Malmö högskola Examensarbete
Lärarutbildning Höstterminen 2003
Gymnasielärarutbildning
Skriv kort och få fler att tala
Ett försök med kortskrivande kopplat till samtalFörfattare: Handledare:
Sammanfattning
Syftet med det här arbetet var att pröva en särskild undervisningsmetod som kan hjälpa eleverna att formulera sina tankar kring den kurs de deltar så att de kan vara mer aktiva i diskussioner och samtal och därmed mer aktiva i sitt lärande.
Undervisningsmetoden kallas för kortskrivande kopplad till samtal. I uppsatsen presenterar jag mitt arbete under åtta veckor med denna metod med vuxna svenska och invandrarelever vid Barn- och fritidsprogrammet vid en vuxenutbildning i Göteborg.
I min rapport redogör jag för den litteratur som jag har läst för att förstå bakgrundstankarna till kortskrivande och redovisar olika typer av kortskrivande och uppföljningar. Jag beskriver hur jag gick till väga och min egen erfarenhet av att prova denna metod. Eleverna har också utvärderat denna undervisningsmetod genom en enkät och djupintervju och svaren finns redovisade i arbetet. Till sist har jag en diskussion där jag analyserar min erfarenhet och redovisar mina egna slutsatser.
Eleverna upplevde att kortskrivande var ett bra sätt att koppla teori till erfarenhet samt att de fick en möjlighet att själva associera till nya begrepp. Som lärare fick jag också en bättre uppfattning om hur eleverna tänkte och hur de tillgodogjorde sig sin undervisning och kunde därför planera min fortsatta undervisning bättre.
Jag upptäckte att fler elever yttrade sig i diskussionerna men förstår att man måste använda denna undervisningsmetod kontinuerligt och över en längre tid för att uppnå en mer
demokratisk fördelning av ordet i klassrummet.
Sammanfattningsvis kan kortskrivande kopplat till samtal, använd på rätt sätt, vara ett verktyg som kan bidraga till en ökad flerstämmighet och därmed större klassrumsdemokrati.
Nyckelord
: kortskrivande, skrivande och samtal, vuxna invandrarelever, koppla teori till egen erfarenhet, dialogiska klassrummet.Innehållsförteckning
1 Inledning... 4 1.1 Bakgrundsbeskrivning... 4 1.2 Frågeställningar... 4 1.3 Syfte ... 4 2 Litteraturgenomgång ... 5 2.1 En elevaktivt arbetssätt... 52.2 Att tänka med pennan – Att skriva för att lära... 5
2.3 Dialogisk undervisning ... 6
2.4 Vad är kortskrivande? ... 6
2.4.1 I vilka situationer används kortskrivande?... 7
2.4.2 Uppföljning ... 7
2.5 Studie om vilken kunskap och kompetens elever anser är mest värdefull att få med sig från skolan ... 8
2.5.1 Vilka metoder passar att utveckla denna kunskap och kompetens?... 8
2.6 Lärarens roll ... 8
3 Metod ... 9
3.1 Mina metoder ... 9
3.1.1 Tillförlitlighet och etik ... 9
3.2 Beskrivning av hur jag gick till väga med kortskrivande och uppföljning ... 10
3.2.1 Klasserna ... 10
3.2.2 Hur jag började... 10
3.2.3 Att tänka med pennan... 11
3.2.4 Att relatera till det man redan vet... 12
3.2.5 Lyfta fram elevens svar ... 13
3.2.6 Att se det man ha lärt sig... 14
3.3 Mina observationer... 15
4 Resultat... 16
4.1 Elevernas utvärdering... 16
4.1.1 Hjälp att formulera argument ... 16
4.1.2 Att föra fram sin åsikt i uppföljningen ... 17
4.1.3 Relatera innehållet i kursen till egna erfarenheter... 17
4.1.4 Hur kortskrivande påverkar engagemanget för ämnet ... 17
4.1.5 Om klassrumsdemokrati påverkas av kortskrivande och uppföljningar ... 17
5 Diskussion ... 18 6 Slutsatser ... 20 Litteraturförteckning Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4
Inledning
1.1 Bakgrundsbeskrivning
Som lärare för vuxna elever i Barn och fritidsprogrammet har jag många gånger hört att elever känt en stor frustration över att inte blivit tillräckligt sedda eller hörda i klassrummet. Det har i utvecklingssamtal och kursutvärderingar ofta framkommit en irritation över att vissa elever tar för mycket plats på bekostnad av andra elevers utrymme. Många har känt besvikelse över att sitta inne med en åsikt men inte hinna formulera den för att andra var så snabba att ta för sig och att det sedan inte fanns tid eller utrymme kvar för andra att uttrycka sig på. Dessutom har invandrarelever ofta talat om en känsla av otillräcklighet när det gäller att uttrycka sig i det svenska språket. En känsla jag själv känner väl eftersom svenska också är mitt andraspråk.
1.2 Frågeställningar
• Kan metoden ”kortskrivande och samtal” vara till hjälp för vuxna elever att bättre formulera sina tankar?
• Kan metoden hjälpa elever att bättre koppla teorier till egen erfarenhet?
• Kan kortskrivande hjälpa elever att associera till nya begrepp och förstå dem bättre. • Kan denna metod påverka elevens engagemang för kursen?
• Kan undervisningsmetoden kortskrivande medverka till att fler elever får komma till tals? • Kan denna metod påverka klassrumsdemokratin?
1.3
Syfte
Syftet med det här arbetet var att pröva om en särskild undervisningsmetod, kortskrivande
kopplad till samtal, kunde hjälpa eleverna att formulera sina tankar kring den kurs de deltar i.
