*Grossman, M. N., Anderson, S. L., Worku, A., Marsack, W., Desai, N., Tuvilleja, A., ... & Mokhlesi, B. (2017). Awakenings? Patient and hospital staff perceptions of nighttime disruptions and their effect on patient sleep. Journal of Clinical Sleep Medicine, 13(02), 301-306.
Henderson, V. (1997). Basic principles of nursing care. (Rev. ed.) Geneva: International Council of Nurses
Hirshkowitz, M., Whiton, K., Albert, S. M., Alessi, C., Bruni, O., DonCarlos, L., ... & Neubauer, D. N. (2015). National Sleep Foundation’s sleep time duration recommendations: methodology and results summary. Sleep health, 1(1), 40-43.
Hodgson, LA. (1991). Why do we need sleep? Relating theory to nursing practice. Journal of
Advanced Nursing (Wiley-Blackwell), 16(12), 1503–1510
Honkavuo, L. (2018). Nurses' Experiences of Supporting Sleep in Hospitals-A Hermeneutical Study. International Journal of Caring Sciences. Jan-Apr2018, p4-11. 8p
Hope, J., Recio, S. A., Fogg, C., Griffiths, P., Smith, G. B., Westwood, G., & Schmidt, P. E. (2018). A fundamental conflict of care: Nurses’ accounts of balancing patients’ sleep with taking vital sign observations at night. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 27(9–10), 1860–1871.
*Hultman, T., Coakley, A. B., Annese, C. D., & Bouvier, S. (2012). Exploring the sleep experience of hospitalized adult patients. Creative nursing, 18(3), 135-139.
Irwin, M. R. (2015). Why Sleep Is Important for Health: A Psychoneuroimmunology Perspective. Annual Review of Psychology, 66(1), 143–172.
Kasén, A., Nordman, T., Lindholm, T., & Eriksson, K. (2008). «Då patienten lider av vården»—vårdares gestaltning av patientens vårdlidande. Vård i norden, 28(2), 4-8.
Nightingale, F. (1989). Anteckningar om sjukvård: - Ur vårt tidsperspektiv. (Ny uppl., med tillägg) Skellefteå: Artemis
Neuman, B.M. (red.) (1989). The Neuman systems model. (2. ed.) Norwalk, Conn.: Appleton & Large
Ohayon, M., Wickwire, E. M., Hirshkowitz, M., Albert, S. M., Avidan, A., Daly, F. J., ... & Hazen, N. (2017). National Sleep Foundation's sleep quality recommendations: first report. Sleep Health, 3(1), 6-19.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2016[2017]). Nursing research: generating and assessing evidence
for nursing practice. (10th ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer
Radtke, K., Oberman, K., & Teymer, L. (2014) Nursing Knowledge of Physiological Outcomes Related to patient Sleep Deprivation in the acute care Setting. MEDSURG nursing, 23(3), 178-184.
Redeker, N. S. (2000) Sleep in Acute Care Settings: An Integrative Review. Journal of Nursing
Scholarship. 32(1), 31-38.
Salzmann, E. M., Lagerqvist, L., & Pousette, S., (2016). Keep calm and have a good night: nurses’ strategies to promote inpatients’ sleep in the hospital environment. Scandinavian
Journal of Caring Sciences, 30(2), 356–364.
Sandoval, C. P. (2017). Nonpharmacological interventions for sleep promotion in the intensive care unit. Critical care nurse, 37(2), 100-102.
Schrimpf, M., Liegl, G., Boeckle, M., Leitner, A., Geisler, P., & Pieh, C. (2015). The effect of sleep deprivation on pain perception in healthy subjects: A meta-analysis. Sleep Medicine, 16(11), 1313–1320.
SFS 2014:821. Patientlagen. Hämtad från Riksdagens webbsida 16 december 2019,
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad från Riksdagens webbsida 18 november 2019,
https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/om-patientsakerhet/centrala-lagar-och-foreskrifter/halso-och-sjukvardslagen.
