• No results found

Angående familjehem, inhemska adoptioner och en översyn av vårdnadsreglerna Motion 2018/19:1462 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M) - Riksdagen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Angående familjehem, inhemska adoptioner och en översyn av vårdnadsreglerna Motion 2018/19:1462 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M) - Riksdagen"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Enskild motion M1157

Motion till riksdagen

2018/19:1462

av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda

M)

Angående familjehem, inhemska adoptioner

och en översyn av vårdnadsreglerna

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av

adoptionsförfarandet för att underlätta fler inhemska adoptioner och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn av vårdnadsreglerna och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

I Sverige finns i dag många barn som lever i familjehem eller under liknande förhållanden på grund av att deras biologiska föräldrar inte kan ge dem en stabil uppväxtmiljö. Det finns ungefär 16 000 barn i Sverige som av olika anledningar inte kan eller får bo hemma hos sina biologiska föräldrar. En del av dessa barn bor på ett behandlingshem men de allra flesta, cirka 12 000, bor i familjehem, enligt Bris.

För många av dessa barn är tillvaron otrygg och osäker då de saknar en fast punkt i form av en permanent vårdnadshavare. I Sverige bevakas föräldrarnas rätt till sina barn hårdare än barnens rätt till kapabla föräldrar.

Fler barn än de som faktiskt adopteras lever under omständigheter där en adoption skulle vara önskvärd för såväl barnet som familjehemsföräldrarna. Många av dessa barn skulle genom inhemska adoptioner, alltså adoption inom landet, få växa upp i en trygg, stabil miljö. I praktiken sker det relativt sällan, och under de senaste åren har antalet adoptioner av barn i familjehem legat på under 20 per år. Förhoppningen är att fler barn ska få uppleva trygghet genom att vara en del av en familj och att de inhemska

adoptionerna ska öka. Att vara barn är inget man valt själv, och ett barns rätt till en trygg uppväxt måste alltid väga tyngre än en biologisk förälders rätt till sitt barn.

Nu är inte en adoption lösningen för alla familjehemsplacerade barn, men för vissa skulle det vara en möjlighet att skaffa sig en fast grund att bygga sitt liv på. Att se till att unga växer upp i en trygg och stabil miljö har ett egenvärde i sig, men det innebär också att det är större chans att de växer upp till att bli trygga och stabila vuxna. Samhället i stort skulle i det långa loppet tjäna på det. Regeringen bör därför överväga att se över

(2)

adoptionsförfarandet för att underlätta fler inhemska adoptioner samt överväga en översyn av vårdnadsreglerna.

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) Ann-Britt Åsebol (M)

References

Related documents

De "gamla" beteckningarna på de samhällsorienterande ämnena finns inte kvar utan historia kallas nu för "människans verksamhet - tidsperspektivet".. Målen uttrycks

Eftersom det till slut klubbades genom ett beslut om utredning kan det tolkas som att anhängarna till begränsningar av kvinnans yrkesrätt segrade, men Kvinnoarbetskommittén

Ja, det handlade för de liberala politikerna förstås delvis om den socialdemokratiska jämlikhetspolitikens sista(?) bastioner, genomfö- randet av en för alla blivande lärare

Erik Wallin tar erfarenheter från skolutveckling i en svensk kommun som utgångspunkt för en diskussion av likvärdighetens form och innehåll, där det förra står för

Genom att låta de studerande i mindre grupper diskutera frågan huruvida Goethes färglära kan anses vara en vetenskaplig teori, framkom deltagarnas mer eller mindre

Dessa förändringar sker och är möjliga inom ramen för den relativa autonomin men det institutionella mottrycket är så starkt att det för skolans förändring och utveckling

Understanding the nature of science has long been considered an aspect of science literacy and therefore taken as an overriding aim of science teaching.. The question of the nature

Attraktiviteten i dessa förklaringsmodeller, också för många inom skolans värld, står återigen att finna i en »things ontology»; förmenta hjärnskador är verkliga och