Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Yrkessoldat – En studie om vägen till
soldatyrket
Professional Soldier- A study on the way to the soldier's
profession
Ahmet Fejzullahi
Admir Useinovski
Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp
Datum för slutseminarium: 2012-12-14
Examinator: Irene Andersson
Handledare: Jan Anders Andersson Fakulteten för
3
Sammanfattning
Syftet med denna studie har varit att studera ett outforskat område inom Försvarsmakten. Då Sverige har infört ett yrkesförsvar har ett intresse för att studera denna nya yrkesgrupp i samhället väckts. Tanken var även att få en bättre bild av hur soldaterna ser på sitt val av yrke. Följande frågeställningar har ställts; Vad anser soldaterna har påverkat deras yrkesval? Vilka faktorer kan ha påverkat soldaterna att välja soldatyrket? De teoretiska modeller som har valts att användas i denna studie är Bourdieus sociologiska begrepp habitus, fält och kapital samt Hollands personlighetsmodell RIASEC. Denna
undersökningens empiri är framtagen genom en kvantitativ studie där det genomfördes en enkätundersökning på 89 soldater från två olika regementen i Sverige. Det som har
framkommit i denna studie är att de flesta av soldaterna var mellan 19-22 år gamla. I studien har det även framgått att de flesta av soldaterna kan beskrivas genom två av Hollands
personlighetstyper, den realistiska och den sociala personlighetstypen. De flesta av soldaternas motiv till att söka sig till soldatyrket var att de ville ha ett arbete som var omväxlande,
spänningsfullt och där de kunde hjälpa människor i utsatta situationer.
Soldaterna anser att flera olika faktorer har påverkat deras val av yrke. Några av dessa är deras erfarenheter från värnplikten/grundutbildningen, olika rekryteringskampanjer från försvarsmakten samt att historier från vänner och familj har väckt ett intresse för
soldatyrket. De flesta av soldaterna hade inte träffat någon studie- och yrkesvägledare innan de sökte sig till soldatyrket. De få som hade träffat en studie- och yrkesvägledare ansåg att dessa inte hade haft någon inverkan.
4
Förord
Vi vill börja med att tacka alla soldater som frivilligt har deltagit och gjort denna studie möjlig. Utan er och era svar hade detta område varit outforskat än idag. Ni gjorde det möjligt för oss att lära känna detta område. Vi vill också rikta ett stort tack till de förband som ställde upp och insåg nyttan med denna studie. Vi vill även tacka överstelöjtnant Torkel Nordwall och forskaren Karl Ydén för all hjälp.
Ett stort tack till vår handledare Jan Anders Andersson som har stöttat oss hela vägen och tack, för all konstruktiv kritik och alla kloka kommentarer. Vi vill även tacka våra nära och kära som har stöttat oss.
5
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 7
1.1 Syfte & Frågeställning ... 8
1.2 Disposition ... 8
2. Kunskapsbakgrund ... 9
2.1 Kort om Försvarsmakten ... 9
2.1.1 Den svenska värnpliktens historia ... 10
2.1.2 Grundläggande militär utbildning (GMU) ... 10
2.1.3 Anställningsformer ... 11 3. Tidigare forskning ... 12 3.1 Yrkesförsvar ... 12 3.2 Omgivningens inverkan ... 13 3.3 Sammanfattning ... 14 4. Teoretiska utgångspunkter ... 15 4.1 Pierre Bourdieu ... 15 4.2 Hollands teori ... 16 4.2.1 Sex personlighetstyper ... 17 4.3 Sammanfattning ... 18 5. Metod ... 19 5.1 Metodval ... 19 5.2 Urval ... 20 5.3 Genomförande ... 20 5.4 Etiska ställningstaganden ... 21
5.5 Undersökningens reliabilitet och validitet ... 22
5.6 Analysmetod ... 22
6. Resultat ... 23
6.1 Soldaternas bakgrund ... 23
6
6.1.2 Sysselsättning och studier ... 24
6.1.3 Soldaternas föräldrar ... 25
6.2 Sammanfattning ... 25
6.3 Val av yrke ... 26
6.3.1 Tankar innan ansökningstillfället ... 26
6.3.2 Motiv vid ansökningstillfället. ... 26
6.3.3 Kontakt med studie- och yrkesvägledaren... 28
6.3.4 Personer i omgivningen ... 29
6.3.5 Inverkan av föräldrar, syskon, vänner och bekanta ... 29
6.3.6 Omgivningens tankar enligt soldaterna ... 29
6.2.9 Hur soldaternas intresse uppkom ... 30
6.3.7 Yttre faktorer som skapade ett intresse ... 31
6.3.7.1 Soldaternas tankar... 31
6.3.8 Kommentarer till enkäten och soldaternas yrkesval ... 32
6.4 Sammanfattning av resultatet ... 33
7 Analys ... 34
7.1 Analys av personers bakgrund. ... 34
7.2 Analys av personers val yrke ... 35
7.3 Sammanfattning ... 37
8 Diskussion ... 38
8.1 Bakgrund ... 38
8.2 Val av yrke ... 39
8.3 Förslag till vidare forskning ... 40
Referenser ... 41
7
1 Inledning
Nyfikenheten på varför personer väljer ett visst yrke och vilka faktorer som ligger bakom valet av yrke är ett grundintresse som har väckts under utbildningens gång.
Intresset av att undersöka den ”nya yrkesgruppen” soldat, sjöman och gruppbefäl inom Försvarsmakten väcktes först när riksdagen våren 2010 införde en vilande värnplikt som innebar man anställer frivilliga soldater istället för det tidigare värnpliktsförsvaret, vilket innebar att man hade en plikt som medborgare (Rekryteringsmyndigheten, 2012-11-03). Med andra ord ska man istället ha en yrkesarmé som försvarar landet. Med tanke på att vi studerar till studie- och yrkesvägledare väcktes ett intresse om varför personer söker sig till soldatyrket.
Försvarsmakten är en av landets största arbetsgivare vilket gör ämnet om varför personer söker sig till soldatyrket mer relevant och intressant för oss som blivande studie och
yrkesvägledare. Något som även var intresseväckande var tanken att det nya personalförsörjningssystemet med anställda soldater kan komma att innebära stora utmaningar för försvarsmakten att rekrytera långsiktigt. Då denna nya yrkesgrupp är nästintill outforskad, så ser vi ytterligare en nytta med att göra denna studie.
8
1.1 Syfte & Frågeställning
Syftet med denna studie är att studera ett outforskat område inom Försvarsmakten. Då Sverige har infört ett yrkesförsvar ser vi ett behov med att studera denna nya yrkesgrupp i samhället. Tanken är även att få en bättre bild av hur soldaterna ser på sitt val av yrke. Följande frågeställningar har ställts;
Vad anser soldaterna har påverkat deras yrkesval till soldat inom Försvarsmakten?
Vilka faktorer kan ha påverkat soldaterna att välja soldatyrket?
1.2 Disposition
Detta examensarbete börjar med att ge en förklaring till varför vi har valt att skriva om just detta område, detta förklaras i Inledningen. I Syfte och Forskningsfrågor ger vi en
förklaring om vad vi vill uppnå med denna studie och vilka konkreta frågor som kommer att besvaras. Under Kunskapsbakgrund finns aktuell fakta om Svenska Försvarsmakten samt en överblick över den svenska värnpliktshistorien. Under kapitlet Tidigare forsking lyfter vi fram intressant och aktuell forskning som finns att tillgå inom vårt ämnesområde. I kapitel 3 Teoretiska utgångspunkter redogör vi för de teoretiska utgångspunkter som vi har valt att använda vilka är Pierre Bourdieus teori om kapital, fält och habitus och John Hollands karriär teori Personality Theory of Vocational Choice. Under kapitel Metod presentar vi den metod som vi har valt att använda för att genomföra studien. Här beskrivs för- och nackdelar, urval, datainsamling, genomförande, etiska ställningstaganden med mera för att ge en klar bild av studiens tillvägagångsätt. Kapitel 5 Resultat presentar vi det som vi har fått fram ur vår enkätstudie. I Analyskapitlet analyserar vi det som framkommit i enkätstudien med tidigare forskning samt med de två teoretiska utgångspunkterna. Denna studie avlutas med ett Diskussionskapitel där vi lyfter fram våra egna tankar och
9
2. Kunskapsbakgrund
I detta kapitel lyfts tre delar upp, kort om Försvarsmakten, den svenska värnpliktens historia, den grundläggande militärutbildningen och de tre anställningsformerna inom soldatyrket.