Shirvastava, D., Jung, S., Saadat, M., Sirohi, R., & Crewson, K. (2014). How to interpret the results of a sleep study. Journal of Community Hospital Internal Medicine Perspectives, 4(5), 24983. doi: 10.3402/jchimp.v4.24983.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/oppna-jamforelser/2019-3-12.pdf
Socialstyrelsen. (2018). Statistik om sjukdomar behandlade i sluten vård 2018. Hämtad 15 november, 2019 från:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2019-9-6327.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 11 november 2019, från Sjuksköterskeföreningens hemsida:
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Personcentrerad vård. Hämtad 11 november 2019, från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_om_personcentrerad_vard_oktober_2016.pdf *Terp, R., Bergholt, M. D., Harboe, G., Herning, M., Noiesen, E., Szots, K., … & Konradsen, H. (2018). To sleep or not to sleep during hospitalisation. Nordic Nursing Research / Nordisk
Sygeplejeforskning, 8(1), 37–50.
Vincensi, B., Pearce, K., Redding, J., Brandonisio, S., Tzou, S., & Meiusi, E. (2016). Sleep in the Hospitalized Patient: Nurse and Patient Preceptions. MEDSURG Nursing, 25(5), 351-356.
Myndigheten för vård och omsorgsanalys. (2018). En akut bild av Sverige: Kartläggning av akutsjukvårdens organisation och arbetsfördelning. Hämtat 24 november, 2019 från: https://www.vardanalys.se/rapporter/en-akut-bild-av-sverige/
*Wesselius, H. M., Van Den Ende, E. S., Alsma, J., Ter Maaten, J. C., Schuit, S. C., Stassen, P. M., ... & Hoogerwerf, J. J. (2018). Quality and quantity of sleep and factors associated with sleep disturbance in hospitalized patients. JAMA internal medicine, 178(9), 1201-1208.
World Health organization. (2009). Night noise guidelines for Europe. Hämtat från WHO:s websida från 13 december:
http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0017/43316/E92845.pdf?ua=1
World Health Organization. (2009). Night noise guidelines for Europe. Hämtad 27 november från: http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0017/43316/E92845.pdf
*Yilmaz, M., Sayin, Y., & Gurler, H. (2012). Sleep quality of hospitalized patients in surgical units. In Nursing forum (Vol. 47, No. 3, pp. 183-192). Malden, USA: Blackwell Publishing Inc.
Yoder JC., Staisiunas PG., Meltzer DO., Knutson KL., & Arora VM. (2012). Noise and sleep among adult medical inpatients: far from a quiet night. Archives of Internal Medicine, 172(1), 68–70.
Åkerstedt, T., & Nilsson, P.M. (2003). Sleep as restitution: an introduction. Journal of internal
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning
Bilaga I
Översikt av systematisk sökning
Databas/datum PubMed 191119
Sökord/ämnesord Träffar Lästa
titlar Lästa abstract Lästa artiklar Valda artiklar till resultatet
Sökning 1 Inpatients 50038
Sökning 2 Sleep Quality 29408
Sökning 3 S1+S2 246 Avgränsningar: Full text, engelska, 2009-2019, 117 117 10 2 2 Databas/datum PubMed 191119
Sökord/ämnesord Träffar Lästa titlar Lästa abstract Lästa artiklar Valda artiklar till resultatet
Sökning 1 Sleep Quality 29568
Sökning 2 Inpatients 112197 Sökning 3 Factors 4206338 Sökning 4 S1+S2+S3 145 Full text, engelska, 2009-2019, 112 112 5 3 2 Databas/datum Chinal 191120
Sökord/ämnesord Träffar Lästa titlar Lästa abstract Lästa artiklar Valda artiklar till resultatet Sökning 1 (MM ”Sleep”) 9436 Sökning 2 (MH Inpatients) 76190 Sökning 3 S1+S2 279 Avgränsningar: Peer review, engelska, 2009-2019 123 123 12 7 5 Databas/datum PubMed 191121
Sökord/ämnesord Träffar Lästa
titlar Lästa abstract Lästa artiklar Valda artiklar till resultatet Sökning 1 (MH ”Sleep”) or ”Sleep” 203111
Sökning 2 Nursing 760198
Sökning 3 Patients 5568968
Sökning 4 The factors affecting sleep 1063
Sökning 5 S1+S2+S3+S4 50
Engelska,
Bilaga II
Följande mall för kvalitetsgranskning av studier med kvantitativ metod används.