Min hypotes var att metoden kunde vara ett bra redskap för att ge eleverna tid till att tänka och fundera innan de gav sig in i en diskussion och att ge dem tillfälle att själva reflektera över nya begrepp som introducerades under kursen genom att knyta an till egna erfarenheter. Jag ville också ta reda på om det gick att få en bättre struktur på de efterföljande
2 Litteraturgenomgång
2.1 En elevaktivt arbetssätt
Ett aktivt sätt att ta till sig kunskap på ett djupare plan är att skriva. Att skriva är ett sätt att synliggöra tankarna men det är inte bara själva skrivande utan snarare samspelet mellan de olika språkliga uttrycksformarna som spelar stor roll. Det skriver Ingegärd
Sandström-Madsén i sitt kompendium Skriva för att lära. (2000) Hon hänvisar till bland andra Olga Dysthe, som har gjort klassrumsstudier i Norge och USA, och som tar fram bl. a. Piagets och sedan Vygotskys tankar om hur man tar in ny information som man sedan bearbetar till egen kunskap. Bland de olika sätt att ta till sig ny information nämns att tala och att skriva för sig själv och med andra. När en person känner sig delaktig i det hon gör ökar hennes lust att bli aktiv. Hon säger om eleverna får föra fram sina egna personliga åsikter bidrar det till deras engagemang. Allt detta kallar hon inlärningspotential, alltså möjlighet till att ta in nya kunskaper. Dysthe (1996)
Denna syn på inlärning är en tydlig brytning med tidigare uppfattningar. Det traditionella synsättet var att elever var som tomma säckar som ska fyllas av läraren. Men detta nya synsätt grundar sig på att alla människor har erfarenheter som de kan bygga vidare på, att eleverna vill vara aktiva och att de drivs av nyfikenhet. Detta synsätt kallas Konstruktivistisk elevsyn och forskare som John Dewey och L S Vygotsky menar att en elev ska vara aktiv i sin inlärningssituation för att kunna ta åt sig ny kunskap.
2.2 Att tänka med pennan – Att skriva för att lära
Genom att sätta ord på våra tankar kan vi själva få grepp om dem, resonerar Sandström-Madsén. Och det kan man göra genom att skriva ner sina tankar och reaktioner inför
ämnesinnehållet på ett språk som ligger så nära talspråket som möjligt, att tänka med pennan, utan att oroa sig för att det ska bli bedömt eller rättat.
Olika slags skrivprojekt började användas här i Sverige av svensklärare på 80-talet. Det kallades processorienterad skrivundervisning och användes då enbart i undervisning i svenska. I USA började liknande metoder att användas också i andra ämnen och kallades för ”Writing across the curriculum” eller ”skriva i alla ämnen”. Här i Sverige finns bara några få
goda resultat. På senare tid har dock allt fler lärare visat intresse för att använda metoden i olika ämnen.
2.3 Dialogisk undervisning
Bakhtins dialogbegrepp förklarar Olga Dysthe med Mening är något som skapas genom
samspel. Förståelse uppstår i samspelet mellan lärare och elever medan de pratar om och lyssnar på det de läser och skriver. (Dysthe 1996)
I kommunikation med andra bygger vi upp vårt personliga begreppsnät. Vårt behov av att kommunicera med varandra är motorn i utvecklingen.
Det är genom dialogen med sig själv eller med andra som människor kan bolla idéer och tankar för att få dem förankrade i sitt medvetande. Enligt Piaget tar människor in information (assimilation) och bearbetar det så att det till slut blir en del av jaget (ackommodation). Processen påskyndas genom dialogen med sig själv eller andra. (Vygotsky)
Forskning säger att eleverna lär sig bäst när de tror på sin egen förmåga. Hjälp till detta kan vara att synliggöra elevens tankar för henne själv och för läraren. Därigenom känner eleven att hennes språk duger. Elevens vardagsföreställningar och det nya ämnesstoffet kan mötas. Där uppstår nya frågor av autentiskt karaktär, dvs. frågor som varken läraren eller eleven på förhand vet svaret på. En bearbetning sker i form av en diskussion där skilda tänkesätt blir klara och konstruktiva konflikter tillåts att uppstå. Förståelsen är en aktiv bearbetning av det
man skall förstå. Sandström-Madsén (2000) När eleven tycker att frågorna är relevanta till sitt
eget liv uppstår det ett engagemang och det är detta engagemang i skolans innehåll som är avgörande för kvaliteten i elevens lärande.
2.4 Vad är kortskrivande?
Kortskrivande är att under 5 – 10 minuter låta eleverna skriva ner sina spontana tankar om ett bestämt ämne eller fråga. Texterna är inte till för att bedömas vare sig språkligt eller
innehållsmässigt. Eleven ska så lite som möjligt känna sig begränsad att uttrycka det hon verkligen tycker eller uppfattar. Det är viktigt att poängtera att det har stor betydelse hur läraren ställer frågan. Enligt Olga Dysthe är det avgörande att ställa autentiska frågor. Skillnaden på en vanlig och en autentisk fråga är att på en vanlig fråga förväntar läraren ett
rätt svar. Däremot får en fråga som är autentiskt ett mer genomtänkt svar. (T.ex. ”Vad tror du om...?”) Syftet med skrivningarna kan vara:
• upptäcka vad man redan vet • inventera förväntningarna • samla tankarna inför uppgiften • associera till centrala begrepp • utvärdera
• fundera över vad man har lärt sig
Syftet är att varje människa ska bli stärkt i sina egna tankar. Syftet kan också vara att läraren ska kunna se hur eleverna har uppfattat uppgiften.
2.4.1 I vilka situationer används kortskrivande?
Vi på barn- och fritidsprogrammet har tidigare för det mesta använt skrivande i slutet på en kurs för att ta reda på vad eleverna lärt sig. Kortskrivande däremot kan användas i början och slutet på ett kursavsnitt, vid lektionsstarten, under genomgångar, i slutet av en lektion, före och efter korta gruppdiskussioner, under hemarbeten och före och efter större grupparbeten eller enskild fördjupning.
På Barn- och Fritidsprogrammet arbetar vi ofta med etiska frågor. Vi diskuterar ofta grundläggande värden och hur man kan utveckla den empatiska förmågan. I sådana
situationer kan kortskrivande och samtal vara ett bra verktyg i undervisningen. I läroplanen står det att en av skolans huvuduppgifter är att:
• främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. (Lpf 94)
2.4.2 Uppföljning
Dysthes studier visar också att klassrumsklimatet har stor betydelse för elevens förmåga att erövra ny kunskap. Uppföljning är att fånga upp elevsvaren och införliva dem i
nästkommande fråga. Dysthe (1995) Det kan ske i många former. Spontan uppföljning kan vara att läraren tar fram något som en elev skrivit och låter alla elever fortsätta reflektera över det eller att läraren frågar laget runt om det eleverna kommit fram till. Planerad uppföljning kan vara att läraren skriver egna kommentarer till elevernas texter, kopierar citat ur elevernas
texter som bildar en utgångspunkt för nästa lektion eller låter eleverna läsa upp sina texter för varandra.
Det viktiga med respons från läraren eller de andra eleverna på texten är att det ger starka signaler till eleven att egna idéer är värdefulla och värda att bygga vidare på.