2.1 Kort om Försvarsmakten
Försvarsmakten är en myndighet som styrs av riksdagen och regeringen. En gång om året får Försvarsmakten ett regleringsbrev från regeringen som förklarar vad Försvarsmakten ska göra under året. Försvarsmakten får ca 40 miljarder kr varje år av regeringen för att klara av de uppgifter de får tilldelade. Av dessa pengar går ca 20 miljarder till förbandsverksamhet och 20 miljarder till forskning och utveckling. Försvarsmakten uppgifter är att försvara Sverige, värna svenska intressen och främja säkerheten både inom rikets gränser och globalt i världen. Sveriges försvarsmakt ska skydda Sveriges suveränitet. En annan viktig uppgift som försvarsmakten har, är att bistå samhället vid t.ex. naturkatastrofer (Försvarsmakten, 2012-11-01).
Enligt Försvarsmakten är en av de viktigaste uppgifterna som svenska försvarsmakten har det internationellt fredsfrämjande arbete vilket innebär att Sveriges riksdag beslutar om att skicka svenska trupper till konflikthärjade områden. Försvarsmakten närvarar i olika konfliktområden med anledning av solidaritet men också för att öka den svenska säkerheten med säkerhetsfrämjande insatser (Försvarsmakten, 2012-11-01).
För att klara av att lösa alla Försvarsmakten uppgifter så innebär det att alla anställda i försvarsmakten civila som militära ska vara beredda att arbeta utomlands. Det innebär att om man väljer att arbeta inom Försvarsmakten har man en internationell arbetsskyldighet (Försvarsmakten, 2012-11-01).
I Försvarsmakten var 2011-12-31 ca 28 567 anställda, av dem var ca 4148 gruppbefäl, soldater och sjömän. Ca 10,1 procent var kvinnor (Ibid).
10
2.1.1 Den svenska värnpliktens historia
Några år efter Franska revolutionen införde flera länder i Europa någon form av värnplikt. 1812 inrättade Sverige den allmänna beväringsinrättningen för alla män mellan 20-25 år. 1885 kom värnpliktslagen vilket innebar att varje svensk man var värnpliktig mellan 21-32 år (Rekryteringsmyndigheten, 2012-11-01).
Under 1900-talets början placerade man värnpliktiga där det fanns ett behov. Det var först under 1900-talets mitt som försvarsmakten försökte med att placera rätt man på rätt plats. Man gjorde även då en grundlig läkarundersökning och ett psykologsamtal. År 1979 efter 19 års diskussioner fattade riksdagen ett beslut som gjorde att den första kvinnan kunde påbörja den frivilliga grundutbildningen. År 1989 fick kvinnor formellt inträde till alla delar av försvarsmakten (Rekryteringsmyndigheten, 2012-11-01).
Den 1 juli 2010 ersätts värnplikten av en frivillig militär utbildning. Mönstringen upphör. ”Istället testar Pliktverket frivilliga till försvarsmaktens militära grundutbildning (GMU) ” (Rekryteringsmyndigheten, 2012-11-01).
Alla 18 åriga svenska medborgare är skyldiga att svara på ett webbaserat frågeformulär om deras personliga förhållanden. Dessa uppgifter samlas in av beredskapsskäl (Rekryteringsmyndigheten, 2012-11-01). Man skriver:
”Lagen om totalförsvarsplikt finns fortfarande kvar, men plikten att mönstra och att tjänstgöra i totalförsvaret är vilande.” (Försvarsmakten, 2012-11-01)
2.1.2 Grundläggande militär utbildning (GMU)
Den tidigare värnpliktsutbildningen har ersatts med en ny frivillig grundläggande militär utbildning. Denna tremånaders utbildning ska vara likadan i hela Försvarsmakten. Utbildningen genomförs 3-4 gånger om året i flera förband i Sverige. En målsättning med GMU är att soldaten ska kunna försvara sig själv, bevaka, försvara terräng/plats och handla på ett sådant sätt att lagar och andra bestämmelser följs för att lösa sina uppgifter.
För att kunna söka till GMU behöver man uppfylla vissa behörighetskrav. Man måste vara svensk medborgare och ha fyllt 18 år vid ansökningstillfället samt vara godkänd i ämnena svenska A, matematik A, engelska A och samhällskunskap A från gymnasieskolan.
11
Man måste även vara godkänd i säkerhetsprovning med registerkontroll som innebär att man ej får ha begått något grövre brott. Om man uppnår dessa krav så uppfyller man behörighetskraven. GMU uttagningen görs genom en webbaserad lämplighetsundersökning och en antagningsprövning.
Den grundläggande militärutbildningen ger en behörighet för att kunna bli anställd som soldat eller sjöman inom Försvarsmakten (Försvarsmakten, 2012-11-01).
2.1.3 Anställningsformer
Efter avslutad GMU finns det tre anställningsformer i försvarsmakten om man inte väljer att bli specialistofficer, officerare och reservofficer och man vill arbeta som soldat eller sjöman.
Tidvis tjänstgörande GSS/T är man anställd av Försvarsmakten som gruppbefäl, soldat eller sjöman. Man har en annan huvudsysselsättning t.ex. att man studerar eller arbetar med något annat i det civila. Anställningen är tidsbegränsad mellan 6-8 år med möjlighet till att förlänga, som längst 16 år. När en GSS/T tjänstegör så är det oftast en kortare period t.ex. vid någon övning eller utbildning. Hur mycket en tidvis soldat tjänstgör bestäms i en tjänstgöringsplan (Försvarsmakten, 2012-11-20). Som GSS/T får man lön efter hur många dagar man tjänstgör. Beroende på vilken befattning man har (Försvarsmakten, 2012-11-25). Kontinuerligt anställda GSS/K är de soldeter, gruppbefäl och sjömän som arbetar på heltid på olika regementen runt om i landet. De har en tidsbegränsad anställning inom försvarsmakten på max 12 år under en 18 års period, som lägst 8 år i följd. Soldaterna kan sluta när de vill med en viss uppsägningstid. Arbetsuppgifterna kan variera stort beroende på vilken befattning man har. Man kan arbeta inom armen, marinen eller flygvapnet. (Försvarsmakten,2012-11-25) Grundlönen som nyanställd GSS/K ligger på ca 16 125 kr (Försvarsmakten, 2012-11-25).
Som hemvärns/soldat/gruppbefäl/sjöman arbetar du vid sidan av ditt civila arbete eller utbildning. Man övar mellan 4-13 dygn per år samt att man får vara beredd att stödja samhället vid svåra katastrofer som t.ex. skogsbränder, översvämningar och eftersök av försvunna personer (Försvarsmakten, 2012-11-25). Som gruppbefäl inom hemvärnet ligger lönen på ca 17500 kr före skatt på ett år om man har gjort nio tjänstgöringsdagar (Försvarsmakten, 2012-11-25).
12
3. Tidigare forskning
Med tanke på att studiens ämnesområde om yrkesförsvar och rekrytering till
försvarsmakten är relativt nytt och outforskat i flera aspekter så har det varit svårt att hitta relevant tidigare forskning. De som vi har valt att lyfta fram i detta kapitel är en
vetenskapligt granskad artikel från Taiwan, ett land som har övergått till ett yrkesförsvar likt många andra länder i Europa samt två artiklar som lyfter fram omgivningens inverkan i valet av yrke.
3.1 Yrkesförsvar
I artikeln Analysis of intention to continue services among recruited voluntary soldiers
(2012), skriven av Lin, Kuan och Lu, studeras viljan att fortsätta en anställning i det nya
frivilliga yrkesförsvaret bland soldater. Där skriver författarna att Taiwan har haft en armé som har byggt på ett värnpliktssystem men att försvarsdepartementet har beslutat att övergå till frivilligt yrkesförsvar. Med det nya systemet hoppas Taiwans försvarsdepartement att de ska locka fler lovande soldater samt att de efter att ha arbetat som soldater ska stanna kvar och arbeta inom försvarsmakten.
I artikeln betonar man att de frivilliga soldaterna i Taiwan påverkas av den sociala miljön och av traditionella värderingar. Artikelns författare refererar till (Wu, 2010) som menar på att tre viktiga skäl till att man väljer att frivilligt ta en anställning i det
Taiwanesiska försvaret är att man har en bra lön, ett tryggt och stabilt arbete och de goda sociala förmåner som soldater har. De refererar även till (Liang et al, 2008) som betonar vikten av att soldaterna behandlas väl och att soldaterna känner en arbetstillfredställelse och de känner att de gör ett bra arbete för att det ska fortsätta arbeta inom försvarsmakten. En anledning som även framkommer är hur soldaternas yrkeskunskaper skall kunna användas i det civila samhället efter att en anställning inom de militära upphört.
