Effekter av patientundervisning

(1)

.

Örebro universitet

Hälsovetenskapliga institutionen

Omvårdnadsvetenskap

Nivå C

Vårterminen 2007

Effekter av patientundervisning

(Effects of Patient Education)

Författare:

Mona Pettersson Linde

Iréne Karlsson Parviainen

(2)

SAMMANFATTNING

Många hälsoproblem har samband med livsstil. Känslor, problem och konflikter aktualiseras under en sjukdomskris. Patientundervisning är en viktig uppgift som sjuksköterskan har ansvar för. Undervisning går ut på att lära människor om sjukdomens diagnos, behandling och konsekvenser för livet. Patienterna informeras om hur sjukdomen kan tänkas progrediera, vad de själva kan göra för att lindra sitt lidande och varifrån de kan få hjälp. Syftet med studien var att beskriva effekter av patientundervisning. Metoden var en systematisk litteraturstudie där litteraturen bildade informationskällan. Litteraturdatan insamlades genom systematiska sökningar i databaserna Cinahl, Pubmed, Medline och Amed samt genom manuell sökning. Insamlingslitteraturen utgjordes av vetenskapliga primärartiklar.

Studiens resultat visade att undervisningen kunde leda till följande effekter hos patienterna: minskad smärta, förbättrade fysiologiska mätvärden, sundare levnadsvanor, ökad

självständighet, förhöjd livskvalitet, minskad oro och ökad tillfredsställelse med

undervisningen. Resultatet visade att patientundervisningen kunde ha ett samband med dessa människors hälsotillstånd genom att den på olika sätt i de flesta fall hade positiv effekt för deras fysiska och psykiska hälsa.

(3)

INNEHÅLL

1. BAKGRUND 3

1.1 Riktlinjer för sjuksköterskan 3

1.2 Begreppet patientundervisning och begrepp i sammanhanget 3

1.3 Hur patientundervisning kan utföras 4

1.4 Varför patientundervisning? 4 2. SYFTE 5 3. METOD 5 3.1 Sökstrategi 6 3.2 Urval 6 3.3 Värdering 6

3.4 Bearbetning och analys 6

4. RESULTAT 7

4.1 Minskad smärta 7

4.2 Förbättrade fysiologiska mätvärden 7

4.3 Sundare levnadsvanor 8

4.4 Ökad självständighet 8

4.5 Förhöjd livskvalitet 9

4.6 Minskad oro 9

4.7 Ökad tillfredsställelse med patientundervisningen 10

5. DISKUSSION 10 5.1 Metoddiskussion 10 5.2 Resultatdiskussion 11 5.3 Konklusion 13 REFERENSER 14 BILAGOR Bilaga 1: Sökmatris Bilaga 2: Artikelmatris

(4)

1. BAKGRUND

1.1 Riktlinjer för sjuksköterskan

Omvårdnadens syfte är att främja hälsa, att förebygga sjukdom, att återuppbygga hälsa och att lindra lidande vilket återfinns i den av Svensk sjuksköterskeförening utgivna ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (2004). Undervisning är ett viktigt område i omvårdnaden och som

påträffas i samtliga delar av omvårdnadsprocessen. Ansvaret för undervisningen åligger sjuksköterskan. Den pedagogiska funktionen är framträdande i beskrivningen av

sjuksköterskans yrkesroll (Allmänna råd från socialstyrelsen, SOSFS, 2005; SOSFS, 1993:17; Högskoleförordningen, Bil 2; SFS, 1995:337; SFS,1998:1003). I den svenska hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) poängteras att patienten skall ges upplysningar om sitt tillstånd och om de behandlingsmetoder som står till buds, dessutom skall vård och behandling så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.

1.2 Begreppet patientundervisning och begrepp i sammanhanget

I kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (SOSFS, 2005) tydliggörs begreppet patientundervisning; att instruera patienter och ge lämplig information samt följa upp att patienten förstått informationen och kan handla enligt instruktioner. Hälsofostran och

handledning är viktiga områden som enligt Pilhammar Andersson, Bergh, Friberg, Gedda och Häggström (2003) ingår i begreppet. Undervisningsbegreppet definierar samma författare med att förmedla den egna kunskapen så att andra kan förstå den och att målet med den är att uppnå en förändring hos patienten. Begreppet information kännetecknas av en generaliserad text eller meddelande som förutsätter att patienten har kunskap och förmåga att använda sig utav informationen. Information är ”envägskommunikationsinriktad” och sjuksköterskan kan då inte vara säker på vad mottagaren ”tagit till sig” av budskapet. Pilhammar m.fl. (2003) beskriver begreppet rådgivning som mer individanpassat än information. Rådgivning innebär att bygga broar mellan patientens tidigare upplevelser och kunskaper med den nya aktuella situationen eller problemet. Ett ytterligare begrepp i sammanhanget är instruktion. Det

handlar om träning av lämpligt tillvägagångssätt. Dvs. att i ett undervisningssammanhang lära patienten att utföra något praktiskt, ex. ett lämpligt handgrepp för att utföra en handling av något slag (Pilhammar m.fl. 2003).

Enligt Klang Söderkvist (2001) kan patientundervisning främst ses som en förebyggande angelägenhet. Patientundervisning innehåller förutom förmedling av fakta både en affektiv del och en psykomotorisk del, alltså att bearbeta känslor och att kunna utföra önskade beteenden/ageranden. Grundstenen i undervisningen är patientfokuseringen - patientens rätt och förmåga att påverka och medverka i sin egen vård och behandling. Patient empowerment är ett förhållningssätt hos sjukvårdspersonal som avser att visa patienten respekt för dennes kunskaper och för hans eller hennes sjukdomsupplevelse. Det är en inställning som ger patienten högre status i vårdsituationen och som tillåter patienten att bestämma om sin egen vård och får utnyttja sina egna resurser i samverkan med vårdpersonalen. En empowerment-influerad patientundervisning handlar om att stärka patientens egna resurser (Klang

Söderqvist, 2001).

Det finns således flera begrepp inom patientundervisning beroende på vilken form och inriktning som kan vara aktuell i undervisningssituationen. Ibland används begreppen synonymt. Då denna studie inte avser att behandla hur man får till stånd patientundervisning

(5)

utan endast effekter av undervisning används den sammanfattande benämningen patientundervisning.

1.3 Hur patientundervisning kan utföras

Den undervisning som ges bör, för att nå önskad effekt, vara individcentrerad enligt Friberg och Hansson Sherman (2005). Att tala generellt med patienten om exempelvis riskbeteende och skadeverkningar av t.ex. rökning har föga effekt. En annan viktig poäng som författarna tar upp är att om sjuksköterskan fokuserar på hur patienten uppfattar situationen, hur

patientens erfarenheter och behov ser ut blir undervisningen mer givande. Att se till

individuella egenskaper hos patienten ger sjuksköterskan möjligheter att resonera och handla på ett sätt som gör patienten tillgänglig för undervisningen. ”To follow and let oneself be followed” (Friberg & Hansson Sherman, 2005, s. 277), förklarar utförandet. Med detta menar Friberg och Hansson Scherman (2005) att sjuksköterskan först ska lyssna på och

uppmärksamma patienten, för att patienten sedan ska känna sig så trygg att denne vågar och vill ”följa” sjuksköterskan.

Patientundervisning innebär inte bara att förmedla fakta. Klang Söderkvist (2001) poängterar också vikten av att som sjuksköterska få patienten att känna sig delaktig i vad som sker och blir bekräftad. Patienten måste få möjlighet att känna kontroll över och att kunna påverka sin livssituation. En effektiv patientundervisning bör alltid utgå från patientens behov och önskan om fördjupad information och medansvar. Förutsättningar för lärande hos patienten är

undervisning, handledning, information och stöd från välutbildad personal. Det måste

dessutom finnas ett intresse för individen hos sjuksköterskan och patienten måste få en känsla av lika människovärde om processen ska vara verkningsfull.

