EU-medlemskaps påverkan på bilaterala handelsflöden

(1)

Linköpings Universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Kandidatuppsats i nationalekonomi, 15 hp Vårterminen 2021 | LIU-IEI-FIL-G--21/02427--SE

EU-medlemskaps påverkan på bilaterala

handelsflöden

EU membership influence on bilateral trade flows

Tobias Hector David Olsson

Handledare: Roger Bandick

Linköpings universitet SE-581 83, Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se

(2)

Abstract

The different ways countries trade with each other have developed during the years but the purpose, free exchange in goods and services, remains intact. The main idea of trade between countries is that both parties gain from the exchange. The European Union is the world’s biggest trading block, and in the form of a customs union there are mainly two different ways in which it theoretically can affect bilateral trade flows, namely by trade diversion or by trade creation. The purpose of this thesis is to analyze how the European Union affects the bilateral trade flows both within the union, as well as with countries outside of it. In order to examine these effects a quantitative method will be used where a regression analysis is applied based on a gravity model, observing the years 2000–2019. The results indicate a significant positive effect of EU-membership on both trade flows with different member countries, as well as with countries without a membership. The estimations from the different regressions indicate that the bilateral trade flows between member countries increases with around 33%–40%, while bilateral trade flows with countries outside of the union increases with around 3%. Keyword: Bilateral trade, European union, gravity model of trade, trade creation, trade diversion.

(3)

Sammanfattning

Länders sätt att handla med varandra har utvecklats genom åren men syftet, fritt utbyte av varor och tjänster, är intakt. Grundidén till handel mellan länder är att båda tjänar på utbytet. Europeiska unionen är världens största handelsblock, och som en tullunion så finns det framförallt två effekter detta kan ge på länders bilaterala handel, antingen handelsfrämjande eller handelsomfördelande. Syftet med denna uppsats är att analysera hur den europeiska handelsunionen påverkar den bilaterala handeln dels med andra medlemsländer, dels med länder utanför handelsunionen. För att undersöka dessa effekter används en kvantitativ metod där en regressionsanalys genomförs med hjälp av en gravitationsmodell, där de observerade åren är år 2000–2019. Resultatet av denna studie visar ett positivt signifikant samband mellan bilateral handel med både andra medlemsländer såväl som länder utanför unionen. Estimeringarna från de olika regressionerna indikerar att den bilaterala handeln ökat mellan EU-medlemmar med cirka 33%–40% och med cirka 3% med länder utanför unionen.

Nyckelord: Bilateral handel, Europeiska unionen, gravitationsmodell, handelsfrämjande, handelsomfördelande.

(4)

Förord

Vi vill passa på att rikta ett stort tack till vår handledare Roger Bandick för goda råd och givande diskussioner under uppsatsens gång. Vi vill också tacka våra opponenter och medstudenter för värdefull konstruktiv kritik och synpunkter.

(5)

Begreppsförklaringar

Bilateral handel – Handel mellan två länder, ofta som ett resultat av ett handelsavtal där parterna i avtalet har ömsesidiga förpliktelser mot varandra.

Regional Trade Agreements (RTA) – Är ett avtal mellan två eller flera länder vars innebörd är att främja handel mellan länderna genom mer gynnsam behandling.

General Agreement on Tariffs and Trade (GATT) – Multilateralt handelsavtal som reglerar handeln med varor över landgränser med avsikt att öka internationell handel genom minskade handelshinder.

Open-block effects – Innebär ökad handel med tredje land, som ett resultat av ett handelsavtal. Open-block effects förklaras även ibland som omvänd

handelsomfördelning.

Mest Gynnad Nation (MGN) – Är en central princip inom WTO och innebär

icke-diskriminering vid tullregleringar. Alla WTO - medlemmar måste behandla varandra på lika villkor.

(6)

Innehållsförteckning

Abstract ... 2 Sammanfattning ... 3 Förord ... 4 Begreppsförklaringar ... 5 1. Inledning ... 7

2. Teori och tidigare studier ... 10

2.1. Teori... 10

2.2. Tidigare studier ... 12

3. Metod och Data... 15

4. Resultat och Analys ... 20

5. Slutsats ... 24

(7)

1. Inledning

Handeln mellan länder har utvecklats genom åren men syftet, fritt utbyte av varor och tjänster, är intakt. Grundidén till handel mellan länder är att båda tjänar på utbytet. Specialisering skapar stordriftsfördelar och leder till lägre priser och ökat utbud. Denna kombination av prispress och specialiserande produkter är något som i slutändan gynnar konsumenten. Enligt Kommerskollegium (2019) avgör handelspolitik vilka spelregler som ska gälla för handel över landsgränser, hur öppen landets ekonomi ska vara gentemot omvärlden, samt hur export och import ska regleras.

Världens största handelsblock är idag Europeiska unionen (EU) där fri handel mellan

medlemsländerna är en av grundprinciperna. EU är en tullunion där varor, tjänster, personer och kapital ska kunna röra sig fritt, samtidigt som medlemsländer har en gemensam yttre handelspolitik i form av till exempel gemensamma tullar. Det är enligt Kommerskollegium (2019) tack vare dessa fyra friheter EU anses vara världens mest ambitiösa frihandelsprojekt. Utöver fri handel finns det även många andra fördelar med en union som EU. Europaparlamentet (2020) nämner till exempel ökad sysselsättning, tillväxt, lagstiftning som skyddar miljön och arbetstagare, ökad kulturell gemenskap mellan medlemsländerna, för att nämna några. Anledningarna att vilja främja ett sådant samarbete är alltså många.

Vad gäller effekterna som tullunioner och frihandelsområden specifikt ger på länders bilaterala handel finns det i teorin två olika typer av effekter, handelsfrämjande och handelsomfördelande. Skillnaden mellan dessa bygger på hur de nya bilaterala handelsflödena skapas. Balassa (1962) förklarar att om resurser frigörs som en följd av att handel undantränger nationell produktion tack vare ett lägre pris på utländsk produktion, anses det som en handelsfrämjande effekt, vilket ger positiva effekter för

välfärden. Om handeln däremot tränger undan annan tullbelagd import av varan, anses det vara en handelsomfördelande effekt, vilket kan ge negativa effekter på landets välfärd samt påverka de tidigare handelspartnerna. Vidare beskriver Balassa (1962) att om en tullunion anses önskvärd eller inte beror på vilken av dessa effekter som dominerar över den andra.

Mot denna bakgrund är syftet med den här uppsatsen att analysera hur den europeiska handelsunionen påverkar bilateral handel dels mellan medlemsländer, dels med länder utanför handelsunionen. Detta gör vi genom att analysera vilken effekt ett medlemskap i EU har på ett lands bilaterala handelsflöden. För att undersökningen ska vara tidsmässigt relevant exkluderas data på handel innan år 2000, och sträcker sig till vår senaste observerade data år 2019. Varför gränsen har satts vid år 2000 och inte senare är som följd av den stora inträdesgruppen på tio länder som blev medlemmar i EU år 2004. För att kunna analysera effekten av att bli medlem i EU är det relevant att även inkludera data för blivande medlemsländer då de ännu inte är medlemmar.

(8)

För att uppfylla syftet med denna uppsats kommer därför följande frågeställningar besvaras: - Hur påverkas ett lands bilaterala handel med andra medlemsländer vid inträde i den

Europeiska unionen?