13
I studien som tas upp i artikeln kommer författarna fram till att ett stabilt arbete med långsiktig sysselsättning och en säker miljö är en viktig faktor till att man kan tänka sig att vilja fortsätta en anställning. Några viktiga faktorer som man kommer fram till är att soldaterna ska känna anställningstrygghet samt att de ska ha ett flexibelt arbete där de kan vara med och påverka verksamheten. Författarna kommer även fram till att nästan hälften av soldaterna som deltog i studien känner att de inte tänker fortsätta arbeta inom försvarsmakten. Detta menar de på beror på att de inte har funnit sig i deras yrkesmiljö.
Några rekommendationer som författarna lyfter fram för att förbättra andelen frivilliga soldater som fortsätter sitt arbete inom försvarsmakten är att höja kvaliteten på de frivilliga soldaterna. Detta innebär att man bör tänka långsiktigt när man rekryterar. Man menar på att kvalitet ska gå före kvantitet. Det andra är att det man lovar soldaterna måste hållas om man vill behålla soldaterna kvar. Med andra ord inga falska löften. Det tredje är att lyfta fram soldaternas kvaliteter och utnyttja dem på ett bra sätt. Fjärde och sista rekommendationen är att hjälpa soldaterna med utbildningar som de kan få användning av efter den militära karriären.
3.2 Omgivningens inverkan
I artikeln (2008) Career choice in management: Findings from US MBA Students, lyfter man fram att personer i ens omgivning så som familjen har en liten inverkan i en persons karriärval. Det kan finnas vissa kulturella skillnader i personernas omgivning som kan påverka karriärvalet eftersom den amerikanska kulturen anser att det är viktigt med valfrihet och att vikten av att hävda sig själv är djupt förknippad med individualismen. Däremot är de från en mer kollektiv kultur mer benägna att samarbeta med andra och de betonar vikten med harmoni i sin omvärld vilket innebär att familjemedlemmar och släktingar har en inverkan i deras val av karriär. Personerna i studien såg deras personliga utveckling som viktigare än karriär och att bli rik (Eddy, Ronald & Fiksenbaum, 2008).
Att välja karriär är inte något man kan räkna på. Varför personer väljer en karriär är mer en utvecklingsprocess för personer i sig. I yngre ålder är man mer påverkad av syskonen än av föräldrarna när det handlar om karriärval (Kniveton, 2004).
14
3.3 Sammanfattning
Det som framgår i tidigare forskningen angående soldater i ett yrkesförsvar är att den sociala miljön och traditionella värderingar kan ha påverkat soldaterna till att ta en
anställning i Taiwans försvar. Några andra faktorer som framkommit är att ett tryggt, stabilt arbete, säker miljö, och att soldaterna har inflytande i verksamheten kan påverka att
soldaterna fortsätter att arbeta kvar i den Taiwanesiska försvarsmakten
I de två vetenskapliga artiklarna som berör omgivningens påverkan i valet av yrke, här betonar man att ens familj har en liten påverkan i personers val av yrke men att det kan finnas vissa kulturella skillnader i personernas omgivning som kan påverka deras karriär val. Man poängterar även att personlig utveckling är viktigt och man betonar vikten med valfrihet i den amerikanska och västerländska kulturen. I yngre ålder påverkas man mer av syskon än föräldrar.
15
4. Teoretiska utgångspunkter
Under detta kapitel presenteras två modeller; en sociologisk modell och en personlighetspsykologisk modell. De modeller som lyfts fram under detta kapitel kommer att användas vid ett senare skede i analyskapitlet. De teoretiska utgångspunkter som används är Pierre Bourdieus teori om kapital, fält och habitus samt John Hollands karriärteori Personality Theory of Vocational Choice.
4.1 Pierre Bourdieu
Den franske sociologen Pierre Bourdieu har valts att användas som teoriförankring. Bourdieus teorietiska och empiriska arbete kännetecknas av den centrala roll han tillskriver sociala - och ekonomiska förhållanden. Bourdieu går ner på individuell och subjektiv nivå. Han använder tre centrala begrepp - habitus, fält och kapital (Bunar, 2001).
Bourdieus menar på att personers habitus kommer över tid att formas och inta en speciell plats, så väl kroppsligt som mentalt. Habitus består av sätt att stå, gå och tala på och därmed också hur man tänker och känner. Habitus kan göra det svårare eller lättare för en person att inta en position på ett fält (Engdal, Larson, 2011). Begreppet habitus är en slags ” mental karta” som individer har för att uppfatta och förstå den värld de lever i. Den uttrycker sig i nästan allt person gör, i personers kroppshållning, i personers språk, arbetsval osv (Bunar, 2001).
Ett socialt fält liknas vid en spelplan med regler som sätter ramarna för ett bestämt ”socialt fält”, exempel på sådana fält kan t.ex. vara religionens fält, politikens fält eller ekonomins fält. För att få delta i ett sådant fält krävs det att aktörerna har resurser som är erkända och gångbara på det fältet. Bourdieu kallar resurserna för kapital (Engdal, Larson, 2011). Det är också ett system av sociala krafter som finns mellan dessa positioner vars enskilda maktförhållande styr hur fältets uppbyggnad ska se ut. Det är ovanligt att personer hoppar mellan fälten (Bunar, 2001).
16
Kapital kan uppfattas som resurser som står i centrum för sociala relationer. Det finns fyra olika ”kapitalbegrepp”; ekonomiskt, kulturellt, socialt, och symboliskt kapital (ibid).
Ekonomiskt kapital är pengar, egendom osv. Kulturellt kapital är smak, kunskap, praktikrelaterat t.ex. konst, utbildning och språk m.fl. Socialt kapital är en koppling med andra viktiga personer som genererar i avgörande karriärval. Symboliskt kapital är bl.a. innehav av prestige, ära och status i relation till flera av kapitalformerna. Värdet av det symboliska kapitalet erkänns då det är accepterat som legitimt av andra (Bunar, 2001; Engdal, Larson , 2011).
4.2 Hollands teori
Holland menar på att en individ oftast inte tillhör bara är en av dessa personlighetstyper utan individer kan även tillhöra flera. Olika personlighetstyper skapar ett mönster av koder som sedan relateras till några specifika yrken (Amundson, 2009).
Hollands teori kan delas i fyra punkter.
1. Individers personlighet kan beskrivas i de personlighetstyperna, RIASEC.
2. Miljön har en inverkan vilket tidigare arbeta man har haft, vilket utbildning man har samt vilket hobby man har eller har haft. Dessa är oftast en kombination av de personlighetstyperna.
3. Personer av en viss personlighetstyp är kopplade till samma eller en liknande miljö.
4. För att individer ska finna tillfredställelse i sin yrkesmiljö är det viktigt att de finner ett yrke som passar ihop med deras personlikhetstyp (Amundson, 2009).
John Hollands teoretiska modell personality theory of vocational choice utgångspunkt kallas RIASEC som är förkortning för;
(R), Realistic (Realistiska/Praktiska) (I), Investigative (Undersökande)
17 (A), Artistic (Konstnärlig)
(S), Social (Social)
(E), Enterprising (Företagande)
(C), Conventional (Konventionell)(Patton & Mcmahon, 2006).
4.2.1 Sex personlighetstyper
Den realistiska personlighetstypen arbetar oftast med sina händer och reparerar/fixar, bygger saker och använder sig av redskap som verktyg och maskiner. De gillar oftast att arbeta utomhus. Några arbetsområden kan vara bonde, byggarbetare, elektriker, tekniker, ingenjör, datatekniker, idrottare, soldat m.fl. (Vägvisaren, 2005)
Undersökande personlighetstyp gillar att undersöka upptäcka, observera, problemlösare och experimentera. Denna personlighetstyp gillar att använda sig av olika sorters hjälpmedel så som datorer, analyser, program, skriva och prata, designa, räkna ut, utreda och experimentera. Personer inom denna personlighetstyp arbetar oftast som forskare, undersökare, kemist, medicinska - och hälsoarbeten, veterinär och tandläkare. (Vägvisaren, 2005).
Personer med den konstnärliga personlighetstypen gillar att arbeta självständigt och med flexibelt arbete utan rutiner. De gillar att använda ord, musik eller drama för att utrycka sig själv och sitt arbete. Kreativa och fritänkande. Personer med denna personlighetstyp arbetar som artister, fotografer, sångskrivare, dansare, författare, frisörer och designers (Vägvisaren, 2005).
Personer med den sociala personlighetstyp gillar att arbeta med att informera, lära och hjälpa folk samt behandla och ge råd. Dessa personer är hjälpsamma och vänliga genom att prata, assistera, träna, lära ut och vägleda. Dessa personer arbetar oftast som lärare, sjuksköterskor, vägledare, poliser, officerare, tulltjänst, och andra service yrken (Vägvisaren, 2005).