Undervisningen bör vara systematisk och strukturerad för att ge patienten möjlighet att följa med i förloppet (Lejsgaard Christensen & Huus Jensen, 2004). Den är alltså en målinriktad aktivitet, med ett klart syfte och mål med vad man vill uppnå i undervisningssituationen. Undervisning är, från undervisarens sida, medvetet strukturerad och planerad. Man talar om undervisningsprocessen som det redskap, dvs. den strukturerade problemlösningsprocess runt vilken man strukturerar undervisningen. Processens startpunkt kan ses som ett rådande (brist)tillstånd, där patientens ”ryggsäck” är otillfredsställande fylld, med avseende på patientens kunnande. Processens slutpunkt kan ses som ett framtida önskvärt tillstånd, där patientens ”ryggsäck” med avseende på patientens kunnande blivit tillfredsställande fylld tack vare undervisning. Utgångspunkt kan vara att identifiera en kunskapsbrist hos patienten, samt vilka inlärningsbehov som finns. För att uppnå det mål eller med andra ord det framtida önskvärda tillståndet är patientens motivation mycket viktig i sammanhanget. Målet eller målen bestäms därför i dialog tillsammans med patienten (Lejsgaard Christensen & Huus Jensen, 2004). Undervisning är ”tvåvägskommunikationsinriktad”. Sjuksköterskan har inte ägnat sig åt undervisning, med mindre än att hon är klar över att patienten verkligen har tagit till sig kunskap, i betydelsen djupare insikt.

1.4 Varför patientundervisning?

Att patientundervisning är aktuell och viktigt idag och kommer att bli ännu viktigare i

framtiden beror på att det sker förändringar i vårdstruktur. Vårdtiderna kommer att bli kortare och det utvecklas nya medicinska behandlingsmetoder. Sjuksköterskan har följaktligen kortare tid tillsammans med patienten. För sjuksköterskan gäller det då att ta vara på den tid hon har med patienten (Pilhammar m.fl., 2003). Många hälsoproblem har samband med

(6)

livsstil vilket ytterligare motiverar behovet av patientundervisning, där målet för pedagogiken är att få till stånd en förändring hos patienten (Granum, 1994). Eide och Eide (1997) tydliggör att människan har ett behov av att ha kontroll över sin situation. Att i en svår situation, som ett sjukdomstillstånd kan vara, ha tillgång till information minskar ångest och osäkerhet.

Pilhammar m.fl. (2003) diskuterar sjuksköterskans pedagogiska funktion. De menar att målet med undervisning är att förbereda, underlätta och skapa trygghet på ett sätt som leder

patienten fram till optimal egenvård.

Patientundervisningens främsta nytta är enligt Klang Söderkvist (2001) att stödja och stärka patientens kontroll över sin sjukdom. Patienten ska kunna hantera de krav som dagligen ställs i livet under sin sjukdom. Undervisning ska ge patienten verktyg att själv kunna bearbeta känslor och reaktioner, och själv kunna utföra de nödvändiga beteenden och ageranden som gynnar tillfrisknandet.

Avsikten med patientundervisning är att demokratisera sjukdomsbehandling och vård, där kärnan i demokratin är samtal, ömsesidig respekt och förståelse. Meningen är även att patienterna ska förmå ta hand om sig själva och tillägna sig handlingskompetens beträffande sina egna livsförhållanden. Patienten ska ha möjlighet att diskutera och vara

medbestämmande i beslutsprocesser kring sin egen vård och behandling. Vårdtagarna har blivit mer medvetna om sina rättigheter och förväntar sig att få svar på sina frågor (Lejsgaard Christensen & Huus Jensen, 2004).

Friberg och Hansson Sherman (2005) menar att ett av de största hälsoproblemen i vården är att patienter många gånger inte följer de föreskrifter och råd som angivits. Denna bristande följsamhet eller bristande efterlevnad är ett allvarligt hinder för effektiv behandling av sjukdomar. Orsaker till bristande följsamhet kan vara oändligt många, men en av orsakerna anses vara brister i patientundervisningen. Kanske kan bristen bero på att uppföljning saknats eller att undervisningen inte varit systematiskt upplagd efter patientens behov. Trots att kunskap finns om pedagogisk omvårdnad i form av patientundervisning visar

forskningsresultat att vårdtagare ofta upplever brist på densamma (Klang Söderkvist, 2001; Granum, 1994; Eide & Eide, 1997). Detta samtidigt som brist på följsamhet är ett stort hälsoproblem (Friberg & Hansson Sherman, 2005). Då vilja och behov av att ha kunskap om sitt sjukdomstillstånd och behandling tycks finnas hos patienterna kan det vara av intresse för sjuksköterskan att få insikt om hur undervisning kan påverka patienter.

2. SYFTE

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva effekter av undervisning hos patienter.

3. METOD

Metoden var en systematisk litteraturstudie. Det innebar en analys av litteratur i form av vetenskapliga artiklar. Samtliga delar har följt flödesschemat i Polit och Beck (2004) vilket gick ut på att: identifiera nyckelord och begrepp till datasökningen., identifiera möjliga referenser via systematisk och manuell sökning, filtrera referenser med avseende på relevans och lämplighet, förkasta irrelevanta och olämpliga referenser samt ta tillvara lovade

referenser, organisera referenser, analysera materialet och slutligen att skriva studien. .

(7)

3.1 Sökstrategi

Den systematiska datasökningen gjordes i databaser inom området omvårdnadsvetenskap; Cinahl, Pubmed, Medline och Amed med sökorden patient, education, information, teaching, nursing, effect of under tiden 27 februari till 2 mars 2007. Sökorden användes i olika

kombinationer samt trunkering av ordet effect. Datasökningen sammanställdes i en sökmatris. (Se bil. 1). Även manuell sökning i valda artiklars referenslistor har gett underlag till studiens resultat. Referenserna uppgick till ett antal av tolv stycken varav två ur den manuella

sökningen.

3.2 Urval

Inklusionskriterier var att artiklarna skulle handla om effekter av patientundervisning hos vuxna och vara publicerade mellan år 2002-2007. En av artiklarna, ur den manuella sökningen är daterad år 2001. Att den artikeln trots årtalet inkluderades berodde på att innehållet bedömdes som lämpligt och adekvat i förhållande till syftet med denna studie. Artiklarna skulle vara skrivna på engelska och vara inriktade på omvårdnad. Endast primära artiklar godtogs och dessutom skulle artiklarna ha forskningsetiskt tillstånd.

Exklusionskriterier var artiklar som var medicinskt inriktade och reviewartiklar. Då 410 abstrakt hade lästs igenom gjordes ett första urval. Innehållet i 374 av dessa motsvarade inte inklusionskriterierna varför de valdes bort. Vid ett andra urval exkluderades ytterligare 24 artiklar. Några artiklar hade medicinskt fokus, andra var inriktade på ekonomiska aspekter. Efter att ha läst de återstående 13 artiklarna i sin helhet gjordes ett tredje urval. Det visade sig vid närmare granskning att två av artiklarna var reviewartiklar och att en inte motsvarade syftet med denna studie såtillvida att artikeln behandlade ett anhörigperspektiv. Härmed återstod tio primärartiklar som tillsammans med de två artiklarna från den manuella sökningen utgjorde grunden för litteraturstudien. (Se bil. 2).

3.3 Värdering

De tolv artiklarna som valts ut som underlag för resultatet granskades med avseende på studiernas totala kvalitet. För att underlätta en systematisk ansats användes Forsberg och Wengströms (2003) granskningsmallar för kvantitativa artiklar. Att endast kvantitativa granskningsmallar användes beror på att denna studie enbart har behandlat kvantitativt forskningsmaterial. Syfte, variabler, inklusions/exklusionskriterier, antal deltagare i varje grupp, interventionen; mål/innehåll, mätmetoder, bortfall, generalisering och klinisk betydelse värderades. Efter det att ställning tagits till varje aspekt erhölls ett bra underlag för att kunna värdera studiernas kvalitet. De artiklar som bedömdes vara av god kvalitet och relevanta för syftet valdes ut för vidare genomgång. Samtliga artiklar i författarparets litteraturstudie är etiskt granskade och godkända.

3.4 Bearbetning och analys

Litteraturen bearbetades genom att litteraturstudiens författarpar läste och diskuterade erhållen data i sin helhet, med utgångspunkt från litteraturstudiens syfte. Fokus riktades såväl på likheter och skillnader i resultaten som på förslag till implementering och omsättning av kunskaper som kunde förvärvas genom studierna. Lämpligt material ur respektive artikel markerades med färgpennor för att få en överskådlighet. Analysen gjordes genom upprepade genomgångar av materialet. Systematiskt och stegvis klassificerades data. Erhållet material

(8)

organiserandes och efterhand identifierades mönster och teman. Kategorier framstod som mer och mer tydliga. Resultatet av denna process omvandlades till följande rubriker: minskad smärta, förbättrade fysiologiska mätvärden, sundare levnadsvanor, ökad självständighet, förhöjd livskvalitet, minskad oro och ökad tillfredsställelse med patientundervisningen.