Denna form för positiv bedömning stärker elevernas självuppfattning och bygger upp elevens tillit till sin egen förmåga när det gäller skolprestationer. Dysthe (1995)
2.5 Studie om vilken kunskap och kompetens elever anser är mest
värdefull att få med sig från skolan
Karin Nyström redovisar i sin Masteruppsats Can school prepare students for life in a future
society? (2002) att en av de delar eleverna hon intervjuade uppskattade i sin utbildning var att
aktivt forma sina tankar och argument för att förstå världen. Läroplanen uttrycker att eleverna ska uppmuntras till att forma uppfattningar. Skolan skall ansvara för att eleverna vid fullföljd utbildning:
• – har förmåga att diskutera och ta ställning till etiska frågor och förhållningssätt som
rör yrkesutövningen.(SKOLFS 1994:2)
Dessutom refererar Nyström till Madsén när hon säger att det är viktigt att läraren strävar efter att förändra kommunikationsmönstret i klassrummet för att flera ska komma till tals. Bland annat är det viktigt att läraren skapar ett tillåtande klimat i klassrummet, där eleverna känner närhet och en känsla av tillhörighet. Nyström framhåller genom sina intervjuer med både studenter och lärare att det är både viktigt och bra för självförtroendet att öva sig i personligt ställningstagande. Allt detta påverkar inlärningssituationen.
2.5.1 Vilka metoder passar att utveckla denna kunskap och kompetens? Enligt Nyström (2002), tycker studenter att varierade undervisningsmetoder är bäst, att de själva arrangera aktiviteter och att de i perioder praktiserar. Nyström refererar också till Dystes tankar om att eleverna skriver och diskuterar om sina erfarenheter och kopplar dem till nya teorier skulle det hjälpa dem att utveckla sina kunskaper att kommunicera.
2.6 Lärarens
roll
Lärarens roll för att nå ett resultat där eleverna lär sig så mycket som möjligt, är att skapa en undervisningssituation där eleverna är aktiva. Läraren har en uppgift att organisera hur informationen ska införlivas. Traditionellt ansågs läraren vara en förmedlare, alltså att få ut
kunskap till eleverna i en monolog eller envägskommunikation. Men för att kunskapen ska kunna integreras behövs en dialog, ett samspel säger Dysthe. När en lärare har många elever i en klass måste hon organisera dialogen så att alla känner sig delaktiga. Läroplanen säger:
• Det är skolans skyldighet att bedriva undervisning i demokratiska arbetsformer (Lpf
94)
• Skolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de framförs. Den
skall framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. (Lpf 94)
• Skolan skall utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens.(Lpf 94) • Läraren skall visa respekt för den enskilda eleven och i det vardagliga arbetet ha ett
demokratiskt förhållningssätt. (Lpf 94)
Denna nya syn på lärarrollen var en förutsättning för att kunna bedriva en dialogisk
undervisning. Läraren måste ha en förändrad kunskapssyn och människosyn. Läraren måste se elevens tankar och erfarenhet som en resurs och elevtexter som något värdefull att bygga vidare på.
3 Metod
3.1 Mina
metoder
”Aktionsforskning går ut på t.ex. att man prövar något nytt, samtidigt som man forskar om vad som sker under denna process och om vilket resultat blir. ”Dyste (2000) Jag valde att samtidigt pröva, observera och reflektera över en undervisningsmetod i mina egna klasser. Jag använde enkät och djupintervjuer som utvärderingsinstrument för att både få en bred men ytlig bild av hur eleverna tänkte och samtidigt en lite djupare kunskap om deras erfarenheter av metoden.
3.1.1 Tillförlitlighet och etik
Jag har fått tillåtelse från mina elever för att använda deras material, svar på enkät och intervjuer i mitt arbete. Jag har förklarat syftet för dem och hur jag ska använda deras svar. Jag förstår att min relation som lärare till mina elever kan påverka deras svar även om jag har bett dem att svara så ärligt som möjligt.
3.2 Beskrivning av hur jag gick till väga med kortskrivande och
uppföljning
3.2.1 Klasserna
Eftersom jag inte hade någon tidigare erfarenhet av undervisningsmetoden kortskrivande
kopplat till samtal läste jag den litteratur som fanns om kortskrivande. Sedan valde jag att
prova denna undervisningsmetod i två klasser med 25 respektive 32 vuxenelever på Barn- och fritidsprogrammet. 100% av eleverna i klass A och 50% i klass B hade svenska som
andraspråk. Eleverna i klass A fick extra stöd i svenska. Jag delade ansvaret för dessa klasser med två andra lärare. Jag valde att låta eleverna skriva på lösa blad de två gånger i veckan jag hade lektion i dessa klasser. Vi fortsatte på det här viset i 8 veckor. De andra lärarna i
arbetslaget som hade hand om samma kurs använde inte den här metoden. Den ena klassen, vi kan kalla den klass A, med de 25 eleverna, läser en kurs i Barn- och fritidsprogrammet. Den är på fyra terminer kombinerad med Svenska som andraspråk och heter: Utveckling,
livsvillkor och socialisation. Klass B läser kursen: Förskola, skola, fritidshemmet, som ingår i ett Barn och fritidsprogram på tre terminer.
3.2.2 Hur jag började.
Klass A började terminen i ett nytt klassrum. Då det fanns färre gruppbord, såg vi lärare chansen att få eleverna att byta arbetsgrupp. Vi hörde många klagomål. Då dök det första tillfället upp för kortskrivande. Jag hade syftet att alltid skriva en ”starter” på tavlan för att sätta igång eleverna. Denna gång blev det: Så här känner jag ibland när jag ska byta grupp
och jobba med nya människor.
Efter att ha läst några examensarbeten fastnade jag för Nyström & Olssons (2002) råd att vara noga med att förklara syftet med kortskrivande. Jag förklarade att det här heter kortskrivande och idén är att skriva ner sina tankar som de kom. Jag förklarade att det inte skulle betygsättas utan var till för att sätta igång tankeverksamheten ungefär som uppvärmning inför ett
gymnastikpass.
Eleverna satte ivrigt igång och skrev. Det såg ut som att även elever som hade svårt för att skriva kunde komma igång. Efter ungefär fem minuter sa jag att de kunde skriva sina sista meningar. Jag samlade in texterna, läste dem hemma och såg att de allra flesta verkligen hade
tänkt till och uttryckt sig med både med känslo- och förnuftsargument. Här följer några exempel på vad eleverna skrev
• Jag känner mig orolig för jag har förlorat den person som jag har varit med länge. • Det är jätteroligt med nya människor därför att man kan lära känna varandra och
lära nya tankar och nya idéer.