- Vilka effekter har ett inträde i den Europeiska unionen på ett lands bilaterala handel med länder utanför Europeiska unionen?

Jämförelser med EU kan göras med ett annat stort handelsblock, North American Free Trade

Agreement (NAFTA), ett frihandelsavtal vars mål var att eliminera tullavgifter och andra

handelshinder i Nordamerika. Anledningen till dess bildande var för att gynna handel mellan länderna USA, Kanada och Mexiko. NAFTA var ett frihandelsområde då det till skillnad från EU, som är en tullunion, byggde på en mild form av överstatlighet där samarbetet enbart var begränsat till

handelspolitik.1_{Fukao et al. (2003) visar i sin undersökning hur NAFTA har lett till en viss}

handelsomfördelning för Mexiko. Det största resultatet av undersökningen som tyder på detta är hur Mexikos andel av USA:s import har ökat markant, men detta på bekostnad av en mängd asiatiska länder vars andel har minskat. Audley et al. (2004) skriver att frihandelsavtalet NAFTA accelererade Mexikos övergång till en liberaliserad ekonomi utan att skapa nödvändiga förutsättningar för den privata och offentliga sektorn att hantera handel med två av världens största ekonomier. Trots den enorma tillväxten i handeln och den ökade produktiviteten mellan åren 1994 och 2002 som NAFTA bidragit till har lönetillväxten i landet inte ökat. Det finns alltså vissa negativa och hämmande effekter för ekonomier som är eventuella konsekvenser när den bilaterala handeln mellan länder ökar vid frihandelsavtal.

Att de handelsomfördelande effekterna i en tullunion skulle vara ett påtagligt problem är dock något som tonas ner i en rapport av Kommerskollegium (2018), som påvisar att de handelsomfördelande effekterna är minimala i förhållande till de handelsfrämjande. Enligt rapporten ska även handeln med länder utanför unionen stimuleras starkt, och därför påstås många EU-reformer gynna både

medlemmar och icke-medlemmar. Enligt rapporten har EU mer än fördubblat varuhandeln mellan sina medlemmar. Detta påstående gäller för alla former av handelsavtal, men enligt kommerskollegium är tullunioner den formen av samarbete som ger tydligast handelsfrämjande effekter. Rapporten visar att anslutning till ett större handelsblock ökar handeln väsentligt för landet som söker anslutning, samt att effekten är särskilt stark för mindre länder.

Då effekterna som ekonomisk integration har på bilaterala handelsflöden kan variera är det intressant att undersöka vilka effekter, handelsomfördelande- eller handelsfrämjande, som dominerar vid den ekonomiska integrationen som medlemsländerna i EU tar del av. Om det sker stora negativa

1_{NAFTA ersattes av United States-Mexico-Canada Agreement (USMCA), ett nyutvecklat och uppdaterad}

frihandelsavtal mellan länderna. USMCA trädde i kraft den 1 juli 2020 och är ett uppdaterat NAFTA. De största förändringarna gäller förstärkning av arbetslagar, uppdatering för den digitala eran samt miljöskydd. (Office of the United States Trade Representative, ustr.gov)

(9)

förändringar i medlemsländers bilaterala handelsflöden med omvärlden tyder detta på att mycket av den interna handel som skapas sker genom handelsomfördelning.

I denna studie kommer vi fram till att EU-medlemskap främst är handelsfrämjande och att den handelsomfördelning som eventuellt uppstår är minimal. Uppsatsens resultat indikerar att den bilaterala handeln med andra EU-medlemmar ökar med cirka 33%–40% vid EU-medlemskap, samt med 3% med länder utanför unionen. Då handel med utomstående länder ökar påvisar alltså vår studie inga bevis för någon handelsomfördelning, även om det är möjligt att det kan uppstå i någon mån. Uppsatsens disposition ser ut enligt följande. Kapitel två beskriver den teoretiska referensramen samt tidigare studier inom området. Där föreligger de effekter som tullunioner kan ge på bilateral handel, samt hur estimering av denna effekt kan göras med hjälp av den så kallade gravitationsmodellen. Denna del följs av tidigare studier som visar på att det både finns fall där handeln som bildas främst är handelsfrämjande, och fall där det bildas handelsomfördelning. Kapitel tre är ett metodavsnitt där vi utvecklar hur studiens analys genomförs, samt beskriver den data vi har använt och vilka variabler som vi kommer att analysera. I kapitel fyra presenteras och analyseras resultaten, samt ställs i relation till syftet med uppsatsen tillsammans med teori och tidigare forskning som presenterats i kapitel två. Till sist sammanställer vi besvarandet av frågeställningarna i studiens slutsats under kapitel fem.

(10)

2. Teori och tidigare studier

I detta avsnitt behandlas den teoretiska referensramen för tullunioners effekt på bilateral handel. Tillsammans med teori presenteras även tidigare studier inom området som ligger till grund för framtida jämförelser med denna studies resultat.

2.1. Teori

Enligt definitionen av General Agreement on Tariffs and Trade (GATT) är utformning av tullunioner en form av ekonomisk integration som uppfyller de två följande kraven: Dels att medlemsländerna eliminerar i princip alla tullar och andra handelshinder som leder till diskriminering vad gäller råvaruhandeln inom unionen, dels att man ingår i en enad tull gentemot utomstående länder. Viner (1950) undersökte effekten som ekonomisk integration i form av tullunioner har på handelsflöden, och gjorde skillnad mellan två olika effekter som detta kan ge på bilateral handel. Dessa två effekter kallas som tidigare nämnts för handelsfrämjande- respektive handelsomfördelande effekter, och skillnaden mellan dem bygger på var den produktion som byts ut mot ny import skapas. Beroende på detta kan det nämligen leda till positiva eller negativa effekter på välfärden.

Vid införande av tullunioner uppstår det ofta positiva effekter på den interna bilaterala handeln mellan medlemsländer som följd av de ekonomiskt integrerande åtgärder som en tullunion medför. Balassa (1962) förklarar att om ett borttagande av en tull leder till att man utan hinder kan importera en vara till ett lägre pris än vad den hade kostat att producera så blir det ett exempel på en handelsfrämjande effekt, då länderna kommer att importera varor från varandra istället för att producera dem själva. Detta blir en välfärdsvinst om de frigjorda resurserna från undanträngningen skapar ny produktion. Effekterna av denna ekonomiska integration på bilateral handel utanför unionen kan dock bli annorlunda. Om man föreställer sig att det ursprungligen importeras tullbelagda varor från länder utanför unionen, kan den importen nu istället importeras från ett annat medlemsland som tack vare en avsaknad av tull ger ett lägre pris. Då tull betalas till staten är det dock trots den prishöjning som det medför, ej något som påverkar välfärden. Denna vara importeras nu alltså till ett lägre pris inkluderat tull, men om det nya exportlandet har en högre produktionskostnad för varan är priset exkluderat tull högre, vilket ger en välfärdsförlust. Detta är enligt Balassa (1962) ett exempel på hur

handelsomfördelande effekter fungerar. Handel mellan länder innanför och utanför unionen byts ut mot handel mellan medlemsländer som följd av ekonomisk integration, vilket är en negativ effekt om det innebär ett importbyte från ett land med hög arbetskraftsproduktivitet till ett land med låg.