4. RESULTAT

Samtliga artiklar har behandlat hur patientundervisning påverkade patienterna på olika sätt. En sammanställning av resultaten visade att förmågan och viljan till egenvård ibland kunde påverkas av undervisningsinterventionen. Förändringarna var i de flesta fall i positiv riktning om man ser till både fysiska och psykiska förhållanden. Faktorer som påverkades i dessa studier var: smärta, fysiologiska mätvärden, levnadsvanor, självständighet, livskvalitet, oro och inställning till patientundervisningen.

4.1 Minskad smärta

I studier utförda av Aubin, Vezina, Parent, Fillion, Allard, Bergeron m.fl. (2006); Mc Donald och Molony (2004) har smärta utvärderats efter undervisningsinterventioner. Studierna innefattade patienter med långt framskriden cancersmärta och äldre patienter som undervisades preoperativt. Undervisningen för cancerpatienterna bestod av information angående användning av opioider för att minska cancersmärta, orsaker till cancersmärta, ”myter” rörande opioider samt smärthanteringstrategier. Patienterna gavs tillfällen att ställa frågor, de förde dagbok och de fick kunskap om vad som kunde lindra smärtan och om smärtstillande läkemedel.

Hos de patienter som undervisades preoperativt innehöll undervisningen; definitioner av smärta, orsak till smärtan, hantering av smärtskattningsskala, information om smärtlindring, alternativa terapier såsom massage, samt samtal med sjuksköterska och läkare. Studiernas resultat visade att undervisningen kunde inverka på smärtan hos dessa patienter på ett positivt vis (Aubin m.fl., 2006; Mc Donald & Molony, 2004).

4.2 Förbättrade fysiologiska mätvärden

En följd av undervisning åskådliggjordes som fysiologiska mätbara värden. Studiers resultat lät påskina att undervisningen hade möjlighet att förbättra patienternas fysiska tillstånd. Patienter med diagnosen diabetes typ 2 erhöll standardundervisning om sjukdomen såsom riskfaktorer, medicinering, diet och motion. Interventionen bestod av en förstärkt, mer

frekvent och fortlöpande kontakt med sjuksköterskan. Gruppen förde dessutom dagbok där de noterade blodsockernivå mer än två gånger per dag, diet och motionsnivå. Jämfört med

kontrollgruppen sjönk blodsockret till mer normala nivåer i interventionsgruppen som en följd av den pedagogiska åtgärden. Studiens resultat tydde på att undervisning skulle kunna

förbättra nivåer av blodfetter (Kim, Oh & Lee, 2005).

Astmapatienter erhöll undervisning innehållande fakta om sjukdomen. De fick information om medicinbehandling och instruktion av inhalatorer. Deltagarna i interventionsgruppen förde dagbok där de antecknade dagliga symtom som de upplevde. Spirometri utfördes vid varje besök. Sputumprov togs på båda grupperna vid bestämda tidsintervall. Interventionen gav resultat som visade minskad frekvens av luftvägsinflammation hos interventionsgruppen (Jansson, Fahy, Covington, Paul, Gold & Boushey, 2003).

(9)

Effekter av undervisning redovisar Inaguma, Tatematsu, Shinjo, Suzuki, Mishima, Inaba, m.fl. (2006) i en studie av patienter med kronisk njurinsufficiens i initialskedet av

dialysdehandling. Patienterna genomgick ett undervisningsprogram där ett flertal professioner medverkade. Nefrologer, sjuksköterskor, personal från dialysavdelningar, dietister och

psykologer gav föreläsningar och uppföljning som bekräftade att patienterna hade tillgodogjort sig undervisningen. Sjuksköterskorna tillhandahöll instruktioner om hur patienterna kunde hantera det dagliga livet, och förklarade skillnader i olika

dialysbehandlingar och behandlingsalternativ. Interventionsgruppen erhöll undervisning om kostens betydelse för just blodvärdet, de åt även högkalorikost vilket medförde att de var mer välnärda bättre rustade vid starten för dialysen . Det var inte någon signifikant skillnad mellan grupperna beträffande njurfunktion vid tidpunkten då undersökningen startade.

Blodvärdena visade sig vara, avseende serumalbumin, hemoglobin och hematokrit, bättre hos interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen efter interventionen.

4.3 Sundare levnadsvanor

Att livsstilsförändring kunde vara en följd av undervisning hos patienter påvisade resultatet i ett par av studierna. Patienter erhöll förebyggande individuell undervisning om osteoporos. Deltagarna fick reda på tänkbara orsaker till sjukdomen. De informerades om samband mellan livsstil, såsom kost och motion, och sjukdomen. De erhöll träningsprogram och

telefonkonsultationer. Enligt studiens resultat åt deltagarna efter undervisningen mer kalciumrik mat, motionerade mer och vistades oftare i solljus än kontrollgruppen (Chan & Ko, 2006).

I en studie av Williams och Schreier (2004) studerades patienter som behandlades för bröstcancer. Hos dem kunde en fungerande egenvård leda till en effektivare hantering av eventuella biverkningar såsom trötthet, illamående och sömnrubbningar.

Undervisningsinterventionen bestod av näringslära, information om biverkningar av läkemedel, träningsprogram och avslappningsövningar. Patienterna förde dagbok över

biverkningar av behandlingen och hade tillgång till telefonkontakt med sjuksköterska. De fick tips om hur de kunde underlätta tillvaron genom egenvård. Interventionen medförde

förändrade vanor som kunde bestå i att patienterna vilade efter maten, rengjorde munnen oftare, åt oftare samt mindre portioner, såg till att vara sysselsatta i högre grad, drack klara drycker, vistades utomhus oftare och de motionerade mer frekvent. Detta gav

symtomförbättringar som inte kontrollgruppen uppvisade.

4.4 Ökad självständighet

Att ge patienter undervisning kunde leda till ökad självständighet och ökat oberoende hos patienter visade resultatet i två av studierna. Fagermoen och Hamilton (2006) studerade patienter i samband med hemgång efter en urologisk operation då patienterna tog del av en individanpassad undervisning. I den ingick samtal och rådgivning med och av sjuksköterska om problem som kan uppstå postoperativt och hur patienten kunde handskas med dessa bekymmer. Kostråd, åtgärder vid förstoppning samt problem vid urinering, blödning, problem med sexuallivet och eventuella komplikationer efter operationen var också inslag i

undervisningen. Information gavs även i form av en broschyr där uppgifter om

telefonnummer dit patienten kunde ringa om problem eller funderingar uppstod. De patienter som deltog i undervisningen ansåg att den haft en gynnsam inverkan på egenvården och att den ökat deras känsla av självständighet.

(10)

Smith m.fl.(2004) har studerat effekter av undervisning hos strokepatienter. Interventionen innebar att deltaga i speciella samtalsgrupper, att få kunskap om orsaker och konsekvenser av stroke och om rehabiliteringsåtgärder. Möten hölls var fjortonde dag med patienter, läkare, sjuksköterskor och arbetsterapeuter. På dessa möten diskuterades patientens framsteg, svarades på eventuella frågor och utvecklades mål i rehabiliteringen. Patienterna i dessa studier uppvisade ett förändrat beteende som innebar att de vågade söka hjälp, framföra önskemål och ta mer kontakt med professionell personal samt nyttja tillgängliga resurser mer ofta än kontrollgruppen.

4.5 Förhöjd livskvalitet

När det gäller livskvaliteten har Harkness, Morrow, Smith, Kiczula och Arthur (2003); Häggmark, Bohman, Ilmoni-Brandt, Näslund, Sjödén och Nilsson (2001); Templeton och Coats (2004) studerat denna faktor i sina undersökningar. Harkness m.fl. (2003) undersökte hur undervisning påverkade patienter som väntade på en specifik hjärtundersökning.

Interventionen bestod av undervisning i form av video och skrivet material om behandling, medicinering och riskfaktorer. Samtal med sjuksköterska om sjukdomstillstånd, behandling samt diskussion om tillstånd och utvärdering ingick också. Här fann de att livskvalitet sjönk i såväl interventionsgrupp som i kontrollgrupp men det fanns en signifikant skillnad mellan grupperna. Livskvaliteten sjönk inte lika mycket i interventionsgruppen som i

kontrollgruppen.

Livskvalitet utvärderades hos män med prostatacancer under hormonterapi efter att de tagit del av ett ”evidensbaserat utbildningspaket”. I det ”paketet” ingick förmedling av kunskap om sjukdomen prostatacancer och om dess behandling. Tillfälle gavs för frågor och samtal. Studien resulterade i att undervisningen gav ökad livskvalitet hos interventionsgruppen (Templeton & Coats, 2004).