Företagande personlighetstypen gillar arbeten där de kan leda andra personer samt arbeta inom områden som kan påverka andra. Personer med denna personlighetstyp gillar att arbeta med att möta människor. Personlighetstypen är ambitiös, utåtriktad, energisk och har
18
bra självförtroende. Under denna personlighetstyp arbetar man oftast som företagare, advokat, säljare, politiker och chef (Vägvisaren, 2005).
Den konventionella personlighetstypen tycker om att arbeta inomhus med uppgifter som är administrativa. De gillar att vara punktliga och organiserade och följa procedurer samt att arbeta med datorer och siffror och planera arbeten och events. De arbetar oftast som sekreterare, receptionist, bibliotekarie, bankpersonal och kontorsadministratörer (Vägvisaren, 2005).
4.3 Sammanfattning
Under detta kapitel presenteras två modeller en sociologisk modell av Pierre Bourdieu och en personlighetspsykologisk modell av John Holland. Dessa teorietiska modeller har används för att framställa enkäten samt för att analysera resultatet.
19
5. Metod
Under detta avsnitt beskrivs valet av metod. Avsnittet beskriver även för- och nackdelar, urvalet, genomförandet samt etniska ställningstagande, materialinsamling, undersökningens reliabilitet och validitet för denna metod.
5.1 Metodval
En kvantitativ metod bygger på enheter och variabler. Enheterna visar vem som skall undersökas och variablerna visar vad som skall undersökas.(Larsen, 2007) Resultatet redovisas i form av siffervärden (Larsen, 2007), dvs. en kvantitativ metod är en metod där man räknar (Thurén, 2010). En kvantitativ metod väljs om man vill få en representativ överblick, dvs. resultaten är aktuella för fler än dem som faktiskt blivit undersökta. En kvalitativ metod väljs om man vill få en helhetsbild över enskilda fenomen (Larsen, 2007). En av fördelarna med att använda en kvantitativ metod är att man begränsar mängden information av det man är intresserad av. Det gör man genom att man tar fram frågor i förhand som man vill få svar på. Avgränsningen blir mer tydlig när man använder denna typ av metod. En annan stor fördel är att man frågar ett stort antal människor, vilket skapar en bredd i undersökningen som gör att man kan generalisera utifrån de resultat som
framkommer. En annan fördel med denna typ av metod är att informanterna oftast kan vara anonyma som kan medföra att svaren från respondenterna blir ärligare (Larsen, 2007). Den kvantitativa metoden har valts då den anses vara lämpligast som metod för denna undersökning.
I en kvantitativ undersökning väljs en population som man vill undersöka i detta fall soldater.
Materialinsamlingen sker oftast genom strukturerade eller standardiserade intervjuer och enkätundersökningar i form av frågeformulär. Insamlingen bearbetas sedan genom användning av klassifikationstabeller, kodning och datamatriser. Utifrån matriserna och
20
klassifikationstabellerna görs diagram, tabeller eller figurer och statistik tas fram för att analysera informationen (Larsen, 2007). Nackdelarna med kvantitativ metod innebär att den information man får från varje respondent är begränsad av frågorna. Genom att använda standardiserade frågeformulär får man inte kanske all den information som kan behövas till studien. Det kan vara svårt att uppnå god validitet genom en kvantitativ metod eftersom det ställer stora krav på att man ställer de rätta frågorna (Larsen, 2007).
5.2 Urval
Undersökningen genomfördes på två regementen i Sverige. På grund av den begränsade tidsramen och arbetets begränsade storlek valdes endast två regementen. Anledningen till att just dessa två regementen utsågs är för att de var snabbast på att svara på vår förfrågan om att genomföra studien. Vi hade förhoppningar på att få ett tredje regemente men vi fick inget svar. Undersökningen genomförs på soldater som just anställds som soldater på regementena samt på blivande soldater som genomför grundutbildningen. Antalet män var överrepresenterade i studien. Det var som förväntat. I denna studie valdes att inte undersöka genus perspektivet. Vi kommer inte att särskilja de som är anställda soldater och de som genomför GMU i denna studie.
5.3 Genomförande
Enkätfrågorna grundades och utformades i förhållande till två modeller en sociologisk modell och en personlighetspsykologisk modell.
Vi kontaktade regementen genom mejl vilket ledde till att vi fick två kontaktpersoner som sedan gav oss tillåtelse att genomföra enkätstudien. På grund av att soldaterna inte befann sig på en och samma plats var det svårt för oss att genomföra enkätstudien på plats, därför valde vi att istället lämna över ansvaret till kontaktpersonerna.
Efter att kontaktpersonerna samlat ihop alla enkäter åkte vi till regementena och hämtade dessa. Kontaktpersoner fick några punkter som de skulle följa när enkätundersökningen
21
genomfördes. Vi gav följande instruktioner till dem som distribuerade enkäten till soldaterna.
Soldaterna väljer att göra detta frivilligt och inga order får ges till soldaterna att genomföra enkäten.
Att de läser första sidan och blir medvetna om syftet med studien.
Om det finns några frågor kring studien kan man nå oss per telefon.
Inga namn eller personer skrivs på enkäten.
Det är viktigt att det är soldater som svarar på enkäten och inte officerare.
Det är viktigt att soldaterna vet att deltagandet kan vara nyttigt för försvarsmakten och att alla är välkomna att ta del av redovisningen av studien.
Materialinsamlingen sker genom en enkätundersökning som bygger på frågor utifrån frågeställningarna i studien. Samtliga frågor som ställs i enkäten redovisas i resultatet och diskuteras sedan i analyskapitlet. Enkäten är uppdelad i två delar – soldaternas bakgrund och val av yrke. I enkäten ställs både öppna frågor, frågor med svarsalternativ och skalfrågor.
5.4 Etiska ställningstaganden
Under enkätens genomförande informerades de berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte. Syftet nämndes även skriftligt i enkäten. Alla som blev tillfrågade om att delta i enkätstudien informerades att det var frivilligt att delta i enkätstudien samt att uppgifter om personerna som valt att delta i studien ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna kommer att förvaras på ett sådant sätt att ingen obehörig kommer att kunna ta del av dem. De uppgifter som framkommit i enkätstudien kommer endast att användas till denna studies ändamål.
Det uppstår alltid etiska dilemman i all forskning, där man måste ta ställning till etiska principer. Det kan vara allt från val av ämne, datainsamling eller att man redovisar korrekt resultat (Larsen, 2007).
22
5.5 Undersökningens reliabilitet och
validitet
Reliabilitet innebär att undersökningen är genomförd på ett korrekt och riktigt sätt. Undersökningens reliabilitet anses vara hög då officerarna på regementena fick klara direktiv om hur enkätstudien skulle genomföras. Vi fanns även närvarande för att svara på eventuella frågor eller missförstånd via telefon. Frågorna var enkelt formulerade och strukturerade vilket gjorde det enkelt för soldaterna att förstå och besvara dem (Larsen, 2007). Validitet innebär att i detta sammanhang att informationen är giltig och relevant utifrån frågeställningarna som ställts. En pilotstudie genomfördes på några nära och kära för att undersöka om enkäten var förstålig. Detta styrker vår validitet (Larsen, 2007) Då urvalet är begränsat till en liten del utav alla anställda soldater i Sverige är inte denna studie representativ för alla soldater i hela landet. Larsen (2007) anser att det är svårt att få god validitet genom en kvantitativ metod.
Validitet i denna studie var god då vi vände oss till en yrkesgrupp
5.6 Analysmetod
I den kvantitativa studie som har genomförts har en del av enkätfrågorna valts att redovisas i diagram- och tabellform. En innehållsanalys har valts som hjälp för att identifiera mönster och samband. Detta behövs för att man ska kunna tolka informationen (Larsen, 2007).
23
6. Resultat
En enkätstudie har valts att genomföras på två regementen i Sverige. Det som har
undersökts genom vår enkät är soldaternas bakgrund och vad de anser har påverkat dem i deras yrkesval. Enkäten bestod av 23 frågor som sammanlagt 89 soldater besvarade. Uppdelningen mellan könen var 90 % män och 10 % kvinnor.
Resultatredovisningen har vi valt att dela upp i två delar där soldaternas bakgrund redovisas i del ett och val av yrke i del två.
6.1 Soldaternas bakgrund
Samtliga 89 soldater svarade på frågan angående deras ålder. Åldersspridningen mellan soldaterna var mellan 19-33 år. Fyra av 5 tillfrågade var mellan 19-22 år. De mellan 24-33 år var ca en femtedel av de tillfrågade soldaterna.