Om den nya handeln alltså uppstår genom att den tränger ut redan existerande handel är det en handelsomfördelande effekt, medan om nya resurser frigörs genom att nationell produktion

undanträngs av ny handel är det en handelsfrämjande effekt som ökar välfärden. Huruvida en tullunion anses önskvärd eller ej beror därför på vilken av dessa effekter som dominerar. Om unionen skapar dominerande handelsfrämjande effekter är den alltså önskvärd, medan om den skapar dominerande

(11)

handelsomfördelande effekter så är den ej önskvärd. I och med att det finns många alternativ till en tullunion för enskilda länder, som att till exempel ingå enskilda bilaterala avtal, är eventuellt inte en tullunion alltid det mest optimala för vissa länder.

För att i den här uppsatsen kunna analysera hur bilaterala handelsflöden faktiskt påverkas av EU är det vidare viktigt att förstå att det även finns andra variabler som har en signifikant påverkan. Tinbergen (1962) var den första som använde sig utav en förklaringsmodell som efterliknar Newtons’s

gravitationslag, och användning av denna typ av så kallade gravitationsmodeller är något som utförs i stor utsträckning än idag bland forskande nationalekonomer. De tre variabler som ursprungligen inkluderades i Tinbergens modell var respektive lands BNP, samt avståndet mellan de två länderna. Enligt Shepherd (2019) kan man förvänta sig att ett land med högre BNP kommer att handla mer med andra länder. Rent intuitivt är det rimligt att anta att generellt sett spenderar ett land med hög BNP relativt mycket resurser på import, då de har en hög inkomst i landet. Eftersom de generellt sett också producerar en relativt stor mängd olika varor så utgör de ofta också en stor del av andra länders import. Allt annat lika kommer handeln mellan två länder alltså att vara större enligt

gravitationsmodellen om något eller båda av länderna har hög BNP. Ett konkret exempel från Kommerskollegium (2018) på detta är hur Sverige till exempel bedriver mycket handel med

grannlandet Norge tack vare det korta avståndet, men även med USA trots att USA ligger långt bort geografiskt. Detta kan alltså förklaras av att USA har väldigt hög BNP. Vidare så förklarar Shepherd (2019) att avståndet däremot ger en negativ effekt som ökar i takt med att avståndet växer. En av de vanligaste förklaringarna till varför det är så är de ökade transportkostnader som avstånd medför, men det finns även andra mindre faktorer som personlig kontakt som spelar roll. Det är till exempel lättare för en svensk försäljare att åka på ett säljmöte till Norge än det är för honom att åka till Australien. Sedan införandet av gravitationsmodeller har en mängd olika varianter utvecklats, där man tar hänsyn till fler förklaringsvariabler än de tre som antas i den ursprungliga versionen. Shepherd (2019) nämner hur senare forskning av till exempel Anderson och Van Wincoop (2003), samt Chaney (2008) för att nämna några, har förtydligat vikten av att den modell man använder vid analyser är så teoretiskt förankrad som möjligt.

En variabel som på senare tid ofta inkluderas som ett komplement till den ursprungliga

gravitationsmodellen av Tinbergen är populationsstorlek. Det exakta sambandet som population har med bilaterala handelsflöden är dock svårt att definiera. Nuroglu (2010) skriver att effekten som population har på handelsflöden kan variera beroende på längden av den observerade tidsperioden. Under en kort tidsperiod kan ökad population ha en positiv effekt på handel då det ökar arbetskraften och därmed exporten. På lång sikt däremot kan ökad population leda till en minskad inkomst per

(12)

eventuella kostnader och hinder som skilda språk kan medföra. Företag är mer benägna att ingå samarbeten med varandra om de har en förståelse för varandras kultur, vilket leder till att ett delat språk rimligtvis har ett positivt samband med bilaterala handelsflöden. Vidare är det också intressant att kontrollera om länderna i fråga angränsar till varandra, då detta kompletterar förklaringen av handelskostnader som måttet på avstånd är tänkt att fånga. Länder som är geografiskt angränsande behöver endast korsa en gräns och kan därmed antas vara mer angelägna att handla med varandra tack var de minskade transportkostnader som detta medför. Alla dessa tre variabler är relevanta vid analys av olika länder inom EU, då det i Europa talas många olika språk samt storleken på respektive länders population också varierar.

2.2. Tidigare studier

Enligt Kommerskollegium (2018) fördubblas varuhandeln mellan två länder som båda är medlemmar i ett frihandelsavtal efter en infasningsperiod på ungefär 10 år. Övergripande visar detta att

frihandelsavtal stimulerar varuhandeln starkt och att frihandelsavtal är en strategi för länder som vill öka sin internationella handel. Dessutom visar deras rapport vilka typer av bilaterala och regionala avtal som stimulerar varuhandeln mest, där den generella slutsatsen är att handelseffekten ökar med avtalens omfattning. Effekterna på varuhandeln visas vara i olika stor utsträckning beroende på vilken typ av avtal som ingås, där tullunioner tillsammans med ekonomiska unioner är den typ av avtal som beskrivs ha starkast handelseffekter. En förklaring till att tullunioner har en större effekt på handeln i förhållande till exempelvis ett frihandelsavtal är att handel inom en tullunion kräver mindre byråkrati, då det finns ursprungsregler inom frihandelsavtal som inte är nödvändiga i en tullunion. Rapportens resultat indikerar att de handelsfrämjande effekterna av bilaterala och regionala handelsavtal är betydligt starkare än de handelsomfördelande effekterna. Även de bilaterala och regionala avtalens handelsfrämjande effekter i förhållande till tredje land påstås vara starkare än de handelsomfördelade effekterna från tredje land. Ett konkret exempel som tas upp är att EU även stimulerar handeln mellan länder utanför unionen starkt och att många EU-reformer därför gynnar både medlemmar och icke-medlemmar. En anledning till detta påstås kunna vara de särskilda krav som ställs på länder som vill gå med i EU, som omfattar en fungerande marknadsekonomi som kan hantera konkurrenstryck inom unionen. Kraven som behöver uppfyllas innan landet har möjlighet att ansluta inkluderar även att landet utför handel med tredje land. Därför minskar handelsomfördelning i takt med att ett land vill träda in i EU tack vare så kallade open-block effects. De handelsomfördelande effekterna anses även enligt andra studier, bland annat av Mayer et al. (2018) samt Mion och Ponattu (2019), vara betydligt svagare och ekonomiskt obetydliga jämfört med de handelsskapande effekterna.

I studien av Mayer et al. (2018), undersöks hur den inre marknaden bidrar till ökad bilateral handel. Studien påvisar hur minskade handelshinder från den inre marknaden bidrar till ökade handelsflöden,

(13)

högre BNP och ökad sysselsättning. Det är tydligt att EU:s ekonomiska integration delvis är en grund till den stora ökningen av handeln inom EU och att den även har en positiv påverkan på tillväxt likväl som sysselsättning i medlemsländerna. Deras empiriska studie tyder på att handeln med varor ökat med 109% respektive 58% för tjänster tack vare den inre marknaden i jämförelse med Regional Trade

Agreements (RTA).