• Jag känner mig orolig för att ingen ska bry sig om vad jag har att säga.
• Om jag lär mig att respektera andra från olika kulturer blir det lättare för mig när jag
ska börja jobba med andra människor och barn.
• Genom detta lär man sig social kompetens.
Jag valde ut ett citat från varje elev och delade ut dessa till alla i klassen och därefter hade vi en diskussion. Många kände igen sig också i andras texter. Det blev en bra start på
grupparbetsperioden. Med denna övning hoppades jag på att skapa en tillåtande miljö för deras fortsatta diskussioner och samarbete.
3.2.3 Att tänka med pennan
När eleverna i Klass A började nästa kurs fick de göra kortskrivande om: Mina förväntningar
på kursen Utveckling, livsvillkor och socialisation... Texterna samlades in och när jag läst
igenom dem fick jag ett bra underlag till att planera lektionerna i fortsättningen..
Efter en tid ville jag ha mer underlag för min fortsatta planering så jag bad eleverna att skriva om: De här problemen vill jag ha förklarat en gång till…. När jag samlade in svaren förstod jag att de kanske inte själva hade läst allt sitt studiematerial och jag insåg att jag tillät dem att lämna över ansvaret på oss lärare att servera informationen.
Då bad jag eleverna att skriva ytterligare en gång om: Det här har jag lärt mig men det här
har jag kvar att läsa. Denna gång fick jag mycket mer ansvarsfyllda svar. Jag kunde efter det
ge eleverna en kollektiv hemuppgift att läsa en begränsad del av en text inför en gemensam genomgång dagen därpå.
Därefter kunde vi jämföra vad de hade lärt sig med det de hade skrivit om sina förväntningar i början på kursen. De blev förvånade och nöjda över hur mycket de hade lärt sig.
I mitten av ULS-kursen bad jag eleverna i Klass A att skriva en läslogg. De skulle läsa ett kapital ur sitt studiematerial för att sedan välj tre citat och komplettera med egna
kommentarer, frågor eller kritik. Det intressanta med att prova detta var att eleverna klarade av att skriva fina reflekterande texter utan problem.
Jag hoppades på att eleverna skulle vänja sig vid att skriva egna reflektioner till en text
eftersom många tidigare hade haft problem med att förlita sig till sina egna ord och fyllde sina arbeten med stora stycken kopierade text. Flera hade inte heller varit vana vid att använda citat eller att förhålla sig kritisk till en skriven text. Här är ett exempel av ett utvalt citat:
• När barnet har bajset i pottan upplever det en prestationsglädje som stärker självkänslan. Om barnet då möts av äckel från föräldern kan känslor av skam och tvivel väckas.
Elevens tankar:
• Jag ser på Lisa att hon är jättelycklig, när hon hinner till pottan i tid. Då klappar vi händerna och berömmer henne och hon visar verkligen att hon är stolt över sin prestation. Jag förstår inte hur föräldrar kan tycka att bajs är äckligt. Det finns väl inget äckligt med bajs, särskilt när det gäller ens barn. Det är klart att barnen blir osäkra och kanske inte vill gå på pottan eller inte vill bli torra om de upplever att föräldrarna blir arga när de kissar och bajsar i blöjan.
3.2.4 Att relatera till det man redan vet
För att göra ett bestämt begrepp begripligt ville jag att eleverna skulle fundera över och inventera vad de redan visste och skriva ner sina tankar om begreppet: utveckling. De flesta elever skrev på det sätt som jag hade tänkt mig. De skrev om sina tidigare liv. Det intressanta var att de tänkte inte bara över tidigare erfarenheter men också om förändringarna och hur de påverkade deras liv.
Exempel på text med starter ” När jag tänker på min egen utveckling så tänker jag så här...”
När jag tänker på min egen utveckling så tänker jag hur man uppfostrar ett tonårigt barn därför att det är så svår period för föräldrar och barn. Jag frågade mina kompisar hur de uppfostrade sina barn och jag var på några möten i kvinnocentret när de berättade speciellt om tonåringar. Jag fick mycket information som ändrade mina tankar. Jag förstår att man här i Sverige måste tänka nytt därför att det är en annan kultur och andra regler gäller. Barn är som blommor. Barn behöver kärlek, uppfostran, uppmuntran och trygghet.
Det var inte bara så att jag fick veta en del om elevernas tidigare erfarenheter utan också hur de tänkte om och förstod de begrepp som jag ville bygga vidare på.
En annan gång ville jag att vi skulle ge oss in i en diskussion om att hur människor löser sina kriser är avgörande för deras fortsatta liv. Vi skulle i detta sammanhang studera några
psykodynamiska utvecklingsteorier. Därför bad jag eleverna att förbereda sig genom kortskrivande.
Exempel på text med starter: ” Så här tror jag att kriser i barndomen kan påverka en vuxen människas liv...”
• Så här tror jag att kriser i barndomen kan påverka en vuxen människas liv t.ex. där ett
barns båda föräldrar dör i kriget eller i en annan situation där barnet inte fick mycket kärlek, uppmuntran eller trygghet. Det kan påverka barnet när han eller hon blir vuxen för då kan hon inte ge kärlek till andra därför att hon inte har upplevt detta när hon var barn.
Efter en övning med fingerfärg skriv en elev denna kortskrivande med starter: ”Så här tror jag att skapande verksamhet har betydelse för människors utveckling...”
• Människor kan hitta någonting de inte visste tidigare. T.ex. barnen kan hitta nya
figurer när de målar med sina fingrar. De kan använda händerna för att blanda färger och känner färgerna väldigt nära till sig själva. Det är spännande för barn och inte minst för vuxna. Det kan kännas skönt när man målar direkt med händerna.
3.2.5 Lyfta fram elevens svar
I min undervisning hade jag som många andra lärare trott att jag hade en dialog med eleverna medan jag föreläste om ett ämne. Jag slängde ut en fråga då och då för att få ett inväntat svar. Det blev handuppräckning av samma tre flitiga elever vartenda lektionstillfälle. Efter jag hade läst hur viktig det är att vara aktiv i sin undervisningssituation för att få bestående resultat ville jag bryta det mönstret.
Ett av målen i Barn- och fritidsprogrammet är att främja social kompetens. Med det menas förmågan att kommunicera, att respektera andras olikheter samt förmågan till samarbete. Det är därför viktigt att man som lärare hittar former för att lyfta fram elevernas texter inför hela klassen.