Häggmark m.fl. (2001) studerade patienter som led av bröst- urinblås- eller prostatacancer. Innan de skulle genomgå kurativ strålbehandling fick patienterna mottaga förberedande undervisning. Undersökningen omfattade tre grupper där en grupp erhöll standarundervisning, en andra grupp erhöll standardundervisning och broschyr och en tredje grupp fick

standardinformation plus gruppinformation och upprepad individuell information. Denna undersökning uppvisade inte några skillnader beträffande livskvaliteten mellan grupperna.

4.6 Minskad oro

Det framkom att oro är en faktor som hos patienterna i undersökningarna kunde påverkas positivt av ett professionellt pedagogiskt förhållningssätt. Smith m.fl.(2004) konstaterade i sin undersökning av strokepatienter att undervisningen hade ett samband med minskad oro. Gruppen som fick interventionen uppvisade skillnader av orosnivåer i positiv riktning i jämförelse med kontrollgruppen.

Williams och Schreier (2004) studerade undervisningens inverkan på oro hos patienter med bröstcancer. Orostillståndet i både interventions- och kontrollgruppen minskade med tiden men orosnivån i kontrollgruppen var konstant högre.

I en studie av Harkness m.fl. (2003) undersöktes effekten av ett utbildningsprogram. Patienter i väntan på hjärtundersökning deltog i experimentet. Resultatet visade att oron ökade både i

(11)

interventions- och kontrollgruppen. Det var dock en markant skillnad i att oron inte ökade lika mycket i interventionsgruppen som i kontrollgruppen.

Häggmark m.fl. (2001) som studerade oro hos cancerpatienter vilka fick tre olika undervisningsinterventioner fann inga skillnader av denna faktor mellan grupperna.

4.7 Ökad tillfredsställelse med patientundervisningen

En gemensam nämnare i några studier var att patienterna som fick undervisningsintervention gav i olika grad uttryck för en ökad tillfredsställelse med densamma. Tillfredsställelse

undersöktes på patienter som erhöll osteoporosprofylax, patienter som skulle skrivas ut efter en urologisk operation, strokepatienter som skulle rehabiliteras, typ 2 diabetespatienter, cancerpatienter som skulle strålbehandlas och patienter med prostatacancer.

Interventionsgrupperna var mer nöjda och tillfredställda med undervisningen än jämförande grupper (Chan & Ko, 2006; Fagermoen & Hamilton, 2006; Häggmark m.fl.,2 001; Kim m.fl., 2005; Smith m.fl., 2004; Templeton & Coats, 2004).

5. DISKUSSION 5.1 Metoddiskussion

Litteraturstudien kan på intet sätt betraktas som heltäckande då begränsningar gjorts både tidsmässigt och för hanterbarhetens för skull.

Årtals-, ålders- och språkbegränsningen innebar troligtvis att det fanns adekvata

forskningsresultat som inte inbegripits i denna studie. Det skulle kunna tänkas att resultatet då sett annorlunda ut. Dock insinuerar resultatet i denna litteraturstudie på likheter mellan

tidigare forskning i ämnet varför vi inte ser för troligt att resultatet skulle ha sett annorlunda ut utan de begränsningarna. Tidigare forskning säger exempelvis att den pedagogiska

omvårdnadsåtgärden har effekt för patientens tillfredsställelse, tidigare tillfrisknande, minskad smärta och psykologiskt välbefinnande (Ehnfors, Ehrenberg & Thorell-Ekstrand 2000). En positiv sida av årtalsbegränsningen var att litteraturstudien använde sig av en aktuell

informationskälla. Klinisk forskning kan sägas vara färskvara (Forsberg & Wengström 2003). Urvalsförfarandet vid datainsamlingen var slumpmässigt. Trots det resulterade datasökningen i artiklar där kvantitativa forskningsmetoder använts. Resultatet av litteraturstudien grundar sig således på artiklar som samtliga var kvantitativa. En orsak till att artiklarna uteslutande var av kvantitativ metod kan tänkas bero på att sökordet effekt användes. När ordet effekt

används som sökord kan det resultera i variabler av mätbar storlek eller mätbara värden vilket är ett kännetecken för kvantitativ forskning. Det bedömdes förövrigt som lämpligt att utgå från den typen av forskningsdesign för att svara mot syftet med vår undersökning.

I vårt urval fanns ett stort antal randomiserade kontrollerade studier. De valdes i första hand vid urvalprocessen. När det gäller möjligheter att utvärdera effekter av vård anses de, om de blivit godkända i kvalitetskontrollen, ha högt bevisvärde (Forsberg & Wengström 2003). Detta faktum skulle kunna ses som en styrka i denna studie. Övriga studier inkluderades på grund av relevans och representativitet.

(12)

Vi har företrädesvis valt studier med många patienter och litet bortfall. Kvaliteten på två av studierna kan dock ifrågasättas. De faller eventuellt inte inom ramen för högst bevisvärde men heller inte inom lågt bevisvärde efter kvalitetsbedömning. Att de kan ifrågasättas beror på att det interna bortfallet var stort. I en av dessa fanns trots allt många patienter kvar efter

bortfallet och förklaringar till bortfallet fanns. I den andra studien med ett stort bortfall var patientantalet litet. Efter kvalitetsbedömning ansågs den ändå relevant och fick då inkludera materialet. Att generalisera utfallet bland just dessa patienter till att gälla alla patienter blir då orimligt. Bortfallet ses som en svaghet för resultatet denna litteraturstudie.

Mätmetoderna i studierna bestod av standardiserade frågeformulär/enkäter och studiespecifika formulär. Här tolkades de studiespecifika formulären med försiktighet. Mätmetoderna ansågs som pålitliga och ändamålsenliga. Mätinstrumenten som var väldokumenterade och

etablerade formulär användes i studierna vilket gagnar tillförlitligheten i vårt resultat. Vid datasökningar på samtliga sökord i olika kombinationer och i flera databaser gjordes bedömningen att erhållen data var relevant i förhållande till syftet. Detta urval av studier värderades som relevant och adekvat i förhållande till syftet med litteraturstudien.

Sökorden var få och precisa med tanke på att förskaffa ett ändamålsenligt urval vilket för oss innebar att beskriva vad som karakteriserade det vi ville undersöka. Sökningen som var medvetet smal för att ringa in ämnet kan ha inneburit att väsentlig data utelämnats. Vid datasökningar med andra sökord än exempelvis ordet effekt fann vi emellertid att abstrakten fick svårighet med att motsvara vårt syfte. När sökordet effekt med trunkering användes erhölls data som vi tyckte motsvarade vårt syfte. Att ordet inte trunkerades i databasen Pubmed berodde på att denna databas helt enkelt inte är utrustad med den funktionen. Det finns alltid risk att termer och begrepp från litteratur feltolkas, att den ursprungliga innebörden och meningen av begreppets betydelse gått förlorad. Detta i synnerhet som materialet var på engelska. Också den kvalitativa ansatsen utgör en feltolkningsrisk i

bearbetnings- och analysfasen i forskningsprocessen. Stora mängder data ska minska i volym och ur informationen ska mönster identifieras. Detta bearbetnings- och analysförfarande äventyrar ytterligare resultatets tillförlitlighet.

Författarparet såg det som god etik att söka vara noggranna i slutsatser och att göra en välgrundad redovisning av resultaten. Vi har dessutom försökt att prägla vår inställning av objektivitet och neutralitet.

5.2 Resultatdiskussion

Undervisning till patienten är en av sjuksköterskans viktigaste självständiga

omvårdnadsåtgärder. Detta motiverades i viss mån av resultatet i litteraturstudien. Resultatet visade att det ibland fanns ett samband mellan undervisning och vissa hälsovinster.

Undervisningsinterventionerna visade sig kunna leda till beteendeförändringar som innebar en förbättrad egenvård som kunde ge till följd; minskad smärta, förbättrade fysiologiska värden, sundare levnadsvanor, ökad självständighet, förhöjd livskvalitet och minskad oro.

Undervisningen medförde även att patienterna upplevde en ökad tillfredsställelse med densamma. Faktorerna går säkert hand i hand och påverkas sinsemellan av varandra. Ett exempel är att då livskvaliteten höjs är patienten mer kapabel att sköta egenvården på ett mer givande sätt, och då egenvården fungerar på ett bra sätt så förhöjs livskvaliteten.

(13)

Resultatet baserades på endast tolv artiklar varför vårt resultat måste tolkas med försiktighet. Det fanns även studier som låg till grund för vårt resultat där vissa egenskaper hos stickprovet blivit både över- och underrepresenterade i urvalet. Exempelvis hade de flesta studier använt sig av äldre patienter och några studier inkluderade enbart ett visst kön. Detta utgjorde ett hot mot den externa validiteten och innebar att resultatet inte gick att generalisera från urval till population. Brister som dessa väger emot vårt resultats tillförlitlighet.