Mion och Ponattu (2019) visar i sin studie att EU:s BNP skulle ha varit 8,7% lägre utan den ekonomiska integrationen på den inre marknaden. Vidare har Mion och Ponattu (2019) undersökt effekten av den inre marknaden för ett medlemslands ekonomi. Genom att analysera handelsdata från COMTRADE2_{har en regression baserad på en gravitationsmodell skapats, vilket är vad som ligger till}

grund för deras resultat. Författarnas studie visar att en inre marknad och ökad bilateral handel bidrar till högre välfärd, högre produktivitet och lägre priser för medlemsländerna.

Mattoo et al. (2017) har även undersökt EU:s handelsfrämjande och handelsomfördelande effekter utifrån olika grader av ekonomisk integration. Trots att vår studie endast behandlar EU:s effekter, är författarnas resultat intressanta att ta upp då studien fann att exporten för utomstående exporterande länder till medlemsländer i EU hade varit 30% lägre utan EU. De fann alltså att EU har bidragit till en ökad handel även med icke medlemsländer. Detta påstås förklaras av inkludering av Mest Gynnad

Nation (MGN) bestämmelser i djupa handelsavtal, som reglerar till exempel konkurrenspolitik och

subventioner. Samtidigt så finner författarna att djupa handelsavtal som präglas av tullpreferenser fortfarande har en handelsomfördelande effekt med icke medlemmar, och studien visar att en ökning med 1% i tull mot ett utomstående land ger en minskning i bilateral handel med 4%.

För att undersöka handelseffekter vid bildande av ett handelsblock har Fukao et al. (2003) studerat hur NAFTA har påverkat dess tre medlemmar USA, Mexiko och Kanada. Resultatet visar en viss

handelsomfördelning, och den största handelsomfördelande effekten visas av hur Mexikos andel av USA:s import har ökat på bekostnad av en minskad andel hos asiatiska länder. I undersökningen gjord av Audley et al. (2004) förklaras det även hur NAFTA accelererade Mexikos övergång till en

liberaliserad ekonomi utan att skapa de nödvändiga förutsättningar som krävs för den privata och offentliga sektorn att hantera handel med två av världens största ekonomier.

Vidare undersökte även Scott (2003) NAFTA’s påverkan på den amerikanska ekonomin och skriver att den amerikanska exporten till Kanada har ökat med 41% och till Mexiko med 95,2% samtidigt som importen från länderna också har ökat markant, 61,1% från Kanada respektive 195,3% från Mexiko mellan 1993 och 2002. I takt med denna ökade handel har dock NAFTA samtidigt bidragit till en

(14)

handelsfrämjande undanträngning av nationell produktion som i detta fall har lett till ökad arbetslöshet i alla amerikanska delstater och ett ökat handelsunderskott med de två länderna.

Koukouritakis (2004) undersökte vilka effekter ett inträde i EU hade för Grekland, en liten öppen ekonomi, utan nämnvärd marknadsmakt i världshandeln och en produktion som är koncentrerad till sektorer inom låg teknologi och hög konkurrens. Studien visar att Greklands underskott i

handelsbalans ökade, då inträde i EU ökade landets import som följd av lättade handelshinder. Exporten däremot minskade till följd av att Grekland misslyckades med att förbättra sin konkurrenskraft på den internationella marknaden genom produktdifferentiering och nya

produktspecialiseringar. Ett inträde i EU ökade alltså handelsflödet som summa av export och import, men då ökning skedde i landets import så ökade den negativa nettoexporten ytterligare vilket

påverkade Greklands ekonomi negativt. Författaren fastställde att den negativa effekten motsvarade 23% av Greklands dåvarande BNP.

Sammanfattningsvis visar tidigare studier på både för- och nackdelar med tullunioner, gällande hur handelsflöden påverkas och vilka effekter det medför. Fukao et al. (2003) visar att ekonomisk integration i form av tullunioner kan skapa handelsomfördelande effekter som sker på bekostnad av utomstående länder. Samtidigt visar resultaten från både Mayer et al. (2018) samt Mion och Ponattus (2019) studier att de handelsfrämjande effekterna dominerar över de handelsomfördelande, och tonar ner i hur stor utsträckning handelsomfördelning faktiskt är ett problem. De påvisar även att den inre marknaden har lett till förhöjd BNP, produktivitet och förbättrade prisnivåer för medlemsländerna. Både i Fukao et al. (2003), Audley et al. (2004), Scott (2003) och Koukouritakis (2004) studier så har det dock påvisats negativa effekter dels för Mexiko och USA vid deras inträde i NAFTA, dels för Grekland vid deras inträde i EU, där några handelsfrämjande och handelsomfördelande konsekvenser har varit ökad arbetslöshet, ökat handelsunderskott och sänkt BNP-nivå.

(15)

3. Metod och Data

För att undersöka sambandet mellan EU-medlemskap och bilaterala handelsflöden används en

kvantitativ metod, där tre regressionsanalyser genomförs med syftet att analysera om EU-medlemskap bidrar till dominerande handelsfrämjande eller handelsomfördelande effekter med hjälp av en

gravitationsmodell. Tinbergens (1962) ursprungliga gravitationsmodell ser ut som ekvation 1 när den är skriven i dess generella form, där den bilaterala handeln förklaras av respektive lands BNP och avståndet mellan dem. Indexeringarna i och j representerar importerande och exporterande land. I

tabell 2 under avsnitt fyra används istället _o och _d för att representera origin country (exporterande

land) och destination country (importerande land).

(1) 𝑇𝑟𝑎𝑑𝑒𝑖𝑗 = 𝐴 ∗ 𝐵𝑁𝑃𝑖∗ 𝐵𝑁𝑃𝑗/𝐷𝑖𝑠𝑡𝑖𝑗

Enligt Shepherd (2019) så användes tidigare ofta summan av export och import som data för att representera utfallsvariabeln Trade, men enligt senare gravitationsteori så bör man inkludera ett enskilt flöde för att undvika missvisande resultat. För att representera vår beroende variabel Trade så

använder vi oss därför av bilateral importdata, eftersom exportdata enligt WTO (2012a) övervakas mindre noggrant av tullmyndigheter än importdata och anses vara mer precis. Den rapporteras in av det importerande landet i, och mäts alltså som den totala bilaterala importen under ett år från land j till land i. Variabeln Dist mäter avståndet mellan de två högst befolkade städerna i respektive land, vilket är tänkt ska ge en uppskattning på det generella fraktavståndet. A i ekvation 1 är en konstant som ej inkluderas som en variabel i den ekonometriska modellen. Vidare så innehåller vår data enbart bilateral handel i nominella termer, och därför använder vi oss även av nominell BNP.

Den data som används i studien är hämtad från databasen Gravity, som är konstruerad av CEPII (Centre d'Etudes Prospectives et d'Informations Internationales).3_{I denna studie så korresponderar alla}

observationer till ett land-par kopplat till ett specifikt år mellan år 2000–2019, och i datasetet finns alla världens länder som har existerat mellan år 1948–2019 tillgängliga. Observationer för länder som inte längre existerar har dock sorterats bort i de utförda regressionerna. Ytterligare bortsortering har skett vid observationer som innehåller ej inrapporterad data (N/A) för minst en variabel.

Enligt WTO (2012b) är standardproceduren för ekonometriska estimeringar med gravitationsmodeller att logaritmera båda sidor för att få ut en log-lin ekvation som går att estimera med OLS. Detta gör man för att skriva om ekvationen från multiplikationsform, då det är enklare att med OLS skatta en linjär funktion än en icke linjär. Detta ger oss ekvation 2.