Av de 89 personer som deltog i enkätstudien svarade 18 % att de är gifta eller är sammanboende med någon annan person. De allra flesta svarade att de var singlar.
6.1.1 Boende & Boendeform
På frågan, var bodde du innan du valde att arbeta inom Försvarsmakten svarade elva procent att de bodde i någon av de tre storstäderna Stockholm, Göteborg eller Malmö. 31.5% av de soldater som besvarade enkäten bodde i en stad med minst 50 000 invånare. 20 % bodde i en stad med mindre än 50 000 invånare. Den största delen av de soldater som besvarade enkäten bodde innan de valde att arbeta på Försvarsmakten på en mindre ort eller på landsbygden. Denna grupp var 35.5 %. Endast en procent bodde i utlandet.
På enkätfrågan, vilken boendeform hade du innan du valde att jobba inom Försvarsmakten, svarade 36 % av soldaterna att bodde i en hyresrätt och elva procent svarade att de bodde i en bostadsrätt. Nästan hälften av dem som besvarat enkäten bodde i villa innan de valde att
24
arbeta inom Försvarsmakten. Åtta procent av de 89 soldaterna hade en annan boendeform än hyresrätt, bostadsrätt eller villa.
På den efterföljande frågan, hur många som bodde i hushållet svarade 24.5 procent att de bodde ensamma. 15.5 % bodde tillsammans med en partner eller någon annan. 17 % av de tillfrågade svarade att det bodde tre personer i hushållet och 26 % svarade att det bodde fyra personer i samma hushåll. 17 % av de tillfrågade soldaterna svarade att det i deras hushåll bodde mellan fem till åtta personer.
6.1.2 Sysselsättning och studier
Av de 84 % som besvarade frågan vilken var din huvudsakliga sysselsättning innan du
valde soldatyrket, svarade 29 % att de arbetade inom industri/lager innan de sökte sig till
soldatyrket. Tolv procent av soldaterna svarade att de endast hade arbetat som soldat och tidigare varit studerande. Nio procent var innan de sökte sig till soldatyrket arbetslösa. Åtta procent av soldaterna arbetade i butik/kassör/säljare. Inom bygg och restaurang arbetade vardera fem procent av de tillfrågade soldaterna. Endast ett fåtal av de tillfrågade soldaterna svarade att de hade arbetat med följande yrken; elektriker/tekniker, lärare, webbdesigner, brevbärare, sjöman, nöjesfältsartist, konsult, väktare, casino dealer, tränare, receptionist, taxiförare, ekonomiassisten, och ledsagare.
83 % av de tillfrågade 89 soldaterna svarade att de har studerat på gymnasienivå. Medan tio och en halv procent svarade att de har studerat på högskolenivå. Fyra och en halv procent har svarat att de har studerat på yrkesförberedande skola. Fyra och en halv procent av 89 tillfrågade soldater svarade inte alls på frågan.
6.1.2.1 Inriktning i skolan
På frågan vilken inriktning/ program/ kurs du har läst svarade 21 % att de hade läst
samhällsvetenskapliga programmet på gymnasienivå. 18 % hade läst teknik/it programmet. Naturvetenskapliga programmet hade elva och en halv procent studerat.
Industriprogrammet, idrott och hälsa, och skydd och säkerhet hade tre och en halv procent vardera av soldaterna studerat. De resterande utbildningarna som var mindre än två procent per utbildning var hotell och restaurang, hantverksprogrammet, natur och friluftsliv, fordon, energi och media. En person svarade att han/hon hade läst fred och konfliktvetenskap på
25
högskolenivå och en person hade läst programmering på högskolenivå. 28 % av de 89 tillfrågade soldaterna svarade inte på denna fråga.
6.1.3 Soldaternas föräldrar
Ingen av de tillfrågade svarade att den högsta utbildning som deras föräldrar hade var att de inte hade avslutad grundskola. Fyra och en halv procent hade som högsta avslutade
utbildning grundskola. Fem och en halv procent av soldaternas föräldrar hade yrkesskola som högsta utbildning. 30,5 % svarade gymnasieskolan som högsta utbildning för en av föräldrarna eller båda.
59.5 % svarade att någon av deras föräldrar hade universitets- eller högskola som högsta avslutade utbildning.
På frågan, arbetar någon av dina föräldrar inom Försvarsmakten så svarade 98 % att ingen av deras föräldrar arbetar inom Försvarsmakten. Två procent av de tillfrågade soldaternas förälder arbetade inom försvarsmakten.
6.2 Sammanfattning
Av de som besvarade enkäten var antalet kvinnor tio procent av alla de 89 tillfrågade soldaterna. Ålderspridningen var 19-33 år, där fyra femtedelar var mellan 19-22 år gamla. De allra flesta av soldaterna var singlar. Var soldaterna bodde innan de sökte sig till Försvarsmakten var relativt jämt fördelad mellan de tre storstäderna och landsbygden. De flesta av soldaterna bodde antingen i en hyresrätt eller i villa. 29 % av soldaterna arbetade inom lager och industri innan det sökte sig till soldatyrket. Tolv procent av de tillfrågade soldaterna hade inte haft något tidigare arbete. Nio procent var arbetslösa. 83 % hade gymnasienivå som högsta utbildning. De flesta av soldaterna hade läst en av dessa
inriktningar i gymnasiet, samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga eller teknik/it. Lite mer än hälften av soldaterna hade minst en förälder som hade avslutat en utbildning som
26
6.3 Val av yrke
6.3.1 Tankar innan ansökningstillfället
På den öppna frågan, om hur soldaterna resonerade innan de sökte sig till Försvarsmakten svarade soldaterna med egna ord att de hade ett allmänt intresse av försvarsmakten. Några svarade att de gillade att hjälpa andra människor och göra skillnad. Ett resonemang som soldaterna lyfte fram var att de trivdes bra i lumpen/GMU och detta gjorde att de ville fortsätta att arbeta inom försvarsmakten. Att arbeta utomlands var en drivande faktor i flera soldaters resonerande innan de sökte till försvarsmakten.
”Jag tyckte att det verkade vara ett intressant yrke med chans att få arbete utomlands samt att jag är och va lite av en äventyrare som ville testa alla gränser.”
Flera personer ansåg att de ville testa på något nytt, spännande äventyr ute i skogen. Jobbmöjligheterna inom försvarsmakten var också en pådrivande faktor i några av soldaternas resonemang. Några andra tankar som soldaterna hade var varierande
arbetsuppgifter, fysiskt arbete, bra meriter och utbildning, testa personliga gränserna och gratis utbildning.
”- Intressant utbildning, - Lärorikt, - Bra värdegrund, Utmanande & utvecklande, - Se vad man går för.”
Några få av soldaterna hade skrivit att det är hade svårt att få ett annat civilt arbete samt att de såg soldatyrket som en sysselsättning innan framtida studier.
”Jag ville göra något praktiskt och annorlunda innan jag går vidare med en akademiskbana.”
6.3.2 Motiv vid ansökningstillfället.
I tabellens första skalfråga svarade ca hälften av soldaterna att de har en liten betydelse med varierande arbetstider och ca en fjärde del ansåg att det hade stor betydelse. Att ha ett arbete där man kan hjälpa människor i utsatta situationer ansåg ca tre fjärdedelar av soldaterna var av stor betydelse för dem. Nästa lika många i antalet ansåg att ha ett arbete
27
som är omväxlande och varierande hade en stor betydelse. Lite mer än hälften av de tillfrågade soldaterna vill ha ett arbete där de kan få anställningstrygghet. Nio av tio
soldater svarade att de ville ha ett arbete som är fysisk och rörligt. Ungefär lika många ville även ha ett arbete med spänningsfyllda arbetsuppgifter. Jag vill ha ett arbete där det finns bra karriärmöjligheter svarade två tredjedelar av soldaterna, att det hade stor betydelse. Lika många av soldaterna ansåg att det var av stor betydelse att få arbeta internationellt inom soldatyrket.
På frågan, Hur viktiga var följande motiv för dig vid ansökningstillfället? Svarade 87 av 89 tillfrågade soldater. Nedan redovisas samtliga svar på frågorna i procentform. De redovisas i Tabell 1.