Jag lät Klass B skriva en morgon innan de skulle undersöka olika former av
föräldrasamverkan. Först skrev de om hur de skulle vilja bli bemötta som förälder av
fick de i en hemuppgift använda kortskrivande för att sammanfatta det viktigaste om hur man kunde föra ett bra samtal med en upprörd förälder.
Citat från texterna användes dagen därpå till att starta en diskussion.
Klassen delades in i små grupper. När de gick laget runt kunde varje elev berätta om det de skrivit. Det blev ett underlag för en diskussion. Sedan inventerade jag vad de olika grupperna hade kommit fram till. Det skrevs på tavlan. Utifrån det kunde jag strukturera deras svar och understryka dem med teori.
Ytterligare exempel var när Klass B senare under terminen skulle arbeta med: Temaarbete
med barn. Som en övning skulle de spåna på ett tänkbart tema: Solros. Först skrev de ner egna
associationer som de fick berätta för bänkgrannen och sedan sammanfattade vi det gemensamt på tavlan. Det var då möjligt att fråga eleverna laget runt och då hade alla något att bidra med. Till skillnaden mot tidigare lektioner blev allas röster hörda. Alla var delaktiga.
3.2.6 Att se det man ha lärt sig
I Barn- och fritidsprogrammets mål står det att:
• Kännetecknande för de verksamheter som Barn- och fritidsprogrammet utbildar
för, är arbete i lag och samverkan mellan olika yrkesgrupper.(Lpf 94)
Det var då viktig att titta på de mekanismer som utgör ett bra samarbete. Jag gav eleverna uppgiften att själva använda kortskrivande regelbundet under en period när de hade grupparbete. Syftet var att vid varje möte se vilka fakta eleven tillförde gruppen och vad eleven kunde bidra med så att gruppen fungerade psykosocialt. Vid slutet av perioden fick de sammanfatta sina intryck. Här följer några exempel på vad eleverna skrev
• Vi har haft en liten konflikt i gruppen men det gick bra ändå. Jag själv tycker att man
ska prata tillsammans och diskutera och förstå varandra.
• Idag har jag gett beröm till mina kompisar och uppmuntrat alla att göra sitt bästa för
att stärka gruppen.
• Jag har lärt mig att ha tålamod och lyssna på andra.
• Jag frågar mig: Vad är syftet med grupparbete om jag känner mig obekväm när andra
vill bestämma över mig.
• Jag försöker också låta andra engagera sig men jag blir ledsen när andra
missförstår mig
• Jag tycker att jag själv har empati och förstår andra men en person i min grupp
• Jag var så rädd att jag inte kunde agera i rollspelet, att jag skulle förstöra för andra
men jag fick uppmuntran och uppskattning från mina kompisar i gruppen. (Nästa vecka) Idag tyckte jag det var för bra för att vara sant. Vår teater gick jättebra. Det var som en dröm.
3.3 Mina
observationer
Jag märkte att jag som lärare på ett helt annat sätt kunde påverka strukturen på en diskussion i klassen med hjälp av kortskrivande. Efter att eleverna skrivit 5 minuter, kunde jag organisera det så att de kunde läsa eller berätta sina texter för varandra i par eller smågrupper. Då kunde jag kalla på något elevpar eller gå laget runt för att fråga Vad kom ni fram till? Ibland valde de ett språkrör, andra gånger valde jag ut någon att representera gruppen eller så gick vi laget runt. Jag märkte att det då var lättare att kalla på någon som inte tidigare hade räckt upp handen att uttala sig inför klassen. Det blev alltså lättare att styra vem som skulle prata. På det viset blev fler röster hörda under en lektion. När vi då skulle fortsätta i en diskussion införde jag en strikt talarlista. På så sätt fick alla tala till punkt.
Jag fick också en bättre uppfattning om hur eleverna tänkte och upptäckte att det var lättare att planera mina lektioner utifrån vad eleverna skrev eftersom jag fick en kontinuerlig
uppdatering av vad eleverna lärt sig.
Genom att inför klassen lyfta fram olika exempel på det elever skrivit och koppla det till kursinnehållet märkte jag att jag också fick en möjlighet till att uppmuntra enskilda elever. En elev som aldrig brukade säga någonting i klassen kom med en kommentar. Då tänkte jag: ”Tänk vad hon kunde, det trodde jag aldrig om henne”.
Jag märkte att en elev som inte brukade skriva blev inspirerad av tankekartor. Jag började fundera själv över att det finns människor som inte gilla att skriva och vilka
undervisningsmetoder som jag kunde använde för att främja deras lärande.
Jag märkte genom att läsa elevernas texter att de har många fler olika sätt att resonera än jag tidigare kunde föreställa.
4
Resultat
4.1 Elevernas
utvärdering
Efter kursen, som varade i åtta veckor, delade jag ut en enkät till eleverna i klass A för att få deras uppfattning om vad kortskrivandena hade inneburit för dem. I enkäten ställde jag sex frågor och eleverna fick värdera hur lite eller mycket kortskrivande och olika former av uppföljning, påverkat dem på olika sätt genom att värdera på en skala mellan 1 – 5. De fick också frivilligt lämna kommentarer på varje fråga. Enkäten inriktade sig på tre
huvudområden. Först handlade det om kortskrivande hjälpt dem att formulera och föra fram sina åsikter. Andra frågor handlade om de hade haft hjälp av kortskrivande när de skulle relatera innehållet i kursen till de egna erfarenheterna och till sist om vad de tyckte om olika former för uppföljning i klassen och om kortskrivandena kan medverka till att stärka
klassrumsdemokratin. 23 av 25 elever svarade på enkäten.
Jag valde att intervjua tre elever från Klass B för att få en mer nyanserad bild av vad dessa elever tyckte om kortskrivande. I direkt anslutning till kursen slut gjorde eleverna från denna klass sin del av utbildning ute på förskolor. Intervjuerna gjorde jag när jag hälsade på dem på deras praktikplatser.
4.1.1 Hjälp att formulera argument
De flesta eleverna, alltså 14 av 23 i Klass A svarade att de tyckte att kortskrivande och uppföljningar hade hjälpt dem på något sätt inför en diskussion.
En kommentar var:
• Jag har kunnat samla mina tankar och kunnat reflektera över dem och kunnat se dem
från olika håll och kanter.
En elev med läs- och skrivsvårigheter i klass B som jag intervjuade, tyckte det var jobbigt att skriva under de 5 minuterna inför en diskussion på grund av sina tidigare dåliga erfarenheter med att skriva. Hon sa dock att tiden för reflektionen var värdefull. Hon tyckte också att tankekartan var en form som passade henne bättre.