(16)

(2) 𝑙𝑛𝑇𝑟𝑎𝑑𝑒_𝑖𝑗 = 𝑙𝑛𝐴 + 𝑙𝑛𝐵𝑁𝑃𝑖+ 𝑙𝑛𝐵𝑁𝑃𝑗− 𝑙𝑛𝐷𝑖𝑠𝑡𝑖𝑗

Den ekvationen skrivs sedan på parameterform, och kompletteras med variablerna pop, comlang_off och contig, som representerar population, delat språk och angränsning mellan länder, där den kontinuerliga variabeln pop logaritmeras. För att ta hänsyn till eventuella tidstrender inkluderar vi även ett set med dummyvariabler som representeras av delta 𝛿). Anledningen till detta är att dessa tidstrender kan leda till falska estimeringar av de andra variablerna i modellen om de ej kontrolleras för. Detta utgör sedan basen för modellen, och genom att inkludera en extra binär variabel bothin_eu, som representerar att både importerande och exporterande land är medlemmar i EU, så kan man få en indikation på hur effekten av ett delat EU-medlemskap mellan handelsländer ser ut. Denna modell visas som ekvation 3 och kommer att uppskattas med hjälp av en OLS estimation.

(3) 𝑙𝑛𝑇𝑟𝑎𝑑𝑒𝑖𝑗= 𝛽0+ 𝛽1𝑙𝑛𝐵𝑁𝑃𝑖+ 𝛽2𝑙𝑛𝐵𝑁𝑃𝑗+ 𝛽3𝑙𝑛𝐷𝑖𝑠𝑡𝑖𝑗+ 𝛽4𝑙𝑛𝑝𝑜𝑝𝑖+ 𝛽5𝑙𝑛𝑝𝑜𝑝𝑗

+ 𝛽6𝑐𝑜𝑚𝑙𝑎𝑛𝑔_𝑜𝑓𝑓𝑖𝑗+ 𝛽7𝑐𝑜𝑛𝑡𝑖𝑔𝑖𝑗+ 𝛽8𝑏𝑜𝑡ℎ𝑖𝑛_𝑒𝑢𝑖𝑗+ 𝛿𝑡+ 𝜀𝑖𝑗

Denna estimation tar dock ej hänsyn till eventuella icke observerade tidsoberoende effekter, som kan vara landspecifika. Därför utförs även en regression som använder sig utav metoden fixed country effects, vilket tillåter observation av den generella faktiska effekten som ett medlemskap i EU ger på bilaterala handelsflöden. Skillnaden mellan denna metod och OLS är att vid en OLS jämförs den bilaterala handeln i alla observationer där bothin_eu = 1 mot alla observationer där bothin_eu = 0, för att räkna ut medeleffekten av att handelsländerna delar ett medlemskap. Fixed country effects däremot tar hänsyn till landspecifika effekter, och jämför istället skillnaden mellan hur handeln ser ut vid ett delat EU-medlemskap mot hur den hade förväntats se ut för det landet utan. Det här ger alltså en uppskattning av den generella faktiska effekten på ett specifikt lands bilaterala handel av att dela ett EU-medlemskap, till skillnad från en enkel OLS estimering där en mer generell skattning av effekten av EU-medlemskap ges.

Även detta ger dock endast en indikation på hur medlemskap påverkar handel med andra

medlemsländer. För att besvara vår andra frågeställning om hur medlemskap påverkar handel även med länder som inte är medlemsländer kommer vi följa en procedur som enligt WTO (2012b)

möjliggör analys av huruvida handel som skapas är handelsomfördelande eller handelsfrämjande. Det är dock viktigt att poängtera att det finns osäkerheter med den här metoden då den inte är helt

beprövad. Eftersom det är den mest relevanta metoden vi har kunnat hitta för att uppskatta handelsomfördelning så är den dock intressant att inkludera i analysen.

Antag att länderna i och j tillhör EU, medan land k inte gör det. Om land i importerar mer från j och mindre från k, efter EU:s bildande är det troligt att handelsomfördelning kommer till. Om land i däremot importerar mer från j och k är det troligt att handeln istället uppstått som handelsfrämjande. Då vi är intresserade av ifall EU är handelsomfördelande eller handelsfrämjande är tillvägagångssättet

(17)

enligt WTO (2012b) att inkludera ytterligare en dummyvariabel utöver bothin_eu. Denna binära variabel kallar vi för onein_eu, och den är = 1 om endast det importerande landet är medlem, samt = 0 i alla andra fall. En positiv och signifikant estimering på båda dummyvariablers parametrar indikerar dominerande handelsfrämjande, då det betyder att bilateral handel ökar både med medlemsländer och icke medlemsländer. Samtidigt tyder en positiv signifikant estimation på bothin_eu tillsammans med en negativ signifikant estimation på onein_eu på handelsomfördelning, då detta skulle indikera att handel ökar med medlemsländer på bekostnad av handel med icke medlemsländer. Vår tredje och sista regression görs alltså med hjälp av en OLS estimation på ekvation 4.

(4) 𝑙𝑛𝑇𝑟𝑎𝑑𝑒_𝑖𝑗 = 𝛽0+ 𝛽1𝑙𝑛𝐵𝑁𝑃𝑖+ 𝛽2𝑙𝑛𝐵𝑁𝑃𝑗+ 𝛽3𝑙𝑛𝐷𝑖𝑠𝑡𝑖𝑗+ 𝛽4𝑙𝑛𝑝𝑜𝑝𝑖+ 𝛽5𝑙𝑛𝑝𝑜𝑝𝑗

+ 𝛽6𝑐𝑜𝑚𝑙𝑎𝑛𝑔_𝑜𝑓𝑓𝑖𝑗+ 𝛽7𝑐𝑜𝑛𝑡𝑖𝑔𝑖𝑗+ 𝛽8𝑏𝑜𝑡ℎ𝑖𝑛_𝑒𝑢 + 𝛽9𝑜𝑛𝑒𝑖𝑛_𝑒𝑢 + 𝛿𝑡+ 𝜀𝑖𝑗

Innan resultaten över de genomförda regressionerna presenteras är det intressant att observera trender gällande hur de olika tidsberoende variablerna har ändrats över den observerade perioden. Detta innefattar den beroende variabel Trade, såväl som de två förklarande variablerna BNP och Pop.

Tabell 1

Källa: Gravity data, Centre d'Etudes Prospectives et d'Informations Internationales, Paris, DC. http://www.cepii.fr/CEPII/en/cepii/cepii.asp

Kommentar: Tabell 1 sammanställer medelvärden år 2000–2019 för variablerna import, BNP, samt population. Vidare så visas även tillväxten per år, samt den genomsnittliga tillväxten över den observerade tidsperioden för respektive variabel.

(18)

Figur 1

Kommentar: Figur 1 visar hur medelvärdet på nominell BNP (1000 USD) har förändrats åren 2000–2019.

Medelvärdet för nominell import har haft en tydlig positiv trend sedan år 2000. År 2008–2009 fanns det dock en negativ tillväxt på -23,14%, vilket troligtvis kan förklaras av den globala finanskrisen år 2008. Vidare så sker det även en nedgång år 2016–2018, för att sedan återgå till en klar positiv tillväxt. Generellt sett har tillväxten varit positiv över tid, med en medeltillväxt per år på 6,74%. Detta påvisar vikten av att inkludera binära tidsvariabler, då det kan finnas ej observerade faktorer som påverkar nominell import över tid. Genom korrekt hänsynstagande till dessa effekter genereras det mer sanningsenliga estimat på andra variabler.