Mallen är utformad av Brink och Larsson (2019). Institutionen för hälsovetenskap, Högskolan Väst. Kvalitetsbedömning
2019-11-20 Ja Nej Vet ej
Speglar artikelns titel innehållet? Finns det ett teoretiskt perspektiv? Är tidigare forskning beskriven?
Är problemområdet tydligt presenterat och motiverat?
Är syftet tydligt formulerat? Finns en hypotes beskriven? Är metoden beskriven? Är statistisk metod adekvat? Är datainsamling tydligt beskriven? Är instrument valida och reliabla? Är populationen identifierad? Är urvalet representativt?
Finns bortfallsanalys?
Är analysen tydligt redovisad?
Är forskningsetiska aspekter redovisade? Svarar resultatet mot syfte och hypotes? Är resultatet klart och tydligt?
Diskuteras resultatet gentemot bakgrund? Finns det en ”röd tråd” i artikeln? Diskuteras studiens svagheter? Diskuteras validitet och reliabilitet? Diskuteras resultatens generaliserbarhet?
Är slutsatserna relevanta utifrån studiens resultat?
Granskningens sammanvägda bedömning av artikelns kvalitet
Bilaga II
Följande mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ metod används.
Mallen utformad av Brink och Larsson (2019). Institutionen för hälsovetenskap, Högskolan Väst. Kvalitetsbedömning
2019-11-19 Ja Nej Vet ej
Speglar artikelns titel innehållet? Finns det ett teoretiskt perspektiv? Är tidigare forskning beskriven?
Är problemområdet tydligt presenterat och motiverat?
Är syftet tydligt formulerat? Är metoden beskriven? Är metoden motiverad? Är kontexten presenterad? Är förförståelsen redovisad?
Är urvalet relevant (inklusions- och exklusionskriterier)?
Är datainsamlingen tydligt beskriven? Är analysen tydligt redovisad?
Är forskningsetiska aspekter redovisade? Svarar resultatet mot syftet?
Är resultatet klart och tydligt?
Diskuteras resultatet gentemot bakgrund? Finns det en ”röd tråd” i artikeln? Diskuteras studiens svagheter? Diskuteras studiens trovärdighet? Diskuteras överförbarhet?
Är slutsatserna relevanta utifrån studiens resultat?
Granskningens sammanvägda bedömning av artikelns kvalitet
Bilaga III
Översikt av analyserad litteratur
Nr Författare, år & land
Titel
Syfte Design, metod & analys Antal deltagare,
ålder & kön
Resultat Kvalitet
1 Bano et al., (2014). Italien The Influence of
environmental factors on sleep quality
Bedöma sömnkvalitet hos en grupp sjukhuspatienter, i relation till miljöfaktorer samt omställning till sommartid
Kvalitativ och kvantitativ studie. Enketundersökning, PSQI, Epworth sleepines scale, Horne-östberg formulär samt en sömndagbok. Statistisk analys
99 patienter. 44 kvinnor, 55 män. >18 år 58 patienter besvarade sömndagboken.
Låg ljusstyrka över dygnet, högre ljudnivåer än
rekommenderat. Antal patienter i rummet påverkade inte ljudnivån. Patienter som sov nära fönstret sov bättre. Det påvisades ingen skillnad i omställning till sommartid. Omvårdnadsåtgärder och kliniska tillstånd var faktorer som störde sömnen.
Hög
2 Cilingir et al., (2016).
Turkiet. Factors affecting the
sleep status of surgical and medical patients at a University Hospital of Turkey
Att fastställa faktorer som påverkar sömnstatus hos kirurgiska och medicinska patienter under
sjukhusvistelse.
Kvantitativ, sjukhusbaserad tvärsnittsstudie med
frågeformulär. Statistisk analys.
184 patienter, 92 från varje avdelning. 18 år och uppåt. 63 kvinnor och 121 män.
Faktorer som påverkade patienters sömnstatus var; ljud, smärta och luftmiljön. Ljud utifrån hade även en viss påverkan.
1/5-del led även av sömnstörningar innan sjukhusvistelsen.