4.1.2 Att föra fram sin åsikt i uppföljningen
19 av 23 elever i klass A svarade att det var lättare att vara med i en diskussion om man förberedde sig genom att skriva. Därefter tyckte eleverna olika om hur de ville föra fram sina åsikter. De tyckte om olika former av uppföljning och allra bäst tyckte de om att diskutera i en liten grupp. Dessutom tyckte de att det var mycket bra att få respons från läraren antingen skriftligt eller med understrykning i deras texter med gul penna.
Eleverna som jag intervjuade i klass B sa:
• Jo, det är mycket roligare och intressantare att ha diskussioner och rollspel för att
ta till sig fakta och kunskap än att läsa eller bara lyssna. När det blir mer lustfyllt och avslappnat så kan man ta åt sig kunskap.
• Om man är blyg är det oftast lättast att först skriva ner sin tanke sedan diskutera i
smågrupper för att till sist diskutera i helklass .
• Diskussion två och två är tryggt, i en liten grupp skärper jag mig mer
4.1.3 Relatera innehållet i kursen till egna erfarenheter
När det gäller att relatera innehållet i kursen till egna erfarenheter tyckte 75% av klass A att det på något sätt hjälpte med kortskrivande. En elev i klass B uttryckte sig så här:
• När vi skrev om hur man kan samtala med en upprörd förälder så försökte jag minnas
tillbaka till tiden då jag gick som vikarie i förskolan. När vi sedan gjorde rollspel så uppstod förstås situationer som man kände igen.
4.1.4 Hur kortskrivande påverkar engagemanget för ämnet
19 utav 23 svarade att de blev måttligt till mycket mer engagerade i ämnet efter att ha provat kortskrivande. Några kommentarer var:
• Genom diskussioner kanske jag pratar mer än vanligt. • Jag var redan intresserad.
• Man förstår bättre när man skriver
4.1.5 Om klassrumsdemokrati påverkas av kortskrivande och uppföljningar Fem av de 23 i klass A svarade inte på frågan. Av dem som svarade tyckte en tredjedel att undervisningsmetoden kortskrivande kunde påverka klassrumsdemokratin mycket. Lite mer än en tredjedel tyckte att det kunde påverka måttligt och resten trodde inte att
• Man tar för sig mer efter man har tänkt till när man har skrivit först. • Det är inte alltid så att man vill prata om det man har skrivit.
En av eleverna som jag intervjuade märkte att kortskrivande hade hjälpt flera att komma till tals som annars satt tysta. För egen del hade hon lätt för att prata inför en grupp och därför tyckte hon inte att kortskrivande hade varit till någon fördel för henne men hon tyckte att det var värdefullt att höra andras åsikter.
• Flera åsikter kan komma fram. Man kan få höra andras perspektiv.
• Att jobba med tankekarta är ett bra sätt att komma överens. Det blir inget tjat.
Alla lägger sina förslag. Det blir ett gemensamt beslut i sista ändan. Jag skulle vilja jobba på det sättet i mitt framtida jobb.
En annan tyckte:
• Jag har jobbat länge med tankekarta men det blev en helt ny aha-upplevelse när vi
sammanfattade våra idéer kring temat: solros. Någonting öppnade sig. Man kunde tänka på ett helt nytt sätt när man hörde de andras idéer.
En elev som inte har svenska som modersmål uttryckte sig så här:
• Om man jobbar själv så kommer man inte så långt. Om man jobbar med andra så
kommer man långt. Man har ett förslag men det kan vara begränsat, när man hör på andra så blir man rik.
• Först tänker man själv och sen med de andra.
5 Diskussion
Med ledning av svaren på enkäten, jämte de erfarenheter jag själv gjorde under den här tiden, tycker jag mig kunna säga att kortskrivande är en metod som kan ge eleverna en möjlighet att på kort tid samla sina egna tankar kring ett nytt begrepp som de presenteras för och som sammanfattar den nyvunna kunskapen i ett ämne. De kan också använda den för att
argumentera bättre och relatera kunskapen till den egna erfarenheten. För mig som lärare blev också kortskrivande en stor hjälp eftersom jag fick veta så mycket mer om hur eleverna tänkte än jag tidigare hade gjort. Däremot hade jag förväntat att eleverna skulle uppfatta att
kortskrivande hade en större inverkan på klassrumsdemokratin än vad enkätsvaren visar. Som lärare kan jag ändå konstatera att fler än tidigare tog chansen att framföra sina åsikter i
diskussionerna.
Det var skilda uppfattningar om vilken diskussionsmodell eleverna tyckte bäst om.
Vissa elever med läs- och skrivsvårigheter kände från början en olust inför kortskrivande men de kunde ändå uppskatta det resultat som kortskivande kunde ge i olika uppföljningar. De uppskattade att fler åsikter kom fram än vid tidigare diskussioner som inte föregicks av kortskrivande.
Jag upplevde också att användning av kortskrivande var ett stöd i min lärarroll för att leda en diskussion i helklass eftersom jag kunde välja ut olika personer som talare utan att riskera att ställa dem inför en alltför tuff uppgift då jag visste att de var väl förbereda.
Så som jag tolkar svaren i enkäten har eleverna på olika sätt haft nytta av kortskrivande men det ska också påpekas att eleverna kan ha överdrivit sina svar något av hänsyn till mig som deras lärare. Det är ett av problemen med aktionsforskning. Men med hjälp av
djupintervjuerna, de kommentarer som eleverna skrivit och mina egna iakttagelser, finns det ändå belägg för att metoden haft en del positiva effekter.
En del av svaren uttrycker, och jag har själv märkt, att de elever som tidigare inte var särskilt aktiva i diskussionen så småningom blev det med hjälp av kortskrivande. Flera säger att de kände sig mer förbereda när de hade skrivit först och att de kände sig uppmuntrade av att deras texter lyftes fram och de fick mer respons både från läraren och från andra elever. Flera kände sig mindre rädda att tala inför andra och att de hoppades att på sikt bli mer vana att uttrycka sig i en större grupp. Lika intressant kan vara att konstatera att de som inte tyckte att metoden hade haft någon större betydelsen ger svaret att de redan hade ett gott självförtroende i klassrumssituationen och därför redan kunde framföra sina åsikter utan problem. Men de tyckte samtidigt att diskussionerna blivit mer intressanta när de som brukade vara tysta också förde fram sina åsikter.