Figur 2

Kommentar: Figur 2 visar hur medelvärdet på nominell BNP (1000 USD) har förändrats åren 2000–2019.

Likt import har även nominell BNP haft en generell positiv trend sedan år 2000. Även de temporära nedgångarna inträffar under samma tidsperioder, där nedgången som inträffar år 2008–2009 även den

0 100000 200000 300000 400000 500000 600000 700000 800000 900000 1000000 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 N O MIN EL L IMPO R T (1000 US D) ÅR

Medelvärde nominell import år 2000–2019

0,00 100000000,00 200000000,00 300000000,00 400000000,00 500000000,00 600000000,00 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 N O MIN EL L BN P (1000 US D) ÅR

Medelvärde nominell BNP år 2000–2019

(19)

troligtvis kan förklaras av den globala finanskrisen år 2008. Denna nedgång är dock endast -4,79% till skillnad från nedgången i import på -23,14%, men trots det är de två trenderna tydligt korrelerade över tid. Medeltillväxten per år för nominell BNP är 5,76%, vilket är snarlikt tillväxten för import på 6,74%. Nominell medelimport och nominell BNP var vid år 2000 cirka 280 000 000 USD respektive 171 000 000 000 USD, vilket kan jämföras med värdena år 2019 som låg på ca 858 000 000 USD respektive 482 000 000 000 USD. Då det går att utläsa en tydlig korrelation mellan de två trenderna förstärker det teorin om att det föreligger ett positivt samband mellan dessa två variabler, vilket motiverar ytterligare varför BNP bör inkluderas som förklaringsvariabel i studiens ekonometriska modell.

Figur 3

Kommentar: Figur 3 visar hur medelvärdet på länders population (1000 pers) har förändrats åren 2000–2019.

Även medelvärdet på länders populationer har haft en klar positiv trend sedan år 2000.

Genomsnittstillväxten är 1,47 % per år och medelpopulationen har gått från att vara cirka 27 000 000 personer till att vara cirka 36 000 000 personer. Denna trend är inte lika tydligt korrelerad med trenden för import som BNP är, då den till exempel ej verkar ha påverkats av finanskrisen 2008 och andra nedgående perioder som både BNP och import påverkades av. Populationens förväntade effekt på nominell import är därför svårtolkad, men baserat på den generella positiva trenden som båda variabler tar del av så skulle man eventuellt kunna förvänta sig ett svagt positivt samband.

Sammanfattningsvis så förväntas BNP ha en positiv påverkan på nominell import baserat på deras liknande trender över tid, medan sambandet som population har med nominell import är mer svårförutsägbart. Vidare så framgår det även tydligt att nominell import ökar med tiden, vilket indikerar att det är viktigt att ta hänsyn till eventuella icke observerade tidseffekter med hjälp av dummyvariabler i de två standard OLS modellerna.

0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000 PO PUL A TIO N ( 1000 PE R S) ÅR

Medelvärde population år 2000–2019

(20)

4. Resultat och Analys

I detta avsnitt ligger fokus på de två variablerna onein_eu och bothin_eu’s signifikansnivåer och koefficienters tecken. I den använda modellen så är utfallsvariabeln kontinuerlig och logaritmerad, och båda förklaringsvariabler som vi är intresserade av att analysera är binära. När man tolkar en binärs variabels påverkan på en logaritmerad utfallsvariabel måste man sätta parametern som exponent till basen e för att få ut den procentuella effekten. Denna procedur demonstreras i ekvation 5, och det är med hjälp av den som vi tolkar våra binära variabler onein_eu och bothin_eu.

(5) ((𝑒(𝛽𝑖)_{− 1) ∗ 100)%} Tabell 2

Kommentar 1: Tabell 2 sammanställer resultat från tre utförda regressioner. Två är utförda med enkel OLS och en med fixed effects. Kommentar 2: Standard OLS 1 och Standard OLS 2 inkluderar binära årsvariabler för att ta hänsyn till tidstrender.

Kommentar 3: Parenteserna innehåller variablernas standardavvikelse. Kommentar 4: *** representerar en signifikansnivå på under 1%.

Gällande estimaten för de kontinuerliga oberoende variablerna så är de generellt i linje med de förväntade värdena. Samtliga BNP estimat förutom importerande lands BNP i fixed effects modellen indikerar ett positivt samband med handel. Distans har enligt tabellen ett genomgående negativt samband vilket är enligt förväntan. Population ger olika estimat för exportland och importland, där det indikeras ett negativt samband mellan handel och exportlandets population, men ett positivt samband med importlandets population. Denna variabels effekt är som tidigare nämnt svår att bestämma både enligt tidigare studier, samt enligt utförd analys av populations och nominell imports likheter i tidstrender. Alla estimat har dessutom en signifikansnivå på under 1%.

Vi börjar analysen med att undersöka estimeringen av variabeln bothin_eu i den första regressionen som utfördes med en OLS estimation. Denna parameter ska tolkas som effekten av att båda

handelsländer är medlemmar i EU, relativt att båda länderna ej är medlemmar. Jämförelsegruppen som denna variabel ställs mot är alltså att åtminstone en av de observerade länderna inte är medlem. Detta ger därmed en uppskattning på hur handel med andra medlemsländer påverkas vid medlemskap.

(21)

Parametern för bothin_eu är uppskattad till 0,324 och genom att sätta in detta värde i ekvation 5 påvisas en effekt på 38 %. Resultatet från den första regressionen indikerar alltså att den bilaterala importen kan förväntas vara 38% högre mellan medlemsländer relativt om handelsländerna ej delar ett EU-medlemskap med varandra.4_{Detta resultat påvisar likt studien av Mayer et al. (2018) att en positiv}

effekt på bilateral handel med andra medlemsländer ges av medlemskap i EU.

Denna estimation med OLS tar dock inte hänsyn till eventuella landspecifika effekter som kan tänkas finnas och det är därför intressant att jämföra detta resultat med resultatet från fixed effects modellen som tar hänsyn till detta problem. Vi ser att parameterskattningen minskar från 0,324 till 0,285 när vi använder oss utav fixed effects. Efter insättning i ekvation 5 estimeras effekten på bilateral import till cirka 33%. Med fixed effects minskar alltså estimationen på effekten av ett delat EU medlemskap med ungefär 5 procentenheter. Detta tyder på vissa landspecifika effekter som också har en påverkan på resultatet. Skillnaden som fixed effects modellen leder till är dock inte särskilt stor och framförallt påvisar båda resultaten fortfarande en positiv effekt på bilateral import.