Genom att i undervisning medvetandegöra olika sätt att se på den aktuella sjukdomen och på att vara sjuk och genom att reflektera över detta öppnas möjligheten till förändring (Hansson Sherman 1998).Överfört till vårtresultat skulle man med försiktighet kunna påstå att dessa förändringar i sin tur påverkade faktorer såsom: smärta, fysiologiska värden, levnadsvanor, självständighet, livskvalitet, oro och tillfredsställelse med undervisningen. Vi kunde hålla för sannolikt genom vårt resultat, att den individanpassade undervisningen var positiv för de flesta medverkande i de analyserande studierna.

Som bakgrundslitteraturen beskrivit är målet att patientundervisning ska leda till optimal egenvård genom att förbereda, underlätta och skapa trygghet. Resultatet som i vissa fall pekade mot att undervisning ledde till förbättrad egenvård styrks av hälsopsykologisk forskning som menar att kropp och själ samverkar och där psykologiska aspekter är

avgörande för hälsa respektive ohälsa (Rydén & Stenström, 2000). Det understryks dessutom i tidigare forskning att när människan är extra svag och utsatt i svåra situationer kan kunskap ge en grundtrygghet som kan vara till hjälp för patienten. Att få kunskap om vad som händer och varför gör det lättare att kunna förutse händelser (Pilhammar m.fl., 2003). En människa som litar till sin inre kontroll känner sig delaktig och kan ta eget ansvar. En människa som har verklig insikt är inbegripen i händelseförloppet och kan själv påverka sin situation. Negativa tankar om den aktuella situationen påverkar både den fysiska och psykiska hälsan i negativ riktning (Werner & Strang, 2003). I dialog med bakgrundslitteraturen styrks resultatets tillförlitlighet genom att det även i vår undersökning visade sig att undervisning ibland kunde föra med sig positiva psykologiska effekter. Det kunde ta då sig i uttryck i form av ökad självständighet, förbättrad livskvalitet, minskad oro och ökad tillfredsställelse med

undervisningen. (Chan & Ko, 2006; Fagermoen & Hamilton, 2006; Harkness m.fl., 2003; Häggmark m.fl., 2001; Kim m.fl., 2005; Smith m.fl., 2004; Templeton & Coats, 2004; Williams & Schreier, 2004).

Resultatet pekade mot att undervisning kunde ha effekt på fysiologiska mätvärden. Utan att dra några slutsatser om generaliserbarhet så kunde blodsockervärdet ibland förbättras hos diabetikerna (Kim m.fl., 2005), sputumprov hos astmatikerna kunde visa att antal

luftvägsinflammationer minskade (Jansson m.fl., 2003), hos de njursjuka patienterna kunde förbättrade blodvärden uppvisas (Inaguma m.fl., 2006) som en följd av undervisningen. Då studiens syfte var att beskriva effekter av undervisning anser vi att dessa resultat motsvarat detta syfte. Paralleller med bakgrundslitteratur skulle kunna ge en förklaring till ovanstående effekt av undervisning. Litteratur säger att undervisning förutom ren faktakunskap också handlar om att stärka patientens upplevelse av egenvärde och att ta vara på patientens egna resurser (Almås, 2006). Det professionella stödet består då i att patienten visas respekt för sin sjukdomsupplevelse och för sin uppfattning, ett patient empowermentperspektiv, som

möjliggör optimal delaktighet i vården och behandlingen. De patienter som klarar sig bäst är de som känner sig kompetenta, har kunskap om hur de ska göra, och litar på sin egen förmåga (Kirkevold & Strømsnes Ekern, 2002).

Resultatet tydde på att smärta kunde påverkas av undervisning (Aubin m.fl., 2006; Mc Donald & Molony, 2004). Patienter med postoperativ smärta och patienter med cancersmärta

(14)

studerades. Dessa patienters smärta var av olika karaktär och var i alla hänseenden

ojämförbara. Vi tog oss dock friheten, att med full respekt för alla människor som lider av smärta, inkludera dem under samma rubrik på grund av den gemensamma nämnaren smärta. I en av studierna gavs interventionen preoperativt i förebyggande syfte och kunde då inverka på patienternas upplevelse av smärtan i ett postoperativt skede. Jämfört med litteratur

bekräftades att tidiga åtgärder förbättrar möjligheterna till minskad smärta (Werner & Strang, 2003).

Att undervisa preventivt kunde visa sig vara framgångsrikt. Osteoporosprofylax kunde t.ex. vara en möjlig åtgärd för att förebygga vissa smärtillstånd. Det konstaterades i den kinesiska studien där undervisning gavs i preventivt syfte (Chan & Ko, 2006). Resultatet får oss att associera till undervisningens roll i den preventiva omvårdnaden. Levnadsvanor hänger i hög grad samman med hälsan. Flera stora folksjukdomar har kunnat kopplas till riskbeteenden som kost- och motionsvanor, rökning och stress. Insatser för att främja positiva levnadsvanor är viktiga i ett långt perspektiv. Statens offentliga utredningar [SOU] 1995:5 fastslår dessutom i prioriteringsutredningen att hälso- och sjukvårdens huvudmän har ansvaret för

befolkningens hälsa och därmed planering och genomförande av preventiva åtgärder. Studiens resultat ledde oss till en identifiering av ett område som vi tycker borde uppmärksammas mer och där fortsatta insatser är möjliga.

5.3 Konklusion

De viktigaste fynden i studien var den positiva betydelsen undervisningen hade för hälsan hos ett flertal patienter som studerades. I ljuset av bakgrundslitteraturen kunde paralleller dras till resultatet vilket tillsammans med den noggranna identifieringen och värderingen av relevanta studier skulle kunna ge viss tillförlitlighet i resultatet. Angående den kliniska nyttan av resultatet gav det en antydan om att det finns möjlighet att undervisning till människor som drabbats av sjukdom och för att förhindra sjukdom skulle kunna resultera i hälsovinster. Sjuksköterskans pedagogiska funktion är en viktig del i omvårdnaden och kan därför behöva större uppmärksamhet i förändringsarbetet inom omvårdnaden. Att undervisa patienter förutsätter personliga egenskaper såsom empatisk förmåga och omfattande vårdrelaterade, filosofiska och didaktiska kunskaper hos sjuksköterskan. Det finns mycket kunskap i ämnet men kunskapen kan dock behöva fördjupas för att bli mer verksam i den praktiska

tillämpningen. Frågan är hur insikten om patientundervisningens betydelse skall

implementeras hos den enskilda sjuksköterskan i det dagliga arbetet. Det är en lära för sig som denna studie inte behandlat men som kan tänkas vara ett uppslag för ytterligare forskning.

(15)

REFERENSER

Almås, H. (2006). Klinisk omvårdnad Del 1. Stockholm: Liber AB.

Aubin, M., Vezina, L., Parent, R., Fillion, L., Allard, P., Bergeron, R., Dumont, S. & Giguère, A. (2006). Impact of an educational program on pain management in patients with cancer living at home. Oncology Nursing Forum, 33, (6), 1183-1188.

Chan, M. F., & Ko, C. Y. (2006). Osteoporosis prevention education program for women.

Journal of Advanced Nursing, 54, (2), 159-171.

Ehnfors, M., Ehrenberg, A., & Thorell-Ekstrand, I. (2000). VIPS-boken Om en

forskningsbaserad modell för dokumentation av omvårdnad i patientjournallagen.

Stockholm: Vårdförbundet.

Eide, H., & Eide, T. (1997). Omvårdnadsorienterad kommunikation. Lund: Studentlitteratur. Fagermoen, M. S., & Hamilton, G. (2006). Patient information at discharge-A study of a combined approach. Patient Education and Counseling, 63, (1-2), 169-176.

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.

Friberg, F., & Hansson Scherman, M. (2005). Can a teaching and learning perspective deepen understanding of the concept of compliance? A theoretical discussion. Scandinavian

Journal of Caring Sciences, 19, 274-279.

Granum, V. (1994). Att undervisa i vårdsituationen. Lund: Studentlitteratur. Hansson Scherman, M. (1998). Den besvärlige patienten. Lund: Studentlitteratur.

Harkness, K., Morrow, L., Smith, K., Kiczula, M., & Arthur, H. M. (2003). The effect of early education on patient anxiety while waiting for elective cardiac catheterizatio European Journal of Cardiovascular Nursing, 2, (2), 113-121.