När det gäller svaren på frågan hur kortskrivande hjälpt dem att relatera egna erfarenheter till kursinnehållet så kanske svaren blev något ytliga. Genom de elevtexter som jag läste kunde jag emellertid få en bättre uppfattning om hur de tog till sig nya begrepp och teorier.
När jag frågade eleverna om de tyckte klassrumsdemokratin kunde påverkas av
undervisningsmetoden kortskrivande kopplat till samtal fann jag att deras svar varierade mycket. Det kan vara en brist i min enkätfråga som ledde till att de lade in olika tolkningar i begreppet klassrumsdemokrati. En annan förklaring kan vara att försökstiden var för kort och att det var för glest mellan tillfällena för att eleverna skulle känna någon större skillnad. När vi hade olika former av uppföljning märkte jag ändå att det gick allt lättare att få alla att uttrycka sig. Det blev också med tiden allt lättare för mig att planera de efterföljande lektionerna eftersom jag fick ett mycket bättre underlag att utgå ifrån.
Det hände mycket i mitt klassrum under de åtta veckor jag genomförde mitt försök med kortskrivande kopplat till samtal. Det har gått att se en tydlig utveckling hos eleverna. Först
men det har också gått att se att metoden hjälpt flera av de mera tillbakadragna eleverna att flytta fram sina positioner. Men också de som har det lätt för sig har uttryckt uppskattning över att arbeta med metoden.
En annan viktig slutsats är att det varit till stor hjälp för mig som lärare eftersom det öppnats en ny kanal mellan mig och eleverna som inneburit ett större och smidigare
informationsutbyte mellan oss.
6 Slutsatser
Min spontana konklusion är att kortskrivande kopplat till samtal kan användas i alla
undervisningssituationer både ur teoretisk och ur praktisk synpunkt. Den lämpar sig särskilt väl när vi tar upp diskussioner om värderingar. I alla fall har de bästa diskussionerna följt på kortskrivande om olika etiska ställningstaganden.
Eftersom Barn- och fritidsprogrammet ska förbereda elever som ska arbeta med barn på olika samhällsinstitutioner, handlar undervisningen hos oss mycket om att utveckla förhållningssätt som rör om både den egna och andras människor utveckling som sociala varelser. Därför tror jag denna metod passar särskilt bra i detta program. Nu genomförde jag ett litet försök med denna metod utan att först förankra det i mitt arbetslag. Med facit i hand skulle jag
rekommendera att hela lärarlaget involverades. Då skulle eleverna bli mer bekanta och bekväma med metoden och det skulle bli en bättre kontinuitet.
Jag anser att kortskrivande och samtal kan vara ett hjälpmedel till att lyfta fram individens förmåga. Jag tror att undervisningsmetoden kortskrivande använd på rätt sätt kan vara ett bra verktyg för att få fram flera åsikter i klassrummet. Genom elevernas texter och diskussioner har jag också fått en annan bild av mina elever genom det jag fått veta om deras egna
erfarenheter och fakta om deras tidigare liv. Jag tror också att kortskrivande med uppföljning kan utvecklas och förfinas på olika sätt. När ett enat lärarlag använder denna metod med kontinuitet under en längre tid i kombination med andra undervisningsmetoder tror jag den helt klart kan påverka elevernas känsla av framgång.
Jag ser fler användningsområden som jag har kvar att pröva. Jag kommer att använda denna metod i mitt fortsatta yrke.
Litteraturförteckning
Berglund E., (2002) Reflektera mera! En studie om hur reflektioner kan användas i
Psykologiundervisningen Examensarbete, Lärarutbildning, Malmöhögskola
Dysthe, O., (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur
Ingvarsson H., (2001)Att skriva så det syns Examensarbete, Lärarutbildning, Malmöhögskola Kjellgren, E., (2002)Att skriva för att lära i filosofi Examensarbete, Lärarutbildning,
Malmöhögskola
Kronberg, J., (1999) Skriva för att lära. Examensarbete, Lärarutbildning, Malmöhögskola,
Läroplan för de frivilliga skolformerna/ 1994. Utbildningsdepartementet. Stockholm
Nyström, C., Olsson, S., (2002) Loggboken – en världsförbättrare i historieundervisning? Nyström, Karin, (2002) Can school prepare students for life in a future society?
Mastersuppsats, The University of Greewich School of Education
Sandström-Madséns, I., (1996) Skriva för att lära, skrivande och samtal som redskap för en
bättre undervisning. Kristianstad: Centrum för kompetensutveckling,
Högskolan Kristianstad
Skolverket (2000) Barn- och fritidsprogrammet – Programmål, kursplaner, betygskriterier
Bilaga 1
Kortskrivande kopplat till samtal i Klass A
Kortskrivande
Uppföljning
Så här känner jag ibland när jag ska byta grupp och jobba med nya människor... Det här kan jag känna mig orolig för...
Valde ut ett citat från varje person. Alla fick en kopia av de samlade citaten..
Deras tankar hjälpte mig att planera min undervisning.
Mina förväntningar inför kursen Utveckling,
livsvillkor och socialisation är... Tog fram texterna i slutet på kursen för att eleverna kunde jämföra det de har lärt sig med det de skrev i början på kursen. När jag tänker på min egen utveckling så
tänker jag....
Jag drog ett streck med ett gult tuschpenna över meningar som jag tyckte var intressanta. Läslogg – välj 3 citat från Kap.8
Skriv ner era tankar, reflektioner, funderingar Kopierade citat och kommentarer och gav till alla. Så här tänker jag när jag tänker på hur kriser
i barndomen kan påverkar en vuxenmänniskors liv...
Jag drog ett streck med ett gult tuschpenna över meningar som jag tyckte var intressanta. De problem som jag vill ha förklarat en gång
till är... Jag läste texterna och fick en uppfattning om hur jag skulle planera min fortsatta undervisning.
Jag tänker på... (dagen efter mordet på Anna Lindh) (De skrev ner tankarna för att sen fokusera på lektionen.)
Jag skrev tillbaka.
Det här har jag lärt mig men det här har jag behöver att läsa mer om...
Jag har använt det de skrev för att planera min undervisning.
Så här tror jag att skapande verksamhet har betydelse för människors utveckling... (De skrev tankarna efter vi hade gjort en skapande aktivitet (fingerfärg)
Jag skrev tillbaka. Vi ska använda tankarna i följande kurs Skapande verksamhet.
Vilka saker kan man bidra med för att göra den psykosociala miljön trivsamt?
Klargjorde och samlade tankarna kring begreppet ”psykosociala miljön”.
Diskuterade två och två inför en gemensam tankekarta på tavlan som alla fått sedan som underlag till en kortskrivande Mitt eget
lärande.