1.0 Tabell 1. Svarsalternativ besvarades i skalform 1-5 där 1 betyder liten betydelse och 5 stor betydelse.
Skala: 1 2 3 4 5
Jag ville ha ett arbete med varierande arbetstider 33,5% 16% 23% 19,5% 8% Jag vill ha ett arbete där jag kan hjälpa människor
i utsatta situationer
4,5% 3,5% 17% 34.5% 40,5% Jag vill ha ett arbete som är omväxlande och
varierande
0% 1% 9% 24% 66%
Jag vill ha ett arbete där jag träffar många människor
2,5% 7% 20,5% 26,5% 43,5% Jag vill ha ett arbete där jag kan få jobb och
anställningstrygghet
12,5% 7% 19,5% 25,5% 35,5% Jag vill ha ett arbete med spänningsfyllda
arbetsuppgifter
1% 2,5% 10,5% 29,5% 56,5% Jag vill ha ett arbete som är fysiskt och rörligt 0% 2,5% 12,5% 27,5% 57,5% Jag vill ha ett arbete där det finns goda
karriärmöjligheter
7% 3,5% 22% 34,5% 33%
Jag vill ha ett arbete inom mitt specialintresse t.ex. teknik, strid m.fl.
5,5% 9% 25,5% 29% 31%
Jag vill ha ett arbete där jag får göra internationell tjänst
14% 7% 16% 20,5% 42,5%
28
6.3.3 Kontakt med studie- och yrkesvägledaren
På frågan, innan du gjorde ditt val att söka dig till försvarsmakten, träffade du en studie-
och yrkesvägledare för att få hjälp med ditt framtida yrkesval? svarade 21 % att de hade
träffat en studie- och yrkesvägledare. Medan 79 % inte träffat någon studie- och yrkesvägledare innan de valde soldatyrket.
Av de 21 % som hade träffat en studie och yrkesvägledare svarade 4 soldater att studie - och yrkesvägledare hade en betydelse för deras val av Försvarsmakten.
”Man hade önskat träffa en yrkesvägledare tidigare då man efter avslutat mönstring direkt tvingats välja inom vilket område man vill arbeta inom.”
En annan soldat skriver följande;
” Han var inte till mycket hjälp. Jag fick i princip bara söka hos honom och han skrev in det.”
Av de 21 % som hade träffat en studie- och yrkesvägledare svarade 12 stycken soldater att studie- och yrkesvägledaren inte hade någon betydelse. Tre av soldaterna utryckte det på följande sätt.
”Hon ledde in mig på fel inriktning.” och ”hon var dålig.” och ”Nej, var nästan klar innan.”
Av de 79 % som inte hade en studie- och yrkesvägledare svarade på frågan, hade du önskat
att träffa en studie- och yrkesvägledare. Sju personer svarade Ja, och 58 av soldaterna
svarade, Nej. Av de som hade önskat träffa en studie och yrkesvägledare såg svaren ut så här;
” Ja, för att få mer råd.” och ” Det hade underlättat” och ” Ja, det hade jag då min inriktning blev helt fel.”
Av de som inte hade träffat en studie- och yrkesvägledare och som ej önskade att de hade träffat en, svarade att de ej hade något behov av det. Ett stort antal av soldaterna svarade att
29
det inte behövde träffa en studie- och yrkesvägledare då värnplikten öppnade ögonen för detta yrkesval.
6.3.4 Personer i omgivningen
På frågan, har någon av följande personer gjort någon form av värnplikt, svarade 85 % av de tillfrågades att någon av deras föräldrar hade gjort någon form av någon värnplikt inom försvarsmakten. 16 % svarade att någon av deras syskon hade gjort någon form av värnplikt. 77 % av de 89 tillfrågade hade svarat att de hade vänner och bekanta som hade utfört någon typ av värnplikt.
6.3.5 Inverkan av föräldrar, syskon, vänner och bekanta
Följande tre enkätfrågor besvaras i skalform. Där 1 betyder liten betydelse och 5 betyder stor betydelse.
På frågan, hur stor inverkan anser du att dina föräldrar har haft till att du har sökt dig
till Försvarsmakten, svarade 42 % av de 87 som svarade på denna fråga svarade en 1 på
skalan. 15 % svarade 2. 18 % svarade 3. 18% av soldaterna svarade 4 och sju procent svarade 5 på skalan.
På efterföljande fråga, Hur stor inverkan anser du att dina syskon har haft i att du har
sökt dig till försvarsmakten, svarade 72 % av 80 soldater 1 på skalan. 12.5 % svarade 2 på
skalan. Sju och en halv procent svarade 3 på skala. Fyra procent svarade 4 på skalan och fyra procent av soldaterna svarade 5 på skalan.
På den tredje frågan, hur stor inverkan anser du att dina vänner/bekanta har haft i att du
har sökt dig till försvarsmakten, svarade 63.5% av de 85 som svarade 1 på skalan. 21 % av
soldaterna svarade 2. 20 % svarade 3 på skalan. 15 % svarade 4 på skalan och sju procent svarade 5 på skalan.
6.3.6 Omgivningens tankar enligt soldaterna
Här presenteras tankarna som soldaterna menar att omgivningen anser om deras val av yrke.
30
21 soldater ansåg att personer i deras omgivning är positiva på ett eller annat sätt till deras val av karriär. Åtta soldater har skrivit att personer i deras omgivning tycker att det är häftigt och kul att de har valt att söka sig till försvarsmakten. Soldaterna menar att deras omgivning anser det. Många är intresserade och nyfikna, andra tycker att det är bra att ha en utmaning. De respekterar soldaternas val och tycker att det är kul att de följer sin väg. En av soldaterna utrycker på följande sätt.
”Vissa tycker det är ett konstigt val men majoriteten är glada över att jag får göra något jag vill göra.”
Några punkter som lyfts fram är att soldaterna menar att personer i omgivningen vet för lite för att ha några åsikter. De uttrycker rädsla för att något ska hända men accepterar valet av yrke.
”Positiva men rädda för min säkerhet mm.”
Vissa tycker att det är tufft och ovanligt samt ogillar valet. Några menar att de är negativa till att man har sökt sig till försvarsmakten och vissa anser att det är okej att testa på men är tveksamma till en karriär inom försvarsmakten. Några andra gillar inte tanken med
utlandstjänst och att det ska hända något negativt med en.
”Dom är intresserade och nyfikna men många undrar varför jag jobbar i försvaret med tanke på att vi knappt har något försvar eller budget.”
6.2.9 Hur soldaternas intresse uppkom
På Frågan, beskriv hur du blev intresserad av försvarsmakten och soldatyrket, svarade fjorton av soldaterna att familjmedlemmar och vänners erfarenheter och berättelser av försvarsmakten gjorde att de blev intresserade av försvarsmakten och soldatyrket.
”Jag har vuxit bredvid det. Och det verkade alltid så spännande”
Fjorton soldater anser att värnplikten/GMU gjorde ett intryck som skapade ett intresse för att fortsätta inom försvarsmakten.
31
”Värnplikten gjorde mycket. Fick mig att vilja utvecklas mer.”
Tio av soldaterna har haft intresset av soldatyrket sen barnsben.
”Jag kan inte komma ihåg en tid i mitt liv när jag inte ville vara inom soldatyrket. Har alltid varit intresserad helt enkelt.”
Några andra faktorer till att soldaterna blev intresserade av Försvarsmakten och soldatyrket var att de ville ha ett varierande arbete. De vill vara ute i naturen och ha ett fysiskt arbete. Enligt soldaterna var gemenskapen/kamratskap och att möjligheten att kunna hjälpa människor en bidragande faktor till att soldaternas intresse av soldatyrket. För några andra soldater var mer specifika intressen som har lockat dem till försvarsmakten så som vapen, strid, tekniska och mekaniska intressen.
6.3.7 Yttre faktorer som skapade ett intresse
På frågan, har något av följande alternativ väckt ett intresse för Försvarsmakten, Svarade 35 personer av 89 tillfrågade att de ansåg att TV-Reklam/Radio-Reklam hade väckt deras intresse och 15 personer hade fått intresset från tidningar. Av de soldater som besvarat enkäten tyckte 20 stycken att de hade fått intresset från spel. 16 personer hade fått intresset väckt av studie- och yrkesvägledare och skola. 36 personer av de 89 tillfrågade soldaterna hade fått intresset för försvarsmaten från internet. 20 personer av de tillfrågade hade fått intresset från Försvarsmaktens rekryteringspersonal. Ingen av personerna som besvarade frågan hade fått något intresse genom arbetsförmedlingen. 23 personer besvarade inte denna fråga.
6.3.7.1 Soldaternas tankar
På frågan, på vilket sätt har det du svarat fråga 2.10 väckt ett intresse för försvarsmakten hos dig, skriver flera av soldaterna att det var genom reklamfilmerna på tv man får en känsla av att man behövs. Försvarsmaktens rekryteringspersonal är det flera soldater som
32
har lyft fram att de har väkt ett intresse att söka sig in till försvarsmakten. De anser att Försvarsmaktens rekryteringspersonal har varit bra på att informera angående
försvarsmakten och soldatyrket samt att de tycker att personalen har varit välutbildad. Det finns mycket information på internet enligt soldaterna som har väckt intresset för
soldatyrket.