Häggmark, C., Bohman, L., Ilmoni-Brandt, K., Näslund, I., Sjödén, P.-O., & Nilsson, B. (2001). Effects of information supply on satisfaction with information and quality of life in cancer patients receiving curative radiation therapy. Patient Education and Counseling, 45,

(3), 173-179.

Inaguma, D., Tatematsu, M., Shinjo, H., Suzuki, S., Mishima, T., Inaba, S., & Kurata, K. (2006). Effect of an educational program on the predialysis period for patients with chronic renal failure. Clinical & Experimental Nephrology, 10, (4), 274-278.

Janson, S. L., Fahy, J. V., Covington, J. K., Paul, S. M., Gold, W. M., & Boushey, H. A. (2003). Effects of individual self-management education on clinical, biological, and adherence outcomes in asthma. The American Journal of Medicine, 115, (8), 620-626. Kim, H., Oh, J., & Lee, H. (2005). Effects of nurse-coordinated intervention on patients with type 2 diabetes in Korea. Journal of Nursing Care Quality, 20, (2), 154-160.

Klang Söderkvist, B. (2001). Patientundervisning. Lund: Studentlitteratur.

Kirkevold, M., & Strømsnes Ekern, K. (2002). Familjen i ett omvårdnadsperspektiv. Stockholm: Liber AB.

Lejsgaard Christensen, S., & Huus Jensen, B. (2004). Didaktik och patientutbildning. Lund: Studentlitteratur.

McDonald, D. D., & Molony S. L. (2004). Postoperative pain communication skills for older adults. Western Journal of Nursing Reseach, 26, (8), 836-852.

Olsson, H., & Sörensen, S. (2004). Forskningsprocessen Kvalitativa och kvantitativa

perspektiv. Stockholm: Liber AB.

Pilhammar Andersson, E., Bergh, M., Friberg, F., Gedda, B., & Häggström, E. (2003). Pedagogik inom vård och omsorg. Lund: Studentlitteratur.

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2004). Nursing research. Principles and methods. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkens.

Rydén, O., & Stenström, U. (2000). Hälsopsykologi Psykologiska aspekter på hälsa och

(16)

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Riksdagen. SFS 1995:337. Högskoleförordningen. Stockholm: Riksdagen. SFS 1998:1003. Högskoleförordningen. Stockholm: Riksdagen.

Smith, J., Forster, A., & Young, J. A. (2004). A randomized trial to evaluate an education programme for patients and carers after stroke. Clinical Rehabilitation, 18, (7), 726-736. SOSFS 1993:17. Socialstyrelsens allmänna råd om omvårdnad inom hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen.

SOSFS 2005. Socialstyrelsens kompetensbeskriving för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Socialstyrelsen.

SOU 1995:5. Prioriteringsutredningen: Vårdens svåra val. Stockholm: Statens offentliga utredningar.

Svensk sjuksköterskeförening. (2004). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. [Broschyr]. Stockholm.

Templeton, H., & Coats, V. (2004). Evaluation of an evidence-based education package for men with prostate cancer on hormonal manipulation therapy. Patient Education and

Counseling, 55, (1), 55-61.

Werner, M., & Strang, P. (2003). Smärta och smärtbehandling. Stockholm: Liber AB.

Williams, S. A., & Schreier, A. M. (2004). The effect of education in managing side effects in women receiving chemotherapy for treatment of breast cancer. Oncology Nursing Forum,

(17)

Bilaga 1: Sökmatris

Datum Tid

Databas Sökord Resultat Urval 1 Urval 2 Urval 3

070227 14.00

Cinahl 1. nursing information 2. 1 and patient education 3. 2 and nursing teaching 4. limit 3 to year 2002-2007 9316 708 82 48 1 070228 09.50

Cinahl 1. nursing teaching 2. 1 and patient education 3. 2 and effect$ of 4. limit 3 to year 2002-2007 6131 575 43 15 2 070302 12.40

Pubmed 1. nursing teaching 2. and patient education 3. and patient information 4. and limits: all adult, english, published in the last 5 years, humans

52281 3179 625 120 26 3 1 070302 14.30

Pubmed 1. nursing teaching 2. and patient education 3. and effect of

4. and limits: all adult, english, published in the last 5 years, humans

52058 3159 146 40 2 070302 14.40

Medline 1. nursing teaching 2. 1 and patient education 3. limit 2 to english language

52 1 0 070302 14.45 Medline 1. nursing

2. 1 and patient education 3. 2 and information 4. 3 and effect$ of 5. limit 4 to year 2002-2007 125345 5387 1123 129 74 4 3 070302 15.15 Amed 1. nursing

2. 1 and patient education 3. 2 and effect$ of 4. limit 3 to year 2002-2007 6233 107 27 11 1

(18)

Bilaga 2: Artikelmatris

Författare, artikelns titel,

tidskrift, år mm., land.

Syfte Design Resultat

Författare:

Aubin, M., Vezina, L., Parent, R., Fillion, L., Allard, P., Bergeron, R. Dumont, S., & Giguère, A.

Titel:

Impact of an educational program on pain management in patients with cancer living at home.

Tidskrift:

Oncology Nursing Forum (2006), 33, (6), 1183-1188.

Land:

Kanada

Att utvärdera effekten av ett

utbildningsprogram angående smärtlindring hos patienter med långt framskriden cancer som vårdas i sitt hem.

Kvantitativ studie

Kvasiexperimentell design.

Metod

Urval: Ej slumpmässig fördelning till grupper. Intervention.

Datainsamlingsmetod: Strukturerad. Enkäter, instrument, intervjuer,

dagboksanteckningar.

Analysmetod: Statistiska beräkningar av skillnader mellan grupperna. Population

Antal deltagare: 80 patienter. Interventionsgrupp: 53 deltagare.

Kontrollgrupp: 27 deltagare.

Inklusion: Fransktalande patienter som erhöll palliativ hemsjukvård med

en överlevnadsprognos på 6 veckor eller mer. Fri från kognitiv oförmåga. Smärta orsakad av cancer eller använder analgetika mot smärta orsakad av cancer.

Bortfall: Internt: 39 deltagare.

Ålder: Medelålder 64,1år i kontrollgrupp, 65,0år i interventionsgrupp. Kön: 37% kvinnor och 63% män i kontrollgrupp, 43% kvinnor och 57%

män i interventionsgrupp.

Sex veckor efter interventionens början hade den genomsnittliga smärtintensiteten minskat signifikant i

interventionsgruppen men inte i kontrollgruppen. Skillnaden i nivå av genomsnittlig smärta över tid mellan kontrollgrupp och experimentgrupp var statistiskt signifikant. Under samma period minskade även den maximala smärtintensiteten signifikant i större utsträckning i interventionsgruppen än i kontrollgruppen.

Författare:

Chan, M. F., & Ko, C.Y.

Titel:

Osteoporosis prevention education programme for women.

Tidskrift:

Journal of Advanced Nursing (2006), 54, (2), 159-171.

Land:

Kina

Att utvärdera ett sjuksköterskeinitierat utbildningsprogram som specifikt riktar sig mot fyra riskbeteenden för att förebygga osteoporos och som ev leder till positiva beteende- och attitydförändringar jämfört med kvinnor som inte deltar i programmet.

Experimentell design.

Metod

Urval: Slumpmässig fördelning av interventions- och kontrollgrupp. Datainsamlingsmetod: Strukturerad. Intervjuer, enkäter.

Inklusion: Kvinnor över 18 år. Tala och förstå kantonesiska. Exklusion: Kronisk sjukdom såsom långt gången njursjukdom,

hjärtsjukdom eller diabetes mellitus. Intagit bantningspreparat eller deltagit i något bantningsprogram. Hörsel- eller synproblem. Graviditet.

Bortfall: Externt: 7 deltagare. Ålder: <18år.

Resultatet visade statistiskt signifikanta förbättringar i beteende och attityd för förebyggandet av osteoporos.

Konsumtionen av sojabaserad (innehåller kalcium) mat ökade, mjölkkonsumtionen ökade, motionen såsom tennis, aerobics, styrketräning, dans, promenader tilltog och vitamin D/solexponering ökade i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen. Deltagarna i interventionsgruppen värderade sjuksköterskans intervention antingen tillfredsställande eller mycket

tillfredsställande. Utbildningsprogrammet ledde till positiva beteendeförändringar.

(19)

Författare: Fagermoen, M. S., & Hamilton, G. Titel: Patient information at discharge-a study of a combined approach. Tidskrift:

Patient Education and Counseling (2005), 63, (1-2), 169-176.

Land:

Norge

Att beskriva patientens uppfattningar om en ny informationsprocedur (en kombination av skriven information och individanpassat samtal med sjuksköterska) med patienter i

samband med hemgång efter urologiska operationer.