Tankar kring ”Mitt eget lärande” Vad har jag bidraget med (både med fakta och
psykosocialt) och vad har jag lärt mig.
Syfte: att bli medveten om de insatts man gör i sin grupp både faktamässigt och
Bilaga 2
Kortskrivande kopplat till samtal i Klass B
Kortskrivande
Uppföljning
- Så här tänker jag att barnen ska kunna för att leva i morgondagens samhälle...
- Alla har fått en kopia av allas reflektioner. De valde ut ett citat och diskuterade i små grupper. Skrev nya citat till en utställning. - Så här skulle jag gärna bli bemött som
förälder... - Samlade tankarna inför rollspel om ”det värsta-som-har-hänt situation mellan personal och föräldrar” i mindre grupper. - Så här tar jag ett samtal med en upprörd
förälder... - Skriven i anslutning till ett rollspel. Laget runt och sedan diskuterade i små grupper. Samlade allas på tavlan. Alla fick en kopia av den gemensamma tankekarta kring hur ett bra samtal ska gå till.
- Vad är skapande? Tankekarta. - Diskuterade två och två. Samlade allas tankar i en runda. Skrev en gemensam tankekarta på tavlan. Inför kursen ”Skapande verksamhet”
- tankar kring ”Ett barn har hundra språk men berövas nittio-nio”.
- Samlade tankarna inför filmen Reggio Emilia.
- Tankekarta kring tema Solros. - Inför instruktionerna för grupparbete: ”Att jobba med Tema i förskolan”. Diskuterade i smågrupp olika sätt att jobba kring Tema ”Solros” kopplat till Lpfö 98 Samlade idéer på tavlan från varje grupp.
- Bok: Min idésamling kring skapande verksamhet
- Syfte: att ha en egen samling av material och idéer för ev. senare användning i framtida jobb. Lämnas in efter APU
Tankar kring ”Mitt eget lärande” - Syfte: att bli medveten om de insatser man gör i sin grupp både faktamässigt och
psykosocialt och dessutom vad man lärt sig. - Vilka saker kan man bidra med för att göra
den psykosociala miljön trivsamt?
- Klargjorde och samlade tankarna kring begreppet ”psykosociala miljön”.
Diskuterade två och två inför en gemensam tankekarta på tavlan.
Bilaga 3
Enkät
Hej! 2003-10-16
Vi har ju under mina undervisningstimmar använt oss av undervisningsmetoden kortskrivande kopplat till samtal i olika ämnen. Denna metod har varit en del av mitt examensarbete på Högskolan i Malmö. För att veta om denna metod kan förbättra undervisningssituationen så önskar jag att du svarar på mina frågor så noga du kan. Jag är tacksam om du besvarar enkäten tills på fredag.
Hälsningar, Ann Tyson
1. Har kortskrivningar och samtal hjälpt dig att formulera argument inför en diskussion?
□ □ □ □ □
Lite Mycket
2. Har kortskrivningar hjälpt dig att koppla teori till din egen erfarenhet.
□ □ □ □ □
Lite Mycket
3. Kände du att du hade lättare att föra fram din åsikt i diskussionen efter du hade skrivit ner dina tankar i en kortskrivning?
□ □ □ □ □
Lite Mycket
4. Har ditt engagemang för ULS-kursen ökat efter att du använt dig av kortskrivning och uppföljning?
□ □ □ □ □
Lite Mycket
5. Hur har du upplevt olika former av uppföljning så som: Diskussion parvis
□ □ □ □ □
Diskussion i liten grupp □ □ □ □ □ Dåligt Bra Diskussion i helklass □ □ □ □ □ Dåligt Bra Rollspel □ □ □ □ □ Dåligt Bra
Mina skrivna kommentarer
□ □ □ □ □
Dåligt Bra
Mina understrykningar med gul penna
□ □ □ □ □
Dåligt Bra
Möjlighet att läsa kopior av andras kortskrivningar
□ □ □ □ □
Dåligt Bra
6. Tror du att klassrumsdemokratin kan påverkas av metoden med kortskrivningar?
□ □ □ □ □
Bilaga 4
Utdrag ur intervjuerna av tre elever från klass B:
Elev 1:
• Kortskrivande är en form av brainstorming där man får använda sig av t.ex.
tankekart, egna tankar mm. Uppföljning är en form av reflektion eller belysning som kan ske i form av t.ex. rollspel, gruppsamtal mm.
• En av vinsterna med kortskrivande innan en diskussion är att man får tid att
tänka.
Elev 2
• Jag tror du har givit oss uppgiften kortskrivande för att få igång vår
tankeverksamhet.
• Det är säkert bra för dem som är motiverad men för mig som inte gilla skriva
tar det för mycket energi.
• Jag har aldrig gillat att skriva ner mina egna tankar. Jag tror alltid att läraren
ska komma med ett prov eller skrivning senare.
• Man gör annorlunda idag än när jag var mindre. Nu ges det utrymme för allas
åsikter.
• Tankekarta är bra. Man får ett ord och utgår i en brainstorming. Det blir inget
tjat. Alla lägga sina förslag. Det blir inte att någon ta beslag på en idé från början men att det blir ett gemensam beslut i sista ändan.
• Jag skulle hellre diskutera i smågrupper.
• Vår klass är för stor. Många försvinner i mängden.
• Det är de gånger du begär att alla ska tala blir det av att folk pratar. • Alla kommer till tals när det blir laget runt eller när det blir diskussion i
mindre grupper.
• När det är en klass med svenskar och invandrare så blir det att svenskarna
pratar mest.
• Om man inte gilla att skriva kunde man ju få en stund för att sitta och fundera.
Elev 3
• Jag tror det här undervisningsmetoden med kortskrivande är en bra metod för det
känner jag igen från mitt hemland. När jag läste mitt modersmål på universitet så skrev vi 5 – 10 minuter efter att läraren hade läst ett stycke poesi. Vi skrev våra tankar om vad vi tyckte, vad vi kände och vad vi förstått.
• När jag skrev så satt det fast i hjärnan. Om man bara lyssna så kan det försvinna, om
man skriver så sitter det fast.
• En av vinsterna med diskussion i små grupper är att man hör andras åsikter och man
blir inspirerad till nya idéer.
• Först tänker man själv och sen med dom andra.
• Om man jobbar själv så kommer man inte så långt. Om man jobbar i grupp så
kommer man långt. Man har ett förslag men det kan vara begränsad, när man hör andra så blir man rik.