En soldat som har svarat att tidningar, spel, internet och rekryteringspersonal har väckt ett intresse för försvarsmakten svarade på följande sätt på denna fråga,
”Gjorde försvarsmakten synlig och talat till saker som jag bryr mig om.”
En annan soldat som fick sitt intresse från bland annat TV-reklam spel och internet utryckte sig på följande sätt:
”Genom att visa att även om det är ett jobbigt arbete psykiskt & fysiskt så är det väldigt givande.”
6.3.8 Kommentarer till enkäten och soldaternas yrkesval
På frågan, har du några andra kommentarer när det gäller enkäten och ditt yrkesval skrev soldaterna följande:
”Jag trivs riktigt bra, ett varierande yrke som ger mycket erfarenheter. Alla som vill bör uppmuntras till att genomföra GMU”.
Flera soldater gillar soldatyrket och rekommenderar andra till att söka sig till soldatyrket. Några av soldaterna ger förslag till vad som bör förändras; Sverige borde ha ett större försvar och införa värnplikten, de borde även ordna rekryteringspersonal på
arbetsförmedlingen som kan måla upp rätt bild för den sökande. En kommentar av en av de tillfrågade soldaterna:
”Jag var en skitunge som knarkade och söp mig genom gymnasiet. Försvarsmakten räddade mig från mig själv.”
33
6.4 Sammanfattning av resultatet
Några av tankarna som soldaterna hade innan de sökte sig till Försvarsmakten var att de hade ett allmänt intresse för försvarsmakten. En del uttryckte att de gillade att arbeta med andra människor och göra någon skillnad. Två andra faktorer som soldaterna lyfte fram var att de trivdes bra i lumpen/GMU och de ville fortsätta samt att de ville tjänstegöra
internationellt.
Ett motiv vid ansökningstillfället var att de ville ha ett arbete med omväxlande och varierande arbetsuppgifter. 90 % ansåg att de ville ha ett arbete som var fysiskt och rörligt med spänningsfyllda arbetsuppgifter. Ca 80 % av soldaterna hade inte träffat någon studie- och yrkesvägledare innan de sökte till soldatyrket.
85 % av soldaternas förälder/föräldrar hade genomfört någon form av värnplikt inom Försvarsmakten. 16 % av soldaternas syskon hade gjort någon form av värnplikt. Enligt soldaterna hade föräldrarna, syskon och vänner/bekanta en liten påverkan i valet av yrke. Soldaterna ansåg att personer i deras omgivning hade positiva tankar angående deras yrkesval. De flesta var intresserade och nyfikna. Ett fåtal av soldaterna nämnde att någon eller några personer i deras omgivning var oroliga för deras säkerhet.
Ett antal av soldaterna beskriver att deras intresse för försvarsmakten kan ha påverkats av familjemedlemmars och vänners erfarenheter och berättelser av försvarsmakten. Soldaterna anser att TV/Radioreklam, internet, spel, försvarsmaktens rekryteringspersonal m.fl. har skapat ett intresse för försvarsmakten. Flera av soldaterna lyfter fram att genom reklamfilmerna på tv har de fått en känsla av att de behövs.
De flesta av soldaterna anser att de trivs bra med sitt yrkesval, för att de ger bra erfarenheter. De rekommenderar även andra att söka sig till soldatyrket.
34
7 Analys
I analyskapitlet flätas de två tidigare presenterade modellena samman med tidigare
forskning och med den empiri som presenterats under resultatkapitlet. Analyskapitlet har vi valt att dela upp i två delar. Delarna är uppdelade utifrån empirins två delar, bakgrund och val av yrke.
7.1 Analys av personers bakgrund.
Antalet anställda kvinnliga soldater i Försvarsmakten, var ca 10 % av de samtliga anställda soldaterna inom försvarsmakten. I vår enkätundersökning var det lika många procent kvinnor som besvarade enkäten på de två regementena.
De flesta soldaterna i enkätundersökningen var mellan 19-22 år gamla och singlar. Var soldaterna bodde var relativt jämt fördelat mellan de tre storstadsregionerna och på mindre ort och landsbygden. Nästan hälften av de soldaterna bodde i villa innan de började arbeta inom Försvarsmakten, och 36 % av soldaterna bodde i en hyresrätt. En fjärdedel av soldaterna bodde ensamma innan de sökte sig till försvarsmakten.
Ett mönster som enkätundersökningen visar är att de flesta av soldaterna arbetade med arbeten som inte kräver någon längre akademiskutbildning. Eftersom 83 % av de tillfrågade hade gymnasienivå som högsta utbildningsnivå.
De flesta arbetade med yrken och arbetsuppgifter som var praktiska och fysiska där de använder sig av olika redskap för att utföra deras arbetsuppgifter. De yrken som de flesta arbetade inom var inom industri, lager, butik, bygg, restaurang m.fl. detta kan bero på att de flesta av soldaterna var unga och inte har hunnit skaffa sig någon utbildning för att ha andra mer kvalificerade arbeten. Pierre Bourdieus begrepp fält och kapital kan användas på denna aspekt. Med tanke på soldaternas unga ålder och brist på erfarenhet och utbildning så har de inte tillräckligt med kulturellt kapital t.ex. kunskap för att kunna söka sig till ett annat fält med andra ord ett annat arbetsområde.
35
Hollands modell ger en annan förklaring där man kan dra kopplingen till att miljön och vilka tidigare arbeten och utbildning man har är viktigt för individerna, samt att individerna känner en tillfredställelse i sin yrkesmiljö är en faktor som gör att de passar in till ett visst yrke. Om man göra en analys med hjälp av Hollands modell om varför personer söker sig vidare till ett annat yrke är de oftast för att de vill känna tillfredställelse.
Men med tanke på att de flesta av soldaterna var mellan 19-22 år gamla har de inte kommit särskilt långt i livet. Soldaterna ser sig själva i ett stadium i livet mellan studier och yrkeskarriär. Det kan vara en anledning till varför individerna söker sig till soldatyrket. Hollands modell beskriver även att individer väljer att arbeta med yrken som passar ihop med deras intresse och värderingar. De flesta av soldaterna passar in på den första
personlighetstypen som kallas den realistiska personlighetstypen. Holland menar att man tenderar att arbeta med praktiska sysslor. Tolv procent av de som svarade på enkäten hade soldatyrket som deras första yrke efter gymnasiet. Detta kan förklaras genom Hollands modell om att personer dras till yrken som passar deras personlighetstyp som tidigare nämnts.
7.2 Analys av personers val yrke
Ett antal soldater lyfter fram att innan de sökte sig till försvarsmakten för att de hade ett intresse att hjälpa andra människor och göra skillnad. Hollands modell kan beskrivas genom att flera personlighetstyper kombineras och skapar ett specialintresse för vissa typer av yrken som erbjuder rätt yrkesmiljö för personlighetstyp. De soldater som vill hjälpa människor och göra skillnad hamnar under personlighetstypen, social. De yrken som personer i denna personlighetstyp arbetar med är t.ex. poliser, officerare, sjuksköterska m.fl.
Ett annat viktigt resonemang som soldaterna lyfte fram angående deras tankar innan de sökte till soldatyrket var att de trivdes bra i lumpen/GMU och de ville fortsätta arbeta inom detta område. Pierre Bourdieus begrepp habitus och kapital innebär att med tiden utvecklas personers habitus, deras så kallade mentala karta som gör det möjligt att se och välja ett yrke. De flesta av soldaterna menar att de trivdes bra i lumpen och sökte sedan till
36
ny väg men även att deras kapital har blivit större. Detta gäller endast dem som gjort lumpen.
I studien som lyfts fram i den vetenskapligt granskade Analysis of intention to continue
services among recruited voluntary soldiers, kommer författarna fram till att ett stabilt
arbete med långsiktig sysselsättning och en anställningstrygghet är viktiga faktorer till att man kan tänka sig att fortsätta en anställning inom försvaret. Detta framkommer även i vår enkätundersökning då flera av soldaterna lyfter fram möjligheterna till jobb inom
försvarsmakten kan ha varit en pådrivande faktor till att soldaterna sökte sig till försvarsmakten.
En annan faktor som lyfts fram i artikeln är hur soldaternas yrkeskunskap ska kunna användas som en merit i en anställning efter det militära arbetet upphör. Detta ser även några av de tillfrågade i vår enkätundersökning är en viktig tanke som de har haft när de har sökt sig till soldatyrket. I artikeln lyfter man fram att ca hälften inte kommer att fortsätta arbeta inom försvaret för att de inte har hittat sig själva i soldatyrket. Detta mönster ser man även att ett par personer i enkätundersökningen utryckt. Där några ser soldatyrket som en sysselsättning innan framtida studier.