Beskrivande design.

Metod

Urval: Icke slumpmässigt urval.

Datainsamlingsmetod: Strukturerad. Intervjuer, instrument,

medicinjournaler

Analysmetod: Beskrivande statistik. Instrument, enkäter. Population

Antal deltagare: 99 patienter.

Inklusion: Lämpliga kriterier var: Patienten var planerad för (transuretral

resektion) TUR-operation på urinblåsan eller prostata. Förstå norska språket. Ingen känd kognitiv oförmåga.

Bortfall: Externt: 27 deltagare. Ålder: Medelålder 71,9år.

Kön: 10% kvinnor och 81% män. 9% saknas.

De patienter som erhöll

informationsproceduren ansåg att den haft en gynnsam inverkan för att klara sin egenvård efter hemgång. 91% sa att de ej skulle klarat sig så bra i hemmet utan den. Patienterna visste mer om vad som skulle hända dem, var mindre osäkra vid hemgång från sjukhuset. Patienterna som fick undervisningen var signifikant mer nöjda med undervisningen än de som inte fick standardundervisning.

Författare:

Harkness, K., Morrow, L., Smith, K., Kiczula, M., & Arthur, H. M.

Titel:

The effect of early education on patient anxiety while waiting for elective cardiac catheterization. Tidskrift: European Journal of Cardiovascular Nursing (2003), 2, (2), 113-121. Land: USA

Att undersöka effekten av ett

utbildningsprogram som inriktar sig på den psykologiska förberedelsen i början av väntetiden till en hjärtundersökning som kallas cardiac catheterization (CATH) och mäta förändringar beträffande oro hos patienten och uppskatta väntetidens påverkan på patientens livskvalitet.

Metod

Urval: Slumpmässig fördelning av interventions- och kontrollgrupp. Datainsamlingsmetod: Strukturerad. Intervjuer, instrument.

Antal deltagare: 228 patienter. Intervensionsgrupp: 114 deltagare.

Inklusion: Kvinnliga och manliga patienter som genomgår CATH på HHS.

Remitterade för första gången till CATH. En väntetid mellan 6 veckor och 6 månader. Talar och skriver engelska. Geografisk närhet till sjukhuset.

Exklusion: Patienten ej givit sitt samtycke. Patienter som kan tänkas

behandlas med öppen hjärtkirurgi. Genomgått CATH tidigare. Ingår i ett hjärtrehabiliteringsprogram

Bortfall: Externt: 21 deltagare.

Ålder: Medelålder 62,9år i kontrollgrupp, 64,7år i interventionsgrupp. Kön: 65% män i kontrollgrupp , 73% män i interventionsgrupp.

Livskvaliteten sjönk under väntetiden inför ingreppet i båda grupperna. Livskvaliteten sjönk signifikant mindre i interventionsgruppen än i

kontrollgruppen. Oron ökade i båda grupperna men det var en signifikant skillnad mellan interventions- och kontrollgruppen. Oron i

interventionsgruppen ökade inte lika mycket och livskvaliteten sjönk inte lika mycket som i kontrollgruppen.

Interventionen hade en positiv effekt på upplevelser under väntetiden förutsatt att den genomfördes i början av väntetiden.

(20)

Författare:

Häggmark, C., Bohman, L., Ilmoni-Brandt, K., Näslund, I., Sjödén, P.-O., & Nilsson, B.

Titel:

Effects of information supply on satisfaction with

information and quality of life in cancer patients receiving curative radiation therapy.

Tidskrift:

Patient Education and Counseling (2001), 45, (3), 173-179.

Land:

Sverige

Att undersöka effekter av standardinformation plus gruppinformation och upprepad individuell information (SIGI) jämfört med standardinformation plus broschyr (SIB) och standardinformation (SI) angående tillfredsställelse med undervisningen, oro, depression, utmattning och livskvalitet. Kvantitativ studie Jämförande design Metod

Urval: Slumpmässig indelning i grupper. Intervention. Datainsamlingsmetod: Strukturerad. Instrument, enkäter.

Antal deltagare: 210 patienter. Grupp SIGI: 69 deltagare. Grupp SIB: 72

deltagare. Grupp SI: 69 deltagare.

Inklusion: Bröst-, urinblåse- eller prostatacancerdiagnostiserade som

skulle behandlas med kurativ strålbehandling för första gången. Goda kunskaper i svenska i tal och skrift.

Ålder: Medelålder i grupp SIGI 56år, i grupp SIB 58år, i grupp SI 57år. Kön: 64 kvinnor och 5 män i grupp SIGI, 63 kvinnor och 9 män i grupp

SIB, 60 kvinnor och 9 män i grupp SI.

Angående tillfredsställelse med

undervisningen var grupp SIGI signifikant mer nöjdare än grupp SIB och SI vilka inte skiljde sig från varandra. Studien visar att grupp- och individuellt anpassad undervisning var av signifikant betydelse för att förbereda patienterna inför strålbehandlingen. Beträffande oro och livskvalitet visade sig inga signifikanta skillnader mellan grupperna.

Författare:

Inaguma, D., Tatematsu, M., Shinjo, H., Suzuki, S., Mishima, T., Inaba, S., & Kurata, K.

Titel:

Effect of an educational program on the predialysis period for patients with chronic renal failure.

Tidskrift:

Clinical & Experimental Nephrology (2006), 10, (4), 274-278. Land: Japan Att undersöka om ett individanpassat utbildningsprogram kan underlätta inledning av dialysterapi genom att förbättra patientens allmäntillstånd och om vården därmed blir mer kostnadseffektiv. Kvantitativ studie Kvasiexperimentell design Metod

Urval: Ej slumpmässig fördelning till grupper. Patienterna valde själva i vilken

grupp de skulle delta. Intervention.

Datainsamlingsmetod: Strukturerad. Instrument, enkäter, undersökningar,

tester, prover.

Antal deltagare: 176 patienter. Grupp a: 70 deltagare och Grupp b: 106

deltagare.

Inklusion: Patienter som skulle påbörja dialys för kronisk njursjukdom på

aktuellt sjukhus mellan april 2002 och mars 2005.

Exklusion: Patienter som snabbt utvecklade progressiv glomerulonefrit eller

akut njursjukdom och som därför vårdades med dialys.

Bortfall: 0 deltagare. Ålder: Medelålder 65,4år.

Kön: 40% kvinnor i grupp a, 37% kvinnor i grupp b.

Initialt fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna angående

njurfunktionen.Värdena av serumalbumin, hemoglobin och hematokritvisade sig hos

interventionsgruppen vara signifikant högre än hos den i undervisningen icke deltagande gruppen efter interventionen.

(21)

Författare:

Janson, S. L., Fahy, J. V., Covington, J. K., Paul, S. M., Gold, W. M., & Boushey, H. A.

Titel:

Effects of individual self-management education on clinical, biological, and adherence outcomes in asthma.

Tidskrift:

The American Journal of Medicine (2003), 115, (8), 620-626. Land: USA Att undersöka om undervisning i hantering och egenvård kan förbättra efterlevnaden till behandling med kortisoninhalation, minska tecken på luftvägsinflammation och förbättra den kliniska kontrollen.

Metod

Urval: Slumpmässig fördelning av interventions- och kontrollgrupp.

Datainsamlingsmetod: Strukturerad. Enkäter, dagboksanteckningar, instrument,

undersökning, tester.

Antal deltagare: 65 patienter. Interventionsgrupp: 33 deltagare. Kontrollgrupp:

32 deltagare.

Inklusion: Astmadiagnostiserad med mild till adekvat pågående astma. 18-55 år.

Ickerökare

Exklusion: Kortisonbehandlad inom de senaste 4 veckorna. Infektion i övre

luftvägar inom de senaste 6 veckorna. Lungsjukdom förutom astma. Graviditet. Hjärt-, gastrointestinal- eller psykisk sjukdom. Deltagande i annan

astmautbildning.

Bortfall: Externt: 3 deltagare. Internt: 3 deltagare.

Ålder: Medelålder 35år i kontrollgrupp, 32år i interventionsgrupp. Kön: 56% kvinnor i kontrollgrupp , 55% kvinnor i interventionsgrupp.

Jämfört med kontrollgruppen visade interventionsgruppen förbättringar av följsamhet till behandlingen med kortisoninhalation.

Interventionsgruppen förbättrade sitt eget beteende genom att inhalera kortison mera regelbundet, utförde egna kontroller med t ex PEF-mätare, anpassade sin närmiljö genom att eliminera utlösande faktorer. Sputumprover visade minskad frekvens av luftvägsinflammation hos interventionsgruppen.