För att analysera om dessa ökande bilaterala handelsflöden är handelsfrämjande eller

handelsomfördelande behöver vi dessutom analysera variabeln onein_eu från den tredje regressionen. Detta tolkas alltså som effekten av att det importerande landet är medlem i EU medan det

exporterande landet inte är det, jämfört med bilateral handel mellan icke-medlemsländer. Om denna parameter hade varit signifikant negativ blir tolkningen att ett EU-medlemskap har en negativ påverkan på medlemslandets bilaterala handelsflöden med länder utanför EU. Det skulle påvisa risk för dominerande handelsomfördelande effekter. En positiv signifikant parameter indikerar däremot att om det importerande landet är medlem i EU ökar det medlemslandets bilaterala import från omvärlden utanför EU. Som tidigare har nämnts är detta dock inte en helt pålitlig metod för att undersöka

handelsomfördelande- och handelsfrämjande effekter, och man bör därför vara medveten om att resultaten är en ungefärlig uppskattning.

Parametern för onein_eu är enligt tabell 2 0,03 vilket med hjälp av ekvation 5 ger tolkningen att om det importerande landet är medlem i EU, men inte det exporterande landet, bör den bilaterala handeln öka med cirka 3%. Detta indikerar att eventuella handelsomfördelande effekter domineras av

handelsfrämjande effekter även med utomstående länder, då EU-medlemskap verkar ge en positiv effekt på handel även med utomstående länder. Resultatet på estimeringen av bothin_eu vid

inkludering av onein_eu är även i linje med de tidigare estimeringarna om än lite högre, där bilateral

4_{I Soete och Van Hove’s (2017) artikel tas det upp ett problem med att estimera handelseffekten för binära}

samarbeten som tullunioner genom användning av gravitationsmodellen. Problemet är att variabeln inte kan antas vara exogen, utan istället lider av endogenitet då man inte kan se två länder som valt att ingå i ett

(22)

handel med andra medlemsländer nu uppskattas vara cirka 40% högre jämfört med bilateral handel mellan icke-medlemsländer.

Den sammanfattande tolkningen av de två variablerna blir alltså att EU primärt ser ut att bidra till handelsfrämjande effekter, då vi ej kan påvisa att det sker någon negativ handelsomfördelning med utomstående länder. Det är möjligt att det uppstår en viss handelsomfördelning trots det, men resultaten indikerar att denna omfördelning i sådana fall domineras av handel som är

handelsfrämjande. Generellt om ett land går med i EU bör detta lands bilaterala handel alltså öka både med andra medlemsländer, samt även med länder som ej är medlemmar.

Detta är i linje med påståendet av Kommerskollegium (2018) att EU utöver interna handelsfrämjande effekter, även stimulerar handel med tredje land starkt, samt att tredje lands handelsomfördelande effekter domineras av dennes handelsfrämjande effekter. Det är även i linje med Mattoo et al. (2017) som påvisade att EU har lett till ökad handel även med utomstående länder. Trots osäkerheten som finns i resultatet av vår tredje regression så avviker resultatets riktning alltså inte från dessa tidigare studier. De sammanställda förklaringarna som har getts till varför EU bidrar till ökad handel med omvärlden har av Kommerskollegium (2018) och Mattoo et al. (2017) varit att det är en effekt som kan uppstå när tullunioner präglas av MGN bestämmelser, likt EU.

Vårt resultat är även i linje med studien av Mayer et al. (2018) som visade att EU:s inre marknad har ökat den bilaterala varuhandeln med 109%. Även om våra resultat inte påvisar en ökning i lika stor omfattning indikerar de ändå en markant ökning i bilateral handel som följd av deltagande i EU. Trots att vi inte undersöker graden av ekonomisk integration finner vi dessutom, likt Mayer et al. (2018), inga bevis för negativa effekter på den bilaterala handeln av ett EU-medlemskap.

Vår studie ger ett annat resultat gällande effekten som tullunioner har på bilateral handel i förhållande till studien av Fukao et al (2003), som påvisade att en tullunion kan ge stora negativa effekter på handel med utomstående länder. EU har enligt vår undersökning gett den motsatta effekten, det vill säga stimulerat en ökning i bilateral handel mellan EU-länder och utomstående länder. Vi kan dock i vår studie inte se om det har skett någon handelsomfördelning trots det, eller möjligtvis en eventuell handelsomfördelning mellan utomstående länder. Dock givet vårt resultat och att det ej finns något teoretiskt belägg för att denna typ av omfördelning skulle kunna vara en eventuell effekt av tullunioner, kan vi inte göra något påstående eller dra någon slutsats gällande huruvida

handelsomfördelning överhuvudtaget uppstår eller ej, utan vi kan endast kommentera att bilateral handel med omvärlden visar på ett positivt samband med EU-medlemskap. Det är vidare viktigt att poängtera att vår studie undersöker en annan tullunion än Fukao et al (2003), då deras studie undersökte effekten av NAFTA. Jämförelsen är dock fortfarande relevant.

Sammanställningsvis indikerar alltså denna studies resultat att EU-medlemskap kan öka bilateral handel både med andra medlemsländer och med icke medlemsländer, med cirka 33%–40%, respektive

(23)

3%. Trots att den estimerade effekten på handel med länder som ej är medlemmar är relativt låg så ger detta ändå en indikation på att det ej har uppstått dominerande handelsomfördelning. Om den ökade handeln i sin tur leder till något positivt eller negativt för landet som träder in är ej något som vi har analyserat då det kräver hänsynstagande till flera olika aspekter såsom tull och prisnivåer på importerade varor. Detta är dock något som vi vill lyfta fram som förslag för eventuella framtida studier. I tidigare studier presenterades effekten av inträde i EU för Grekland av Koukouritakis (2004), detta för att visa vilken effekt en tullunion kan ha för en mindre ekonomi. Den bilaterala handeln ökade för Grekland vilket stämmer överens med vår generella estimation, men detta visade sig ha en negativ följdeffekt på landets välfärd. Syftet med denna studie är enbart att undersöka den bilaterala handeln vid inträde i EU men vi anser att det är relevant att delge information om att ökad handel i sig kan ge olika effekter på landet, både bra och dåliga.

(24)

5. Slutsats

Syftet med denna studie var att besvara våra frågeställningar om hur ett lands bilaterala handel med andra medlemsländer påverkas vid inträde i EU och vilka effekter det kan medföra på bilateral handel med länder utanför EU. Efter presentation av resultat och sammanfattning av analysen är svaret på frågeställningarna att ett inträde i EU ökar landets bilaterala handel med medlemsländer och även med länder utanför.

Vi valde att undersöka handelsflöden från år 2000 till 2019 och våra regressioner indikerar att den bilaterala handeln ökat mellan EU-medlemmar med cirka 33%–40% och med cirka 3% med länder utanför unionen. Detta talar för att eventuell handelsomfördelning som uppstår vid inträde i EU är minimal och att de handelsfrämjande effekterna dominerar. Vi kan inte utifrån vårat resultat påvisa att det ens sker någon handelsomfördelning alls, även om det är troligt att det har skett i någon mån under den observerade tidsperioden med tanke på hur liten studiens estimat av ökad handel med utomstående länder är. Vidare så är det viktigt att ha i åtanke att vårt resultats robusthet kan ha påverkats av

eventuell endogenitet i de binära variablerna.

Trots möjlig problematik som detta kan ha lett till så ligger dock vårt resultat i linje med tidigare forskning som skett gällande vilken riktning EU-medlemskap har påverkat bilaterala handelsflöden, om än nivån på parametrarna inte är exakt densamma. Värt att poängtera är att vårt resultat endast visar på en generell påverkan på bilateral handel, men denna påverkan kan såklart skilja sig åt länder emellan. Denna studie påstår därmed ej att det nödvändigtvis alltid sker en ökning av bilateral handel när ett enskilt land går med i EU.