85 % av soldaterna svarade att en av föräldrar gjort någon form av värnplikt. 77 % svarade att de hade vänner eller bekanta som hade gjort någon form av värnplikt. Detta kan
förklaras med att fram till 1 juli 2010 hade Sverige ett värnpliktssystem (Pliktverket, 2012) som kan förklara dessa siffror.
I enkätstudien kom det fram att nästan hälften av soldaterna ansåg att deras föräldrar inte hade någon inverkan i valet av yrke. Något annat som även visar på detta är det som Eddy, Ronald & Fiksenbaum, (2008) menar på i deras artikel att personers föräldrar inte har någon stor inverkan i valet av yrke. I deras artikel kommer de fram till att detta kan bero på den amerikanska kulturen, där det är viktigt med valfrihet och att häva sig själv, vilket de menar är förknippat med individualismen.
De flesta av soldaterna anser att deras omgivning ställer sig positiva till deras yrkesval. Detta kan beskrivas med Bourdieus begrepp habitus och fält. Då personer i ett visst fält har liknande habitus, ser man oftast på valet av yrke genom samma ögon.
37
7.3 Sammanfattning
De flesta av soldaterna som besvarade enkäten var mellan 19-22 år gamla. De flesta av soldaterna hade tidigare arbetat inom arbetsområden som inte kräver någon
akademiskutbildning. De flesta arbetade inom industri, lager, bygg, restaurang m.fl. Bourdieu ger en förklaring med sina begrepp fält och kapital, där han menar på att de inte har tillräckligt erfarenheter och för låg utbildningsnivå för att kunna få ett annat mer kvalificerat arbete. Holland ger en annan förklaring till att de dras till en viss typ av yrkesmiljö. Han visar i sin modell att miljön, vilken utbildning och vilka tidigare arbete man har haft, samt att individerna känner en tillfredställelse i arbetet är viktigt för att individerna ska stanna kvar i sitt arbete.
Enligt Hollands modell väljer personer att arbeta med yrken som passar med individers intresse och värderingar. Ungefär var tionde soldat har gått direkt från gymnasiet till soldatyrket.
Flera av soldaterna ville hjälpa människor och göra skillnad vilket gör att de passar in under sociala personlighetstypen från Hollands modell RIASEC. Det fanns även de som ville ha ett arbete som var fysiskt och rörligt där de kan vara utomhus, intressena gör att individerna passar in under den realistiska personlighetstypen.
Många av soldaterna vill fortsätta efter att de hade genomfört och avslutat värnplikten eller GMU. Tack vare att de trivdes bra valde de att söka sig till soldatyrket.
En annan anledning som lyfts fram av soldaterna till att de söker sig till soldatyrket är att de vill ha anställningstrygghet.
Enligt cirka hälften av soldaterna har varken föräldrar eller syskon haft någon inverkan till deras val av yrke. Detta styrker även studien av Eddy, Ronald & Fiksenbaum (2008) som menar på att föräldrarna inte har någon stor inverkan i personers yrkesval. Enligt artikelns författare kan det bero på flera olika faktorer, så som kultur m.fl.
38
8 Diskussion
Under detta kapitel lyfter vi upp tankar och resonemang som har funnits under studiens gång. Diskussionsdelen är uppdelad i tre delar soldaternas bakgrund, val av yrke och förslag till vidare forskning.
Denna studies syfte var att studera ett outforskat område inom Försvarsmakten. Då Sverige har infört ett yrkesförsvar ser vi ett syfte med att studera denna nya yrkesgrupp i samhället. Vi ville få en bättre bild av hur soldaterna ser på sitt yrke. Följande två frågeställningar har besvarats; Vad anser soldaterna har påverkat deras yrkesval till försvarsmakten? Vilka faktorer kan ha påverkat soldaterna till att välja soldatyrket?
8.1 Bakgrund
En gemensam punkt som vi fick fram genom enkäten var att könsfördelningen var likadant fördelad som den är för totala försvarsmakten anställda soldater. Var soldaterna bodde innan de sökte sig till Försvarsmakten var inte som vi hade förväntat oss då vi trodde att det var fler från mindre orter och landsbygden. Utbildningsnivån på soldaterna var som väntat med tanke på deras ålder. De flesta hade inte hunnit längre än att avsluta gymnasiet. Ett tydligt mönster som framkom var att de flesta av soldaterna hade läst högskoleförberedande gymnasieprogram. Det var till viss del både väntat och oväntat. Det som var oväntat var att soldaterna sökte sig självmant till soldatyrket istället för fortsatta studier på
högskola/universitet. Det framkom i enkäten att flera av soldaterna ville ha ett sabbatsår från skolan och vissa hittade inte något annat arbete och därför sökte dig sig till
försvarsmakten.
Vi tror att det kan finnas två faktorer utöver dem som Bourdieu och Holland som kan förklara varför dessa personer byter yrkesplaner och istället söker sig till soldatyrket. Den ena kan vara att de är skoltrötta och känner att de vill ha en utmaning i deras vardag. Den
39
andra faktorn som vi tror kan ha en betydelse till att de byter yrkesplan är för att de inte hittat sin identitet i vad de vill arbeta med i framtiden.
8.2 Val av yrke
Det som vi även tror kan ha påverkat soldaterna yrkesval kan också vara det som studien pekar på, att de flesta av soldaterna hade arbetat med fysiska och rörliga yrken under eller efter gymnasiet och känt att de har trivts bra med detta och därför sökte sig till
försvarsmakten för att fortsätta med fysiska och rörliga yrke.
Innan vi började med denna studie trodde vi inte att de skulle finnas så många olika faktorer som kan ha påverkat soldaterna till att söka sig till soldatyrket. I studien motsäger vissa av soldaterna sig själva genom att de menar på att föräldrarna, syskon och
vänner/bekanta har liten påverkan i deras yrkesval. Men och andra sidan menar de på att deras historier och erfarenheter kan ha påverkat dem till att de har fått ett intresse för soldatyrket. Detta har byggts på genom att soldaterna själva har fått uppleva dessa erfarenheter under deras värnplikt eller GMU.
Då det flesta av soldaterna anser sig vilja ha ett arbete där de kan hjälpa människor, och ha ett arbete som är omväxlande och varierande och som är fysiskt och rörligt, med
spänningsfulla arbetsuppgifter samt med bra karriär möjligheter och chans till att göra internationell tjänst har lockat de flesta av soldaterna. Det ser vi inga konstigheter med då försvarsmakten i Sverige profilerar sig med att de erbjuder soldaterna just det. Det
framhävs även av soldaterna då de anser att t.ex. tv/radio reklam kan ha väckt deras intresse för försvarsmakten som en soldat nämnt. Att man får en känsla av att man behövs.
Hela 80 % av soldaterna hade inte träffat en studie- och yrkesvägledare innan de sökte till soldatyrket. Vi anser att de kan ha valt ett yrke som de inte har tänkt igenom noga om vad det innebär för deras framtid. Även de som hade träffat en studie- och yrkesvägledare ansåg att de inte hade fått tillräckligt med hjälp på grund av att de ansåg att studie och yrkesvägledaren inte hade tillräckligt med kunskap om soldatyrket.
40
8.3 Förslag till vidare forskning
En stor del av soldaterna som deltog i vår studie hade fått ett intresse för soldatyrket genom rekryteringsinsatser genom media. Därav ser vi att det hade varit bra med fortsatta studier inom detta område. Det kan vara intressant att se på vilket sätt och hur stor inverkan rekryteringsinsatser genom media har på soldaterna. Det hade även varit intressant med en kvalitativ studie inom mediaområdet för att se om det resultat som vi har fått fram i denna studie kan utvecklas mer djupgående. Att följa samma grupp soldater en längre period för att se hur deras tankar om yrket förändras skulle vara spännande att utforska.. Med tanke på att vi har genomfört en liten pilotstudie skulle det vara relevant att göra en mer systematisk undersökning av alla som sökt sig till soldatyrket.
Det skulle vara givande att undersöka kunskapen hos arbetsförmedlare och studie- och yrkesvägledare för att se hur mycket kunskap dem egentligen har om denna nya yrkesgrupp med anledning av att flera av soldaterna i vår undersökning som har träffat studie - och yrkesvägledare och arbetsförmedlare anser att de inte har tillräckliga kunskaper för att vägleda och hjälpa dem. Det framkommer även att några av soldaterna i undersökningen tipsar om att det hade varit bra med att ha en kunnig personal inom detta område på arbetsförmedlingen.
