Analys av personers val yrke

Ett antal soldater lyfter fram att innan de sökte sig till försvarsmakten för att de hade ett intresse att hjälpa andra människor och göra skillnad. Hollands modell kan beskrivas genom att flera personlighetstyper kombineras och skapar ett specialintresse för vissa typer av yrken som erbjuder rätt yrkesmiljö för personlighetstyp. De soldater som vill hjälpa människor och göra skillnad hamnar under personlighetstypen, social. De yrken som personer i denna personlighetstyp arbetar med är t.ex. poliser, officerare, sjuksköterska m.fl.

Ett annat viktigt resonemang som soldaterna lyfte fram angående deras tankar innan de sökte till soldatyrket var att de trivdes bra i lumpen/GMU och de ville fortsätta arbeta inom detta område. Pierre Bourdieus begrepp habitus och kapital innebär att med tiden utvecklas personers habitus, deras så kallade mentala karta som gör det möjligt att se och välja ett yrke. De flesta av soldaterna menar att de trivdes bra i lumpen och sökte sedan till

36

ny väg men även att deras kapital har blivit större. Detta gäller endast dem som gjort lumpen.

I studien som lyfts fram i den vetenskapligt granskade Analysis of intention to continue

services among recruited voluntary soldiers, kommer författarna fram till att ett stabilt

arbete med långsiktig sysselsättning och en anställningstrygghet är viktiga faktorer till att man kan tänka sig att fortsätta en anställning inom försvaret. Detta framkommer även i vår enkätundersökning då flera av soldaterna lyfter fram möjligheterna till jobb inom

försvarsmakten kan ha varit en pådrivande faktor till att soldaterna sökte sig till försvarsmakten.

En annan faktor som lyfts fram i artikeln är hur soldaternas yrkeskunskap ska kunna användas som en merit i en anställning efter det militära arbetet upphör. Detta ser även några av de tillfrågade i vår enkätundersökning är en viktig tanke som de har haft när de har sökt sig till soldatyrket. I artikeln lyfter man fram att ca hälften inte kommer att fortsätta arbeta inom försvaret för att de inte har hittat sig själva i soldatyrket. Detta mönster ser man även att ett par personer i enkätundersökningen utryckt. Där några ser soldatyrket som en sysselsättning innan framtida studier.

85 % av soldaterna svarade att en av föräldrar gjort någon form av värnplikt. 77 % svarade att de hade vänner eller bekanta som hade gjort någon form av värnplikt. Detta kan

förklaras med att fram till 1 juli 2010 hade Sverige ett värnpliktssystem (Pliktverket, 2012) som kan förklara dessa siffror.

I enkätstudien kom det fram att nästan hälften av soldaterna ansåg att deras föräldrar inte hade någon inverkan i valet av yrke. Något annat som även visar på detta är det som Eddy, Ronald & Fiksenbaum, (2008) menar på i deras artikel att personers föräldrar inte har någon stor inverkan i valet av yrke. I deras artikel kommer de fram till att detta kan bero på den amerikanska kulturen, där det är viktigt med valfrihet och att häva sig själv, vilket de menar är förknippat med individualismen.

De flesta av soldaterna anser att deras omgivning ställer sig positiva till deras yrkesval. Detta kan beskrivas med Bourdieus begrepp habitus och fält. Då personer i ett visst fält har liknande habitus, ser man oftast på valet av yrke genom samma ögon.

37

7.3 Sammanfattning

De flesta av soldaterna som besvarade enkäten var mellan 19-22 år gamla. De flesta av soldaterna hade tidigare arbetat inom arbetsområden som inte kräver någon

akademiskutbildning. De flesta arbetade inom industri, lager, bygg, restaurang m.fl. Bourdieu ger en förklaring med sina begrepp fält och kapital, där han menar på att de inte har tillräckligt erfarenheter och för låg utbildningsnivå för att kunna få ett annat mer kvalificerat arbete. Holland ger en annan förklaring till att de dras till en viss typ av yrkesmiljö. Han visar i sin modell att miljön, vilken utbildning och vilka tidigare arbete man har haft, samt att individerna känner en tillfredställelse i arbetet är viktigt för att individerna ska stanna kvar i sitt arbete.

Enligt Hollands modell väljer personer att arbeta med yrken som passar med individers intresse och värderingar. Ungefär var tionde soldat har gått direkt från gymnasiet till soldatyrket.

Flera av soldaterna ville hjälpa människor och göra skillnad vilket gör att de passar in under sociala personlighetstypen från Hollands modell RIASEC. Det fanns även de som ville ha ett arbete som var fysiskt och rörligt där de kan vara utomhus, intressena gör att individerna passar in under den realistiska personlighetstypen.

Många av soldaterna vill fortsätta efter att de hade genomfört och avslutat värnplikten eller GMU. Tack vare att de trivdes bra valde de att söka sig till soldatyrket.

En annan anledning som lyfts fram av soldaterna till att de söker sig till soldatyrket är att de vill ha anställningstrygghet.

Enligt cirka hälften av soldaterna har varken föräldrar eller syskon haft någon inverkan till deras val av yrke. Detta styrker även studien av Eddy, Ronald & Fiksenbaum (2008) som menar på att föräldrarna inte har någon stor inverkan i personers yrkesval. Enligt artikelns författare kan det bero på flera olika faktorer, så som kultur m.fl.

38

8 Diskussion

Under detta kapitel lyfter vi upp tankar och resonemang som har funnits under studiens gång. Diskussionsdelen är uppdelad i tre delar soldaternas bakgrund, val av yrke och förslag till vidare forskning.

Denna studies syfte var att studera ett outforskat område inom Försvarsmakten. Då Sverige har infört ett yrkesförsvar ser vi ett syfte med att studera denna nya yrkesgrupp i samhället. Vi ville få en bättre bild av hur soldaterna ser på sitt yrke. Följande två frågeställningar har besvarats; Vad anser soldaterna har påverkat deras yrkesval till försvarsmakten? Vilka faktorer kan ha påverkat soldaterna till att välja soldatyrket?