Avslutningsvis, eftersom vi enbart har lagt fokus på hur ett inträde i EU påverkar bilaterala

handelsflöden, är ett förslag till vidare studier att även undersöka hur handeln i sin tur påverkar andra variabler, som till exempel arbetslöshet och välfärd. Detta för att undersöka följdeffekter på ett lands välfärd, negativ som positiv, som kan ske vid handelsfrämjande.

(25)

Referenslista

Altenberg, P. (2018). Economic integration works – the trade effects of regional trade agreements, Kommerskollegium, Stockholm.

Tillgänglig online:

https://www.kommerskollegium.se/globalassets/publikationer/rapporter/2019/publ-economic-integration-works.pdf [2021-04-12]

Anderson, J., & Van Wincoop, E. (2003). Gravity with Gravitas: A Solution to the Border Puzzle, American Economic Review, 93(1): 170-192. Tillgänglig online:

https://www-jstor-org.e.bibl.liu.se/stable/3132167#metadata_info_tab_contents [2021-05-20]

Audley, J. J., Papademetriou, G. D., Polaski, S. & Vaughan, S. (2004). NAFTA’s Promise and Reality

– Lessons From Mexico For The Hemisphere. Carnegie Endowment.

Tillgänglig online: https://carnegieendowment.org/files/nafta1.pdf [2021-05-10]

Bacchetta, M., Beverelli, C., Cadot, O., Fuguzza, M., Grether, J-M., Helble, M., Nicita, A., & Piermartini, R. (2012a). A Practical Guide to Trade Policy Analysis. World Trade Organization, Geneve, ss. 37. Tillgänglig online:

https://www.wto.org/english/res_e/publications_e/wto_unctad12_e.pdf [2021-05-03]

Bacchetta, M., Beverelli, C., Cadot, O., Fuguzza, M., Grether, J-M., Helble, M., Nicita, A., & Piermartini, R. (2012b). A Practical Guide to Trade Policy Analysis. World Trade Organization, Geneve, ss. 103-109.

Tillgänglig online: https://www.wto.org/english/res_e/publications_e/wto_unctad12_e.pdf [2021-05-03]

Balassa, B. (2011). The Theory of Economic Integration (Routledge Revivals), Taylor & Francis Group, London. 25–26. Tillgänglig online:

https://ebookcentral.proquest.com/lib/linkoping-ebooks/reader.action?docID=1195820 [2021-04-14]

CEPII (u.å). Research and expertise on the world economy. Tillgänglig online:

http://www.cepii.fr/CEPII/en/cepii/cepii.asp [2021-03-29]

Chaney, T. (2008). Distorted Gravity: The Intensive and Extensive Margins of International Trade, American Economic Review, 98(4): 1707-1721. Tillgänglig online:

https://www-jstor-org.e.bibl.liu.se/stable/29730143?seq=1#metadata_info_tab_contents [2021-05-20]

Europaparlamentet (2020). Fördelarna med EU-medlemskapet mäts inte i operativa i nettosaldon.

https://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/BRIE/2020/648145/IPOL_BRI(2020)648145_SV.pdf

(26)

Europeiska Unionen (2021). EU – en överblick.

https://europa.eu/european-union/about-eu/eu-in-brief_sv#fr%C3%A5n-ekonomisk-till-politisk-union

[2021-04-05]

Fukao, K., Okubo, T. & Stern, R. (2003). An econometric analysis of trade diversion under NAFTA, Research Institute of Economy, 14, s. 3-24. Tillgänglig online:

https://eds-b-ebscohost-

com.e.bibl.liu.se/eds/detail/detail?vid=0&sid=ffc209a3-6b50-4afc-8ef1-277431a4e211%40sessionmgr103&bdata=JkF1dGhUeXBlPWlwLHVpZCZsYW5nPXN2JnNpdGU9

ZWRzLWxpdmUmc2NvcGU9c2l0ZQ%3d%3d#AN=edsrep.p.eti.dpaper.02011&db=edsrep

[2021-04-15]

Kommerskollegium (2019). Varför handlar vi med omvärlden.

https://www.kommerskollegium.se/globalassets/publikationer/undervisningsmaterial/varfor_handlar_v

i_2019_webb.pdf [2021-04-05]

Koukouritakis, M. (2004). EU Accession Effects on Trade Flows: The Case of Greece. University of Crete, Grekland.

Tillgänglig online: http://www.asecu.gr/Seeje/issue03/koukouritakis.pdf [2021-04-16] Mattoo, A., Mulabdic, A. & Ruta, M. (2017). Trade Creation and Trade Diversion in Deep

Agreements. Policy Research Working Papers 8206, The World Bank.

Tillgänglig online: https://ideas.repec.org/p/wbk/wbrwps/8206.html [2021-04-21]

Mayer, T., Vicard, V., & Zignago, S. (2018). The Cost of Non-Europe, Revisited. Centre d’Études Prospectives et d’Informations Internationales, Paris.

Tillgänglig online: http://www.cepii.fr/PDF_PUB/wp/2018/wp2018-06.pdf [2021-05-02] Mayer, T. & Zignago, S. (2006). Notes on CEPII’s distances measures.

Tillgänglig online: http://www.cepii.fr/distance/noticedist_en.pdf [2021-05-20]

Mion, G. & Ponattu, D. (2019). Estimating economic benefits of the Single Market for European

countries and regions. Bertelsmann Stigtung.

https://www.bertelsmann-stiftung.de/fileadmin/files/BSt/Publikationen/GrauePublikationen/EZ_Study_SingleMarket.pdf

[2021-04-15]

Nuroğlu, E. (2010). The Impact of Population on Bilateral Trade Flows in the case of OIC. Tillgänglig online:

https://www.researchgate.net/publication/261000595_The_Impact_of_Population_on_Bilateral_Trade

(27)

Office of the United States Trade Representative (u.å.). United States-Mexico-Canada Agreement.

https://ustr.gov/trade-agreements/free-trade-agreements/united-states-mexico-canada-agreement

[2021-05-20]

Scott, E. R., (2003) The high price of “free” trade – NAFTA’s failure has cost the United States jobs

across the nation. Economic Policy Institute, Washington D.C.

Tillgänglig online: https://files.epi.org/page/-/old/briefingpapers/147/epi_bp147.pdf [2021-05-06] Shepherd, B., Doytchinova, H. S. & Kravchenko, A. (2019). The gravity model of international trade. United Nations ESCAP, Bangkok.

https://www.unescap.org/resources/gravity-model-international-trade-user-guide-r-version [2021-05-04]

Soete, S. & Van Hove, J. (2017). Dissecting the Trade Effects of Europe’s Economic Integration

Agreements. KBC Group, Chief Economist Research Department, Belgien.

Tillgänglig online: https://www.e-jei.org/upload/JEI_32_1_193_243_2013600126.pdf [2021-04-07] Tinbergen, J. (1962). Shaping the World Economy: Suggestions for an International Economic Policy. New York: The Twentieth Century Fund.

Tillgänglig online: https://repub.eur.nl/pub/16826 [2021-04-10]

Viner, J. (1950). The Customs Union Issue. New York: Carnegie Endowment for International Peace. Tillgänglig online:

https://www.cambridge.org/core/journals/american-political-science-