Författare:

Kim, H., Oh, J., & Lee, H.

Titel:

Effects of nurse-coordinated intervention on patients with type 2 diabetes in Korea.

Tidskrift:

Journal of Nursing Care Quality (2004), 20, (2), 154-160. Land: Korea Att undersöka effekterna av en sjuksköterskeledd undervisningsinter vention på icke överviktiga patienter med diabetes typ2 angående blodsocker, blodfetter och patienters tillfredsställelse. Kvantitativ studie Experimentell design Metod

Urval: Slumpmässig fördelning av interventions- och kontrollgrupp. Datainsamlingsmetod: Strukturerad. Instrument, undersökningar, tester. Analysmetod: Statistiska beräkningar av skillnader mellan grupperna. Population

Antal deltagare: : 25 patienter. Interventionsgrupp: 20 deltagare. Kontrollgrupp: 15

deltagare.

Inklusion: Diabetesdiagnostiserade. Kunna ta blodsockertest och injektioner självständigt.

Förstå målen, metoderna och processen med studien.

Exklusion: BMI 27 eller mer. Ha mindre än 7% av HbA1c. Psykisk sjukdom. Ha känd

kardiovaskulär sjukdom eller obehandlad hypertoni.

Ålder: Medelålder 60,4år i kontrollgrupp, 61,0år i interventionsgrupp.

Kön: 3 kvinnor och 7 män i kontrollgrupp, 6 kvinnor och 9 män i interventionsgrupp.

Efter undervisningen hade interventionsgruppen signifikant förbättrade blodsockervärden samtidigt som kontrollgruppen hade en genomsnittlig försämring av samma värde. Patienternas tillfredsställelse med

undervisningen var signifikant högre i interventionsgruppen än i kontrollgruppen. Det fanns inga statistiska skillnader i blodfetter mellan grupperna men trenden var att interventionsgruppen i genomsnitt låg bättre till beträffande de värdena.

(22)

Författare:

McDonald, D. D., & Molony S. L.

Titel:

Postoperative pain

communication skills for older adults.

Tidskrift:

Western Journal of Nursing Reseach (2004), 26, (8), 836-852.

Land:

USA

Att preoperativt undervisa äldre vuxna i basal smärthantering och kommunikations-färdigheter och utvärdera effekten av denna intervention på postoperativ smärta. Kvantitativ studie Jämförande design. Metod

Urval: Slumpmässig indelning i grupper.

Datainsamlingsmetod: Strukturerad. Instrument, intervjuer.

Antal deltagare: 41 patienter. Grupp a 17 deltagare, Grupp b 15 deltagare,

Grupp c 9 deltagare.

Inklusion: 65 år och äldre. Utan malign smärta. Tala, läsa och förstå engelska.

Preoperativa patienter inför knä- eller höftplastik. Ej genomgått knä- eller höftplastik tidigare. Frånvaro av delirium och demens.

Ålder: Medelålder 72,8år i grupp a, 70,5år i grupp b, 72,2år i grupp c. Kön: 47,1% kvinnor i grupp a, 73,3% kvinnor i grupp b, 77,8% kvinnor i

grupp c. Utbildning i kommunikationsfärdigheter och smärthantering resulterade i en signifikant skillnad av smärtupplevelsen. Interventionsgrupp a upplevde mindre sensorisk smärta dag 1 postoperativt än de övriga grupperna. Att undervisa äldre vuxna i både kommunikationsfärdigheter och smärthantering inför en operation kunde resultera i att patienten kände sig mer smärtfri kort efter operationen.

Författare:

Smith, J., Forster, A., & Young, J. A.

Titel:

A randomized trial to evaluate an education program for patients and carers after stroke. Tidskrift: Clinical Rehabilitation (2004), 18, (7), 726-736. Land: England Att utvärdera effektiviteten av ett utbildningsprogram för patienter och anhöriga som återhämtar sig efter en stroke.

Metod

Urval: Slumpmässig fördelning av interventions- och kontrollgrupp. Datainsamlingsmetod: Strukturerad. Intervjuer, observationer. Analysmetod: Statistiska beräkningar av skillnader mellan grupperna. Population

Inklusion: Alla patienter inlagda på strokeenheten mellan 2000-03-01 och

2002-01-31 tre dagar efter sjukdomsdebut.

Exklusion: Ej engelsktalande. Patient utan anhörigvårdare. Förvirrade

patienter. Patienter med afasi, hörsel- och synproblem, kognitiv oförmåga och var utan anhörigvårdare. Boende utanför området.

Bortfall: Externt: 183 deltagare. Internt: 26 efter 3 mån. 37efter 6 mån. Ålder: Medelålder 74år i kontrollgrupp, 75år i interventionsgrupp. Kön: 45% kvinnor i kontrollgrupp, 39% kvinnor i interventionsgrupp.

Utbildningsprogrammet medförde att oro hade minskat signifikant i

interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen både efter 3 och 6 månader. Beträffande kunskap om stroke och om den hjälp som fanns att tillgå var skillnaden inte signifikant mellan grupperna. Trenden visade dock på bättre kunskap i interventionsgruppen vid besvarande av frågor. Det var generellt höga nivåer av tillfredsställelse av undervisningen hos båda grupperna men interventionsgruppen visade större individuell tillfredsställelse.

Interventionsgruppen tog mer kontakt med professionell personal och nyttjade tillgängliga resurser efter vårdtiden.

(23)

Författare:

Templeton, H., & Coats, V.

Titel:

Evaluation of an evidence-based education package for men with prostate cancer on hormonal manipulation therapy.

Tidskrift:

Patient Education and Counseling (2004), 55, (1), 55-61.

Land:

England

Att utvärdera effekten av ett evidensbaserat utbildningspaket angående kunskap om sjukdom och behandling, livskvalitet, coping och tillfredsställelse på ett urval av män med prostatacancer under hormonbehandling. Kvantitativ studie Experimentell design. Metod

Urval: Slumpmässig fördelning av interventions- och kontrollgrupp. Datainsamlingsmetod: Strukturerad. Enkäter, intervjuer.

Antal deltagare: 58 patienter. Interventionsgrupp:

28 deltagare. Kontrollgrupp: 27 deltagare.

Inklusion: Prostatacancerdiagnostiserade och som fått hormonbehandling år

2000.

Exklusion: Förvirrade eller terminalpatienter och patienter omedvetna om sin

diagnos.

Bortfall: Externt: 8 deltagare. Internt: 3 deltagare.

Ålder: 51-60år 7,4%, 61-70år 25,9%, 71-80år 48.1%, 80+ 18,5% i

kontrollgrupp och 51-60år 17,9%, 61-70år 32,1%, 71-80år 35,7%, 80+ 14,3% i interventionsgrupp.

Kön: 100% män.

Resultatet visar att ”utbildningspaket” hade en signifikant effekt på

livskvalitet och tillfredställelse med undervisningen.

Författare:

Williams, S. A., & Schreier, A. M.

Titel:

The effect of education in managing side effects in women receiving

chemotherapy for treatment of breast cancer.

Tidskrift:

Oncology Nursing Forum (2004), 31, (1), 16-23. Land: USA Att undersöka effektiviteten av information på ljudband angående egenvårdsbeteende och oro; att beskriva och mäta patientens upplevelse av frekvens och intensitet av vanliga biverkningar hos patienter med bröstcancer.

Experimentell design.

Metod

Urval: Slumpmässig fördelning av interventions- och kontrollgrupp. Datainsamlingsmetod: Strukturerad. Enkäter, dagboksanteckningar och

instrument.

Antal deltagare: 71 patienter. Interventionsgrupp:

38 deltagare. Kontrollgrupp: 33 deltagare.

Inklusion: Bröstcancerdiagnostiserade och inte tidigare genomgått

kemoterapi. 18 år och äldre. Engelsktalande. Kapabla att föra normal konversation. Orienterad till tid plats och person. Boende i kommunen.

Ålder: Medelålder 50,4år i kontrollgrupp, 50,4år i interventionsgrupp. Kön: 100% kvinnor.

Interventionsgruppen visade

symtomförbättringar som inte fanns hos kontrollgruppen. Interventionsgruppen ökade det rekommenderade

egenvårdsbeteendet (kost, träning, sömn osv) medan kontrollgruppen fortsatte att använda samma egenvård som innan experimentet. Orostillståndet i båda grupperna försvann med tiden men oron i kontrollgruppen var konstant högre.

Egenvård går att lära och kan vara effektivt vid hantering av biverkningar såsom trötthet, illamående, kräkningar, sömnrubbningar och negativa

förändringar av tarmfunktion och smaksinne.